2009-01 upphandling24

BÄTTRE AFFÄRER MED AVTALSTROHET

LANDSTING SKÄRPERSINA ETISKA KRAV

SÅ VIKTIG ÄR LOUNÄR DU SÖKER JOBB

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

N U M M E R 1 • F E B R U A R I 2 0 0 9 • W W W . U P P H A N D L I N G 2 4 . S E

Sveriges bästaupphandling

… och fyra pristagare till

alltfrån galan

U24-01 Omslag 2.indd 1U24-01 Omslag 2.indd 1 09-01-29 13.57.1709-01-29 13.57.17

NUMMER 1/2009

375824

45

40

4 Krönikan – Lisbeth JohnsonVågar vi hoppas på ”förnyad fram-tidstro” och ”optimism” som årets modeord?

6 Krönikan – Stig-Björn LjunggrenMenar statsministern allvar?

8 Debattera på Upphandling24Björn Isaksson: Tomt prat om förenk-lingar från KKV.

11 EnkätVilken är din mest lyckadeupphandling?

12 Senaste nytt från offentlig upphandlingMTR tar över Stockholms tunnelbana.

24 Avtalstrohet– därför är det så viktigtKommuner och landsting förlorar på att inte följa sina ram avtal.

32 Tema: Bank och fi nansDetta ska du tänka på vid upphand-ling av banktjänster.

50 32

37 Tre stora landsting skärper sina etiska kravNu inför de en uppförandekod.

40 UpphandlingsgalanDen första Upphandlingsgalan har gått av stapeln. Drygt 300 personer kom till Cirkus i Stockholm för att vara med och fi ra.

48 Fråga våra experterUpphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor.

50 JuristenVåra juridikexperter reder ut vem som är behörig att underteckna anbud.

52 Debatt specialHur får referenser användas vid upp-handling?

56 Karriär: Hur viktig är LOU när du söker jobb?När Johan Lundvall rekryterar med-arbetare ser han hellre att de har kunskaper om byggprocesser.

40

37

UPPHANDLING24 • NUMMER 1 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE2

innehåll

U24-01 Inneha ̊ll och ledare.indd 2U24-01 Inneha ̊ll och ledare.indd 2 09-01-29 13.33.2509-01-29 13.33.25

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t

DET HÄFTIGASTE JAG » har varit med om någonsin i jobbet. Jag kan inte sammanfatta Upphandlingsgalan på något annat sätt. Känslan att stå på scenen när pristagarna av-slöjades var obetalbar. 300 personer i publiken jublade, tjoade och klappade i takt med 20-mannabandet som spelade när pristagarna äntrade scenen.

Ska jag vara ärlig hade jag väntat mig lite stillsamma applåder under prisutdelningen, inte jubel som på en fotbollsmatch eller en rockkonsert. Det är drag i Upp-handlarsverige.

Men det riktiga elddopet är när enkätsvaren från del-tagarna strömmar in. Det är ju en sak att dras med i stämningen under kvällen, en helt annan att vid skriv-bordet dagen därpå kyligt och detaljerat utvärdera Upphandlingsgalans konferensprogram och kvällens festligheter.

Jag ramlade av stolen när jag såg resultatet: 55,3 pro-cent av besökarna gav Upphandlingsgalan högsta möj-liga betyg. 98,5 procent av besökarna gav det

sammanlagda omdömet Mycket bra eller Bra. Inte en kotte tyckte att Upphandlingsgalan var Dålig eller Mycket dålig.

Besökarna var speciellt nöjda med konferensdelen av Upphandlingsgalan, där aktuella och meriterade talare utfrågades på scenen. Här fi ck vi beröm för det rappa tempot och formen, med mycket interaktivitet och dis-kussioner.

Självklart upprepar vi Upphandlingsgalan i år. Pla-nera för en spännande konferens på dagen och en fart-fylld afton vid månadsskiftet november/december.

Börja redan nu fundera på vad du har utfört för bra saker, och föreslå dig själv som en av årets pristagare. Så kanske vi står på scenen tillsammans när det är dags för prisutdelning igen. ■

LEDARE

REDAKTION & MARKNAD

Bo Nordlinchefredaktör, 08-453 63 12

[email protected]

”Det bästa jag har varit med om.”

”98,5 procent tyckte att Upphandlingsgalan var

mycket bra eller bra.”

U P P H A N D L I N G 2 4 N U M M E R 1 2 0 0 9

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin,[email protected], 08-453 63 12

Red.sek: Martin Krall, [email protected]ör: Eva Wenström, [email protected]

Form: Christian Sabe, [email protected]: Daniel Salomon

Affärschef: Åsa Johansson,[email protected], 08-453 61 05

Annonser: Isabelle Delorme,[email protected], 08-453 62 73Annonsmaterial: Maria Samuelsson,

[email protected], 08-453 62 84VD: Anders Huldt, [email protected]

Tryck: Sörmlands Grafi ska. ISO 14001:2004-certifi erad, vilket innebär att

tryckeriet arbetar systematiskt för att minimera miljöbelastningen.

Minst sex konferen-ser under 2009: LOV,

Ramavtal, e-inköp, miljö&etik med

flera. Läs mer på www.

uh24.se/konferens

Prenumeration: 10 nummer kostar 1 795 kronor.

Teckna dig på http://pren.uh24.se eller på telefon 08-453 61 00.

Prenumeration och adressändring: 08-453 61 00 (öppet 8.00-17.00, fre

8.00-12.00), [email protected] eller prenumeration.idg.se Fax 08-453 60 65

Postadress: Upphandling24, 106 78 StockholmBesöksadress: Karlbergsvägen 77

Telefon: 08-453 60 00 (växel)E-post till redaktionen: [email protected]

Utgivare: Upphandling24 AB

ISSN: 1654-725X

MER ÄN BARA EN TIDNING

WWW.UH24.SE Snabba nyheter, uppdateras flera gånger per dag.

Varje vecka via e-post med en sam-manfattning av de senaste nyheterna.Anmäl dig på: WWW.UH24.SE/NYHETSBREVDet är gratis!

3UPPHANDLING24 • NUMMER 1 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

WEBB

NYHETSBREV

KONFERENSER

U24-01 Inneha ̊ll och ledare.indd 3U24-01 Inneha ̊ll och ledare.indd 3 09-01-29 13.28.2909-01-29 13.28.29


KrönikaFo

to: D

an

-Åke

Wä

liva

ara

Läs fl er krönikor av Lisbeth Johnson på webben: www.uh24.se/lisbeth

LISBETH JOHNSON är upphandlingsansvarig i Halmstads kommun och ordförande i SOI.

VILKA ORD SOM » är mest förekommande i nyhetsrappor-teringen och i samtalen mellan människor varierar sä-kert över tiden. Kanske fi nns det någon institution eller forskare som har koll på det. Jag har det inte, men det är väl ingen vågad gissning att ”fi nanskris”, ”varsel” och ”lågkonjunktur” nämndes mer frekvent hösten 2008 – och det ska vi väl vara tacksamma för. När vi nu har gått in i ett nytt år, skålat och önskat varandra ett ”gott nytt” undrar vi väl lite till mans och kvinns vilka ord som blir 2009 års höjdare. Kan man tänka sig en snar vändning till det bättre av det eländets tillstånd vi upplever? Vågar vi hoppas på ”förnyad framtidstro” och ”optimism” som årets modeord?

Den uppmärksamme läsaren har givetvis redan in-sett att jag knyckt rubriken till denna krönika från en bok som USA:s nye president Barack Obama skrev 2006. På svenska heter den just ”Att våga hoppas”. Han skrev den i en helt annan ekonomisk verklighet än den vi upplever i dag, och hans förhoppningar handlade därför om annat än en konjunkturuppgång, men ändå. På hans axlar vilar ett stort ansvar för en snar vändning till det bättre. På honom ställs förväntningar om att vi ska kunna börja an-

vända ord som ”framtidstro” och ”optimism” igen.Vi vet alla att en enda individ, inte ens en presi-

dent i USA, ensam kan förändra världen. I det fallet är han sannolikt som svalan som inte

gör någon sommar. Och trycket på Obamas axlar kan visa sig vara alldeles för stort. Men under julhelgen har jag läst hans bok och rekommenderar den varmt. Det är svårt att inte ryckas med och bli en del, om än en alldeles obetydlig del, av det för-väntanstryck som nu fi nns i snart sagt varje del av globen.

Kan det fi nnas någon så kallad melodi-radioövergång till upphandlingsområdet efter detta? Ja, om ni ursäktar så tror jag

faktiskt det. Det år vi just gått in i har mycket intressant i sitt sköte.

Den offentliga upphand-lingen får inte sällan klä skott för allehanda misslyckanden i olika verksamheter. Det

kan vara inom exem-pelvis vård, omsorg eller transport-

området. Inte minst nu denna ödesdigra höst har vi sett exempel på detta. Samtidigt vet vi, som till vardags är verksamma som upphandlare, att det fi nns många fak-torer utanför själva upphandlingsprocessen som var och en på sitt sätt bidrar till att upphandlingsresultatet inte alltid blir fulländat. Exempel på sådana faktorer är bristen på tydliga roller mellan upphandlare och bestäl-lare, otillräcklig uppföljning och en lagstiftning som be-höver förändras och förbättras på en rad punkter. Det är enligt min mening alls inte frågan om en ”kris” för den offentliga upphandlingen men likafullt fi nns det behov av en vändning, några strategiska åtgärder som kan bidra till framtidstro för upphandlingen.

Ett viktigt instrument för en sådan utveckling är onek-ligen den proposition om förändringar i LOU som ska läggas under 2009. Mats Odell, som ansvarig för den pro-positionen, ska kanske inte jämföras med Barack Obama, men för oss upphandlare blir det viktigt vilka förslag som kommer att fi nnas där. Förväntningarna är höga. De handlar bland annat om enklare tillämpning av ram-avtalsregler, om en koncentration av upphandlingsmålen till färre länsrätter, om en gräns för direktupphandlingar som tar hänsyn till kostnaden för att göra en formell upp-handling. Därutöver har åtminstone jag förhoppningar om att regeringen nu ska sätta ned foten vad gäller köp från egna bolag och att det klargörs om statliga myndig-heter kan handla sinsemellan utan upphandling.

Om allt detta skulle bli verklighet under 2009 kan vi verkligen börja använda orden ”framtidstro” och ”opti-mism” också om den offentliga upphandlingen. Jag vågar hoppas på ett bättre 2009 både vad gäller världs-ekonomin och upphandlingen. ■

PS. I min förra krönika skev jag om en vd som av en läns-rätt inte ansågs vara rätt person att underteckna anbud då han inte bedömdes vara ”behörig företrädare”. Kammar-rätten har gjort en annan bedömning och företaget fi ck kontraktet.

Att våga hoppas

”Det fi nns behov av åtgärder som kan bidra

till framtidstro.”

U24-01 Kronika Lisbeth.indd 4U24-01 Kronika Lisbeth.indd 4 09-01-29 11.07.0009-01-29 11.07.00

Städer som använder 30% mindre energi?

Javisst.

Som en av världens ledande producenter av energieffektiva lösningar hjälper ABB till att spara el utan att ge avkall på prestanda. Våra styrsystem för belysning kan ge energibe-sparingar på upp till 50 procent och våra system för fastighets-automation upp till 60 procent. Så när alla andra bara pratar om energipriser, elavbrott och klimatförändringar gör ABB något åt saken. Här och nu. www.abb.se/energieffektivitet

abb.indd 1abb.indd 1 2009-01-28 15:53:402009-01-28 15:53:40


Krönika

Läs fl er krönikor av Stig-Björn Ljunggren på webben: www.uh24.se/stig-bjorn

STIG-BJÖRN LJUNGGRENär samhällsvetare och samhällsdebattör.

STRAX INNAN JUL » uppmanades vi av statsminister Fredrik Reinfeldt att inte köpa en massa kinestillverkade prylar utan i stället lägga svenska produkter under granen, framför allt tjänster och upplevelser. Köp inga utrikiska datorer alltså, utan bättre med familjeutfl ykter till Kol-mården! Det kan synas som en lite märklig uppmaning från statsministern, med tanke på att han själv nyss krängt nationella kronjuveler som Absolut till franso-serna. Och efter allt det engagemang som har lagts ner på att integrera Europa. Samt avskaffa den svenska kronan. Det mantra som har surrat det senaste årtiondet har varit fri rörlighet för varor och tjänster. Men nu ska vi börja tänka lite mer nationellt, och skälet är förstås krisen och konkurrensen från nya nationella partier. Men frågan är om statsministern menar allvar – vad får det i så fall för konsekvenser? Låt oss tänka den hädiska tanken att vi ska frångå det europeiska integrationsmantrat och i stället göra upphandlingar i nationell anda. Visst, det

kommer att bli lite svårt! Upphandlingsreg-lementet är ganska tydligt mot diskri-

minering av aktörer från andra länder.

I förlängningen av en nationell upphandlingsstrategi kommer

som ett brev på posten även regio-nala och kommunala avläggare. Om

vi svenskar inte vill köpa tjänster pro-ducerade i Frankrike, kommer kom-

munen i Knäckebrödhult att följa logiken och försöka hitta leverantörer

från sin egen älskade hembygd. Mot detta fi nns ett regelverk. Men kan vi inte

krångla oss förbi detta på något sätt? Ett bra exempel är reglerna om

avdrag för hushållsnära tjänster och det nyinförda ROT-avdraget. I dag är detta tillämpbart även för den svensk som köper tjänster utomlands, ex-empelvis betalar för en reparation av sin an-delslägenhet i Spanien. Därmed läcker också

pengar ut ur landet. Kritiker av detta har

påpekat att det

vore lämpligare att, som i tidigare varianter, koppla av-dragen till exempel upprustning av miljonprogrammet. Tipset blir därmed att formulera villkoren så att de blir svåranvända utanför Sveriges gränser. Eller ta Vägverket som har ansträngt sig för att få utländska företag att vara med och bjuda på bygget av Norra Länken. Om sådant onationellt ofog i framtiden ska stävjas är ett bra tips att utforma upphandlingsvillkoren på gammelbyråkratisk svenska. Inga engelska översättningar!

En annan diskussion som snuddar vid detta är om vi ska sänka skatten eller satsa pengar på kommunerna. Ekono-merna påpekar stillsamt att skattesänkningar – så att medborgarna får behålla sina egna pengar – leder till att de handlar utlandsproducerade prylar och slantarna rinner ur landet. Men om kommunerna får pengarna kommer de att handla inhemskt producerade varor och tjänster. Den förnämsta modellen för att kunna begränsa den fria konkurrensen är dock den snårskog av mora-liska, etiska och demokratiska krav som har börjat ställas på upphandlingar. När jag bläddrar igenom gamla nummer av Upphandling24 slås jag av den snårskog av diffusa krav som har börjat ställas av kommuner och landsting. Det är Fair Trade-städer med humanitära krav, det pratas om rättvisemärkta produkter, uppförande-koder, sociala krav, ILO:s kärnkonventioner, FN:s barn-konventioner, FN:s mänskliga rättigheter, arbetsmiljölagar, arbetsrätt, sociala försäkringsskydd, rättvist bomull (till 20 procent åtminstone), etiska bildskärmar, moraliska datorer, auktorisation av städbolag, kollektivavtal, miljö-mässigt och socialt ansvar, etiskt kaffe, ekologisk mat, hänsyn till religiösa aspekter och Fan och hans mormor.

