16 sidor - kajsas web · framtidens gruv & mineral 4 för svensk tillväxt Öppna porten till...

ANNONS ANNONSHELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE

• Digitalisering

• Nordisk prospektering

• Innovationer och forskning

• Mineralstrategi 2.0?

• Hållbar gruvnäring

16 SIDOR

PIMM-projektet - digital revolution under jordEilert Johansson om innovationsarenan för den digitala gruvbranschen.Sid 7

Den digitala omvandlingen av gruvindustrinPeter Burman ser potentialen med automation inom gruvbranschen.Sid 8

Ny strategi för hantering av gruvavfallAmanda Baumgartner om utvecklingen av en ny strategi för gruvavfall.Sid 13

Modern samhällsbyggnad ochinnovativ näringslivsutveckling

Ingår som bilaga i Dagens Industri (ed norr) november 2016 och tidningen Bergsmannen nr 6

The prospects for a profitable business establishment in the Skellefteå region have never looked better. Visit us at portal.skelleftea.se/naringsliv and learn more about joining Europe’s largest concentration of mining and mine related industries. We will make sure that you get all the support that you need.

The Trade and Business Development at Skellefteå Municipality

Welcome to the heart of the Nordic mining district

The most mineralized region in Europe

World class R&D in mining, metallurgy and geology

75% of the mineral assets still unexploited

Well developed mining business infrastructure

- Digital Transformation of the Mining Industry - Innovation, Research and Entrepreneurship- Nordic Exploration – Current Trends and Future Challenges- Finance and Investment of the Mining Industry

Sponsors:

Partners:

Example of speakers:Keynote speaker: Robert Schafer, President, Prospectors & Deve-lopers Association of Canada (PDAC), Kenneth P. Green, Senior Director of Natural Resource Studies, Fraser Institute, Mikael Damberg, Minister for Enterprise and Innovation, Ministry of En-terprise, Energy and Communications, Jan Moström, CEO, LKAB, Lena Söderberg, General Director, SGU, Håkan Sjögren, Managing Director, Nasdaq Stockholm, Åsa Persson, Chief Mine Inspector, Christian Kopfer, Senior Analyst Materials and Energy, Nordea,

Peter Burman, Program Manager Mine Automation, Boliden, Johan Söderström, Managing Director ABB AB (Sweden), Emma Claesson, Vice President HR & Communications, ÅF, Lena Abrahamsson, Professor, Chaired Professor, Luleå University of Technology.

Three selected highlights:• Pre-seminar workshop ”Mineral Strategy 2.0?”• Round-table discussion and dinner with a Västerbotten theme• Reception at the Embassy of Canada

Welcome to ”Framtidens Gruv- och Mineralindustri”at the Grand Hôtel in Stockholm, Sweden, on January 30-31, 2017

Mikael DambergMinister for Enterprise and Innovation

Jan MoströmCEO, LKAB

Emma ClaessonVice President HR & Comm., ÅF

Lena SöderbergGeneral Director, SGU


framtidens gruv & mineral 4

För svensk

tillväxt Öppna porten till norra Sverige.

För industrin, samhällsutvecklingen och människorna. I Sverige, Europa och världen.

byggnorrbotniabanan.nu

Låt oss vara överens - Ett modernt samhälle behöver metaller. Det är svårt att tänka sig någon verksamhet där inte metaller på ett eller annat sätt är inblandade. Uttrycket ”If it´s not grown it has to be mined” stämmer väldigt väl. Återvinning och återanvändning är vik-tigt och ska utvecklas men det räcker inte

till för att täcka alla människors rättmätiga krav på ekonomisk och social utveckling och därmed ökad efterfrågan på metaller och mineral. Vi ska naturligtvis utveckla kloka system inom vilka vi ser till att metaller återvinns. Vi kan t.ex. bygga vidare på den höga kom-petens vi har inom återvinningen av elek-tronik där ju faktiskt Rönnskärsverken utan-för Skellefteå är världsledande. Men det behövs en nyproduktion. I ett modernt samhälle är det självklart att vi ska utveckla datorer, smarta telefoner, vindkraftverk, järnvägar, fordon m.m. Vi kan förhoppningsvis förmedla en del av de erfa-renheter, såväl positiva som negativa, till de som nu bygger framtida samhällen. Sverige har utifrån lång erfarenhet stor möjlighet att vara ett föregångsland vad gäller tillämpning av ny miljöteknik, efter-behandlingsmetoder, personalpolitik och hantering av motstående intressen. En förutsättning för en långsiktigt hållbar ut-veckling (ekonomisk, social och ekologisk) är att vi förmår att hantera målen samtidigt och likvärdigt. Det skapar konkurrenskraft och arbetstillfällen, samtidigt som värde-fulla naturvärden och turism, rennärings- och friluftsintressen kan samverka, bevaras

