ya! informationsbilaga 1/2016

Yrkesakademini Österbotten

Samarbete med Noviasnabbar upp studierna

SIDAN 3

Fordons-mekaniker-utbildningenförnyas

SIDAN 4

Asylsökande lär sig språk vid YA

SIDAN 7

INFORMATIONSBILAGA JANUARI 2016

Ansökningstiden för unga närmar sig!Hos oss kan du välja mellan 18 olika yrkesstudier.

Hela vårt utbud för unga hittar du på: www.yrkesakademin.fi

Du ansöker via gemensam ansökan under tiden 23.2–15.3.2016 på: www.studieinfo.fi.

Du vuxen – uppfyll dina drömmar! Vuxenutbildningar med aktuell ansökningstid hittar du på: www.yrkesakademin.fi under Utbildning för vuxna

Alla våra grundexamina för unga går att kombinera med studentexamen

Du kan åka utomlands på Inlärning i arbetet-period

Yrkesakademin i Österbotten2 JANUARI 2016

Yrkesakademin i Österbotten finns på fyra orter i svenska Österbot-ten: Närpes, Vasa, Pedersöre och Jakobstad. Vi har 2200 studerande och kring 70 examensrättigheter inom det fristående examenssystemet (vuxna) och ett tjugotal examensledande utbildningar inom den grund-läggande yrkesutbildningen (unga).

Vi erbjuder även utbildning för dig som vill byta bransch, samt utbild-ningar för dig som befinner dig mellan två jobb och är arbetssökande. Vi erbjuder även kompetensutveckling för företag och olika ledarskapsut-bildningar.

Yrkesakademin i Österbotten upprätthålls av samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

Hela vårt utbildningsutbud hittar du på våra hemsidor, www.yrkesa-kademin.fi. Vi finns på sociala medier. Du kan också ladda ner vår app, YAPPen, för att få det senaste från oss till din mobil.

INFORMATIONSBILAGA

JANUARI 2016

Utges av Yrkesakademin i Österbotten Kungsgårdsvägen 30 A65380 Vasa, Tfn (06) 324 2000 www.yrkesakademin.fi

Upplaga 38465 ex

DistributionHSS Media

Ansvarig utgivare Maria Slotte, rektor

Redaktör Sara Mannsén, informatör

Ombrytning Annika Holm, grafiker

Tryck Botniaprint 2016

PärmfotoDennis Storhannus

Du håller i Din hand ett urval av det som är aktuellt inom Yrkesaka-demin i Österbotten just nu. Vi inom YA står till ditt förfogande med utbildningar inom ett flertal yrken och examen, både för unga och vuxna, över hela Österbotten. Du är varmt välkommen till oss!

Samtidigt som andra stadiets yrkesutbildning i Finland befinner sig mitt i omfattande och stora förändringar händer det mycket hos oss vid YA. Den statliga finansieringen har minskat under ett antal år och den fortsätter att minska. En omfattande revidering av lagstiftningen för yr-kesutbildningen väntar år 2018 och framöver ska utbildningsutbudet i Finland vara snävare och ännu bättre arbetslivsanpassat.

Inlärningsmiljöerna organiseras på ett mer kostnadseffektivt sätt och inlärningen hos studerande sker med hjälp av smartare lösningar. Indi-viduellt anpassade inlärningsmiljöer förespråkas framom undervisning i grupper. En studerande ska kunna planera sina studier utgående från sitt eget tidigare kunnande, sin egen livssituation, sitt sätt att lära sig och enligt individuellt upplagd tidtabell.

Målet – en slutförd examen som sedan leder till arbete eller studie-plats inom tredje stadiet - nås med hjälp av sakkunnig undervisning och handledning inom yrkesutbildningen. Detta sker bland annat med hjälp av handledare på arbetsplatserna.

Yrkesutbildningens roll förändras framöver och utvecklingen görs till-sammans med företagen och arbetslivet – något som vi är bra på inom

Välkommen till YA! YA. Vi är på silverplats i nationella effektivitetsmätningar bland stora yrkesutbildare i landet!

Yrkesakademin i Österbotten erbjuder redan i dag många alternativ till flexibla studievägar som förverkligas tillsammans med arbetsplatser – också utomlands.

YA har ett väl utvecklat samarbete med företag, offentliga sektorn och organisationer inom de flesta branscher i regionen.

Vi finns till Ditt förfogande i många av livets skeden. Inom YA kan Du välja att studera antingen på heltid eller vid sidan om Ditt arbete, enligt Ditt önskemål. Du kan också välja att komplettera Ditt kunnande med hjälp av kortare utbildningar som också kan skräddarsys för just Din ar-betsplats. Du kan även avlägga ett certifikat hos oss. Vidare kan Du också hitta inspiration till nya studier genom att delta i föreläsningar för en dag, bekanta Dig med vårt utbud av korta kurser!

Läs mer på våra hemsidor, du hittar säkert något som passar just Dina planer!