Jag tror att allt detta egentligen lätt kan kokas ner till att vi bara vill upphandla av sådana som följer svenska tra-ditioner. Lyckas vi bara omformulera detta ”Varen Svenske!” till ett juridiskt acceptabelt fi lter har vi räddat nationen. Som sagt, det här var ett tankeexperiment med anledning av vår statsministers uppmaningar att tänka nationellt. Den som är tveksam till den här utvecklingen bör nog hojta till redan nu, för trenden är tydlig. ■

Upphandlingar i nationell anda

”Vi vill bara upphandlaav sådana som följersvenska traditioner.”

U24-01 Kronika stigbjorn.indd 6U24-01 Kronika stigbjorn.indd 6 09-01-29 11.07.2209-01-29 11.07.22

Bring levererar snabbt, tryggt och grönt!

Har du frågor om våra tjänster eller vårt miljöarbete ring oss på 0771-269 269, eller läs mer på bring.se/express

I Bringkoncernen fi nns en rad olika företag som gör allt för att maximera kundnyttan. Vi tar hand om allt från distribution av post, paket och större gods till lagerservice och handtering av varor som kräver temperaturkontroll.

Bring är Nordens ledande företag inom bud och expresslogistik. Vårt breda utbud av tjänster och stora fordonspark gör att du får bästa tänkbara service och fl exibilitet och att det du skickar kommer fram snabbt, säkert och i tid.

Att vara marknadsledare ställer höga krav på ett aktivt miljöarbete. Bring har fl er miljöfordon och fl er miljöutbildade förare än något annat transport-företag i Sverige.

bring.indd 1bring.indd 1 2009-01-28 16:11:042009-01-28 16:11:04

KONKURRENSVERKET TALAR OM » förenkling av upphandlingar under tröskelvärdet. Det är gott och väl. Näringsliv, upphandlande myn-digheter och rättsvårdande instanser är överens om att det behövs. Men det är en sak att prata om förenklingar i allmänna ordalag. En annan sak är att komma med konkreta förslag. På den punkten har Konkur-rensverket inte levererat.

I våras framförde Konkurrensverket önske mål om att man upp till 600 000 kronor skulle kunna förenkla förfarandet likt Danmark och Norge. Verva, SKL och Ekonomistyrningsverket har framfört lik-nande synpunkter. Många upphandlande myndigheter såg här en möjlighet att kunna fokusera på upphandlingar som betyder stora besparingar i stället för att bindas upp av mindre upphandlingar.

I dagarna backar Konkurrensverket från det kravet och föreslår i en rapport fem pris-basbelopp, för närvarande 205 000 kronor, som fast värde för det som i lagen kallas ”lågt belopp”. Sam tidigt lägger man förslag kring elektroniskt offentliggörande av upphand-lingar under tröskelvärdet på nationellt till-gängliga data baser och samma villkor för offentliggörande av tilldelningsbesluten.

Som upphandlare på golvet undrar jag vad förenklingen består i. Fem prisbas-

belopp innebär att några får höja sina gränser, andra får sänka. De som får sänka sina beloppsgränser får fl er förenklade upp-handlingar, de som får höja får färre. För-enkling för några, status quo för många och försvårande för andra.

Publicering av upphandlingar under tröskelvärdet ska ske på allmänt tillgänglig elektronisk databas? Det sker redan nu. Ingen förenkling.

Publicering av tilldelningsbesked på all-mänt tillgänglig databas? Vad är syftet? Vad blir enklare? Ingenting.

Konkurrensverket skriver att förfrågnings-underlagen kan göras enklare och att man borde förenkla lagtexten i kapitel 15. Men hur ska man kunna göra det när man redan i ingressen bestämt att samma grundregler ska gälla som över tröskelvärdet? Där väntar vi med spänning på reella förslag, i stället för allmänna skrivningar.

Konkurrensverket skriver även att ”För-enklingen innebär att upphandlande myn-digheter ges större möjligheter att själva utforma upphandlingen för att utnyttja de konkurrensmöjligheter som fi nns”. I dag är ju dessa möjligheter 100 procent! Vari består förenklingen?

Summa summarum så kan jag inte på något sätt se hur det här förslaget ska leda

till någon förenkling av upphandlingarna för någon av de inblandade parterna.

Det som saknas är hur man ska uppnå ba-lans mellan arbetsinsatsen och värdet på upphandlingar under tröskelvärdet, här för-blir Konkurrensverket svaret skyldigt. Har Konkurrensverket någon ny upphandlings-form på lut, ett mellanting mellan direktupp-handling och förenklad upphandling? Det vore verkligen intressant!

Björn IsakssonUpphandlingschef, Jönköpings kommun

När? Vad? Vem? Var?11 februari Stora LOV-dagen Upphandling24 Stockholm

3 mars Temadag LOV LFU Göteborg

4 mars Grön upphandling Miljöaktuellt/MSR Stockholm

5 mars Temadag LOV LFU Lund

18 mars Stora Ramavtalsdagen Upphandling24 Stockholm

12 maj Stora e-upphandlingsdagen Upphandling24 Stockholm

14 maj Upphandla revisionstjänster SKL Stockholm

30 mars–1 april SOI:s årskonferens Sveriges Offentliga Inköpare Norrköping

Tipsa oss om konferenser, utbildningar eller andra händelser som är intressanta för upphandlare. Skicka dina tips till [email protected].

Det här händer i Upphandlingssverige

Tomt prat om förenklingar från KKV

Foto

: Th

or B

alk

he

d

Björn Isaksson, Jönköpings kommun.


debatt Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].

U24-01 debatt.indd 8U24-01 debatt.indd 8 09-01-29 11.00.4809-01-29 11.00.48

AMERICAN EXPRESSBETALSYSTEM

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster.

Bara en leverantör är rankad1:a i alla kategorier.

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer.

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på:Tel 08-429 5831, email: [email protected]

american exrpess.indd 1american exrpess.indd 1 2009-01-28 16:05:512009-01-28 16:05:51

www.delphi.se

Advokatfirman Delphi erbjuder skräddarsydda lösningar för valfrihetssystem inom vård och omsorg. Vi arbetar också för leverantörer som är intresserade av att få delta i valfrihetssystem.

Du träffar oss på Stora LOV-dagen den 11 februari 2009.

I Advokatfirman Delphi hittar du ca 120 duktiga jurister. Tillsammans erbjuder vi hela bredden av kvalificerad affärsjuridisk rådgivning. Från kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Norrköping.

Får vi LOV?

Jenny CrafoordBiträdande jurist

Kristian PedersenBiträdande jurist

Anna Ulfsdotter ForssellAdvokat och delägare

delphi.indd 1delphi.indd 1 2009-01-28 16:06:382009-01-28 16:06:38

CHRISTINA SÖDERGREN, UPPHANDLINGSCHEF, UPPSALA LÄNS LANDSTING– Jag måste nog säga att det var när jag upp-handlade Upptåget för Uppsala Lokaltrafi ks räk-ning under 2005. Det var ett perfekt underlag som en konsult hjälpte till att ta fram, det kom in tre, fyra bra anbud och upphandlingen var enkel att utvär-dera. Dessutom var den kul att göra, eftersom det var något nytt för mig och inte något som jag nor-malt brukar ägna mig åt. Man skulle kunna säga att hela upphandlingen gick som på räls.

STEFAN KINDEBORG, UPPHANDLINGSCHEF, NYKÖPINGS KOMMUN – När jag jobbade på Landstinget Sörmland 2006 skulle jag leda en rollatorupphandling i samverkan med fem andra landsting. På första projektmötet blev det en klart livlig diskussion med de minst sagt skeptiska hjälpmedelskonsulenterna – man ville ju inte ha några billiga ”skräprollatorer från Kina”. Upphandlingen blev i alla fall riktigt bra och gjorde att kostnaden för rollatorer kunde sänkas med 20–30 procent, vilket var lika med fl era miljoner kro-nor för varje landsting årligen – dessutom utan att behöva tumma på kvaliteten.

PETER LINDBLOM, AVDELNINGSCHEF FÖROFFENTLIG UPPHANDLING, KONKURRENSVERKET– År 2004 genomförde Stockholm Vatten en stor slamupphandling i 100-miljonersklassen. Vi valde en förhandlad upphandling, och av fyra intres-serade leverantörer lämnade tre av dem anbud. Avtal slöts med samtliga anbudsgivare, men en av leverantörerna ansåg att upphandlingen inte hade gått rätt till och anlitade två advokatbyråer som bombarderade oss med skrivelser. Vi vann på samtliga punkter i både länsrätt och kammarrätt. Det var både en ekonomiskt och tekniskt fram-gångsrik upphandling, eftersom upphandlings-enheten var med tillsammans med beställarna redan i planeringsskedet, och samarbetet fung-erade friktionsfritt.

VILKEN ÄR DIN MEST LYCKADE UPPHANDLING?Det görs många offentliga upphandlingar varje år. Vissa blir bra, andra kanske inte blir som man hade tänkt sig. Men så fi nns det någon som sticker ut, någon man minns som den mest lyckade av alla. Upphandling24 har frågat sex upphandlare/inköpare vilken upphandling de tycker var den mest lyckade.

PERNILLA MJÖBERG, INKÖPSCHEF, ALVESTA KOMMUN– När jag arbetade i Växjö kommun sparade vi mycket pengar på en upphandling av gatubelys-ning. Det pågick diskussioner om nedsläckning, för att spara pengar. Vi ändrade hela upplägget när vi insåg besparingspotentialen och delade upp avtalet i ett serviceavtal och ett avtal för elen. På det sättet sparade vi ett antal miljoner och kunde dessutom undvika nedsläckning av gatu-belysningen. Dagen efter skrev lokaltidningen om upphandlingen, och vi fi ck presentera hela upp-handlingen för politikerna.

SINIKKA SUUTARI, UPPHANDLINGSKONSULT, KOMMENTUS– Den mest lyckade upphandlingen var när Stock-holms stad skulle upphandla it och telefoni som en helhetslösning för att utnyttja ny teknik under avtalstiden. Stockholms stad krävde ett strategiskt och långsiktigt perspektiv och många berörda var inblandade och hade tusentals önskemål på skall- och börkrav. Upphandlingen gjordes som en funktionsupphandling, där leverantörerna kunde lämna anbud på telefoni, it eller båda delarna. Det blev ett riktigt ormbo, där anbudsgivarna både samarbetade och konkurrerade i samma upp-handling, eftersom de både lämnade egna och gemensamma anbud. Lång avtalstid gjorde det till en tvåmiljardersaffär som Tietoenator tog hem. TEEMU LEHTIMÄKI, UPPHANDLINGSCHEF, VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTING– Redan år 2007 skapade vi en valfrihetsmodell i landstinget via upphandling. Först tog vi fram kraven som skulle ställas, sedan den ersättnings-modell som skulle gälla. Leverantörerna konkur-rerade inte om pris, och vi tecknade ramavtal med samtliga leverantörer som uppfyllde kraven. Den enda skillnaden från LOV var att vi inte hade löpande annonsering. Det som kändes extra lyckat var att vi hade gått politikerna till mötes och på ett lagligt sätt – via upphandling – skapat ett valfrihetssystem.

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

tFo

to: N

ikla

s Alm

Foto

: An

de

rs J

ern

bo

m


DEN BÄSTA UPPHANDLINGENenkät

U24-01 Enkatfragan.indd 11U24-01 Enkatfragan.indd 11 09-01-29 11.01.1509-01-29 11.01.15

MTR VANN UPPHANDLINGEN » om verksamheten i Stockholms tun-nelbana, i konkurrens med fem andra anbudsgivare

– MTR har lämnat det bästa anbudet ur kvalitetssynpunkt och det har vägt tyngst. Därför har SL:s styrelse beslutat att ge MTR förtroendet att driva Stockholms tunnelbana de kom-mande åtta åren, säger SL:s sty-relseordförande Christer G Wennerholm.

– Det är jätteroligt att vi har fått det här stora förtroendet, och vi är verkligen glada och stolta över att ha vunnit upp-handlingen. Vi ska göra allt för att förvalta förtroendet, säger Torborg Chetkovich, vd för MTR i Skandinavien och den som ska leda det lokala bolaget.

Torborg Chetkovich, som har mer än tio års erfarenhet av bran-schen, inklusive drift av tunnel-banan i Stockholm, menar att det viktigaste för resenärerna är punktlighet, och just det är något som MTR har tagit fasta på.

– I Hongkong har MTR en punktlighet i tunnelbanan på 99,8 procent och är kända för hög kvalitet och kundservice, säger hon.

Kundfokuserat företagAvtalet, som gäller i åtta år med möjlighet att förlängas i ytterli-gare sex år, innebär ett total-ansvar för verksamheten. Kon-traktet innebär att SL betalar MTR ett fast pris på 2 465 mil-joner kronor per år. Avtalet innehåller även incitament

inom fl era områden, framför allt kundnöjdhet, pålitlighet, utförd trafi k och städning. De maximala incitamenten, bonus och viten, uppgår till 145 mil-joner kronor årligen.

– Det nya avtalet innebär ökad bemanning och förbättrad kund-service samt krav på bättre punktlighet, färre inställda tåg och bättre städning. Det blir en rejäl kvalitetshöjning till en i princip oförändrad kostnad, säger SL:s vd Ingemar Ziegler.

När det gäller underhåll, städ-ning och service av tågen, kommer MTR att samarbeta med Mantena, som är Norges le-dande företag inom tågunder-håll. Anställda på Tågia, som i dag arbetar med tunnelbanan kommer att erbjudas anställning

MTR TAR ÖVER TUNNELBANAN

Socialstyrelsen bygger upp portal om HIV

Precio Systemutveckling kommer »att bygga upp Socialstyrelsens webbplats och skapa en särskild portal med allt man behöver veta om HIV. Det är ett ettårigt ramavtal, med option på förlängning i ytterli-gare tre år. Värdet under det första året är upp till åtta miljoner kronor.

– Det här är en både stor och på många sätt intressant affär för oss. Det är första gången som Social-styrelsen gett oss förtroendet, säger företagets vd Per Melin.

***Ny professur inom transport-ekonomi

Styrelsen för väg- och trans- »portforskning, VTI, har beslutat att utse Jan-Eric Nilsson till professor i national ekonomi med inriktning mot transporter. I beskrivningen av professuren betonas analyser av aktörernas beteende vid kon-kurrens och upphandling inom transportsektorn, offentlig och privat samverkan, planerings- och besluts-processer samt skatter, avgifter och fi nansiering.

***Tekniska Verken väljer Telenor

Tekniska Verken i Linköping har ge- »nom upphandling valt Telenor som leverantör av fast och mobil telefoni. Avtalet gäller från och med februari 2009 och löper över tre år.

– Vi ser ett ökat behov av mobila lösningar för att kunna sköta vår kommunikation på ett effektivt sätt, säger Johan Svanholm, it-chef på Tekniska Verken.

I konkurrens med fem andra anbudslämnare vann Hongkong-baserade MTR SL:s upphandling av verk-samheten i Stockholms tunnelbana. Uppdraget är värt upp till 35 miljarder kronor.

