1

Examensarbete

Kandidatuppsats

Processbarhetsteorin i praktisk tillämpning En studie av muntlig grammatisk utveckling hos fyra nyan-lända missionärer

Författare: Robert Yngve

Handledare: Eva Lindström

Examinator: Åsa Wedin

Ämne/huvudområde: Svenska som andraspråk

Kurskod:SS2007

Poäng: 15

Examinationsdatum: 2020-06-03

Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00

Abstract:

In this essay, the focus is on the grammatical development of four Swedish as a second language learners and how the former can be explained by using Manfred Pienemanns processability theory. In the study, three questions are posed. Firstly, on what levels of the processability theory are the participants processing morphology and syntactical structures? Secondly, how automated are the processing of morphology and syntactical structures? Lastly, how can processability theory be used to outline the grammatical de-velopment in relation to the participants’ formal education in Swedish and how long time they have been exposed to the second language? The empiric material is based upon two sets of semi-structured interviews with the participants in pairs. Furthermore, as I am reusing the material collected in a previous study, the participants have given their written consent for me to do so. The results of the study indicate that Pienemann’s theory can be used to outline the grammatical development of the four participants. The emergence criterion can be used to measure whether the participants has acquired a level of grammatical processing, in regard to PT. In three cases of four, the criteria of 50 and 80 percent in correctness is used to analyse the extent of the participants’ grammatical de-velopment.

Keywords: Processbarhetsteorin, andraspråksinlärning, processande, automatisering,

Innehåll

1. Inledning................................................................................................................................. 1

2. Syfte och frågeställningar ..................................................................................................... 2

3. Bakgrund ................................................................................................................................ 2

3.1 Vuxna andraspråksinlärare .............................................................................................. 2

3.1.1 Ordföljd ..................................................................................................................... 2

3.1.2 Adjektivkongruens inom nominalfraser ............................................................... 3

3.2 Kognitiva teorier om andraspråksinlärning .................................................................. 3

4. Teori ........................................................................................................................................ 4

4.1 Kopplingar till Levelts talmodell .................................................................................... 4

4.1.1 LFG och enade drag ................................................................................................ 5

4.2 Processbarhetsteorin ........................................................................................................ 6

4.2.1 Uppträdandekriteriet, 50- och 80-procentskriterierna ........................................ 7

4.2.2 Kritik mot PT ........................................................................................................... 8

5. Forskningsöverblick.............................................................................................................. 9

5.1 Nordiska språk .................................................................................................................. 9

6. Metod .................................................................................................................................... 11

6.1 Urval av deltagare ........................................................................................................... 11

6.2 Material och genomförande av intervjuer ................................................................... 11

6.3 Urval och avgränsningar av grammatiska strukturer ................................................. 12

6.4 Analysmodell och genomförande ................................................................................ 13

6.4.1 Kvantitativ innehållsanalys ................................................................................... 13

6.4.2 Kvantitativ innehållsanalys utifrån uppträdandekriteriet ................................. 13

6.4.3 Kvantitativ innehållsanalys utifrån 50- och 80-procentskriterierna ................ 14

6.4.4 Kvalitativ innehållsanalys av utbildnings- och exponeringstid ........................ 15

6.5 Forskningsetiska överväganden ................................................................................... 15

6.6 Pilotstudie ........................................................................................................................ 16

7. Resultat och analys .............................................................................................................. 16

7.1 Processning och automatisering av morfologi ........................................................... 17

7.1.1 Anna ........................................................................................................................ 18

7.1.2 Beatrice .................................................................................................................... 18

7.1.3 Carl ........................................................................................................................... 19

7.1.4 David ....................................................................................................................... 19

7.2 Processning och automatisering av syntax ................................................................. 19

7.2.1 Anna ........................................................................................................................ 21

7.2.2 Beatrice .................................................................................................................... 21

7.2.3 Carl ........................................................................................................................... 22

7.2.4 David ....................................................................................................................... 23

7.3 Utbildning- och exponeringstid ................................................................................... 23

8. Diskussion ............................................................................................................................ 25

8.1 Morfologiska nivåer i PT............................................................................................... 25

8.2 Syntaktiska nivåer i PT .................................................................................................. 26

8.3 Nivåer i PT utifrån utbildnings- och exponeringstid ................................................ 28

8.4 Metoddiskussion ............................................................................................................. 29

9. Sammanfattning och slutsatser.......................................................................................... 30

9.1 Vidare forskning ............................................................................................................. 31

10. Referenslista ....................................................................................................................... 32

11. Bilagor ................................................................................................................................. 33

1

1. Inledning Som blivande och på samma gång verksam lärare möter jag kontinuerligt i min under-visning människor med andra modersmål än svenska språket och med varierande kun-skaper i talad svenska. Ofta förundras jag över hur verbal språkutveckling mellan män-niskor skiljer sig åt och utvecklas olika snabbt. Under hösten 2019 skrev jag ett exa-mensarbete i ämnet religionsvetenskap där möjlighetens gavs att intervjua fyra nyan-lända andraspråksinlärare, varav 2 var kvinnor och 2 var män i åldrarna 18 till 20 år (Yngve 2020). Det handlar dock inte om Skolverkets definition av nyanlända1 i be-märkelsen av elever som har tillgodogjort sig utbildning utomlands och börjat i svensk skola. De fyra personerna var missionärer och befann sig i Sverige under en viss tid för att bedriva mission för en kyrkas räkning. Bland inlärarna återfanns engelska och tyska språket som modersmål. Den kortaste tiden någon av dem hade varit i Sverige var 6 veckor och den längsta tiden var 14 månader. Andraspråksinlärarnas muntliga produktion kommer i den här studien undersökas utifrån Manfred Pienemanns Pro-cessbarhetsteori (PT) för att synliggöra grammatisk utveckling.

Teorin som tillämpas utgörs av en hierarkisk modell över 5 steg, som innefattar morfologiska och syntaktiska strukturer en inlärare processar vid andraspråksinlär-ning. Stegen utgörs delvis av olika grammatiska strukturer beroende på vilket språk teorin har applicerats på. Grundtanken är dock att alla andraspråksinlärare inkremen-tellt följer de olika stegen2 (Pienemann 1998:13). Vid undersökningar där PT tillämpas utgörs metoden i vissa fall av kliniska tester3 där deltagare vägleds att producera gram-matiska strukturer. Det kan leda till att testpersoner medvetet förbättrar sitt tal. För att undkomma problemet att andraspråksinlärare försöker prata bättre än vad de kan har jag valt att undersöka ett spontanproducerat material. Det betyder inte att delta-garna inte skärpte sitt talade språk under intervjuerna, men det är föga troligt då syftet inte var att analysera grammatiken (Eklund-Heinonen 2008:62–63, Yngve 2020:1).

Det finns olika studier där grammatisk utveckling vid andraspråksinlärning har un-dersökts utifrån strukturerna som förutsägs i PT. I nordiska studier har resultat bland annat visat att PT kan tillämpas och synliggöra nivåer hos godkända och underkända provdeltagare på Tisus (Eklund-Heinonen 2009). Resultat har även visat att andra-språksinlärare av svenska, norska och danska språket, som hade tillägnat sig negat-ionen placering i bisatser, även hade tillägnat sig kongruensböjning av attributiva ad-jektiv och predikativ. Det bekräftar den specifika inlärningsordningen av de morfolo-giska och syntaktiska strukturer (Glahn, Håkansson, Hammarberg, Holmen, Hvenekilde & Lund 2001). Tillämpningen av PT har synliggjort utveckling av gram-matisk komplexitet hos andraspråksinlärare (Norrby & Håkansson 2007).

Andra resultat har visat att PT kan användas för att synliggöra vilka grammatiska strukturer flerspråkiga barn med och utan språkstörning kan producera, i relation till tiden de har exponerats för svenska språket (Håkansson, Eva- Salameh & Nettelbladt 2003). Forskning om spontanproducerat tal finns inte i någon större omfattning, vilket framhåller betydelsen av den här studien (Eklund-Heinonen 2009:11). En central upp-gift för lärare i svenska som andraspråk är att kunna anpassa undervisning individuellt efter elever, men för att kunna göra det är kunskaper om inlärningsordning av struk-turer i andraspråk en förutsättning (Flyman Mattsson 2017:57).

1 En elev är nyanländ under fyra år om denna tidigare har bott utomlands och påbörjat sin utbildning i den svenska skolan efter höstterminen det kalenderår som personen fyller 7 år (Skolverket 2016:8). 2 Det är inte möjligt för en andraspråksinlärare att hoppa över något av stegen, utan processandet av de olika stegen sker stegvis utifrån inlärarens egen inlärningstakt (Pienemann 1998: 6). 3 Det innebär att testerna är utformade för att stimulera deltagaren att använda strukturer om denna har processat sådana (Eklund-Heinonen 2008:62–63).

2

2. Syfte och frågeställningar Syftet är att i en deskriptiv studie undersöka hur Processbarhetsteorin (PT) synliggör grammatisk utvecklingsnivå i muntlig produktion hos fyra nyanlända andraspråksinlä-rare, som tillfälligt befinner sig i Sverige. Syftet är även att synliggöra grammatisk ut-vecklingsnivå hos deltagarna i relation till deras varierande språkinlärningsbakgrunder samt exponeringstid för svenska språket. Frågeställningarna som undersökningen syf-tar till att besvara är följande: 1. På vilka morfologiska nivåer processas respektive automatiseras strukturerna? 2. På vilka syntaktiska nivåer processas respektive automatiseras strukturerna? 3. Hur ser kopplingen ut mellan de uppnådda nivåerna i PT och inlärarnas utbildnings- och exponeringstid för svenska språket i Sverige?

3. Bakgrund

I detta kapitel beskrivs först perspektiv på vuxna andraspråksinlärares inlärning av svenska språket. Sedan följer en genomgång av grammatiska strukturer som PT är tillämpbar på och dessa utgörs av ordföljden i svenskan, samt kongruens inom nomi-nal- och adjektivfraser. Slutligen beskrivs utvecklingen av kognitiva andraspråksteorier om inlärningsgång vid inlärningen av ett andraspråk och bakgrunden till PT som har betydelse vid förståelse av teorin.

3.1 Vuxna andraspråksinlärare Oavsett om en andraspråksinlärare har en hög eller låg utbildningsbakgrund har det ingen betydelse för vilken ordning inlärningen av svenska språket sker, eftersom det inte är möjligt att undvika något av de 5 stegen i PT (Håkansson 2013:152–153). Språkutveckling kan däremot ta olika lång tid beroende på hur snabbt de morfologiska och syntaktiska strukturerna processas (Håkansson 2013:152). Hur snabbt processan-det går beror även på vilka förutsättningar en andraspråksinlärare har att exponeras för svenska språket. Cummins (2017:52) skiljer mellan vardagsspråk och kunskapsspråk, varav det sistnämnda utvecklas i utbildningsrelaterade sammanhang. Vardagsspråk är betydligt enklare för en andraspråksinlärare av svenska språket att tillägna sig än kun-skapsspråk. Det beror bland annat på att det främst kännetecknas av högfrekventa som exempelvis jag, läsa, alltid, i kväll. För behärskandet av ett vardagsspråk krävs kun-skap om drygt 2000 ord (Cummins 2017:53). Barn har vanligtvis lättare än vuxna att utveckla flytande tal av ett andraspråk, eftersom det ställs lägre krav på barns kun-skapsspråk i skolan än på vuxnas (Cummins 2017:67). För vuxna tar det i genomsnitt 5 år att hinna ikapp kunskapsmässigt på andraspråket, även om de till skillnad från barn ofta har utvecklats mer kognitivt gällande läsförståelse, skrivande och tänkande (Cummins 2017:68, Flyman Mattsson 2017:84). Vid inlärning av svenska språket så finns det några saker som kan vara svåra att tillägna sig för en andraspråksinlärare. Detta är bland annat ordföljd och kongruens inom nominal- och adjektivfraser, vilket redogörs för i avsnitt 3.1.1 och 3.1.2.

3.1.1 Ordföljd

Svenska språket har i likhet med bland annat engelska språket rak ordföljd med struk-turen SVO (subjekt-predikat-direktobjekt), som i exemplet jag åt glass efter maten igår.

3

Till skillnad från vissa andra språk har svenskan även ett tydligt särskiljande vad gäller ordföljden mellan huvudsatser och bisatser vilket främst synliggörs vid placeringen av satsadverbialet (Källström 2012:136), som i exemplet jag vill inte äta om jag inte får en glass först. Rak ordföljd är det enda som förekommer i bisatser. Det kan försvåra för inlärare av svenska språket, eftersom det är en ytterligare skillnad gentemot huvudsat-ser. De grammatiska reglerna om negationens placering i huvudsats såväl som bisats kan leda till svårigheter för andraspråksinlärare, eftersom det finns språk där det inte görs någon skillnad mellan huvudsats och bisats. Om något annat än subjektet fyller positionen i meningen som utgör fundamentet medan verbet är på andra plats och subjektet på tredje plats, så kallas det för inversion (omvänd ordföljd), som i exemplet igår åt jag glass efter maten. Inversionen är något som tar tid att lära sig och särskilt om det inte finns i inlärarens eget modersmål (Källström 2012:136–137, Flyman Mattsson 2017:84).

3.1.2 Adjektivkongruens inom nominalfraser

Kongruens inom nominalfraser styrs av genus, numerus, kasus och bestämdhet. Svenska språket har 2 genus och dessa är utrum (en-ord) och neutrum (ett-ord). Det finns inte några tydliga regler om vilka substantiv som ska användas tillsammans med utrum och vilka som ska användas tillsammans med neutrum. Det i sig kräver att andraspråksin-lärare lär sig genus för varje enskilt substantiv (Håkansson 2013:153, Glahn m.fl. 2001:412). I numerus kan ett substantiv böjas i singular eller plural och detta markeras vanligtvis med hjälp av ändelser. Förutom i de fallen där substantivet är i samma form oavsett om det är i singular eller plural, som i exemplen ett barn – flera barn, ett hus – flera hus.

Kasus utgörs både av grundform och genitiv, som genom en ändelse (-s) markerar någon form av ägande: Roberts bil. (Bolander 2012:115–116). Bestämdhet kan delas upp i bestämd och obestämd form där den obestämda formen markeras utifrån utrum eller neutrum i singular med hjälp av artikeln en eller ett. Bestämd form markeras dels av en artikel (den/det/de), dels av ett avledningssuffix, som i exemplen de husen, det trädet, den bilen (Bolander 2012:116–117).

I svenska språket kongruerar adjektiven efter substantiven både utifrån numerus, genus, och bestämdhet (Bolander 2012:121). I exempelmeningen: den gröna bilen är adjektivet kongruensböjt efter substantivet genus (utrum), numerus (bil) och bestämd-het (den). Kongruensböjning av adjektiv efter substantiv är inget särskilt utmärkande för svenskan, men däremot kan det vara svårt att lära sig. Det beror på att andraspråk-sinläraren behöver lära sig genus samt tillhörande avledningssuffix för varje enskilt substantiv (Källström 2012:52–53, Håkansson 2013:153).

3.2 Kognitiva teorier om andraspråksinlärning

Flera lingvister utvecklade modeller om andraspråksinlärning som Processbarhetsteo-rin har kopplingar till. En av dem var Selinker som i slutet av 1960-talet utvecklade interimspråksteorin om hur andraspråksinlärning sker (Håkansson 2013:152). Enligt teorin finns det en norm att andraspråksinlärare strävar efter att tala målspråket (övers. Target Language) såsom modersmåltalare gör. I och med att så inte sker vid andra-språksinlärning kan språket som en andraspråksinlärare producerar vid inlärningen av TL benämnas interrimspråk (övers. Inter Language) (Selinker 1972:213–214). Utifrån teorin prövar sig en andraspråksinlärare vid inlärning av ett andraspråk fram genom att från början överföra sitt modersmål till målspråket. Sedan överförs strategier för

4

språkinlärning och andraspråkskommunikation vilket leder till ett stadie av övergene-ralisering av språkliga strukturer inom målspråket. Därefter sker överföring av språk-liga strukturer från andraspråksinlärarens eget modersmål till målspråket. Slutligen sker det en fossilisering där de inlärda språkliga strukturerna i interrimspråket inte ut-vecklas mer (Selinker 1972:215–217).