Maria Slotte

Rektor

Yrkesakademin i Österbotten

Yrkesakademin i Österbotten

C

ERTIF

IERAT KVALITETSSYSTEM

”Vi finns till Ditt förfogande i många av livets skeden.”

Jakobstad

Pedersöre

Vasa

Närpes

Rektor Maria Slotte

FOTO Niklas Forsberg


n Ambitionen är att studerande vid de grundläggande yrkesut-bildningarna vid Yrkesakade-min i Österbotten till hösten ska kunna avlägga kurser vid yrkeshögskolan Novia.

DE SOM ÄR intresserade av studier på tredje stadiet ska kunna avläg-ga en del kurser inom ramen för yrkesstudierna tack vare ett nytt samarbete mellan skolorna på an-dra och tredje stadiet.

– I första hand kommer våra tredje års-studerande inom tek-nik- och de merkantila branscher-na att ges möjlighet till att läsa en del kurser, men förhoppnings-vis kommer vi att kunna utvidga samarbetet så att det i framtiden är möjligt att inom alla branscher avlägga studier från tredje stadiet redan under tiden hos oss, säger Boris Ståhl, biträdande rektor för teknik och naturbruk vid YA.

– Vi vill ge de studerande som

är motiverade och som vill satsa på studier på tredje stadiet möj-lighet att snabba upp studietakten, till exempel från mekaniker till ingenjör, och öppna dörrarna yt-terligare mellan andra och tredje stadiet, fortsätter Ståhl.

KURSERNA som studerande er-bjuds att avlägga vid Novia faller inom ramarna för de fritt valbara examensdelarna och valbara yr-kesinriktade examensdelarna. De ska göra studierna mer flexibla och öppna upp möjligheten till att i en snabbare takt sedan avlägga yrkeshögskolestudier.

– Tanken är att de av våra stu-derande som efter YA vill studera vidare på tredje stadiet ska kunna läsa vissa kurser tillsammans med första årets studerande vid Novia.

– Vi har till exempel redan för-verkligat en matematikkurs så att studerande från YA har varit med, men vi hoppas att det nya och för-

djupade samarbetet ska ge Novia ännu fler motiverade och duktiga studerande i framtiden.

– Vi vill på det här viset erbju-da dem en lättare väg att komma hit efter sina yrkesstudier, fyller Jonas Waller, enhetschef vid No-via, i. FÖRUTOM ATT studietiden på tredje stadiet förkortas tack vare det nya samarbetet blir också steget mel-lan yrkesstudierna och studier vid yrkeshögskolan kortare.

– Många av våra första års-stu-derande upplever att hoppet från yrkesskola till yrkeshögskola är väldigt stort då det gäller sättet att studera. Genom att studerande redan under yrkesstudietiden går vissa kurser hos oss hoppas vi att detta steg blir kortare och att de redan i ett tidigare skede kommer in i rutinerna som gäller för en yrkeshögskola, säger Petra Autio, studiehandledare vid Novia.

I PRAKTIKEN innebär samarbetet att de studerande från YA som väljer att läsa Novia-kurser under delar av terminer eller hela ter-miner kommer att befinna sig på Brändö vid Novias campusområ-de för att studera bland annat vid Technobothnia.

– Vi vill att studerande ska komma in i den autentiska yr-keshögskolemiljön vid Campus Brändö, eftersom det är väldigt nyttigt för studerandes mognads-grad att de i ett så tidigt skede som möjligt kommer in i yrkeshögsko-levärlden och lär sig att ta det egna ansvar som krävs för studierna, säger Waller.

ATT STUDERANDE från yrkesskolor-na söker sig till Novia ser Waller som berikande för yrkeshögsko-lan.

– Våra sökande kommer unge-fär till hälften från gymnasier och hälften från yrkesskolor, vilket är

YA inleder nytt samarbete med Novia

väldigt bra för oss då de två grup-perna kompletterar varandra. Vi är måna om att ha ett välfunge-rande samarbete med yrkessko-lorna i Österbotten, eftersom de är grogrunden för oss och en stor orsak till att ingenjörsutbildning-en lever och mår bra här.

REDAN NU har man vid YA märkt en efterfrågan för dylika möjlig-heter att avlägga högskolestudier under yrkesstudietiden.

– Det finns en viss efterfrågan, och genom att visa på denna möj-lighet mognar tanken på vidare-studier hos våra studerande redan tidigare. Detta är en möjlighet för dem som är motiverade att bredda sina studier, säger Ståhl.

TEXT Sara Mannsén

FOTO Novia

Genom samarbetet erbjuds YA:s

studerande att delta i viss utbild-

ning på tredja stadiet, bland annat

vid Technobohnia i Brändö.


”Haas vill garantera en god undervisning”

n Att studera inom metallbran-schen och bli en riktigt skicklig svetsare är något som Henri Mäkiharju från Kristinestad all-tid velat göra och bli.