och utvecklas. Kort sagt – tre bollar i luften samtidigt. Det handlar bl.a. om att utveckla kunskap om och förståelse för olika intres-sens verklighet. Ska vi framgångsrikt han-tera de tre hållbarhetsmålen krävs en öm-sesidig respekt och ödmjukhet bland alla intressenter. En av gruvnäringens stora utmaningar är enligt min mening att kunna visa på den betydelse man har för olika former av utveckling. Det handlar inte bara om gruvproduktion även om den utgör navet. Det handlar om att kunna synliggöra dels det moderna samhällets behov av metall-ler dels att visa på den världsledande kun-skaps- och tjänsteindustri som på ett eller annat sätt tillhör branschen. Men för att arbetet ska bli framgångsrikt krävs strategier som är långsiktiga och inte bara konjunkturanpassade. Jag är överty-gad om att vi i vår del av världen har stora möjligheter att utifrån våra naturtillgångar utveckla globalt ledande produkter och tjänster men då behövs tydliga och långsik-tiga strategier inte minst från politiken.

Lennart GustavssonOrdförande GEORANGE

Lennart Gustavsson

Tematidningen Framtidens Gruv & Mineralär utgiven av Georange och producerad av

Nordic Publishing.

Frågor om innehållet och programmetbesvaras av: Lennart Gustavsson, GeorangeE-post: [email protected]

Annonsförsäljning: Richard Svensk, Kontaktmedia

Formgivning: Kajsas web

Skribenter: Tobias Wiberg Steen

Tryck: Exakta Print

Distribution: Dagens Industri (ed. Norr) och Bergsmannen

Foto omslag: SICS Swedish ICT/Boliden

För mer information om tema- och kundtid-ningar i dagspress, kontakta:Nordic Publishing Stockholm AB,Storängsvägen 25, 115 42 StockholmTel: 08-662 66 10E-post: [email protected]

Långsiktig hållbarhetkräver långsiktiga strategier

Utveckling mot mer hållbar gruvindustri stannar inte bara vid gruvdriften utan fortsätter även till masugnen i Swerea MEFOS nya forskningsprojekt Flexcoke. Projektet ska ta fram nya typer av koks till masugnar eftersom nuvarande koks är en kritisk råvara för Europa. Projektet sker i samarbete med LKAB och SSAB där ny koks fram-ställs i labb och testas i en experimentmasugn. Testerna ska ge en bättre kunskap om koksens uppträdande i masugnen och samban-det mellan råvarorna i kolblandningen för att tillverka en optimal koks vilket har en stor positiv påverkan på energiåtgång och koldi-oxidutsläpp.

Källa: Swerea MEFOS

Grönare processför stålframställning

Konventionell Koks. Foto: Soerfm

Prospekteringsbolaget S2 Resources med prospekteringstillgångar i Australien, Finland och Sverige ska nu genomföra en fem måna-der lång borrkampanj kring Svansele, Holmtjärn och Udden i Skel-lefteådistriktet. Borrkampanjen ska undersöka tio av de anomalier som upptäckts med tidigare geofysiska mätningar och morän-provtagningar gjorda av S2 Resources. Moränprovtagningar visar på en stark koppar-zink-guld-arsenik anomali i Svansele projekten och ska borras innan jul enligt S2 Re-sources. Svan Vit, en zinkrik VMS mineralisering upptäckt under våren 2016 kommer att borras senare samtidigt som ytterligare en provtagningskampanj med geofysik och moränprover kommer att genomföras.

Källa: S2 Resources

Prospektering i Sverige:S2 Resources

Djup moränprovtagning. Foto: S2 Resources




www.euromineexpo.com

NEW BUSINESS OPPORTUNITIES

AT THE HEARTOF EUROPE’SMINING INDUSTRY

Save the date 2018SKELLEFTEÅ, SWEDEN JUNE 12-14, 2018

All

pho

tos:

Bol

iden

Euro Mine Expo is organized by Nolia AB

Be part of the progress!New business opportunities in the heart of Europe’s mining industry. PIMM är inne på sin andra halvlek som ett

utvecklings- och demonstrationsprojekt. Under året har nya tekniker och möjlighe-ter utvecklats genom ett unikt samarbete mellan ledande branschföretag inom au-tomation och gruvindustri. Projektet är en innovationsarena för den digitala revolu-tionen inom gruvbranschen och ger unika möjligheter att testa nya applikationer i tuffa miljöer men också att förstå vilka krav det ställer på den tekniska utrustningen.