En annan lingvist som undersökte andraspråksinlärning var Krashen som utveck-lade en modell om inlärningsordningar. Den så kallade monitormodellen var upp-byggd på 5 hypoteser, varav den tredje hypotesen är intressant för den här studien (Abrahamsson 2009:118). Den tredje av de 5 hypoteserna kallas för hypotesen om inlär-ningsordning och innebär att inlärningsgången av ett andraspråk är lika för alla andra-språksinlärare, oavsett modersmål (Abrahamsson 2009:116–120). Den största svag-heten med Krashens tredje hypotes var att han inte kunde förklara hur inlärnings-gången gick till. Det saknades även studier över andraspråksinlärning av morfem och syntax. När Pienemann utvecklade sin teori försökte han i sin tur förklara inlärnings-ordningen som hade föreslagits i Krashens tredje hypotes (Abrahamsson 2009:123).

En tredje modell som utvecklades var Levelts talmodell, som byggde på att talet i större omfattning är automatiserat. Antagandet byggde på att yttranden och nya be-greppsbildningar måste ske löpande sida vid sida för att talhastigheten ska fungera nor-malt. En begränsning med teorin var faktumet att den var formad efter en vuxen mo-dersmålstalare och inte efter en andraspråkstalare (Hammarberg 2013:52–54). Piene-manns teori utgick från delen av Levelts modell som behandlade förmågan att kognitiv kunna processa grammatiska strukturer (Hammarberg 2013:54).

4. Teori I detta kapitel beskrivs den kognitivlingvistiska teorin om inlärningsordning av gram-matiska strukturer för andraspråkstalare som tillämpas i den här studien, nämligen Processbarhetsteorin (PT). Det finns andra teorier som också hade kunnat användas för att analysera det aktuella materialet, men utifrån syftet att undersöka hur gramma-tisk utveckling kan synliggöras är den valda teorin lämplig för ändamålet. Det är möj-ligt att Krashens monitormodell hade kunnat fungera som ett komplement. Den är dock svår att använda för att analysera resultaten som framkommer i den här studien.

4.1 Kopplingar till Levelts talmodell

PT:s koppling till Levelts talmodell utgörs av fyra gemensamma premisser, samt av delarna i modellen som innefattar formulatorn och lexikonet (Pienemann 2005:3–6). Först redogörs översiktligt för premisserna och sedan Levelts talmodell. Den första premissen utgörs av att processande beståndsdelar till stor del opererar självständigt och automatiskt. Om så inte hade varit fallet utan det istället hade varit en central enhet som styrde de processade beståndsdelarna hade talprocessen tagit lång tid.

Den andra premissen är att processandet är inkrementellt. Det innebär att proces-sandet sker stegvis. En process kan dock startas även om processandet på en föregå-ende nivå inte är fullständigt (Pienemann 2005:4). Den tredje premissen är att det processade språket är linjärt, vilket betyder att språkproduktionen pågår parallellt med att en talare tänker. Det innebär dock inte att händelser inte kan beskrivas i skilda ordningar som i meningen: Innan jag gick ut i regnet tog jag på mig en jacka. Det i sig kräver att talaren kan lagra den första händelsen. Den fjärde och sista premissen är att gram-matiskt processande har tillgång till lagring av grammatiskt minne (Pienemann 2005:3–6).

5

Figur 1: Levelts talmodell, efter Hammarberg (2013:53)

I figur 1 återges Levelts talmodell för att synliggöra PT:s koppling till den. Modellen handlar om talproduktionen hos vuxna modersmålstalare som har ett fullt utvecklat talsystem (Hammarberg 2013:52–53). Modellen utgörs av begreppsbildare, formulator och artikulator. Det finns ytterligare komponenter som beskriver hur yttrandet tas emot av mottagaren och hur ett nytt yttrande formuleras. Modersmålstalaren hämtar inform-ation i begreppsbildaren från en annan del där kunskap om den aktuella diskursen finns lagrad. Sedan skickas ett preverbalt meddelande till formulatorn som utgörs av in-tentionen av att yttra något. I formulatorn inhämtas information från lexikonet och sedan kodas yttrandet morfologisk, semantiskt och fonologiskt. Därefter skickas ytt-randet till artikulatorn där det produceras (Hammarberg 2013:52–53). Pienemann (1998:54–55) är i sin teori fokuserad på formulatorn och lexikonets roll, för att ta reda på hur morfologiska och syntaktiska strukturer i ett yttrande kan processas från det att talaren avser att säga något till att yttrandet har formulerats.

4.1.1 LFG och enade drag

För att kunna använda Levelts talmodell till att tolka andraspråksinlärares inlärnings-gång inom olika språk använde sig Pienemann (1998:6) av Bresnans teori Lexical Functional Grammar (LFG) som ett ramverk. LFG beskrivs som att den inte innehåller någon hierarkisk struktur över vilka inlärningssteg som sker först (Bresnan m.fl. 2001:41). Istället finns det enheter som behöver matcha varandra för att regler om grammatiska strukturer ska kunna formas. Dessa utgörs av konstituentstrukturen (c-strukturen), ett lexikon och den funktionella strukturen (f-strukturen). Syntax påverkar inte lexikonet utan detta är självständigt och varje ordböjning lärs in separat (Bresnan m.fl. 2001:41–42). Det innebär att alla former av ordet bil lärs in separat som bilar, bilen, bilarna, bilens och bilarnas. I c-strukturen kategoriseras ord i syntaktiska frasstruk-turer, som exempelvis verbfraser och nominalfraser. I f-strukturen kategoriseras ord efter grammatiska egenskaper (features) och grammatiska relationer i satser såsom sub-jekt, predikat, objekt och adverbial (Bresnan m.fl. 2001:42–43). Mellan strukturerna och lexikonet överförs grammatisk information. Det benämns som enade drag, (övers. feature unification) och är en central del i LFG. Enade drag använde Pienemann (2005:11–12) för att visa hur LFG och formulatorn i Levelts modell hänger samman och hur

6

information utbyts. Enligt Pienemann (2005:11) kan en andraspråksinlärare inte nyttja sitt modersmål till att överföra strukturer till ett andraspråk. Det beror bland annat på att lexikonet inte kan bearbeta överföringen av information från modersmålet. Mo-dersmålets syntaktiska strukturer är inte heller utvecklade för att förvara och nyttja överförd information från ett andraspråk. Det leder inte till att enade drag uppstår (Pienemann 2005:11). Det gemensamma draget mellan PT, LFG och formulatorn i Levelts modell utgörs av att det sker samspel mellan morfem och ord, genom att pro-cessen för enade drag begränsas. Detta sker för att olika delar i en fras eller mening ska kunna hänga samman (Pienemann 2005:15–18). Exempel på enade drag är kongru-ensböjning av adjektiv: en svart katt - flera svarta katter. I den första frasen behöver adjektivet och substantivet vara i singular och obestämd form för att enade drag ska uppstå. I den andra frasen är det istället pluralformen som måste överensstämma mel-lan adjektivet och substantivet (Flyman Mattsson 2017:51).

4.2 Processbarhetsteorin

Det huvudsakliga syftet med Pienemanns processbarhetsteori (PT) är att kunna för-utsäga och även förklara andraspråksinlärares grammatiska utvecklingar i spontanpro-ducerat tal. Försiktighet bör dock iakttas om att dra slutsatser om en inlärares förmåga att processa grammatiska strukturer vid tillämpning av teorin. Även om det inte finns belägg för en viss grammatisk struktur innebär det inte att en inlärare inte kan processa och producera strukturen. Däremot är utgångspunkten i teorin att förmågan att kunna processa och producera strukturer på en nivå öppnar för möjligheten att kunna göra detsamma på högre nivåer. Det sker steg för steg i den takten inläraren själv klarar av och inget steg kan undvikas (Pienemann 1998:13). Teorins kärna utgörs av 5 hierar-kiska nivåer. På varje nivå processar andraspråksinlärare kognitivt olika grammatiska strukturer på morfologisk och syntaktiskt nivå. Processandet uppvisas genom för-mågan att i muntlig produktion producera strukturerna (Eklund-Heinonen 2009:28). De olika nivåerna är universella, men innehållet på nivåerna anpassas efter målspråket de används på och detta görs genom att använda LFG (Pienemann 1998:14). I tabell 1 presenteras modellen som är anpassad för svenska språket och det är den som till-lämpas på empirin i den här undersökningen.

Figur 2: Nivåer i PT, efter Håkansson & Pienemann (1999:404)

På den första nivån som är märkt Ord/lemma lär sig en andraspråksinlärare oavsett språk ord och eventuella oanalyserade helfraser, som exempelvis jag vet inte, jag förstår

7

inte. Inlärare som i sin grammatiska utveckling befinner sig på den första nivån pro-cessar inga böjningar som särskiljer singular och plural åt gällande substantiv eller böj-ningar som särskiljer olika verbtempus åt (Pienemann & Håkansson 1999:404–405). Det sker först på den andra nivån där andraspråksinläraren bland annat kan processa bestämd och obestämd form, genus samt singular och plural genom att använda av-ledningssuffix. Enligt teorin tillägnar sig en andraspråksinlärare av svenska språket singular och pluralböjningar före genus. Processandet av genus kräver att information överförs till lexikonet för varje substantiv, medan numerus formas i c-strukturen (Pienemann 1998:11).

På den andra nivån kan inläraren även särskilja böjningar för verbformerna presens och preteritum. På den tredje morfologiska nivån kan en inlärare processa attributiv kongruens. Det innebär att adjektiv som attribut kan processas före-, efter- och/eller inom nominalfraser, som i exemplen: de svarta katterna, det glada barnet. Inläraren kan på den fjärde morfologiska nivån processa information mellan fraser genom pre-dikativ kongruens. Det innebär att information från subjektet överförs till andra satser med ett verb som avskiljare, som i exemplen: jag är trött och vi är trötta.

På den första syntaktiska nivån processar inläraren enstaka konstituenter, vilket är ord eller hela fraser som fungerar tillsammans. På den andra syntaktiska nivån lär sig en inlärare att särskilja ordklasser åt genom exempelvis böjningar, vilket är en förut-sättning för att någon grammatisk utveckling på satsnivå ska ske (Pienemann 1998:182–183). Inläraren kan även processa rak ordföljd (SV). Som tidigare nämnt innebär det att subjektet utgör fundamentet medan verbet kommer på andra plats: jag går, jag cyklar, han springer. Processandet av spetsställda adverbial och spetsställda objekt med efterföljande rak ordföljd sker först på den tredje syntaktiska nivån: nu jag kör bil och bil jag kör nu (Pienemann & Håkansson 1999:404–405).

På den fjärde nivån är det möjligt att processa rak och omvänd ordföljd (inversion) där subjektet fyller den tredje positionen i meningen, medan någon annan satsdel fyller fundamentets plats: nu kör jag bil och bil kör jag nu. Slutligen på den femte och sista nivån överförs ingen ny morfologisk information, utan det sker enbart syntaktiskt. Inläraren kan förutom ord och fraser även särskilja huvudsatser och bisatser genom att negationen placeras efter finit verb i en huvudsats och före finit verb i en bisats: jag kan inte diska om jag inte får hjälp att torka (Pienemann & Håkansson 1999:408).

4.2.1 Uppträdandekriteriet, 50- och 80-procentskriterierna

Processning och automatisering är centrala begrepp som används för att beskriva i vilken omfattning en andraspråksinlärare har tillägnat sig en morfologisk eller syntak-tisk struktur. Utifrån PT antas processning ske när att en morfologisk eller syntaktisk struktur yttras. Språkbehärskningen synliggörs med andra ord genom tal (Eklund-He-inonen 2009:28). Automatisering innefattar i vilken grad en morfologisk eller syntak-tisk struktur behärskas av en andraspråksinlärare (Eklund-Heinonen 2009:28). En av de fyra premisserna som processbarhetsteorin utgår från är att inläraren har tillgång till ett slags grammatiskt korttidsminne där information om ord förvaras (Pienemann & Håkansson 1999:387, Pienemann 2005:6).

Det grammatiska minnet används av inläraren för att kunna fortsätta processa mor-fologiska och syntaktiska strukturer på högre nivåer, även om grammatiska fel uppstår i strukturer som produceras på lägre nivåer i PT. Det grammatiska korttidsminnet har dock begränsad kapacitet, varpå automatisering av en struktur innebär att grammatisk information överförts till en form av långtidsminne (Pienemann & Håkansson 1999:386). Långtidsminnet tillåter andraspråksinläraren att obehindrat producera en viss morfologisk eller syntaktisk struktur (Pienemann & Håkansson 1999:386–387).

8

Några sätt att mäta om en morfologisk eller syntaktisk struktur kan anses processas eller vara automatiserad i en inlärares produktion är att utgå från dess uppkomst eller i vilken grad strukturen produceras grammatisk korrekt.

Uppträdandekriteriet (övers. the emergence criterion) bygger på premissen att det räcker att en grammatisk struktur produceras vid ett tillfälle för att strukturen ska anses vara processad (Håkansson 2013:152). Det är dock ett problematiskt antagande eftersom ett yttrande med korrekt placering av negationen efter det finita verbet kan utgöra en oanalyserad helfras. Såvida personen inte processar andra strukturer med negationen efter huvudverbet i en huvudsats. Därför behöver det finnas produktiva exempel på en struktur innan det kan antas att en andraspråksinlärare har nått till en viss nivå inom PT (Pienemann 1998:149–150, Håkansson 2013:152–153).

Ett produktivt exempel innebär att det måste finnas en kontrast i ytterligare ett producerat yttrande med exempelvis samma ord för att de ska anses vara processat. Även om en inlärare kan producera singularformen en gul bil så behövs en kontrast produceras för att de ska anses vara processade utifrån uppträdandekriteriet, exempelvis pluralformen flera gula bilar (Eklund-Heinonen 2009:76). Vid tillämpandet av uppträ-dandekriteriet finns inga krav på grammatisk korrekthet i de strukturer som produceras av andraspråksinlärare. Medan uppträdandekriteriet synliggör processning av nivåer i PT hos inlärare kan 50- och 80-procentskriterierna tillämpas för att mäta automatisering av de processade strukturerna.

50- och 80-procentskriterierna utvecklades med utgångspunkt i kritik mot att uppträ-dandekriteriet inte synliggjorde en bredare omfattning i vilka grammatiska strukturer en andraspråksinlärare hade tillägnat sig, genom att endast visa på enstaka exempel (Glahn m.fl. 2001:398, Eklund-Heinonen 2009:77). Kriteriet för 50 procents korrekt-het innebär att hälften av alla producerade förekomster av en viss grammatisk struktur ska vara grammatiska korrekta. Kriteriet för 80 procents korrekthet innebär att 80 procent bland alla förekomster av en viss grammatisk struktur ska vara korrekta (Eklund-Heinonen 2009:77–78).

4.2.2 Kritik mot PT

Ett problem med PT som har kritiserats är faktumet att teorin inte tar hänsyn till meddelandeavsikten med ett yttrande utan endast yttrandets konstruktion. Teorin tar heller inte hänsyn till utomspråkliga kunskaper en inlärare har tillgång till (Hammar-berg 2013:56). En annan kritik som har riktats är mot uppträdandekriteriet. Kriteriet har beskrivits som opålitligt eftersom en person inte kan anses ha processat en struktur genom endast ett uppvisat tillfälle. Kritiker menar att det behöver uppvisas flera gånger för att slutsatser om processning ska kunna dras (Glahn m.fl. 2001:402).