ÅR 2013 utexaminerades han från plåtslagare/svetsarelinjen vid en-heten i Närpes med toppbetyg.

– Jag valde att studera till plåt-slagare/svetsare för att jag alltid tyckt om att svetsa och arbeta med metall. Det är ett jobb där man hela tiden utmanas. Jag är och har alltid varit intresserad av manuell bearbetning som man också får jobba med en hel del i skolan, säger Henri.

EFTER ATT HAN utexaminerades från YA år 2013 började Henri jobba på Kone-Ketonen. Några år senare stod han och flickvännen

inför en flytt till Åbo och det var dags att söka nytt jobb.

– Jag visste inte om något ledigt jobb ännu då vi flyttade, men jag var rätt säker på att jag skulle hitta ett då jag hade en bra utbildning i bakfickan, säger Henri.

NÅGRA DAGAR efter att han slutat på sin tidigare arbetsplats och bara några dagar innan flyttlasset till Åbo gick fick Henri ett sam-tal från en svetsare på båtvarvet Meyer Telakka i Åbo, ett av de ledande båtvarven i Europa.

– Han hade fått höra av en före detta arbetskollega att jag skulle flytta till Åbo och inte hade något jobb. Han intervjuade mig lite och gav mig ett telefonnummer till hans chef som jag skulle ringa till på måndag morgon, säger Henri.

– Jag ringde, berättade om mig

Svetsade sig till Europas ledande båtvarv

själv och chefen sa att jag skul-le komma på fredagen därpå och svetsa fyra svetsprov. Om svets-proven blev godkända, skulle jag få arbetskontrakt, fortsätter han.

EFTER ATT HA svetsat de olika pro-ven svetsprov slussades Henri raka spåret in på en anställnings-intervju.

– Själv tyckte jag att svetspro-ven hade gått bra och väl inne på anställningsintervjun bekräftade de att de var väl godkända. För att få anställning krävdes förut-om svetsproven och intervjudelen också drogtest och läkarunder-sökning. Då de undersökningarna var klara skrev jag på arbetsavtalet och den 12 oktober var min första dag på Meyer, säger Henri.

– Jag hade verkligen tur med jobbet, fortsätter han.

TROTS ATT TUREN och kanske ock-så slumpen spelade in då Henri kallades till arbetsintervju är han ändå säker på att den goda utbild-ningen han hade i bakfickan och hans skicklighet vid svetsen var avgörande för att han fick jobbet.

– Jag har ingen aning om några andra som har sökt detta jobb, jag har ju egentligen inte sökt det här jobbet själv. Men jag vet att jag fick jobbet för att jag svetsade bra och för att jag hade en bra utbildning. Utbildningen vid YA rekommen-derar jag absolut, den var rolig och väldigt lärorik.

TEXT Sara Mannsén

FOTO Privat

Henri Mäkiharju tackar den goda

utbildningen för sitt jobb.

”Vi är glada över att få stå värdar för de nationella Haas-dagarna.”

Rena och snygga undervisnings-

miljöer betonas av Haas.

n Sedan 2012 har Yrkesakade-min i Österbotten varit med i ”Haas technical education cen-ter”, ett nätverk för skolor som ordnar utbildning i CNC-bearbet-ning.

I NÄTVERKET ingår också verktygs- och tillbehörsleverantörer.

– Vi fick förfrågan från maskin-tillverkaren Haas om vi ville vara med. Förutom YA är det hittills endast en skola till i Finland som fått komma med nätverket, säger Stefan Myntti, lektor inom teknik och energi vid YA.

HAAS AUTOMATION (HAAS) är en av de största tillverkarna av CNC-maskiner i västvärlden.Statusen som Haas technical edu-cation center innebär att YA bland annat får teknisk support i bear-betningsverkstaden och att nät-verket ger YA ett stöd som behövs för att upprätthålla en god och kvalitativ undervisning.

– Haas vill alltså hjälpa oss ge studerande bästa möjliga under-visning. Genom att vi är med i nätverket ger det oss möjlighet att samarbeta med de stora leveran-törerna inom bearbetningsindu-strin. Haas vill garantera en god, up-to-date undervisning som nä-ringslivet har nytta av då det är för näringslivet vi utbildar dessa ung-domar, säger Myntti.

MEDVERKAN i Haas-nätverket stäl-ler bland annat krav på undervis-ningsmiljöerna.

– För metallbranschen, och Haas speciellt, är det viktigt att tvätta bort stämpeln att det är smutsigt och dammigt att jobba inom metallbranschen. Våra un-dervisningsmiljöer ska vara städa-de och snygga, precis som arbets-platserna ska vara, säger Myntti.

GENOM NÄTVERKET får även perso-nalen möjlighet att åka på olika

fortbildningar och Haas-dagar runt om i Europa.

– I fjol var jag till exempel inbju-den som föreläsare på Haas-da-garna i Sverige. I februari är det vi som för står värdar för Haas dagarna, då de för första gången ordnas i Finland, säger Myntti.