– Vi ska göra allt för att förvalta förtroendet, säger Torborg Chetko-vich, vd för MTR i Skandinavien.

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE


Senaste nytt

Notiser

U24-01 Nyheter_3.indd 12U24-01 Nyheter_3.indd 12 09-01-29 11.07.4309-01-29 11.07.43

Kommuner beslutar själva om privatisering

Färska nyheter direkt till din inkorgPrenumerera på Upphandlings24:s elektroniska nyhetsbrev.

Det är gratis och ger dig färska nyheter direkt i din inkorg varje vecka. Teckna din gratisprenumeration på

www.uh24.se/nyhetsbrev

i det nya gemensamma underhållsföretaget.

– Mantena har en viktig roll i arbetet med vårt gemensamma mål att öka servicenivån i tunnelbanan, med fokus på säkerhet, punktlighet och renlighet, säger Tor-borg Chetkovich.

Det nya avtalet är funktionsinriktat med specifi cerade mål inom varje huvudområde och innebär krav på succes-siva förbättringar inom hela avtalsperioden.

– Vi är ett kundfoku-serat företag och vår vik-tigaste uppgift blir att

öka servicen till kunderna för att göra tunnelbanan ännu mer attraktiv för resenärerna. En förutsättning för att vi ska bli en tunnelbana i världsklass är att våra medarbe-tare är engagerade i arbetet. Jag ser fram emot att med dem som sköter driften i dag integrera kompetenser från MTR:s och Mantenas medarbetare, säger Torborg Chetkovich.

Kvalitetslyft på sikt– Vi ska inte vänta oss någon radikal förändring redan den 2 november, men jag är övertygad om att avtalet med MTR på sikt kommer att ge det kvalitetslyft som behövs för att tunnelbanan även i framtiden ska locka fl er och mer nöjda resenärer, säger Ingemar Ziegler.

De cirka 3 000 personerna som berörs i den nuvarande verksamheten har rätt att övergå till den tillträdande en-treprenören. Det preliminära datumet för övertagandet är den 2 november 2009. ■

De 6 anbudsgivarnaMTR Corporation » – ägs till cirka 75 procent av Hongkong stad,

fi nns över hela världen och är operatör av spårtrafi ken i London. Relativt ny vd är Torborg Chetkovich, som tidigare arbetade på Veolia, den nuvarande operatören.

Arriva Skandinavien A/S /Keolis Nordic /Stockholm Tub »Konsortium mellan ISS Traffi care, ISS Facility Services och »

Svenska Tågkompaniet

S-Bahn Berlin GmbH »T-banebolaget Stockholm » (konsortium mellan Eurailco S.A.

och DSB Sverige)

Veolia Transport Sverige » – den nuvarande operatören förtunnelbanan sedan år 2000.

– På sikt kommer avtalet att ge det kvalitetslyft som behövs, säger Ingemar Ziegler.

RIKSDAGSLEDAMOTEN EVA »OLOFSSON (v) har ställt den skriftliga frågan ”Avser statsrådet att vidta åt-gärder för att kommunala enheter inte ska förbjudas att lägga anbud vid upp-handlingar av äldreom-sorg?” till statsrådet Maria Larsson (kd). I kommu-nerna begränsas ofta den fria konkurrensen genom att kommunala enheter förbjuds att delta i upp-handlingar, skriver Eva Olofsson och ger exempel på ett vårdboende i Värmdö kommun.

Framhåller ny lagDet fi nns inte skäl att be-gränsa det kommunala självbestämmandet när det gäller utförandet av äldreomsorgen, svarar Maria Larsson. Hon fram-

håller den nya lagen om valfrihetssystem som ett exempel på vad reger-ingen har initierat för att stimulera ökad valfrihet och större mångfald av ut-förare.

Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och det är upp till kommunen att av-göra hur verksamheten ska organiseras och i vilken omfattning man vill konkurrenspröva verk-samheten.

Om kommunen väljer att låta kommunala en-heter delta i ett valfrihets-system eller lägga anbud på ett äldreboende ska dessa enheter ha motsva-rande villkor som externa leverantörer, för att inte konkurrensen ska sned-vridas. ■

Eva Olofsson, riksdags-ledamot.

Maria Larsson, statsråd.

FÖR ATT EFFEKTIVISERA » sina upphand-lingar ska Östhammars kommun an-ställa en upphandlingsstrateg, som ska arbeta med både externa och interna upphandlingsfrågor.

– Vi har ingen som arbetar med upp-handlingsfrågor på heltid i vår kommun och har ett stort behov av det, säger Per Engström, ekonomichef i Östhammars kommun.

Just nu pågår intervjuer med ett antal personer och man räknar med att det snart ska vara klart. Tjänsten kommer att ligga organisatoriskt di-rekt under ekonomichefen.

Tjänstemännen i kommunen har under fl era år fört intensiva diskus-sioner med politikerna i Östhammar om behovet av någon som arbetar på heltid med upphandling.

– Nu har vi nått konsensus och vi är överens om att rekrytera en upphand-lingsstrateg, säger Per Engström.

Kommunen har också tagit fram en ny upphandlingspolicy, som har an-passats till förändringarna i LOU.

– I vår nya upphandlingspolicy är mycket också kopplat till den nya upphandlingsstrategen, säger Per Engström. ■

Östhammar satsarpå en strateg

Foto

: Erja

Le

mp

ine

n

Senaste nytt


NYHETSREDAKTÖR Eva Wenström, [email protected]


SJ måste följa upphandlingsreglerna

NÄR SJ KÖPTE » 20 nya tåg till ett värde av cirka tre miljarder kronor genomfördes ingen upp-handling enligt de regler som gäller för upphandlande enheter. Bland annat gjordes ingen an-nonsering för att få in olika anbud innan affären slutfördes. Det var därmed en olaglig di-rektupphandling i strid med reg-lerna, skriver KKV.

Efter en utredning konsta-terar Konkurrensverket att SJ ska betraktas som en upphand-lande enhet, och de måste därför följa reglerna kring offentlig upphandling.

Enligt Konkurrensverkets be-slut ska SJ följa bestämmelserna i lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, trans-porter och posttjänster, LUF,

som trädde i kraft den 1 januari 2008.

SJ AB bildades år 2001 i sam-band med bolagiseringen av af-färsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog SJ AB affärsverkets persontrafi k på järnväg.

SJ AB ägs till 100 procent av staten och förvaltas av närings-departementet. ■

Konkurrensverket konstaterar att SJ ska betraktas som en upphandlande enhet.

Foto

: Ka

spe

r Du

dzi

k

OFFENTLIG UPPHANDLING KAN » an-vändas som ett styrinstrument för att nå miljöpolitiska mål, men andra styrmedel kan vara mer effektiva. Det framgår av forskningsrapporten ”Miljö-hänsyn i offentlig upphand-ling”, som gjorts på uppdrag av Konkurrensverket.

En avgörande faktor om of-fentlig upphandling är ett effek-tivt styrinstrument, är om det samtidigt görs andra insatser för att komma åt samma miljö-problem.

Det är en komplex uppgift att föra miljöpolitik via offentlig upphandling, menar författarna av rapporten. Det är inte givet att en upphandling med ställda miljökrav är det mest kostnads-effektiva sättet att nå ett visst miljömål. I vissa situationer kan ekonomiska styrmedel som skatter, miljöavgifter eller sub-ventioner vara mer effektiva.

Bra att höja kunskapsnivån– Det är viktigt att ta tillvara alla möjligheter att nå en bättre miljö

samtidigt som vi hushållar med de gemensamma resurserna. Det är bra att vi med denna rapport kan höja kunskapsnivån om hur miljökrav i offentliga upphand-lingar kan bidra till en bättre väl-färd, säger Konkurrensverkets tillförordnade generaldirektör Jan-Erik Ljusberg.

Rapporten är författad av fors-karna Runar Brännlund, Per-Olov Marklund och Sofi a Lundberg från Umeå universitet och fi nns att ladda ner på Kon-kurrensverkets hemsida. ■

Komplext att föra miljöpolitik via upphandling



Senaste nytt

NotiserÖrebro drar ned på papper

Kommunfastigheter Örebro har »tillsammans med Vitec Fastighets-system genomfört ett projekt i syfte att ta bort pappershanteringen från den dagliga driften. I samband med det har de interna processerna hos Kommunfastigheter Örebro utveck-lats och effektiviserats.

– Det känns mycket bra att vi nu efter genomfört projekt kan bidra till en bättre miljö. Dessutom kommer Vi-tecs lösning att innebära betydande kostnadsbesparingar för oss, säger Benny Fägerstad, driftschef på Kom-munfastigheter Örebro.

***Ekonomi-styrningsverketbjuder in

Ekonomistyrningsverket bjuder in »till informationsträffar med intressera-de marknadsaktörer under februari 2009, för att få en bild av utveck-lingsläget och utvecklingstrenderna inom e-handelsområdet.

Aktörer inom området kan för-medla synpunkter som är värdefulla i arbetet med framtagningen av för-frågningsunderlaget. Den komman-de ramavtalsupphandlingen, som ska underlätta myndigheternas infö-rande av elektroniska beställningar, förväntas bli klar i slutet av 2009.

***Logica levererar it-drift åt SCB

Statistiska centralbyrån, SCB, har »tecknat avtal med Sveriges största it-tjänsteföretag, Logica, för leverans av it-drift. Avtalet löper över fyra år och kan förlängas ett år i taget upp till högst sex år. Det har ett värde på 180 miljoner kronor de fyra första åren.

Målet med upphandlingen var att skapa en stabil it-drift och kommuni-kation inklusive telefoni.


Nummer ett på betalkort och rese-konto för statliga myndigheter.

Eurocard har återigen vunnit det statliga ramavtalet för betalkort och resekonto. Att samla allt på en faktura ger smartare administration och sparar tid och pengar. Men det unika är tjänsterna ni enkelt kopplar till era kort: system för samman-ställning, analys och uppföljning av alla

inköp. Resultatet är bättre kostnads-kontroll. Kontakta oss gärna om du vill ha fl er skäl att välja Eurocards kort- och betal-ningstjänster. Läs mer på eurocard.se, eller ring oss på 08-14 67 45. Välkommen till en expert på betalningar.

eurocard.se

eurocard.indd 1eurocard.indd 1 2009-01-28 16:07:322009-01-28 16:07:32

KAMMARKOLLEGIET HADE INTE » lång tid på sig att bli klara när de fi ck i uppdrag av regeringen att an-svara för den nationella annon-seringen av valfrihetssystemet enligt LOV. De valde att göra en förenklad upphandling.

– Uppdraget fi ck vi plötsligt i somras av regeringen, vilket innebar att vi hade ont om tid för att bli klara till januari 2009. Det vi minst av allt ville ha var en överprövning och därför var vi mycket tydliga i förfrågningsun-derlaget, säger Jonas Lembke på Kammarkollegiet.

I uppdraget ingick dels att ut-veckla databasen för valfrihets-systemet och dels att stå för driften av systemet under det första året.

– Vi tog hjälp av VHS Upp-handling som bistod oss under hela upphandlingsprocessen, och samarbetet har fungerat mycket bra. Vi är väldigt nöjda, säger Jonas Lembke.

Stor skillnad i prisAlla åtta anbud som kom in upp-fyllde kraven. Däremot skilde de sig ganska mycket åt i pris, från 300 000 kronor till 3,2 mil-joner kronor.

– Anbudslämnarna fi ck bland annat beskriva hur de skulle de-signa systemet. När vi sedan ut-värderade anbuden värderade vi kvalitet till 70 procent och pris till 30 procent.

Det bästa anbudet samman-taget kom från Mirror Partner från Kalix som dessutom hade utvecklat ett liknande system ti-digare. På andra plats kom Opic och på tredje Allego.

– Vi fi ck till och med en eloge från Konkurrensverket för att vi lyckades få in en liten leverantör från norra Sverige, påpekar Jonas Lembke.

Parterna tecknade avtal den 17 november 2008, som gäller till och med 31 december i år. Kam-markollegiet har möjlighet att förlänga avtalet i ytterligare högst två år, det vill säga maxi-malt till den 31 december 2011. ■

Kalixföretag vann drift av LOV-annonsering

FRÅN OCH MED » den 1 februari 2009 ska statliga myndigheter endast köpa miljöfordon. När myndigheter upphandlar taxi-resor eller hyrbilar är det också miljöbilar som gäller. Det har re-geringen nu fattat beslut om.

– Med de skärpta kraven bi-drar vi till omställningen till en grön fordonsfl otta, till ökad för-säljning av miljöfordon, fl er kunder till miljödrivmedels-pumparna och en kraftigt ökad efterfrågan på alkolås med pris-press som följd, säger infrastruk-turminister Åsa Torstensson.

Den statliga fordonsparken ska också successivt förses med alkolås. De bilar som köps in

eller leasas ska i största möjliga utsträckning vara utrustade med alkolås och man ska eftersträva att minst 75 procent av fordons-fl ottan ska ha alkolås år 2012.

Föregå med gott exempel– Hela den offentliga sektorn bör gå före när det gäller säker-hets- och miljötänkande, och jag vill också berömma alla de kom-muner, landsting och privata fö-retag som är goda föredömen i de här frågorna, säger Åsa Tor-stensson.

De nya skärpta kraven innebär också att minst hälften av alla utryckningsfordon ska vara miljö bilar. ■

Mirror Partner i Kalix vann upphandlingen och har utvecklat sajten.

Infrastrukturminister Åsa Torstens-son tycker att den offentliga sek-torn ska visa vägen i miljöfrågan.

Staten får bara köpa miljöbilarFo

to: P

aw

el F

lato



Senaste nytt

NotiserMotorvägsbygge försenas

Upphandlingen av utbyggnaden »av E6 till motorväg mellan Vellinge och Trelleborg försenas ett halvår. Underlaget för upphandlingen skulle gå ut redan i november 2008, men nu blir det först i april 2009.

Själva arbetet med utbyggnaden av E6 till motorväg kommer därför in-te i gång förrän tidigast vid halvårs-skiftet, eftersom det är en så kallad EU-upphandling som tar 56 dagar.

Kostnaden för utbyggnaden be-räknas till 360 miljoner kronor. Väg-verket räknar med en byggtid på cirka två år, vilket betyder att vägen står klar till sommaren 2011.

***Lerum upphand-lar lokalvård

Lerums kommun kommer att upp- »handla all lokalvård under våren 2009. Kommunen vill öppna upp så mycket som möjligt av verksamhe-terna för andra utförare, till exempel ett privat företag, ett kooperativ eller en förening. I samband med att nu gällande städavtal går ut i augusti 2009 ges möjlighet att utvidga upp-draget till att gälla hela kommunens lokalvård.

