15 års forskning om sfi – en överblick2017:3 – Förstudie inför ett Ifous FoU-program

Ifous rapportserie 2017:3Stockholm, april 2017ISBN: 978-91-982841-6-4

Författare: Berit Lundgren, Jenny Rosén & Anette JahnkeRedaktör: Karin HermanssonGrafisk form & produktion: Per IsakssonAnsvarig utgivare: Ifous

Fri kopieringsrätt i ickekommersiellt syfte för kompetensutveckling eller undervisning i skolan och förskolan under förutsättning att författarens namn och artikelns titel anges, samt källa. I övrigt gäller copyright för författarna och Ifous AB gemensamt.

INNEHÅLL

Förord ..................................................................................................................................................5

Sammanfattning – Anette Jahnke ..............................................................................................7

Forskningomsfi2002–2016–Berit Lundgren & Jenny Rosén .......................................9

1. Inledning ............................................................................................................................................11

2. Utbildningensramar–organisationochstyrning ............................................................... 13 Historiska perspektiv ......................................................................................................................... 13 Sfipåmarknaden ................................................................................................................................14 Arbetsmarknadsorienteringochsamverkan ...................................................................................... 14 Sammanfattning .................................................................................................................................. 15

3. Identitetocherfarenhet .............................................................................................................. 17 Identitetochlärandeavettandraspråk ............................................................................................. 17 Erfarenhetersomenresurs ................................................................................................................18 Hälsaochvälbefinnande .................................................................................................................... 20 Sammanfattning ................................................................................................................................. 20

4. Attläraiskolaochvardagsliv ....................................................................................................21 Skriftbrukihemochiskola ...............................................................................................................21 Socialanätverk ...................................................................................................................................22 Sammanfattning .................................................................................................................................22

5. Attlärasigsvenskaiskolaocharbetsliv ................................................................................23 Språkbrukiarbetslivet .......................................................................................................................23 Praktik .................................................................................................................................................24 Sammanfattning ..................................................................................................................................25

6. Sfi-klassrummetsdidaktik ...........................................................................................................27 Grundläggandelitteracitet ..................................................................................................................27 Litteracitetochkunskapsproduktion .................................................................................................28 Sociokulturellareferensramar ............................................................................................................28 Flerspråkighetochmodersmålsomstödisfi-undervisningen .........................................................29 Sammanfattning ................................................................................................................................. 30

7. Projektochpågåendeforskning ................................................................................................ 31 Pågåendeforskning .............................................................................................................................31 Utvecklingsprojekt ..............................................................................................................................31

8.Utmaningarochmöjligheter .......................................................................................................33 Småskaligastudier ..............................................................................................................................33

9.Referenser ........................................................................................................................................35

Bilaga1 ..............................................................................................................................................39

5

FÖRORD

Iskollagensförstakapitel,femteparagrafslåsfastatt”utbildningenskavilapåvetenskapliggrundochbeprövaderfarenhet”.Alltflerhuvudmäninserviktenavattdenvetenskapligagrundenintebaradefinierasavandraochpålångtavståndfrånderasegenverksamhet.Detfinnsettväxandeintresseförattinitierautbildningsforskningavverksamhetsnärakaraktär.

Underhösten2016harforskningsinstitutetIfous,AcadeMediaochHermodsdiskuteratbehovetochintressetförettforsknings-ochutvecklingsprogramomundervisningochlärandeinomSvenska för invandrare(sfi).SomettförstastegharIfousbeställtenkunskapsöversiktöveraktuellsvenskforskninginomområdetavtvåvälmeriteradeforskareinomfältet,fil.dr.JennyRosén,StockholmsuniversitetochHögskolanDalarnaochdocentBeritLundgren,HögskolanDalarna.Forskningsombelyserpedagogiskaochdidaktiskaaspekterharprioriterats.

Avsiktenmedkunskapsöversiktenharvaritattfåettunderlagförattinästastegarbetaframenprogramplantillsammansmedflerhuvudmänförettforsknings-ochutvecklingsprogrammedtematundervisningochlärande inomsfi.ArbetetmedatttaframöversiktenharfinansieratsavAcadeMediaochHermods.

AnsvarigförförstudienharvaritAnetteJahnke,projektledarepåIfous,somocksåförfattatdensammanfattningsomåterfinnsirapportensförstadel.

Stockholmiapril2017

Karin Hermansson FoU-ansvarig,Ifous

7

SAMMANFATTNING Anette Jahnke

Rapport syftar till att inventeradetaktuella forsk-ningsläget vad gäller undervisning av vuxnainvandrare i svenskaochderas lärande i svenska.Rapportenger enöverblicköver forskningomut-bildningen i svenska för invandrare (sfi) som enpedagogiskverksamhet.Undervisningisvenskaförvuxnainvandrarehar

bedrivitssedanmittenav1960-talet iSverige.His-torisktharutbildningenpräglatsavförändringochharoftafåttutståkritikdådenständigtbefinnersigi skärningspunktenmellanolikapolitiskamål vadgällerutbildning, integration,migration, ekonomi,socialt,kulturochspråk.Sfificksinnuvarandeformmedtrestudievägarochfyrakurser2002.

URVAL

Urvaletavforskningförrapportenhargjortsutifråntre principer: i) forskningen är publiceradmellan2002och2016, ii) svensk forskningmed fokuspåvuxnas lärande av ett andraspråk främst inom sfimentillvissdeläveniarbetslivetochiii)forskningsombelyser pedagogiska och didaktiska aspekter.Forskningomspråkvetenskapligaaspekteravläran-deavettandraspråkharinteinkluderats.Rapportenbaseraspåiförstahandavhandlingar,peer-review-artiklarochbokkapitelmenävenvissarapporterochutvärderingar.Uranalysenavforskningsmaterialetharsexteman

identifieratsvilkatillvisdelspeglarnivåerfrånmakro- tillmikronivå.Samtidigtharocksåenövergripandeanalysgjortsövervilkentypav innehålloch forsk-ningsmetodersomdominerar.

RAPPORTENS SEX TEMAN

De sex temanaär:Utbildningens ramar–organi-sation och styrning; Identitet och erfarenhet; Attlära i skola och vardagsliv; Att lära sig svenska iskolaocharbetsliv;Sfi-klassrummetsdidaktiksamtProjektochpågående forskning.Forskningen somsammanställtsharblandannatvisatföljandeinomrespektivetema:

1. Utbildningensramar –organisationochstyrning: Utbildningenssyfteharövertidpendlatmellanattvaraintegrationspolitiskaocharbetsmarknadspolitiska.Dessaiblandmotsägelsefullasyftensynliggörettbehovavochutmaningarmedsamverkanmellanolikaaktörer.

2. Identitetocherfarenhet:Lärandeavettandraspråkinbegriperettidentitetsarbetesomkanpåverkastudierna.Frågoromidentitetinbegriperhurkunskaperocherfarenhetersynliggörsochvärdesättsavinstitutionellaaktörerinomutbildningframföralltvadgällervalidering.

3. Attläraiskolaochvardagsliv:Sfi-deltagaresskriftbrukiskolaninitierasochstyrsavlärarentillskillnadfrånvardagslivetsskriftbruk.Desocialanätverkenharbetydelseförskriftspråksanvändningochskriftspråksutvecklingförstuderandesomtidigareintelärtsigläsaochskriva.

4. Attlärasigsvenskaiskolaocharbetsliv:Kravenpåspråkligkompetenssomställsförolikaarbetenspeglaroftaintehurspråkbruketpåarbetsplatsenserut.Praktikiarbetslivetgermycketfåmöjligheterattanvändaochläraandraspråketochdetfinnsettbehovfördestuderandeisfiattmötaautentisktmaterialfrånarbetsplatserochrekryteringssamtal.

5. Sfi-klassrummetsdidaktik:Didaktiskastudierinomsfiharfokuseratpåkortutbildadeellerpådeltagareutanformellutbildning.Studiernavisarattdestuderandeserfarenheterinteharlyftsframiundervisningeninågonstörreutsträckningochundervisningenärtillstoradelarlärarstyrd.

8

6. Projektochpågåendeforskning:Tvåpågåendeforskningsprojektlyftsfram,tillexempelvisarpreliminäraresultatfrånprojektetSpråkliga resurser och digitala verktyg i grundläggande skriftspråksundervisning inom sfi att användningavdigitalaverktygskapadesituationerförinteraktiondärelevernaanvändeskriftpåolikasätt.

Två utvecklingsprojekt lyfts fram.Den ena hand-lade om ett organisatoriskt förändringsarbete förattsammanföratvåparallellaverksamheterochdetandrahandladeomundervisningavsfi-elevermedhjälpavblendedlearning.

FORSKNING OM VAD OCH HUR? VAD SAKNAS?

Rapporten avslutas med en övergripande analysövervilken typav innehåll och forskningsmetodersomdominerar. Forskningen om sfi är begränsadbådenärdetgälleromfång,innehållochvaldforsk-ningsmetod.Det råderendominansavsmåskaligakvalitativastudierdär intervjuerochobservationer

används sommetoder.De som studerats är i för-sta hand de studerandemedan lärare, läromedel,undervisningens upplägg och innehåll inte upp-märksammatsilikastorgrad.Detfinnsettbehovattavstuderainnehålletiundervisningenpåsfiochhurdetgörsmeningsfullt förde studerande likväl somdeartefaktersomanvändsochproducerasiunder-visningen (digitala verktyg, läromedel, provmate-rial, studerandes texter etc.). Sfi-provetsbetydelseharinteundersöktsiavhandlingartrotsattprovenspåverkanpåundervisningenisfikanförväntasvarastor. Det saknas studier både om högutbildades och

kortutbildadesundervisningssituation,ochomdenmycketheterogenagruppsomoftaplacerasistudie-väg2.Samtidigtutgör inteskolbakgrunddenendafaktornförensfi-studerandesbehovochdetsaknaskunskap om såväl hälsoaspekter som sociala ochekonomiskaaspekter.Eftersomdensammanlagdaforskningenomsfiär

begränsadfinnsdetettstortbehovbådeavfortsattasmåskaligastudierdärmangenomkvalitativdesignundersökerbåde lärareochstuderandemenocksåav studier som har en kvantitativ design. Fram-förallt sesmöjligheter i attkombinerakvantitativaochkvalitativametoderiframtidastudier.

9

•

Forskning om sfi 2002–2016 Berit Lundgren & Jenny Rosén

11

1. INLEDNING

Denna rapport syftar till att inventera forsknings-lägetvadgällerundervisningavvuxnainvandrareisvenskaochderaslärandeisvenskaochhargenom-förtspåuppdragavIfous(Innovation,forskningochutvecklingiförskolaochskola)medstödavAcade-Media.Uppdragetharvaritattkartlägga forskningsomi)beröromochpåvilkasättdevuxnastidigarekunskaperocherfarenheterkanstödjaderaslärandeavsvenskaspråket,ii)beröromochpåvilkasättdevuxnaspågående formella/informella lärande (t.ex.inom arbete, fritid och andras studier) kan stödjaderaslärandeavsvenskaspråket,iii)forskningsomärpraktik-ochklassrumsnärat.ex.iformavaktions-forskning,learningstudyellerforskningscirklarsamtgeexempelpåområdendärforskningsaknas.Undervisningisvenskaförvuxnainvandrarebe-

drivs främst inom ramen för utbildning i svenskaförinvandrare(sfi)ochgrundläggandevuxenutbild-ning.SfikansessomenprivilegieradutbildningdådenvilarpåSverigesofficiellaspråkpolicyvilkenut-tryckeratt”varochensomärbosattiSverigeskagesmöjlighetattlärasig,utvecklaochanvändasvenska”(SFS 2009:600, se även Lindberg och Sandvall2012).Sedan2016ingårsfiidenkommunalavuxen-utbildningenochentydligareprogressionmellansfiochsvenskasomandraspråkpågrundläggandenivåharutarbetats genomblandannatnyakursplanerför svenska som andraspråk på grundläggandenivå.Undervisningisfiinomvuxenutbildningstyrsav skollag, läroplan för vuxenutbildningen samtkursplaner.Förutomdennaformellautbildninghardetunder senareårvuxit framandrautbildningarochmötesplatser i syfte att lära vuxna nyanländasvenska,t.ex.svenskafråndagettochspråkcaféer.Idennarapportriktasfokusmotundervisninginomvuxenutbildningenochiförstahandsfi.Viserdockettstortbehovavforskningomdessamerinformellaundervisningsformermendettaharintelegatinomramenfördettauppdrag.Undervisningisvenskaförvuxnainvandrarehar

bedrivitssedanmittenav1960-taletiSverige.1965fattaderiksdagenbeslutomattställamedeltillför-fogandeföravgiftsfriundervisningisvenskaförin-vandrare1ochSkolöverstyrelsenfickdåtillsammans

1 1967/68 lades även grunden för en ”allmän” vuxenutbildning i (Prop. 1980/81:203).

medstudieförbundeniuppdragattutformaförsöks-verksamhetmedsvenskundervisning.Utbildningenriktade sig till utländska medborgare som hadeuppehållstillståndellervarkyrkobokfördaiSverige(Prop.1972:100).Sedandenförstaförsöksverksam-hetenhardock stora förändringar skett vadgällerbåde utbildningen och det omgivande samhället.Historisktharsfi-utbildningenpräglatsavförändringavbådestrukturochinnehållochettflertalforska-reharuppmärksammathurutbildningenofta fåttutståogrundadkritik (Hyltenstam&Milani2012;Lindberg 1996; Lindberg& Sandwall 2007; 2012;Rosén2013a)2.En förklaring till dennakritik kansesiattutbildningenbefinnersigiskärningspunk-tenmellanolikapolitiskamålvadgällerutbildning,integration,migration,ekonomi,socialt,kulturochspråk (Carlson 2003; Lindberg& Sandwall 2007;2012; Skolverket 1997; Utbildningsdepartementet2003).Samtidigtkanbetonasattkritikenskapatenflitigdebattsomdomineratsavargumentbyggdapå”suntförnuft”och”självklarheter”snarareänforsk-ning(Hyltenstam&Milani2012).Lindberg (1996)framhållerocksåattdetutmärkandefördebatteromsfiärattdettycksvarafrittframförvemsomhelstatt uttala sig omutbildningens kvalitet och effek-tivitet.Samtidigthardockettantalöversiktermedfokuspåutvecklingen av sfi genomförts i formavforskning,utredningochutvärdering(Arbetsmark-nadsdepartementet 1981a; 1981b; Lindberg 1996;Lindberg & Sandwall 2007; Riksrevisionsverket1989;Skolverket1997;Statensinvandrarverk1996;Utbildningsdepartementet 2003, Vetenskapsrådet2012:5).KritikmotutbildningenriktasävenidessaöversikterdärLindbergochSandwall(2007)blandannatlyfterframattlärarnainteäradekvatutbilda-deochatt eleverna integesmöjlighet attutvecklasinapersonligaochprofessionellabehov.NorlundShaswar (2014) menar dessutom att det är möj-ligt attdennakritikmot sfi-utbildningenpåverkarlärarrollenochfåreninverkanpårelationenmellanlärareochstuderande.Föreligganderapportskadockintesesvarkensom

enhistorisköversiktellerenutvärderingavsfiutan

2 Dahlström (2004) menar att sfi-utbildningen trots den omfattande kritiken i grunden inte förändrats även om den invandrarpolitiska retoriken ändrats.

syftar till att geenöverblicköver forskningomsfisompedagogiskverksamhet.Urvalavforskningförrapportenhargjortsutifrånfleraaspekter.Fördetförstaharenavgränsningitidpå15år(2002–2016)gjortsvilketmotiverasavattuppdragetvaritattbe-lysaaktuellforskning.2002ficksfisinnuvarandeor-ganisationmedtrestudievägarochfyrakurser.Där-avharvibedömtdettasomenlämpligavgränsning.Fördetandraharviriktatfokusmotsvenskforsk-ning omvuxnas lärande av ett andraspråk främstinomsfi-utbildningmen till vissdel även i arbets-livet3.Entredjeavgränsninggällerfokuspåunder-visningoch intepåspråkvetenskapligaaspekteravlärande av ett andraspråk specifikt. Sammanfatt-ningsvisharforskningsombelyserpedagogiskaochdidaktiska aspekterprioriterats. Iurvalsprocessenhar avhandlingar, granskade artiklar (peer- review)ochbokkapitelvaltsutiförstahandmenävenvissarapporterochutvärderingarharinkluderats.