Projektets bakgrund ligger i en vision av di-gitalisering av Svenskt näringsliv. RISE SICS

har fått i uppdrag av VINNOVA att leda ett initiativ inom gruvbranschen där syftet är ökad säkerhet och produktion. För att åstadkomma detta används senaste mo-bilnätstekniken för att koppla upp sensorer och maskiner och göra kommunikation och positionering under jord i framtidens 5G mobilnät lika enkel som ovan. Den tekniska spärren – the ground is the limit – ska bok-stavligen suddas ut.

För att kunna utveckla detta är samarbetet mellan företag nödvändigt. Tillsammans kan teknik utvecklas för fl era ändamål och

göras mer konkurrenskraftig och vinstgi-vande för alla parter. Men för att lyckas un-dersöker också PIMM nya affärsmodeller. Med uppkopplade maskiner kan nya typer av tjänster erbjudas t.ex. fjärrstyrda arbets-maskiner eller smart ventilation för opti-mering av energiförbrukningen i en gruva.

En förutsättning för samarbetet är vår neu-tralitet som statligt ägd forskningsorgani-sation. Trots det uppkommer målkonfl ikter mellan parter. Vem som till exempel ska ha tillgång till data som produceras under gruvdriften. Gruvbolaget enkom eller också telekombranschen som utvecklar sekun-dära applikationer?

Många företag har visat stort intresse för PIMM och fl era mindre företag har fått samarbeta med PIMM under projektets gång. Samarbetet mellan så många olika företag är helt unikt för PIMM och typiskt svenskt. Engagemanget, framåtandan och strävan efter att skapa innovation genom-syrar projektet och är också det roligaste med det.

PIMM projektet är dock bara början. Det är nu vi lägger grundstommen för det fortsat-ta arbetet inom digitaliseringen av gruv-branschen. I framtiden när data väl samlas in och analyseras så kommer vi att se den sekundära utvecklingen av det vi bygger idag, där – the sky is the limit – kommer att gälla.

Eilert JohanssonSenior Project ManagerSICS Swedish ICT AB

PIMM-projektet- digital revolution under jord

Eilert Johansson

Svärtträskgruvan i Västerbotten, som bröts på zink mellan 2006-2007, men som efter konkurser lämnades kvar utan efterbehand-ling har under sommaren behandlats enligt plan av SGU, som fi ck uppdraget att genomföra efterbehandlingen av gruvområdet av Mark- och miljödomstolen 2012.

Under sommaren har det södra dagbrottet sluttäckts med morän och det norra brottet har fyllts med gråberg och ska sluttäckas un-der nästa år. Täckningen är en så kallad kvalifi cerad täckning med både tät och dräneringsskikt under moränlagret.

Slamdammen och en närliggande tjärn har också muddrats och slammet avvattnats. Förmodligen kommer slammet att depone-ras och täckas över enligt Kristina Sjödin på SGU. Projektet beräk-nas vara klart 2018.

Källa: SGU

Efterbehandling enligt planav Svärtträskgruvan

Svärtträskgruvan. Foto: SGU/Kristina Sjödin

REGISTRERa dig här:www.framtidensgruvochmineral.se

30-31/1 2017grand Hôtel, stockholm




”Säkerheten är något av detviktigaste för gruvarbetare idag”

Varför är automatisering i ropet just nu? Det ligger i tiden med automation och di-gitalisering, Boliden började tidigt med att utveckla och undersöka gruvautomation eftersom vi såg ett behov. Med det sagt så är det lite av en slump att vi kom rätt i tiden med den trådlösa utvecklingen. Vi är bland de första i världen som byggt full WiFi täck-ning i gruvorna, där gruvarbetarna kan ringa vanliga telefonsamtal till varandra. Det fi nns exempel i Nordamerika där gru-vor har både WiFi och komradio men ingen har gått ”all in”.