Det är också en av anledningarna till att Glahn m.fl. (2001) och Eklund-Heinonen (2009) tillämpade 50- och 80-procentskriterierna för att mäta automatisering av proces-sade nivåer. Kritiken är tydlig, eftersom enbart tillämpning av uppträdandekriteriet leder till svårigheter att upptäcka skillnader i grammatisk utveckling mellan olika andra-språksinlärare. Min uppfattning är dock inte att kriteriet är opålitligt. Det handlar inte enbart om att strukturer ska produceras en gång för att en viss nivå ska anses uppnådd. Istället behöver varje producerad kontext undersökas i sitt sammanhang innan slut-satser kan dras om huruvida en viss struktur kan anses vara processad eller inte (Piene-mann 1998:149, Håkansson 2013:152–153). Den kritik som har riktats mot PT gäl-lande uppträdandekriteriet har främst beaktats genom att även 50- och 80-procentskriteri-erna tillämpades. Det berodde främst på att jag utifrån materialets omfattning inte be-dömde uppträdandekriteriet som tillräckligt för att tydligt synliggöra deltagarnas varie-rande grammatiska kunskaper. Vad beträffar kritiken om att teorin inte tar hänsyn till

9

meddelandeavsikten eller utomspråkliga kunskaper så är det inget som påverkar den här studien. Syftet är endast att undersöka processandet av språkliga konstruktioner och inte kontexter i vilka yttrandena produceras.

5. Forskningsöverblick I detta kapitel redogörs för tidigare forskning där grammatisk utveckling vid andra-språksinlärning har undersökts utifrån PT. Forskning har medvetet valts bort där PT enbart tillämpas på skriftligt språk, eftersom fokus i den här studien är på talat språk. Sannolikt finns det forskning som inte redogörs för här. Det som presenteras ger en inblick i vad som synliggjorts gällande muntlig språkfärdighet vid tillämpning av PT, i svenska språket och andra nordiska språk.

5.1 Nordiska språk

Undersökning av grammatisk utveckling vid inlärning av ett andraspråk utifrån PT har gjorts av flera forskare. I en svensk kontext undersöktes deltagares godkända och un-derkända resultat på Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier) munt-liga del (Eklund-Heinonen 2009). Syftet var att ta reda på vilka nivåer i PT som god-kända deltagare på Tisus muntliga del uppnådde, i relation till underkända deltagare. Den muntliga språkfärdigheten mättes inte bara utifrån grammatiska kriterier utan även innehållsliga. Det handlade bland annat om deltagarnas förmåga att kunna be-rätta, beskriva och argumentera (Eklund-Heinonen 2009:15). Bland de godkända del-tagarna återfinns 33 personer med 12 olika modersmål och bland de underkända åter-finns 33 män med 18 olika modersmål. I studien undersöktes både processandet av morfologiska och syntaktiska strukturer hos deltagarna utifrån uppträdandekriteriet, samt graden av automatisering utifrån 50- och 80-procentskritereirna.

Några resultat som framkom var att de godkända deltagarna på Tisus hade uppnått den fjärde nivån eller högre inom PT och det gällde även utifrån 80-procentskriteriet. De flesta underkända hade uppnått den tredje nivån vad gäller både morfologiskt och syntaktiskt processade strukturer. Bland alla utom en av de godkända deltagarna åter-fanns bland annat förmågan att processa predikativ kongruens och inversion. Utifrån resultatet drogs bland annat slutsatserna att kriterierna för 50 och 80 procent korrekt-het i de undersökta strukturerna bättre återspeglar de inlärare som fick godkänt på provet. De inlärare som blev godkända befann sig på högre nivåer i PT än de som blev underkända. Deltagarna som blev godkända hade i nästan samtliga undersökta fall även högre resultat utifrån de övriga bedömningskriterierna i Tisus. Resultaten synliggör att grammatisk utveckling sker parallellt med utveckling av andra språkliga förmågor som läsning och skrivande (Eklund-Heinonen 2009:187–189).

I likhet med Eklund-Heinonen (2009) finns även andra studier där applicering av PT gjordes på muntligt material. I en undersökning om tillägnandet av skandinaviska språk4 för andraspråksinlärare tillämpades PT för att ta reda på om deltagarna nådde de olika stegen och om resultaten således kan bekräfta inlärningsordningen som fast-ställs genom de olika nivåerna i PT (Glahn m.fl. 2001:389). För att kunna jämföra språken med varandra undersöktes förenande strukturer. Det handlade bland annat om adjektiv som attribut i nominalfraser och som predikativ, samt negationens place-ring i bisatser (Glahn m.fl. 2001:393).

4 I detta fall svenska, norska och danska språket.

10

Deltagarna i studien utgjordes av 47 personer från Sverige, Norge och Danmark och dessa fick genomföra olika tester med färgkort där informanterna skulle stimule-ras till att i muntliga produktioner använda adjektiv. För att testa negationens placering användes ett Lotto-spel. I analysen av materialet tillämpades dels uppträdandekriteriet, dels 50- och 80 procentskriterierna (Glahn m.fl. 2001:398). Några av resultaten som fram-kom var bland annat att deltagarna följde inlärningsordningen för numerus- och ge-nuskongruens utifrån att deltagarna i de flesta fallen producerade fler numeruskon-struktioner än genuskonstruktioner (Glahn m.fl. 2001:400).

Automatiseringen kunde fastställas med hjälp av 50 och 80-procentskriterierna, medan uppträdandekriteriet inte särskilde inlärarnas processande nämnvärt. I relation till de 50- och 80-procentskriterierna framgick det att personer som kunde processa korrekt place-ring av negation i bisats, även kunde processa attributiv och predikativ kongruens (Glahn m.fl. 2001:400). Utifrån resultatet drogs slutsatser att tillämpningen av PT be-kräftade inlärningsordningen, men också att uppträdandekriteriet var problematiskt och inte tillräckligt för att dra några slutsatser om variationer mellan inlärarna. Det kunde däremot synliggöras utifrån tillämpandet av 50- och 80-procentskriterierna (Glahn m.fl. 2001:413).

Tillämpningen av PT på svenska språket gjordes även i en studie av hur grammatisk komplexitet utvecklades hos fyra studenter. Samtliga undersökningspersoner hade engelska språket som modersmål och studerade svenska som främmande språk vid ett universitet i Australien (Norrby & Håkansson 2007:50). Det som undersöktes var bland annat meningslängder och skillnader i användningen av huvudsatser och bisat-ser i skriftligt språk i relation till talat språk. Materialet utgörs därför både av muntliga och skriftliga produktioner. Insamlingsmetoden för det muntliga materialet utgjordes i likhet med Glahn m.fl. (2001) av eliciterande övningar. Dessa syftade till att stimulera användning av adjektiv som attribut i nominalfraser, samt användning av negation i bisats (Norrby & Håkansson 2007:51). När det gällde den skriftliga produktionen fick deltagarna både skriva 2 uppsatser utan särskilda instruktioner gällande ämne och översätta texter.

Några av slutsatserna som drogs utifrån resultaten av datan var att PT kunde an-vändas för att synliggöra den grammatiska komplexiteten i deltagarnas tal samt upp-nådda morfologiska och syntaktiska nivåer. Deltagarnas grammatiska utveckling kate-goriserades i relation till inlärningsprofilerna: risktagaren, den försiktige och grundlige och återvinnaren (Norrby & Håkansson 2007:19–20). Medan risktagaren hade en hög nivå av komplexitet i både talat och skrivet språk och befann sig på en låg nivå inom PT, så befann sig den försiktige och grundlige på samma nivå beträffande komplexitet och PT-nivå. Återvinnaren kännetecknas av en hög nivå inom PT, men har låg komplexitet. Inlärningsprofilerna synliggjorde komplexiteten vid inlärning av svenska som andra-språk. Vid tillägnandet av grammatiska strukturer är komplexiteten viktigt att ta hän-syn till när PT tillämpas (Norrby & Håkansson 2007:20).

Vidare genomfördes studier där PT tillämpades på muntlig produktion av flersprå-kiga barn med och utan språkstörningar (Håkansson, Salameh & Nettelbladt 2003). Syftet med studien var att undersöka vilka nivåer svensk-arabiska barn med och utan språkstörningar uppnått i PT, i relation till bland annat tiden de hade exponerats för svenska språket i skolan. Deltagarna i studien utgjordes av 10 svensk-arabiska barn i åldrarna 4 till 7 år med språkstörningar och en kontrollgrupp bestående av 10 svensk-arabiska barn utan språkstörningar. Metoden utgjordes av sittningar med olika öv-ningar, för att testa barnen på de olika nivåerna i PT. Sammanlagt nyttjades omkring 3 till 4 timmar per barn där varje sittning varade omkring 45 minuter (Håkansson, Salameh & Nettelbladt 2003:273). Några av resultaten visade att de flesta av deltagarna utan språkstörningar processade strukturer på den fjärde morfologiska nivån och den

11

femte syntaktiska nivån. Detta gjordes efter drygt 1 år och 6 månaders exponering för svenska språket i skolan (Håkansson, Salameh & Nettelbladt 2003:280–281). Hur länge barnen med språkstörningar hade varit i miljöer där svenska språket talades ver-kade inte spela någon roll för språkutvecklingen.

6. Metod

I den här studien genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av fyra vuxna andra-språksinlärares muntliga produktion med fokus på några utvalda grammatiska struk-turer. Det genomfördes även en kvalitativ innehållsanalys med fokus på att undersöka kopplingar mellan uppnådda nivåer i PT och deltagarnas utbildnings- och expone-ringstid för svenska språket i Sverige. Först räknades förekomsten av samtliga morfo-logiska och syntaktiska strukturer som ingick i urvalet. Därefter analyserades deltagar-nas förmåga att processa dessa strukturer utifrån uppträdandekriteriet. Sedan analysera-des automatiseringen i form av korrekthetsgraden av samma morfologiska och syn-taktiska strukturer hos de fyra deltagarna utifrån 50- och 80-procentskriterierna. Slutligen analyserades de uppnådda nivåerna enligt processbarhetsteorin i relation till den tid som deltagarna hade utbildats i svenska språket och exponerats för det i Sverige. I detta kapitel redogörs för urval av deltagare, material och genomförande av intervjuer, urval och avgränsningar av grammatiska strukturer, analysmodell och genomförande, forskningsetiska överväganden och slutligen en pilotstudie som genomfördes inför denna studies genomförande.

6.1 Urval av deltagare

I den här studien utgörs deltagarna av fyra nyanlända andraspråksinlärare i åldrarna 18 till 20 som tillfälligt befann sig i Sverige. Deltagarna är resultat av ett bekvämlighets-urval som gjordes vid tillfället för den ursprungliga undersökningen (Yngve 2020). Anna, Carl och David hade engelska språket som modersmål och kom från USA, där de före avresan hade studerat på high school och college. Beatrice hade tyska språket som modersmål och var från Tyskland, men hade växt upp i Österrike. Hon hade slutat gymnasiet före avresan till Sverige och i likhet med de övriga planerade hon att studera på universitet vid hemkomsten. Innan deltagarna reste till Sverige fick de genomgå en intensivkurs på 6 veckor i svenska språket. Målet var enligt deras utsago främst att utveckla ett grundläggande språk så att de kunde kommunicera om tro, kyrkan och religiösa skrifter. Väl i Sverige studerade de inte svenska språket vid någon formell utbildning, men de använde svenskan i daglig kontakt med människor de aktivt sökte upp under vistelsen. När intervjuerna genomfördes hade deltagarna varit i Sverige un-der olika långa perioder.

Anna och Carl hade varit i Sverige under cirka 12 månader, medan Beatrice hade varit i Sverige cirka 7 månader och David 6 veckor. Det finns enligt min uppfattning fördelar med att deltagarna inte är homogena andraspråkstalare, eftersom det är skill-naderna mellan deras språkliga kunskaper i relation till tiden de har utbildats och talat svenska språket som är intressant för den här studien. Deltagarnas relativt heterogena utbildningsmässiga bakgrund samt faktumet att de alla genomgått en utbildning i svenska språket på 6 veckor gör det möjligt att relatera det till utvecklingsnivåerna i PT, vilket utgör en del av syftet med den här studien.

6.2 Material och genomförande av intervjuer

12

I den här studien utgörs materialet av 2 inspelade parintervjuer på en timme och fem-ton minuter vardera. I intervjuerna samtalar 3 personer, inklusive mig själv, om reli-giösa tillhörigheter, bakgrunder, syn på livet och vad som fick deltagarna att bli reli-giösa och ansluta sig till ett trossamfund. I bilaga 1 återfinns frågorna som ställdes under intervjuerna. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att frågorna hade låg grad av strukturering och främst var formulerade utifrån teman (Patel & Da-vidsson 2019:104–105).

Genomförandet av intervjuerna var präglat av en låg grad av strukturering, förutom inledningsvis där frågorna i en större omfattning ställdes utifrån ordningen de följde i formuläret. Detta gjordes för att leda deltagarna till huvudämnet. Intervjuerna inleddes med att deltagarna fick berätta om sig själva och därefter övergick de till att handla om de mer ämnesspecifika frågorna. Utifrån vad deltagarna berättade följde även följdfrå-gor, som inte på förhand var formulerade. Följdfrågorna har därför utelämnats i bilaga 1, eftersom de formulerades under intervjuernas genomförande och inte är relevanta för den här studien.

Att genomföra parintervjuer är något som bör undvikas eftersom det blir svårare att överblicka intervjun för den som leder samtalet. Samtidigt är det viktigt att en del-tagare i en intervju ska känna sig bekväma med situationen personen befinner sig (Krag Jacobsen 1993:11, 157). I det här fallet var deltagarna inte tillåtna utifrån kyrkans föreskrifter att lämna varandra ensamma och därför var det enda alternativet parinter-vjuer. Det fick dock konsekvenser för hur mycket talutrymme deltagarna tilldelades, vilket diskuteras vidare i avsnitt 8.3.

6.3 Urval och avgränsningar av grammatiska strukturer

I den kvantitativa innehållsanalysen undersöktes morfologiska strukturer från nivå 2 till 4 och syntaktiska strukturer från nivå 2 till 5. Valet att utelämna den första morfo-logiska nivån berodde på att det framgick i ett inledande skede av analysen att det fanns grammatiska strukturer på de högre nivåerna i PT. På den femte morfologiska nivån sker inget processande i svenskan varefter den utelämnades (Pienemann & Hå-kansson 1999:22). Samtliga utvalda morfologiska och syntaktiska strukturer räknades först i de 2 transkriberingarna och kodades i datorprogrammet NVivo12. De efter-sökta morfologiska och syntaktiska strukturerna utgjorde koderna. Under kodnings-processen separerades grammatiskt korrekta strukturer från grammatiskt inkorrekta. Detta gjordes för att senare kunna undersöka processandet av strukturer utifrån upp-trädandekriteriet och graden av automatisering utifrån 50- och 80-procentskriterierna.

De första avgränsningarna som gjordes var att bestämma vilka delar ur de 2 tran-skriberingarna som skulle undersökas. Eftersom båda intervjuerna var transkriberade undersöktes hela materialet på cirka 2 timmar och 30 minuter. Urvalet grundar sig i att jag ville skapa en så noga överblick som möjligt över deltagarnas morfologiskt och syntaktiskt uppnådda nivåer. Då materialet utgörs av inspelat spontant tal innehöll det en del stammande där intervjupersonerna omformulerade yttranden som till exempel ”Jag, ja, jag tycker det” (intervju C). När sådana yttranden förekom i materialet uteslöts de i undersökningen eftersom Jag, ja i exemplet ovan inte bidrog till att visa vilka olika grammatiska strukturer intervjupersonerna kunde processa. Det fanns även vissa ytt-randen som överlappar varandra i de fallen där intervjupersonerna eller jag hade på-börjat ett samtidigt tal. När det ledde till att ett yttranden avbröts och innehållet blev ofullständigt medräknades det inte. Det fanns även vissa delar i en av de 2 parinter-vjuerna där David pratade på det engelska språket, eftersom han inte hade orden att uttrycka sig i specifika frågor på svenska. Under kodningsprocessen utelämnades

13

samtliga yttranden där engelska språket förekom, eftersom det var deltagarnas proces-sande på svenska språket som undersöktes. Däremot förekom det ibland enstaka ord inom en fras och då fick de vara kvar. I Davids fall ledde avgränsningarna gällande engelska språket till att materialet som blev kvar är i betydligt mindre omfattning än i de övriga deltagarnas fall.