3 För en översikt av vuxenutbildning som helhet för kortutbildade se Fejes (2015).

Uranalysenavforskningsmaterialetsamtutifrånuppdragets riktlinjer har sex teman identifierats.Dessa utgör de kommande sex kapitlen i rappor-ten och disponeras från ettmakro- till ettmikro- perspektivdärviinledermedforskningomorgani-sationochstyrning.Ianalysenavaktuellforskningharvifunnitentydlighomogenitetvadgällermeto-dologiskaperspektivochvihardärförvalt att sär-skilt lyfta framochproblematiseradetta i kapitlet,Utmaningar och möjligheter.

13

2. UTBILDNINGENS RAMAR – ORGANISATION OCH STYRNING

Ett flertal studier har riktat fokusmot sfi-utbild-ningensramarochstruktur.Tillskillnadfrånandrautbildningar präglas sfi av flera och ibland mot-sägelsefulla mål. Tre synsätt på sfi-utbildningensroll ochansvar framkommer (Utbildningsdeparte-mentet2003:77,Lindberg&Sandwall2012:383):

• Integrationspolitiskadärsfisessomförutsättningförintegrationochdelaktighetidetsvenskasamhället

• Arbetsmarknadspolitiskadärsfisessomettverktygföranställningsbarhetochettsnabbtinträdepåarbetsmarknadensamtegenförsörjning

• Utbildningspolitiskadärsfisessomenkvalificeradspråkutbildning

Tilldettakanläggasettspråkpolitisktmålsåsomdetuttrycksispråklagen,dvs.att”varochensomärbo-sattiSverigeskagesmöjlighetattlärasig,utvecklaochanvändasvenska” (SFS2009:600).Dessaolikaperspektivhar,likvälsomsyftenochmålsättningarmedsfi-utbildningen,präglatdensamma.Betoning-enmellandeolikaperspektivenharskiftatövertid,vilketblandannatavspeglatsiettflertalförändring-aravorganisationochinnehålliformavläroplanerochkursplaner(1971,1978,1986,1991,1994,2002,2006,2009,2012)vilketocksåanalyserats i forsk-ningen (Lindberg&Sandwall 2012;Rosén2013a;2014). Även det pedagogiska perspektivet inomsfi- utbildningen har varierat och förändrats frånenkognitiv lingvistiskutbildning till enutbildningdär funktionell kommunikation prioriteras, vilketsynliggjorts ienanalysavstyrdokument(Lindberg&Sandwall2012).Nedanbeskrivsettantalstudiersomriktatfokusmotutbildningensorganisatoriskaramar.

HISTORISKA PERSPEKTIV

Rosén(2013a)analyserarsfi-utbildningenietthis-torisktperspektivochsynliggörhurdentillorgani-sationochinnehålldomineratsavolikadiskurser.Isinstudieharhonanalyseratpolicydokumentsåsomläroplaner och kursplaner, offentliga utredningar,propositioner och nationella utvärderingar under

perioden 1967–2007. Avhandlingens syfte var attbelysahurkategoriseringaroch identiteterdiskur-sivtskapasochförhandlasinomutbildningsformensfisåvälhistorisktövertidsomblanddeltagareidenaktuellautbildningsformen ibörjanav2000-talet.Således studeradeshurutbildningsformenutveck-lats,men ävenhur den genererats och förändratsöver tid.Särskilt fokusriktadesmotdekategorise-ringar somanvänds förattkonstituerautbildning-ensmålgrupp och hur dessa kategorier fyllsmedinnehåll.Studienvisadeattutbildningenssyfteochtaletomdessmålgrupp förändratsöver tid (Rosén2013a; se även Rosén & Bagga-Gupta 2013). Ettantaldominerandediskurserkundeurskiljas idetempiriska materialet där betoningen på omsorg,språk,arbete,kulturochsamhällsdeltagandeskiftatlikvälsombetydelsenavdessabegreppocksåhadeförändrats.Ett exempelpådettavarbetydelsenavarbete,vilketärettledordbådeunderdetidigaårenavutbildningenochunder2000-talet(Rosén2014).Medan1970-taletsfokusvarpådenstuderandesomarbetare och dennes rättigheter, skyldigheter ochdeltagande i arbetsliv och samhälle görs den stu-derande sedan slutet av 1990-talet snarare till ettobjektsomskaformastillanställningsbarhetenligtdominerandenormer.Ett liknande resultat återfinns i Carlsons studie

(2004)därhonmenadeattenformavsorteringochskiktningavmänniskorkanledatillmarginalisering.Skolansorteradeelevernagenomnivågrupperingarutifrån utbildningsbakgrund och kunskapsnivå. Ien sådan undervisningsorganisation finns, påpe-kade Carlson, ett sorts produktionstänkande somförvandlar invandrarna från subjekt till objekt.Deskullebehandlaspåettvisstsättochåtgärdaspåettsättvilketinnebärattmantarhandomdesomför-väntadeslärasigettandraspråk.Genomattanvändabegreppsom”gränselever”och”svagainlärare”för-stärkssynenavattsepersonersomintetidigarehaftmöjlighetattlärasigläsaochskrivasomettproblemsom egentligen kanske inte var ett reellt problemutanenkonstruktionutifrån styrandevärderingarochkunskapssystem(ibid.2004;126–131).Carlson(2004)menadevidareatt sfi-undervisningen ingåriensådannegativförstärkningsprocess.Rosén(2013a)menadeocksåatttrotsförändringar

avinnehållochorganisationsåhargrundantagandet

14

omattenutbildningisvenskaspråketförvuxnain-vandrarebehövsiSverigeinteutmanatsunderdenperiodsomundersöktes(seävenDahlström2004).Föreställningaromsvenskaspråketsomdetdomi-nerandeochsammanhållandespråketidetpolitiskaochgeopolitiska rummetSverigehadevaritochärgrundläggandeförutbildningenslegitimitet.Utifrånuppdelningenav tre synsätt somnämn-

desovanmenarLindbergochSandwall (2007)attsfihistorisktbefunnitsigiettspänningsfältmellanarbetsmarknadensbehovåenasidanochdeltagan-deisamhällslivochdemokratiåandrasidan.Vidaremenadedeattutvecklingenavsfikaraktäriseratsavenpendlingmellanintegrationspolitiskaocharbets-marknadspolitiskamålmenattdenstarkabetoning-enpåarbeteochanställningsbarhet inomsfi inne-buritatt”såvälmåluppfyllelsesomeffektivitetiallthögregradkommitattutvärderasirelationtillkravpåsnabbegenförsörjning”(2012:385).LindbergochSandwallriktadekritikmotattsfi-utbildningenialltstörreutsträckningbedrivsavprivataaktörerstyrdaavmarknadsintressenochdeskrev(2007:89):

It is obvious that within a system of tendering, long-term targets of individual fulfillment, empowerment and equal democratic rights run the risk of being sacrificed to short-term economic considerations in municipalities already strained by poor finances.

VidaremenadeLindbergochSandwall attkritikensom riktats mot sfi-utbildningen i vissa fall varitfelaktig då den utgått från orealistiska förvänt-ningarvadgällermänniskorsspråktillägnande.Sfi-utbildningenhadedärmedblivit en syndabock förallamisstagochproblemrelateradetill integration(Lindberg&Sandwall2007).

SFI PÅ MARKNADEN

BeachochCarlson(2004)studeradeprocessenfrånkommun tillmarknad för vuxenutbildning iGöte-borg. Omorganisationen i riktningmot enmark-nadsstyrd och anpassad utbildning analyseradesutifrånettetnografisktforskningsprojektmedfokuspå omorganisationens effekter av introducerandeutbildning förnyanländavuxna.Resultatet synlig-gjordehur taletomvalfrihetdomineradede lokalapolicy-dokumentensomlagrundenföromorganisa-tionen.Någonvalfrihetfördestuderandehadedockinte uppkommit utan snarare en ökad strukturellkontroll.BeachochCarlson(2004)lyfteävenframattomorganisationen frånenkommunalverksam-het till ett utbildningsföretag medförde förlusterfrämstvadgällerpersonalenskompetensochyrkes-identitet.Vidarehademarknadsorienteringenresul-teratiettökatfokuspåframtidaanställningförde

studerandeochinnehålletriktadessåledesmermotattfådestuderandeanställningsbaraoavsettarbete.Destuderandesågssomklienter,konsumenterellerkunder ochutbildningen somenprodukt.Utbild-ningensflexibilitethandlade såledesomattkunnanavigerautifrånmarknadensbehovavarbetskraftochutbildning, vilkakundevarakortsiktiga.Sam-manfattningsvisbidrogmarknadsorienteringen tillattutbildningenistörreutsträckningbedrevsutifrånekonomiskaintressenänutifrånprofessionalitetochvärdegrundsamtattde sociala relationerna trans-formeradedeltagarnatillalieneradeobjektsnarareänsubjekt.Desomdrabbadeshårdastavomorgani-sationenvardelsdesomhadebehovavutbildningmensomintefåttnågonochdelsdeläraresomsletsupp från verksamheten tillmer osäkra positionerdärdesaknadeinflytandeöversittarbete(Beach&Carlson2004).Den marknadsanpassning av sfi som skett och

lyfts fram iflera studier kandock enligtSandwall(2013:15)resulteraiatt”individensbehovavspråk-lärandeföraktivdelaktighetisamhälls-ocharbets-livkommerattunderordnasmarknadensbehovavsnabba, flexibla och skräddarsydda utbildningarmedenbetydligtmerbegränsadochnischadspråk-ligkompetenssommål”.

ARBETSMARKNADSORIENTERING OCH SAMVERKAN

Encentralaspekt iarbetslinjen inomvilkenarbeteutgördetcentralamålet framförandra,ärsamver-kanmellanolikaaktörer imottagandeochetable-ringavnyanländavuxna,vilketundersöktsiCarlsonochJakobsson(2007)samtHamberg(2015).CarlsonochJacobsson(2007)studeradeettsam-

verkansprojektitvåkommunermellanolikaorgani-sationer,myndigheterochutbildningsanordnareförattutvecklaenarbetsinriktadintroduktionförflyk-tingaroch förnyanlända invandrare, iMalmöochGöteborg.Studienutgickfrånorganisationsteoriochhadeenpolicyetnografiskansatsvilket innebarattforskarnadeltogiverksamhetenivissutsträckning,exempelvismöten,samtgenomfördeobservationerochintervjuermedolikaaktörerförattutforskahuraktörernaagerade, interageradeochhurdeprodu-ceradetext.Ettdiskursanalytisktperspektivanvän-desföratttolkaempirin.Iartikelnuppmärksammashur regeringens samverkanspolicymellanmyndig-heterochlokalaorganimplementeras.Resultatetvisadeattibådakommunernaskapades

ettstörreantalsamverkansgrupperförattutvecklaen sammanhållen introduktion. Samverkansgrup-pernavarhierarkisktordnademedmerellermin-drestyrningochsamsyn.HursamverkansgruppernaorganiserasskiljdesigmellanMalmöochGöteborg.Utifrån intervjuer och observationer framkom att

15

Göteborgs förändrings- och beslutsprocess vartoppstyrd ihögreutsträckningän iMalmö.Topp-styrningen i Malmö var inte heller lika utbreddsomiGöteborg.Top-down-perspektivet(Carlson&Jacobsson2007:137)utgick frånatt förändringsar-betestyrdesavstatenochattdelägrenivåernaskulleimplementeraochefterfölja.CarlsonochJacobsson(2007) tolkade styrningen till diffusionsmodellendå ledningenpresenterade färdiga lösningar.Mot-satsenhadevariten”processorienterad”modelldärtjänstemännenhade försöktfinna lösningar.Sam-arbetssvårigheterfannsmellandeolikasamaktörer-na i både Malmö och Göteborg, vilket ledde tillbristandesamförstånd.Individen,detvillsägadenarbetsinriktade introduktionensmålgrupp, skullevarai fokusmenistudienframkomattdeintevardelaktigaisinegenintroduktionochatthandlings-utrymmetvarbegränsat.IlikhetmedCarlsonochJacobsson(2007)under-

sökteHamberg (2015) konstruktionenav samver-kan,mednyanländasommålgrupp,samtsynenpådenyanländaochderasspråkutvecklinginomramenfördennasamverkan.Dettastuderadesienkontextdär flyktingintroduktion, sfi och arbetsmarknads-åtgärderingickochkombineradesivadsomkalladesResursen.Studienbyggdepåintervjuermedtjänste-män samt analyser av dokument från verksam-heten.Studienhade sinutgångspunkt i SystemiskFunktionell Grammatik (SFG), verksamhetsteorioch aktivitetsteori.Utifråndessa teorier betraktasarbetsmarknadsåtgärder, flyktingintroduktion ochsvenskundervisning för invandrare som olika av-gränsadeaktivitetssystem.Hurgränsöverskridandemellan aktivitetssystem gick till studerades bland

annatgenom intervjuermedsjugränsöverskridaresomingickisamverkansprojektet.Studienvisadeattdessa gränsöverskridare strävade efter samverkanmenattde gjordedetutifrån sitt aktivitetssystemdärdeocksåhadeolikasynpåhuruvidagränsernamellanaktiviteterna skulleupprätthållas eller sud-dasut.Likvälutgjorde självaplatsen för verksam-heten, Resursen, en viktig plats för samverkan,mensamlokaliseringvarisigvarkentillräckligellernödvändig.Idetdokumentsomanalyseradesärdetdockrelevantattlyftaframattspråkutvecklingintenämndessomettuttalatmålförverksamhetenutanendastutgjordeett redskap för anställningsbarhetocharbete.Sfiförstodsdärmedhuvudsakligensomett arbetsmarknadsinstrument, även om sfi somintegrationsinstrument betonades av några av deintervjuade.