Hur har utvecklingen av automationsett ut inom gruvbranschen?Gruvbranschen omfattar många verksam-heter och automationstekniken är välut-vecklad i anriknings- och smältverk men i underjordsgruvor har det legat efter i ut-vecklingen. När det nu börjar utvecklas ser vi att allt kommer på en gång.

Vilka möjligheter kommerautomatiseringen att ge? Automatisering av gruvdriften innebär att vi får många möjligheter, främst så kan vi se var maskiner och personer befi nner sig nere i gruvan men vi kan också få in under-hållsdata från maskiner som är uppkoppla-de för att kunna genomföra förebyggande service. Just positioneringen är särskilt vik-tig vid brand eller andra katastrofer efter-som det är möjligt att guida personerna till säkra platser i gruvan. Säkerheten är något av det viktigaste för gruvarbetare idag men för bara 50 år sedan såg det helt annor-lunda ut. Idag är det färre som omkommer inom gruvindustrin än inom byggindustrin, mycket tack vare det ökade säkerhetstän-ket och säkerhetsutbildningar.

Något som också är möjligt är att kunna ha sjukvårdsväskor som vid nödfall kan koppla upp patienten till nätet så att läkare omedelbart kan bistå med hjälp, redan vid transporten upp ur gruvan.

Sedan är automation också en fråga om ökad produktivitet, där arbete kan fortgå även under vädring av spränggaser, skiftby-ten och raster då vanligt arbete avstannar.

Hur fungerar automatiseringen rentpraktiskt? Arbetet med att digitalisera en gruva är inte svårt men kräver mycket arbete, det är som ett kontorsnät med tusentals ac-cesspunkter som ska installeras. I vår gruva Kankberg så fi nns det dessutom två sepa-rata nätverk. Ett mobilnät som Ericsson och Telia använder för att testa ny teknik, och ett WiFi nät som används av våra gruvar-betare. De två viktigaste komponenterna i nätverken är dels kommunikationen emel-lan uppkopplade maskiner och personer men också positioneringen av dem. Man kan likna nätverket vid ett nervsystem som håller koll på vilka och var maskiner och personer är. Det fi nns oändliga möjligheter att vidareutveckla detta nervsystem till ex-empel med billiga sensorer placerade i gru-van. Potentialen är enorm!

Hur förändrar digitaliseringen behovet av kompetens, fi nns det risk för att folk får gå? Digitaliseringen av underjordsgruvor kom-mer inte automatiskt att leda till att folk får gå. Inom Boliden har vi länge haft en tra-dition att istället öka produktionen så att produktiviteten per person kommer att öka. Vi kommer fortfarande att behöva vanliga gruvarbetare men mer utbildning kommer

att ske på plats för att ge den kompetens som behövs för den nya tekniken.

Ett exempel på hur tekniken kan underlätta för personal är vid servicearbeten. Istället för att en specialist ska komma till en trasig maskin så kan en arbetare på plats koppla upp sig via nätet till en specialist som se-dan kan vägleda genom servicen. Vid nästa tillfälle krävs det mindre vägledning och vid tredje så kan arbetaren själv. Det blir ett ut-bildningsverktyg.

Till sist, vad tycker du är det bästa med digitaliseringen?Det kanske låter lite politiskt korrekt, men den höjda säkerheten i samband med brand och nödsituationer är något jag kän-ner för. Möjligheten att kunna spåra perso-ner och sätta dem i säkerhet gör att vi kan bli ännu bättre i vårt säkerhetsarbete och kanske även rädda liv.

Tobias Wiberg Steen

Peter Burman ser potentialenmed automation inom gruvbranschen

Namn: Peter Burman

Utbildning: Cilivilingenjörsexamen inom Datateknik samt en MBA.

Tidigare erfarenheter: Jobbat somautomationsingenjör för Boliden 1988-1995 och sedan tillbringat 17 år inomtelekombranschen för bl.a. Ericsson.

Nuvarande arbete: Jobbar på Boliden sedan 4 år och är nu huvudansvarig för Bolidens gruvautomationsprogram där han är koordinator och administratör för utvecklingsarbetet.

Automation är i ropet just nu och inte minst börjar efterfrågan på automation och digitaliseringslösning-ar inom gruvbranschen att öka. Boliden har sedan många år ett eget gruvautomationsprogram med Peter Burman i spetsen som med många år inom telekombranschen nu är med och utvecklar Bolidens position inom gruvautomation.