6.4 Analysmodell och genomförande Då den här studien syftar till att besvara 3 frågeställningar är de olika analyserna riktade mot att synliggöra olika resultat. Förekomsten av morfologiska strukturer syftar till att besvara den första frågan om vilka nivåer deltagarna har processat och automatiserat och återfinns under avsnitt 7.1 i resultatkapitlet. I avsnitt 7.2 återfinns förekomsten av syntaktiska strukturer som syftar till att besvara den andra frågan om vilka syntaktiska strukturer som deltagarna har processat och automatiserat. Resultaten som syftar till att besvara den tredje frågan återfinns under avsnitt 7.3 och utgörs av en sammanställ-ning av processade och automatiserade morfologiska och syntaktiska strukturer, där uppgifter om deltagarnas exponeringstid har lagts till.

6.4.1 Kvantitativ innehållsanalys

Det första som excerperades i innehållsanalysen är processandet av syntaktiska struk-turer såsom SVO-ordföljden, som återfinns på den andra nivån i PT. Eftersom SVO-ordföljd är relativt enkel för en andraspråksinlärare att förvärva undersöks den först i materialet. (Pienemann 1998:190). Sedan excerperades huvudsatser inledda med icke-subjekt i spetsställning utan inversion, vilket inläraren processar på nivå 3 (Pienemann 1998:182). Därefter excerperades huvudsatser inledda med icke-subjekt i spetsställ-ning med inversion. Spetsställning med inversion i en mening som: Ibland är jag mer aktiv i evangeliet är en företeelse som inläraren processar på nivå fyra i PT. Slutligen undersöktes placeringen av negation i huvudsats och bisats. Placering av negation efter finit verb i huvudsats processas på den tredje nivån och i bisats först på den femte nivån (Pienemann 1998:182). Det var inte enbart satsadverbialet inte utan även alltid och aldrig som kodades, eftersom resultatet av pilotstudien visade att sådana förekom i materialet.

Bland de morfologiska strukturerna undersöktes pluralböjningar på substantiv, be-stämd och obestämd form samt presens och preteritumformer av verb. Dessa struk-turer processar en inlärare av svenska språket på den andra nivån i PT (Pienemann & Håkansson 1999:22). Sedan undersöktes attributiv kongruens i nominalfraser som ex-empelvis en stor skillnad, den här byggnaden. Attributiv kongruens är signifikant för den tredje nivån PT där en inlärare kan processa information inom fraser. På den fjärde nivån undersöktes hur information processas mellan fraser. Fokuset var på predikativ kongruens. Även om det finns flera verb som kan användas för att beskriva predikativ undersöktes följande verb i infinita och finita former, förutom imperativ: vara, bliva, heta och verka (Bolander 2012:184).

6.4.2 Kvantitativ innehållsanalys utifrån uppträdandekriteriet

När samtliga morfologiska och syntaktiska strukturerna var excerperade undersöktes vilka nivåer i PT som deltagarna hade processat utifrån uppträdandekriteriet. Enligt upp-trädandekriteriet krävs ett produktivt exempel för att en viss morfologisk eller syntaktisk struktur ska anses vara processad. Som tidigare nämnts innebär produktiva exempel

14

att det förekommer en kontrast gentemot den struktur som antas vara uppnådd även om exemplet inte behöver vara grammatiskt korrekt (Håkansson 2013:152, Eklund-Heinonen 2009:66). Under analysen av bland annat attributiv kongruens och predika-tiv kongruens kodades sådana strukturer som uppnådda utifrån uppträdandekriteriet, om det i material förekom minst 3 exempel på adjektivkongruens i singular och plural.

Det behövde inte vara samma adjektiv, utan det var endast förekomsten av ad-jektivkongruens som excerperades. I spontanproducerat material kan det nämligen vara svårt att urskilja en systematisk tillämpning av samma adjektiv i olika former. Det till skillnad från en klinisk studie där deltagare kan stimuleras att tillämpa olika kon-gruensböjningar av samma adjektiv (Eklund-Heinonen 2009:76–77). Uppträdandekrite-riet prövades mot de undersökta morfologiska strukturerna på nivå 2 till 4 och mot de syntaktiska strukturerna på nivå 2 till 5 i PT. Den första syntaktiska nivån utelämnades eftersom det tidigt i analysen framgick att deltagarna producerade strukturer på högre nivåer. Resultaten från undersökningarna sammanställdes i implikationsskalor, ef-tersom sådana är lämpliga för att redovisa större mängder data som ska jämföras med varandra (Hyltenstam 1977:391–394).

6.4.3 Kvantitativ innehållsanalys utifrån 50- och 80-procentskriterierna

Efter att analysen var färdig kring vilka nivåer och strukturer som deltagarna hade uppnått med utgångspunkt i uppträdandekriteriet övergick analysen till att handla om deltagarnas grad av automatisering. Analysen av morfologiska och syntaktiska struk-turer som deltagarna hade automatiserat gjordes utifrån 50- och 80-procentskriterierna (Glahn m.fl. 2001:398, Eklund-Heinonen 2009:78). För att ta reda på graden av auto-matisering delades antalet grammatiskt korrekta exempel med den sammanlagda före-komsten av en viss grammatisk struktur. Utifrån det framträdde procentsatsen som sedan ställdes gentemot de 2 kriterierna. Det uppstod en viss problematik vid tilläm-pandet av 50- och 80-procentskriterierna på några av de undersökta morfologiska och syntaktiska strukturerna, eftersom det ibland utgjordes av få exempel. Det synliggörs främst i ett fall när David producerade fyra av korrekta exempel på icke-subjekt i spetsställning utan inversion. Att dra slutsatsen att han hade automatiserat den syn-taktiska strukturen till 80 procent var därmed missvisande.

För att säkerställa en korrekt bedömning av automatiseringsgraden behövde därför en deltagare producera minst 20 exempel på varje morfologisk och syntaktisk struktur för att 50- och 80-procentskriterierna ska tillämpas. Kravet var dock inte att det skulle röra sig om unika exempel. Om samma förekomst producerades vid 2 tillfällen så excerperas båda tillfällena som unika. För att uppnå kriteriet för 50 procents korrekt-het krävdes 50 procent grammatiskt korrekta exempel av den sammanlagda förekoms-ten (Eklund-Heinonen 2009:78). När det gäller 80-procentskriteriet var det 80 procent korrekta exempel av den sammanlagda förekomsten som behövde produceras, för att deltagarna skulle antas ha automatiserat en viss grammatisk struktur. Valet av minst 20 förekomster för att mäta 50- och 80-procentskriterierna var en tolkning som gjordes utifrån materialets omfattning. Hade materialet utgjorts av fler intervjuer hade det varit rimligt att även höja kravet på antalet korrekt producerade exempel. 50- och 80-pro-centskriterierna prövades gentemot den tredje och fjärde morfologiska nivån och den tredje till den femte syntaktiska nivån. Det gjordes enbart bland de strukturer där det återfinns minst 20 förekomster.

De morfologiska strukturerna utgjordes som tidigare nämnt av attributiv och pre-dikativ kongruens. Syntaktiskt utgjordes strukturerna av spetsställning av icke-subjekt

15

med och utan inversion, samt satsadverbialets placering i huvud- och bisats. Vid kod-ningen av information som processas inom fraser återfanns exempel där kongru-ensböjningen av adjektivet var inkorrekt utifrån huvudordets genus eller numerus. När det förekom, som i en stort sak, kodades den attributiva kongruensen som inkorrekt. Däremot kodades en sak som en korrekt singularform, eftersom det även var en mor-fologisk struktur som undersöktes. Att koda underliggande korrekta eller inkorrekta strukturer gjordes även i undersökningen av syntaktiska strukturer. I undersökning av bland annat icke-subjekt i spetsställning utan inversion innebär det att exemplet: varje veckor vi hade unga man eller scouts aktiviteter har kodats som korrekt för nivå tre, men inte för nivå fyra i PT. Kongruensböjningen av varje veckor och unga man kodades därmed som inkorrekta substantiv i bestämd form. Under kodningsarbetet påträffades inga exempel där det uppstod svårigheter i att tolka vilken struktur det gällde eller om den var grammatiskt korrekt eller inte.

6.4.4 Kvalitativ innehållsanalys av utbildnings- och exponeringstid

När den kvantitativa analysen var genomförd analyserades de processade och auto-matiserade nivåerna kvalitativt i relation till deltagarnas utbildningstid och expone-ringstid i Sverige. Med utbildningstid avses 6 veckor som deltagarna hade utbildats i svenska språket innan de kom till Sverige. Med exponeringstid avses tiden deltagarna hade talat svenska med modersmålstalare. Eftersom anledningen till att deltagarna be-fann sig i Sverige var att socialisera sig med lokalbefolkning kom de dagligen i kontakt med modersmålstalare av svenska. Därför användes begreppet exponeringstid för att synliggöra eventuella samband mellan nivåer i PT och tiden deltagarna utbildades och sedan exponerades för svenska språket före intervjuerna.

Det som undersöktes var om det kvantitativa resultaten synliggjorde kopplingar mellan morfologiska och syntaktiska nivåer deltagarna hade uppnått, utifrån tiden de hade utbildats och exponerats för svenska språket. Detta analyserades utifrån en tabell. Först gjordes en sammanställning över variationen av morfologiska och syntaktiska strukturer som deltagarna hade processat och automatiserat. Därefter sammanställdes det sammanlagda antalet morfologiska och syntaktiska förekomster som fanns i materialet, eftersom det tydligare synliggjorde omfattningen på deltagarnas produkt-ion. Slutligen sammanställdes uppgifter över utbildnings- och exponeringstid för svenska språket i Sverige.

6.5 Forskningsetiska överväganden

Inför genomförandet beaktades etiska aspekter och studien genomfördes i enlighet med Vetenskapsrådets (2017:13–14) rekommendationer för god forskningssed. De fyra krav som beaktades är informationskravet, samtyckeskravet, anonymitetskravet och nytt-jandekravet. Som tidigare nämnt utgörs materialet av inspelade intervjuer från ett annat forskningsprojekt, där deltagarnas muntliga medgivande inhämtades av mig med av-sikten att i en senare studie få analysera språket i intervjuerna.

När genomförandet av den här studien närmade sig kontaktades åter deltagarna i ett skriftligt informationsbrev (se bilaga 2). Detta innehöll en djupare förklaring av vad studien skulle handla om och tydliggjorde vilken funktion deltagarnas tal hade. I brevet underströks deltagarnas fullständiga frihet att när som helst dra sig ur studien om de så önskade. Slutligen redogjordes för eventuella skador deltagarna kunde tänkas åsam-kas av att delta i studien. Informationsbrevet och samtyckesblanketten utgör bilaga 2. Skriftligt samtycke inhämtades i 3 av fallen och i det fjärde fallet spelades medgivandet

16

in, eftersom personen inte längre bodde kvar i Sverige. Deltagarna på inspelningarna är anonymiserade sedan tidigare, vilket även var en av förutsättningar från dem för att materialet skulle få användas. Namnen (Anna, Beatrice, Carl och David) som återfinns i undersökningen är därför fingerade. En eventuell skada som en grammatisk analys av deltagarnas muntliga produktion kan åsamka bedömdes som nästintill obefintligt. Samtliga deltagare var över 18 år vid genomförandet av intervjuerna och således kräv-des heller inget inhämtat medgivande från eventuella målsmän.

Intervjuerna samlades in för att undersöka deltagarnas religiösa övertygelse samt engagemang och utgör således känsliga personuppgifter. Vid kontakt med FEN (forskningsetiska nämnden) vid Högskolan Dalarna bedömdes det inte utgöra något problem i att analysera det språket och grammatiken, eftersom deltagarnas medgi-vande inhämtades. Materialet finns även publicerat i en annan uppsats (Yngve 2020). Ingen av deltagarna har hört av sig i efterhand för att dra tillbaka sina medverkan eller få uppgifter ändrade efter att uppsatsen publicerades och de fick ta del av den. Ända-målet med den här uppsatsen är trots allt inte att diskutera innehållet i vad som har sagts, utan enbart att analysera grammatiska strukturer. En fördel med att använda ett redan befintligt material är att det inte har skapats för undersökningens syfte och så-ledes kan framställas som autentiskt. Sammanhanget det skapades för påverkade dock autenciteten, eftersom deltagarna visste att de deltog i en studie (Eklund-Heinonen 2009:68).

6.6 Pilotstudie

När intervjuer genomfördes under hösten 2019 fanns en känsla av att deltagarna be-fann sig på olika språkliga nivåer. Anna och Carl kunde tala utan några svårigheter medan Beatrice och framför allt David hade lite större svårigheter att formulera sig på svenska. Det fick till följd att intervjun med en av deltagarna (David) fick föras till största del på det engelska språket, eftersom ändamålet med intervjuerna var att ta reda på information om deltagarnas religiösa tillhörighet. Ur varje intervju valdes 5 minuter ut för att pröva huruvida den här studien hade någon giltighet och om det skulle vara möjligt att ta reda på något om deltagarnas grammatiska processande. Ur de 5 minuterna undersöktes förekomsten av en morfologiska och syntaktisk struktur. Den morfologiska strukturerna som undersöktes utgjordes av adjektivkongruens och den syntaktiska strukturen utgjordes av negationens placering i bisats (Pienemann & Håkansson 1999:22).

Eftersom materialet redan var transkriberat fanns en viss föraning om att det skulle finnas processade strukturer inom både nivåerna, vilket det också gjorde. En intressant företeelse som resultatet synliggjorde var att en person i varje par talade betydligt mer än den andra. Det fick mig att reflektera över vilka slutsatser som egentligen kunde dras om de 2 personerna, eftersom förutsättningarna för talutrymmet uppenbarligen inte var lika. Samtidigt hade hela materialet behövt undersökas för att kunna ta reda på huruvida någon ojämn fördelning förelåg eller om det endast var under de 5 un-dersökta minuterna. Det är dock inte syftet att undersöka talutrymmet i den här stu-dien.

7. Resultat och analys

I detta kapitel redogörs för resultaten av den kvantitativa innehållsanalysen av delta-garnas processade och automatiserade morfologiska och syntaktiska strukturer, samt

17

för analysen av de uppnådda nivåerna i förhållande till informanternas språkinlär-ningsbakgrund. I avsnitt 7.1 redogörs för de morfologiska nivåerna deltagarna pro-cessade (tabell 2) och graden av automatisering (tabell 3). I tabell 3 är både antalet förekomster på de undersökta nivåerna och det totala antalet producerade morfolo-giska strukturer excerperade. I den löpande texten exemplifieras de producerade mor-fologiska strukturerna hos varje enskild deltagare. I avsnitt 7.2 redogörs för de syntak-tiska nivåerna deltagarna processade (tabell 4) och graden av automatisering (tabell 5). I tabell 5 är både antalet förekomster på de undersökta nivåerna och det totala antalet producerade syntaktiska strukturer excerperade. I den löpande texten exemplifieras de producerade syntaktiska strukturerna hos varje enskild deltagare. I avsnitt 7.3 redogörs för samtliga morfologiska och syntaktiska nivåer deltagarna hade processat och auto-matiserat tillsammans med utbildnings- och exponeringstid (tabell 6). Avsnitten följer frågeställningarna där resultaten utifrån fråga 1, 2 och 3 redogörs för under avsnitten 7.1, 7.2 och 7.3.

7.1 Processning och automatisering av morfologi

I tabellerna används några symboler för att markera vad resultaten innebär. Ett plus-tecken + betyder att en grammatisk struktur har producerats. Ett minustecken - bety-der att strukturen inte är uppnådd utifrån kravet om ett produktivt exempel om det gäller uppträdandekriteriet (Eklund-Heinonen 2009:102). När det gäller de övriga 2 kri-terierna så används samma symbol om deltagarna inte nådde upp till kravet om minst 20 förekomster. Förkortningarna som återfinns i tabell 2 och 3 betyder följande: SOP (singular- och pluralböjningar), OBF (obestämd form), BF (bestämd form), P (pre-sens), PRET (preteritum), ABK (attributiv kongruens), PK (predikativ kongruens). I tabell 3 återfinns även förkortningar AF (Antal förekomster) och SAF (Sammanlagt antal förekomster).

