13. välj ekologisk mjölk 16. avstå från vatten på fl aska...tion så banta klimatvänligt...

1
100 13. Välj ekologisk mjölk Bor du i Skåne kan du kanske lika gärna välja dansk mjölk men annars är det svensk från närmaste mejeri som är bäst. Och kravmärkt. Se upp med fruktyoghurt och mellan- målsprodukter som kan ha trans- porterats långt. Ekologiskt uppfödda kor äter inte importerat kraftfoder som kräver långa transporter. Ekobonden använder inte heller konst- gödsel som orsakar växthusgaser. Tips: Kolla vilket mejeri som gjort filen, yoghurten, grädden och rismålet. Det står på förpackningen. 14. Fair trade-kaffe och eko-te Stöd småbönder i syd genom att välja rättvisemärkt kaffe och te. Kaffe och te som är ”fairtradeat” och ekologiskt kommer från mindre odlingar som ofta inte använder lika mycket maski- ner och miljöförstörande bekämpnings- medel och gödsel som de gängse planta- gen. Att motverka fattigdom är dessutom klimatsparande. Tips: Tycker du det är för dyrt? Räkna med att det kostar knappt 20 öre per kopp att välja rättvisemärkt. 15. Följ en klimatsmart diet Medelhavsmat med mycket grönsa- ker, frukt, baljväxter och bröd är, under förutsättning att den innehåller lite kött och ost, bäst. Husmanskost är också bra eftersom den baseras på mycket potatis, rotfrukter, lök, spannmål men kött- och ostdelen måste minskas rejält. GI, Southbeach, Zone, Stenålderskost och Atkins innehåller alldeles för mycket kött, fisk och för lite bröd och po- tatis. Piller, pulver och kosttillskott tär mer än de spar på klimatet. Tips: Se till att du äter mest frukt och grönt, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter och potatis så får du din egen klimatsmarta mix. Trädgårdsarbete är bra mo- tion så banta klimatvänligt genom att odla egna grönsaker. 16. Avstå från vatten på flaska Vad är det för fel på kallt kranvatten med en skiva citron? Spar pengar och armar på att hoppa över vatten på flaska. 34 000 ton koldioxid orsakar svenskarnas konsumtion av vatten på flaska per år. Tips: Köp en läcker karaff att servera vatt- net ur. Konsumentföreningen i Stockholm har tagit fram en snygg etikett att klistra på återbruksflaskan. I en livscykelanalys räknar man ut hur mycket en vara förbrukar av energi från tillverkning tills den används och förbrukas. När det gäller livsmedel räknar man in den energi som använts vid od- ling, transport och tills maten går att äta. Man räknar också med den energi som gått åt för att tillverka konstgödsel, bekämpningsmedel osv som behövs vid odling. Ur boken ”Fakta om maten och miljön, Naturvårdsverket” av Annika Carlsson-Kanyama och Rebecka Engström, KTH, har vi tagit siffrorna på hur mycket kol- dioxid (CO 2 ) ett kilo ätfärdigt livs- medel ger. Tabellen är långt ifrån heltäckande eftersom det finns få helt färdiga livscykelstudier. Mängd koldioxid (CO 2 ) ett kilo ätfärdigt livsmedel ger: Nötkött: 14–17 kg Griskött: 4,5–6,7 kg Kycklingkött: 1,7 kg Musslor(frysta): 1,26 kg Torsk (frän Östersjön): 7 kg Mjölk: 0,9 kg Ost: 8,8 kg Gula ärter: 0,7 kg Ris: 4,8 kg Vitt bröd: 0,5 – 1 kg Potatis (svensk): 0,3 kg Växthusodlade tomater: 4–5 kg Frilansodlade tomater: 0,8 kg Morötter: 0,2–0,7 kg Äpplen: 0,1 – 0,7 kg Koldioxid är största växthus-boven. Växthusgas = koldioxid + andra gaser t ex metangas och lustgas som höjer jor- dens temperatur och därmed orsakar svåra miljöproblem. Metangas är 24 gånger starkare än CO 2 (koldioxid). Vanligtvis räknas växthusgaserna om till motsvarande mängd CO 2 . Koldioxid bildas vid alla typer av förbränning t ex sopför- bränning och oljeförbränning, men också den förbränning som sker när bilar, båtar och flygplan förbrukar sitt drivmedel. Även naturgas höjer jordens temperatur vid för- bränning. El från vatten-, vind-, sol-, våg- samt kärnkraft ger inga utsläpp av växthusga- ser. Det ger däremot el som tillverkats av kolkraftverk. Metangas bildas när idisslare pruttar, vid risodling och torvbrytning. Så räknar man fram hur mycket energi ett livsmedel förbrukar Handla KLIMAT SMART En bra tumregel för klimatsmart liv: Ju mer närodlat desto bättre. (Undantag växthus, se punkt 4)

Upload: others

Post on 13-Nov-2020

1 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: 13. Välj ekologisk mjölk 16. Avstå från vatten på fl aska...tion så banta klimatvänligt genom att odla egna grönsaker. 16. Avstå från vatten på fl aska Vad är det för

100

13. Välj ekologisk mjölk Bor du i Skåne kan du kanske lika gärna välja dansk mjölk men annars är det svensk från närmaste mejeri som är bäst. Och kravmärkt. Se upp med fruktyoghurt och mellan-målsprodukter som kan ha trans-porterats långt.

