Institutionen för teknik

Hållbart familjeskogsbruk, 1-30 hp

Grundkurs, 1TS011 (halvfart) / 1TS021 (kvartsfart)

Kursansvarig: Johan Lindeberg/Jan-Eric Spånberger

1

Fälttentamen den 1 och 2 juni i Toftaholm

Fälttentamen består av två delar där del A görs individuellt och del B görs i grupp.

Del A, Individuell del Det går att få max 30 poäng på del A. För godkänt krävs 20 poäng.

1. Trädarter, trädslag och virkesfel (10 p)

Trädarter

1. ________________________________________________________

2. ________________________________________________________

3. ________________________________________________________

4. ________________________________________________________

5. ________________________________________________________

6. ________________________________________________________

7. ________________________________________________________

8. ________________________________________________________

9. ________________________________________________________

10. ________________________________________________________

11. ________________________________________________________

Namn:_________________________________ Kurs:________ Datum:________

2

12. ________________________________________________________

13. ________________________________________________________

14. ________________________________________________________

Trädslag och virkesfel

1. I vilket sortiment ska du lägga denna bit, som ser ut så här i ändytan?

Motivera!

2. Vad är detta? Vad orsakar den?

3. Vilket trädslag och vad kallas felet som syns i ändytan?

4. I vilket sortiment ska du lägga denna bit, som ser ut så här i ändytan?

Motivera!

5. Vad är detta för trädslag?

Namn:_________________________________ Kurs:________ Datum:________

3

2. Vegetationstyp (5 p)

Vid ståndortsbonitering anges förekomst av olika typarter. Dessa kan delas

in i olika grupper. För denna fråga finns ett provytecentrum markerat. Ange

om det inom provytan finns någon typart inom följande grupper. I

förekommande fall skall upp till max två av förkommande typarter

namnges. För grästyperna ska inga artnamn anges.

Förekomst Namn på arter

Ja Nej Ange förekomand art/er, max två

Högörter

Lågörter

Bredbladigt gräs

Smalbladigt gräs

Ris

Bredbladig grästyp: Gräsarter med breda oftast saftrika blad som är plattade

eller i längdriktningen rännformade. Även Örnbräken räknas som

bredbladigt gräs.

Smalbladigt grästyp: Gräsarter med trådsmala blad som oftast är saftlösa

och tätt hopslutna i längdriktningen. Även örter som inte finns med i någon

av listorna över högörter eller lågörter räknas som smalbladiga gräs.

Högörter Lågörter

Brudborste Rödblära Blåsippa

Brännässla Skogsbingel Ekbräken

Buskstjärnblomma Skogssallat Harsyra Daggkåpa

Gulplister Smörbollar Hultbräken Ekorrbär

Gulsippa Stinksyska Humleblomster Hönsbär

Kirskål Strätta Lungört Stenbär

Kärrfibbla Sårläka Midsommarblomster

Kärrtistel Tandrot (i södra Sverige)

Lund-stjärnblomma Tolta Nunneörter

Midsommarblomster Trolldruva Svalört Gullviva

(i norra Sverige) Tvåblad Vitsippa Smultron

Myskmadra Älgört Vårlök Smörblomma

Nordisk stormhatt Ängsyra Vårärt Veronikor

Ormbär Högvuxna Violer

Ramslök Ormbunkar

Följande arter räknas som lågörter dock ej om

stark kulturpåverkan föreligger.

Följande örter räknas som lågörter endast om

det finns minst en typart av lågört eller högört.

Namn:_________________________________ Kurs:________ Datum:________

4

3. Höjdmätning (5 p)

Använd höjdmätaren för att beräkna trädets höjd.

Höjd:___________________________

4. Relaskopering (5 p)

Ställ dig på det avstånd så att trädet precis ligger på gränsen för att gå med

vid en relaskopering. Ange avståndet till trädet samt vilken diameter detta

motsvara att trädet ska ha för att ligga på gränsen.