***Kommunalråd vill upplösakommunen

Kommunalrådet i Ragunda i östra »Jämtland vill upplösa sin kommun eftersom hon anser att den med sina 6 000 invånare är för liten för att klara sig själv. Kommunalrådet tyck-er att politikerna i kommunen bör överväga att dela upp Ragunda i tre delar och låta dem ingå i Bräcke, Sollefteå respektive Östersunds kommuner. Ragunda har Sveriges högsta kommunalskatt.


www.eurosecure.com

eurosecure.indd 1eurosecure.indd 1 2009-01-28 16:10:142009-01-28 16:10:14

PRINCIPÖVERENSKOMMELSEN SOM »NU är klar innebär att Jönköpings kommun övertar Jönköping Air-port utan kostnad den 1 de-cember 2009. Luftfartsverket be-talar en engångsersättning på 13 miljoner kronor plus 15 miljoner kronor för nödvändiga fl ygsäker-hetsinvesteringar efter över-tagandet, samt miljö åtgärder för maximalt 3 miljoner kronor.

Överenskommelsen har dock vissa förbehåll, bland annat att fl ygplatsen får bidrag från staten enligt ersättningssystemet för kommunala fl ygplatser.

– Jönköpings kommun har aldrig haft någon vilja eller am-bition att ta över ansvaret för Jönköping Airport. Vår uppfatt-ning är att fl ygplatsen bör vara statens ansvar. Nu är situationen sådan att alternativet till ett kommunalt övertagande är risk för nedläggning. I det läget har vi ändå beslutat oss för att gå in.

Vi gör det självklart med ambi-tionen att bli en så bra ägare som möjligt, kommenterar kommun-styrelsens ordförande Acko An-karberg Johansson.

Kräver starkt engagemang– För att utveckla en mindre fl ygplats krävs ett starkt engage-mang från regionen, att politiker och näringsliv arbetar nära till-sammans som skett i Norr-

köping, säger Luftfartsverkets general direktör Lars Rekke.

Övertagandet förutsätter god-kännande av regeringen samt kommunstyrelsen och kom-munfullmäktige i Jönköpings kommun.

– Det är en viktig signal till marknaden att huvudmanna-skapet är klarlagt, säger Olle Sundin, chef för Division Flyg-platsgruppen LFV.

Jönköpings fl ygplats blir kommunal

– Vår uppfattning är att fl ygplatsen bör vara statens ansvar, säger Acko Ankarberg Johansson, Jönköpings kommun.



Senaste nytt

Notiser”Upphandla ser-vice i skärgården”

Landshövding Per Unckel begär »i ett brev till näringsminister Maud Olofsson och infrastrukturminister Åsa Torstensson att regeringen ska ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att skyndsammast upphandla betalningsförmedling, kontantuttag och dagskassehantering på sam-manlagt 16 skärgårdsöar. Grund-läggande betaltjänster och postser-vice är avgörande för skärgårdens överlevnad och utveckling. Utan dagskassehantering blir restiderna orimliga och säkerhetsriskerna helt oacceptabla, skriver Per Unckel.

FASTIGHETSTJÄNSTER MAT & DRYCK- TJÄNSTER STÄDTJÄNSTER KONTORS- TJÄNSTER FACILITY MANAGEMENT TRAFIKTJÄNSTER PERSONALUTHYR- NING FRUKTABONNEMANG BRF-KOM- PETENS BOSTADSRÄTTSJURIDIK TEKNISK FÖRVALTNING PROPERTY INTELLIGENCE FASTIGHETSUTVECKLING

Sveriges ledande tjänstekoncern. För outsourcing och facility management.

www.iss-fs.se


TANDVÅRDSSTYRELSEN I VÄSTRA » Göta-landsregionen vill sänka kostnaderna för ett 30-tal olika åtgärder, till ex-empel implantat.

– Vi har lagt fram ett förslag på det här eftersom vi lyckades göra en bättre upphandling, så att materialet som krävs vid framför allt implantat, kostar mindre. För att fortsätta att följa tand-vårdstaxan så vill vi därmed sänka priset. Det är varken meningen att pa-tienten ska betala för mycket eller för lite, säger Lena Hult (s), ordförande i tandvårdsstyrelsen i Västra Götaland till Borås Tidning.

Fri tandvård upp till 21 årDet är än så länge ett förslag som tand-vårdsstyrelsen lagt fram. Beslut från

regionfullmäktige beräknas komma i början av februari. Däremot har regi-onfullmäktige i Västra Götalandsregi-onen beslutat att det ska vara gratis tandvård ända upp till 21 års ålder och det började gälla vid nyårsskiftet.

– Alla som fyller 20 eller 21 år under 2009 kommer att få information hem-skickad, kommenterar tandvårdschef Ann-Marie Olhede på Västra Göta-landsregionens hemsida.

Fri tandvård betyder att Västra Gö-talandsregionen tillsammans med För-säkringskassan betalar tandvården för unga vuxna. Alla får ett årligt tand-vårdsbidrag som betalas ut av Försäk-ringskassan till den tandläkare man valt att gå till. Resten av kostnaden be-talar Västra Götalandsregionen. ■

Tandvårdskostnader kan sänkas

Senaste nytt



© 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

KPMG erbjuder kvalifi cerat stöd inom upp-handling och utbjudandeprocesser för offentlig sektor. Vi arbetar med allt från privatisering till upphandlingar och partnerskap vid större projekt.

Med erfarenhet från både offentlig verksamhet och privat näringsliv skapar vi hållbara lösningar som bidrar till utveckling och förbättrad kvalitet. Oavsett om det gäller revision eller rådgivning.

För mer information kontakta Anders Röstin,[email protected], tel. 08-723 92 23.

kpmg.se

Privatisering, upphandling och samverkan.


KONKURRENSVERKET VILL ATT » antidiskriminerings-förordningen avskaffas. Förordningen har inte ef-terlevts som det var avsett och den har haft nega-tiva effekter på små och medelstora företags möj-ligheter att lämna anbud vid offentliga upphandlingar.

Konkurrensverket föreslår därför att förord-ningen tas bort och att det blir frivilligt för myn-digheter att tillämpa antidiskrimineringsvillkor. De myndigheter som väljer att tillämpa dessa villkor kommer att ha incitament att de också följs, framhåller Konkurrensverket.

Förordningen infördes den 1 juli 2006 och innebär att de 30 största statliga myndigheterna ska tillämpa antidiskrimineringsvillkor i sina upphandlingskontrakt.

Förordningen omfattar inte alla upphandlingar, utan begränsas till kontrakt avseende tjänster och

byggentreprenader i Sverige med viss varaktighet och visst värde.

Den upphandlande myndigheten ska under av-talstiden kontrollera att leverantören uppfyller antidiskrimineringsvillkoren, som måste utformas så att det är möjligt att följa upp dem och vara för-enade med någon sanktion.

Nu har det visat sig att fl era myndigheter inte följer upp villkoren och på det sätt som myndig-heterna har tillämpat antidiskrimineringsförord-ningen har små och medelstora företag i begränsad omfattning avstått från att lämna anbud. Nästan var tionde leverantör i Konkurrensverkets under-sökning har till exempel uppgett att de i fram-tiden kommer att avstå från att lämna anbud i sådana upphandlingar. De fl esta anser också att villkoren gör att upphandlingarna blir för admi-nistrativt betungande. ■

DET MÅSTE FINNAS » rättsmedel och sanktioner att ta till mot de upphandlande enheter och myndig-heter som inte följer reglerna, framhåller Konkur-rensverket i en skrivelse till regeringen. I skri-velsen betonar Konkurrensverket vikten av att reglerna på upphandlingsom-rådet följs.

För att kunna bedriva en effektiv tillsyn av offentlig upphandling vill Konkur-rensverket bland annat att det införs en marknadsskadeavgift som kan dömas ut mot de upphandlande enheter och myndigheter som inte följer reglerna för offentlig upphandling. Det kan gälla till exempel otillåten direktupphand-ling, styrande kravspecifi ka-

tioner eller oprecisa utvärderingskriterier. Konkurrensverket vill också att det ska bli möjligt att förelägga vite för att förmå upphandlande myn-digheter och enheter att verkligen följa reglerna.

En väl fungerande upphandlingsmarknad kräver att rättsmedel skapas som gör det möjligt att

ingripa när reglerna åsidosätts, framhåller Konkurrensverket i skrivelsen.

Inom regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att ta

fram förslag till lagstiftning om rättsmedel. ■

Konkurrensverket kräver rättsmedel …

… och vill slopa förordning



Senaste nytt

NotiserBygget blir fl era miljoner billigare

Byggföretaget Peab får bygga det »nya musikteaterhuset i Jönköping för 302,5 miljoner kronor, vilket är tio procent lägre än beslutet i förra an-budsomgången.

Skanska, Peab och NCC läm-nade anbud i första omgången och i augusti 2008 beslutade tek-niska delegationen att ge Skanska uppdraget att bygga huset. Lägsta anbud låg på 335 miljoner kronor. Peab överklagade dock till länsrät-ten, som kom fram till att landstinget i Jönköping skulle göra en ny utvärd-ering av anbuden. Den utvärdering-en ledde till en helt ny upphandling. Sommaren 2011 ska det nya musik-teaterhuset stå klart.

***Göteborg bäst på ekologiska inköp

Trettio kommuner, landsting och »stadsdelar i Sverige har klassats in i årets Ekomatsliga. Samtliga har en ekologisk inköpsandel på minst tio procent. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är med i 30–toppslistan liksom Västra Göta-landsregionen och Region Skåne. Stadsdelen Lärjedalen i Göteborg är bäst med 21,1 procent ekolo-giska inköp. På andra plats ligger Uppsala läns landsting med 20,8 procent och på tredje plats ligger Malmö stad med 20,4 procent eko-logiska inköp.

– Vi tittar hela tiden på vad vi kan byta ut för att öka andelen ekolo-giska varor. Det är kul att vi har lyck-ats så bra, och anledningen till att vi har så bra siffror är bland annat att landstinget numera enbart serverar ekologiskt kaffe, säger Angelica Törnblom Bodin, tf kostchef i köket på Akademiska sjukhuset.

Ekotrenden är tydlig i de stora stä-derna och i fl era av landets regioner och landsting.

Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats med

nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida!

www.uh24.se


NORRKÖPINGS KOMMUN HAR » utsetts till Årets kommun för de utsatta 2008. Organisationen Av Egen Kraft, en paraplyorganisation för kvalitetssäkrade HVB, resursberoenden och familjehem, delar för första gången ut priset. Kommunen fi ck priset för att de ”inte nöjt sig med en genomförandeplan, utan har på ett professionellt sätt följt upp varje ungdom från placering till utslussning, ställt hårda kvalitetskrav och sett till att varje ungdom getts de bästa förutsättningar till samhälls-anpassning. Norrköpings kommun har genom sina hårda krav på kvalitet hos utfö-rare räddat liv och sparat stora summor pengar till kommunens medborgare.”

”De är jobbiga”– De får priset för att de är krävande och job-biga, det vill säga de ställer höga krav. Det gör att kvaliteten ökar, säger Jan Emanuel Johansson, ordförande i Av Egen Kraft.

– Det är glädjande att vårt fokus på att ha en hög kvalitet i arbetet med barn och ung-domar uppmärksammas av våra vårdgivare,

säger Li Teske, ordförande i kommunfull-mäktige, som tog emot utmärkelsen.

Norrköpings kommun har sedan år 2005 ramavtal med Av Egen Kraft och kommunens socialkontor har de senaste åren placerat cirka tio ungdomar hos organisationen.

Vetenskaplig grundKriterierna för att få priset är bland annat att kommunen ska följa upp utslussningen av de unga i samhället, ställa höga krav på doku-mentation och ställa krav på att aktuell be-handlingsmodell har vetenskaplig grund.

– Det är långt ifrån en självklarhet. Väldigt många använder obeprövade behandlings-modeller, eller ännu värre: beprövade men dåliga behandlingar. Genom att lyfta fram dem som gör rätt hoppas vi kunna öka kvali-teten i branschen, säger Jan Emanuel Jo-hansson.

Uppföljningen är viktig– Det är inte först och främst upphandling-arna som är dåliga, utan det är i uppfölj-ningen det brister. Man måste kontrollera att det som är utlovat också är det som utförs. De som inte gör rätt för sig skulle försvinna om uppföljningarna var bättre, säger Jan–Emanuel Johansson. ■

Norrköping bäst på att hjälpa ungdomar

Det räcker inte med att göra bra upp-handlingar – man måste följa upp också, säger Jan Emanuel Johansson, ordförande i Av Egen Kraft.

Senaste nytt



Fritt val i vård och omsorg

Konkurrensverket har regeringens uppdrag att sprida kunskap om fritt val för vård, omsorg och service. Vi kommer att vara tillsynsmyndighet för den nya lagen om valfrihetssystem, LOV.

Vår vision är välfärd genom väl fungerande marknader.

• Lagen om fritt val ger nya möjlig- heter för fler och mindre företag som vill arbeta inom service, vård och omsorg.

• Fritt val innebär att patienter och personer i behov av omsorg själva väljer fritt vem eller vilket företag som ska hjälpa eller vårda dem.

• Det blir lättare för kommuner och landsting att införa fritt val i vård och omsorg.

Läs mer om den nya lagen om valfrihets-system på www.konkurrensverket.se


Foto

: Ste

n J

an

sin

, NC

C

LANDSTINGSSTYRELSEN I VÄSTMANLAND » har nu beslutat att man kommer att ansluta sig till den nya lagen om valfrihetssystem, LOV, så snart det är praktiskt möjligt.

– Vi välkomnar den nya lagen. Den ligger helt i linje med vår modell Vårdval Västman-land, där grundtanken är att ge medborgarna ökad valfrihet inom vården, säger Torsten Källberg, landstingsråd (fp) med särskilt an-svar för närsjukvården.

– Erfarenheterna från Vårdval Västman-land är över lag mycket goda. Därför vill vi så snart det är möjligt upprätta ett valfrihets-system enligt LOV här i länet.

Lagen om valfrihetssystem började gälla den 1 januari 2009 och är frivillig. LOV innebär kort att landsting och kommuner har möjlighet att inrätta valfrihetssystem för vårdtjänster utan upphandling. Alla vårdgi-vare som uppfyller kraven som ställs, ska godkännas innan etablering. ■

AV LANDETS 290 » kommuner har 182 ansökt om stimulans-bidrag för att förbereda och utveckla valfrihetssystem inom äldre- och handikapp-omsorgen. Det visar Social-styrelsens delrapport om LOV, lagen om valfrihets-system, som överlämnas till regeringen.

Socialstyrelsen fi ck reger-ingens uppdrag att fördela 280 miljoner kronor under 2008. Hittills har 260 miljoner kronor beviljats.

– Även under 2009 kommer det att fi nnas möjligheter för kommuner att ansöka om bi-drag. Det fi nns cirka 20 mil-joner kronor kvar av de medel som regeringen beviljat, säger Sven Lusensky på Socialsty-relsens äldreenhet.

Drygt 60 procent av de kom-muner som har sökt stimu-lansbidrag tänker i första hand införa valfrihetssystemet inom hemtjänsten. En rad kom-muner planerar också att sam-arbeta kring valfrihetssystem. Hälften av de sökta bidragen kommer att användas för ut-redning och projektledning.

Fram till år 2010 planerar Socialstyrelsen att genomföra uppföljning och fördjupade studier samt redovisa goda exempel. ■

Valfrihets-system lockar många

Nytt avtal stärker västerbotten

VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDS- »TING och Umeå universitet har tecknat ett nytt regionalt sam-verkansavtal. Avtalet innehåller en gemensam avsiktsförklaring med visioner för hälso- och sjukvården, den kliniska forsk-ningen och utbildningarna inom samverkansområdet. Det fi nns också en formell avtalsdel som bland annat reglerar den nya gemensamma samverkans-organisationen. ■

Västmanland ansluter sig till LOV

– Vi välkomnar den nya lagen, säger landstingsråd Torsten Källberg.