UNDER Haas dagarna träffas lärare inom bearbetningsbranschen för att delta i olika workshoppar och seminarier. Träffarna är ett vikti-ga för att lärarna ska upprätthålla

sin yrkeskunskap.– Vi är glada över att få stå vär-

dar för de nationella Haas-dagar-na i vår. Samarbetet är viktigt för oss inte bara med tanke på ma-skinparken, utan också för att vi som undervisar ska hålla vår kun-skap up-to-date, säger Myntti.

TEXT Sara Mannsén



n Då Linnéa Ravald och Martina Kung fick höra att de vunnit de finländska mästerskapen i yrkes-skicklighet, Mästare2015, trod-de de knappt att det var sant.

DE VAR BÄST i landet bland tiotals andra tävlande i grenen närvår-dare och som en del av priset fick de åka och tävla i International Nursing Skill Contest i Shanghai, Kina. I Shanghai vann de tävling-arna och kan titulera sig världs-mästare.

– Shanghai var mycket an-norlunda än vad vi är vana med. Mycket människor, men nästan ingen som kunde engelska och de offentliga toaletterna till och med i stora shoppingcenter var bara ett hål i marken. Men det var spän-nande att få uppleva staden och vi fick bland annat bekanta oss litet med alternativ medicin, där de till exempel ställde alla diagnoser ba-serat på hur din tunga såg ut och hur hög din puls var och använde kackerlackor för att bota strokepa-tienter, berättar flickorna.

FÖR MARTINA var f lygresan till Shanghai den första flygresan hon gjort i sitt liv.

– Men jag tror att jag var den som var minst nervös av oss alla, säger hon.

PÅ PLATS i Shanghai väntade för-utom litet turistande en hel del träning f lickorna. De övade på olika uppgifter inför tävlingen tillsammans med sina lärare och tränare Maria Nyberg och Tom-my Björklund.– Det som var nytt för oss var ju dels att alla uppgifter gick på eng-elska, sen också att de i Kina vår-dar enligt amerikanskt system,

vilket betyder att de till exempel binder fast aggressiva eller hotful-la patienter - något som vi inte gör i Finland. Det som också kom som en liten överraskning för oss var att deras utrustning, till exempel kanylerna, ser ganska annorlunda ut än här, säger Linnéa.

– Dessutom var övningsupp-gifterna i den internationella täv-lingen mycket kortare än i de na-tionella tävlingarna. I Mästare var ett ”case” ungefär 3 timmar långt, medan ”casen” i Kina var kring 20 minuter långa, fortsätter hon. ÖVNINGEN inför tävlingen skedde under ett par dagars tid på ett in-ternationellt universitet, Shang-hai university of medicine and health sciences.

– Med i tävlingen fanns ock-så ett annat närvårdarpar från Finland och så var ganska många utbytesstuderande på campuset också från Finland. Det var roligt, för vi hade ju en ganska stor hejar-klack under själva tävlingen, säger Martina.

UNDER STUDIETIDEN vid YA läste Linnéa utbildningsprogrammet sjukvård och omsorg och Martina utbildningsprogrammet rehabili-tering, vilket betyder att de hade en ganska bred kunskapsbas både under Mästaretävlingarna och vid tävlingarna i Kina.

– Det breda kunnandet vi hade gjorde att vi kunde ha roligt under tävlingarna.

– Under övningsdagarna i Kina lärde vi oss också mycket om be-dömningen av en patient, alltså hur man känner igen till exempel stroke eller hjärtfel hos en patient som kommer in för vård, säger Linnéa.

Från Pedersöre till Shanghai

INNAN TÄVLINGARNA i Shanghai fick flickorna höra att de i prak-tiken endast tävlar om andra och tredje platsen.

– Det var ett kinesiskt par som var med i tävlingen som var utbil-dade sjukskötare och som redan hade jobbat över ett år inom bran-schen. De var väldigt självsäkra, tränade knappt och man såg på dem att de var säkra på att de skul-le vinna, säger Martina.

Det var ganska roligt att vi sen vann över dem, trots att de var så säkra på sin vinst, säger Linnéa.

ERFARENHETEN av att tävla i stora yrkestävlingar både nationellt och internationellt är något som flick-orna inte skulle byta bort, även om det senaste året varit väldigt intensivt.

– Jag tror inte att vi förstått att vi faktiskt är världsmästare ännu. Och jag tror inte heller vi skulle göra om allt om vi nu skulle behö-va börja från början, men vår resa från Mästare2015 till Shanghai är absolut en erfarenhet för livet. Vi ångrar verkligen inte att vi varit med, tvärtom är vi tacksamma för all erfarenhet vi fått, säger Marti-na.

SOM TIPS till dem som nu ska täv-la i de finska mästerskapen i yr-kesskicklighet i vår har Martina och Linnéa några tips:

– Ha roligt och försök att inte vara för nervös. Uppgifterna går mycket bättre om man försöker ha roligt.