SAMMANFATTNING

Iden forskning sompresenterats framkommerattsfi-utbildningens ramar och strukturer såväl sominriktning har varierat över tid.Utbildningen harpendlat mellan integrationspolitiska och arbets-marknadspolitiskamålvilket tar siguttryck i formav diskursiva skiften där fokus på omsorg, språk-utveckling, arbetsförberedelse och samhällsdelta-gandevarierat.Dessaiblandmotsägelsefullasyftenmedutbildningensynliggörocksåettbehovavsam-verkanmellanolikaaktöreroch inågraavde stu-diersompresenteratsframkommerutmaningarochmöjlighetermedensådansamverkan.

17

3. IDENTITET OCH ERFARENHET

Ettåterkommandebegreppiforskningomlärandeinomsfiäridentitet.Ettflertalstudierharensocio-kulturell,språkekologiskellerpoststrukturellansatsdärbetydelsenav identitetoch identitetsprocesseri lärandet av ett andraspråk betonas. I detta av-snitt presenteras således forskning om identitetmen även forskning om hur de studerandes tidi-gare erfarenhetbehandlas, vilket ocksåbörkopp-lassammanmed identitet.Kapitlet inledsmedettfokuspåidentitetochsedanpresenterasforskningsombelyseromochhurdesfi-studerandeserfaren-heterkartläggsochvaliderassamtliggertillgrundför utbildning och undervisning. Avslutningsvispresenteras forskningomsfi-deltagareshälsaochvälbefinnandeirelationtillhurdessaaspekterpå-verkarderaslärandeinomsfi.

IDENTITET OCH LÄRANDE AV ETT ANDRASPRÅK

Betydelsenav identitet i lärandetavettandraspråkframhållsifleraavdestudieromsfisomanalyserats.Ävenomdenteoretiskautgångspunktenvarierarbe-lyserstudiernaattlärandetavettandraspråkintekansärskiljasfrånindividersidentitet.Identitethandlaromvemviharvarit,vemviärochvemvikanbli,vil-ketärföränderligt.DennordamerikanskaforskarenBonnyNortonsstudie(2000;2013)haroftaanväntssomutgångspunkt och lärandet av ett andraspråkknutettillfrågorommakt,identitetochdeltagandeanvändesavblandannatRosén (2013a),Sandwall(2013),Ahlgren (2014) ochZachrison (2014)menäven i relation till skrift (Norlund Shaswar 2014).Vidarekanfrågoromidentitetkopplastillorganisa-tion.Dåde studerandekontinuerligtbytergrupp iochmedattdeavslutarsinakurser innebärdetattderasklasskamraterbytsutochdärmedbehöverdeirelationtillnyagrupperständigtomförhandlaiden-titeter(NorlundShaswar2014:322).Hurvuxna illitterata invandrarkvinnor lärde sig

läsaochskrivapåsvenskasamthurdeupplevdesinnya situation iSverigeharutforskatsavLundgren(2005). Teoretiska utgångpunkter för studien varettsociokulturelltperspektivsamtettandraspråks-ochettgenusperspektiv.Studiensempiribestodavintervjuermedelever,observationeriklassernaochelevproducerade texter. Intervjuerna låg till grundför attbeskrivaochanalyserahurkvinnornaupp-

fattade sin situation, sin identitetoch sitt lärande.Observationernavarunderlagföratttolkaundervis-ningspraktikerna.Urettgenusperspektivvisadestu-dienattkvinnornabefannsigiettpatriarkaltvärde-ringssystemivilketkvinnorvarunderordnademänoch förväntades svarauppmotandrasönskningarochkrav.Kvinnornadefinieradessom kvinna,moroch hushållerska. Därmed utgjorde såväl derasfamiljers sommedstuderandes förväntningar ochkrav på dem som kvinnor ochmödrar ett hinderför deras lärande. I relation till dessa uppstod enstatisk identitetmedankvinnorna självaupplevdeattdeviasinutbildningrördesigmotendynamiskidentitet (Lundgren 2005). Även Ahlgren (2014)fannettsambandochenrelationmellanenstatiskoch dynamisk identitet i tre andraspråksinlärareslivsberättelserdärandraspråksinlärningenspeladeencentralroll.Ahlgrens(2014)datahärrörfrånenkortareenkät,

enuppsatsdärdeltagarnabesvaradenågra frågor,observationeriklassrummet,dagboksskrivandeochsamtal samtåterkopplandesamtalmeddeltagarnaeftersexårdåävenbesökpåarbetsplatsernagenom-fördes.Studienbeståravtvådelar;ennarrativlivs-berättelsedäridentitetfokuserasochendeldärdel-tagarnas användning avmetaforer för att uttryckasina känslor och erfarenheter studerades4. Livs-berättelserna visade att deltagarnahade förändratsitt förhållningssättöver tid.Detaladeomatt inte-grationiSverigeinnebaratttalaspråketperfekt,omatt”vi”och”dom”sominteärsärskiltvärdeladdadeutanen förståelseavattmanvill vara tillsammansmedgelikar.LiknanderesultatfickZachrison(2014)somsamtalademedochobserveradeåttakvinnorvidsfi iMalmövid tolv tillfällen samt intervjuade femkvinnor vidMalmöhögskola och femmän vid sfi.Syftetvarattundersökahurtidigaresociokulturellafaktorer från förfluten tid ihemlandetochupplev-da sociokulturella faktorer i vardagslivetsSverige inutidpåverkarspråkinlärningenavettandraspråk.Dessutomvar syftetatt studerahur sociokulturellafaktorerskullekunnapåverkadeltagarnas framtidaspråkinlärning.Förutomupplevelsenavett”vi”och”dom”framkomattikommunikativamötenmellan

4 Identitetsförståelsen utgick från Ricæurs (1990 i Ahlgren 2014) tolk-ning av begreppet som tudelat i idem och ipse.

18

svenska som andraspråkstalare och svenska somförstaspråkstalare ledde en avsaknad av förståelseförvarandrashabitus,dvs.invandanormerochvär-deringar,tillattmissuppfattningaruppstod.Detvarsåledesinte,iförstahand,bristandelingvistiskakun-skaper föratt föra samtal framåt som ledde till attdeltagarna inte förstodvarandra (Zackrison2014).”Vi”-och-”dom”-skapande har även studerats avHägerström(2004)ienstudiesombeskrivsnedan.Ahlgren(2014)såvälsomCarlson(2002)synlig-

gördestuderandesupplevelseavattkännasigsom”nollor”ellersomfrämlingarmedenförloradiden-titet.AttkännasigsomennollakanjämförasmedLundgrensstudie(2005)därdeltagarnamenadeattdekändesigdumma,eftersomde intebehärskadedet svenska språket.Deltagarna i Ahlgrens studiemenade att de är på väg mot en tredje identitetochattdetärenlångprocesspåliknandesättsomspråkinlärning.DelstudietvåiAhlgrensavhandlingbehandladedemetaforer som framkomnärdelta-garna talade om sina erfarenheter av att lära sigsvenska,attkunnakommuniceraochinteragerapåsvenska(Ahlgren2014).Attkännaenförloradidentitetkanävensesirela-

tion till tidigare arbetslivserfarenheter och yrkes-identitet.NorlundShaswars studie (2014)om femkurdiskastuderandepåsfi,visadehuryrkesidenti-teten för vissa avdeltagarnavar av storbetydelseförderasnuvarandestudierpåsfimedanandravarmerorienterademotframtiden.Förenavdeltagar-navaryrkesidentitetenframträdandevilketinnebaratt han såg skola och utbildning som ett avslutatkapitel i sitt livochdärför inteheller identifieradesigsomsfi-studerande.Motståndetmotenidentitetsomstuderandeinnebarocksåatthanintelärdesigsvenskautandeltogistudiernamestsometttidsför-driv (NorlundShaswar2014:326).Vidett tillfälle,närenexternpersonknötantillhansyrkesidentitetengageradeshanochhanerbjödsen identitet somhankundekännaigensigiochvarintresseradav.VidaremenarNorlundShaswar(2014)attdetär

betydelsefullt att sfi-studerande erbjuds identite-ter somde kan ta till sig inom sfi:s sociotextuelladomän.Begreppetsociotextuelladomäneranvändsförattsynliggörahursocialafaktorerärkoppladetillanvändningenavtexteriolikadomäner.Attunder-visningenbeståravskriftpraktikersomdeuppleversomvärdaattinvesteratid,mödaochengagemangigergodaförutsättningarförlärande.

ERFARENHETER SOM EN RESURS

Idettaavsnittbelyseshurdestuderandeserfarenhe-terdelskartläggsochbedömsochdelspåverkardestuderandes utbildningsmöjligheter. Lindberg ochSandwall(2007)uppmärksammaratt23procentavsfi-studerandeharkortareänsjuårsskolbakgrund

och2015varenligtSkolverketsstatistikmotsvaran-desiffra18procent(Skolverket2016a).Avkvinnorsom studerarpå sfihar 11 procent endastnoll tilltreårsskolbakgrund.Dettaföranlederdelsbehovavattuppmärksammahur sfi-studerandeskunskaperocherfarenheterkartläggsochvärderasochdelsvik-tenavattpresenteraochdiskuteragrundläggandeskriftspråksundervisningochvilkenavgörande rolldenspelarförkortutbildadesutbildning.Vesterberg (2015)har studeratarbetsmarknads-

projekt riktade mot arbetslösa invandrare, del-finansieradeavESFmedutgångspunkt iFoucaultsbegreppgovernmentalitet, vilkethandlarommaktochstyrningavmänniskor.Studienutgickfrånfrå-goromvilkasomutgörmålgruppen,hurmålgrup-penförväntaslära,vaddenförväntasläraochvarfördenföreställsvaraibehovavlärande.Detempiriskamaterialetsomanalyseradesbestodav107projekt-planer.Fokusföranalysenvardediskursersomkon-struerardenarbetslösamigranten somett lärandesubjekt.Studienvisadeattmålgruppenkonstruerassom ansvariga för sina positioner som arbetslösaochförattlärasigdekompetensersombehövsförattblianställningsbara.Ansvaretförarbetslöshetensåvälsommöjlighetenatttasigurdenladessåledespåindividen.Ytterligareenaspektsomkomframianalysenärbehovetavsocialkompetenshosdelta-garnaochattdennasocialakompetensbästlärsinidetcivilasamhälletgenominteraktionmedsvensk-ar.Socialkompetenskonstrueradessåledessomennaturligdomänförstyrning,därinvandraregenominteraktionmedsvenskar inkluderades iensvensksocial gemenskap. Ännu en aspekt i programmenberörde jämställdhet. I likhetmed tidigare forsk-ning, synliggjorde analysen av dokumenten hurjämställdhetknyts sammanmedsvenskhetochenmarkering för svenskhet.Enligtdennarationalitet,blir svenskhet ”smittsamt”, något som deltagarnakantillägnasiggenomattinterageramedsvenskar.Attmålgruppen var i behov av lärarandemotive-radesavattdeltagarna tillskrevsbristervadgällermotivation,självförtroende,makt,socialkompetensochjämställdhet.Inomkommunalvuxenundervisningharidentite-

tersom”vi”och”dom”ävenstuderatsavHägerström(2004).Syftetvarattundersökahurbegreppen”vi”och ”dom” konstruerades och reproducerades påtvåkommunalavuxenskolor, genomobservationeriolikaämnesklassrumochintervjuermed25eleverochca15intervjuermedlärareellerannanpersonalpåKomvux5. Studien visade att identiteter av ”vi”

5 Elias (1965,1999 i Hägerström 2004) teori om ”Etablerade och Out-siders” samt Tillys (1998 i Hägerström 2004) teori om hur ojämlik-het kan uppstå var utgångspunkt för studien för att förstå hur klass, kön och etnicitet reproduceras och produceras.

19

och ”dom” konstruerades genom en uppdelning iolika etniciteter,det vill sägamellan svenskarochinvandrare, men ävenmellan kön och klass. Närdetgäller etnicitet skeddeåtskillnadgenomspråk,namn, utseende och bakgrund/kultur. För genusskrevs diskursen fram utifrån könet ”man” somnormenvilket framkom i såväl observationer somintervjuermendiskursenvarintelikatydligsomföretnicitet.Begreppet ”klass” var litemerdiffust fördeltagarnamendetframkomviaklädsel,vilkasomfinnersigbekväma i skolanochvemsröst som fårhöras.Komvuxblevurettklassperspektivenandramöjlighet förpersoneratt skaffa sig enutbildningochfåtillgångtillenklassresa.Det,menadeHäger-ström(2004),gjordeKomvuxtillenmötesplatsdärföreställningar om utbildning kunde överbryggas.Dock konstateradeHägerström (2004) att genus,klassochetnicitetsamspeladeiklassrumochsam-tal,omänintesynligtsåexisteradedetunderytanförattskapaolikhet.Hurdestuderandekonstruerassomavvikandehar

studeratsavSandberg,Fejes,DahlstedtochOlsson(2016) där de undersökte i vilkenmån Foucaultsbegreppheterotopia of deviation (platser somav-vikerdärindividersbeteendeavvikerfrånnormeridetövriga samhället), kan tillämpaspåkommunalvuxenutbildning.Studienbyggdepåintervjuermed37studerandeochfyralärare.Resultatetvisadeattkommunalvuxenutbildningkonstrueradedestude-randesomavvikandegenomtvådiskurser;rotlösa,omotiverade och oansvariga respektive ansvarsta-gande,motiveradeochmålinriktade.Destuderandeframställdessomattdetidigarehademisslyckatsochikommunalvuxenundervisningskulleomskapastillfullvärdigamedborgaresamtidigtsomplatsenupp-levdes somenplatsdärmöjligheter för framtidenskapades(Sandbergetal.2016).Studienvisadeattdestuderandeihögregradänlärarnalyfteframenpositiv bild av sig själva. Eleverna betraktade sigsjälva somansvarsfulla och inte somomotiveradeochoansvarigavilketlärarnauttryckte(Sandbergetal.2006).Hurstuderandesommålgruppskapasochförhandlasbelystesäven i etthistorisktperspektiviRosén&Bagga-Gupta (2013) samt vad gäller såkalladeillitteratavuxnaavRosén(2013b).Andersson och Fejes (2014) belyser validering

genom olika teoretiska perspektiv som återfinnsi svensk forskning.Demenade att validering kanses som ”former för hur framförallt vuxnas kun-skaperochkompetenserkansynliggöras,bedömasochgeserkännandeoberoendeavvar,närochhurman lärt sig” (2014:324).Samtidigtutgjordeocksåvalideringenisigenpraktikdärlärandekundeske.Sociokulturella perspektiv användes för att belysamöjligheter och utmaningar vad gäller rörlighetavkunskapmellanolikakontexter.AnderssonochFejes(2014)menadeattspråkärenkontextbundenkunskapsomskaparhinderivalideringsprocessen.