Senaste nytt

Notiser

DIN MÖTESPLATS I STOCKHOLM

NALEN KONFERENS, REGERINGSG 74. BOKNING 08-50529235

Växjö universitet förnyar avtal

Växjö universitet har förnyat sitt »avtal med Carl Lamm, som kommer att leverera multifunktionsmaskiner samt tillhörande mjukvara, service och support.

Med sina 15 000 studenter och drygt 1 000 anställda har Växjö universitet behov av en snabb och säker support, och väljer därför att förnya avtalet.

– Det förnyade avtalet med Växjö universitet bekräftar Carl Lamms starka position bland svenska lärosäten. Vi är mycket glada över att universitetet är nöjda med oss, säger Hans Johansson, vd och kon-cernchef på Carl Lamm Holding AB.

Växjö universitets avtal med Carl Lamm löper på tre år och avser cirka 10 miljoner utskrifter per år. Tidi-gare har Växjö universitet haft avtal med Carl Lamm om leverans av skri-vare och kopiatorer samt service.

***Haparandabanan kan byggas vidare

Banverket kan nu bygga vidare »på Haparandabanans sträckning genom Kalix kommun. Detta sedan den sista av fyra järnvägsplaner har vunnit laga kraft efter att regeringen avslagit ett överklagande.

På den aktuella sträckan kommer Banverket att bygga två vägbroar och sex järnvägsbroar. Under våren startar avverkning på den 11,5 kilo-meter långa sträckan, och upp-handling av markentreprenader kommer att göras under 2009.

Den nya Haparandabanan mel-lan Kalix och Haparanda är indelad i fyra järnvägsplaner. Samtliga har nu vunnit laga kraft.

– Nu kan vi vi fortsätta byggan-det enligt tidplanen och ha hela Haparandabanan klar för trafi k år 2012, säger projektledare Lars Bergdahl.


År 2008 genomfördes den största enskilda upphandlingen av rekry-teringstjänster till offentlig sektor sedan tre år. Manpower Professional blev huvudleverantör och valdes även av fl ertalet kommuner och landsting till nummer ett.

Undrar du varför? Hör av dig till oss så berättar vi mer om vad det är som gör oss så fram-gångsrika inom offentlig rekrytering. Kontakta Anna Rydell, produktchef rekrytering, 070-378 93 83 eller Johan Liberson, förhandlings-ansvarig, 070-854 30 39.

Manpower Professional är störst i Sverige på rekrytering av specialister och chefer. Under 2008 genomförde vi cirka 3 000 lyckade chefs- och specialistrekryteringar, varav många till offentlig sektor.

Förstahandsvalet vid rekrytering

C270321_Annons Upph_213x285_mpp.indd 1 09-01-26 15.38.01manpower.indd 1manpower.indd 1 2009-01-28 16:11:582009-01-28 16:11:58

avtalstroheten Kommuner och landsting förlorar pengar på att inte följa sina ram-avtal. Ofta beror det på att de anställda inte har koll på vilka avtal som gäller, men problemet har också en affärsstrategisk dimension.Vi har pratat med små kommuner, stora landsting och en represen-tant från näringslivet om hur de arbetar med att öka avtals troheten. TEXT: EVA WENSTRÖM

HÖG AVTALSTROHET ÄR » något de fl esta kom-muner och landsting strävar efter. Många betonar i sin upphandlingspolicy vikten av att avropa på ramavtalen, bland annat ef-tersom det skapar intresse hos leverantörer att delta i kommande upphandlingar. När konkurrensen ökar, skapas möjligheter till lägre priser och högre kvalitet. Ändå handlar många utanför ramavtalen.

– Det förekommer även inom näringslivet att man inte följer avtal, säger Hans-Göran Persson, som bland annat har arbetat som inköpsdirektör på de stora svenska börs-noterade företagen Volvo, SKF och Autoliv.

Man måste bestämma sig för vilka pro-duktområden som ska upphandlas på cen-trala avtal, betonar han. Sedan gäller det att etablera en inköpsprocess som skapar nöd-vändig förankring inom organisationen innan avtalen slutförhandlas och tecknas.

– Det är oerhört viktigt att inköpsavdel-ningen och de som arbetar med inköp, har legitimitet i organisationen. Oavsett om det är inom en kommun eller ett börsnoterat fö-retag, så rekommenderar jag att inköps-chefen sitter med i ledningsgruppen.

Han menar att det skapar legitimitet och markerar vikten av inköpsfunktionen, att ha inköps- eller upphandlingschefen i lednings-gruppen. Det är också en signal till organisa-tionen att avtalen är viktiga att följa.

– I dag sitter till exempel inköpsdirektören eller inköpschefen i ledningsgruppen för de fl esta industri- och serviceföretag som insett vikten av professionella inköp, säger han.

Involvera användarnaAtt förankra avtalen är viktigt och något man måste lägga ner mycket tid på, anser Hans-Göran Persson. En viktig del i den processen är att involvera de personer som faktiskt ska använda produkterna. På det sättet kan funk-

tions- och kvalitetskrav utformas på ett till-förlitligt sätt, samtidigt som dessa personer också blir naturliga ”marknadsförare” ute i organisationen.

– Ta helst med tre, fyra betydelsefulla an-vändare, till exempel kockar om det är fråga om livsmedelsinköp. Lyssna på dem och do-kumentera viktiga krav som de ställer på bli-vande leverantörer för att kunna fullgöra sina uppgifter. Det blir trovärdigt genom att användarna involveras samtidigt som du bygger nätverk och säkerställer förbättrad leveranskvalitet, säger han.

Hans-Göran Persson lägger ned mycket tid på att kommunicera för att förankra in-köpsprocesserna, i sin roll som konsult på Ohde & Co.

– En effektiv inköpsprocess består fortfa-rande till mycket stor del av kommunikation, säger han.

Hans-Göran Persson menar att ungefär 30 procent av tiden utgörs av kommunika-tion, 30 procent av marknads- och leveran-törsanalys, ytterligare 30 procent av att

klarlägga funktions- och kvalitetskrav och cirka 10 procent består av avtalsskrivning och förhandling.

– Utöver konkreta arbetsmöten för att ut-arbeta kravspecifi kationer under inledande skeden ska kommunikationen ske regel-bundet, exempelvis med hjälp av telefonkon-ferens var annan eller var tredje vecka. Vid dessa tillfällen berättar jag bland annat hur processen framskrider. Senare efter för-handling faller pusslet på plats, eftersom be-rörda i nätverket redan har hört det fl era gånger innan, säger han.

Ökat l tt l t– och gör bättre affärer

”En effektiv inköpsprocess består fortfarande till mycket stor del av kommunikation”

BÄTTRE AFFÄRER MED ÖKAD AVTALSTROHET


fokus

U24-01 Avtalstrohet.indd 24U24-01 Avtalstrohet.indd 24 09-01-29 10.59.0409-01-29 10.59.04

När Hans-Göran Persson arbetade som konsult för börsbolaget Getinge, utsågs till exempel en person som ”koncernansvarig”, så kallad Lead buyer, i samband med att ram-avtal undertecknats. Eftersom personen hade varit med i upphandlingsprocessen un-derlättades kommunikationen och den lö-pande dialogen dels mellan leverantör och köpande organisation, dels i nästkommande förhandlingar.

När avtalet väl är tecknat, skickas det till berörda ”brukare” i organisationen. De tyngsta brukarna som har ingått i teamet eller nätverket under upphandlingsprocessen, får därefter också signera avtalet.

– Det är också ett sätt att förankra avtalet och se till att det efterlevs när det väl börjar gälla, avslutar Hans-Göran Persson.

Omorganisering på SLLSedan några år tillbaka har Stockholms läns landsting arbetat för att utveckla och effek-tivisera upphandlings- och inköpsverksam-heten. Syftet har varit att få en ökad samordning och kostnadsmedvetenhet samt att skapa bättre arbetsprocesser och upp-följning.

– Vi såg att vi hade dålig koll på våra avtal och att vi behövde förbättra våra uppfölj-ningar. Vi ville också gå från att vara goda administratörer av en upphandling till att göra bättre affärer, med en tydligare och mer genomarbetad analys innan upphandlingen startar. Därför omorganiserade vi oss i april 2007, säger Catarina Klingström, som är chef på upphandlingsenheten.

Tidigare bestod upphandlingsfunktionen av två enheter, en för varor och en för tjänster. Dessa slogs ihop och numera är upphandlingsavdelningen organiserad i tre avdelningar: en upphandlingsenhet, en controllerenheten och en specialist enhet.

– Generellt ville vi åstadkomma effekti-vare fl öden och högre effektivitet. Upphand-larna hade mycket på sina bord, de skulle vara uppdaterade på lagstiftningen, kunna marknaden och följa den, följa upp de avtal de hade tecknat, förhandla och så vidare. På det här sättet kan vi fokusera mer på en del i kedjan, samtidigt som vi tillsammans gör bättre upphandlingar och inköp, säger Cata-rina Klingström.

– Det är mycket viktigt att SLL:s verksam-heter använder de avtal vi har, påpekar hon. Leverantörerna ska veta att om vi har ett avtal med dem så köper vi också från dem. Men vi måste också följa upp avtalen för att se att det inte fi nns leverantörer som upp-träder oseriöst.

Genom uppföljningarna får upphandlings-avdelningens controllerenhet in synpunkter dels från leverantörerna, men också från den egna organisationen. Catarina Klingström betonar vikten av att kunna förhandla under avtalsperioden, men också av att ta ut viten.

– Det är mycket viktigt att SLL:s verksamheter använder de avtal vi har, säger Catarina Klingström, upphandlingschef på Stockholms läns landsting.

”Vi ville gå från att vara goda administratörer av en upphandling till att göra bättre affärer.”Catarina Klingström, upphandlingschef, SLL

– Om avtalet innehåller vitesklausuler innebär det också att de ska användas om en leverantör missköter sina leveranser och så vidare. Att inte följa det som vi är överens om i avtalen, till exempel att ta ut viten vid miss-skötsel, innebär att jag som kund tycker att det är okej att leverantören missköter sitt uppdrag. Sedan är det naturligtvis otroligt viktigt att detta görs på ett affärsmässigt och professionellt korrekt sätt, säger Catarina Klingström.

ControlleravdelningenPå controllerenheten arbetar 14 personer, de fl esta som avtalscontrollers. Deras upp-gifter är bland annat att marknadsföra och följa upp avtalen under avtalsperioden. Uppföljningen innebär bland annat att de tar in statistik från leverantörerna, arbetar med prisjusteringar, avtalsrättsfrågor, rekla-

mationer, leveransförseningar, sortiments-förändringar, följsamhet till avtal, tester av nya produkter och uppföljning av miljökrav med mera.

– Meningen med omorganisationen är att vi ska bli bättre på uppföljning och att följa våra ingångna avtal, säger avtalscontroller Ann-Mari Andersson. Det är först nu vi har kommit i gång fullt ut, säger hon.

Enligt SLL:s upphandlingspolicy är alla enheter skyldiga att känna till och utnyttja de upphandlingsavtal som upprättas. Alla beställningar och avrop som görs från ram-avtalen ska ske skriftligt, till exempel genom inköpssystemet, så att inköpskostnaderna ska kunna analyseras.

– Om man av någon anledning inte kan an-vända en upphandlad vara eller tjänst måste man först ha provat det som är upphandlat, sedan fått ett okej från klinikchefen. Först

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on



därefter beviljar inköpschefen en dispensan-sökan, berättar Ann-Marie Andersson.

Genom inköpssystemet Clockwork har SLL förbättrat förutsättningarna för att kunna följa upp inköpskostnaderna. Nu kan de på ett tydligare sätt analysera kostnaderna tillsammans med uppgifter om vad som har köpts och i vilken volym.

– Sedan inköpssystemet introducerades har avtalstroheten blivit mycket bättre, säger Ann-Mari Andersson.

Region Skåne fokuserar på förarbetet Liksom SLL har Region Skåne ett eget varu-förråd och dagliga leveranser, bland annat till de stora sjukhusen. Eftersom inköpen of-

tast sköts via beställningssystemet, minskar möjligheterna att köpa utanför avtalen.

– Det är svårt att handla utanför vårt system, men det förekommer, säger Per Dahlgren, förvaltningsdirektör i Region Skåne och ansvarig för Koncerninköp.

Per Dahlgren påpekar vikten av att hålla sig till avtalen och menar att man samlar på sig volymer som är bra i nästa förhandling eller nästa upphandling med den aktuella leverantören.

– Inför en förhandling måste vi veta hur avtalstroheten ser ut, och då är det avtals-controllern som har ansvaret att kontrollera det. Däremot görs ingen intern kontroll av avtalstroheten, säger han.

Det nya arbetssättet som successivt håller på att införas inom Region Skånes upphand-lingsfunktion innebär att förarbetet kommer att ta mer tid i anspråk. Per Dahlgren menar att det är helt nödvändigt att fokusera på analysarbetet innan, för att få full kontroll på leverantörerna och deras beteenden, inköps-mönster och så vidare.

– Vi måste komma in tidigt i processerna, redan innan uppdraget fi nns och även vara med och formulera uppdraget, säger Per Dahlgren.

Under 2008 har tretton projekt pågått i Region Skånes förnyelsearbete och de har resulterat i drygt 160 miljoner kronor i lägre kostnader. De allra fl esta besparingar har

”Inköpschefen ska sitta med i ledningsgruppen” – Hans-Göran Persson, konsult, Ohde & Co



fokus

OPIC tendsign är ett av marknadens främsta upphandlingsverktyg.

Nu har det också blivit ett av de snyggaste.

Vad tycker du? Ta en titt på www.tendsign.com och registrera dig för att prova OPIC tendsign !

tendsign

Ny stil på OPIC tendsign

Daniel Simonsson Utvecklingschef Tel 0707-78 66 99, [email protected]


gjorts inom inköp. Det är framför allt nog-grant analysarbete före själva inköpspro-cessen som möjliggjort en bra inköpsstrategi som i sin tur gett goda resultat.

– Det är viktigt att veta vilka upphand-lingar man kan göra bra affärer på. Vi för-söker plocka russinen och hitta upphandlingar som omfattar mycket pengar, säger Per Dahlgren.

De som arbetar med upphandlingar har dessutom fått en omfattande utbildning i olika typer av verktyg såsom Excel och Power point, vilket gör det lättare för dem att kommunicera exempelvis vikten av av-talstrohet till organisationen.

– De har till exempel fått lära sig hur de kan göra interna presentationer, hur man söker information på nätet, men också hur man analyserar och tänker strategiskt, be-rättar Per Dahlgren.

När hela förändringsarbetet är klart om något år, räknar Region Skåne med att ha

gjort besparingar på ett par hundra mil-joner kronor. Det nya arbetssättet kommer då att vara en integrerad del av upphand-lingsprocessen.

