125 År av engagemang, nytÄnkande och ansvar. lkab …€¦ · linkedin och flickr. stefan aspemo,...

VECKOBLADET # 5 2015 1

06

14

16

18

700 plantor blir nya trädLokförare växlar spårHögtflygande planer med ny drönareSkeppslastare i sikte

Markus Petäjäniemi

Besparingar ger resultat

sidan 2

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – #5 aug 2015

Skiftbyte i vd-rollenMoström stämplar in Sid 9

125 ÅRAV ENGAGEMANG,

NYTÄNKANDE OCH ANSVAR.LKAB 1890-2015.

2 VECKOBLADET # 5 2015 VECKOBLADET # 5 2015 3

CITATET

TUMMEN UPP

Efter årets sju första månader kan vi glädjas åt att vi håller kostnaderna

inom budget. Smolken i bägaren är att vi inte klarar produktions- och leve-ransmålen, främst på grund av rågods-brist, även om läget har ljusnat något i sommar. Ytterligare ett etagespel till KUJ 1365 är nu i drift och åtgärdsplanen för störtschakten börjar ge effekt. I Malmberget under jord har vi åter en lastplats i Printzsköld och järnhalten har gått upp. Samtidigt pågår småskalig produktion i Leveäniemi.

LKAB:s största utmaning i närtid kom-mer fortsatt vara rågodsförsörjningen från underjordsgruvorna. Uppford-ringssystemen i såväl Kiruna som Malmberget är i stort renoveringsbehov och redundansen är begränsad vilket gör produktionssystemet sårbart för störningar. Samtidigt fördyras produk-tionen av utökad bergförstärkning och horisontella transporter.

Pelletsverket KK4 i Kiruna har tagits ur produktion för byte av bärring de kommande veckorna. Beslutet var oundvikligt då sprickbildningen skapade alltför stora risker att fortsätta driften till 2016. Stabila processer med mindre störningar i produktionen är ett måste. Vi har inte råd med stora haverier. Förebyggande och kostnadsef-fektivt underhåll är superviktigt. Störningarna i produktionssystemet har påverkat leveranssäkerheten och LKAB har vidtagit åtgärder för att

VI MÅSTE FORTSÄTTA MINSKA KOSTNADERNA utan att tumma på säkerheten och produktkvaliteten. Besparingsarbetet får inte ske på bekostnad av säkerheten, som alltid går först.

Kostnadsbesparingarna ger resultat

Förebyggande och kostnadseffektivt underhåll är superviktigt.

MARKUS PETÄJÄNIEMI, PRODUKTIONSDIREKTÖR, LKAB

återupprätta förtroendet hos kunderna, främst genom att bättre anpassa leve-ransplanen till rådande produktions-förmåga.

Vi måste fortsätta spara på utgifter i stort som smått. Minska inköp av främmande tjänster och förbruka mindre energi och resurser, exempelvis användningen av bilar. Arbetet och materialförsörjningen måste i större utsträckning anpassas till mer kollek-tiva transportlösningar. Säkerheten går alltid först och därför måste vi tänka efter innan vi agerar. Det är i Ordning och reda säkerhetskulturen börjar. Under sommaren har vi inte haft några allvarligare olyckor. Vi måste ta till oss av de arbetsplatser som inte har några olyckor och lära oss varför de har det. Uthålligt arbete med säkerhetskulturen och normbyggandet är vägen framåt. Säkerheten först ska vara på agendan varje dag.

Vi får ställa in oss på pressade järn-malmspriser under de kommande åren. Det finns inget annat att göra än att spotta i nävarna och tillsammans lösa våra uppgifter på ett säkert och resurseffektivt sätt. Vi, alla medarbe-tare i LKAB, är den viktigaste resursen och kommer att göra det vi ska för att klara det här.

OMSLAG: Jan Moström, nytillträdd vd på LKAB. FOTO: TOMAS BERGMAN

”Jag lär mig mycket ute i verkligheten, den ope-rativa verksamheten, där vi faktiskt skapar värde för bolaget.”

JAN MOSTRÖM, VD.

...för den nya skeppslastaren i Narvik som klarar en kapacitet på 11 000 ton fines per timme.

SVARAR

Använder du sociala medier?

FOTO: FREDRIC ALM

Elena Larsson, forskningsin-genjör, Malmberget:

Nej. Jag läser mest tidningar och veten-skapliga artiklar på internet.

Gustav Hansson, koordinator, Malmberget:

Ja, jag använder Fa-cebook, Instagram, LinkedIn och Flickr.

Stefan Aspemo, guide, Malmberget:

Nej. Jag tycker att kommunikation mellan fyra ögon är trevligare.

LKAB. LKAB finns idag på både Facebook och LinkedIn. Under våren har kommunika-tionsavdelningen arbetat med en strategi och riktlinjer för LKAB:s närvaro i sociala kanaler. Följ gärna företaget och håll koll på de senaste uppdateringarna.

På Facebook delar vi upplevelser från spännande och intressanta projekt och aktiviteter runt om i LKAB-koncernen. Våra följare på LinkedIn, som är ett yrkes- och kar-riärsnätverk, får även de ta del av intressanta nyheter från LKAB och framförallt information om hur det är att arbeta hos oss och göra en karriär inom gruvindustrin. Vi väl-komnar alla anställda att följa LKAB

i de sociala kanalerna. Har du idéer om vad vi bör berätta? Maila [email protected].

ERIKA LINDBLAD

LKAB. Med anledning av LKAB:s 125-årsjubileum har en bok om LKAB:s historia producerats. Den kommer att delas ut som en present till alla medarbetare med start 31 augusti.

– Det känns bra att kunna erbjuda alla anställda en fin gåva för att uppmärksamma våra 125 år. Det finns många goda berättelser och kanske framförallt fantastiska bilder som de flesta inte sett tidigare. Eftersom boken är en rejäl pjäs utgör den i år sommarpresent och årets julklapp, med tidig utdelning, säger Frank Hojem, LKAB:s kommunikationsdirektör.

EVA SELIN

Kika på filmen via:https://vimeo.

com/137113400

Bok om LKAB:s historia – snart i din hand

Följ LKAB i sociala kanaler

KIRUNA. I början av sommaren pågick arbetet med att färdigställa ett område nedströms klarningsmagasinet i Kiruna. Där ska LKAB bedriva forskning rörande passiv kväverening av vatten. – Genom bioreaktorn, markbädden, som fylls med träflis och små mängder avloppsslam, kom-mer vatten att ledas för omvandling av kväve i vatten till kvävgas, säger Malin Suup, forsknings-ingenjör.