Tabell 2: Processning av morfologi utifrån uppträdandekriteriet

Deltagare 2 SOP 2 OBF, BF 2 P 2 PRET 3 ABK 4 PK

Anna + + + + + +

Beatrice + + + + + +

Carl + + + + + +

David + + + + + +

I tabell 2 redovisas de morfologiska strukturerna deltagarna hade processat mellan nivå 2 och 4 i PT utifrån uppträdandekriteriet. Som framgår processade samtliga delta-gare nivå 2 utifrån uppträdandekriteriet genom att producera substantiv med singular- och pluralböjningar i obestämd och bestämd form, samt verb i presens och preteri-tum. Attributiv kongruens och även predikativ kongruens processades utifrån uppträ-dandekriteriet, eftersom Anna, Beatrice, Carl och David producerade fler än ett produk-tivt exempel av de undersökta morfologiska strukturerna.

Tabell 3: Automatisering av morfologi utifrån 50- och 80-procentskriterierna Deltagare 3 ABK AF % 4 PK AF % SAF

Anna + 103/108 95 + 47/55 85 163

Beatrice + 23/26 88 + 31/33 94 59

18

Carl + 52/56 93 + 43/45 95 101

David - 5/11 45 - 1/4 25 15

I tabell 3 redovisas automatiseringen hos deltagarna av attributiv och predikativ kon-gruens utifrån 50- och 80-procentskriterierna. Som framgår hade Anna, Beatrice och Carl automatiserat de 2 morfologiska strukturerna utifrån 50- och 80-procentskriteriet, medan David inte hade producerat tillräckligt med förekomster för att graden av automatise-ring skulle kunna mätas. Anna och Carl producerade ett högre antal förekomster (108 respektive 56) än vad Beatrice och David producerade (26 respektive 11). I avsnitt 7.1.1 till 7.1.4 redogörs för varje enskild deltagares resultat, samt exempel på produ-cerade strukturer.

7.1.1 Anna

Utifrån tabell 2 framgår att Anna hade processat morfologiska strukturer som singu-lar- och pluralböjningar, obestämd form och bestämd form, samt verbtempusen pre-sens och preteritum utifrån uppträdandekriteriet. När det gäller attributiv kongruens hade Anna automatiserat strukturen utifrån 50- och 80-procentskriterierna (tabell 3) ge-nom att 108 exempel producerades varav 103 grammatiskt korrekta. Bland de 5 inkor-rekta strukturerna återfinns inkorrekt överförande av information mellan artikeln till huvudordet och efterföljande adjektiv: en stor perspektiv, ingen krav, stor intryck. Det återfinns även inkorrekt överförande av information mellan huvudordets bestämdhet och det kongruerande adjektivet: den viktigaste grej i livet och varje terminen.

Bland de 103 korrekta strukturerna återfinns: en stor skillnad, ett fast vittnesbörd, jättemånga olika församlingar, den här byggnaden och tillräckligt många upplevelser. Slut-ligen hade Anna automatiserat predikativ kongruens utifrån 50- och 80-procentskriteri-erna genom att 54 exempel producerades varav 46 grammatisk korrekta. Bland före-komsterna där korrekt informationen mellan subjektet och adjektivet inte överfördes utifrån genus, kasus och bestämdhet återfinns: den är viktigt, det är ganska cool, dom är lite självklart och dom var gravid. Bland de strukturerna där korrekt informationen överfördes återfinns: det var roligt, jag var yngre, det är rätt intressant och dom var alltid snälla.

7.1.2 Beatrice

Utifrån tabell 2 framgår att Beatrice hade processat morfologiska strukturer som sin-gular- och pluralböjningar, obestämd form och bestämd form, samt verbtempusen presens och preteritum utifrån uppträdandekriteriet. När det gäller attributiv kongruens hade Beatrice automatiserat strukturen utifrån 50- och 80-procentskriterierna (tabell 3) genom att 26 exempel producerades varav 23 grammatiskt korrekta. Bland de inkor-rekta strukturerna återfinns inkorrekt artikel, vilket leder till inkorrekt kongruensböj-ning av adjektiv och huvudord som: en stor perspektiv. Det återfinns även inkorrekt överförande av information mellan huvudordets bestämdhet och det kongruerande adjektivet som: samma kyrkan.

Bland strukturerna där korrekt information överfördes mellan artikel och huvud-ordet och där adjektivet kongruensböjdes korrekt utifrån huvudordet återfinns: många underbara upplevelser, den första gången, den heliga anden, inga bra betyg och alla andliga saker. Slutligen hade Beatrice automatiserat predikativ kongruens utifrån 50- och 80-procentskriterierna genom att 33 exempel producerades, varav 31 var grammatisk

19

korrekta. Bland förekomsterna där korrekt information mellan subjektet och adjekti-vet inte överfördes återfinns: det var alltid liksom förvänt. Bland de korrekta struk-turerna återfinns: det är väldigt intressant, han var inte så aktiv, han var döpt, det är omöjligt och det är svårt.

7.1.3 Carl

Utifrån tabell 2 framgår att Carl hade processat morfologiska strukturer som singular- och pluralböjningar, obestämd form och bestämd form, samt verbtempusen presens och preteritum utifrån uppträdandekriteriet. När det gäller attributiv kongruens hade Carl automatiserat strukturen utifrån 50- och 80-procentskriterierna (tabell 3) genom att 56 exempel producerades, varav 52 var grammatiskt korrekta. Bland de inkorrekta struk-turerna återfinns främst inkorrekt användning av bestämd och obestämd form: dom jobbigare stunder, den samma känsla, dom jobbiga stunder och andra kyrka. Det som inte processades i de 3 första exemplen var informationen mellan den bestämda artikeln och huvudordet, men däremot kongruensböjdes adjektivet efter huvudordets nume-rus. I det fjärde exemplet där det inte finns någon artikel är det adjektivets böjning som inte processades i relation till substantivets numerus.

Bland de korrekta strukturerna återfinns: en speciell upplevelse, en dålig dag, olika uppfattningar, en jättebra sak och en varm och fridfull känsla. Vid det första, andra, fjärde och femte exemplet skedde processandet genom att korrekt information mellan arti-keln och huvudordet överfördes. I det tredje exemplet är det istället korrekt inform-ation mellan adjektivets pluralböjning och huvudordets pluralböjning som processa-des. Slutligen hade Carl automatiserat predikativ kongruens utifrån 50- och 80-procent-skriterierna genom att 45 exempel producerades, varav 43 var grammatisk korrekta. Bland förekomsterna där korrekt information mellan subjektet och adjektiv inte över-fördes återfinns: dom verkade glad och det är mer lik rugby är riktig football. Bland de korrekta strukturerna återfinns: vissa var religiösa, det är en jättebra sak, du är fem år gammal och mitt liv är mycket bättre nu.

7.1.4 David

Utifrån tabell 2 framgår att David hade processat morfologiska strukturer som singu-lar- och pluralböjningar, obestämd form och bestämd form, samt verbtempusen pre-sens och preteritum utifrån uppträdandekriteriet. David producerade färre än 20 exempel på attributiv kongruens vilket gjorde att graden av automatiseringen utifrån 50- och 80-procentskriterierna inte gick att mäta. Bland de 6 grammatiska inkorrekta förekoms-terna återfinns främst inkorrekt artikel, vilket leder till en inkorrekt kongruensböjning, samt inkorrekt användning av bestämd och obestämd form: personligen upplevelser, varje människor, en stort sak och religiös saker. Bland de korrekta strukturerna återfinns: många gånger, vissa gränser, en äldste bror, många vänner och varje dag. När det gäller predikativ kongruens så producerade David 4 exempel varav 1 var korrekt: vi är glada. Bland de felaktiga återfinns: mormor och morfar är religiös. David hade utifrån re-sultat processat strukturerna utifrån uppträdandekriteriet, men inte automatiserat dem utifrån 50- och 80-procentskriterierna.

7.2 Processning och automatisering av syntax

I tabell 4 redovisas de syntaktiska strukturerna deltagarna processade mellan nivå 2 och 5 utifrån uppträdandekriteriet. Symbolerna har samma betydelse som i avsnitt 7.1.

20

Ett snedstreck / markerar att det inte finns någon struktur som deltagarna produce-rade och således inte kunnat mätas. Förkortningarna som återfinns i tabell 4 och 5 är: K (kanonisk), SVO (rak ordföljd), ISSP-UI (Inledda icke-subjekt i spetsställning utan inversion), ISSP-MI (Inledda icke-subjekt i spetsställning med inversion), INV (in-version), SH (satsadverbial i huvudsats), SB (satsadverbial i bisats). I tabell 5 återfinns även förkortningar AF (Antal förekomster) och SAF (Sammanlagt antal förekomster). Tabell 4: Processning av syntax utifrån uppträdandekriteriet

Deltagare 2 K 2 SVO 3 SH 3 ISSP-UI 4 ISSP-MI 5 SB

Anna + + + + + +

Beatrice + + + + + +

Carl + + + + + +

David + + + + - /

Som framgår av tabell 4 hade samtliga deltagare processat strukturer på nivå 2 till 3 utifrån uppträdandekriteriet. På den tredje nivån hade samtliga processat strukturer där satsadverbialet placerades efter huvudverbet. På den fjärde nivån fanns inte tillräckligt många producerade förekomster av David för att uppträdandekriteriet skulle gå att till-lämpa, men det fanns det hos Anna, Beatrice och Carl. Anna, Beatrice och Carl hade även processat särskiljandet av huvud- och bisatser genom placering av satsadverbialet i bisatser. Hos David återfanns inga sådana förekomster varpå det inte gick att dra slutsatser om att han hade processat den strukturen. Tabell 5: Automatisering av syntax utifrån 50- och 80-procentskriterierna

Delta-

gare

3

ISSP-

UI

AF % 3

SH

AF % 4

ISSP-

MI

AF %

5

SB

AF % SAF

Anna + 20/46 43 + 53/56 95 + 26/46 57 + 7/9 78 111

Bea-

trice

- 4/16 25 - 17/19 95 - 12/16 75 - 1/4 25 39

Carl + 17/40 42 + 40/44 91 + 23/40 58 + 5/8 63 92

David - 4/5 80 - 6/8 75 - 1/5 20 / 0 0 13

I tabell 5 redovisas graden av automatisering utifrån 50- och 80-procentskriterierna. Som framgår producerade Beatrice och David huvudsatser inledda av icke-subjekt i spets-ställning med inversion i enlighet med 50- och 80-procentskriterierna. Resultaten är dock missvisande, eftersom de inte uppnådde kraven om minst 20 förekomster. För Anna och Carl gav 50-procentskriteriet utslag för automatisering av icke-subjekt i spetsställning med inversion. Skillnaderna mellan Anna och Carl är inte stora genom att de båda producerar nästan lika många förekomster och befinner sig nära varandra med 57 procents korrekthet respektive 58 procents korrekthet.

Samtliga deltagare producerar strukturer där satsadverbialet placering efter det fi-nita verbet i huvudsatser. Anna och Carl uppnår både 50- och 80-procentskriterierna ge-nom att producera fler förekomster än minimikravet och med en hög procentuell kor-rekthet. Beatrice och David uppnår inte kravet om tillräckligt antal producerade före-komster, även om Beatrice är nära att göra det. Det ska tilläggas att det framträder skillnader mellan henne och David i antalet kontexter som produceras på samtliga syntaktiska nivåer. När det gäller satsadverbialets placering i bisatser producerar ingen av deltagarna tillräckligt med förekomster för att det ska vara möjligt att mäta graden

21

av automatisering. Det går enbart konstatera att Anna, Beatrice och Carl hade pro-cessat strukturen utifrån uppträdandekriteriet, medan det inte finns belägg att anta att David hade processat strukturen.

7.2.1 Anna

Utifrån tabell 4 framgår att Anna hade processat syntaktiska strukturer som rak ord-följd, icke-subjekt i spetsställning utan och med inversion, samt satsadverbialets pla-cering i förhållande till huvudsats och bisats utifrån uppträdandekriteriet. När det gäller automatiseringen av icke-subjekt i spetsställning med inversion (tabell 5) producerade Anna 26 korrekta exempel av 46 förekomster, vilket överstiger kriteriet för 50 procent korrekthet. Däremot uppnår antalet korrekta strukturer inte 80-procentskriteriet, ef-tersom det handlar om 57 procent.

Anna producerade även fler huvudsatser innehållande icke-subjekt i spetsställning med inversion (26) än huvudsatser innehållande icke-subjekt i spetsställning utan in-version (20). Bland huvudsatser innehållande icke-subjekt i spetsställning med invers-ion återfinns: nästa dag blir det okej nu läser jag skrifterna nu i kyrkan, egentligen är det bara en byggnad, då var vi i en annan församling och i USA är det inte så vanligt alls. Bland huvudsatser som inleds av icke-subjekt i spetsställning utan inversion återfinns: ibland kanske det här låter dåligt, kanske det var bara mina skolar som jag gick på men dom finns inte i USA och då när man flyttar det brukar finnas nån församling som är lite närmare till det man flyttar på.

När det gäller satsadverbialets placering i huvudsats producerade Anna 56 exempel varav 3 var inkorrekta och hade således automatiserat strukturen utifrån 50- och 80-procentskriterierna. Korrektheten uppnåddes till 95 procent och bland de förekomsterna återfinns: det är inte precis samma sak, det hände ju aldrig i vårt hus, dom var alltid snälla, jag går inte till kyrkan idag och jag minns inte vad vi pratade om i kursen. Bland de gram-matiskt inkorrekta strukturerna återfinns: vi alltid åt middag klockan tillsammans och det var roligt för mamma hon alltid sa. Det vanligaste förekommande satsadverbialet i hu-vudsatser var inte som förekom vid 58 tillfällen, medan alltid och aldrig förekom vid 4 respektive 2 tillfällen. I samtliga bisatser bisats förekom endast satsadverbialet inte.

Produktionen av satsadverbial i bisatser är mindre omfattande och utgörs av 9 fö-rekomster varav 7 var korrekta. Bland de korrekta satserna återfinns: om jag inte var liksom medlem i Jesu Kristi Kyrka, dom som inte vill och det finns jättemånga folk i världen som inte vill läsa om sånna saker. Bland de inkorrekta återfinns: jag känner mig som det var inte som jag sökte efter nånting annat och när jag var inte barn och ville inte gå till kyrkan kunde jag bestämma själv. Anna uppnådde 50-procentskritieret för korrekt användning av satsadverbial före finit verb i bisats, men inte 80-procentskritieret eftersom graden av automatisering var 78 procent. Det framgår utifrån resultatet att Anna hade automa-tiserat användningen av satsadverbial efter finit verb i huvudsats utifrån 50- och 80-procentskriterierna och processat satsadverbial före finit verb i bisats utifrån uppträdande-kriteriet.

7.2.2 Beatrice

Utifrån tabell 4 framgår att Beatrice hade processat syntaktiska strukturer som rak ordföljd, inledande icke-subjekt i spetsställning utan och med inversion, samt satsad-verbialets placering i förhållande till huvudsats och bisats utifrån uppträdandekriteriet. När det gäller automatiseringen av icke-subjekt i spetsställning med inversion (tabell 5) producerade Beatrice 12 korrekta exempel, men då den sammanlagda förekomsten

22

inte överstiger 20 uppnår hon inte 50-procentskriteriet, även om korrektheten uppgår till 75 procent.

Beatrice producerade även ett högre antal huvudsatser innehållande icke-subjekt i spetsställning med inversion (12) än huvudsatser innehållande icke-subjekt i spetsställ-ning utan inversion (4). Bland huvudsatser innehållande icke-subjekt i spetsställning med inversion återfinns: sen började jag läsa i mormons bok varje dag, kanske tycker dom det är konstigt och en gång kommer jag kanske vara jättetålamodig eller nånting. Bland hu-vudsatser som inleds av icke-subjekt i spetsställning utan inversion återfinns: men jag hela mitt liv var jag aktiv i kyrkan och sen senare i mitt liv när jag tänkte på att åka på en mission eller ja saker så där hittade jag svar i Mormons bok.