Härnösand utbildar beställare2004 påbörjades arbetet med att införa e-handel i Härnösands kommun. Den första utmaningen var elektronisk fakturahante-ring, men siktet var också inställt på att verk-samheterna med tiden skulle kunna beställa elektroniskt. Med e-handelssystemet räk-nade Härnösands kommun med att få en ef-fektivare anskaffningsprocess, från upphandling till betald faktura.

– Det är jätteviktigt att vi köper efter våra avtal. Vi arbetar hårt med att öka avtalstro-heten här i kommunen, säger Sven Edbladh, upphandlingschef på Härnösands kommun.

I dag kommer cirka 30 procent av faktu-rorna in som e-fakturor, och kommunen be-ställer även elektroniskt mot fyra leverantörer. Förr kunde i princip alla göra inköp, men nu-mera har kommunen cirka 200 utbildade och därmed behöriga beställare. För att vara be-hörig att göra elektroniska beställningar och

Per Dahlgren tipsar: Så får du avtalstrohet i organisationen

Utbilda personalen. »Se till helheten, hela kommunen eller hela landstinget och inte bara till din »

lilla avdelning – vad är bäst för hela kommunen eller landstinget?

Samla volymen på få leverantörer. »Identifi era de upphandlingar som kan ge stora besparingar. »Fokusera på analysarbete innan en upphandling startar. »Formulera en inköpsstrategi och genomför den. »

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Stockholms läns landsting är en av Sveriges »största enskilda inköpare. Landstinget köper varor och tjänster från externa leverantörer för drygt 30 miljarder kronor per år och står till exempel för 25 procent av all upphandling av sjukvårdsartiklar i Sverige. Under 2007 upphand-lade SLL för knappt 17 miljarder kronor varav SLL Upphandling stod för knappt 6,5 miljarder kronor. De 43 personer som arbetar på upp-handlingsavdelningen håller reda på cirka två tusen avtal per år.

Inom Stockholms läns landsting är det SLL Upphandling som ansvarar för samordnad upp-handling av varor och tjänster. SLL Upphandling är numera indelad i tre enheter:

• Upphandlingsenheten – genomför de samordnade upphandlingarna av varor och tjänster till landstingets samtliga verksamheter men även upphandlingar på uppdrag från en-skild SLL-verksamhet.

• Avtalscontrollerenheten – marknadsför och följer upp avtalen under hela avtals-perioden genom täta kontakter med verk-samheterna och leverantörerna. De genomför också prisförhandlingar och tester under avtals-perioden. Enheten följer bland annat upp avtals-trohet. På controllerenheten arbetar 14 personer som förvaltar cirka 130 avtal per person.

• Specialistenheten – stöder upphandlings- och controllerenheten med analyser och svarar för att informationen om avtalen fi nns tillgänglig i beställningssystemen.

Landstingets enheter är skyldiga att känna till och utnyttja de upphandlingsavtal som upprät-tas, enligt SLL:s upphandlingspolicy, och alla upphandlingsavtal ska fi nnas lätt tillgängliga på landstingets intranät. Alla beställningar och avrop som görs från landstingets ramavtal av varor sker genom inköpssystemet Clockwork.

KARLSKOGAI Karlskoga bor cirka 30 000 personer och »

kommunen gör årligen upphandlingar för ungefär 350 miljoner kronor. På kommunens upphandlingsenhet, som är en del av kom-munstyrelsens ledningskontor, arbetar två upp-handlare. Under en tidsbegränsad period är dessutom en person anställd som projektledare för ett e-handelsprojekt.

Upphandlingsenheten genomför omkring 40 upphandlingar per år, varav cirka hälften är ramavtalsupphandlingar.

I kommunens upphandlingspolicy betonas att ”Kommunens verksamheter är skyldiga att känna till och nyttja de ramavtal som upprättas. Genom ökad köptrohet mot befi ntliga ramavtal skapas förtroende hos leverantörer, vilket leder till bättre priser.”

– Sedan inköpssystemet introducerades har avtalstroheten blivit mycket bättre, säger Ann-Mari Andersson, avtalscontroller på Stockholms läns landsting.

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on



använda det elektroniska handelssystemet ska den anställde dels ingå i beställarorgani-sationen, dels genomgå utbildning i kommu-nens e-handelssystem. Utbildningen för att bli behörig beställare genomförs av upphand-lingsfunktionen. Målsättningen är att det ska fi nnas cirka 250 behöriga beställare.

– Vi har fått effekt redan nu och avtalstro-heten stiger ordentligt. Efter att ha utbildat beställare inom fyra förvaltningar har avtal-stroheten enbart på kontorsmaterial ökat från 27 procent till 54 procent i nettopris-satta produkter, och cirka 75 procent rätt leverantör. Då återstår ännu skolförvalt-ningen som inte har genomfört beställar-utbildning ännu, säger Sven Edbladh.

Karlskoga inför e-handelssystem – Det är tyvärr ganska svårt att bedöma hur mycket som handlas utanför ramavtalen. Vi skulle vilja ha mer tid till uppföljning av avtal, det enda vi kan göra är att ta stickprov. Om det fi nns ramavtal, men har handlats hos

någon annan leverantör, tar vi kontakt med beställaren och försöker föra en dialog, säger Tommy Gullbrand, upphandlare på Karl-skoga kommun.

Sedan andra halvåret av 2007 genomför Karlskoga och Degerfors kommuner ett e-handelsprojekt, som syftar till att komma ifrån manuell hantering vid beställning, fak-turamottagning och betalning. E-handels-systemet kommer att introduceras under 2009 och kommunen räknar med stora be-sparingar.

Tommy Gullbrand tror mycket på att det nya e-handelssystemet kommer att förbättra styrningen. I dag har i princip alla anställda möjlighet att göra inköp. Men i och med det nya e-handelssystemet kommer antalet be-höriga inköpare att minska.

Det är viktigt att följa avtalen, inte minst av moraliska skäl, anser Tommy Gullbrand. Att personer i verksamheten handlar utanför ramavtalen tror han delvis beror på okun-skap och att de faktiskt inte känner till vilka ramavtal som gäller.

– Det kan också vara av bekvämlighet som de handlar utanför ramavtalen. De kanske har personliga relationer med leverantö-rerna och därför handlar där, säger han. ■

REGION SKÅNERegion Skåne köper årligen varor och tjänster »

för cirka 15 miljarder kronor, vilket motsvarar bortåt halva regionens budget. Ansvarig för upphandling och samverkan är regionens cen-trala upphandlingsfunktion som rapporterar direkt till regiondirektören och regionstyrelsen. Undantag utgörs av upphandling av revisions-tjänster, fastighetsrelaterade entreprenader och kollektivtrafi k.

Sedan årsskiftet heter regionens centrala upphandlingsfunktion Koncerninköp och ingår i Koncernkontoret. MA-Skåne, som var regionens samlade expert organisation för samordnad upphandling, daglig inköpssupport, enskilda upphandlingsunderlag och materialförsörjning, upphörde som egen förvaltning vid årsskiftet.

Cirka 50 personer arbetar med upphandling och de har mellan 700 och 800 avtal att hålla reda på.

Sedan ett år tillbaka arbetar Region Skåne med ett stort förnyelsearbete som innebär en del förändringar även för Koncerninköp. Per Dahlgren tillträdde posten som förvaltnings-direktör i januari 2008 och är ansvarig för Kon-cerninköp. Han har en aktiv roll i förnyelsearbetet och har erfarenheter från ett liknande arbete inom Stockholms läns landsting, där han hade motsvarande tjänst.

HÄRNÖSANDHärnösand är en relativt liten kommun med »

cirka 25 000 invånare. Inom kommunen arbe-tar omkring 2 500 personer, varav två fi nns på upphandlingsfunktionen, som tillhör ekonomi-kontoret.

Kommunen köper årligen varor och tjänster för cirka 250 miljoner kronor. En stor del av dessa köp sker via kommungemensamma ramavtal, som upphandlas, tecknas och administreras av upphandlingsfunktionen.

I kommunens riktlinjer för upphandling och inköp poängteras vikten av en gemensam grundsyn och att alla arbetar efter samma reg-ler, för att uppnå en effektiv verksamhet. Det är till exempel inte förenligt med kommunens riktlinjer att använda sig av tillfälliga erbjudanden och/eller leverantörer, utan ramavtalen ska följas.

För närvarande har upphandlingsfunktionen cirka 170 avtal i sin databas, varav en majoritet är ramavtal.

Hans-Göran Persson tipsar: Så får du avtalstrohet i organisationenHa en effektiv process som tar hand om kravspecifi kation och kommunikation. »Skapa nätverk och jobba med användarna. »Inköpsenheten ska fi nnas högt upp i organisationen. »Viktiga upphandlingar presenteras och konfi rmeras av styrelsen ”före inköp”. »Basera kravspecifi kationen på användarkrav. »Använd enkla mätbara prestanda/funktionskrav för att följa upp leverantörer. »

– Efter att ha utbildat beställare inom fyra förvaltningar har avtalstroheten enbart på kontorsmaterial ökat från 27 procent till 54 pro-cent, säger Sven Edbladh, upphandlingschef, Härnösands kommun.

– Om det fi nns ramavtal, men har handlats hos någon annan leverantör, tar vi kontakt med beställaren och försöker föra en dialog, säger Tommy Gullbrand, upphandlare, Karlskoga kommun.

Foto

: Jö

rge

n O

ino

ne

n

Foto

: Je

spe

r Lin

dst

ed

t



fokus


12 maj 2009Stora e-inköpsdagenGör hela inköpsprocessen digital. Kommuner, landsting och myndigheter i framkant visar hur de arbetar med elektroniska inköp och vilka konsekvenser det får. Anmälan och mer information: www.uh24.se/einkop

21 september 2009Upphandla med etik- och miljökravAtt ställa etiska krav och miljökrav vid upp-handling blir allt viktigare. Många praktikfall under, speciellt fokus på uppföljningen av de kraven.Anmälan och mer information: www.uh24.se/etikmiljoler

Viktigaste konferenserna 2009

www.uh24.se/konferens

Foto: Thor Balkhed

18 mars 2009

Stora RamavtalsdagenFörnyad konkurrensutsättning eller rangordnad lista. Så används de nya

ramavtalsreglerna i praktiken. Juridiken kring de nya reglerna.

Anmälan och mer information: www.uh24.se/ramavtal

Konferenser 2009 fo ̈r nummer 1.indd 29Konferenser 2009 fo ̈r nummer 1.indd 29 09-01-29 13.02.3409-01-29 13.02.34

www.dustin.se | 08-553 44 020 | [email protected] priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer enligt avtal. Reservation för slutförsäljning.

Den ultratunna Intel®-baserade Dell PowerEdge 1950 III 1U-rackservern med 2 socklar ger maximal prestanda men kräver minimalt med utrymme ochenergi vilket sänker kostnaderna för energi och datacenter. Den höga koncentrationen av datorkraft och redundans gör PowerEdge 1950 III till det perfektavalet för HPCC-kluster, SAN front-end samt webb- och infrastrukturapplikationer, särskilt där datacenterutrymmet är det viktigaste.

ProCurve Switch 2810-serien 10/100/1000-switch med tillförlitlig gigabitanslutning. Dessa switchar ger en kostnadseffektiv lösning förhantering av en mängd tillämpningar med höga krav på bandbredd. Lägg därtill vår livstidsgaranti för produkten och 25 års nyskapande,så har du goda skäl att göra ProCurve till grundvalet i ditt nätverk.

HP ProCurve Switch 2810

Tillförlitlig gigabitanslutning hela vägen med ProCurve

5010169488 | DELL POWEREDGE 1950 III XE 2.0 2GB/146GB | 10995:-

10995:-

Fokusera på affärernaså ordnar vi resten

5010098392 | HP PROCURVE SWITCH 2810-24G | 7995:-

Dell PowerEdge 1950 III med 2 GBarbetsminne och 146 GB hårddisk

Prestanda med liten formfaktor

0rd. pris 9995:-

7995:-

dustin1.indd 1dustin1.indd 1 2009-01-28 16:13:192009-01-28 16:13:19

5010143714 | HP COLOR LASERJET CP1515N | 2048:-

Skapa dynamisk affärskommunikation enkelt och överkomligt med den här snabba och pålitliga HPColor LaserJet-skrivaren. Perfekt för personer eller arbetsgrupper på hemmakontor eller små före-tag, och även på större företag.

• Max utskriftshastighet sv/vit 12 sidor/min • Max utskriftshastighet färg 8 sidor/min • Max utskriftskvalitet färg 3600 ImageREt • Processor 450 MHz • Inkluderad minneskapacitet 96MB • Nätverksanslutning 10/100 Ethernet • Skrivarspråk HP PCL6• Postscript (Emulerad Postscript lv3) • Pappershantering (Standard) 150 ark • Duplex, manuell • Garanti 1 år

HP Color LaserJet CP1515N

Storsäljande nätverksklar färglaser

• 15.4" WXGA 1280 x 800 • AMD Sempron processor SI-40• 2 GB DDR II minne• 160 GB hårddisk• DVD±RW Dual Layer• ATI Radeon X1250• 4 st USB, VGA• WLAN 802.11a/b/g/n, turbo 3G HSDPA• Mått 357 x 265 x 34 mm / Vikt 2.6 kg

HP 6735B

Kraftfull notebook med bl.a. inbyggt 3G och bluetooth

15,4”

2048:-

5010203623 | HP 6735B AMD 2.0 2GB/160GB DVDRW 3G 15.4#VHB | 4392:-

4392:-

dustin2.indd 1dustin2.indd 1 2009-01-28 16:13:592009-01-28 16:13:59

SÅ GÖR DU BÄTTRE BANKUPPHANDLINGAR

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN AVSLUTADE » ny-ligen en stor upphandling av banktjänster, och 14 månader efter att processen hade på-börjats slöts avtal mellan regionen och Swedbank.

– Det blev en jättebra upphandling. Vi sänkte våra kostnader för banktjänster, från elva miljoner per år till sex miljoner, genom det nya avtalet, säger en nöjd Lennart Karl-berg, projektledare för offentlig upphandling på Västra Götalandsregionen.

Upphandlingen gällde tre delar: koncern-kontotjänster, löneutbetalningar och ut-betalning av sjukreseersättning. Tidigare

hade Nordea avtal på koncernkontotjäns-terna och Swedbank avtal på de andra två delarna.

– I det nya avtalet tog Swedbank hem alla tre anbuden, säger Lennart Karlberg. Det var en mycket komplex affär med många delar som skulle utvärderas. Poängmässigt skiljde det inte så mycket mellan de tre banker som lämnade anbud. I slutänden blev det priset som avgjorde.

Förstudien är a och oAtt resultatet blev så bra, säger Lennart Karl-berg, berodde till stor del på den förstudie

som gjordes innan upphandlingen annonse-rades. En projektgrupp på sju personer till-sattes, och kompetensen inom gruppen var noggrant sammanställd. Här fanns represen-tanter från regionens koncernbank, löne-sidan, leverantörsreskontra och olika enheters ekonomiavdelningar. Två projekt-ledare drev arbetet, dels Lennart Karlberg som upphandlare, dels Eva-Lena Enerbäck, som ansvarade för kravspecifi kationen.