Ytterligare aktiviteter fokuserar på att öka den naturliga kväveavskiljningen i magasinen via ex-empelvis ökad algtillväxt och flytande våtmarker.

JOHANNA FOGMAN

Kväverening av vattenLKAB. Sju döttrar, en moder. Tillsammans bildar de ett LKAB.

Nu lanserar LKAB en ny dotter-bolagsfilm som beskriver de sju dotterbolagens roll, vilka de är samt vad de gör. Tillsammans är de alla en del av drivkraften som gör att kugghjulen rullar. Se filmen, du med! JOHANNA FOGMAN

Ny dotterbolagsfilm


1,87000träd planteras på Vitåfors industriområde i Malmberget för att minska damningen.

kg väger boken om LKAB som tagits fram till 125-årsfiran-det av bolaget.

KIRUNA. En besparingsprognos på 9,5 miljoner i Kiruna och 4,7 miljoner i Malmberget är resultatet av ett, bland flera, OpEx-initiativ från gänget som arbetar med att planera och upphandla alla LKAB:s trans-porter. Nyckeln till framgång stavas samordning.

En sektionschef, fyra transport-ledare och två verksamhets-utvecklare arbetar på avdel-ningen Produktion Planering Transporter (PPT). De tillhanda-håller och samordnar hjul-burna transporter och insatståg samt hanterar gods på upplag och vägar. Frågan kring vad som går att effektivisera har varit central sedan årsskiftet.

– Med hjälp av nya idéer, engagemang från medarbe-tarna och ett stort ansvar på individnivå har synergier i avtal funnits och god samordnings-potential upptäckts, som gyn-nar både LKAB och entreprenö-rerna, säger Tomas Kohkoinen, sektionschef på transporten.

Att bägge sidor gynnas av samordning innebär till exem-pel att samma leverantör får flera uppdrag i närliggande områden, vilket bland annat re-sulterar i smartare logistik för entreprenaden och kostnads-effektivisering för LKAB. Detta i stället för att många leverantö-rer ska utföra flera mindre jobb intill varandra.

– Entreprenörerna förstår situationen vilket vi är tack-samma för, samt att engage-manget för att planera arbetet har stigit. I dagsläget kommer vissa med egna förslag där de ger exempel på förbättringar som kan genomföras, säger Per Isaksson, transportledare i Malmberget.

Gråbergstransporter är en av de mest kostnadskrävande transporterna på LKAB, och en besparing som skulle ge direkt effekt. Kortare körvägar till deponierna visade sig vara en lösning som sparar miljontals kronor, i det här fallet 14,5

miljoner gemensamt på bägge orter. Men trots stor effekt i budget är det inte alltid enkelt att tänka nytt.

– Utmaningen har varit det mentala vid rutinförändring-arna. Det tar tid att tillsam-mans i arbetslaget likväl som med entreprenörerna finna samförstånd i det läge LKAB befinner sig i, säger Stig Hoff-ner, verksamhetsutvecklare i Malmberget.

Vid transportbehov ska alla vända sig till transportledarna på respektive ort. Samordning är av stor vikt för att und-vika dubbelarbete och extra kostnader. De arbetar operativt och vistas mycket ute på fält. Verksamhetsutvecklarna arbe-tar strategiskt med avtal, där framtida effektiviseringar tas fram tillsammans med leveran-törerna. Något som resulterar i ”winwin”–situationer, för både LKAB och entreprenörerna.

ERIKA LINDBLAD

Effektiviseringar ger resultat

LKAB. I slutet av 2014 började LKAB att gjuta grunden för OpEx II, ett långsiktig förbättringsarbete som bygger på lean.

– Enkelt uttryckt innebär lean att ständigt vilja bli mer resurseffektiv, säger Sylvia Simma, ansvarig för utrull-ningen.

1 Hallå där Sylvia. Vad är lean?– Lean handlar om att arbeta fo-

kuserat med förbättringsarbete varje dag. Målet är att få bort störningar och avvikelser som hindrar oss från att vara effektiva. Kundens behov ska alltid vara i fokus. Ett exempel av många är att minska mängden skrot från gruva till den interna kunden sovringsverket. Skrot orsakar störningar i nästa led.

2 Hur ska vi uppnå detta?– Vi måste börja i små steg. Lean

innebär ett förändrat tanke- och arbets-sätt. En förutsättning är att alla medar-betare och ledare tränas i att upptäcka och lösa problem i sin vardag. Störningar ses som möjligheter till förbättring. Istäl-let för att hitta förklaringar till proble-men ska vi åtgärda det som stör och på det sättet bli bättre.

3 Arbetar vi inte redan så i dag?– Det finns begrepp och verktyg

på LKAB som kommer från lean, till exempel ordning och reda. Nu har LKAB valt ett leankoncept som ska rullas ut i hela koncernen. Vi ska öka takten på för-bättringsarbetet, agera utifrån fakta och engagera alla i utvecklingen av LKAB.

4 Hur ser tidplanen ut?– De största vinsterna kan göras

i röda linjen från brytning till hamn. Därför startade vi införandet i produk-tionen. I Kiruna har anriknings- och pelletsverken KA3/KK4 varit i gång sedan början av 2015. Malmbergsgruvan och Svappavaara har precis påbörjat sin resa med utvalda verksamheter. Under hösten startar gruvan i Kiruna och föräd-lingen i Malmberget. Stegvis involveras hela LKAB-koncernen i det leankoncept vi valt.

ÅSA HAAPASAARI

Nyfiket tankesätt leder LKAB framåt

Om OpEx IIOpEx II är baserat på ett etablerat leankoncept för industrin. Med en gemensam systematik skapas bättre förutsättningar för att producera störningsfritt och fokusera på förbättringar.

Sylvia Simma berättar om lean.

Per Isaksson, Stig Hoffner, Kristoffer Sternberg, Tomas Kohkoinen, Staffan Keskitalo och chaufför för BDX, Rita Ojala.