Studienvisadeattdåyrkeskunskaperskulleförmed-laspåsvenskauppstodhinder fören”rättvisande”bedömningochdärmedhamnadepersonen”genomsinpositionsommigrantmedbristandespråkkun-skaper i relation till vad somkrävs, i periferin avdenpraktikgemenskap inomramen förvilkenper-sonenblirbedömd” (Anderson&Fejes2014:328).Det sociokulturella perspektivet synliggjorde där-med valideringen som kontextbunden. Ett annatperspektiv inom forskning om validering, tog sinutgångspunktiFoucaultsteorierommaktochstyr-ning. I dessa studier ses validering som en pro-cess somstyroch formar subjektpå specifika sätt(Andersson&Osmans2008,vilkenåtergesnedan,kansessomexempelpåensådananalys).Ivalideringennormaliseradesvadsombedömdes

somkorrektkunskapeller inte(Andersson&Fejes2014).Ytterligareettviktigtperspektivsomanvändsförattanalyseravalideringärgenus,därforskningvisade hurmäns kompetens värderades högre änkvinnorsochdärkvinnorocksåsjälvaivaliderings-processenpositioneradesigsomattdesaknadeve-tenskapligrationellkunskap.Ävenspråketsbetydel-seivalideringsprocessenlyftesframistudien,samttolkensomenviktigaktörnärensådandeltariva-lideringen.Närsvenskaspråketanvändesförkom-munikationen i valideringen resulteradedettaoftai ett bristperspektiv på individen. Andersson ochFejesöversiktvisadeattdetinomforskningenfannsett fokuspåutbildningssociologiskaperspektivpåvalidering samt sociokulturella och situerade per-spektivpålärande(Andersson&Fejes2014:338).Andersson och Osman (2008) utgick från

Foucaults teorierochanalyseradehurerkännandeochvalideringav invandrares tidigare lärandeochkunskaperskapadeenåtskillnadspraktiksominklu-deradeochexkluderadeimmigranterifrågaomyrkei svensktarbetsliv.Således riktades fokusmothurvalideringnormaliserarenpraktiksomoftapåver-kadeimmigranternasinförlivandeisvensktarbets-livpåettnegativtsätt.Studienvarkvalitativdär16intervjuermedpersonersomgenomgåttvalideringför olika yrken genomfördes. Studien visade attvalideringenutgjordeenexkluderandepraktikdärkunskap och kompetens från andra länder enbartinkluderadesisvenskarbetsmarknadomdetfannsenbristpådenkompetensen.Invandraremedkom-petenser som inte efterfrågades exkluderades frånvalideringsprocessen. Studien visade hur svenskaspråkethadeenviktigroll ibedömningenavkom-petens trotsatt svenskan inteutgjordeett formelltkriterium.Svenska språket utgjorde dock ett viktigt infor-

melltkriteriummenarAnderssonochOsman(2008)dåmålgruppenförväntadeskommunicerasinkom-petens på svenska under bedömningsprocessen.Dettainformellaspråkkriteriumskapadeosäkerhetochoklarhetfördeltagarna.Ytterligareenaspektav

20

valideringenvarattinvandrarnaiblandvalideradesförettyrkemedlägrestatusänderasursprungliga,t.ex.undersköterskaiställetförsjuksköterska.Närenförstabedömningvargjordpåbörjadedeltagarnaprogrammet där det undervisades i yrkessvenskasamt andra relevanta kurser. Själva valideringenskeddeoftautepåarbetsplatserellerivuxenutbild-ningen.Slutsatsenvarsåledesattävenomdethuvudsak-

liga kravet för deltagande var yrkeskunskaper såvarkunskaperisvenskacentrala.Enannanformavvalidering somundersöktes i studienärnäryrkes-kunskaper kartlades för att placera personen i enyrkesinriktad sfi. Validering handlade i grundenomkunskap,där invandrareskunskaperochkom-petenser skulle bedömas och kunskap om deraskunskapskapas.Mendethandladeocksåomvemskunskap som definierades som kunskap inom ettyrkesområde.Ivalideringsprocessenskapadessåle-desettönskvärt immigrant-professionellt-subjekt.Idettafannsenspänningmellansocialrättvisaochekonomiskutveckling,därvalideringintehandladeomintegrationochdelaktighetutanomattanvändayrkeskompetenstillarbetslivet,särskiltibristyrken(AnderssonochOsman2008).

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

Eriksson- Sjöö beskrev i sin licentiatavhandling(2002) resultatetavenkartläggningavhälsositua-tionen hos nyanlända flyktingar som studerar påsfi. Fokus förEriksson-Sjöös studie var den själv-skattade hälsorelaterade livskvalitet som arabisk-talande deltagare i en hälsofrämjande aktivitet(hälsoskola)beskrevföreochefteraktivitetensamtvidenuppföljningeftersexmånader.Materialetbe-stodblandannatavenkäter till sfi-studerandeochsfi-lärare, observationer i sfi-undervisning, samtfokusgruppssamtalmed introduktionshandläggare.Studerandeenkätenvisadeattmånga,specielltkvin-nor,hadesvårtattkännamotivationförattlärasigsvenskaochmeränhälftenupplevdesighamycketsvårtatt förståvad lärarensade.68procentansågsighasvårtatthinnamedtempotochmångaförstodintekravsomställdes.Vidaresvarade64procentavrespondenternaattdehadesvårtattkoncentrerasigpå lektionerna, svårt att förståhemuppgifter samtsaknademöjligheterattgörahemuppgifterienlugnmiljö.Det fanns också stora skillnadermellan re-spondenternavadgällermöjlighetertilldelaktigheti beslut omundervisning.Lärarenkäten visade atthälftenav lärarnavarmissnöjdaöver storlekenpåundervisningsgruppensamtdrygthälftenavlärarnavarmissnöjdameddetkontinuerligaintagetavelev-er.Lärarnaansågattdetstörstahindretfördestude-randesprogressionvarpsykiskohälsa,sömnsvårig-heter,familjeproblemochbostadsproblem(ibid:44).

Eriksson-Sjöös(2002)studievisadeävenattny-anländaflyktingar samtderasanhörigabeskrevenproblematiskhälsosituation vadgällerbåde fysiskoch psykisk ohälsa. Denna hälsosituation påver-kade förmågan att lära sig svenska och en troliganledning till den låga genomströmningen i sfi-utbildningenkansåledesvaraattdeltagarelideravposttraumatiska stressymptom eller andra hälso-problem.Lärarenkätenochfokusgruppintervjumedintroduktionshandläggare visade att dessa yrkes-grupperangavpsykiskochfysiskohälsasamtsömn-problematiksomdestörstahindrenförprogression.Eriksson-Sjöö (2002:59)menaratt all verksamhetbörutgåfrånenhelhetssynochattdetdärförbehövsmöjlighet att skräddarsy språkutbildningefterdensökandesbehov.NordströmochSezayesh(2013)beskrevettkon-

cept för undervisning av sfi-studerandemed PostTraumatic Stress Disorder (PTSD). Konceptet ut-gick från att olika intressenter, som kommunalvuxenutbildning,serviceförvaltningen,Rödakorset,arbetsförmedlingen och JobbMalmö samarbetarförattbiståsfi-eleverna.Samarbetetmedfördetätakontaktergenomattsamtligavarverksammainomsammalokaler.EnligtNordströmochSezayeshvaryrkeskompetensenförvarjesamverkanspartgodochisamarbetetvardetviktigtatthållasiginomsinyr-keskompetens(jfrHamberg2015).Ibemötandetavelevernahandladedetomattskapafastastrukturersåattelevernaupplevdetillitochtrygghet.Undervis-ningenbyggdepå ”förutsägbarhet,kontinuitetochrepetition”(Nordström&Sezayesh2013:215)samtpåtematisktarbete,variation,realistiskatidsramarochmedverkanavmodersmålslärare.Strukturbeto-nadesvilket innebarattolikaaktiviteter skulle skeregelbundet även omde under vissa perioder varmånga(Nordström&Sesayesh2013).

SAMMANFATTNING

Studiernasompresenterasidettakapitelsynliggörhur lärandeavett andraspråk inbegriper ett iden-titetsarbete som i sin tur kan påverka studiernapositivtochnegativt.Identitetlyftsframiettflertalavhandlingardärläranderelaterartillmaktochut-anförskapsamtförhandlingarom”vi”och”dom”,ettinkluderandeellerexkluderande.Frågoromidenti-tetinbegriperocksåhurkunskaperocherfarenhetersynliggörsochvärdesättsav institutionellaaktörerinom utbildning framförallt vad gäller validering.Valideringspraktikens utmaningar har uppmärk-sammatur ettflertalperspektiv i forskningenochbelyserdeutmaningarsomfinnsiattkartläggaochvärderakunskaperochkompetens.

21

4. ATT LÄRA I SKOLA OCH VARDAGSLIV

Medanföregåendekapitelbelysteidentitetochtidi-gareerfarenheterpresenteras idettakapitel forsk-ning om lärande av ett andraspråkdär relationenvardagslivochskolauppmärksammas.Härärsjälv-klart identitet och erfarenheter närvarande menfokus riktas snarare på hur elevernas vardagslivkanutgöraen resurs eller etthinder för elevernaslärande av ett andraspråk ochhurdet vardagliga,informellalärandettastillvaraiundervisningen.

SKRIFTBRUK I HEM OCH I SKOLA

NorlundShaswarstudie(2014)harnämntstidigaremen kommer här att presenterasmer utförligt. Istudienanalyserades femkurdiskasfi-studerandesskriftbrukshistoriaochderasskriftspråkspraktikerivardagslivetochinomsfi.Fokusriktadesmotsam-bandochskiljelinjermellandeolikasociotextuelladomänernas skriftpraktiker samt mellan skrift-brukshistoria och deras skriftspråkspraktiker. Dedimensionersomundersöktesistudienvaridenti-tetochskriftspråkspraktiksamtlärandeochskrift-språkspraktik. Sociotextuella domäner utmärksav attde ”kontextualiserar social textuell aktivitetsom reflekterar sociala relationer, identiteter, syf-ten,målochsocialaförväntningar”(ibid:2014:23).Studienvaretnografisktinspireradochtogsinteo-retiskautgångspunktiettsocialtinriktatperspektivpålitteracitet.Sambandmellanidentitetochskrift-brukvarenviktigdelavstudienochutgårfrånattnärmänniskordeltarienskrifthändelsesåskapas,bekräftas ochmodifieras de genomde identitetersomerbjudsitexten,genomdesättdeskriverochläserpåsamtgenomderasförhållningssätttillochtalomsittskriftbruk(ibid:29).Studienvisadeattskriftspråkspraktikerna i hemmet syftade till attskötabostadochhushåll,interageramedochatttahandombarnochandra familjemedlemmar samtatt sköta den egna hälsanmedan skriftpraktikeninom fritidens sociotextuella domän syftade tillavkoppling,underhållning, informationoch inter-aktionmedvänner.Ihemmetanvändedeltagarnaflerastrategierför

att få tag inödvändig information såsomatt ringaupp avsändaren för att be denna om förklaring,gissaordsbetydelseutifrån sammanhang i texten,

användakunskaperiandraspråktillattdraslutsat-seroch slåupp i lexikon (NorlundShaswar2014:283). Inomsfi:s sociotextuelladomänvardet ideflesta fall läraren som initieradeoch styrde skrift-händelser.IlikhetmediGustafssonsstudie(2007)sompresenteras ikapitel6,finnsdockexempelpåattde sfi-studerandeönskadeytterligare lärarstyr-ningavundervisningen.Ideolikaskrifthändelsernafannsfleraolikaformeravsamarbetemellandesfi-studerandegenomattdeefterfrågadeochgavinfor-mationellerdiskuteradeomsina texter.Enviktigpåverkansfaktorpåskrifthändelsernavardetnatio-nella sfi-provet. De skriftpraktiker som återfannsi sfi:s sociotextuella domän kategoriserades enligtNorlundShaswar(2014:315)som:ämnesstudiernasskriftpraktiker,bedömningens skriftpraktiker,när-varodokumentationens skriftpraktiker, studeran-deinflytandets skriftpraktiker och informationensskriftpraktiker. Pappersformat utgjorde den van-ligaste artefakten inom sfi:s sociotextuella domänmedan läroböcker användes mer sällan. Digitalaverktyganvändesibegränsadutsträckning.NorlundShaswarsstudie(2014)synliggörbetydel-

senavflerspråkighetideltagarnasskriftspråksprak-tikerihemmetochifritidenssociotextuelladomän,därfleraavdeltagarnahadeerfarenheteravattväxaupp i flerspråkiga familjer eller hade grannar ochvännermedandraspråk.IlikhetmedGustavssons(2007) studiedomineradesdeltagarnasberättelserombarndomens skolgång ihemlandetavnegativaerfarenhetermendet fannsocksåpositivaminnensomrelationermedvännerochupplevelsenattnåframgångtrotshinder.Studienvisadeävenexempelpånärlärarebegränsadedestuderandesmöjligheteratt i sfi:s skriftpraktiker knyta an till erfarenheterfrånvardagslivetsskriftpraktiker.Samtidigtbetona-deNorlundShaswarattlärarentillvissdelärstyrdav styrdokument, ekonomiska ramar och lokalaundervisningskulturer.Studienvisadeattdet före-komöverlappningarmellanskriftpraktikerisfiochivardagslivet,menNorlundShaswar(2014)menarattdet inteärmöjligtattöverföra skriftpraktiker isinhelhetfrånenpraktiktillenannan.

