Huddinge kommunSocialdemokraterna2010-12-06

Till kommunfullmäktigeMOTION

Uppgradera till Skola 2.0

Vi skriver år 2010 och Sverige uppgraderas på en rad områden. För den datorintresserade blir begreppet för sådana utvecklingssteg ibland försett med en siffra. Under året lanserades bland annat en bok med titeln Politik 2.0. Temat är hur politiken, partierna och de valda företrädarna kan använda de sociala medierna för dialog och kommunikation med väljarna. Som en uppföljning har några eldsjälar inspirerats av boken och överfört tankarna om en Skola 2.0. Frågeställningen är hur de sociala medierna kan få en större betydelse i skolans värld, både för undervisningen men också för att utveckla kommunikationen mellan skolan och det omgivande samhället och inom skolan mellan lärare, elever, föräldrar. Det kan vara lokalt på skolan eller i kommunen men också genom kontakter och gemensamt arbete över hela landet och till och med globalt. De sociala medierna blir viktiga verktyg för kommunikation, för erfarenhetsutbytet och i ett praktiskt arbete med olika uppgifter. Skolan blir också öppnare och mer transparent för det omgivande samhället.

Om detta handlade ett av seminarierna som ordnades av Lärarnas Riksförbund under årets Almedalsvecka. Där medverkade läraren Kristina Alexandersson, en av entusiasterna i frågor om skolan och sociala medier.

Vad är då sociala medier? Wikipedias definition är:

Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll. Det kan ta sig uttryck i Internetforum, communities, bloggar, wikier, gruppvara, poddradio och artikelkommentarer. Termen används ofta som slagord för sådana tjänster.

En annan definition är ”Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i.” En tredje definition är ”Sociala Medier definieras av de miljontals samtal som sker på webben varje dag, samt konsten för hur de förs.”

Internetnärvaro och sociala medier förutsätter förstås datorer och Internetanvändning. Skolverkets senaste undersökning som kom i våras visar att det i  snitt finns en dator på sex elever i grundskolan.( kommunala skolorna. ) Av eleverna i åk 4-6 använder hälften sällan eller aldrig dator i skolan. De nationella siffrorna visar också att skolan i dag har en alldeles för bristfällig användning av Internet som sådant i undervisningen. Siffrorna från Internetstatistik 2009 visar att:

endast 8% av eleverna i åldern 12-13 år använder internet dagligen i skolan, 13% i ålder 14-15, sedan på gymnasiet ökar användningen till 33% för att under sista året på gymnasiet ökar det till 48%.

Kristina Alexandersson skriver så här på sin blogg:

Vad används internet till i skolan? Är Internet bara en förlängning av läroboken, eller en faktasamling som eleverna använder? Från mitt perspektiv räcker det inte med att vi skolan använder internet för att söka information. Vi i skolan måste också våga använda internets möjligheter till kommunikation, samtal, dialog, till att möta de vi arbetar tillsammans med, att möta våra elever, samtala med dem och vara närvarande. Skolan måste våga använda sociala medier som verktyg för kommunikation!kgrunden är att nätet och som anförs i motionen, de sk ”sociala medierna” öka i betydelse. Genom bloggar har var och en tillgång till ett eget fritt publiceringsverktyg för att delta i samhällsdebatt.

Twitter, Facebook, bloggar, Youtube, Bambuser, Wikipedia och Flickr är exempel på sociala medier som blir allt viktigare att kunna hantera. Vi kan se hur mikrobloggar och Facebook inte bara är kommunikationsverktyg. Ett exempel är att antalet jobb som utannonseras på social medier ökar och utvecklingen mot allt fler tjänster går snabbt. Allt mer viktig information finns på sociala medier först, som exempelvis Huddinge kommuns egen gatuförvaltning som på Twitter ger aktuella uppgifter som bland annat snöröjningsläget.

Mer information. Allt fler tjänster. Verktyg för dialog, påverkan och kommunikation. De sociala medierna kommer att få större betydelse och därför behövs också kunskaper och erfarenheter där skolan har en viktig roll, inte minst för att inte skapa nya, ”digitala klassklyftor”.

Också ålder påverkar hur vi idag använder Internet och sociala medier. Det finns idag en stor åldersklyfta när det gäller sociala medier. I åldersgruppen 19 till 25 år tillhör det vardagen att besöka sociala nätverk på Internet. 60 procent av gruppen gör det varje dag och enbart 12 procent har aldrig gjort det. En helt annan bild är det i åldersgrupper högre upp. Av 56 till 65-åringarna besöker enbart 9 procent dagligen sociala nätverk medan gruppen som aldrig har gjort det är 72 procent (Internetstatistik.se) Ska skolan ta täten krävs engagerade lärare och elever och ett ”tänk” som kan överbrygga eventuella klyftor i vana och erfarenheter mellan de som finns i skolan.

Jag menar att Huddinge kommun och våra skolor ska ligga långt fram i utvecklingen. Det gäller inte minst på området sociala medier. Att entusiasmera och stimulera till en pedagogisk utveckling i våra skolor där sociala medier som bloggar, twitter och Facebook används som dagliga verktyg för kommunikation och arbetsuppgifter är en framtidsinvestering.

 Mot den bakgrunden föreslår jag kommunfullmäktige:

Att en strategi för skolans användning av sociala medier i undervisningen tas fram tillsammans med lärare, elever och skolledare

Peter Andersson Natalie Sial Socialdemokraterna Socialdemokraterna