FOTO: ERIKA LINDBLAD

FOTO: ÅSA HAAPASAARI


Nu går sommaren mot sitt slut. Oavsett om regnet har strilat över dig, vindarna blåst kallt

eller solen strålat så har det möjli-gen funnits tid till reflektion. Det sägs att övergången till nytt år är tiden för årsbokslut. Jag skulle vilja göra halvårsbokslut så här de sista flämtande andetagen av sommaren. De flesta har haft mer ledigt från jobbet än annars under året. Kanske tempot har blivit lugnare och det har funnits tid till att titta bakåt och framåt. Tid till eftertanke.

Hösten är tiden för omstart, inget som gjorts kan förändras men du kan göra nya val. Något blev inte som det var tänkt – ta ut ny kurs, tänk i andra banor och andas. Vi le-ver ett pressat liv med ständiga tider att passa, alltid vara uppdaterade, och ständigt nåbara. Men vi kan få den nya tekniken att jobba för oss genom att göra val. Vill vi vara tillgängliga så väljer vi det och vill vi inte så bestämmer vi oss för det.

Bokslut och tid till reflektion det kan vi göra ofta. Ta en stund under dagen eller kvällen och tänk igenom dagen, vad blev bra, vad blev mindre bra. När känslan är att allt gått åt skogen så finns det i stort sett alltid något som blev i alla fall lite lyckat. Då får den lilla gnuttan framgång försöka överskugga det som blev mindre succéartat.

Jag tror att det handlar om att tvinga sig själv till att skaffa nya vanor. Det ska helt enkelt bli en vana att göra avstämningen på kvällen eller sönda-gen eller när du tycker det behövs. Lika viktigt är det att leva i nuet, vi planerar och reflekterar men kanske glömmer nuet. Det är svårt, för ofta finns mina tankar i framtiden eller i historien. Sommaren går nu över i höst, nätterna är mörka och vi ska ta oss igenom ytterligare en vinter. Men – stopp nu, vi ska leva här och nu.

Lev väl!

Maritha Mossberg: Eftertanke och omstart

När känslan är att allt gått åt sko-gen så finns det i stort sett alltid något som blev i alla fall lite lyckat

MALMBERGET. För att minska damningen har cirka 7 000 trädplantor planterats den här sommaren på Vitåfors industriområde i Malmberget. De flesta plantorna är av den snabbväxande barrträdstypen contortatall.

På de öppna områdena har trädplanteringar gjorts i olika omgångar under flera år.

– Jag skulle vilja göra en större plantering nästa år. Vi funderar också på mer omfat-tande lösningar på problemet med damning från industriom-rådet och ser över detta. Det är något som vi tar på största allvar, säger Anna Bergstedt, miljöingenjör på LKAB i Malm-berget.

På det gamla sandmagasinet har feriearbetare jobbat med att plantera contortan. Så småningom ska där stå en hel skog av träd. Anna Bergstedt ser gärna att fortsatt plantering även kommer att innehålla

fler lövträd. Redan i år har ett hundratal rönnar och bollpilar satts i jorden.

LKAB arbetar med olika åtgär-der för att bekämpa damning-en. Grusvägarna vattnas och saltas under sommarhalvåret. En del av de mest trafikerade vägarna har asfalterats och där sopas och vattnas vägbanan. De största orsakerna till dammet är vägarna, sandmagasinet, upplagsytorna samt Kapten- och Fabiangropen. Vilka åtgärder gjordes under försommaren med stark nord-västlig vind?

– Vi öppnade ventilerna runt dammen för att blöta den så kallade beachen runt dammen. Plus extra bevattning av vägen runt dammen, samt vattning och saltning av vägarna, säger Anna Bergstedt.

Industriområdet är över nio kvadratkilometer stort och motsvarar ungefär 1 670

fotbollsplaner. Sovringsanlägg-ningen har flyttats längre bort och vallats in. Ett tält har satts upp för specialprodukterna, malmsanden, på bangården. Genom att investera i rökgas-reningsanläggningar i pellets-verken har även damningen minskat.

Under förra sommaren såddes Kapten- och Fabiangropen in med cirka 42 000 liter grässlur-ry som spreds med helikopter. På kala områden i västra Malm-berget såddes tre ton gräsfrö på ett cirka 140 000 kvadratmeter stort område. Drygt 50 000 ton torv, som innehåller växtlig-het, spreds ut. En limpliknande barriär av gråberg och torv byggdes för att hindra damning från bangården.

– Vi ska fortsätta med att bekämpa damningen från industriområdet, säger Anna Bergstedt.

MARITHA MOSSBERG

Träd planteras som dammskydd Samuel Fredriksson, Niklas Ahnqvist, Anna Bergstedt, miljöingenjör, Therése Landström, serviceman på LKAB, Elias Wiksten och Alva Martinsson. FOTO: MARITHA MOSSBERG

Bärringsbyte i KK4 i KirunaKIRUNA. Bytet av bärringen i pellets-verket KK4 i Kiruna har inletts. En lyftkran modell större har lyft in den 192 ton tunga bärringen och nu fort-sätter monteringsarbetet på kilnen, den roterande ugnen där pellets-kulorna bränns. KK4 beräknas vara igång den 24 september.

Under de senaste åren har LKAB vid flera tillfällen tvingats reparera sprickor på en av bärringarna i KK4. En ny bärring har funnits på plats sedan 2012 och ett byte var planerat till 2017. Eftersom nya sprickor har upptäckts omprövades det tidigare beslutet och bytet tidigarelades. Nu är arbetet igång.

– För att säkerställa en långsik-tigt stabil produktion i KK4 var det absolut nödvändigt att genomföra bärringsbytet nu, säger Nils Thuuri, förädlingschef i Kiruna.

Under stoppet på en dryg månad görs även förebyggande underhållsarbete i verket. TINA BENSON

Byte av bärring pågår. FOTO: FREDRIC ALM


31272 sidor tjock är jubileumsboken om LKAB.

lokförare tog LKAB över från Green Cargo den 1 juli.

LKAB. Förhandlingar mellan LKAB och de fackliga represen-tanterna har återupptagits efter sommaruppehållet. De pågå-ende personalneddragningarna är en nödvändig del av LKAB:s kostnadseffektiviseringar.

– Förhandlingar gällande ny organisation avslutades den 10 juni. Resultatet från förhand-lingen innebär bland annat att samtliga enheter och dotterbolag kommer att minska antalet med-arbetare. En större förändring är att Energi och klimat försvinner som enhet från den 1 september 2015, säger Grete Solvang Stoltz, personaldirektör på LKAB.