22

SOCIALA NÄTVERK

IenstudieavRydén (2007)studeradeshurvuxnaimmigranter, som tidigare inte haftmöjlighet attlära sig läsa och skriva eller har kort eller ingenskolbakgrund,hanteradevardagligasituationersomkräverläs-ochskrivfärdigheteridenyasocialaochkulturellamiljöer demötte i Sverige. Särskilt rik-tades fokusmotbetydelsenav socialanätverkocholika strategier i de sammanhangen. Studien varetnografiskdärmaterialet skapades genomobser-vationer,intervjuer,samtalochettveckoschemadärinformanternafördeanteckningaromsinaskriftligakontakterunderenvecka.Istudienmötervitrein-formantermed olika bakgrunder. Rydén kartladederassocialanätverkochanalyseradedestrategiersomanvändesföratthanteraskriftivardagen.Stu-dienvisadeattde socialanätverken skapademöj-ligheter att hantera skriftspråkshändelser i varda-genochförattorienterasiginyamiljöer.Inomdesocialanätverkenvarkunskapendistribuerad,därläsande och skrivande byttesmot andra tjänster.Detkundeexempelvishandlaomattuträttaärendenellerlagamatförattiutbytefåhjälpmedräkningar,hemuppgifterellerringatillmyndigheter.Ävenomtryggheten idet socialanätverket varierade såvardetförsamtligainformanterengrundsomdekundeutvecklasutifrån.Nätverkengav stödattorienterasig inya socialaochkulturellamiljöermenbidrogockså till ett störrekontaktnät, samtatt informan-

ternakundeutvecklaochförändrastrategierföratthanteraskriftivardagen.Genomdetsocialanätver-ketstärktesocksåindividernassjälvkänslaochsjälv-förtroendeiinformanternasolikaroller,exempelvissomförälder,vän, studerandeeller fotbollsspelare.EnaspektavRydénsresultatberörgenuseftersommannenistudienhadeettmeromfattandenätverkochflerkopplingartillövrigasamhället,blandannatgenom sitt fotbollsintresse, än de två kvinnorna istudien.Samtligainformanterhadeenpositivupp-levelseavsfi-undervisningenförutomattdeönska-deflerundervisningstimmar. I likhetmedFranker(2011)ochLundgren(2005)förordarRydén(2007)ett resursperspektiv imötetmed elevermed kortelleringenskolbakgrund.Detärviktigareattfoku-serapåderaserfarenheteränpåderasbristeriför-hållandetillskollitteracitet.

SAMMANFATTNING

Genomgången av framförallt Norlund Shaswarsstudie visar att sfi-deltagares skriftbruk i skolaninitierasoch styrs av läraren.Vardagslivets skrift-brukdäremotäroftamultimodaltochanvändsinomolikadomäner somexempelvis fritiden.Forskningsynliggörocksådesocialanätverkensbetydelse förskriftspråksanvändningoch skriftspråksutvecklingför studerande som tidigare inte lärt sig läsa ochskriva.

23

5. ATT LÄRA SIG SVENSKA I SKOLA OCH ARBETSLIV

Attlärasigettandraspråkinbegriperocksåattlärasig användaoch anpassa språket i olika samman-hang och arbetslivet utgör en central domän förvuxnasfi-studerande.Irelationtillsfiärarbetslivetbetydelsefulltdels somenarenadärdensfi-stude-randeförväntaslärasigsvenskagenompraktikochdelsfördekravpåspråkkompetensfrånarbetslivetsomkanstyrainnehålletiundervisningenisyfteattgöraden studerandeanställningsbar. Idettakapi-telpresenterasdärförstudieromandraspråktalaresspråkbrukpåarbetsplatser,irekryteringssamtalochistudie-ochyrkesvägledning.

SPRÅKBRUK I ARBETSLIVET

Invandrade personers språkbruk i arbetslivet stu-derades inom forskningsprojektet Den kommu-nikativa situationen för invandrare på svenska arbetsplatser (KINSA) där bland annat Nelsons(2010) studie ingick.Studienbyggdepå intervjueroch deltagande observationer av andraspråkstala-res kommunikation vid ett större svenskt företag.Studienssyftevari)attkartläggafemfastanställdaandraspråkstalareskommunikationunder envan-lig arbetsdagpå ett svenskt storföretag och ii) attanalyseradeltagarnasmedverkan ikommunikativaaktiviteterav såvälprofessionell somsocialkarak-tär.Resultatenvisadeattdeltagarnaanvändeolikaverktygirelationtillkunskapsnivå,denomgivandekommunikationsmiljönochföretagets förväntning-arförattskapafungerandearbetsplatskommunika-tionmenattdeallaverkadetrivasochfungerakom-munikativt väl på företaget. Att socialiseras in påarbetsplatsenunderlättadesavattdeltagarna idennäraarbetsgruppenvarorienterademotrelationellamålgenomt.ex.hälsningsuttryck,småprat,humor,komplimanger, historier samt ett ”solidariserandesvärande” (Nelson2010:270).Alladeltagareutomengavävenuttryck förattdekundevända sig tillvemsomhelstpåarbetsplatsenangåendeenspråk-lig frågaochdå få stöttning.Avslutningsvis ställdeNelson en rad centrala frågormed utgångspunkti sin studie (2010:272).Dessaberörde i vilkenut-sträckningmycketgodakunskaperisvenskttal-ochskriftspråkverkligenbehövsiarbetslivetochvilkentypav språkkunskaper sombehövs.Detfinnsofta

enföreställningomatt jumerkvalificeradearbets-uppgifter desto viktigare är det med kunskaper isvenskaspråket,menNelsonsstudiepekarsnararepåmotsatsen.Tjänstepersonerna,somkanantashakvalificeradeuppgifter, kunde i studiengenomattdebehärskadeengelskatadelavviktiginformationutankunskaperisvenskaochklaraavdenkommu-nikativa vardagen på företaget.Men för delaktig-het i relationsskapande interaktion i vardagenvarsvenskan av stor vikt även för tjänstepersonerna.Förstudiensindustriarbetarevarsvenskandäremotmycketbetydelsefullbådeyrkesmässigtochsocialt.Detvåindustriarbetarnaistudiengavdockuttryckförattdet intevarderaskunskaper i svenska somhindradedemfrånattavanceraiföretagetutankun-skapernaiengelska.Nelsonskriverdärmed”Jagkanalltsåinteseattettallmäntuttalatkravpågodafär-digheter i svenska, i såväl tal somskriftmotsvararde faktiska förhållandenavidFöretaget,varken förindustriarbetareellertjänstepersoner”(2010:273).Sundberghar i sinavhandling(2004)undersökt

självrepresentation i rekryteringssamtalpå ettbe-manningsföretag. Rekryteringssamtal och inter-vjuer har stor betydelse som urvalskriterium vidanställningar. I studien studerades samtalmellanen svensk rekryterare och fjorton arbetssökandemedannatmodersmålän svenska.Studiens fråge-ställningarberördei)hursamtalsdeltagarnaexplicitvisarhurdetolkarochförstår,ii)vilkakontextuellaramarsomdeltagarnaorienterarsigmotochiii)hurdeinstitutionella,kulturellaochspråkligaasymme-triernapåverkararbetetförsamförstånd(Sundberg2010:44). I analysenbelystesarbetet förmenings-skapande och samförstånd i rekryteringssamtalet.Analysenvisadeattrekryterarenaktivtarbetadeförattskapasamförståndgenomkonstruktionenavfrå-geturerochutbyggdauppföljningardärhensynlig-gjordesintolkning.Rekryterarensomformuleringarvarcentralaförattvisadelaktighetochbidratillme-ningsskapandeiarbetet.Arbetetförattuppnåsam-förstånd sågsdärför somen förhandlingomolikakontextuellaramarsnarareänomspråkligauttryck(Sundberg2004:206).Vidarevisadestudienhurre-kryterarensinstitutionellaochkulturellatolknings-företrädeintebarakansesitermeravmaktutövningutankanvaraentillgångförbådapartereftersomdeinstitutionellarollernakompletterarvarandra.

24

Analysen iSundbergs studie (2004)visadeävenattdet var viktigthurnågot sades snarare än vadsom sades. Informanterna förväntades berömmaochsjälvskattasigtrotsattdensvenskanormenäratt undvika detta. Analysen visade att de arbets-sökandegenommetakommentarerochmodifieradeuttryck försöktehanteradekommunikativadilem-man somuppstår vid frågor om deras starka ochsvaga sidor. De arbetssökandens flerspråkiga ochflerkulturellabakgrund framställdes sällan somenresurs i samtalenellerberördes inågon störreut-sträckning.Studienvisadeattmeningsskapandettillstordel

påverkats av enbalansgångmellanden institutio-nella och den sociala ramen och dessa ramar tillvissdelärkulturellt fördolda fördearbetssökande(Sundberg 2004:204). För arbetssökande andra-språkstalare kunde institutionella samtal såsomdessavaraviktiga för språkinlärningochsocialisa-tion.Därmedblirdet enligtSundberg (2004:211)centralt förandraspråksinlärarenattnärmasigdetnyaspråketgenomattförstådesskontextuellaramarochmöjligheter iolikakommunikationssituationeroch inteenbartkunnauttrycka sigmed lingvistiskkorrekthet.Sundberg(2004)drarslutsatsenfrånsinstudieattdetärrimligtatttänkasigattisamtalmel-lanpersonermedolika språkligochkulturellbak-grundärdetviktigtattarbetaöppet, reflekterandeochmermetaspråkligttydligtmeddenmeningsska-pandeprocessen.Samtidigtmåsteentalaresomvillvaramerexplicitbalanseramellanintersubjektivitetocheffektivitetutanatt riskeraatt tappaansiktet.ÄvenomSundbergsstudie (2004) inteexplicitbe-rörundervisninginomsfibidrarstudienmedviktigkunskap om samtalmellanmodersmålstalare ochandraspråkstalare i institutionella sammanhang,samtalsomdesfi-studerandeförväntasattdeltai.Sheikhi (2013) som studerat fyra sfi-deltagare

och deras möte med studie- och yrkesvägledare,menar att det inte är andraspråkstalarens språk-kunskaper utan dennas allmänna samtalsförmågasamtvägledarenssamtalsbeteendeavseendeordval,taltempoochanvändningavpronomensomavgöromförståelsemellanenstudie-ochyrkesvägledareochenandraspråkstalare skauppnås.Även tidiga-re forskning, seSundberg (2004)ovan,har enligtSheikhi visat att grammatisk färdighet och sam-talsförmågaintekorrelerar.Detinnebarattettmervardagligtspråkgynnarandraspråkstalarensförstå-else i samtalet. Resultatet visade,menar Sheikhi,attvägledarenssamtalsbeteendegynnadeförståelsemellandeltagarnaomdet var stöttandeoch inne-höllomformuleringar.VidarelyfteSheikhiframattgemensammareferensramarochgemensamgrundskapade förutsättningar för att förstå varandra.Andraspråkslärarna observerade, i högre grad änvägledaren,sinegenbristandespråkligakompetens.Sheikhi(2013)utgickilikhetmedSundberg(2004)

fråninteraktionellsociolingvistikdärnaturligasam-tal studerades förattbeskrivahurdekommunice-randedeltagarnauppnåddeförståelseien”meaningmakingprocess”(Gumpertz1999ochSchiffrin1994iSheikhi2013s.36–37)ochattbetraktaförståelsesom en process där deltagarna stegvis bygger engemensam grund för att föra kommunikationenframåt(Clark1996:221iSheikhi2013:55).Sheikhi(2013) konstaterade att undervisningen bör varamer samtalsinriktad för andraspråkstalare och attdenmedfördelkanfokuseramötenochsamtalmedolikaofficielladeltagare.Vadsomävenframkomvaratt sfi-utbildningensmålbeskrivning lågklart lägreändengemensammaeuropeiskareferensramenförspråk,CEFR 2007.

PRAKTIK

Sandwalls studie (2013) byggde på deltagandeobservationerochintervjuermedfyrasfi-studeran-de.Syftetmedstudienvarattutforskaochproble-matiserasfi-studerandesmöjlighetertillinteraktionoch lärandepåpraktikplatser.Medpraktikavsågs”den vistelse på enpraktikplats som sfi-studeran-deomfattasav inomramen för sin sfi-utbildning”(Sandwall 2013:5). Syfte och mål med praktikenvarieradedock.Sandwall (2013) argumenterar förenökadintegreringavdestuderandeserfarenheterpåpraktikplatsenoch iundervisningen i sfi-klass-rummet.DärmedmenarSandwallattsfikanunder-lättaochvägledade studerande inpådensvenskaarbetsmarknaden samtidigt som undervisningenävenskautgöraettrumförattstärkadestuderan-deochkritisktreflekterakringderasdeltagandepåarbetsmarknadenochidetsvenskasamhälletIstudienframkomattdefyradeltagarnadeltari

olikatyperavsamtalsomSandwallbenämnertrans-aktionellt och relationellt tal.Undervisningen i sfikunde inte kopplas till kommunens krav på ökadarbetsmarknadsinriktad sfidåpersonalen saknadeadekvat kompentens och var för få. Sammanfatt-ningsvis visar studien att kommunikationmellanpraktikplatsen och sfi ofta saknades och att detför eleverna fanns fåmöjligheter att använda ochutveckla det svenska språket på praktikplatserna(Sandwall2013).Utifrån studiens resultatharSandwallutvecklat

en möjlig modell (2013:208ff) för hur relationermellan sfi-undervisningen och praktikplatsen kanutformas för att såvälundervisningen somprakti-kenkangörasmerrelevantochengageraeleverna.Sandwallbetonarviktenavattarbetamedautentisktmaterialfrånpraktikplatsernaiundervisningenochocksåpåbetydelsenmedsåkalladekopplingsfrågordär läraren ställer frågor och synliggör elevernasupplevelser från praktikplatserna i de teman somtasuppiklassrummet.Sandwall(2013:212ff)lyfter

25

framintegreringsuppgiftersomsyftartillattbådeiundervisningenochpåpraktikplatsengeökademöj-ligheterförelevernaattaktivtdelta i interaktionensamtatt integreradet lärande somsker inomochmellan de två kontexterna. Enligt hennesmodellkanenuppgiftutförasitresteggenomettinledandeförarbeteiklassrummet,genomförandepåpraktik-platsenochytterligarebearbetningiskolan.Vesterbergs(2011)studieomarbetsmarknadspro-

jektharintroduceratstidigareidennarapportmeneftersomstudieninbegriperarbetslivspraktikförattökaanställningsbarhetenhosdeutlandsföddadel-tagarnabördessresultatäven lyftas framhärmedfokus på just praktik. Till skillnadmot Sandwalls(2013)studievaranställningsbarhet,intelärandeavsvenska,detprimäramålet ideprojektVesterbergstuderade.Vesterberg (2011) talaromdenetniskaoanställbarhetenvilkengrundade sig i i)bristandekunskaperidetsvenskaspråket,ii)skillnadermel-lan yrkets utförande i deltagarens tidigare ”hem-land”ochSverige,samt iii)socialakoder i formavnormer för beteende på arbetsplatsen.Denna typavprojekt,ilikhetmedvalideringsomdiskuteradestidigare, bör också problematiseras genom att destyrvissakategorieravindividermotyrkenmedlåglön,lågstatusochofördelaktigaarbetsförhållanden(seävenWarriner2004;2007;2010ochMarhardWarrick 2009 för ett genusperspektiv). LiknandeslutsatsersynliggörsäveniHambergsstudie(2015)genomattderiskersomfinnsiattnyanländaträderin iarbetslivet försnabbt.Resultatenvisadeattdekrav somställs frånarbetslivet ifrågaomkunska-

per i svenska och på läs- och skrivförmågamåstediskuterasochliggatillgrundförattutvecklaverk-samhetensnarareänattosynliggöras.Sammanfatt-ningsvismenarHamberg(2015)attsfiharettviktigtuppdrag i attutvecklaoch spridakunskapomvadspråkutvecklingochenkvalificeradspråkutbildningär,samt”attvisaennyanseradochfaktabaseradbildavmålgruppensflerspråkigakompetenssamtdeut-vecklingsområdensomgruppenfaktisktharochattvisapåmetodersomförvidarefråndettautgångs-läge”(Hamberg2015;237).