– Vi jobbade som ett team hela vägen, och jag är övertygad om att detta är en viktig orsak till att vi nådde ett så bra resultat. I projektgruppen satt folk som nyttjar de här

Vad ska man tänka på vid upphandling av banktjänster? Ska fokus ligga på räntor och priser, behovsanalys eller beställarkompetens?Vi har pratat med två upphandlare och en leverantör.TEXT: MARIA NICOLAI

– Det är kostnads- och tidskrävande för oss, men också för bankerna, att göra en ny upphandling, så har man ett bra avtal ser jag bara fördelar med en förlängning, säger Björn Wallgren på Statens internbank.

BANK OCH F INANS


tema

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

U24-01 Bankupphandling.indd 32U24-01 Bankupphandling.indd 32 09-01-29 11.00.0209-01-29 11.00.02

tjänsterna, och de hade förstås all kunskap som behövdes om vad som skulle ingå i an-budet, säger han.

I förstudien träffade projektgruppen alla de stora aktörerna för en genomgång av vad som skulle vara möj-ligt för bankerna att leve-rera. Enligt Lennart Karlberg fi nns mycket att göra redan innan förfrågningsunderlaget skrivs.

– Vi gick igenom våra processer från början till slut, och bestämde hur vi ville att våra fl öden skulle se ut. Sedan diskuterade vi med bankerna vad som skulle kunna vara rimligt. Utifrån detta sattes sedan kravspeci-fi kationerna upp.

Som ett exempel på detta, säger Lennart Karlberg, hade projektgruppen kommit fram till att regionen behövde en kontostruktur med minst fyra nivåer. Kunde bankerna er-bjuda det? Jovisst, en kunde till och med er-bjuda ett obegränsat antal nivåer. Ett annat exempel gällde tiden från det pengar kommit in på kontot tills banken började betala ränta. Hur skiljde sig bankerna där? Och så vidare.

– Utan förstudien hade vi aldrig fått ett så bra avtal som vi nu kunde sluta. Nu visste vi exakt vilka skallkrav vi skulle ställa och vad som skulle ingå i börkraven, avslutar Lennart Karlberg.

Statens internbank förlängdeEn annan uppköpare av bank- och fi nans-tjänster är Statens internbank, en avdelning av Riksgälden.

I november 2008 beslöt de att i stället för att gå in i en ny upphandling förlänga sina ramavtal avseende betalningstjänster med mera med tre storbanker, Nordea, SEB och Swedbank.

– Vårt nuvarande avtal fungerar väl. Vi har gjort fl era uppföljningar med våra kunder och de är huvudsakligen nöjda, säger Björn Wallgren, på Statens internbank. De mål vi satte upp har nåtts, och bland annat har kost-nadsminskningarna varit tillfredsställande. Vi hade som mål att den genomsnittliga transaktionskostnaden skulle ner under en krona, och det har uppfyllts.

Det är obligatoriskt för myndigheter att följa de ramavtal som Statens internbank tecknar. Även affärsverken får avropa ram-avtalet.

– Det är för att få en så effektiv hantering av statens kassa som möjligt. Vi gör mycket stora upphandlingar och de blir därför kost-nadseffektiva. En nyhet i det nuvarande av-talet är att genom en kombination av rangordning och förnyad konkurrensutsätt-

ning, har stora kunder dessutom själva kunnat förhandla sig till ännu bättre villkor, efter att ramavtalet slutits, säger Björn Wallgren.

Han lägger också till att brukarna av nuva-rande avtal själva måste kontrollera rangord-ningen av bankerna för varje tjänst, och välja den med nummer ett.

Enkelt och kompliceratBjörn Wallgren beskriver arbetet med att köpa in banktjänster som enkelt, eftersom de allra fl esta kunder har samma ekonomi-system och använder standardiserade tjänster. Men det är också komplicerat ef-tersom kunderna varierar från små myndig-heter till stora, och från myndigheter till affärsverk, som alla har sina egna behov.

Hans erfarenhet är att bankernas offere-rade betalningstjänster i slutänden skiljer sig ganska lite åt. De stora skillnaderna fi nns mellan de tilläggstjänster som erbjuds. Detta kan vara mycket viktigt för kunderna, ef-tersom deras behov av fi nansiella tjänster kan variera rätt mycket beroende på verk-samhet.

Att nuvarande ramavtal har förlängts ser han som en stor fördel, då det ger längre tid till den nya förstudien.

– Det är kostnads- och tidskrävande för oss, men också för bankerna, att göra en ny upphandling, så har man ett bra avtal ser jag bara fördelar med en förlängning. Nu startar vi den nya förstudien och har gott om tid att intensifi era vårt arbete med våra kunders utvärderingar och behov, så att rätt krav kan ställas i nästa upphandling, säger Björn Wallgren.

Leverantörens åsiktHur tycker branschen att upphandlingar av banktjänster fungerar? En leverantör som har både erfarenhet av, och synpunkter på detta, är Ulf Bengtsson, kommunansvarig på Nordea. Han tycker att det fi nns stort ut-rymme för förbättringar på det här området, exempelvis när det gäller förfrågnings-underlagen.

TIPS TILL UPPHANDLARE

Skärskåda er egen verksamhet. Hur gör vi i »dag? Kan vi göra på något annat sätt?

Efterfråga lösningar snarare än befi ntliga »tjänster.

Vilka sitter med i projektgruppen? Behöver vi »någon annan kompetens? Skapa ett engage-mang för upphandlingen i organisationen.

Vad kan leverantören erbjuda? Se till att få »en fördjupad genomgång av de tjänster som erbjuds.

Ha en väl tilltagen tidsplan. »Ställ relevanta och tydliga krav. »

Ulf Bengtsson, Nordea

Se till att rätt kompetens fi nns i projektgruppen. »Gå igenom era egna processer noga. Hur vill »

ni att era fl öden ska se ut?

Träffa alla aktörer innan kravspecifi kationerna »sätts ihop. Fråga vad de kan göra för er.

Var inte rädd för att ställa krav på bankerna. »De anpassar sig ofta.

Lennart Karlberg, projektledare offentlig upphandling, Västra Götalandsregionen

Var konkurrensneutral och professionell, det »vill säga behandla alla leverantörer lika.

Var tydlig med vilka förutsättningar och prin- »ciper ni använder i utvärderingarna så att det inte blir missförstånd.

Var tydlig i vilka krav som ställs på leverantö- »rerna.

Beskriv de behov som fi nns så noggrant som »möjligt, så att rätt tjänster kan erbjudas.

Björn Wallgren, Statens internbank

– Jag skulle vilja ha en fördjupad dialog med upphandlarna innan de skriver sina förfråg-ningsunderlag, säger Ulf Bengtsson, Nordea.

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on



– Väldigt ofta landar upphandlingar av banktjänster kring räntor och priser. Själv-klart är det en viktig faktor, det har jag full förståelse för. Men man missar så många möjliga kvalitetsförbättringar för den egna verksamheten genom att inte göra behovs-analysen ordentligt och fi nna lösningar för att effektivisera verksamheten. Kvalitets-kraven är ofta för otydligt specifi cerade, vilket medför att man inte kan jämföra fullt ut vad man egentligen får för pengarna.

Ulf Bengtsson säger att det fi nns exempel på upphandlare som gör gedigna analyser av sina behov, men att beställarkompe-tensen ibland verkar låg. Framför allt har han erfarenhet av att de som hanterar de olika tjänsterna i verksamheten ofta inte är med och påverkar utformningen av förfråg-ningsunderlaget.

– Om man går igenom sin egen organisa-tion ordentligt fi nns möjligheter att få både förbättrade rutiner och lägre kostnader. Men det förutsätter att man avsätter tid och re-surser. Från bankens sida är det också viktigt att vi får vara med i den här fasen. Vi kan se med nya ögon på verksamhetens behov.

Han säger att det gäller att gå ner på djupet i sin organisation. Stämma av med medarbe-tare på varje nivå och vara öppen för föränd-ringar. Att få med leverantörerna redan här är det bästa, tycker han.

– Riktigt dåligt är det när gamla upphand-lingar i princip kopieras till nya. Även om man kan få ett, vid första anblicken, bra pris så är det mycket som kvalitetsmässigt skulle ha kunnat bli bättre.

Efterlyser incitamentSom leverantör kan han i och för sig medge att det fi nns en gräns för hur mycket jobb

som kan läggas ner på ett anbud, eftersom upphandlingen kan förloras. Han tycker att det borde fi nnas någon sorts incitament för leverantören. Om en leverantör kan erbjuda tjänster som innebär en kvalitetsförbättring som leder till lägre kostnader, borde det på-verka det ekonomiska utfallet för båda parter. Det bör vara ett givande och tagande. Men han återkommer till hur viktigt det är både för kunden och för leverantören med en öppen dialog.

– Det är svårt att få fram skillnader i kva-litet mellan leverantörerna om man inte har gått igenom och specifi cerat sina krav nog-grant, och då blir det till slut bara priset som styr, avslutar Ulf Bengtsson. ■

STATENS INTERNBANKStatens internbank, som är en avdelning inom »

Riksgälden, riktar sig huvudsakligen till myndig-heter, statliga verk och affärsverk. Den sköter förutom statens betalningssystem inklusive ramavtalen, också utbetalning av förvaltnings-anslag och olika lån och placeringar, som till exempel lån till rörelsekapital och till anlägg-ningstillgångar. Källa: www.riksgalden.se

– Det var en väldigt komplex affär, men tack vare vår konstellation av folk med rätt kompe-tens i projektgruppen, fi ck vi ett oerhört bra re-sultat i upphandlingen, säger Lennart Karlberg, projektledare för offentlig upphandling, Västra Götalandsregionen.

Foto

: Be

rtil A

da

nia

BANK OCH F INANS


tema

KOMMENTUSINGÅR I SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

Kommentus önskar god fortsättning och rivstartar det nya året med nya upphandlingar inom:

• Elupphandling• Dokumentproduktion• Leasingfinansiering

Inbjudningar ute nu! För mer information gå in på www.kommentus.se eller ring 08-709 59 00


Dagliga affärsnyheter om upphandling

www.uh24.se

Läs mer på webben

La ̈s oss pa ̊ webben.indd 35La ̈s oss pa ̊ webben.indd 35 09-01-29 10.58.4009-01-29 10.58.40

Sveriges mest mångsidiga företag

Idag strävar de flesta företag efter att nischa sig, att vara bra på en sak. Vi gör tvärt om. Genom våra 22 000 medarbetare besitter vi en mångsidighet som få företag kan matcha. Oftast inom äldreomsorg, produktion, mark-, fastighets- eller företagsservice, och det kan röra sig om allt från jobben du inte vill göra, till jobben ingen annan kan göra.

Vi är med andra ord bra på väldigt mycket, och har spetskompetens inom en rad olika uppdrag. Hemligheten ligger i vår metod att utbilda, personalleda och utveckla våra medarbetare. Att vi, kort sagt, ser till att rätt person får rätt uppgift där de får använda sina starka sidor.

Resultatet har blivit en arbetsglädje och en kvalitet i utförandet som märks i de olika uppdrag vi utför. Vilket gjort att de som anlitar oss slipper krångel och kan koncentrera sig på sina starka sidor.

Gå in på samhall.se och läs mer om vilka kommuner och landsting vi hjälper idag, och hur Sveriges tredje största företag kan hjälpa er.

till telekombranschen?

Varför monterar ettföretag som städar

hamburgerrestaurangerfiberoptiskt kablage

samhall.indd 1samhall.indd 1 2009-01-28 16:16:352009-01-28 16:16:35

UNDERMÅLIGA ARBETSVILLKOR, MISSTÄNKT » barn-arbete och miljöfarlig verksamhet har före-kommit vid tillverkning av produkter som används på sjukhusen i Sverige. Många av dessa produkter kommer från företag med leverantörer från Sydostasien. I Sverige står

Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregi-

onen för ungefär hälften av all upphandling av

sjukvårdsmateriel. – Närmare

90 pro-cent

av all sjukvårdsmateriel som levereras av Stockholms läns landsting tillverkas i Asien, och i vissa länder fi nns det problem. Det är inte meningen att människor ska bli sjuka och fara illa i andra länder för att vi ska få produkter till sjukvården i Sverige, säger Stockholms läns landstings miljöchef Anna Linusson.

Socialt ansvarstagande ses alltmer som ett naturligt inslag i en organisation eller ett företags verksamhet. Just nu pågår ett internationellt arbete med att ta fram en ny standard för socialt ansvarstagande – ISO 26 000. Swedish Standards Insti-tute, SIS, har startat projektet, och en

av deltagarna är Stockholms läns landsting. Syftet med ISO 26 000 är bland annat att hjälpa och stödja organisationer att utveckla konkreta former för samhällsansvar och bidra till en hållbar utveckling.

LANDSTING SKÄRPER SINA ETISKA KRAV

De fl esta produkter som används på svenska sjukhus tillverkas i Asien, och det har förekommit missförhållanden under tillverkningen. Nu krä-ver tre stora landsting att leverantörerna skriver på en uppförandekod, som ska garantera att människor och miljö inte tar skada. Text: Eva Wenström


LANDSTING INFÖR UPPFÖRANDEKODetik

U24-01 Uppforandekod.indd 37U24-01 Uppforandekod.indd 37 09-01-29 11.10.3109-01-29 11.10.31

– Det är ett stort internationellt arbete. Representanter från bland annat offentlig sektor, näringsliv, forskning och frivillig-organisationer från 87 länder är involverade, säger Anna Linusson.

Bara i Sveriges grupp är 50 personer re-presenterade, och Anna Linusson är ord-förande. Målet är att vägledningsstandarden ska bidra till en förenklad och harmoniserad tillämpning av ISO 26 000. Nu har riktlinjer tagits fram och man arbetar för att göra dem tillgängliga på lättfattlig engelska.

Hållbar upphandling– Det är jätteviktigt att ha något gemensamt dokument med likadana krav överallt när vi kommunicerar med till exempel leverantö-rerna, påpekar Anna Linusson.

Från och med december 2008 fi nns ett nytt standardförslag som skickas ut för kom-mentarer och i maj 2009 planeras ett inter-nationellt arbetsmöte i Kanada. Den slutgiltiga versionen av ISO 26 000 är be-räknad att vara klar år 2010.

Men redan innan ISO 26 000 är klar har fl era organisationer beslutat sig för att göra något. I projektet ”Hållbar upphandling” ar-betar Stockholms läns landsting tillsammans med Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Tillsammans har de tagit fram en ge-mensam uppförandekod för socialt ansvar för leverantörerna. Den introducerades under 2008 och används i samband med kontraktsskrivning. I grunden handlar det om att fokus för den offentliga upphand-lingen fl yttas till att även inkludera aspekter som socialt ansvar.

Flera styrande principer och rättigheter för anställda ska gälla för leverantörerna. Lagstiftningen i landet där leverantören är verksam ska gälla, och barnarbete, tvångs-arbete och diskriminering får inte före-komma. Lönen ska betalas ut direkt till den anställde och det ska råda föreningsfrihet

Swedwatch är en förening som granskar, »publicerar rapporter och bedriver opinions-bildning, för att svenskrelaterade företag ska ta hänsyn till människor och miljö i sin verksamhet i utvecklingsländerna.