Medarbetarna på Energi och klimat kommer framöver att tillhöra fyra olika enheter: Produktion och logistik, Forsk-ning och utveckling, Inköp och Hållbarhet.

– Genom att organisatoriskt tillhöra de olika enheterna tror vi att samarbetet gällande energifrågor kommer att bli ännu effektivare, säger Markus Petäjäniemi, produktionsdirek-tör på LKAB.

Ytterligare förändringar verkställs den 1 oktober 2015 då IT övergår till Finance samt att Inköp övergår till Produktion och logistik.

Alla stödfunktioner ser över hur man ska kunna stötta kärnverksamheten på bästa sätt. På Finance utreds möjligheten att samordna delar av LKAB:s ekonomiska funktioner i ett så kallat Business support center. Även HR tittar på förutsättningar för att samla merparten av HR-administrationen i ett HR service center.

Nästa steg gällande personal-neddragningarna omfattar bland annat förhandling om turordning för tjänstemän. Dessa förhandlingar inleddes den 20 augusti.

TINA BENSON

Organisationsförändringar på LKABSamtliga enheter och dotterbolag inom koncernen kommer att minska antalet medarbetare. FOTO: TOMAS BERGMAN

ton väger bärringen med mantel som byts i pelletsverket KK4 i Kiruna.

192

LKAB. Skiftbyte i vd-rollen. Jan Moström, med lång erfarenhet av le-dande befattningar i gruvbranschen, har stämplat in och tillträdde som vd på LKAB den 15 augusti.

Välkommen till LKAB, Jan Moström. Vilken är din starkaste känsla inför rollen som ny vd på LKAB?

– Tack, det är en riktigt härlig dag att få kliva in som ny vd i ett bolag som LKAB. Det är många nya intryck, många saker att sätta sig in i och många nya medarbetare. LKAB är ett stort och komplext företag. Det finns ett antal utmaningar som vi måste ta tag i, och det är bara att ta tag i dessa och arbeta vidare. Vad är det första du sätter tänderna i?

– Som första åtgärd, som ny vd för LKAB, har jag ett oerhört stort intresse av att gå ut i verksamheten och bilda mig en uppfattning om hur bolaget ser ut i hela dess del och lyssna efter på vilket sätt vi kan förbättra bolagets konkurrenskraft för att ta oss ut ur den situation vi idag sitter i. Jag lär mig mycket ute i verkligheten, den operativa verksamheten, där vi faktiskt skapar värde för bolaget.

Hur ser du på att kliva in i rollen som vd på LKAB i dessa tuffa tider?

– Vi har idag ett lönsamhetspro-blem och en marknadssituation som är riktigt tuff. LKAB har ett stort jobb framför sig. Nu handlar det om att verkligen få förståelse för det och få alla medarbetare att jobba fokuserat med hur vi ska ta oss ur det här. Hur ska vi få vårt lönsamhets-problem att försvinna genom att utnyttja vår duktiga och kreativa

Ny vd stämplar inpersonal? Vad kan jag i min vardag och i min värld göra för att hjälpa till? Det är frågor vi måste ställa oss. Ju duktigare vi är på det, desto bättre förberedda är vi på att anta

ännu större utmaningar, om de kommer.

Vad är ditt budskap till LKAB-anställda?

– Alla bidrar vi på ett eller annat sätt. Vad vi har att göra nu, ge-mensamt, är att få alla att gå i samma takt och

fokusera på att göra allt för att få ut ett extra ton och sänka våra kostnader.

Lyckas vi med det så är det klart att vi står oerhört mycket bättre rustade.

Vi är nyfikna på dig. Vem är Jan Moström utanför arbetet?

– Jag tycker om att röra på mig. Jag har en aluminium-kanot som jag är ute mycket med under sommaren. Sedan springer jag och åker skidor på vintern. Utöver det har jag två intressen som jag alltid försöker

ta med mig. Jag tycker om att läsa och har oftast någon bok undanstoppad. Sedan gillar jag filmer.

JOHANNA FOGMAN

FOTO: TOMAS BERGMAN

Titta på filmen på Arena med Jan

Moström från hans första arbetsdag

Länk: http://arena/Pages/LKABs-vd-berattar-om-vagen-framat-.aspx


Nu slutar jag som vd på LKAB, och jag vill framföra ett varmt

tack till er alla som har gjort min tid som vd rolig, intressant och givande. Mina starkaste minnen som jag tar med mig är mötena med er, för det är framförallt personalen som gör LKAB till det unika och framgångsrika företag som det är och har varit genom historien.

Det blev totalt 14 år på LKAB för mig, varav nästan sju år som vd. Det har varit en händelserik tid, med både dalar och otroligt höga toppar, rekordinvesteringar och historiska skeenden som de viktiga samhällsom-vandlingarna. Visst var de extremt höga priserna roliga att uppleva, och framförallt hur de gav oss möjlighet att investera i pelletskapacitet,

bygga huvudnivåer och byg-ga ut logistik och hamnar. Samtidigt finns verkligheten alltid närvarande, vi verkar i en tuff konkurrensutsatt marknad där man aldrig kan slappna av. Vi visste att marknadsfönstret för att hinna starta de nya dag-brottsgruvorna vid det högre priset var begränsat, och på grund av de förseningar som tillståndsprocesserna

Tack för fantastiska år!

Lunchsamtal med Charlotte Kalla i Luleå FOTO: FREDRIC ALM

Lars-Eric Aaro i samtal med personal under jord. FOTO: TINA BENSON

Varumärkeslansering i Malmberget. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSONKung Carl XVI Gustaf besöker LKAB.

orsakade kan vi nu konsta-tera att fönstret tyvärr hann stängas och vi kom in i den nya prisnivån.

LKAB:s produkter är helt rätt på marknaden, pelletsen är en hållbar produkt, ger miljömäs-siga fördelar, är efterfrågad och ger ekonomiska fördelar som delvis förmildrar prisnedgång-en. Att vi tog oss igenom den intensiva investeringsperioden

utan att låna en enda krona är också något vi ska vara stolta över. Jag är glad över att LKAB tagit viktiga steg i betydelsefulla framtidsfrågor. Vi har flyttat fram positionerna vad gäller hållbar utveckling, jämställdhet och mångfald och inte minst det högt prioriterade säkerhets-tänkandet. Men vi får aldrig vara nöjda, det finns alltid något att förbättra.