Både Boliden och LKAB är optimistiska i sina rapporter för tredje kvartalet. Boliden noterar ökande metallpriser och särskilt zink går bra. I Norrbotten börjar LKABs åtgärder för att höja effektiviteten ge re-sultat. Järnmalmspriset för de australiska skräpkvalitéerna ligger fortsatt i spannet 55-60 dollar/ton, upp rejält från bottenno-teringarna runt 40 dollar. På toppen av det får LKAB extra betalt för sin höga järnhalt och dessutom en pelletpremie. Den har sti-git rejält och för vissa toppprodukter kan den nå uppåt 30 dollar/t.

Utrustningsbolagen skymtar också ljus i tunneln. Orderböckerna utvecklas bättre än på många kvartal. En analys av de 50 störs-ta internationella gruvbolagens investe-ringsplaner som vi nyligen gjort visar också att dessa slutat minska efter 4 års ständiga nedskärningar. Nytänkande och optimism präglade följdriktigt också årets upplaga av den globala World Mining Congress. Sveri-ge hade en stor delegation på plats i Rio de Janeiro där självkörande lastbilar rullades ut av både Scania, Volvo och på hemma-fronten relativt okända Hexagon Mining. På ett fullsatt seminarium presenterade också Luleå Tekniska Universitet den nya europeiska forskningssatsningen KIC Raw Materials med ett CLC i Luleå. För icke-

invigda i EUs förkortningsraseri: Knowledge and Innovation Community och Co-Loca-tion Centre. Projektet sägs vara det största i världen inom gruvsektorn för närvarande.

Generellt ser det ut som om metallpriserna nått botten och planar ut. Kanske kan man till och med skönja en uppgång. 10 000 kronors-frågan är inte mera hur länge ned-gången ska fortsätta utan när uppgången kommer. Den frågan är dock ännu obesva-rad. För den som gillar kortsiktiga indika-torer i denna i grunden mycket långsiktiga bransch kan ytterligare tre vårtecken obser-veras:• Globala marknadsvärdet av alla gruvbolag på alla börser har stigit sedan i januari, från mindre än 750 miljarder dollar till en bit över 1000 miljarder. Men trots det är hela branschen fortfarande inte mycket mera värd än Apple och Google tillsam - mans. • Prospekteringsborningarna i världen har ökat under de senaste månaderna.• Det har gått marginellt lättare att hitta friska pengar för juniorbolagen i världen det senaste kvartalet.

För samtliga av dessa indikatorer gäller dock att uppgången sker från ett riktigt lågvattenmärke.

Det är spännande att i detta läge arbetet med att marknadsföra Sverige interna-tionellt som ett attraktivt land för seriösa prospekterare växlar upp och tar fart. En helt ny digital plattform har lanserats som en del av den Mineralstrategi som förra re-geringen startade: Mining for generations (http://www.miningforgenerations.com). Elina Rantanen på Business Swedens kon-tor i Helsingfors har lett det stora projektet på ett mycket förtjänstfullt sätt. Nu åter-står bara att fylla webplatsen med aktuellt material och öka trafi ken så kan den bli en riktigt attraktiv mötesplats.

En serie rapporter har presenterats under året också inom ramen för Mineralstrate-gin. I en jämförande studie av mineral- och miljölagstiftningarna i Sverige, Finland, Po-len, Minas Gerais (Brasilien), Western Aus-tralia och Ontario i Kanada konstateras att ”Sverige, svensk lagstiftning och svenska regler och processer inte på någon avgö-randde punkt är extrem vare sig åt det ena eller det andra hållet utan befi nner sig nära ett internationellt medelvärde”. Ett resul-tat som vederlägger den uppfattning att Sverige skänker bort sina naturtillgångar, som ibland hörts i debatten.

Gruvindustrins kris under de senaste åren har aldrig varit så nattsvart som den ibland framställs. Prisfallet skedde från en extrem toppnivå och fallet har bromsats upp på en nivå som ligger en bra bit över bottennote-ringarna i början av 2000-talet. Efterfrågan på metaller i världen fortsätter också att öka, med växande befolkning som fl yttar in till städerna, om än inte alls lika snabbt som för 10 år sedan. Situationen ser idag mycket ljusare ut än på fl era år.

Vår slutsats är: Det vänder i 2017.

Magnus EricssonFd Raw Materials Group nu i nätverket Oberoende rådgivare till gruvklustret [email protected]

Det ljusnar för gruvbranschenDet ljusnar för gruvbranschen

Magnus Ericsson på uppdrag i Brasilien.

framtidens gruv & mineral 12 framtidens gruv & mineral 13


S2 Resources is an Australian based company focused on the discovery and development of high value mineral resources, as a result of exploration and the identification of early stage assets with high growth potential.