När det gäller satsadverbialets placering i huvudsats producerade Beatrice 19 ex-empel varav 2 var inkorrekta. Trots att det görs med 95 procents korrekthet är struk-turen inte automatiserad utifrån 50- och 80-procentskriterierna, eftersom den samman-lagda förekomsten understiger 20. Bland de korrekta strukturerna återfinns: jag vill inte få barn alls, jag var alltid aktiv i kyrkan men inte alltid aktiv i evangeliet, jag visste inte varför för att jag studerade och jag försökte mitt bästa och dom mesta av mina vänner i Österrike är inte medlemmar i kyrkan. De 2 inkorrekta strukturer som återfinns är: jag tror det kommer bli inte desamma när jag är hemma och jag bara visste inte att den var där när jag var fjorton femton år gammal. Det vanligast förekommande satsadverbialet i huvudsat-ser var inte som återfinns 19 gånger, medan alltid och aldrig förekommer 3 respektive 0 gånger.

I samtliga bisatser återfinns inte 3 gånger och alltid vid 1 tillfälle. Produktionen av satsadverbial i bisatser utgörs av 4 exempel varav 1 var korrekt: Jag tror mina föräldrar alltid ville att vi gå med i kyrkan för att dom visste hur positiv de var för oss. De inkorrekta satserna utgörs av: även om jag visste inte att sökte efter det, dom som är inte på en mission just nu dom är hemma och jag har frusit ihjäl och haft så många trevliga människor fast väldigt många elaka människor som vill inte prata. Utifrån resultaten går det se att Beatrice inte hade automatiserat någon av strukturerna med anledning av att kravet om 20 före-komster inte uppfylldes. Däremot hade hon processat alla undersökta syntaktiska strukturer utifrån uppträdandekriteriet.

7.2.3 Carl

Utifrån tabell 4 framgår att Carl hade processat syntaktiska strukturer som rak ord-följd, icke-subjekt i spetsställning utan och med inversion, samt satsadverbialets pla-cering i förhållande till finit verb i huvudsats och bisats utifrån uppträdandekriteriet. När det gäller automatiseringen av icke-subjekt i spetsställning med inversion (tabell 5) producerade Carl 23 korrekta förekomster i relation den sammanlagda produktionen av 40 vilket gör att det överstiger kriteriet för 50 procents korrekthet. Däremot över-stiger antalet förekomster inte kriteriet för 80 procents korrekthet eftersom det hand-lar om 59 procent.

Carl producerade även ett högre antal huvudsatser innehållande icke-subjekt i spetsställning med inversion (23) än huvudsatser innehållande icke-subjekt i spetsställ-ning utan inversion (17). Bland huvudsatser innehållande icke-subjekt i spetsställning med inversion återfinns: i början var det bara hur de var, men till slut blev de lite, så här gör min familj, kanske kirurg, det tycker jag är häftigt och förutom det hade jag många vänner som inte var medlemmar i kyrkan. Bland huvudsatser som inleds av icke-subjekt i spets-ställning utan inversion återfinns: nej, bara osäker jag skulle säga, kanske jag borde försöka dom här sakerna som mina föräldrar har sagt hela mitt liv, som mina ledare i kyrkan har sagt hela mitt liv och men för det mesta det var bara som med vanliga saker att vi har en hobby så att säga.

23

Vidare producerade Carl 44 exempel på satsadverbialets placering efter finit verb i huvudsats, varav fyra var inkorrekta. Det överstiger både 50- och 80-procentskriterierna för automatisering eftersom han nådde 91 procents korrekthet. Bland de korrekta strukturerna återfinns: jag har alltid varit intresserad av kirurgi särskilt, jag ska inte tävla så mycket längre, jag var inte mot, emot, det men jag var inte jätte taggad heller och men det är inte tvingat på någon, de är helt frivilligt. Det vanligast förekommande satsadverbialet i huvudsatser var inte som förekom 50 gånger, medan alltid och aldrig förekom fyra re-spektive en gång.

I samtliga bisatser förekom inte 10 gånger och övriga undersökta adverbial förekom inte. Produktionen av satsadverbial i bisatser utgörs av 8 exempel, varav 5 var korrekta: förutom det hade jag många vänner som inte var medlemmar i kyrkan och så, om man skulle svära så dom bad andra vänner att inte svära runt dom och det finns jättemånga som inte går på mission. Bland de inkorrekta satserna återfinns: men det är personligt ifall man känner sig inte redo och jag skulle säga de finns lite mindre, särskilt kanske för ett litet tag sen var det att kvinnorna gjorde det inte. Utifrån resultatet framgår att Carl hade automatiserat satsad-verbialets placerings i huvudsats utifrån 50- och 80-procentskriterierna, med en uppnådd korrekthet på 91 procent. När det gäller satsadverbialets placering i bisats så produce-rades inte tillräckligt med förekomster för att automatiseringen skulle gå att mäta. Ut-ifrån den sammanlagda produktionen går det därför endast se att han har processat strukturen utifrån uppträdandekriteriet.

7.2.4 David

Utifrån tabell 4 framgår att David hade processat syntaktiska strukturer som rak ord-följd, icke-subjekt i spetsställning utan inversion, samt satsadverbialets placering i för-hållande till huvudsats, utifrån uppträdandekriteriet. Den enda förekomsten av icke-sub-jekt i spetsställning med inversion är inte tillräcklig för att excerperas som processad. Graden av automatisering utifrån 50- och 80-procentskriterierna var inte möjligt att fast-ställa, eftersom antalet producerade förekomster av de undersökta syntaktiska struk-turerna understeg minimikravet. David producerade fyra förekomster med icke-sub-jekt i spetsställning utan inversion: på high school, jag spelades på min team, bara mina farfar och morfar är religiös och varje veckor vi hade unga man eller scouts aktiviteter och vi gjorde like scoutsaker. Vidare producerade David 8 förekomster av satsadverbialets pla-cering efter finit verb i huvudsats, varav 2 var inkorrekta. Bland de korrekta struk-turerna återfinns: jag vet inte vad din församling göra men, vi tror på äktenskap och på att hålla sig igen and så det finns vissa gränser du ska inte och men jag är inte competitive very much. Det enda förekommande satsadverbialet i huvudsatser var inte som återfinns 6 gånger och några bisatser innehållande satsadverbial förekom inte. Utifrån resultaten går det inte att yttra sig om graden av automatisering annat än att de undersökta syn-taktiska strukturerna är processade utifrån uppträdandekriteriet.

7.3 Utbildning- och exponeringstid

I tabell 6 är de högsta nivåerna som deltagarna uppnådde utifrån de undersökta mor-fologiska och syntaktiska strukturerna sammanställda. Andra sammanställda uppgifter är tiden deltagarna hade exponerats för svenska språket efter en 6 veckor lång utbild-ning i svenska språket. I sammanställning står förkortningarna MN, SN, M och S för morfologisk respektive syntaktiskt nivå. U/E står för utbildnings- och exponeringstid. Det är även uppdelat vilka nivåer deltagarna hade processat utifrån i uppträdandekriteriet

24

(U) och automatiserat utifrån 50- och 80-procentkriteriet. Minustecknet markerar att per-sonen inte producerade tillräckligt många förekomster. Med anledning av tabellens omfattning förkortades deltagarnas namn till bokstäverna A, B, C och D.

Tabell 6: Översikt av PT nivå med utgångspunkt i exponeringstid

M-

U

50

%

80

%

SAF S-

U

50

%

80

%

SAF M-U 50

%

80

%

S-U 50

%

80

%

U/E

A 4 4 4 163 5 4 3 111 SOP

P OBF

BF

PRET-

ABK

PK

AB

K

PK

AB

K

PK

K

SVO

ISS

P-UI

ISS

P-

MI

SH

SB

ISS

P-

MI

SH

SH 6 v. /

14 m.

B 4 4 4 59 5 - - 39 SOP

P OBF

BF

PRET-

ABK

PK

AB

K

PK

AB

K

PK

K

SVO

ISS

P-UI

ISS

P-

MI

SH

SB

-

- 6 v. /

6 m.

C 4 4 4 101 5 4 3 92 SOP

P OBF

BF

PRET-

ABK

PK

AB

K

PK

AB

K

PK

K

SVO

ISS

P-UI

ISS

P-

MI

SH

SB

ISS

P-

MI

SH

SH 6 v. /

13 m.

D 4 - - 15 3 - - 13 SOP

P OBF

BF

PRET-

ABK

PK

- - K

SVO

ISS

P-UI

SH

- - 6 v. /

6 v.

Utifrån uppgifterna i de 9 första kolumnerna från vänster i tabell 6 framgår att Anna, Beatrice och Carl hade processat och automatisera strukturer på nästan samma nivåer i PT. David särskiljer sig från de övriga genom att han hade processat och automati-serat lägre nivåer än de övriga tre. Anna och Carl hade processat morfologiska struk-turer på den fjärde nivån och syntaktiska strukturer på den femte nivån utifrån uppträ-dandekriteriet. De hade även automatiserat den fjärde morfologiska och den tredje syn-taktiska nivån utifrån 80-procentskriteriet och den fjärde utifrån 50-procentskriterierna. Be-atrice hade också processat den fjärde morfologiska och den femte syntaktiska nivån. Däremot hade hon inte automatiserat någon av de undersökta syntaktiska strukturerna eftersom minimikravet om 20 förekomster inte uppfylldes. David hade processat den fjärde morfologiska nivån och den tredje syntaktiska nivån utifrån uppträdandekriteriet. Eftersom det inte fanns tillräckligt med förekomster var det i likhet med Beatrice inte möjligt att mäta graden av automatisering utifrån 50- och 80-procentskriterierna. Det sammanlagda antalet förekomster (SAF) synliggör skillnader mellan deltagarna. Me-dan Anna och Carl producerade omkring hundra morfologiska och syntaktiska struk-turer så producerade Beatrice som högst 60. David producerade ett tiotal morfolo-giska och syntaktiska strukturer.

I de 7 kolumnerna från höger i tabell 6 listas samtliga analyserade grammatiska strukturer med utgångspunkt i uppträdandekriteriet, 50- och 80-procentskritierierna, samt tiden deltagarna har utbildats och exponerats för svenska språket. I rutorna M-U och S-U redovisas vilka morfologiska och syntaktiska strukturer deltagarna har processat

25

utifrån uppträdandekriteriet. I resultaten går det utläsa att Anna, Beatrice och Carl som hade varit i Sverige längre än 6 månader hade processat strukturer på en högre mor-fologisk nivå än David, som hade varit i Sverige under kortare tid än 6 månader. De hade även processat syntaktiska strukturer på högre nivåer än vad David hade.

I rutorna 50% och 80% redovisas resultatet av vilka morfologiska och syntaktiska strukturer som deltagarna hade automatiserat utifrån 50- och 80-procentskriteriet. Det framgår återigen att Anna, Beatrice och Carl som hade exponerats för svenska språket under längre tid än David hade automatiserat strukturer på högre morfologiska och syntaktiska nivåer, med undantag från Beatrice. David producerar inte tillräckligt med morfologiska eller syntaktiska strukturer för att uppfylla kravet om minst 20 före-komster, vilket inte heller Beatrice gör med avseende på syntaktiska strukturer.

Utifrån den gemensamma tiden om 6 veckor som deltagarna hade utbildats i det svenska språket går det urskilja någon form av skiljelinje i tid när deltagarna tillägnade sig de olika strukturerna efter att ha exponerats för svenska språket. Anna och Carl som hade varit exponerade längre än 13 månader producerade fler morfologiska och syntaktiska strukturer än Beatrice som hade exponerats för svenska språket under 6 månader. Utöver att produktionen av morfologiska och syntaktiska förekomster var högre hos Anna och Carl så hade de till skillnad från Beatrice även automatiserat syn-taktiska strukturer på den fjärde nivån. Beatrice som i sin tur hade varit exponerad för svenska språket drygt 6 månader längre än David hade påbörjat automatiseringspro-cessen av syntaktiska strukturer på högre nivåer än han.

Även om slutsatserna i avsnitten 7.1 och 7.2 var att Beatrice i likhet med David inte hade automatiserat någon av de syntaktiska strukturerna finns det dock skillnader mel-lan dem. Antalet strukturer som Beatrice producerar är nämligen strax under gränsen om kravet på 20 förekomster, medan David enbart producerar några enstaka exempel. Med anledning av skillnaderna mellan Beatrice och David blir det problematiskt att inte reflektera över att 6 månaders exponering kan ha lett till att strukturer på högre morfologiska och syntaktiska nivåer processades hos Beatrice än hos David. Även om 13 och 6 månader samtidigt inte kan ses som statiska skiljelinjer i tid när andraspråk-sinlärare processar och automatiserar morfologiska och syntaktiska strukturer, så är det onekligen relevant för förståelsen av hur lång tid det kan ta att tillgodogöra sig vissa grammatiska strukturer i svenska språket.

8. Diskussion

I detta kapitel diskuteras resultaten utifrån teorin och tidigare forskning för att besvara frågeställningarna. I avsnitt 8.1 diskuteras resultaten utifrån den första frågeställningen om vilka morfologiska strukturer deltagarna har processat och automatiserat. För att besvara den andra frågan diskuteras i avsnitt 8.2 vilka syntaktiska strukturer deltagarna har processat och automatiserat. I avsnitt 8.3 diskuteras resultaten utifrån vilken kopp-ling det kan finnas mellan deltagarnas uppnådda nivåer i PT och utbildnings- och ex-poneringstid för svenska språket. Det görs för att besvara den tredje frågan. I avsnitt 8.4 diskuteras den tillämpade metoden.

8.1 Morfologiska nivåer i PT

Resultatet av studien visar att de fyra deltagarnas utveckling av morfologiska strukturer följde nivåerna i PT som är utformade för svenska språket (Pienemann & Håkansson 1999:404, Glahn m.fl. 2001:412, Eklund-Heinonen 2009:175, Håkansson, Salameh &

26

Nettelblad 2003:277, Norrby & Håkansson 2007:55). David hade utifrån uppträdande-kriteriet uppnått den fjärde morfologiska nivån. Det skedde genom att han produce-rade fler än ett produktivt exempel av predikativ kongruens. Visserligen var 3 av de 4 exemplen grammatiskt inkorrekta, men utifrån uppträdandekriteriet är det inget som på-verkar om en andraspråksinlärare kan anses processa en struktur (Håkansson 2013:152, Eklund-Heinonen 2009:66).

Processandet visar dock enbart att David är i ett inledningsskede av sin gramma-tiska utveckling av svenska språket. Den slutsatsen stärks inte minst av det fåtal före-komster som produceras under ca 75 minuter, eftersom en struktur behöver vara auto-matiserad i hög grad för att den ska gå att tillämpa i en aktiv talsituation som en inter-vju faktiskt är (Eklund-Heinonen 2009:191). Det går utifrån de producerade före-komsterna att se inlärningen av attributiv kongruens är i ett inledande skede: personli-gen upplevelser, varje människor, en stort sak och religiös saker. Att det blir fel i överfö-ringen mellan adjektivet och huvudordet beror på att information om numerus behö-ver läras in för varje enskilt ord och att denna morfologi således fortfarande processas. I Davids fall har dessa troligtvis ännu inte lärts in för de aktuella substantiven (Piene-mann 1998:185). Det går dock inte dra några slutsatser om vilken struktur som tilläg-nats först (Glahn m.fl. 2001:401). David är även i någon form av inledningsskede i inlärningen av predikativ kongruens. Sammanlagt producerades fyra exempel gällande predikativ kongruens, vilket tyder på att David kunde överföra information mellan fraser (Håkansson 2013:155).

Det gick dock inte att mäta graden av automatisering gällande predikativ utifrån 50- och 80-procentskriterierna, vilket ytterligare visar att Davids morfologiska språkut-veckling inte var omfattande. 50- och framför allt 80 procents korrekthet signalerar tydligt att en andraspråksinlärare har automatiserat en viss struktur (Eklund–Heino-nen 2008:121, 191). Som högst nådde David 45 procents korrekthet vid produceran-det av attributiv kongruens och 25 procents korrekthet gällande predikativ. Det går därför inte att dra slutsatser om huruvida automatisering av attributiv kongruens och predikativ hade ägt rum vid tillfället för intervjun. Det innebär dock inte att han inte hade automatiserat de aktuella strukturerna, men det framgick inte i materialet. Sam-tidigt är resultaten inte anmärkningsvärda eftersom David befinner sig i ett inlednings-skede av sin morfologiska utveckling med tanke på att han vid tillfället för intervjun bara hade talat svenska språket under 6 veckor.