– Ta chansen om du inte varit med i liknande tävlingar förut, det är verkligen ett minne för livet.

TEXT & FOTO Sara Mannsén

FM-TÄVLINGAR I YRKESSKICKLIGHET

SEINÄJOKI 10. – 12.5.2016

www.ta i ta ja2016 . f i

10.5.2016: Mästare9 är en tävling för grund-skolans niondeklassister. Mästare9 genomförs i tremannalag som en lekfull tävling.

Martina (till vänster) och Linnéa

har fått erfarenheter för livet genom

yrkestävlingarna.

Nu händer det på YA!

Öppet hus i NärpesLördag 30.1 kl. 10–14Enheten i Närpes, Ängskullsvägen 1

• Ungdoms- och vuxenutbildningarna presenterar sin verksamhet• Förevisning av parhusbygget på Ängskullsvägen 5, korvgrillning• Blodtrycks-, och HB-mätning• 3D-upplevelser• Språkstuga• Lunchservering, 8 €/vuxen, 4 €/barn• Frågetävling med fina priser

Öppet hus i VasaLördag 13.2 kl. 10–14Campus Kungsgården, Kungsgårdsvägen 30 A

• Läcker meny på restaurang Fyrklöverns • Provkör en skogsmaskin • Spektakulär hårmodeshow! • Lotteri med mängder av fina priser• Program för barn

C

ERTIF

IERAT KVALITETSSYSTEM

www.yrkesakademin.fiTfn 06 324 20 00

Varmt välkommen!

HÅR- OCH MAKEUPSHOW BLACK SWAN VID ENHETEN I VASA


n Om Dina drömmar är bilar och teknik, läs följande:

FRÅN HÖSTEN förändras utbild-ningen för fordonsmekaniker och blir årskurslös. Alla startar sin ut-bildning samtidigt, men avance-rar i individuell takt i sina studier. Detta möjliggör för dig som är ambitiös att avlägga din fordons-mekanikerexamen på kortare tid för att snabbare komma ut i ar-betslivet. Upplägget är ett sam-arbete mellan nejdens verkstäder och Yrkesakademin i Österbotten.

UTBILDNINGEN startar med en fas där du som vill bli fordonsmeka-niker förbereds för dina studier. Under första delen av den fasen ges du också möjlighet att besöka

Den förändrade fordons-mekanikerutbildningen

någon märkesverkstad i Vasa för att få bekanta dig med branschen. Detta för att du skall förstå vad branschen är och vad den kräver.

DINA HANDLEDARE gör en kartlägg-ning av ditt kunnande mätt mot branschens krav för att kunna göra upp en personlig studieplan som ska hjälpa dig att bli en pro-fessionell yrkesmänniska inom fordonsbranschen. Här sätter du individuella mål och gör upp strategier för hur du skall uppnå målen. Din personliga studieplan innehåller sådant som du ännu måste lära dig för att få en exa-men. Den beskriver också på vil-ken tid du vill uppnå dina mål. Ett mål är en dröm med slutdatum. Strategierna berättar om hur du

tänker uppnå dina mål. Stort fo-cus sätts på hur du förbinder dig till dina mål och dina strategier.

NÄR DU ÄR färdig med första fa-sen går du vidare till dina studier inom fordonsprogrammet. Här arbetar du med externa kunders fordon som på en vanlig verk-stad. Under arbetets gång får du hjälp av handledarteamet med att uppnå alla de krav som branschen ställer på en mekaniker som till exempel att kunna reparera bilar, att ha tillräckliga kunskaper i fin-ska, engelska, modersmålet, ma-tematik och att upprätthålla din arbetsförmåga. Du får också hjälp med att utveckla kompetenser så som ansvar, kommunikation, samarbetsförmåga och initiativ-

Verkstadscheferna i VasaVi som arbetar som verkstadschefer på märkesverkstäderna inom for-donsbranschen i Vasa ser fram emot den utveckling som sker inom fordonsmekanikerutbildningen vid Yrkesakademin i Österbotten. För oss är YA en viktig samarbetspartner som förser oss med kvalificerad arbetskraft.

Om du genomför dina studier målmedvetet och seriöst, kommer vi att vara intresserade av dig när du är färdig. Vi hoppas att en dag kunna se dig som en av oss i våra arbetsteam.

Dina blivande arbetsgivare, Märkesverkstädernas verkstadschefer i Vasa

förmåga samt annat som krävs av en yrkesmänniska i branschen.

PÅ YA arbetar du i våra moder-na fordonsverkstäder. Här får du möjlighet att utvecklas till en pro-fessionell fordonsmekaniker. Du får också möjlighet att göra din inlärning i arbete på någon mär-kesverkstad ett par veckor för att lära känna folk i branschen. När du erhållit de kompetenser, kun-skaper och de färdigheter som branschen kräver, går du vidare till sista fasen i din utbildning. Handledarteamet på skolan hjäl-per alltid dig att gå vidare till näs-ta nivå om du är beredd att göra jobbet som krävs.