PH: +61 8 6166 0240 Email: [email protected]

S2 comprises the original Sirius team

S2 has $25M in cash

S2 controls significant exploration assets in Finland & Sweden

S2 has a range of exploration assets in WA, including the Baloo Gold Deposit

www.s2resources.com.auASX:S2R

S2 is well funded to pursue a significant drillingprogram in the Skellefte belt of Sweden and has extensive strategic ground holdings in Finnish Lapland.

Exploring the Skellee Belt of Swedenand extensive strategic ground holdingsin Finnish Lapland

Vem är du?Amanda Baumgartner, Statsgeolog på SGU med en examen inom Geovetenskap från Stockholms Universitet där geologistudier-na kombinerades med miljövetenskap.

Vad är du aktuell med?Jag jobbar med ett regeringsuppdrag för att ta fram en strategi för hantering av

gruvavfall. Vi tittar på förutsättningar och åtgärder för efterbehandling och gör en be-dömning av kostnader för dessa. Bakgrun-den till uppdraget, som görs av Sveriges geologiska undersökning tillsammans med Naturvårdsverket, är att det i dagsläget saknas riktlinjer för hantering av gruvavfall, som står för en större del av Sveriges to-tala avfall. Tanken är att strategin ska bidra med riktlinjer för de vägval som behöver göras för en mer hållbar avfallshantering. Vi måste bli bättre på att hantera avfallet, mer resurseffektiva och minska riskerna för samhället i samband med efterbehandling.

Hur jobbar ni med projektet?En av fl era saker vi tittar på just nu är att studera tidigare gjorda efterbehandlingar av gruvavfall för att se hur effektiva de har varit på att förhindra läckage av metall-ler. En viktig del är också att se hur mycket de har kostat att genomföra. Det här leder då fram till en utvärdering av olika efter-behandlingsmetoder och ett underlag till strategin. Projektet påbörjades i april i år och sedan dess har vi bland annat samlat information om olika efterbehandlingsme-toder och kostnader. Projektet ska fortgå till

september 2017 då strategin ska redovisas till regeringen. En delredovisning av ge-nomförda efterbehandlingar och kostna-der kommer att ges ut redan i april 2017. Hur har gruvavfall hanterats i modern tid?Sedan länge läggs gråberg, alltså det som inte är malm, på upplag medan anriknings-sanden som blir kvar efter anrikningen av malmen läggs i sandmagasin som sedan täcks sedan över för att minska läckage. Men i många fall har det läckt ut metaller ändå, ibland i så hög grad att efterbehand-lingen har fått göras om, och ibland med statliga medel.

Vad är det roligaste med projektet?Att vara med och bidra till en mer hållbar gruvnäring.

Tobias Wiberg Steen

Amanda Baumgartner

Amanda Baumgartner, Statsgeolog, SGU

Ett nytt samarbetsavtal har tecknats mel-lan Luleå Tekniska Universitet och Universi-dad Nacional San Augustin (UNSA) i Peru. Avtalet avser ett fl erårigt samarbete kring teknisk forskning och utbildning inom gruvområdet. Hjälp med uppbyggnation av laboratorium och utbildning inom so-ciala-, miljö- och samhällsrelaterade frågor kring gruvdrift är några av områdena som samarbetet också vill bidra till enligt Johan Sterte, rektor på LTU.

Samarbetsavtalet har tillkommit sedan UNSA i Peru för en tid sedan efterfrågade ett samarbete med Sverige kring gruvforsk-ning och utbildning där en viktig del i av-talet är att bygga upp ett forskningscenter för gruvindustrin och erbjuda utbytespro-gram för studenter för fl era Sydamerikan-ska länder.