Avstånd:______________________ Diameter:______________________

5. Marklära (5 p)

1. Ange jordmån: __________________________________________

2. Kryssa i den ruta (bara en ruta) som du tycker beskriver jordarten bäst.

Jordart

Textur Morän Sediment

Sten

Grusig morän, Grus

Sandig morän, Grovsand

Sandig-moig morän, mellansand-Grovmo

Finjordsrik morän, Finmo-Mjäla-Lera

3. Vilken av följande bergarter motsvarar de olika stufferna?

Granit

Kalksten

Grönsten (samlingsnamn för flera bergarter)

Sandsten

Institutionen för teknik

Hållbart familjeskogsbruk, 1-30 hp

Grundkurs, 1TS011 (halvfart) / 1TS021 (kvartsfart)

Kursansvarig: Johan Lindeberg/Jan-Eric Spånberger

1

Fälttentamen den 1 och 2 juni i Toftaholm

Fälttentamen består av två delar där del A görs individuellt och del B görs i grupp.

Del B, Grupparbeten Volymberäkning timmerstock:

På denna fingerade timmerstock ska du räkna ut dels volymen i m3to och

även i m3fub. Trissorna markerar stockens diameter i roten – mitt på – och i

toppändan. Mät längden och räkna fram ovanstående volymer. Ta även fram

omvandlingstalet mellan m3to och m3fub. Hur mycket är stocken värd?

Använda prislistorna från Södra respektive Ingarps trävaror. Stocken klassas

som klass 1 timmer och är dubbelcertifierat. Inga prisavdrag. Vem betalar

mest för stocken?

Namn:_________________________________ Kurs:________ Datum:________

2

Plantinventeringsuppgift

Uppgiften görs gemensamt i grupp med hjälp av utskrift från skogsvårdslagen, §6

Föryngringsåtgärder.

Gör en plantinventering på de fyra markerade provytorna. Provytorna ska vara 25

m2 (2,82 cm radie). Respektive provytecentrum markeras av en snitsel. Utgå från att

ståndortsidex på marken är motsvarande G32 eller T24. Minsta avstånd som godtas

mellan huvudplantor är 0,6 m. Besvara följande frågor.

Frågor:

1. Vilket år bedömer ni att senaste tidpunkt för hjälpplantering inträffade eller

inträffar?

2. Vilka trädarter rekommenderar ni att man räknar som huvudplantor i detta

fall? Rangordna dem sinsemellan.

3. Vilket lägsta antal huvudplantor skall finnas per hektar vid senaste tidpunkt

för hjälpplantering, för att uppfylla lagkravet?

4. Hur många huvudplantor krävs i medeltal per provyta för att uppfylla

lagkravet?

5. Hur många huvudplantor per hektar är det enligt er inventering?

6. Uppfyller föryngringen lagkravet?

Träslag 1 Trädslag 2 Trädslag 3 Trädslag 4

Yta

1

2

3

4

Namn:_________________________________ Kurs:________ Datum:________

3

Gallringsuppgift

Hjälpmedel: relaskop, höjdmätare, klave och gallringsmall med tabeller

Utifrån följande förutsättningar bestäm avverkningens netto.

Utgå ifrån provytecentrum.

Brösthöjdsålder, år:

Grundyta, m2/ha:

Gå in i gallringsmall och bestäm lämpligt uttag, m2/ha:

Använd sedan bifogade tabeller för att läsa av:

Uttag, m3sk/ha:

Bestäm medeldiameter på uttag, cm:

Medelstam på uttag, m3fub:

Avverkningskostnad, kr/m3fub:

Vägt bruttopris för virket, kr/m3fub:

Netto, kr/m3fub:

Södra grantimmer 16 cm Leveransvirke, stockmätning

Prislista 863 2 G2 gäller från 11/11 2011

Södra SkogRegion Syd375 86 Mörrum

Telefon 0454-555 70Fax 0454-550 61E-post regionsyd@sodra.com

Tillrett virke utanför prislistan y Vrakpris är 80 kr/m3fub y Dimensioner under 16 cm betalas enligt nedan:

<12,0 cm 080 kr/m3fub 12,0 - 14,9 cm 250 kr/m3fub 15,0 - 15,9 cm 275 kr/m3fub

y Enstaka talltimmer, tallprislista -75 kr/m3fub y Enstaka partier kan komma att travmätas och be-

talas då med ett fast pris på 520 kr/m3fub

Pristillägg10 kr/m3fub för certifierat virke enligt PEFC eller FSC, vid dubbelcertifiering betalas 20 kr/m3fub.

PrisavdragTimber 2010 Vid leverans enligt denna prislista görs ett avdrag med 0,50 kr per m3fub för finansiering av kampanjen ”Timber 2010”, enligt överenskommelse med såg-verksindustrin, som bidrar med lika mycket. Syftet med kampanjen är att öka träförbrukningen i Europa.

Vägtyp C För leverans vid vägtyp C sker avdrag med 12 kro- nor per m3fub (Vägtyp, se allmänna leveransbestäm-melser).

Minsta leverans För leverans understigande 10 m3fub leveransgill volym görs avdrag med 400 kr per parti.

DimensionerMinsta diameter 16 cm. Grantimmer med diameter 75 cm+ i grövsta ända vrakas. Kortaste baslängd 31 dm och längsta baslängd 55 dm.

863

2 G

2 1

1111

6

Väst Öst

Syd

Leveransområde Region Syd y Höör

verksamhetsområde y Broby

verksamhetsområde y Ronneby

verksamhetsområde y Långasjö

verksamhetsområde y Ljungby

verksamhetsområde

Pris i kr per m3fub fritt bilväg

GRAN Toppdiameter i cm under bark

16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38+

Kvalitet Kronor per m3fub

Klass 1-2 465 485 500 515 530 540 545 545 545 545 545 475

Längd i dm

31 37 43 49 52 55Diameter cm Avdrag/Tillägg kronor per m3fub

16+ -15 -5 00 20 25 30

Endast ovanstående längder prisräknas

Längd- korrektion

SKSFS 1993:2

till 6 § skogsvårdslagen Föryngringsåtgärder Föreskrifter När det behövs för att få en tillfredsställande återväxt eller för att återväxten skall utvecklas väl, skall lämpliga skärm- eller fröträd i tillräckligt antal lämnas kvar vid avverkning. Av samma skäl skall avverkning av restskog, hyggesrensing, markberedning, åtgärder mot försumpning efter avverkning samt utglesning av skärm ske. Tillfredsställande återväxt Föreskrifter

Krav på tid

Längsta tillåtna tid för att få ett tillfredsställande plantuppslag genom naturlig föryngring är i södra Sverige utom Gotland 5 år räknat från det år då skyldigheten att anlägga ny skog uppkom. I norra Sverige och på Gotland är motsvarande tid 10 år och på de svagaste markerna i de inre delarna av norra Sverige 15 år. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till den lokala erfarenheten av naturlig föryngring och tillståndet på den aktuella föryngringsarealen vid den tillåtna tidens utgång, får Skogsstyrelsen besluta att tiden förlängs med högst 5 år. Med södra Sverige avses Götaland samt Svealand utom Dalarnas län och Torsby kommun i Värmlands län. Till norra Sverige räknas Norrland samt Dalarnas län och Torsby kommun i Värmlands län.

Krav på trädslag

Vid anläggning av ny skog skall sådana trädslag användas som med hänsyn till växtplatsens förutsättningar kan ge en tillfredsställande virkesproduktion.

Krav på täthet

Vid senaste tidpunkt för hjälpplantering skall det i beståndet finnas minst så många huvudplantor som behövs för att trygga återväxten av en skog av tillfredsställande täthet. Plantorna skall vara i huvudsak jämnt fördelade över arealen.