SISTA FASEN i din utbildning inne-

bär att du genomför din inlärning i arbete-period på några märkes-verkstäder eller på några andra verkstäder i nejden under några månader. Här får du lära dig nya saker tillsammans med regionens proffs och samtidigt visa ditt kun-nande för dem. Under den här tiden har du stora möjligheter att knyta ett arbetskontrakt med någon av arbetsgivarna och börja förtjäna pengar på ditt kunnande.

Vi önskar dig välkommen att studera inom fordonsbranschen!

TEXT Handledarteamet

FOTO Dennis Storhannus

Anders Stens

Ilpo Viinikainen

Osvald Stenman

Lasse BackmanStefan Brandt

Niklas Lövmark

Utbildningen till fordonsmeka-

niker blir årskurslös från och med

hösten 2016.


”Snart kan jag två svåra språk”n Objektsform av personliga pronomen står på dagens sche-ma för de som går på integra-tionsutbildningen vid YA:s enhet på Sofiedahlsgatan i Ja-kobstad.

GRUPPEN på omkring tio stude-rande lyssnar uppmärksamt på utbildare Karolin Broman, läser meningarna högt och fyller luck-orna med mig, dig, oss, vi… De flesta svaren blir rätt redan på för-sta försöket, även om uttalet på de svenska orden ibland slår knut på tungan.

– Svenska är svårt, eller det är svårt att uttala vissa ord. Men ara-biska är också svårt, så snart kan jag säga att jag kan två svåra språk, säger Abida.

GRUPPEN BESTÅR av syriska kvot-flyktingar som har kommit till Jakobstad i oktober. Svenska har de studerat ungefär en månad. På frågan hur flera av dem redan efter en månad talar väldigt bra svenska svarar Mohammed:

– Förutom att jag läser svenska här på skolan studerar jag också svenska hemma med hjälp av olika program på internet. Jag har job-bat som advokat i Syrien och för att få ett bra jobb här vet jag att jag behöver lära mig både svenska och finska, så jag försöker så gott jag kan.

– Flera av de som studerar här i gruppen har lärt sig svenska väl-digt snabbt. De är intresserade och duktiga på att studera, även om de ibland kan vara litet blyga då det gäller att prata, fortsätter utbildare Karolin Broman.

VID YRKESAKADEMIN i Österbotten har man lång erfarenhet av att ar-rangera integrationsutbildningar och andra utbildningar för in-vandrare.

– De första integrationsutbild-ningarna startade vid det som tidigare var Korsnäs Kurscenter redan 1988. Utbildningar hölls i Närpes, Vasa/Korsholm och Pe-dersöre. I Pedersöre startade de första grupperna 1989 och i Jakob-stad 1990, så vi har en lång erfa-renhet inom området, säger Brita Brännbacka-Brunell, utbildnings-chef vid YA.

YA ORDNAR integrationsutbild-ningarna som arbetskraftut-bildning i samarbete med NTM-centralen och TE-byrån. Integrationsutbildningen består främst av språkundervisning, men studerande lär sig också om det finländska samhället.

– Visst kan det ibland uppstå kulturkrockar, men jag tror inte

att vi längre reflekterar över dem som kulturkrockar. Det gäller att genom diskussioner lösa de situ-ationer som kan uppstå - och för att citera en vän ska man inte vara rädd för att kulturkrocka, utan man ska vara beredd att ta dis-kussionen om hur olika samhällen fungerar, då brukar det mesta lösa sig, säger Brännbacka-Brunell.

INTEGRATIONSUTBILDNINGEN tar ca ett år, men varierar rätt mycket beroende på studerandes bak-grunder.

– Deras tidigare skolvana spelar roll för inlärningen och om de kan något annat språk sedan tidigare brukar det underlätta inlärningen av svenska eller finska, fortsätter hon.

MÅLSÄTTNINGEN ÄR att då stude-rande gått integrationsutbild-ningen ska de kunna söka sig vi-dare till andra utbildningar, för att sedan kunna få jobb i Finland.

– Vi hoppas naturligtvis att så många som möjligt ska få en så bra grund att stå på att de kan söka sig vidare, till exempel till hand-ledande utbildning för grundläg-gande yrkesutbildning (VALMA) och därifrån vidare till en grun-dexamen. Många klarar av det redan efter ett år medan andra behöver mera språkundervisning innan de är redo att gå vidare, sä-ger Brännbacka-Brunell.

FÖR TILLFÄLLET finns det ett stort

intresse att fungera som utbildare för invandrare i Finland.

– Vi har bland annat fått kon-taktförfrågningar från personer som har annat jobb men som vill komma och hålla en del under-visning. Det är roligt att folk visar intresse för jobbet, för det är ett väldigt givande jobb, säger Bränn-backa-Brunell.