Källa: LTU

Samarbetsavtal mellan LTU och Peru om gruvforskning

Johan Sterte, rektor vid Luleå tekniskauniversitet. Foto: Johan Baggström


Base Metals1 Viscaria copper, iron - Avalon Minerals Ltd2 Pahtohavare copper, gold - Kiruna Iron AB and Lovisagruvan AB3 Nautanen copper, gold - Boliden Mineral AB4 Liikavaara Östra copper, gold - Boliden Mineral AB5 Aitik copper, silver, gold, molybdenum - Boliden Mineral AB6 Vaikijaur copper, gold - Erris Resources Plc7 Nautijaure copper - Beowulf Mining Plc8 Ballek copper, gold - Beowulf Mining Plc9 Lillträsk nickel, copper - Boss Resources Ltd

10 Notträsk nickel, copper - Boss Resources Ltd11 Laver copper, gold, silver, molybdenum - Boliden Mineral AB12 Copperstone zinc, copper, silver - Copperstone Resources Ltd13 Rönnbäcken nickel - Nickel Mountain Resources AB14 Holmtjärn gold, copper, gold - Sakumpu Exploration Oy15 Käringberget gold, silver, copper, lead, zinc, molybdenum - Erris Resources Plc16 Stekenjokk and Levi zinc, lead, copper, silver, gold - Vilhelmina Mineral AB17 Adak zinc, copper, silver - Eurasian Minerals Inc18 Maurliden zinc, copper, silver, gold - Boliden Mineral AB19 Rävliden lead, zinc, copper - Boliden20 Kristineberg zinc, silver, copper, gold, lead - Boliden Mineral AB21 Svan Vit copper, gold - Sakumpu Exploration Oy22 Udden copper, gold - Sakumpu Exploration Oy23 Renström copper, zinc, lead, silver, gold - Boliden Mineral AB24 Långträsk zinc, copper,lead, silver - Wiking Mineral AB25 Långdal Lead, gold, copper, silver, zinc - Wiking Mineral AB26 Dorotea area zinc, lead - Boliden Mineral AB27 Rockliden copper, zinc, lead, silver, gold - Boliden Mineral AB28 Bunsås - gold, silver, copper, zinc - Wiking Mineral AB29 Vindfall-Sörtärnan copper,zinc, lead - Wiking Mineral AB30 Garpenberg zinc, lead, silver - Boliden Mineral AB31 Åtvidaberg copper, zinc, lead, nickel, cobolt, gold - Beowulf Mining Plc32 Gumsberg copper, gold - Eurasian Minerals Inc33 Tvistbo zinc, lead, silver - Copperstone Resources AB34 Gränsgruvan lead, gold, copper, silver, zinc - Boliden Mineral AB35 Granmuren copper, nickel, cobolt - Drake Resources Ltd36 Såggården cobolt - Coppperstone Resources AB37 Håkansboda copper, cobolt, zinc, lead, silver, gold - Copperstone Resources AB38 Lovisagruvan zinc, lead, silver - Lovisagruvan AB39 Zinkgruvan zinc, lead, silver, copper - Lundin Mining40 Meshatten silver, copper, zinc, lead - Coppperstone Resources AB41 Gruvbergsfältet silver, zinc, lead, copper - Wiking Mineral AB

Iron42 Kiirunavaara - LKAB43 Tuolluvaara - LKAB44 Painirova - LKAB45 Ylipääsnjaska - LKAB46 Per Geijer and Luossavaara - LKAB47 Sikträsk - LKAB48 Kuosanen - LKAB49 Rakkuri - Kiruna Iron AB50 Mertainen - LKAB51 Gruvberget - LKAB52 Leveäniemi - LKAB53 Malmberget - LKAB54 Ågåsjiegge - Beowulf Mining Plc55 Kallak - Beowulf Mining plc56 Grängesberg - Grängesberg Iron AB + Anglesey Mining Plc57 Blötberget - Nordic Iron Ore AB58 Håksberg and Väsman - Nordic Iron Ore AB59 Masugnsbyn - Talga Resources Ltd

Gold60 Vargbäcken - Botnia Exploration Holding AB61 Fäboliden gold - Dragon Mining Ltd62 Knaften gold, copper - Gungnir Resources Inc63 Nordanås gold, copper - Gungnir Resources Inc64 Barsele - Barsele Mineral Corp65 Nottjärn gold - Erris Resources Plc 66 Fäbodtjärn - Botnia Exploration Holding AB 67 Svartliden - Dragon Mining Sweden AB68 Älgträsk - Boliden Mineral AB69 Björkdal - Mandalay Resources Corp70 Kankberg - Boliden Mineral AB71 Grundträsk gold - Beowulf 72 Klippen gold - Erris Resources Plc73 Gladhammar - Wiking Mineral AB

Mineral Resources Information OfficeSkolgatan 11SE-930 70 Malå, Swedentel. +46 953 34600fax. +46 953 21686e-mail: [email protected]

Current projectsNovember 2016

142

43

44

This map shows active mines and areas where drilling, sampling, mapping, and geophysical work have been performed and reported at company websites during the last few years. Also included are projects for which companies are looking for joint venture partnership or buyers.