Jag tackar för mig och tar med mig den glöd som jag fått upp-leva hos er när jag nu går vidare mot nya uppdrag. Låt mig också passa på att önska Jan Moström hjärtligt välkommen till LKAB. Att få tjänstgöra som vd i detta fina bolag är en ära som man har till låns, det är utmanande, spännande och aldrig tråkigt en enda minut!

LARS-ERIC AARO

Invigning FoU. FOTO: FREDRIC ALM

FOTO: FREDRIC ALMMöte med pressen. Invigning av Gruvstadsparken i Kiruna. FOTO: FREDRIC ALMFOTO: LENNART JÖNSSON


FOTO: MARITHA MOSSBERG

Namn: Cecilia Karlsson. Familj: Föräldrar och syskon. Yrke: Borrare, LKAB Wassara AB. Anställd inom LKAB sedan: 2011 på LKAB och 2013 på LKAB WassaraFritidsintres-sen: Tränar, springer och åker längdskidor på vintern. Gillar att resa, skulle gärna åka till Bali. Bästaegenskaper: Social och aktivSämsta egenskaper: Envis, vilket kan vara både bra och dåligt.

1 Hur kom du till LKAB?– Jag sökte ett sommarjobb som jag

fick och det slutade med att jag fick stanna kvar. Först arbetade jag med rasborrning åt LKAB och för två år sedan började jag jobba åt LKAB Wassara som utför testborrningar åt LKAB för att göra borrningsprocessen så bra som möjligt.

2 Vilka är dina arbets-uppgifter?

– Mitt arbete är att borra produktionshål och samtidigt utföra tester i skarpt läge. Det kan handla om flera olika tester men alltid i ett produktionsläge. Bland annat att optimera och utveckla Was-sarahammaren, borrkronor och andra delar som ingår i borrsystemet. Jag övervakar att allt fungerar och rap-porterar hur det har gått. Till skillnad från vanlig produktionsborrning som oftast sker från kontrollrummet sitter vi alltid i våra borriggar.

3 Vad ser du som dina utmaningar i jobbet?

– Att hålla igång borraggregatet. Om det stannar försöker jag starta det

igen eller provar att felsöka. En annan utmaning är att leverera testresultat som är till nytta för utvecklingen av

borrsystemen.

4 Hur är en riktigt bra dag på jobbet?

– När allt flyter på och det är så få fellarm som möjligt. Jag tycker om att testa olika saker. När vi sedan har arbetsplatsträf-far får vi veta resultaten

från de olika testerna.

5 Vad betyder ENA för dig?– Att vara engagerad är att

göra mitt bästa. Nytänkande är att komma på några nya förslag. Att ta an-svar är bland annat att hålla ordning, att plocka undan efter sig, helt enkelt ordning och reda.

6 Vad gör du om fem år?– Jag tror att jag fortsätter att

jobba som borrare. Men om jag skulle vilja göra något annat så finns det många möjligheter inom LKAB.

MARITHA MOSSBERG

CECILIA UTFÖR TESTER I SKARPT LÄGE

Att ta ansvar är bland annat att plocka un-

dan efter sig

MALMBERGET. Cecilia Karlsson kom direkt till gruvbranchen från gymnasiet. Efter en mellanlandning i Bolidens koppargruva, Aitik, har hon nu arbetat under jord hos LKAB Wassara i Malmberget i fyra år. Vid malmkroppen Parta på 1 031 meters nivå har Cecilia sin arbetsplats just för tillfället.

Cecilia Karlsson gick direkt från skolbänken till gruvbranschen.

ENGAGERAD


KIRUNA. Lokföraren Peter Nils-son har växlat spår och är se-dan den 1 juli LKAB-anställd. Peter Nilsson var den första av 43 nyanställda lokförare att lämna perrongen i Kiruna.

– Jag jobbar på världens finaste järnväg. Man blir aldrig less på utsikten, säger Peter Nilsson.

Den 1 juli, klockan 08:39, vinkades Peter Nilsson och tåg nummer 9910 av på väg mot

Narvik. En historisk dag som firades med bland annat kaffe och smörgåstårta.

– Det här är en milstolpe och en historisk dag för LKAB. När vi ökar transportvolymerna behöver vi säkerställa att vi kan täcka förarbehovet och det kan vi nu. Effekten av en egen förarkår innebär rejäla kost-nadsbesparingar. Dessutom har vi möjlighet att styra och planera förarbehovet vilket gör oss mer flexibla, säger An-

ders Björnström, vd på LKAB Malmtrafik.

LKAB Malmtrafik, som utökar förarkåren med 43 egna lokförare i Sverige, har sedan två år tillbaka arbetat med att förverkliga projektet lokförare i egen regi. Den 1 juli 2015 roddes projektet i land och samtliga tillfrågade lokförare på Green Cargo valde att tacka ja till LKAB:s erbjudande om anställning.

Lokförare växlar spår i egen regi

– Jag jobbade på Green Cargo i åtta år och hade det jättebra. Jag hoppas att vi får det lika bra nu och till och med bättre. Det känns spännande, säger Peter Nilsson.

Samtidigt som LKAB Malmtra-fik tar över 31 lokförare från Green Cargo utexamineras 12 LKAB-utbildade lokförare. Där-med kommer LKAB att bemanna malmtransporterna på det norra omloppet helt i egen regi.

– Projektet omfattar även en helt ny tågplan vilket innebär att körningarna kan optime-ras. Dessutom får vi väldigt stora synergieffekter i och med att vi kan nyttja förarna på terminalerna. Det är med andra ord enbart positivt med en egen förarkår, säger Anders Björnström.

Med en egen personalstyrka kan LKAB säkerställa att logistiken på Malmbanan

optimeras samtidigt som LKAB får en ökad kontroll över effek-tiviteten och kvaliteten. Green Cargo kommer fortsättnings-vis, på uppdrag från LKAB, att trafikera det södra omloppet och tillsatsmedelstranspor-terna. JOSEFINE EJEMALM

Norra omloppet: Kiruna-Narvik, Svappavaara-Kiruna och Svappavaa-ra-Malmberget. Södra omloppet: Malmberget-Luleå.

– Det här är en milstolpe och en

historisk dag för LKAB.

Peter Nilsson var den första av totalt 43 nyanställda lokförare på LKAB som lämnade perrongen i Kiruna. FOTO: FREDRIC ALM

Den historiska dagen firades med smörgåstårta.