Utifrån undersökningen av Anna, Beatrice och Carl visade resultaten att de som hade processat predikativ, även hade processat attributiv kongruens (Glahn m.fl. 2001:400, Eklund-Heinonen 2009:190–191). Automatiseringsgraden av attributiv och predikativ kongruens översteg 80 procent hos alla 3 och i vissa fall även över 90 pro-cent. Att behärska predikativ kongruens med över 80 procents korrekthet innebär att andraspråksutvecklingen har kommit långt (Eklund-Heinonen 2009:191, Glahn m.fl. 2001:413). Det är även min uppfattning om deltagarnas språkutveckling, eftersom in-tervjuerna genomfördes utan att Anna, Beatrice eller Carl behövde använda engelska språket.

8.2 Syntaktiska nivåer i PT

Resultatet av studien visar att de fyra deltagarnas utveckling av syntaktiska strukturer följde utvecklingsnivåerna som är utformade för svenska språket (Pienemann & Hå-kansson 1999:404, Glahn m.fl. 2001:407, 413, Eklund-Heinonen 2009:192). Utifrån resultaten är det svårt att avgöra vilken syntaktisk nivå David befinner sig på. Det har främst att göra med att strukturer som produceras är få till antalet, vilket tyder på att

27

strukturerna inte hade automatiserats (Eklund-Heinonen 2009:191, Norrby & Håkans-son 2007:53). Utöver rak ordföljd producerade David 4 exempel med inledande icke-subjekt i spetsställning utan inversion och 1 med inversion. Med anledning av att in-tervjun pågick under ca 75 minuter indikerar en producerad förekomst med inversion att han inte hade tillägnat sig strukturen (Norrby & Håkansson 2007:53, Eklund-Hei-nonen 2009:191). Det kan vara tal om en undvikandestrategi från Davids sida på så vis att han inte tillämpar strukturer han inte är säker på. Det skulle kunna vara en förklaring till varför han relativt fort övergick till att svara och diskutera med hjälp av engelskan.

Grammatiskt inkorrekta strukturer är dock inget problematiskt, eftersom det är till-lämpandet av grammatiska regler i aktiva talsituationer som synliggör om strukturer är processade av en andraspråksinlärare eller inte (Eklund-Heinonen 2009:28, 191). Uti-från antalet förekomster i tabell 5 framgår att David hade processat inledande icke-subjekt i spetsställning utan inversion, innan han påbörjade processandet av inledande icke-subjekt i spetsställning med inversion. Således följer resultaten de olika nivåerna för PT, även om förekomsterna är få (Pienemann 1998:6, Norrby & Håkansson 2007:56). Utifrån uppträdandekriteriet går det inte dra slutsatser om att David hade pro-cessat inledande icke-subjekt i spetsställning med inversion, eftersom det inte var till-räckligt många förekomster i materialet. Det gjorde således underlaget en aning osäkert (Eklund-Heinonen 2009:106). I likhet med de morfologiska strukturerna bekräftar få-talet förekomster inledningsfasen i hans grammatiska språkutveckling.

David producerade även förekomster innehållande korrekt placering av satsadver-bialet i huvudsats på den tredje nivån. Det går dock inte dra slutsatsen att han hade processat eller automatiserat den femte nivån, eftersom det inte producerades några förekomster med korrekt placering av satsadverbial i bisats. Det framgår därför inte om han gör skillnad gällande ordföljd i huvudsatser och bisatser, vilket en andraspråk-sinlärare visar när den femte nivån är processad (Pienemann 1998:182). Återigen är det inget uppseendeväckande resultat, eftersom David hade talat svenska språket un-der en kort tid. För att en morfologisk eller syntaktisk struktur ska kunna automatise-ras behöver den tillämpas i olika talsituationer (Eklund-Heinonen 2009:191). Med andra ord är det inte säkert att 6 veckor hade inneburit tillräckligt många samtalstill-fällen att öva svenskan på för David, för att strukturerna skulle automatiseras.

När det gäller Anna, Beatrice och Carl framgår det tydligare vilka nivåer som hade automatiserats. De producerade relativt många förekomster på samtliga undersökta syntaktiska nivåer, vilket visar att de är säkra i tillämpandet av dem (Eklund-Heinonen 2009:191, Norrby & Håkansson 2007:53). Utifrån uppträdandekriteriet hade Anna, Bea-trice och Carl processat delar av den femte nivån gällande negationens placering i bi-sats. Det indikerar att den grammatiska utveckling var långt utvecklad, eftersom skill-naden mellan huvud- och bisats genom satsadverbialets placering ofta är svårt att lära in som andraspråksinlärare (Källström 2012:160, Pienemann 1998:195, Eklund-Hei-nonen 2009:90).

Resultatet från undersökningen av automatiseringsgraden visade att de produce-rade både icke-subjekt i spetsställning utan inversion och med inversion. I likhet med predikativ kongruens synliggör behärskandet av icke-subjekt i spetsställning med in-version en framskriden andraspråksutveckling (Eklund-Heinonen 2009:191). En in-tressant företeelse är att Anna, Beatrice och Carl producerade fler förekomster med inversion, än utan inversion, utifrån 50-procentskriteriet. Det tyder på att de hade auto-matiserat den fjärde nivån (Pienemann 1998:193, Eklund-Heinonen 2009:191). Om det vore ett motsatt förhållande borde det varit fler exempel utan inversion, som i fallet med David. Även om de inte uppnådde kriteriet för 80 procents korrekthet så producerade både Anna och Carl närmare 40 förekomster, medan Beatrice produce-rade färre än 20 förekomster. Att framför allt Anna och Carl var säkra i produktionen

28

av strukturen kan förklara det höga antalet förekomster (Norrby & Håkansson 2007:53).

Huruvida Beatrice kände osäkerhet i att producera strukturen eller om det berodde på ett ojämnt fördelat talutrymme under intervjun är inte klarlagt. Däremot är ett åter-kommande mönster att hon producerade färre strukturer än Anna och Carl. Samtidigt innebär en kommunikativ förmåga i samtal inte att producera så många förekomster av en viss struktur som möjligt, utan att interagera i samspel och dela talutrymmet med andra talare (Eklund-Heinonen 2009:137). Det var något som Beatrice behärskade mycket väl. Hennes samtalsstil präglades av att hon främst bekräftade och engagerade sig i yttranden som Anna och även jag gjorde. Hon tog helt enkelt stor hänsyn till sina samtalspartner. Min tolkning utifrån samtalsstilen är att Beatrice hade kommit långt fram i sin språkutveckling, trots att hon oftast producerade hälften av antalet före-komster som Anna och Carl producerade (Eklund-Heinonen 2009:52).

8.3 Nivåer i PT utifrån utbildnings- och exponeringstid

I resultaten av deltagarnas uppnådda nivåer i relation till utbildnings- och exponerings-tiden för svenska språket framgår att processning och automatisering följer ett inkre-mentellt mönster, i enlighet med nivåerna i PT (Pienemann 2005:13). Det framgår att deltagarna som hade varit exponerade för svenska språket under en lång tid även hade processat och automatiserat strukturer på högre morfologiska och syntaktiska nivåer än de som hade varit exponerade för svenska språket under en kort tid (Håkansson, Salameh & Nettelbladt 2003:280–281, Eklund-Heinonen 2009:184). Utifrån det tran-skriberade materialet är det möjligt bland deltagarna att urskilja några lärstrategier översatta till svenska: den försiktiga och noggranna och återvinnaren (Norrby & Håkansson 2007:62–63).

Genom det sammanlagda antalet strukturer som producerades och graden av auto-matisering är det möjligt att tolka Anna, Beatrice och Carl som noggranna och försik-tiga. De producerade många förekomster innehållande sådana morfologiska och syn-taktiska strukturer som de behärskade och gjorde det med en hög procents korrekthet (tabell 6). Samtidigt producerades få förekomster av sådant de inte behärskade, som exempelvis satsadverbialets placering i bisats (Norrby & Håkansson 2007:63). David är en återvinnare i avseendet att han främst producerade strukturer på nivåer han re-dan behärskade (Norrby & Håkansson 2007:64). När orden och hans grammatiska kunskaper inte räckte till var det istället engelskan som användes för att kommunicera med mig under intervjun.

Resultaten utesluter samtidigt inte andra faktorer än utbildnings- och exponerings-tid för svenska språket som avgörande för deltagarnas grammatiska utveckling, såsom modersmål, utbildningsbakgrund eller arbetsminne (Eklund-Heinonen 2009:71, Fly-man Mattsson 2017:84–88, 91). Även andraspråksinlärarnas ålder kan ha utgjort en påverkande faktor på hur snabbt språkutvecklingen skedde (Cummins 2017:52–55). I den här undersökningen kan deltagarnas ålder varit till fördel vid inlärning av det svenska språket. Vuxna andraspråksinlärare med högre utbildningsbakgrund lär sig generellt grammatiska regler snabbare än barn, eftersom de har utvecklat andra kog-nitiva förmågor (Flyman Mattsson 2017:84, Cummins 2017:54).

I muntlig interaktion krävs det dock inte enbart grammatiska kunskaper, utan även kommunikativa språkfärdigheter (Eklund-Heinonen 2009:185, Cummins 2017:52). Be-greppet är omfattande och komplext, men konkret kan det beskrivas som talhand-lingar. Det handlar i stora drag om hur andraspråksinlärare nyttjar sina kunskaper i andraspråket för att kommunicera (Eklund-Heinonen 2009:47–48). Det kan ske ge-nom vardags- och kunskapsspråk som ställer olika höga krav på andraspråksinlärarens

29

kognitiva förmåga i olika sammanhang (Cummins 2017:52–55). Det höga antalet pro-ducerade morfologiska och syntaktiska strukturer, samt förmågan att producera dem under intervjuer på omkring 75 minuter tyder på att Anna och Carl hade goda kom-munikativa språkfärdigheter (Eklund-Heinonen 2009:191). Intervjun fördes i en ledig samtalsstil där jag och deltagarna satt kring ett bord så att vi kunde se varandra och nyttja ansiktsuttryck, gester och kroppsspråk för att förstärka yttranden.

Under intervjuerna berättade, argumenterade och beskrev Anna, Beatrice och Carl företeelser, vilket kännetecknar talhandlingarna för ett vardagsspråk (Cummins 2017:54). Davids vardagsspråk synliggjordes i en betydligt mindre omfattning än de öv-rigas. Sannolikt var det till följd av begränsade grammatiska kunskaper, eftersom delar av intervjun fördes på engelska språket (Eklund-Heinonen 2009:48). Ett kunskapsspråk kännetecknas i sin tur av att andraspråksinlärare utvecklat kognitiva förmågor som bland annat att formulera hypoteser, dra slutsatser, generalisera, utvärdera och förut-spå saker (Cummins 2017:68). Jag hade dock inte väntat mig att sådana drag skulle visa sig under intervjun, eftersom det inte hade karaktären av ett lektionssammanhang där sådana förmågor vanligtvis utvecklas (Cummins 2017:54). Däremot visade delta-garna genom intervjun som kommunikationsform att de hade förmågan att anpassa talhandlingarna efter sammanhanget det användes i, vilket också är ett tecken på en långt utvecklad andraspråksinlärning (Cummins 2017:58, Eklund-Heinonen 2009:46)

För att kunna dra några större slutsatser om deltagarnas grammatiska språkutveckl-ing över tid, utöver det som framkommit, hade det behövts mer insamlat material under en längre period. Helst från början av utbildningen i svenska språket som varade i 6 veckor innan deltagarna kom till Sverige. Eftersom varken Anna, Beatrice, Carl eller David hade genomgått någon formell utbildning i svenska språket i Sverige är det inte möjligt att fastställa hur lång tid som var avgörande för att nå till de olika nivåerna som synliggjordes genom intervjuerna (Håkansson, Salameh & Nettelbladt 2003:280–282). Med anledning av det har försiktighet iakttagits om att dra slutsatser huruvida 6 och 13 månader utgör skiljelinjer vid andraspråksinlärningen eller inte, även om det kan framstå som det utifrån resultaten i tabell 6.

8.4 Metoddiskussion

I den här studien tillämpades en kvantitativ innehållsanalys där grammatiska strukturer excerperades och analyserades. Det tillämpades även en kvalitativ innehållsanalys i vil-ken de excerperade resultaten jämfördes med deltagarnas utbildning- och expone-ringstid. Vid analysen av empirin undersöktes både processandet av morfologiska och syntaktiska strukturer hos deltagarna utifrån uppträdandekriteriet, samt graden av auto-matisering utifrån 50- och 80-procentskriterierna. Utifrån undersökningen av morfolo-giska strukturer bekräftades att uppträdandekriteriet inte var tillräckligt för att synliggöra Annas, Beatrices och Carls faktiska kunskaper (Glahn m.fl. 2001:398, Eklund-Heino-nen 2009:170, 184). Kriteriet gjorde det svårt att upptäcka skillnader mellan deltagarna i producerandet av strukturer eftersom materialet och de sammanlagda förekomsterna var omfattande (Glahn m.fl. 2001:398). Det var istället tillämpandet av 50- och 80-procentskriterierna som möjliggjorde synliggörandet av deltagarnas varierande produkt-ion. Det underliggande kravet om minst 20 förekomster kan dock ha lett till ett miss-visande resultat av Beatrice syntaktiska utveckling.

Som framgår av tabell 6 så har Anna och Carl automatiserat fler morfologiska strukturer än Beatrice och David. I Davids fall berodde det enligt min tolkning på att han inte hade tillägnat sig det svenska språket i någon större omfattning, vilket kan förklaras utifrån det korta tid som han hade varit exponerad för svenskan. I intervjun

30

med Beatrice kan det ha berott på ett ojämnt fördelat talutrymme. Det i sig kan ha berott på intervjuformen där 2 personer intervjuades åt gången. Intervjuformen gjorde det svårare för mig att överblicka talutrymmet, än om det enbart hade varit en person som intervjuades (Krag Jacobsen 1993:157). Följden blev att Anna som fick mer tal-utrymme i detta fall producerade fler morfologiska och syntaktiska strukturer än Bea-trice, vilket synliggörs i tabell 6. Vid tillämpandet av minimikravet om 20 förekomster för mätning av automatisering räckte inte Beatrices producerade strukturer till, även om antalet förekomster i flera fall var nära gränsen för 20. David producerade i sin tur förekomster som låg nära gränsen för 0. Om intervjuerna hade genomförts enskilt eller om det istället hade tillämpats eliciterande tester så kanske Beatrice hade tilldelats ett mer jämnt talutrymme i relation till Anna och Carl (Glahn m.fl. 2001:396, Eklund-Heinonen 2009:68).

I tabell 5 och 6 kan det framstå som att Beatrice och David hade uppnått samma syntaktiska nivå, eftersom ingen av dem hade automatiserat någon av strukturerna. Det var dock en stor skillnad mellan intervjuerna eftersom Beatrice kunde tala fly-tande, medan David behövde nyttja engelska språket för att besvara frågorna som ställdes. Om en lägre gräns än 20 förekomster hade tillämpats för att mäta graden av automatisering, så hade fortfarande slutsatsen kunnat dras att Beatrice hade automa-tiserat strukturerna (Eklund-Heinonen 2009:77–78). Hon producerade trots allt syn-taktiska strukturer som nästintill uppnådde 20. Kravet kan därmed lett till att resulta-ten från undersökningen av Beatrice grammatiska utveckling på en syntaktisk nivå inte var rättvisande. Samtidigt stärks reliabiliteten i resultat och slutsatser om en andra-språksinlärare producerar många förekomster av en viss morfologisk eller syntaktisk struktur (Eklund-Heinonen 2009:94).