Ekologiskt uppfödda kor äter inte importerat kraftfoder som kräver långa transporter. Ekobonden använder inte heller konst-gödsel som orsakar växthusgaser.Tips: Kolla vilket mejeri som gjort fi len, yoghurten, grädden och rismålet. Det står på förpackningen.

14. Fair trade-kaffe och eko-te Stöd småbönder i syd genom att välja rättvisemärkt kaffe och te.

Kaffe och te som är ”fairtradeat” och ekologiskt kommer från mindre odlingar som ofta inte använder lika mycket maski-ner och miljöförstörande bekämpnings-medel och gödsel som de gängse planta-gen. Att motverka fattigdom är dessutom klimatsparande. Tips: Tycker du det är för dyrt? Räkna med att det kostar knappt 20 öre per kopp att välja rättvisemärkt.

15. Följ en klimatsmart diet Medelhavsmat med mycket grönsa-ker, frukt, baljväxter och bröd är, under förutsättning att den innehåller lite kött och ost, bäst. Husmanskost är också bra eftersom den baseras på mycket potatis, rotfrukter, lök, spannmål men kött- och ostdelen måste minskas rejält. GI,

Southbeach, Zone, Stenålderskost och Atkins

innehåller alldeles för mycket kött, fi sk och för lite bröd och po-tatis. Piller, pulver och kosttillskott

tär mer än de spar på klimatet.Tips: Se till att du äter mest frukt och grönt, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter och potatis så får du din egen klimatsmarta mix. Trädgårdsarbete är bra mo-

tion så banta klimatvänligt genom att odla egna grönsaker.

16. Avstå från vatten på fl aska Vad är det för fel på kallt kranvatten med en skiva citron? Spar pengar och armar på att hoppa över vatten på fl aska. 34 000 ton koldioxid orsakar svenskarnas konsumtion av vatten på fl aska per år.Tips: Köp en läcker karaff att servera vatt-net ur. Konsumentföreningen i Stockholm har tagit fram en snygg etikett att klistra på återbruksfl askan.

tion så banta klimatvänligt genom att odla egna grönsaker.

● I en livscykelanalys räknar man ut hur mycket en vara förbrukar av energi från tillverkning tills den används och förbrukas. När det gäller livsmedel räknar man in den energi som använts vid od-ling, transport och tills maten går att äta. Man räknar också med den energi som gått åt för att tillverka konstgödsel, bekämpningsmedel osv som behövs vid odling.Ur boken ”Fakta om maten och miljön, Naturvårdsverket” av Annika Carlsson-Kanyama och Rebecka Engström, KTH, har vi tagit siffrorna på hur mycket kol-dioxid (CO2 ) ett kilo ätfärdigt livs-medel ger. Tabellen är långt ifrån heltäckande eftersom det fi nns få helt färdiga livscykelstudier.

Mängd koldioxid (CO2) ett kilo ätfärdigt livsmedel ger:

Nötkött: 14–17 kg Griskött: 4,5–6,7 kgKycklingkött: 1,7 kgMusslor(frysta): 1,26 kgTorsk (frän Östersjön) : 7 kgMjölk: 0,9 kgOst: 8,8 kgGula ärter: 0,7 kgRis: 4,8 kgVitt bröd: 0,5 – 1 kgPotatis (svensk): 0,3 kgVäxthusodlade tomater: 4–5 kgFrilansodlade tomater: 0,8 kgMorötter: 0,2 –0,7 kgÄpplen: 0,1 – 0,7 kg

✔ Koldioxid är största växthus-boven.

✔ Växthusgas = koldioxid + andra gaser t ex metangas och lustgas som höjer jor-dens temperatur och därmed orsakar svåra miljöproblem. Metangas är 24 gånger starkare än CO2 (koldioxid). Vanligtvis räknas växthusgaserna om till motsvarande mängd CO2. Koldioxid bildas vid alla typer av förbränning t ex sopför-bränning och oljeförbränning, men också den förbränning som sker när bilar, båtar och fl ygplan förbrukar sitt drivmedel. Även naturgas höjer jordens temperatur vid för-bränning.

✔ El från vatten-, vind-, sol-, våg- samt kärnkraft ger inga utsläpp av växthusga-ser. Det ger däremot el som tillverkats av kolkraftverk.

✔ Metangas bildas när idisslare pruttar, vid risodling och torvbrytning.

Så räknar man fram hur mycket energi ett livsmedel förbrukar

13. Välj ekologisk mjölk

HandlaKLIMATSMART

En bra tumregel för klimatsmart liv: Ju mer närodlat desto bättre. (Undantag växthus, se punkt 4)

AME0807s100 100 08-02-26 12.04.12