Effekten av en egen förarkår innebär rejäla kostnadsbesparingar. Nu finns möjlighet att styra och planera förar-behovet vilket ökar flexibiliteten.


KIRUNA. Ett förarlöst flygplan, utrustad med en kamera som kan fotografera från ovan, cirkulerar intill berget Kii-runavaara. Flygplanet, en så kallad drönare, gör det möjligt att ta bilder från platser som aldrig tidigare var möjliga att fotografera.

Den ser inte mycket ut för världen. Drönaren består av ett flygplansskal som innehåller en liten kamera och ett batteri. Flygplanet styrs från marken med hjälp av en tv-spelsliknan-

de fjärrkontroll. Resultatet är häpnadsväckande. Bilderna från ovan, över dagbrott och gruva, är så klara att minsta detalj går att skåda. Dröna-ren är en av LKAB:s senaste investeringar och används av gruvmätningen.

– Vi flyger och fotograferar med drönaren för att fram-ställa kartor och 3D-modeller. Tidigare har vi köpt in denna tjänst externt för dyra pengar. Nu minskar vi kostnaderna avsevärt, säger Bo Fjällborg, mätingenjör.

Tidigare vandrade mättekni-kerna runt på klippor och vid pallkanter med en GPS-motta-gare i sin hand och samlade in viktig data. Den nya tekniken gör arbetet både effektivare och säkrare. – En 40 minuters flygning över Mertainen skulle normalt ha tagit oss flera dagar att mäta. Nu får vi ut mer data och ett bättre underlag. Flygningen stör dessutom inte någon och produktionen kan fortsätta en-ligt plan, säger Larry Lindmark, mättekniker.

Larry Lindmark med en GPS-mottagare.

I april genomförde avdelningen en tredagars utbildning och i juni fick LKAB tillstånd av Transportstyrelsen att påbörja flygning.

– Det finns en del föreskrif-ter att förhålla sig till. Flyger vi inom inflygningszonen måste vi ta kontakt med flygledartor-net. Drönaren måste alltid vara inom synhåll. Vi flyger i snitt på höjden 250 meter, säger Bo Fjällborg.

Vid en flygning, 40 minuter per gång, täcker drönaren upp ett

område på en kvadratkilome-ter. Området planeras först i detalj på en dator där kartbil-der tas fram och viss data förs in. Om det blåser över 10 meter per sekund går det inte att flyga. Då blir det svårt att hålla en rak linje.

– Vi utför i första hand mängdkontroller. Vi inventerar mängden tillsatsmedel i LKAB:s lagerhögar och kontrollerar uttagsvolymen av dolomit i LKAB:s dagbrott i Masugnsbyn. Vi har även flugit över dam-marna i Kiruna och gråbergs-

tipparna i Svappavaara. Vi tar fram fräscht underlag till prospektörerna, säger Larry Lindmark.

Kameran köptes in för en månad sedan, 20 flygningar har avklarats och redan nu har det genererat i merarbete på ett positivt sätt.

– Vi servar hela LKAB på alla orter. Nu närmast ska vi flyga över groparna i Malmberget och Kiruna, säger Bo Fjällborg.

JOHANNA FOGMAN

En drönare kommer flygande FOTO: JOHANNA FOGMANBo Fjällborg tar sats och kastar iväg drönaren mot nya höjder.


Ny skeppslastare i sikteNARVIK. Den nya skeppslastaren till Narviks hamn är en investering på dryga 150 miljoner svenska kronor. Lastaren kommer att börja monteras på plats i september.

Thyssen-Krupp, den tyska fabrikanten av kvalitetsstål, levererar skeppslas-taren till Narvik från Gdansk, Polen. Skeppslastaren väger 1 670 ton och har en kapacitet om 11 000 ton fines per timme. Den kommer i ett första skede inte ersätta den gamla franska skeppslastaren från 1970-talet.

– Vi genomför den här investering-en för att kvalitetssäkra, säger Jacob

Steinmo, vd för LKAB Norge AS, och tillägger:

– I och med att vi har den nya på plats säkerställer vi att vi inte blir stående utan skeppslastare i händelse av driftstopp.

Bolaget genomför ett antal stora investeringar i Narvik för att moderni-sera och kvalitetssäkra leveranser till kund. Bland annat en helt ny siktes-station som ska förse lastaren med malm. Den nya skeppslastaren tas i bruk i början av nästa år. Fortsättning följer.

FREDRIK BJÖRKENWALL

Vi genomför den här

investeringen för attkvali-

tetssäkra

NYTÄNKANDE

LKAB. Låga järnmalmspriser och lägre leveranser pressar LKAB:s lönsamhet. Samtidigt har arbetet med att minska kostnaderna gett positiv ef-fekt.

– Nu gäller det att hålla i och hålla ut, säger Frank Hojem, kommunikationsdirektör.

När LKAB presenterade resul-taten för andra kvartalet i år uppgick rörelseresultatet till minus 228 miljoner kronor, jämfört med 417 miljoner kronor för samma period året innan.

– Ett omfattande arbete för kostnadssänkning pågår och vi håller på att ställa om

organisationen. Av den tidigare kommunicerade besparingen på 700 miljoner kronor har vi hittills lyckats spara 380 miljoner kronor. Alla insatser är betydelsefulla, säger Frank Hojem, kommunikationsdi-rektör.

Världens stora järnmalmspro-ducenter fortsätter att öka sina produktionsvolymer trots ett överutbud på järnmalm. Efter-frågan på LKAB:s järnmalms-produkter är dock fortsatt stabil och pelletspremien är i nivå med föregående år. Det gynnar LKAB som har en pel-letsandel på 84 (83) procent för kvartalet.

– Vi rustar oss för att klara pressade järnmalmspriser under de kommande åren. Arbetet med att minska kost-naderna utan att tumma på säkerheten och produktkvali-teten ska fortsätta, det är så vi blir konkurrenskraftiga, säger Frank Hojem.

Leveranserna uppgår till 5,3 (6,0) miljoner ton för andra kvartalet. Utöver rågodsbristen påverkades leveranserna av ett förlängt underhållstopp i Narviks hamn samt förskjut-ning av leveranser till kunder i MENA-regionen.

JOHANNA FOGMAN

LKAB:s järnmalm fortsatt efterfrågad

” LKAB får ställa in sig på fortsatt pressade järnmalmspriser under de kommande åren” , säger Frank Hojem, kommunika-tionsdirektör.

FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

Skeppslastaren har nu anlänt tilll Narviks hamn.

Använder du sociala medier?Lars Gavelin, ansvarig för skol-kontakter, Kiruna:– Nej. Jag är inte beroende av

att ha koll på allt och alla.

Peter Isaksson, strategisk inköpare, Kiruna:– Ja, jag är precis i startgropar-

na med LinkedIn. Facebook har jag däremot inte.

Ingela Niva, dokumentations-tekniker, Kiruna:– Ja, Facebook och LinkedIn. Jag

är mer aktiv på Fa-cebook, följer bland annat LKAB där.

SVARAR

FOTO: FREDRIC ALM

FOTO: PÅL-EIRIK PEDERSEN


SVAPPAVAARA. Nu pågår en stor rensning av utemiljöerna på industriområdet i Svappavaara. Förutom att det blir en god ordning så kommer det även att innebära kostnadsbesparingar.

– Det handlar om att höja rib-ban för ordning och reda, säger Thomas Määttä, sektionschef underhåll i Svappavaara.

Arbetet med att städa sker i för-sta hand på några områden där mycket skräp har samlats. Här finns materiel som blivit över

från olika projekt, reservdelar och annat som inte har placerats på någon given plats. Nu märks sakerna upp som ”spara” eller ”skrot”. I kallförrådet ska det också bli ordning och det ska i fortsättningen hållas låst för att undvika att saker bara läggs in där.

– Min filosofi är att hittar man inte en sak genom att leta på en plats, ja då finns det inte och måste köpas nytt. Så ska det bli efter rensningen, säger Thomas Määttä.

De största ekonomiska vinsterna är att inte behöva åka runt och leta efter materialet eller att köpa nytt när sakerna finns men inte hittas.

– En av orsakerna till att det har blivit rörigt är att vi har vuxit fort och haft många olika projekt på gång, säger Thomas Määttä.

Det mesta städarbetet planeras att vara klart under barmarkspe-rioden i år.

MARITHA MOSSBERG

Storstädning i SvappavaaraIndustriområdet i Svappavaara ska städas upp och ordning och reda ska skapas. Thomas Määttä, sektionschef underhåll i Svappavaara. FOTO: MARITHA MOSSBERG

KIRUNA. Ju större produktion, desto mer avfall. Därför genom-går nu sandmagasinet en två meter hög dammhöjning.

Från en produktion på cirka 25 miljoner ton per år till att årli-gen leverera nära 40 miljoner ton. LKAB genomgår en förvand-ling. Målet och arbetet bakom vilar inte endast på själva brytningen utan hela bolagets kedja behöver kalibreras. Och ju fler produkter ut från verket,

desto större blir också avfallet att hantera.

– Vi höjer nu två av damm-kroppssidorna

med två meter, sammanlagt 1,2 miljoner ton grus-material. Vi vill

få till en gedigen

vattenspegel, största delen av vattnet återvinns vidare tillbaka till verken och därför behöver man ett lager, säger Ronny Granudd, projektledare.

Vattenspegeln är det parti av dammen just innan klarnings-dammen som i sin tur försörjer processverken med vatten.

– Utan vatten går inte ver-ken. Här i Kiruna behöver vi säkerställa att det alltid finns en tillräcklig mängd och där har sandmagasinet två funktio-ner, dels att utgöra deponi för anrikningssanden och dels som reningssteg för processvattnet. Det möjliggör återcirkulering till förädlingsverken, säger Ronny Granudd.

Sandmagasinet i Kiruna togs i drift första gången 1977 och har sedan dess genomgått sex

stycken dammhöjningar. Dam-men är 3,7 kvadratkilometer med en omkrets på 8,8 kilome-ter. 43 fordon är inblandade i arbetet, bland andra 18 dum-prar och fem grävmaskiner, som jobbar i skift under cirka fyra månader för att genomföra arbetet.

– Utmaningen är som alltid att hålla budget. Det dyker alltid upp oförutsedda hän-delser i ett sådant här projekt. Denna sommar har varit regnig vilket gjort att underlaget blivit mjukt. Då fick vi bereda en väg av gråberg ut till dammen, säger Ronny Granudd.

Projektets kostnad är 130 mil-joner kronor och beräknas bli klart under oktober månad i år.


Dammen höjs ytterligarenär produktionen ska öka

Nu ska två av dammkroppssidorna höjas med två meter, sammanlagt 1,2 miljoner ton grusmaterial. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL


För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.

Utkommer 2/10 Manusstopp 24/9

Maritha Mossberg0970 – 766 44073 – 074 36 45

JohannaFogman0980 – 714 75070 – 342 14 75

Kajsa Lindmark0970 – 767 78070 – 363 55 70

Åsa Haapasaari0980 – 714 29070 – 342 14 29

Tina Benson0980 – 710 85070 – 342 10 85

Erika Lindblad0980 – 712 41072 – 524 12 41

Josefine Ejemalm0980 – 649 10070 – 673 49 10

Fredrik Björkenwall0980 – 715 44072 – 526 15 44

Anders Lindberg0980 – 783 55072 – 717 83 55

Bidra till Sovrat! Maila: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. SOVRAT

Tack!Ett stort tack till alla arbetskamrater för hågkomsten vid min pensionering från LKAB.Tore Johdet Tack för uppvaktningen på min 60-årsdag. Alf Kungstedt

Det har nu gått på dagen ett år sedan jag fyllde 50. Stort tack till alla i efterskott. Det kommer nu när insamlingen är förbrukad. Två fina fiskespön och en exklusiv rulle som jag har haft stor nytta av. Hans Andersson

Ett stort tack till alla för uppvaktningen i samband med min pensionsavgång efter mina 45 år på LKAB.Göte Johansson

Plötsligt händer det, nu är jag där, en glad pensionär. Ett stort tack för presenten och den oförglömliga avskeds-festen i Salfstugan. PS. Vann jag guldkorken? DS. Kjell-Ove Sjöholm

Jag vill tacka mina medarbetare på hälsan för ett bra samarbete under min tid på LKAB och för presenterna vid min pensionsavgång. Ann-Chatrine Åman

Jag vill tacka alla arbetskamrater samt arbetsledning som jag har haft förmånen att arbeta med under mina nästan 42 år vid LKAB. Tack för alla goda ord och presentkort vid min pensionering.Karl-Erik ”Stålis” Stålnacke

Jag vill tacka alla för uppvaktningen och presentkort vid min pensionering. Ingen nämnd, ingen glömd.Hans Falck

Tack till alla på sovringsverket för den storartade uppvakt-ningen jag fick och tack för alla presenter och blommor vid min pensionsavgång.Arne Kettunen

I dag är sista dagen för mig på LKAB. Jag vill tacka alla jag har haft nöjet att lära känna och jobba med under min tid här. Hoppas att vi ses i framtiden.Katja Vaattovaara

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt:

Det hände på LKAB15/9: Nya vd:n Jan Moström börjar.1/7: LKAB tar över lokförare från Green Cargo.24/6: Projektet Ett snyggare Malmberget ordnar trivselkväll i Svanparken.16/6: LKAB Fritid ordnar familjekväll på Petsamo i Kiruna.10/6: Organisationsförhandlingar avslutas.