SAMMANFATTNING

Idettakapitelhar forskning somberör relationenmellanarbetslivochlärandeavettandraspråklyftsframmedfokuspåspråkbrukpåarbetsplatsen,re-kryteringssamtal,praktiksamtstudie-ochyrkesväg-ledning.Sammanfattningsvissynliggörstudiernaattkravenpå språkligkompetens somställs förolikaarbetenintespeglarhurspråkbruketpåarbetsplat-sen ser ut. Vidare uppmärksammas i framföralltSandwallsstudieattpraktikiarbetslivetgermycketfåmöjligheter att använda och lära andraspråket.Studiernavisarpåettökatbehovfördestuderandeisfiattmötaautentisktmaterial frånarbetsplatserochrekryteringssamtalmenocksåförolikaaktöreriarbetslivet,t.ex.praktikhandledare,attfåkunskapomspråkutvecklingiettandraspråksperspektiv.

27

6. SFI-KLASSRUMMETS DIDAKTIK

I detta kapitel presenteras forskning som har ettdidaktiskt perspektiv där frågor om undervisningoch lärande lyfts fram. Inledningsvis presenterasforskning om den grundläggande skriftspråks-utvecklingenoch skriftspråksundervisningen inomsfisamtolikamediersochverktygsrollförlärandet.Sedanbelyses forskningomkunskapsproduktion iettkritisktperspektiv samtundervisningens socio-kulturellareferensramar.

GRUNDLÄGGANDE LITTERACITET

Den grundläggande skriftspråksundervisningen6 inom sfi har studerats av Lundgren (2005) ochFranker (2011).Bådautgick i sina studier från ensociokulturell och ideologisk syn på litteracitet(Street 1984)ochflerspråkighet.Lundgren (2005)ochFranker (2011)problematiserar lärandeav ettandraspråk och förståelse av en ny kontext blandkortutbildade och studerande som inte tidigarehaftmöjlighet att lära sig läsa och skriva.MedanLundgren (2005)undersökte literacyundervisningoch literacyutveckling i skolan fokuseradeFranker(2011)påflerspråkighet,litteracitetochbildanvänd-ning.Frankers(2011)avhandlingbeståravtredelardär

del I återger forskning inomandraspråksundervis-ningoch lärandemed fokuspå litteracitetsutveck-ling.Del II är en studie omanvändning av bilderi undervisningen och drygt 60 lärares åsikter omval av bilder i undervisningen.De typer av bildersom användes kategoriserar Franker i autentiskabilder, läromedelsbilder, egenproducerade bilderochegenhändigt skapadebilder.Autentiskabilderfrånexempelvistidningaranvändesmestavlärarna.Läromedelsbildervarproduceradeförandraspråks-inlärningmenintealltidförvuxna.Lärarnaförsökteanpassa bildval till eleverna så att igenkännandekunde skapamöjligheter för kommunikation.Detvaroftastbilderellerfotonsomöverensstämdemed

6 För ytterligare fördjupning om grundläggande skriftspråksundervis-ning inom sfi se Skolverket, Grundläggande litteracitet för vuxna med svenska som andraspråk. http://skolverket.se/skolutveckling/larande/litteracitetsutveckling samt kunskapsöversikten Skolver-ket (2016). Grundläggande litteracitet. Att undervisa vuxna med svenska som andraspråk.

elevernassociokulturellabakgrundellervarentydi-gamedenstakaobjektsomlärarnaansågvaralättaatt tolka.Okändabildartefakterundveks eftersomeleverna, enligt lärarna, saknadekognitiv förmågaattsamtalaombilden.Någonbildtolkningförekominte utan bilden var ett komplement till en text(Franker2011).Frankermenarattdetfannsenriskförattinfantiliseradevuxnadeltagarna.Tendensenatt infantiliseradeltagarnavarnågot somFrankermenadekanstuderasytterligare.DelstudieIIItaruppdeltagaresförståelseochtolk-

ningavenspecifikbildgenre,nämligenvalaffischer.Totalt 14 personer deltog: åtta personermed korttidigareutbildninguppdeladeitvågrupper,AochB,samtsexhögutbildademedolikaspråkligbakgrunditvåandragrupper,CochD.Samtligasvaradepåenenkätsamtdeltogivideoinspeladefokusgruppssam-tal om valaffischerna. I grupp A och B deltog enmodersmålsläraresomtolkochigruppCochDassi-steradesFrankeravenkollegaFranker(2011).Enkätsvaren i Frankers studie (2011) gav bak-

grundsinformation om deltagarna såsom språk,språkanvändning, utbildningsår och politiskt in-tresse.Tolkningenavvalaffischernaskeddeifokus-gruppssamtal utan föregående undervisning ellerkontextualisering.Uppgiften var en experimentellstimuleraduppgiftförattseivilkenmåndeltagar-nakundeanalyseraaffischernautifrånvaddeföre-ställde, vilket budskap som bilderna förmedladeochvilkenavsändarenvar.Resultatetvisadeattdekortutbildadedeltagarnauttrycktesigvarierat.Delstolkade de bilden utifrån faktiska objekt och delssåg de ingen avsändare.Högutbildade kundedelstolkabudskapet,bådemetaforisktoch läsamellanraderna,delsförståvemsomäravsändare.Frankermenaratt tolkningavaffischernakrävdehög litte-racitetsnivåsamt förståelseavdenkontext ivilkenaffischernavarproducerade.Dehögutbildadedel-tagarnahadetillägnatsigmetaspråkligakunskaper.Franker (2011) konstatade att bildanvändning

inom undervisningen kan vara problematisk dåtolkning av bilder kräver en förståelse av kontex-ten vilket även Lundgren (2005) lyfte fram. I detsammanhanget ärdet viktigt att påpeka viktenavattundervisninginomsfibörtatillvaradeltagarnaserfarenheter samtbygga förförståelse i formavettresursperspektiv.Lundgren(2005)fannattunder-visningen inte utgick från deltagarnas, i detta fallkvinnors, erfarenheter och kunskaper. Lundgren

28

fannatt interaktionenmellan lärareochelev van-ligtvis varav IRU (Initiativ-Respons-Uppföljning)-karaktär.Detfannsdockidetempiriskamaterialettillfällendärlärarenochelevernahadeenkollabora-tivdialogommotivetpånågrafotografiersomillus-treradekändafenomen.Isamtalettogsdeltagarnaserfarenheter tillvara, språkligabegrepp förhandla-desochiinteraktionenutveckladesbegreppsförstå-else(Lundgren2005).Genom denna mer erfarenhetsbaserade under-

visning (jfrMalmgren 1996)ochkvinnornasemo-tionella närvaro i klassrummet kom kvinnorna ikontaktmed nya normer och värderingar genomskolans formellagemenskapvilket skapade incita-ment för identitetsutvecklingoch lärande.Enslut-sats,menarLundgren (2005), somhadebetydelseförutvecklingavdenpedagogiskapraktiken,varattkvinnorna togmed sig sitt sociokulturella bagagetillklassrummetvilketpåverkadederaslärande.Enandra slutsats var att den pedagogiska praktikenbehövde förändras till en lärandepraktik som till-varatarelevernaserfarenheterochkunskapersamtutvecklarettkommunikativtförhållningssättisam-tal(Lundgren2005).

LITTERACITET OCH KUNSKAPSPRODUKTION

HurindividuellaochsamhälleligauppfattningaromkunskapochlärandekonstruerasochreproducerasstuderarCarlson(2002)genomintervjuermedtolvkvinnliga lågutbildade sfi-studerande samt lärare,rektorerochannanpersonalmedanknytningtillsfi-undervisningen.Intervjuernagjordesvidtvåvuxen-gymnasier iGöteborgochvarjedeltagareutomenintervjuades två gånger.Genom intervjuerna villeCarlsonlyftaframhurdeltagarna,somhonbenäm-nermedaktörer,tänkerochresoneraromsfi-under-visning (ibid:41) i en institutionellkontext. I redo-visningenärdetdedeltagandesuppfattningarochföreställningarsomlyftsfram.TemansomCarlsonlyfte fram i sin studie är exempelvis läromedels-textersomoftahandladeomattsökajobb,svensktfamiljeliv och svenska traditioner (ibid:92). Honkonstateradeattdetär invandrarensom förväntasmedentusiasmlärasigvadsamhälletocholikainsti-tutionerharbestämt,ochattinordnasigdetsvenskasystemet.Carlson (2002) problematiserade begreppet

kunskap i förhållande till vemsomäger tolknings-företrädetochharmaktengenomatttittapåhursfiorganiserar,artikulerarochhanterarlärandet.Där-tillundersöktehonurettsociokulturelltperspektivhurvuxnastudentertyckteattdesjälvapåverkadesav studierna vid sfi.Hon fann bland annat att sfiingick i en ideologi där det svenska var det rätta.Hur eleverna klarar sina sfi-studier användes av

andramyndigheter,exempelvisarbetsförmedlingen,sommarkörförvilkarättigheterdehadetillarbete.Synsättetvargenomgåendeatt elevernahadebristpånågot, varmindervärdigaoch skullehjälpas tillrätta.KvinnornaiCarlsonsstudievardockpositivatillattdehadekunnatutvecklasinaidentiteteriochmed skolgångochpraktik.Sfikundedärmedvarabådeenbryggaochenstigmatiserandegränstilldetsvenskasamhället,konstaterarCarlson(2002).Ide läromedelstextersomstuderadesavCarlson

(2002) fannsen spänningmellanvalfrihetochettunderförståttobligatorium,entystförväntanomattuppnåsfi-betyg.(ibid:91–93).Begreppen,”fostran”och”ansvar”ärtvåandratemansomingåendedis-kuterasutifrånbådelärar-ochelevperspektiv(ibid:181–185).Carlson ifrågasattedelvis lärarna synpåsinundervisningnärdevilleatt eleverna skulle taeget ansvar eftersom lärarna i detta sammanhanguttaladeattdetskulleskeutifrånvissagivnaramarsom bestäms institutionellt. I detta sammanhanglyfterCarlsonävenframattdeltagarnaförväntadesvaraaktivaochsjälvständigamenävenhärvardetutifråndetsättsomlärarenochskolanrekommen-derar (ibid: 196). VidaremenarNorlund Shaswar(2014)ochGustavsson(2007)attantagandetomattvuxnas lärandekan ses somsjälvständigtbehöverproblematiserasoch ses i relation till erfarenheteravutbildningochundervisningsomindividernahar.Individenslärandeiformellasammanhangbehöverses irelationtill fyrafaktorer; individenslivshisto-ria,nuvarandeidentiteter,omständighetersomhenlever i för närvarande och dennes föreställningaromframtiden(NorlundShaswar2014:324,seävenNorton2013).

SOCIOKULTURELLA REFERENSRAMAR

Ytterligareenavhandlingsomberörundervisnings-situationenärGustavssons(2007)varssyftevarattbelysavilka ”skolkulturella referensramarsomkanvaraavbetydelse i sfi-lärararbete” (ibid: 14) idenegnapraktiken.Detempiriskamaterialetfördetvådelstudiernaskapades1998–2001respektive1999–2004.Studienharetteklektisktförhållningssätttillteoretiska utgångspunkter där det sociokulturellaperspektivetutifrånVygotskyochLuriadominerar,vilketinnebärattdetankemönstersommänniskanutvecklarärberoendeavdekulturella, socialaochmateriellabetingelser sommänniskanbefinner sigi(ibid:75).Gustavsson (2007)genomförde idelstudie 1 löst

strukturerade intervjuer med elva personer samtinformellasamtalmed17personer,sammanlagtetttrettiotal samtal. Samtliga personer var deltagareeller personal i en studieförbundsförankrad pro-jektverksamhetivilkensfivarintegrerad.Delstudie2genomfördesiirakiskaKurdistandärGustavsson

29

observerademiljöer,skolorochklassersamt inter-vjuadeeleverochlärare.Studien visade att personerna ansåg att den

undervisning de hade varit vana vid i hemlandetskilde sig från denundervisning de deltog i inomsfi.Gustavssons (2007) slutsatser är att sociokul-turellamönsterkan förändrasmenattdet tar tid.Gustavssonkonstateraratthankanförstådesocio-kulturella referensramar sompersonernakommu-niceraroch somskullekunnastyraorganisationenavundervisningenochformadennaefterelevernasbehov,förutsättningarocherfarenheter.Vidareme-nadeGustavsson(2007)attundervisningenisfiintevaritkommunikativenligttidigareforskning,vilketkanhaberottpåattelevernakommuniceraderefe-rensramarsommedfördetraditionellochlärarstyrdundervisning. Paradoxen ledde till enmonologiskicke demokratisk pedagogisk praktik. Viktigt attnoteraär attdata samlades in förmellan tolvochsjuttonårsedan.Därförkanintedeslutsatsersomdrasistudiengeneraliserastilldagensundervisning.HärbörZackrisonsstudie(2014)återlyftasfram.IsinstudiefannZackrisonattundervisningenutgickfrånattdeltagarnabehövde lära sig svenskkulturförattförståochbättrelärasigsvenska.Attmaterialvarfrämmandefördeltagarnaochinnehöllsvenskavärderingarochnormeriställetförattgrundasidel-tagarnaserfarenheterupplevdedeltagarnasomattdemarginaliserades(Zackrisson2014).