– Av våra utbildare krävs tåla-mod, flexibilitet, empati, tydlig-het... Det är en krävande uppgift att fungera som utbildare vid in-tegrationsutbildningar, men sam-tidigt ger det dig väldigt mycket. Du får till exempel direkt feed-back från studerande då du ser hur de lär sig, fortsätter hon.

TILLBAKA i klassrummet på Sofie-dahlsgatan i Jakobstad funderar gruppen på varför vi blir vi och inte oss. Med hjälp kroppsspråk och några arabiska ord som för-tydligande förklarar Karolin grammatiken och svenskans ob-jekt.

– Jag läste finska först, men det var väldigt svårt så jag bytte till svenska. Då jag kan svenska bra kan jag försöka med finska igen, säger Ayyash, som bott i Finland lite längre än de andra.

Mohammed fyller i:– Det är jätteroligt att lära sig

svenska, och vi behöver det om vi vill stanna här.


Landsbygdsprojektet Boden rullar i gång2016 är året då Yrkesakademin i Österbottens landsbygdsprojekt Boden kommer i gång på riktigt.

Boden ska fungera som en träffpunkt för landsbygdens aktörer genom att skapa en webbaserad plattform fylld av information, kunskap och lärmöjligheter.

Jag som leder projektet heter Kim Varstala och har jobbat med oli-ka sorters media i flera år. Jag strävar efter att Boden ska bli en central informationskanal för landsbygdsnäringarna bestående av bland annat live-sändningar, kurser, videomaterial och reportage.

Handledande utbildning för den grundläggande yrkesut-bildningen Vid YA kan du som till exempel vill förbättra dina färdigheter i infor-mationssökning, utveckla dina språkkunskaper, bekanta dig med olika branscher och fundera på vilken utbildning som lämpar sig för dig att välja lämpar sig den handledande utbildningen för den grundläggande yrkesutbildningen (Valma).

Utbildningen passar både unga och vuxna studerande och ord-nas vid tre orter – Närpes, Vasa och Jakobstad. Ansökningstiden är 24.5-26.7.2016. Din ansökan gör du på www.studieinfo.fi.

Khaled (till vänster) och Abida går på integrationsutbildning med Karolina Bro-

man som utbildare. Förutom integrationsutbildning för kvotflyktingar ordnar

YA även annan utbildning för invandrare.

Projektledare Kim Varstala



n Under de tre senaste åren har inlärning i arbetet, eller lärande på arbetsplatser, synats och di-skuterats inom ramarna för det samnordiska projektet Lärande på arbetsplats i Norden.

UNDER PROJEKTETS GÅNG har goda idéer och modeller utbytts mel-lan olika aktörer från de nordis-ka länderna och genom projektet har Yrkesakademin i Österbotten etablerats starkare också på den nordiska kartan.

– Projektet är en del av pro-jekthelheten Hållbar nordisk välfärd, som Nordiska minis-terrådet initierat. Lärande på arbetsplats-projektet började då olika myndigheter i de nordiska länderna, samt på Färöarna och Åland, ville att man inom Norden skulle fördjupa samarbetet kring inlärning i arbetet inom yrkesut-bildningen.

Vi på YA fick förfrågan från Utbildningsstyrelsen om vi ville vara koordinatorer för projektet för Finlands del, säger Harriet Bystedt, nationell koordinator för projektet. Förutom YA deltog yrkesinstitutet Keuda och Vasa kustregions läroavtalsbyrå, fort-sätter Bystedt.

Projekt gav YA ökad synlighet i NordenPLANEN FÖR PROJEKTET var enkel: deltagarna skulle under olika träffar, så kallade mötesplatser, diskutera inlärning i arbetet och lära sig och ta modell av varandra.

– Vi träffades första gången i Stockholm under det inledande seminariet. Då talade vi ganska mycket om utbildningsstrukturer och system i de olika länderna, men ganska snart märkte vi att det var de konkreta exemplen, hur vi gör på riktigt, som folk ville dis-kutera, säger Bystedt.

PROJEKTDELTAGARNA delades in i fyra olika kategorier enligt pro-jektgruppens medlemmar, som bestod av myndigheter från de olika länderna och områdena, nationella koordinatorer, lokala aktörer och inbjudna gäster. Från Finland deltog förutom den na-tionella koordinatorn också de lokala aktörerna Thomas Fant (YA!) Henna Hyytiä (Keuda) och Siv Björklund (Vasa kustregions läroavtalsbyrå) i mötesplatserna.

– Vi har fått idéer av andra och vi har delat med oss mycket av det vi gör. En sak som de övriga länderna nappade på direkt var utbildningen av arbetsplatshand-ledare. Där har man bland annat

i Sverige inlett en digital utbild-ning för arbetsplatshandledare som ett direkt resultat av mötes-platsen, säger Thomas Fant.

DEN FINLÄNDSKA praxisen med in-lärning i arbetet och utbildningen av arbetsplatshandledare är till stora delar mer systematiserat och strukturerat än i övriga Norden.