6

SKSFS 1993:2 Senaste tidpunkt för hjälpplantering är den tidpunkt då en skogsodling eller en naturlig föryngring senast kan kompletteras med plantor som bedöms ha förutsättningar att ge en tillfredsställande virkesproduktion. Huvudplantor är plantor av för växtplatsen lämpliga trädslag som med hänsyn till kvalitet, utvecklingsstadium och skaderisk har förutsättningar att utvecklas väl och därför är lämpliga att ingå i det framtida beståndet. När tallskog, granskog eller björkskog anläggs, skall det vid senaste tidpunkt för hjälpplantering finnas minst så många huvudplantor som anges i tabell 1. Med tall-, gran- eller björkskog avses här bestånd vars plantantal till minst 7/10 består av tall, gran respektive björk.

Tabell 1. Lägsta antal huvudplantor som skall finnas per hektar

vid senaste tidpunkt för hjälpplantering. _________________________________________________________

Ståndorts-index H100

Stamantal/hektar

i allmänhet i svårföryng-rad skog i norra Sverige

efter anläggning av barrträdsdominerad blandskog enligt särskilda regler om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog

Tallskog* T28+ 2 300 1 800 2 300 T24 2 000 1 600 2 000 T20 1 700 1 300 1 700 T16 1 300 1 000 1 300 T12 1 100 900 1 100 Granskog G36+ 2 300 - 1 900 G32 2 000 1 600 1 600 G28 1 800 1 400 1 400 G24 1 500 1 200 1 200 G20 1 100 900 1 100 G16 900 700 900

Björkskog Alla 2 000 1 500 2 000 ________________________________________________________________________ *) Gäller även contortatall

7

SKSFS 1993:2

För växtplatser med ståndortsindex mellan de i tabellen angivna värdena eller skog med annan trädslagsblandning än den angivna skall jämkning ske mellan värdena i tabell 1, där så kan ske.

Antalet huvudplantor per hektar och plantornas fördelning över arealen beräknas genom provytetaxering med cirkelytor om 10 m². Vid taxeringen godtas högst 5 huvudplantor per provyta. Minsta avstånd som godtas mellan huvudplantor är 0,6 meter.

Plantorna skall anses vara i huvudsak jämnt fördelade över arealen om andelen nollytor är högst 10 procent för ståndortsindex T14 respektive G22 och högre samt högst 20 procent för lägre ståndortsindex. Med nollyta avses en provyta med 3 meters radie som saknar huvudplantor.

Taxeringen skall utföras så att resultatet är statistiskt godtagbart. Allmänna råd Förlängning av längsta tillåtna tid för att få ett tillfredsställande plantuppslag kan vara aktuell t.ex. vid naturlig föryngring i sumpskog. Vid bedömning av vilka trädslag som kan ge en tillfredsställande virkesproduktion på växtplatsen bör hänsyn tas till jordarten, vegetationstypen, klimatet, markens lutning och fuktighet samt därmed markens bonitet. Vidare bör hänsyn tas exempelvis till risken för skador genom viltbetning och - vid naturlig föryngring - fröträdens egenskaper såsom kvalitet och virkesproducerande förmåga. När ny skog anläggs genom plantering bör, för att det vid senaste tidpunkt för hjälpplantering skall finnas minst det antal huvudplantor som anges i tabell 1, planteringen ske med ett betydligt större antal plantor än som anges där. För att bedöma hur många plantor som behövs vid planteringen bör hänsyn tas bl.a. till markbehandling, klimat, risk för skador och andra faktorer som påverkar avgången för olika trädslag. Återväxtvård Föreskrifter Om naturlig föryngring eller skogsodling inte uppfyller eller bedöms inte komma att uppfylla de krav som ställs under rubriken "Krav på täthet", skall hjälpplantering snarast utföras.

8