Kumulativa effekter och samebyars inflytande i beslutsprocesser – problemanalys och nya grepp

Rasmus Kløcker Larsen, SEIKaisa Raitio, SLU

24 nov. 2017, Regeringskansliet, Stockholm

Bilder: Matti Berg

1. Kraftig ökning i kumulativa effekter av exploateringar på betesmarkerna.

2. Myndigheter saknar resurser, kapacitet och kunskap om kumulativa effekter, samiska rättigheter och sin skyldighet att beakta dessa.

3. Samebyarnas resursbristär ett stort hinder för samiskt deltagande och för myndigheters arbete.

4. Tydligare procedurer för samisk konsultation och deltagande är en viktig del av lösningen. Det skulle gynna alla aktörer genom ökad förutsägbarhet och minskade konflikter.

Huvudbudskap

Foto: Henrik Blind, Matti Berg

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

20000

18

84

- Luo

ssavaara K n

r 1, o

mråd

e 1

19

23

- Bju

rlide

n

19

30

- Me

rtaine

n 3

st, Svartlide

n

19

35

- Bju

rvattne

t, Östra H

ögku

lla

19

40

- Orm

sjö

19

47

- Kristin

eb

erg_

2

19

55

- Ke

dträsk

19

57

- Bo

lide

n, Lö

vstrand

19

63

- Storlaisan

4

19

66

- Racke

jaur

19

69

- Leve

änie

mi n

r1 G

ruvb

erge

t nr1

19

72

- Gu

ttusjö

n K

nr 1

19

80

- Bo

lide

n

19

91

- Barse

le; P

etikn

äs

20

01

- Storlid

en

; Aitik; Ersm

arksbe

rget

20

04

- Malm

be

rget

20

06

- Svärtträsk

20

12

- Tapu

li K n

r 1 o

ch 2

He

kta

r

Källa: Österlin, manuskript,. Data från SGUs mineralrättighetsdatabasMRR10.

Ökad tryck på markerna i norra Sverige/Sápmi(Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland)

Antal vindkraftverk Ackumulerad markanvisning till gruvor

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

Nu

mb

er o

f w

ind

tu

rb

ine

s

Källa: Österlin, manuskript. Data från Vindbrukskollen.

Kumulativa effekter på betesmarkerVilhelmina norra sameby - estimat för perioden 1900-2015: 30 % förlust av funktionellt betesland (4 679 km2)54 % förlust av vinterbete (4 111 km2)

Källa: Sandström, Skarin, Buhot mfl. i Larsen mfl., 2016

Beaktandet av kumulativa effekter – vad är problemet?

• Kartläggning av KE inom varje sameby saknas. • Ingen myndighet gör detta

• Samebyar saknar resurser och deras kunskap ifrågasätts

• RenGIS saknar formell roll

• Orimliga krav på samråd/yttranden –en sameby 2014:

• > 60 samrådsdagar

• 20-30 yttranden

• Överklaganden

• Bristande erkännande av renskötselrätten och kumulativa effekter i sektorslagstiftning

Myndigheternas skyldighet

• Grundlagen RF 1:2 st 4 ”Samiska folkets ….möjlighet att behålla och utveckla sitt kultur- och samfundsliv ska främjas.”

• 5 § Minoritetslagen (2009:724)”Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.”

• Ny lag om konsultation? (Ds. 2017:43)”När regeringen, en statlig förvaltningsmyndighet, ett landsting eller en kommun handlägger ett ärende som kan få särskild betydelse för samerna ska före beslut i ärendet konsultation ske med [Sametinget, samebyar eller andra samiska organisationer]”

Hänsyn till kumulativa effekter (Vindeln, 2015)

- Tillståndsmyndigheter

- Samebyar, SSR

Gemensam problemanalys

Rapport: http://www.naturvardsverket.se/978-91-620-6722-9

Konflikter gruvnäring -renskötsel (Storforsen, 2015)

- Gruvbolag, Svemin

- Myndigheter

- Samebyar, SSR

Kartlägga olika problembilder

Rapport: http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/publikationer/2016/Pages/okad-samverkan.aspx.

Främjande och möjlighet för inflytande (Sigtuna, 2017)- Myndigheter

- Departement

- Samebyar, SSR

Ge innebörd till skyldigheten att främja

Rapport: https://www.sei-international.org/mediamanager/documents/Projects/Workshoprapport-Sigtuna-Slutversion-2017-10-06.pdf

Kritisk dialog – en pågående process

Deltagare på workshops – totalt

• 34 personer från 12 myndigheter och dep.

• 19 personer från 12 samebyar + SSR

• 8 personer från gruvindustri + SveMin

Samebyar som deltagit på workshops (fler deltar i andra forskningsaktiviteter) Karta © Sametinget.