– Vi har ett väletablerat system med examensgrunder och kvali-tetssystem som inte finns hos våra nordiska grannar. Under mötes-platserna tog de övriga deltagar-na mycket modell av oss i Finland och hur vi gör här för att utbilda studerande vid yrkesinstitut, sä-ger Fant.

DE GODA FINLÄNDSKA resultaten i Pisa-undersökningarna var också en stor fråga under mötesplatser-na.

– Vi försökte hela tiden fram-hålla att det inte bara är en sak som gör att Finland når goda framgångar i Pisa-undersökning-arna, utan att det är flera saker som tillsammans underbygger framgångarna. En välfungerande yrkesutbildning och i den ett väl-fungerande system med inlärning i arbetet är en delorsak till att Fin-

land klarar sig bra i internationella jämförelser, säger Bystedt.

DISKUSSIONERNA vid mötesplatser-na visade också att yrkesutbild-ningen i Finland är mer populär än i de övriga nordiska länderna.– Yrkesutbildningen får fler stu-derande i Finland än den är i de övriga nordiska länderna. Dä-

n I vår utexamineras den första gruppen merkonomer inom det fristående examenssystemet (vuxna) vid YA.

GRUPPEN har studerat vid enheten i Närpes i ungefär två års tid.

– Gruppen består av ungefär 20 studerande som inledde studierna hösten -14. De kommer från hela Österbotten, inte bara från När-pes. Hösten 2015 startade grupp nummer två med ungefär lika många studerande, säger Carina Storhannus, utbildare vid YA.

FLERA AV DE som avlägger friståen-de examen inom företagsekono-mi har till exempel egna företag, jobbar i affär, eller annars inom branschen och som vill förkovra sig i yrket.

– Men sedan har vi också sådana som jobbar med något helt annat och vill byta bransch, säger Stor-hannus.

EN AV DEM som valt att gå merko-nomutbildningen är Michaela Hällbacka från Kristinestad. Hon jobbar inom vården, men hade länge känt att hon också ville stu-dera vid sidan om jobbet.

– Jag ville lära mig något nytt, det är aldrig tungt att bära på kunskap och lära sig nya saker. Vi byggde hus 2012 och jag hade hand

”Det är aldrig tungt att bära på kunskap”om pappren, så då fick jag intresse för pappersjobb och sade att jag skulle kunna tänka mig att gå en merkonomutbildning. Två år efter startade denna utbildning, så det passade bra, säger Hällbacka.

HÄLLBACKA hör till den första gruppen studerande som började på utbildningen. Betygsutdel-ningen blir i början av juni.

– Vi är inne på slutspurten nu. Studierna har varit väldigt givan-de. Även om jag nu jobbar inom vården och är nöjd med det så är det alltid bra att ha en annan ut-bildning i bakfickan, säger Häll-backa.

– Det har också varit skönt med bara en närstudiedag i veckan, det har gått bra att kombinera med fa-miljen och jobbet, fortsätter hon.

EN FRISTÅENDE grundexamen inom företagsekonomi, merkonom, är alltså riktad till främst till vux-na med tidigare arbetserfarenhet och/eller en examen från en an-nan bransch.

– Jag upplever att den här ut-bildningen är en slags allmänbild-ning inom företagsekonomi. Om vi jämför den här examen med en grundexamen inom företagseko-nomi för unga så är studierna för vuxna mer koncentrerade till yr-kesstudierna. Allmänna ämnen, så

som till exempel svenska, engel-ska och matematik ingår inte i det fristående examenssystemet och bland annat därför är studietiden för vuxna kortare än för unga, sä-ger Storhannus.

INOM UTBILDNINGEN erbjuds två kompetensområden: försäljning och ekonomitjänster.

– Tack vare vårt nära samar-bete med näringslivet har vi haft möjligheter att anlita externa fö-reläsare från olika företag inom branschen vid sidan om våra egna utbildare inom YA. Studierna är väldigt intensiva, men jag upple-ver det som positivt för vuxenstu-derande att studierna är koncen-trerade till en kortare tidsperiod.

FÖR HÄLLBACKA har studierna till merkonom inneburit insyn i en bransch som hon inte kände till alls sedan tidigare.– Jag hade aldrig sett ett bokfö-ringsprogram och visste knappt vad kredit och debet var. Men man lär sig och jag är väldigt nöjd med mina studier. Och vem vet, kanske jag avlägger kombinations-fordonsförarexamen i framtiden, det är en dröm, säger hon.


Michaela Hällbacka är inne på slut-

spurten med sina merkonomstudier.

I början av juni blir det betygsutdel-

ning.

remot har en del länder ändå ett ännu närmare och genuint samar-bete med grundskolorna än vi har i Finland, så den delen är något vi kan lära oss av och utveckla hos oss, säger Bystedt.

TEXT Sara Mannsén


Harriet Bystedt och Thomas Fant har

nätverkat kring inlärning i arbetet.

ya! informationsbilaga 1/2016

Documents