Det händer i LKAB17/9: 30-40 jurister från Näringsde-partementet besöker LKAB för att lära

sig mer om samhällsomvandlingen och all logistik.13-17/9: SABIC/Hadeed besöker LKAB i Malmberget, Kiruna och Narvik.

Lediga jobb:Lediga jobb inom koncernen finns publi-cerade på Arena via följande länk:http://intranet.corp.lkab.com/TURBiN/homepage.nsf/ledigaPlatser44?OpenPage

För närvarande söker LKAB bland annat: Skyddsskrotare/områdesskrotare, pro-duktion södra bergmekanik, Malmberget.

Projektledare, LKAB Kimit, Kiruna.

WWW.LKAB.COM

BLI MEDLEM I LKAB:S KONSTFÖRENING OCH VINN ETT KONSTVERK

Medlemsavgiften, 200 kronor per år, betalas via löneavdrag.

KONTAKT:För Kiruna/Narvik – Katarina Roxenfalk, tfn 1221 eller via mejl.För Malmberget/Luleå – Siw Tottie, tfn 6650 eller via mejl.

Mer information om föreningarna finns på Arena/Sitemap/LKAB:s konstförening.

Den 25 augusti öppnade informationskontoret sin ordinarie tid efter sommaruppehåll. Tiderna är tisdagar jämna veckor klockan 18.00 - 20. 00

Peder Nensén, tillväxtprojektavdelningen, berättade om LKAB:s resa för en 35-procentig ökning av produktionen. Leveäniemi förväntas vara i full drift nästa sommar. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL

Besökare fick se en stor del av Svappavaarafäl-tens fordonsflotta under bussturen. På bilden en tipptruck från Caterpillar.

Maritha Mossberg, kommunikatör, och Mats Niemi, projektledare i Svap-pavaara, iordningsställde fika. Sammanlagt besökte cirka 200 personer kontoret mellan kl. 10.00 och 15.00 under lördagen.

SVAPPAVAARA. En Svappa-vaaraklassiker har nu börjat få ett par decennier på nacken. Populariteten kring eventet är dock lika stabilt nu som då.

Cirka 200 besökare tog sig tid för att komma förbi bolagets informationskon-tor i Svappavaara skola lördagen den 25 juli. Då var det Svappavaaradagen, ett event och folkfest, som första gången ge-nomfördes år 1996. LKAB bjöd in till öppet hus på informationskontoret för tredje året med tipsrunda,

fika och guidade turer till Gruvberget och Leveäni-emi av Peder Nensén från tillväxtprojektavdelningen och Mats Niemi från Svappavaara produktion. Sammanlagt 150 männ-iskor åkte med till de nya gruvorna varför två extra bussturer sattes in.

– Det är alltid lika tacksamt och trevligt att vara med på sådana här tillställningar i Svappa-vaara. Människor här är intresserade av LKAB, säger Peder Nensén.


Svappavaaradagen en riktig klassiker

Helge Falk är Svappavaarabo och besöker ofta informationskontoret. Han var självklart också med på den guidade bussturen.

FÖRÄDLINGSVERK

KIRUNA tt 2014 2015

Period 1 jan - 31 juli

PELLETSVERK KK2 .................... 1 928 2 035

PELLETSVERK KK3 .................... 2 589 2 324

PELLETSVERK KK4 .................... 3 290 2 831

ANRIKNINGSVERK SPECIAL ........ 352 110

SVAPPAVAAARA ttPELLETSVERK SK....................... 1 943 2 099

FÖRÄDLINGSVERK

MALMBERGET tt 2014 2015

Period 1 jan - 31 juli

PELLETSVERK BUV.................... 1 902 1 991

PELLETSVERK MK3 ................... 1 740 1 750

ANRIKNINGSVERK ANR ............ 1 080 927PRODUKTKVALITET

LEVERANSERPERIOD 1 JAN - 31 JULI

KVALITETSMÅL 96%

BERÄKNADBELÖNING

Ackumulerat juli. Tkr

684

3893ARBETSMILJÖ, LKAB KONCERNEN

Antal olyckor med frånvaro.Period: 1 jan - 31 jul

ARBETSMILJÖ | KVALITET | PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag

91,2%

KOMMENTARER

PERIOD 27 JULI - 9 AUGUSTI 1. Verkstopp pga. fastkörning sliglager.

2. Verkstopp pga. arbete med brännarportar samt försenad uppstart pga. problem med elfilter i rökgasanläggning.

NORRA, TTRÅMALM 5,0

PELLETSVERK KK2 1,8

PELLETSVERK KK3 12,9

PELLETSVERK KK4 -1,71

SVAPPAVAARA 1,2

SPECIALPRODUKTER 0,0

NARVIK LULEÅ TOTALT

LEVERANSER, TUSEN TONPeriod 1 jan - 31 juli

2015 2014

KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA

RÅMALM, TUSEN TONPeriod 1 jan - 31 juli

2015 2014

9 42

3

10 9

35

4 03

6

3 96

0

13 4

60

14 8

95

16 0

61

15 3

21

9 17

7

9 76

7

1 04

6

1 16

1

272015

SÖDRA, TTRÅMALM (MPBO) 41,2

Fines (MAF) 7,6

MPBO BUV 21,4

MPBO MK3 -17,32

Utfall juli. Tkr

302014

59(Helårsutfall)

125 År av engagemang, nytÄnkande och ansvar. lkab …€¦ · linkedin och flickr. stefan aspemo,...

Documents