FLERSPRÅKIGHET OCH MODERSMÅL SOM STÖD I SFI-UNDERVISNINGEN

IRosénochBagga-Gupta(2015)analyseradesrela-tionenmellandiskursernärvaradeipolicydokumentsåsomspråklagenoch interaktionenmellandelta-gareitvåSfi-klassrum.Medutgångspunktinexus-analysstuderadesi)denärvarandediskursernasomförhandlats och formulerats på statlig nivå i formav språklagenochkursplaner, ii) klassrumsunder-visningens organisation i tid och rum, iii) klass-rumsinteraktion. Syftet var att belysa hur språk-policygjordesochförhandladespåolikaarenorochnivåer och i studien förstås språkpolicy inte i ter-meravdokumentproduceradepå statlignivå somsedan implementeras i klassrummet,utan snararesesspråkpolicysomnågotsomgörsochförhandlasavmänniskorsåvälistatligaorgansomiklassrum.Resultatetvisadeattdeltagarnasspråkligarepertoa-rerbemöttespåolikasättiklassrummen.Idetenaklassrummet förhöll sig läraren tilldestuderandesspråkligaerfarenhetersomettproblemochenfler-språkig interaktionsordning sometthinder fördestuderande ideras lärandeavdet svenskaspråket.I studiens andra klassrum var både lärare och destuderande deltagare i flerspråkiga aktiviteter därdeltagarnaanvändeolika språkliga resurser föratt

kommuniceraochskapagemensamförståelseiun-dervisningen.Sfi-studerandes samtal utifrån ett språkideo-

logiskt perspektiv har även studerats av Rydell(2016). I en studie om bedömning och synen påspråklig kompetens undersökteRydell (2015) hurvuxna studerande uttryckte sina tankar om kom-petens, språkinlärningoch språkanvändningdådegenomförde denmuntliga delen av det nationellasfi-provet kurs D. Språktester bidrar till att kon-strueraförståelseomvadsomutgörspråkfärdighetochkompetensochblirdärförrelevantaattstuderaiettsociolingvistisktperspektiv.Såledesundersökteshurdesfi-studerandepositioneradesigsomkompe-tentaspråkanvändareochuttrycktesinatankaromkompetens, språkinlärningoch språkanvändning idessatestsituationer.Studienbyggdepåanalyserav27 videoinspeladeparsamtal.Detmuntliga språk-färdighetstestetutgjordeen iscensatt institutionellhändelse somdeltagarnavar förberedda införochsom påverkade deras förståelse av interaktionen.Detta innefattade instruktioner om var, när, hurlänge ochmellan vilka som interaktionen ska skesamtvadinnehålletiinteraktionenskullevara.Stu-dienvisarhur samtaletutgör endel aven institu-tionellpraktikochdärdeltagarnaorienterarsigmotdominerandediskurseromlärandeavsvenskaochenspråkighetdådeltagarna i studienpositioneradesig som”goda studerande”och ”goda invandrare”.Deltagarnasolikaspråkligarepertoarerframställdesavdemsomhinderförattlärasigsvenska.Språkligkompetens vävs således sammanmed värden omindividualitetoch integrationochansvaretatt lärasig”brasvenska”förläggshosdestuderande.Attundervisningenisfidomineratsavensynpå

svenskasomdetendaaccepteradespråketdiskute-rasavRosénochBagga-Gupta(2015)menfåstudiersynliggör omoch hur elevernas tidigare språkligaerfarenheterfaktisktanvändssomresurseriunder-visningen. En verksamhet som medvetet valt attläggauppsfi-undervisningenpåsvenskaochdestu-derandesmodersmålparallelltärHyllieparksfolk-högskola.Modersmålsbaseradsfiharuppmärksam-matsienrapportsombyggerpåenforskningscirkelgenomfördiverksamhetenundertvåår(Mörnerud2010). I rapporten presenteras den modersmåls-baserade sfi-undervisningen samt en undersök-ning somgenomfördesomde studerandes synpåmodersmåletsbetydelse för lärande.Upprinnelsentill enmodersmålsbaserad sfi kom från en gruppstuderandesönskemål.Syftet var enligt rapportenatt erbjuda modersmålsbaserad vuxenundervis-ningförstuderandemedkortutbildningsbakgrundinomsfi, läs-ochskrivutveckling samt individuelltanpassade studier i matematik, samhällskunskapochengelska inomgrundläggandevuxenutbildningochintroduktiontillarbetsmarknadenochdessför-utsättningar (ibid2010:25). I arbetet användesde

30

studerandesmodersmålsomdenviktigasteresurseni lärandetvilket innebarattundervisningenutgickfrånderasmuntligaocheventuelltskriftligakompe-tens.Undervisningengicksedansuccessivtövertillattgenomföraspåsvenska.Irapportenframhållsattdestuderandeisfiintebaraskullelärasigsvenskautan utveckla grundläggande litteracitet, studie-teknikochabstrakt tänkande.Lärarnas röster gesocksåutrymme i rapportenochde framhöllviktenav attutgå frånde studerandes erfarenhetoch enundervisningsombyggerpårespektochlyhördhet.Vidareberättadenågralärareattmöjlighetenfördestuderande att användamodersmålet förutom attskapaförståelsestärktedestuderandesidentitetochmedvetenhetomdenegnakompetensen.Flera lä-rareframhöllocksåviktenavettsamhällsperspektiviundervisningdådestuderandegavsmöjlighetattpåsittmodersmålfådiskuteraintegrationochsam-hällsfrågor (Mörnerud2010:36).Ettbetydelsefulltbidrag i rapporten är elevernasperspektiv pådenmodersmålsbaseradevuxenundervisningen.Elever-naframhöllsärskiltviktenavstödpåmodersmåletideninledandesfi-undervisningen.Vidareberättadeeleverattdesomkortutbildadeintekundesökakun-skapsjälvadådesaknarverktygfördettaochdärförblevmodersmålslärarenmycketviktigfördestude-randes lärande. Denmodersmålsbaserade under-visningenleddeäventillattmodersmåletutvecklas.Dessutomutveckladede studerandeettmetaspråkdärdekunde jämföraochdiskutera språken samtreflekteraöversittlärande.Destuderandebeskriverävenhurdenmodersmålsbaseradeundervisningen

påverkade identitet, självbildoch inflytandepåettpositivt sätt.Att kunnakommuniceraochhanteravardagligasituationervarenligtdeintervjuadestu-derande viktigt för självständigheten. Vidare på-verkademöjlighetenattanvändamodersmålet,ochdärmed också kunna uttrycka såväl positiva ochnegativakänslor,motivationenochlärandet.Avslut-ningsvisskriverMörnerud(2010:54)”Modersmåletsanvändningärutifrånvåra resultat central i en lä-randemiljödärdetfinnsförtroendeochkunskapomandraspråksutvecklingochlärprocesser.Förattlärasigkrävsattmanförstår.Attkursdeltagarnabehö-veruttryckadettakantyckasanmärkningsvärt.”

SAMMANFATTNING

Didaktiskastudierinomsfiharframföralltfokuseratpåkortutbildadeellerpådeltagareutanformellut-bildning.Studiernavisarattdeltagarnaserfarenhe-terintelyftsframiundervisningeninågonstörreut-sträckning,vilketkaninnebäraattdeltagarnatapparsjälvtillit.Snarare framkommerattundervisningenär lärarstyrd. En antydan i slutsatserna är att enerfarenhetspedagogik skulle gynna lärandet i syn-nerhetförkortutbildade.Exempelfrånmodersmåls-baseradvuxenundervisning inomsfiharpresente-rats.Studiersomuppmärksammarstuderandesomharlångstudiebakgrundvidankomstsaknasochviserdärförettbehovavforskningsomkanriktasmotflerkategorieravstuderandeinomsfi.

31

7. PROJEKT OCH PÅGÅENDE FORSKNING

I det här kapitlet presenteras några utvecklings-projekt och pågående forskningsprojekt. Utveck-lingsprojektenärinteutvärderadeellerforsknings-drivnaochkandärmedinteansesvaravetenskapligtgenomfördaelleråtergivna,menkanvisapåmöjligautvecklingsvägar.

PÅGÅENDE FORSKNING

IettmindreaktionsforskningsprojektSpråkliga re-surser och digitala verktyg i grundläggande skrift-språksundervisning inom sfi varsyftetattgenererakunskap om grundläggande skriftspråksundervis-ning för vuxna andraspråkinläraremedkort skol-bakgrund (Wedin,Rosén&Hennius kommande).Projektet som inkluderade tre klasser inom stu-dieväg 1 på två sfi-skolor inbegrep arbetemed engemensamblogg.Projektetutformadesgemensamtav forskarnaoch lärarnapåskolorna i syfteattut-vecklapraktiken såväl somatt skapakunskapompraktiken.Lärarnas roll iprojektet varatt genom-föra undervisning medan forskarna observeradeochdokumenterandeprocessen.Dengemensammabloggen administrerades av läraren och syftet varatt skapa aktiviteter som stimulerade eleverna attanvända skrift för autentisk interaktion. Prelimi-näraresultatvisarattanvändningavdigitalaverk-tygochinteraktionviabloggenskapadesituationerförinteraktiondärelevernaanvändeskriftpåolikasätt.Att eleverna fannspå olika skolor och skullekommunicera genom bloggen skapade en dekon-textualiserad interaktion och ett flertal frågor omspråkanvändningaktualiseradesiklassrumsarbetet(Wedin,Rosén&Hennius,kommande).Ytterligare ettpågåendeprojektDigital literacy

practices in everyday life and in basic literacy education: Adult second language learners’ use of digital media in multilingual contexts omanvänd-ningavdigitalaverktygochdigitallitteracitetinomsfi-undervisningengenomförsavNorlundShaswar(2016).Detpågåendeprojektetbyggerpåobserva-tionerochintervjuermedniosfi-studerande.

UTVECKLINGSPROJEKT

BrogrenochCarlstedt(2013)beskriversittegnaor-ganisatoriska förändringsarbete införatt förasam-mantvåparallellaverksamheterisammabyggnad,sfiochintroduktionsprogrammet.Iartikelnbeskrevsvisioner,önskaderesultatochhurverksamhetensågut2012ochvadsombehövdefortsattutveckling.Vi-sionernahandlade exempelvisomatt sätta elevenicentrum,attundervisningenskullevararoligochatt elevernaskulleuppfattaattdeblevbemöttapåettprofessionellt sätt.Under förändringsprocessenorganiseradespersonalen i arbetslag inkluderandesfi-lärare och samordnare. Uppdraget i föränd-ringsprocessen från förvaltningsledningen innebaratt fler elever skulle bli godkända under kortareutbildningstid samtattundervisningen skullevaramer intensivoch individanpassad.Genomgemen-samplanerings- ochuppföljningstid samt gemen-sammaundervisningstiderförsamtligaeleverkun-deförändringsarbetetstarta.BrogrenochCarlstedt(2013) sammanfattarprojektetmednågrapositivapunkteromorganisation,samarbeteochömsesidigförståelse.ÄvenHedman,JohanssonochNorberg(2013)be-

skriverhurdeundervisadesfi-elevermedutgångs-punktfrånblended learning ochettsåkallatflipped classroom,vilketinnebarattelevernahadetillgångtill inspelade föreläsningar ellerannat studiemate-rialsomdeskulletadelavföre lektionen.Lärarnamenade att eleverna var motiverade eftersom degenomförde studierna på sin fritid.Blended lear-ning via lärplattformarmöjliggjordeävengruppar-betenochgruppsamtalmellanelevernavilketenligtlärarna skapade möjligheter för språkutveckling.Projektet var dock, även om det tar sin utgångs-punktitidigarestudier,inteettforskningsprojekt.

33

8. UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

Iuppdragetfördennarapportingickattidentifieraområdendärforskningsaknas.Dåforskningomsfiärbegränsadharvi i stället settdet sommerrele-vantattpekautvissariktningarsomfinnsinomdenforskningsomgjortssnarareänatt listaenmängdområden där forskning saknas. Anmärkningsvärtärdockavsaknadenav studier som inkluderar sfi- studerande med lång utbildningsbakgrund, t.ex.akademiker,likvälsomstudieravyrkesinriktadsfi.Vidare berörs sfi-provets betydelse enbart kort iexempelvisNorlundShaswarsstudie,trotsattpro-venspåverkanpåundervisningenisfikanförväntasvara stor.Föratt få enbättreöversiktharvi sam-manställtdedoktorsavhandlingarsomberörsfisominkluderatsidennastudieitabellformibilaga1.

SMÅSKALIGA STUDIER

Resultatet av sammanställningen i denna rapportpresenterasitabellenibilaga1somsynliggörendo-minansavkvalitativastudierdärintervjuochobser-vationanvändssommetoder.Desomstuderatsäriförstahanddestuderandemedanlärare,läromedel,undervisningens upplägg och innehåll inte upp-märksammatsilikastorgrad.SåvälFranker(2011),Lundgren (2005) somCarlson (2002) riktar fokusmot studerande med kort eller ingen studiebak-grund.Deltagarna iSandwalls (2013)ochNorlundShaswars(2014)studierhadevarierandestudiebak-grunder.IRosénsstudieobserveradesfemklassrumochdärmedettstörreantalstuderande.Syftetmedstudienvardock inteatt följaspecifikastuderandeutansfi-undervisningensdiskursivarum.Detfinnsmindre studier eller projektbeskrivningar som in-riktarsigpåspeciellaområdensomattskapagodaundervisningsupplägg och bra organisation runtspråkinlärning.Vidarepåverkarstudiernassmåska-lighetde slutsatser somärmöjligaattgörautifrånprojekten.Eftersomdensammanlagdaforskningenomsfiärsåbegränsadfinnsdetdockettstortbehovbådeavfortsattasmåskaligastudierdärmangenomkvalitativdesignundersökerbådelärareochstude-randeochavstudiersomharenkvantitativdesign.Viserframföralltmöjligheteriframtidastudierdärkvantitativaochkvalitativametoderkombineras.Ettexempelär sfi-läraresperspektiv (yrkesroll,behov,

förhållningssätt,kompetens)somoftasaknasidenforskningsomanalyseratsochdettaskulledelskun-naundersökasgenomenstörreenkätundersökningochgenomkvalitativaintervjuer.Sammanfattningsvis kan vi således konstatera

attdet saknas studierbådeomhögutbildadesochkortutbildades undervisningssituation likväl somomdenmycketheterogenagrupp somoftaplace-ras i studieväg2.Samtidigtbördet lyftas framattskolbakgrund intekan sägasutgöradenenda fak-torn för en sfi-studerandes behov och här saknaskunskap om såväl hälsoaspekter som sociala ochekonomiskaaspekter.Vidarefinnsettbehovavattstudera innehållet iundervisningenpå sfiochhurdetgörsmeningsfullt förde studerande likväl somdeartefaktersomanvändsochproducerasiunder-visningen(digitalaverktyg,läromedel,provmaterial,studerandes texteretc.).Vihar idennastudie interiktat inossmot forskning somhandlarom inlär-ningsaspekteravett andraspråkmenvi serettbe-hovavstudiersombelyserdesfi-studerandesspråk-ligautvecklingundersfi,särskiltirelationtillolikaundervisningsformer (t.ex. distansstudier, digitalaverktyg,flippedclassroom).