Även om uppfyllandet av kravet stärkte min övertygelse om att Anna och Carl hade automatiserat morfologiska strukturer på den fjärde nivån och påbörjat automatise-ringen av syntaktiska struktur på den femte nivån, kan 20 förekomster ha varit ett för omfattande krav för materiellt som undersöktes. Studien kunde stärkts genom att mer spontanproducerat material hade samlats in i olika sammanhang och analyserats för att fylla tidsluckorna mellan deltagarna. Det hade kunnat leda till en mer preciserad jämförelse av deltagarnas grammatiska utveckling i olika situationer över tid. Det hade även kunnat stärka slutsatserna om en eventuell skiljelinje när de olika morfologiska och syntaktiska nivåerna förvärvades. Sammanfattningsvis är det som diskuterats fak-torer som hade kunnat bidra till en mer nyanserad analys, även om det skulle ta mer tid och resurser i anspråk än vad som fanns att tillgå för den här studien.

9. Sammanfattning och slutsatser I den här studien undersöktes hur tillämpandet av PT på muntlig spontandata genom en kvantitativ innehållsanalys kunde synliggöra fyra nyanlända andraspråkstalares grammatiska utvecklingsnivåer och grad av automatisering. Vidare undersöktes kopp-lingen mellan deltagarnas grammatiska utvecklingsnivåer och utbildning- och expone-ringstid för svenska språket utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Av studien framgår det att Anna, Beatrice och Carl hade automatiserat predikativ kongruens på den fjärde morfologiska nivån utifrån 80-procentskriteriet. Anna och Carl hade även automatiserat icke-subjekt i spetsställning med inversion utifrån 50-procentskriteriet. Beatrice hade i sin tur processat den femte syntaktiska nivån utifrån uppträdandekriteriet. David hade till skillnad från de övriga enbart processat den fjärde morfologiska nivån och den tredje syntaktiska nivån. Slutsatserna innebär dock inte att Anna, Beatrice, Carl och David

31

inte hade processat andra strukturer eller högre nivåer i PT, än vad som synliggjordes i den här studien.

Av studien framgår även att Anna och Carl som hade varit exponerad för svenska språket längre än 13 månader hade processat och automatiserat satsadverbialets pla-cering i huvudsats och icke-subjekt i spetsställning med inversion. Beatrice som i sin tur hade varit exponerad under 6 månader hade automatiserat samtliga undersökta morfologiska nivåer. David som hade exponerats för svenska språket under 6 veckor hade morfologiskt processat predikativ kongruens och syntaktiskt processat satsad-verbialets placering i huvudsats. Samtliga deltagare hade dessutom genomgått en lika lång utbildning innan de kom till Sverige. Resultaten kan innebära att utbildnings- och exponeringstid för svenska språket har betydelse för den morfologiska och syntaktiska utvecklingen hos andraspråksinlärare. Samtidigt betyder det inte att 13 respektive 6 månader utgör en statisk skiljelinje som är generaliserbar för andra nyanlända andra-språksinlärare.

Utöver produktionen av morfologiska och syntaktiska strukturer gick det även se att språkutvecklingen hos Anna, Beatrice och Carl hade kommit långt. Den slutsatsen baseras på att de nyttjade svenskan i talhandlingar som innefattade berättande, beskri-vande och förklarande vid genomförandet av en intervju under 75 minuter. En inter-vju under en så pass lång tid kan även utgöra en kognitivt påfrestande talhandling för en modersmålstalare (Eklund-Heinonen 2009:191, Cummins 2017:53). David deltog också aktivt i intervjuerna, men som tidigare nämnt övergick han efter ett tag till eng-elskan, eftersom hans grammatiska kunskaper inte var tillräckliga. Det synliggjorde att han inte hade kommit lika lång i sin språkutveckling som Anna, Beatrice och Carl.

Som blivande lärare synliggör resultaten även behovet av att möta elever vid indi-viduella inlärningsnivåer. Även om de fyra deltagarna inte utgjorde elever på så vis att de studerade vid någon formell utbildning så synliggör skillnaderna mellan dem i vilka morfologiska och syntaktiska nivåer som är automatiserade hos vilka individuella be-hov de kunde haft som elever. Medan Anna, Carl och Beatrice hade behövt utmanas i autentiska talsituationer för att automatisera högre syntaktiska nivåer hade David behövt stöttas i det inledningsskedet av processning han befann sig i. Tillämpandet av teorin visade således att andraspråksinlärares behov synliggörs. Det är något som kan hjälpa mig som lärare att tydligare konkretisera vad som behöver anpassas till eleverna i undervisningen (Flyman Mattsson 2017:57).

9.1 Vidare forskning

Även om resultaten är begränsade och inte generaliserbara öppnar de för vidare forsk-ning inom spontanproducerat material. I en större undersökning hade det varit intres-sant att följa språkutveckling över tid hos andraspråksinlärare som utbildar sig i och exponeras för svenska språket. Detta för att se huruvida det är möjligt att tillägna sig ett kunskapsspråk på kortare tid än det genomsnittliga på 5 år (Cummins 2017:68). Det hade även varit intressant att göra en liknande studie och följa fler andraspråksin-lärare som under en begränsad tid förväntas lära sig det svenska språket för att kunna kommunicera med människor i olika sammanhang. Ett annat forskningsområde som hade varit intressant att undersöka är hur motivation påverkar språkinlärning och kan förmå människor att lära sig ett främmande språk, istället för att förlita kommunikat-ionen på ett lingua franca.

32

10. Referenslista

Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Bolander, M. (2012). Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber. Bresnan, J., Asudeh, A., Toivonen, I., & Wechler, S. (2001) Lexical Functional Syntax.

Wiley-Blackwell.

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.

Eklund Heinonen, M. (2009). Processbarhet på prov: bedömning av muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare. (Doktorsavhandling). Uppsala: Uppsala universitet.

Flyman Mattsson, A. (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.

Glahn, E., Håkansson, G., Hammarberg, B., Holmen, A., Hvenekilde, A., & Lund, K. (2001). Processability in Scandinavian Second Language Acquisition. Studies in Sec-ond Language Acquisition, 23(3), 389–416.

Hammarberg, B. (2013). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I Hyltenstam, K.

& Lindberg, I. (Red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle (s. 27–84). Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, K. (1977) Implicational patterns in interlanguage syntax variation. Langu-

age Learning, 27(2). 383–410. Håkansson, G. (2013). Utveckling och variation–en tillämpning på processbarhetste-

orin på svenskt inlärarspråk. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (Red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle (s. 151–167). Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, G., Salameh, E.-K., & Nettelbladt, U. (2003). Measuring Language De-

velopment in Bilingual Children: Swedish-Arabic Children with and without Lan-guage Impairment. Linguistics: An Interdisciplinary Journal of the Language Sciences, 41(2), 255–88.

Krag Jacobsen, J. (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.

Källström, R. (2012). Svenska i kontrast: tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur.

Norrby, C., & Håkansson, G. (2007). The Interaction of Complexity and Grammatical Processability: The Case of Swedish as a Foreign Language. International Review of Applied Linguistics in Language Teaching, 45(1), 45–68.

Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rap-

portera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

33

Pienemann, M., & Håkansson, G. (1999). A Unified Approach toward the Develop-ment of Swedish as L2: A Processability Account. Studies in Second Language Acqui-sition, 21(3), 383–420.

Pienemann, M. (Red.). (2005). Cross-linguistic aspects of processability theory. Amsterdam:

Benjamin. Pienemann, M. (1998). Language processing and second language development: processability the-

ory. Amsterdam: Benjamin.

Selinker, L. (1972). Interlanguage. International Review of Applied Linguistics in Language Teaching, 10(3), 209–231.

Skolverket. (2016). Utbildning för nyanlända elever. Hämtad från https://www.skolver-

ket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65bceb/1553966475563/pdf3576.pdf

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad från https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikat-ioner/2017-08-29-god-forskningssed.html

Yngve, R. (2020). "Om jag inte var medlem i Jesu Kristi Kyrka, jag tror jag skulle vara ateist":

En studie om möjliga orsaker bakom fyra mormoners religiositet. (C-uppsats). Halmstad: Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Halmstad Högskola. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/re-cord.jsf?pid=diva2%3A1392746&dswid=https://images-na.ssl-images-ama-zon.com/images/I/61X6vxUztZL.js?AUIClients/VSERelatedVideosClientAs-sets

11. Bilagor

Bilaga 1. Intervjufrågor 1. Kan du berätta om dig själv? -Vem är du? -Ålder? -Intressen? -Mål i livet? 2. Hur länge har du varit religiös? - Hur har ditt engagemang varierat över tid? Alltid samma? - Hur såg din uppväxt ut? Gick du i religiösa skolor eller fick du någon annan religiös utbildning? -Hur såg din fritid ut? Vad gjorde du? - Hade dina föräldrar någon roll i hur din religiösa uppväxt såg ut? Dvs. Bestämde de hur ditt engagemang borde vara utformat? 3. Hur blev du religiös? -Vilka faktorer har bidragit? (Är någon närstående religiös?) -Finns det något som har hänt i ditt liv och som gjorde att du kände ett behov av att finna svar på frågor? T. ex en livskris.

34

-Saknades något? Vad saknades? -Hur fick du svar på det du sökte? 4. Hur har din nära omgivning påverkat ditt religiösa engagemang? Dvs. Familj, vänner? - Har övriga familjen varit involverade? Hur? 5. Hur religiöst engagerad är du i förhållande till din nära omgivning? - Hur har det varierat över tid? 6. Vad betyder religion för dig? -Socialt, känslomässigt? 7. Hur har du varit religiöst engagerad? -Kan det variera över tid och hur i så fall? -Vilka känslor fick du av svaren du sökte? 8. Varför har du valt Jesu Kristi Kyrka Av Sista Dagars Heliga? -Är närstående till dig med i samma kyrka? -Var andra människor (t. ex klasskamrater och kompisar) med i samma kyrka? -Hur var deras engagemang? -Fick du stöd hemifrån och din nära omgivning i ditt val av engagemang i kyrkan? Hur? 9. Hur har ditt val av religion påverkat dig som människa? -Hur har det påverkat ditt liv? Din omgivnings liv? -Vad får du tillbaka genom din tro? Hur? -Vad får du tillbaka genom ditt engagemang i kyrkan? Hur? -Hur använder du det som ges tillbaka? -Vilken mening ges ditt liv genom religionen?

Bilaga 2. Informationsbrev och samtyckesblankett

Information om ”Andraspråksinlärning utifrån Processbarhetsteorin” Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning som ligger till grund för en kandidatuppsats i svenska som andraspråk. I det här dokumentet får du information om projektet och om vad det innebär att delta.

Vad är det för projekt och varför vill du att jag ska delta? I en studie om religiös tillhörighet under hösten 2019 deltog du genom att låta dig inter-vjuas vid ett tillfälle. I den här undersökningen jag genomför inom ramen för en kandi-datuppsats (examensarbete) vill jag undersöka det muntligt producerade och inspelade materialet du bidrog till. Syftet är att undersöka grammatisk utveckling hos andraspråk-stalare av svenska i relation till en teori av Manfred Pienemann om andraspråksutveckling. Det finns redan en del undersökningar om andraspråksutveckling utifrån processbar-hetsteorin, men utifrån en svensk kontext finns det inte mycket forskning på spontanpro-ducerat material som intervjun du deltog i utgör och därför kan undersökningen bidra till det aktuella forskningsläget om andraspråksinlärning. Forskningshuvudman för projektet är Högskolan Dalarna. Med forskningshuvudman menas den organisation som är ansvarig för studien.

Hur går studien till?

35

Eftersom materialet redan är insamlat (inspelat och transkriberat) så kommer det inte krä-vas någon insats från din sida utöver ditt samtycke till att materialet får användas till undersökningen. Det inspelade materialet är redan transkriberat och redo att analyseras i relation till den aktuella teorin jag har valt, eftersom det har använt till den studien det ursprungligen var avsett för. Fördelen i detta fall att använda material som är producerat i ett annat sammanhang är att resultaten kan bli mer rättvisande av vad en andraspråksin-lärare muntligt kan producera spontant. Även om den ursprungliga insamlingsmetoden utgjordes av intervjuer så är innehållet spontant producerat.

Möjliga följder och risker med att delta i studien Som forskare garanterar jag dig fullständig anonymitet och din identitet är endast känd för mig. Allt material anonymiserades genom transkribering för den ursprungliga studien och min bedömning är att den eventuella skada du riskerar är mycket liten eftersom det sedan ett par månader redan finns en publicerad studie med det materialet som du bidrog med. Undersökningen handlar inte på något vis om att berömma eller kritisera det språket som förekommer i materialet utan endast undersöka det i relation till processbarhetsteorin om inlärningsordning. Om du skulle ångra dig kan du när som helst dra tillbaka ditt sam-tycke utan vidare förklaringar och det kommer inte påverka dig på något vis. Vid ett even-tuellt tillbakadraget skriftligt medgivande kommer samtliga uppgifter som du tidigare har bidragit med att tas bort från den aktuella studien. Om du vill dra tillbaka ditt skriftliga medgivande så kan du skicka ett mail till min mailadress h19royng@du.se.

Vad händer med mina uppgifter? Jag kommer inte samla in och registrera några nya uppgifter om dig utan det enda jag kommer använda mig av är det intervjumaterialet du bidrog med vid den föregående stu-dien. De redan befintliga uppgifterna är konfidentiella och den enda personen som har tillgång till dem är jag, min handledare och examinator. Den enda som känner till din identitet är jag. Informationen som presenteras i studien kommer inte på några vis gå att härleda till dig som deltagare. Uppgifterna skyddas genom anonymisering gällande både transkriberingen och de inspelningar som utgör materialet. Jag har redigerat bort de namn som nämns i de ursprungliga inspelningar och inte noterat dem i transkriberingen utan använt fejkade namn. Uppgifterna sparas maximalt fram till att uppsatsen godkänns och kommer därefter raderas. Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Ansvarig för dina personuppgifter är Robert Yngve genom Högskolan Dalarna. Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta mig, Robert Yngve på telefonnummer xxx–xxxxxxx eller h19royng@du.se. Dataskyddsombud nås på epost genom adress data-skydd@du.se. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.

Hur får jag information om resultatet av studien?

Om du vill ta del av den informationen som jag har från dig utifrån intervjun du deltog i kan du skicka ett mail h19royng@du.se eller ringa xxx–xxxxxxx och begära ett utdrag av transkriberingen. Eller en kopia av det inspelade materialet. Du kommer endast kunna ta del av din egen information. Om du vill ta del av resultatet av analysen innan uppsatsen publiceras kan du återigen skicka ett mail eller ringa mig så ordnar jag det. Uppsatsen eller

36

eventuella resultat kommer inte skickas till dig per automatik utan du behöver själva be-gära dem av mig. Du kommer med andra ord inte behöva ta del av uppsatsen eller resul-taten av undersökningen om du inte själv uttryckligen vill det.

Försäkring och ersättning Eftersom ditt deltagande endast handlar om ett skriftlig godkännande på att redan befint-ligt material är en försäkring inte aktuell. Vad gäller dina utgifter så kommer jag vid ut-skickandet av det här brevet skicka med ett frankerat kuvert så att du kan skicka tillbaka ditt eventuella medgivande utan kostnad. Övriga kostnader som medförs av du behöver ta dig till en postlåda för att kunna återsända brevet betalar jag. Skicka i så fall kvitto så ersätter jag dina utlägg. I övrigt utgår ingen ersättning för ditt medgivande.

Deltagandet är frivilligt Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt del-tagandet utan närmare motivering. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt delta-gande behöver du inte uppge varför, och det kommer inte heller att påverka dig på något vis. Om du vill avbryta ditt deltagande ska du kontakta de ansvariga för studien (se nedan). Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna.

Ansvariga för studien Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.

Robert Yngve, Student Telefonnummer: xxx–xxxxxxx E-postadress: h19royng@du.se

Eva Lindström, Kursansvarig E-postadress: elt@du.se

Halmstad den 8/4–2020

_____________________________ Robert Yngve

Samtycke till att delta i studien

Jag har fått muntlig och skriftlig informationen om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.

☐ Jag samtycker till att delta i studien ”Andraspråksinlärning utifrån Processbarhetsteo-rin”

☐ Jag samtycker till att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs i forsk-ningspersonsinformationen.

Plats och datum Underskrift