Other Commodities74 Nunasvaara graphite - Talga Resources Ltd75 Storuman fluorspar- Tertiary Minerals plc76 Woxna graphite - Leading Edge Materials Corp77 Olserum REE - Leading Edge Materials Corp78 Norra Kärr REE - Leading Edge Materials Corp79 Raitajärvi graphite - Talga Resources Ltd80 Jalkunen graphite - Talga81 Liviövaara graphite - Talga82 Piteå graphite - Talga83 Varuträsk Lithium - Scandinavian Resources AB84 Fetsjön vanadium, molybdenum, REE - Orezone AB85 Viken - Continental Precious Minerals Inc.86 Häggån - Aura Energy Ltd.

Maskinentreprenörer är verksamma inom en teknikintensiv bransch som raskt ut-vecklas. Och utvecklingen har bara börjat. De digitalt uppkopplade anläggningsma-skinerna kan skicka information om det pågående arbetet till maskinägare och beställare, och dessa kan skicka ny och uppdaterad information till maskinerna. Maskintillverkarna får information om maskinernas status och när det är dags för service. Digitaliseringen av maskiner och utrust-ning blir en hävstång för fortsatt utveck-ling när det gäller nya och effektivare arbetsmetoder, energiförbrukning, ökad kapacitet, säkerhet och förarkomfort. För entreprenören är det nyckeln till fort-satt lönsamhet och innovation. Vi kommer enkelt åt data som ger oss information om vad som krävs för ett effektivare, säkrare och lönsammare resultat. I hårdnande konkurrens är detta absolut nödvändigt och mer en möjlighet än ett hot. Förarlösa

maskiner är på frammarsch och det ger oss möjlighet att nyttja våra resurser på andra sätt och med ökad säkerhet för våra medarbetare. Trenden att gruvföretag lägger ut mer av arbetet i gruvor och dagbrott på entrepre-nad har under ett antal år gjort det möjligt för maskinentreprenörer att specialisera sig på gruvjobb. Med sin fl exibilitet, sina inno vativa lösningar och sin specialistkom-petens har maskinentreprenören blivit en kugge att räkna med inom gruvnäringen. Nu står vi inför ett teknikskifte som ställer krav på oss att snabbt ställa om och ta till oss det nya. För den som väljer att stanna kvar i det som fungerade förr har tåget snart gått. Det är här entreprenörens driv och nyfi kenhet är utslagsgivande – vi har kommit för att stanna på gruvarbets-platsen. Tillsammans med gruvbranschen går Sveriges maskinentreprenörer en spän-nande framtid till mötes.

Maskinentreprenörer i tekniskframkant servar gruvnäringenGruvbranschen står inför ett teknikskifte. Med digitaliserade maskiner, fl exibilitet, inno vativa lösningar och specialistkompetens kan maskinentreprenörer hjälpa gruvbolagen i övergången. Att lägga ut den tekniska utvecklingen på entreprenad kan ge ett bättre resultat samtidigt som det spar både tid och pengar.

Fotograf: Lars-Olof Tandberg

Maskinentreprenörerna (ME) är landets ledande bransch- och arbetsgivarorgani-sation för maskinentreprenörer.

ME företräder och stödjer medlemmarna och arbetar för branschens utveckling.

ME verkar för fri företagsamhet och en sund marknadsekonomi, samt bevakar och påverkar branschens arbetsmark-nadspolitiska frågor. ME informerar, enga-gerar, påverkar och utbildar. Totalt har ME 3 700 medlemsföretag med cirka 16 000 anställda.

Kontakt:Anita Öhrlund, regionchef0910-78 29 03, [email protected]

Tord Bergman, företagsrådgivare0910-78 29 28, [email protected]

FAKTA



Zn CuAg

Au

Kim vill bli världsmästare.Det vore omöjligt utan metaller.

Metals for modern life

Små idrottare drömmer stort och drömmarna kan bli verklighet om förutsättningarna finns. Slipade skridskor, belysning och en buss som tar laget till matcherna. Fordon och byggnader täcks ofta med ett tunt lager zink för att hålla längre. Kim har det som krävs. Precis som våra metaller.

16 sidor - kajsas web · framtidens gruv & mineral 4 för svensk tillväxt Öppna porten till...

Documents