35

9. REFERENSER

Ahlgren,Katrin(2014).Narrativa identiteter och levande metaforer i ett andraspråksperspektiv. Institutionenförspråkdidaktik,Stockholmsuniversitet.

Andersson,Per&Fejes,Andreas(2014).Svenskforskningomvalideringavvuxnaslärande–trenderochtendenser.Pedagogisk Forskning i Sverige,19(4–5),ss.324–344.

Andersson,Per&Osman,Ali(2008).RecognitionofpriorlearningasapracticefordifferentialinclusionandexclusionofimmigrantsinSweden.Adult Education Quarterly,59(1),ss.42–60.

Arbetsmarknadsdepartementet(1981a).Svenskundervisning för vuxna invandrare. Del 1. Betänkande av SFI-kommittén. SOU1981:86.Stockholm.

Arbetsmarknadsdepartementet(1981b).Svenskundervisning för vuxna invandrare. Del 2. Betänkande av SFI-kommittén. SOU1981:87.Stockholm.

Beach,Dennis&Carlson,Marie(2004).AdultEducationGoestoMarket:anethnographiccasestudyoftherestructuringandreculturingofadulteducation.European Educational Research Journal,3(3),ss.673–691.

Brogren,Annika&Carlsted,Lena(2013).Förbättringsarbeteinomsfi.IOlofsson,Mikael(red.)Symposium2012Lärarrollen i svenska som andraspråk,199–208.Stockholm:Stockholmsuniversitet.

Carlson,Marie(2002).Svenska för invandrare-brygga eller gräns? : syn på kunskap och lärande inom sfi-undervisningen.Göteborg:Göteborgsuniversitet,Dept.ofSociology.

Carlson,Marie(2004).Attkommatilltalsellerinte–Om’kunskapsdiskussion’iSFI-undervisningen.IBorevi,Karin&Strömblad,Per(red.)Kunskap för integration – om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige. SOU 2004:33.Stockholm:Fritzes.

Carlson,Marie&Jacobsson,Bengt(2007).Tvärsektoriellsamverkanipolicyochpraktik.Introduktionavflyktingarochnyanländainvandrareitvåsvenskastorstadskommuner.IAlsmark,Gunnar,Kallehave,Tina&Moldenhawer,Bolette(red.)Migration och tillhörighet – Inklusions- och exklusionsprocesser i Skandinavien. Göteborgs&Stockholm:Makadamförlag.

Dahlström,Carl(2004).Nästanvälkomna.Invandrarpolitikens retorik och praktik. Göteborg:Göteborgsuniversitet,Statsvetenskapligainstitutionen.

Ericsson-Sjöö,Tina(2012).Utmaningar och bemötande i flyktingmottagande.Malmö:Malmöhögskola(Lic-avhandling).

Fejes,Andres(2015).Kortutbildadeochvuxenutbildning–enkunskapsöversikt.KommissionenförettsocialthållbartStockholm.http://www.diva-portal.org.www.bibproxy.du.se/smash/get/diva2:905020/FULLTEXT01.pdf

Franker,Qarin(2011).Litteracitet och visuella texter. Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi.Stockholm:Institutionenförspråkdidaktik,Stockholmsuniversitet.

Gustavsson,Hans-Olof(2007):Utan bok är det ingen riktig undervisning: en studie av skolkulturella referensramar i sfi.Stockholm:HLS Förlag.

Hamberg,Leena(2015).Samverkan i och med språket. Systemisk-funktionell analys av språkanvändning i en kommunal gränsaktivitet med nyanlända flyktingar som målgrupp. Helsinki:UniversityofHelsinki.

Hedman,Ann-Louise,Johansson,Petra&Norberg,Anders(2013).Sfisomblendedlearning.IOlofsson,Mikael.Symposium 2012.Stockholm:Stockholmsuniversitetsförlag,ss.227–238.

Hägerström,Jeanette(2004).Vi och dom och alla dom andra på Komvux: etnicitet, genus och klass i samspel.Lund:Sociologiskainstitutionen,Univ.

36

Hyltenstam,Kenneth&Milani,TommasoM.(2012).Flerspråkighetenssociopolitiskaochsociokulturellaramar.IHyltenstam,Kenneth,Axelsson,Monica&Lindberg,Inger(red.)Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Stockholm:Vetenskapsrådet,ss.17–134.

Lindberg,Inger(1996):Svenskundervisningförvuxnainvandrare(sfi).IHyltenstam,Kenneth(red.)Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige.Lund:Studentlitteratur.

Lindberg,Inger&Sandwall,Karin(2007).Nobody’sdarling?Swedishforadultimmigrants:Acriticalperspective.Prospect. 22(3),ss.79–95.

Lindberg,Inger&Sandwall,Karin(2012).Samhälls-ochundervisningsperspektivpåsvenskasomandraspråkförvuxnainvandrare.IHyltenstam,Kenneth,Axelsson,Monica&Lindberg,Inger,(red.)Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Stockholm:Vetenskapsrådet,ss.368–478.

Lundgren,Berit(2005).Skolan i livet – livet i skolan: några illitterata invandrarkvinnor lär sig tala, läsa och skriva på svenska som andraspråk.Umeå:Institutionenförsvenskaochsamhällsvetenskapligaämnen,Umeåuniversitet.

Malmgren,LarsGöran(1996).Svenskundervisning i grundskolan.Lund:Studentlitteratur.

Menard-Warwick,Julia(2009).Gendered Identities and Immigrant Language Learning. Bristol:MultilingualMatters.

Mörnerud,Elisabeth(2010).Modersmålsbaserad svenskundervisning för invandrare. Rapport i forskningscirkel.http://malmo.se/download/18.72a9d0fc1492d5b743f76899/1414510096285/modersmalsbaserad_svenskundervisning_for_invandrare.pdf

Nelson,Marie(2010).Andraspråkstalare i arbete: en språkvetenskaplig studie av kommunikation vid ett svenskt storföretag. Uppsala:Institutionenförnordiskaspråk,Uppsalauniversitet.

Nordström,Johanna&Sezayesh,ElinIngberg(2013).SvenskasomandraspråksundervisningförstuderandemedPTSD.IOlofsson,Mikael.Symposium 2012. Stockholm:Stockholmsuniversitetsförlag,ss.209–226.

NorlundShaswar,Annika(2012).SkriftpraktikerigränslandetmellanhemochSFI-klassrum.I:Andersson,Daniel&Edlund,Lars-Erik(red.)Språkets gränser – och verklighetens: Perspektiv på begreppet gräns.Umeå:Umeåuniversitetss.157–166.

NorlundShaswar,Annika(2014).Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning: en studie av fem kurdiska sfi-studerandes skriftbrukshistoria och skriftpraktiker.Umeå:Umeåuniversitet.

NorlundShaswar,Annika(2016).Interpretersinqualitativeinterviews–methodologicalconsiderations,presentationatSixthConferenceonExplorationsinEthnography,LanguageandCommunication.Diversitiesinglobalsocieties.SödertörnUniversity22–23September,2016.

Norton,Bonny(2000).Identity and Language Learning: Gender, Ethnicity, and Educational Change.Harlow:Longman.

Norton,Bonny(2013).Identity and Language Learning. Extending the Conversation.Bristol:MultilingualMatters.

Proposition1972:100Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-med-forslag-till-lag-om_FV03100

Proposition1980/81:203om läroplan för den kommunala vuxenutbildningen.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-laroplan-for-den-kommunala-vuxenutbildningen_G403203

Riksrevisionsverket(1989).Svenska för invandrare: regeringsuppdrag. Stockholm:Riksrevisionsverket.

Rosén,Jenny(2013a).Svenska för invandrarskap? Språk, kategorisering och identitet inom utbildningsformen Svenska för invandrare.ÖrebroStudiesinEducation38.Örebrouniversitet.

Rosén,Jenny(2013b).NärdeillitteratakomtillSverige.Språk,lärandeochidentitetinomSfi,iWedin,Åsa&Hedman,Christina(red.)Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund:Studentlitteratur.

37

Rosén,Jenny(2014).Svenskaförinvandrare–mellansamhällsdeltagandeochanställningsbarhet.IVinterek,Monika&Arnqvist,Anders(red.)Pedagogiskt arbete: Enhet och mångfald.Falun:HögskolanDalarna.

Rosén,Jenny&Bagga-Gupta,Sangeeta(2013).Shiftingidentitypositionsinthedevelopmentoflanguageeducationforimmigrants:ananalysisofdiscoursesassociatedwith‘Swedishforimmigrants’.Language, Culture and Curriculum,26(1),ss.66–88.

Rosén,Jenny&Bagga-Gupta,Sangeeta(2015).PratasvenskaviäriSverige![TalkSwedishweareinSweden!].Astudyofpracticedlanguagepolicyinadultlanguagelearning.Linguistics and Education, 31,ss.59–73.

Rydell,Maria(2015).Performanceandideologyinspeakingtestsforadultmigrants.Journal of Sociolinguistics 19(4),ss.535–558.

Rydén,IngaLena(2007).Litteracitet och sociala nätverk ur ett andraspråksperspektiv.Göteborg:Institutetförsvenskasomandraspråk,Göteborgsuniversitet.

Sandberg,Fredrik,Fejes,Andreas,Dahlstedt,Magnus&Olson,Maria(2016).Adulteducationasaheterotopiaofdeviation:adwellingfortheabnormalcitizen.Adult Education Quarterly,66(2),ss.103–119.

Sandwall,Karin(2010).”ILearnMoreatSchool”:ACriticalPerspectiveonWorkplace-RelatedSecondLanguageLearningInandOutofSchool.TESOL Quarterly,44(3),ss.542–574.

Sandwall,Karin(2013):Att hantera praktiken: om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser.Göteborg:Institutionenförsvenskaspråket,Göteborgsuniversitet.

SFS2009:600.Språklag.http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600/

Sheikhi,Karin(2013).Vägar till förståelse: andraspråkstalare i samtal med en studie- och yrkesvägledare.Göteborg:Institutionenförsvenskaspråket,Göteborgsuniversitet.

Skolverket(1997).Vem älskar sfi? Utvärdering av svenskundervisningen för invandrare en utbildning mellan två stolar.Skolverketsrapportnr131.

Skolverket(2016a).Eleverochkursdeltagareiutbildningisvenskaförinvandrare(sfi)kalenderår2015http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/utbildning-i-svenska-for-invandrare/elever-och-kursdeltagare/elever-och-kursdeltagare-i-utbildning-i-svenska-for-invandrare-sfi-kalenderar-2015-1.250835

Skolverket(2016b).Grundläggande litteracitet. Att undervisa vuxna med svenska som andraspråk.http://www.skolverket.se/publikationer?id=3723

Statensinvandrarverk(1996).Situationsbeskrivning. Vuxna invandrares kunskaper i svenska och svenskundervisning för invandrare. Norrköping:Statensinvandrarverk.

Statskontoret(2009).Sfi-resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare.http://www.statskontoret.se/upload/publikationer/2009/200902.pdf

Street,Brian(1984).Literacy in theory and practice. Cambridge:CambridgeUniversityPress.

Sundberg,Gunlög(2004).Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråkstalare.Stockholm:Almqvist&WiksellInternational.

Utbildningsdepartementet(2003).Vidare vägar och vägen vidare – svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv. SOU2003:77.http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/925

Vesterberg,Viktor(2015).LearningtobeSwedish:governingmigrantsinlabour-marketprojects.Studies in Continuing Education, 37(3),ss.302–316.

Vesterberg,Viktor(2011).Alla ska ju ut på praktik: möjligheter, begränsningar och problem med praktik i arbetslivet som medel för integration.Norrköping:InstituteforResearchonMigration,EthnicityandSociety(REMESO),Linköpingsuniversitet.http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:462466

Warriner,Doris,S.(2004):”ThedaysnowisveryhardformyFamily”:thenegotiationandconstructionofgenderedworkidentitiesamongnewlyarrivedwomenrefugees.Journal of Language, Identity & Education.Vol.3,Issue4,s.279–294.

Warriner,Doris,S.(2007):LanguageLearningandthepoliticsofbelonging:Sudanesewomenrefugeesbecomingandbeing“American”.Anthropology & Education Quarterly. Vol.38,Issue4,s.343–359.

Warriner,Doris,S.(2010):Competentperformancesofsituatedidentities:adultlearnersofEnglishaccessingengagedparticipation.Teaching and Teacher Education.Vol.26,Issue1,s.22–30.

Wedin,Rosén&Hennius,kommande.Transspråkande multimodalitet i grundläggande skriftspråksundervisning inom sfi.

Zachrison,Mozhgan(2014).Invisible Voices. Understanding the Sociocultural Influences on Adult Migrants´ Second Language Learning and Communicative Interaction.Malmö:MalmöUniversityandLinköping:LinköpingUniversity.

39

BILAGA 1

Avhandling Metod Antaldeltagare Kontext

Ahlgren(2014)

Carlson(2002) Intervjuer 12 Sfi-undervisning,identitet

Franker(2011) Intervjuer,observationer,enkät

14elever, 60lärare

F-6

Sfi-undervisning F-9

Gustafsson(2007) Intervjuer,observationer

Cirka30 Sfi-undervisning,hemlandet

Hägerström(2004) Intervjuer,observationer

25elever,15personal

Sfi-skolor

Lundgren(2005) Intervjuer,observationer

5 Sfi-klassrum,didaktik

Nelson(2010) Intervjuer,observationer

5 Arbetsplats

NorlundShaswar(2014) Intervjuer,observationer

5 Sfi-klassrum,vardagsliv

Rosén(2013) Observationer, samtal, policymaterial

5klassrum(varierandeantalelever)+5lärare

Sfi-klassrum

Rydén(2007) Observation, intervju,loggbok

3 Vardagsliv,sfi

Sandwall(2013) Observationer,intervjuer

4 Praktikplats, sfi-klassrum

Sheikhi(2013) Intervjuer,observationer,videoinspelningar

4 Sfi-klassrum

Sundberg(2004) Samtalsanalys,interaktionelllingvistik,intervjuochobservation

14arbetssökande,1intervjuare

Rekryterings- samtal

Zackrison(2014) Observation,samtal 8+5+5 Livsberättelseromspråkinlärning

Ifous – Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola Ifous är ett fristående forskningsinstitut som bedriver forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) inom skolområdet i samarbete med skolhuvudmän och lärosäten. Verksamheten utgår från medlemmarnas behov och syftar till att bidra till skolutveckling på vetenskaplig grund. I dag har Ifous drygt 140 medlemmar, både kommunala och fristående skolhuvudmän.

Läs mer om vårt arbete på www.ifous.se