Forskningens roll: processledning och analys

• Planeraprogrammet � Skapa mötesplatsför kritisk dialog

• Leda samtalen � Synliggöra olika

perspektiv/problembilder

• Sammanställamaterial� Göra analyser för att förstå institutioner

och praxis

Larsen, R. K., Raitio, K., Stinnerbom, M., Wik-Karlsson, J. 2017. Sami-State collaboration in the governance of cumulative effects assessment: a critical action research approach. Environmental Impact Assessment Review 64: 67-76, http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2017.03.003.

Larsen, R. K. 2017. Impact assessment and indigenous self-determination: a scalar framework of participation options. Impact Assessment and Project Appraisal,http://dx.doi.org/10.1080/14615517.2017.1390874.

Resultat & slutsatser: vad behövs?

1. Samordning och helhetssynmellan sektorer/beslutsprocesser

2. Samebyars effektiva deltagandei tillståndsprövning och annan planering

3. Säkerställa långsiktiga resurserför samebyar och SSR från staten

4. Öka kapaciteten och kunskapeninom myndigheterna

Med rätta resurser och vägledning kan mycket göras - redan inom existerande regelverk!

1. Samordning och helhetssyn mellan sektorer/ beslutsprocesser

• Kartläggning av kumulativa effekter inom varje sameby

• Gemensam databasom pågående ärenden

• Politiskt ställningstagandeom ”toleransnivå” för exploatering: finns det en gräns för vad en sameby ska tåla?

• Konsultationer med samebyar: från projekt- till policynivån

• Regional planering(landskapsnivå/varje sameby)

Foto: Carl Österlin

2. Samebyars effektiva deltagande i tillståndsprövning och planering

• Konsultationsordning ett viktig steg framåt

• Staten behöver förtydliga innebörden av skyldigheterna i Regeringsformen och Minoritetslagstiftningen (”att främja” och ”inflytande”)

• Samebyarnas rättsställning inom tillståndsprocesserna behöver uppdateras gentemot urfolksrätten (ML, SVL, osv.)

• Samebyar och myndigheter kan tillsammansutveckla checklistor / vägledningar (detta bör uppmanas!)

Foto: Matti Berg

3. Försäkra långsiktiga resurser för samebyar/SSR från staten

• Resursfrågan är akutför många samebyar och SSR

• Tjänstemän: samebyars resursbrist försvårar myndigheternas arbete

• Inga intresseorganisationer utan rättighetsbärare

• Fast finansiering behövs för att bemöta myndigheter som likvärdig part i samråd och konsultation

Foto: Matti Berg

4. Öka kapacitet och kunskap hos myndigheter

• Kunskapshöjning om samiska rättigheter, renskötseln, kumulativa effekter –efterfrågas!

• Särskilda tjänster inom varje myndighet

• Vidareutbildningar , återkommande (Sametinget som samordnande myndighet?)

• Central samordningsfunktion(inom Kulturdepartementet eller Justitiedepartementet?)

• Utvärderingar , fortlöpande och oberoende

Foto: Marita Stinnerbom

Nästa steg?

• Finns nåt som förvånar eller är nytt i dessa slutsatser?

• Vilka möjligheter har Regeringskanslietatt adressera dessa behov?

• Inom förslaget till konsultationsordning?• På andra sätt? (lagstiftning,

resurser, vägledning)

• Hur kan vi fortsätta att bidra som forskare?• Frågor att undersöka?• Facilitering av processer? • Utvärderingar eller kompetensutveckling?

Foto: Marita Stinnerbom

Mer information”Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter” (CO-LAND), Miljöforskningsanslaget (Naturvårdsverket 2016 – 2018), https://www.sei-international.org/projects?prid=2221

• Larsen, R. K., Raitio, K., Sandström, P., Skarin, A., Stinnerbom, M., Wik-Karlsson, J., Sandström. S., Österlin, C., Buhot, Y. (2016): Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln - vad behöver göras inom tillståndsprocesser?Vindval rapport 6722¸ Naturvårdsverket, http://www.naturvardsverket.se/978-91-620-6722-9.

• Raitio, K. och Larsen, R. K. (2015): Regeringsuppdrag om samverkan mellan ren- och gruvnäringWorkshop rapport, N2013/4068/FIN, http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/publikationer/2016/Pages/okad-samverkan.aspx.

• Larsen, R. K. & Raitio, K. 2017. Hur kan myndigheter i planerings- och tillståndsärenden främja renskötseln som en central del av samisk kultur och ge samiska företrädare möjlighet till inflytande?Workshoprapport, Sigtuna, 4–5 maj 2017, https://www.sei-international.org/mediamanager/documents/Projects/Workshoprapport-Sigtuna-Slutversion-2017-10-06.pdf.

• Larsen, R. K., Raitio, K., Stinnerbom, M., Wik-Karlsson, J. 2017. Sami-State collaboration in the governance of cumulative effects assessment: a critical action research approach. Environmental Impact Assessment Review 64: 67-76, http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2017.03.003.

• Larsen, R. K. 2017. Impact assessment and indigenous self-determination: a scalar framework of participation options. Impact Assessment and Project Appraisal,http://dx.doi.org/10.1080/14615517.2017.1390874.