Föreningen är fi nansierad av Sida och består av de fem medlemsorganisationerna Naturskyddsföreningen, Svenska kyrkan, Latinamerika grupperna, Fair Trade Center och Miljöförbundet Jordens Vänner.

De riktlinjer Swedwatch använder sig av när de kontrollerar företagens agerande baseras bland annat på OECD:s riktlinjer för multinatio-nella företag, ILO:s konventioner, FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s Global Compact samt lokal lagstiftning.

Att tillhandahålla ett internationellt ram- »verk för socialt ansvarstagande

Att stödja organisationer att utveckla »samhällsansvar och bidra till hållbar ut-veckling

Att underlätta en trovärdig kommunika- »tion

Att möjliggöra en öppen och konstruktiv »dialog med intressenter

Begreppet ”socialt ansvarstagande” (social responsibility) är även känt som CSR (corpo-rate social responsibility). ISO har vidgat be-greppet eftersom socialt ansvar inte bara be-rör företag utan alla typer av organisationer.

och organisationsrätt. I uppförandekoden fi nns också riktlinjer för företagens arbete med miljö, hälsa och säkerhet. Den leve-rantör som tecknar avtal med regionen eller landstinget förbinder sig att följa koden.

– Leverantörerna ska garantera att pro-dukterna är tillverkade enligt vår upp-förandekod. Vi ställer bland annat krav på att produktionen måste uppfylla FN:s deklara-tion om de mänskliga rättigheterna och in-ternationella ILO-principer som förbjuder barnarbete, tvångsarbete och diskrimine-ring, säger Anna Linusson.

Det är bara den leverantör alternativt de leverantörer som vinner kontraktet i en upphandling som behöver skriva på uppfö-randekoden.

– Ofta är det stora skillnader mellan vad ledningen på ett företag säger och vad de an-ställda säger, säger Kristina Bjurling, tillförordnad kanslichef på Swedwatch.

– Hittills har samtliga leverantörer i våra upphandlingar skrivit på uppförandekoden redan i anbudsförfarandet. Det tycker jag visar hur positiva de är till detta, säger Anna Linusson.

Sedan uppförandekoden introducerades i februari 2008 har Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregionen träffats ungefär en gång i kvartalet för att ar-beta vidare med bland annat riktlinjer för uppföljning.

Uppföljning– Nu jobbar vi på en uppföljningsmodell. Vi bestämde från början att vi skulle börja med uppföljning ungefär ett år efter införandet, när uppförandekoden har ”satt sig” lite i or-ganisationerna, berättar Anna Linusson.

Enligt riktlinjerna har landstinget och re-gionerna rätt att göra oanmälda inspektioner för att se till att kraven efterlevs. I första hand följer de upp sina egna leverantörer för att se om de har koll på produktionen. Exakt hur uppföljningen ska gå till är fortfarande något man jobbar med.

– Jag ser det som en femstegsraket. Först skickar vi ett frågeformulär, därefter gran-skar vi dokumenten, för en dialog med leve-rantörerna och gör egna stickprov. Till sist delar vi resultaten mellan oss. Det är många landsting som är intresserade av det vi gör, så vi kommer också att informera de andra landstingen, säger Anna Linusson.

Uppföljningsarbetet är den problematiska biten. Enligt LOU bör man inte ställa krav som man inte har för avsikt att följa upp.

Föreningen Swedwatch har erfarenhet av att bland annat utföra kontroller av leveran-

Detta är Swedwatch Syften med ISO 26 000

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

LANDSTING INFÖR UPPFÖRANDEKOD


etik


törer i utvecklingsländerna. När de gör sina fallstudier åker personal från Swedwatch till den aktuella platsen för att träffa före-tagsrepresentanter, miljö- och utvecklings-organisationer, fackföreningar och andra relevanta personer på lokal nivå som är in-satta i frågan.

– Vi gör kontroller på eget bevåg och har kontakt med lokala organisationer i de olika länderna. Ofta är det lokala experter som gör intervjuer med anställda i leverantörsledet, berättar Kristina Bjurling, som är tillför-ordnad kanslichef på Swedwatch.

En viktig del i arbetet är att få kontakt med såväl det berörda företaget som det ci-vila samhället och lokalbefolkningen, för att få en så nyanserad bild som möjligt av situationen.

– Ofta är det stora skillnader mellan vad ledningen på ett företag säger och vad de anställda säger, berättar Kristina Bjurling. Men det är viktigt att fabriksledningen får bemöta kritiken och förklara varför det ser ut som det gör.

Bra läge för offentlig sektorEn viktig fråga är hur man ska hantera leve-rantörer och underleverantörer som bryter mot uppförandekoden? Är det rätt att bara avbryta direkt eller ska man använda sig av sanktioner?

– Vi anser att man bör stanna kvar och föra en dialog med leverantören. Orsaken ligger ofta i att det är för höga krav, på till exempel snabba leveranser, säger Kristina Bjurling.

Kristina Bjurlings förslag är att tillsam-mans arbeta fram en åtgärdsplan och försöka titta på vad som kan förändras i avtalet för att det ska passa båda parter bättre. Att jobba med långsiktiga relationer är viktigt och en speciell utmaning för den offentliga sektorn, som måste jobba med relativt korta kontrakts-tider. Däremot menar hon att en leverantör inte kan få hur många chanser som helst.

– Om de får fl era chanser men ändå inte förbättrar sig, tycker jag att man ska avbryta samarbetet, säger hon. Ofta märker man i en dialog hur pass samarbetsvillig leveran-tören är.

Svenska företag som H&M, Ericsson och Ikea har redan tio års erfarenhet av uppfö-randekoder, men Kristina Bjurling har märkt att det börjar komma mer och mer inom den offentliga sektorn. Bland annat har fl era kommuner och landsting hört av sig och vill anlita Swedwatch när de ska följa upp avtal och göra egna kontroller.

– Jag ser en förändring inom offentlig sektor. Förr fanns det inga sociala krav i av-talen, men nu börjar det komma mer och mer. Framför allt har de tre stora landstingen SLL, Västra Götalandsregionen och Region Skåne satt ner foten. Många är intresserade av hur deras arbete fortskrider och kommer förhoppningsvis att följa efter.

– Den offentliga sektorn har ett bra läge och kan göra bra ifrån sig på en gång, ef-tersom de kan dra nytta av erfarenheter som det privata näringslivet redan gjort, säger Kristina Bjurling. ■

Global Compact lanserades av Kofi Annan år »2000 för att främja ett socialt och miljömedvetet ansvarstagande hos internationellt verksamma företag. I dag är hundratals företag, internatio-nella fackförbund och frivilligorganisationer från alla delar av världen engagerade i Global Compact.

Principerna är att: Mänskliga rättigheter1. Stödja och respektera internationella

mänskliga rättigheter.2. Försäkra att deras egna företag inte är in-

blandade i kränkningar av mänskliga rättigheter. Arbetsrätt3. Upprätta föreningsfrihet och erkänna rätten

till kollektiva förhandlingar.4. Eliminera alla former av tvångsarbete.5. Avskaffa barnarbete.6. Avskaffa diskriminering vad gäller rekryte-

ring och arbetsuppgifter. Miljö7. Stödja förebyggande åtgärder för att mot-

verka miljöproblem.8. Ta initiativ för att stärka ett större miljömed-

vetande.9. Uppmuntra utvecklandet av miljövänlig

teknik. Motverka korruption10. Företag ska arbeta mot alla former av kor-

ruption, inklusive utpressning och mutor.

Global Compact

Det är inte meningen att

människor ska bli sjuka och

fara illa i andra länder för att vi

ska få produk-ter till sjukvår-

den i SverigeA NNA LINUSSON, MILJÖCHEF, SLL .

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on



Succé för första UpphandlingsgalanDrygt 300 personer kom till Cirkus i Stockholm för att vara med på Upp-handlingsgalan 2008, som inleddes med en konferens och följdes av en galamiddag. Programmet var späckat och under kvällen delades fem prestigefyllda priser ut. TEXT: EVA WENSTRÖM FOTO: DANIEL SALOMON

DEN FÖRSTA UPPHANDLINGSGALAN » har gått av stapeln. På Chinateatern i Stockholm in-leddes Upphandlingsgalan av en konferens med talare från både regering och myndig-heter. Därefter var det efterföljande gala-middag på Berns.

Under konferensen, som ägde rum i de-cember, diskuterades bland annat de vikti-gaste händelserna under 2008, Lagen om Valfrihetssystem, Konkurrensverkets ar-bete och de mindre företagens situation i upphandling. En politisk debatt mellan social demokraten Monica Green och krist-demokraten Daniel Liljeberg fanns också på programmet.

– Väg in kollektivavtal i upphandlingen, sa Monica Gren, som kom direkt från en riks-dagsdebatt.

Konferensdeltagarna sms:ade under hela konferensen in frågor till de båda modera-torerna Bo Nordlin, chefredaktör på Upp-handling24, och Magnus Josephson, upphandlingsjurist på Opic.

Peter Lindblom, chef för upphandlings-enheten på Konkurrensverket fi ck till ex-

empel frågan om han tycker att det fi nns tillräcklig kompetens på Konkurrensverket. Han svarade ja, men tyckte att det skulle be-hövas mer resurser och gjorde en jämförelse med Italiens motsvarighet till Konkur-rensverket.

– Där arbetar 300 personer, vi är 12 stycken. Men det är ju lite kulturskillnader mellan länderna, sa han.

Bo Nordlin kände sig nöjd när konferensen var slut och lovade att vässa klorna ännu mer inför nästa år. Målet är att den offentliga upphandlingen ska få mer politisk uppmärk-samhet och att fl er förstår hur strategiskt viktig frågan är.

– Jag är jättenöjd med dagen, sa Magnus Josephson. Det är bra att upphandlarna får den uppmärksamhet de förtjänar. De gör ett bra jobb, trots att förutsättningarna ofta är dåliga, och det känns bra att vi kan uppmärk-samma det.

Deltagarna kunde sedan dricka ett glas vin och mingla. Stämningen var upprymd och många tyckte att det var en lyckad till-ställning.

– Det här är ett intressant område och ett jättebra evenemang, sa Robert Widlund från Genti, som var en av deltagarna.

Galamiddag på BernsDärefter var det dags att förfl ytta sig till Berns salonger där den stora galamiddagen tog vid. Många kunde knyta nya kontakter under trerättersmiddagen. När ljuset däm-pades var det dags för prisutdelning.

Priser till Årets upphandlingschef, Årets förnyare, Årets upphandling, Årets opinions-bildare och Livslång insats för upphandling delades ut under stor pompa och ståt. Kol-legor och övriga deltagare applåderade de fem pristagarna när de gick upp på scenen och mottog sina glasstatyetter och diplom. När Anders Kuylser från Södertälje kommun fi ck priset Årets förnyare, reste sig hans kol-legor upp och jublade.

Kvällen fortsatte sedan med dans till bandet On Cue och fortsatt mingel.

Många ser redan fram emot nästa års gala. Den går av stapeln den 3 december – boka in datumet redan nu. ■


upphandlingsgalan ÅRETS HÄNDELSE

U24-01 galan.indd 40U24-01 galan.indd 40 09-01-29 11.02.2809-01-29 11.02.28

Kaffepaus. Agneta Hedlund och Lars Johansson från Uppsala kommun tyckte att kaffet smakade gott.

Omslagsfl icka. Anna Nylén från Vägverket pry-der framsidan av ett Upphandling24-nummer.

Konferensens andra moderator. Magnus Jo-sephson var jättenöjd med hela konceptet.

Konferensens ena moderator. Bo Nordlin, chefre-daktör på Upphandling24, känner sig nöjd efter konferensen.

Nätverksbyggande. Henning Richardsson, SVT, och Inger Ek, Upphandlingsbolaget i Göteborg, pratade med varandra i pausen.

Väntar på middagen. David Sundgren från Svenska Kraftnät och Lina Dahlgren från I C Quality minglar.

Skål! Jeanette Krusell, Gunilla Lannerstedt och Inger Höglund från Verva skålar för en trevlig tillställning.

Hungriga. Pia Gradin och Eva Hedman från Botkyrka kommun och P-O Andersson, Nacka kommun ser fram emot middagen.

På gott humör. Daniel Moius från Konkurrensver-ket, Ulrika Dyrke från Företagarna och Stefan Jönsson från Nutek stötte ihop i trängseln.

Mingelprat. Robert Nuse från åklagarmyndig-heten och Pia Nylöf från Affärskoncept hade lite att prata om.

Glad stämning. Emelie Ankarcrona Smith, Swedish Medtech och Anders Wennerberg, LFU, var glada.



SVT ÄR NUMERA » en upphandlande enhet och gör upphandlingar och inköp till ett värde av cirka en miljard kronor per år. Eva-Lotta Löwstedt Lundell var tidigare chef för it-upphandlingen på Statskontoret och kom till SVT år 2005.

– Det här var roligt, men oväntat. Det är kul när inköpsfunktionen uppmärksammas, och jag ser det inte bara som mitt pris. Vi på SVT:s inköpsavdelning har gjort det här till-sammans, säger hon.

Hon ser sig själv som en möjlighetsorien-terad chef, som försöker se framåt. Av per-sonal genom åren har hon bland annat fått höra att hon kan vända på problem.

– Jag grottar inte ner mig i problem. Det fi nns alltid lösningar, och det gäller att inte fastna i de problem som uppstår.

Eva-Lotta Löwstedt Lundell menar att chefskapet är relativt och att man är chef i förhållande till dem man ska leda.

– Jag anpassar mig till dem jag ska vara ledare för, säger hon.

Att lyfta inköpsfrågan och att försöka göra den till en större fråga är viktigt, anser hon. Upphandling och inköp ska betraktas som en viktig framgångsfaktor och inte som en ad-ministrativ resurs.

– Inköp är en viktig strategisk fråga. Vi har ju förutbestämda budgetar och därför måste vi effektivisera i det vi faktiskt kan styra. Och inköp är ingen juridisk fråga, det är en affär.

Många har lättare att relatera till inköp än till upphandling, tror Eva-Lotta Löwstedt Lundell. Flera ser upphandling som ett re-gelverk, medan inköp är själva affären.

Därför är det extra viktigt att dels ”mäta” af-färerna men också att bjuda in och försöka få en ökad förståelse för hur mycket det är värt för organisationen.

– Jag tror att många beslutsfattare känner sig osäkra på LOU, det fi nns en kunskaps-brist och en rädsla för överprövning, att bli synad. Men det är inte bra. Vi måste våga ut-mana regelverket, för att det ska ske en ut-veckling.

– För att våga utmana krävs kunskap och förståelse för LOU:s grundläggande värden, säger hon.

Som pristagare till Årets upphandlings-chef år 2009, vill Eva-Lotta Löwstedt Lun-dell gärna se någon som har förmått att lyfta inköpsfrågan och gjort den till en större fråga.

– 2009 ska priset gå till någon som har varit innovativ i inköpen, utmanat lagen, bi-dragit till vår kunskapsutveckling och tagit ett kliv framåt, avslutar Eva-Lotta Löwstedt Lundell. ■

JURYNS MOTIVERINGEva-Lotta Löwstedt Lundell har lyckats etablera och bygga upp en respekterad och uppskattad upphandlingsavdelning, och det i en organisation som tidi- »

gare inte alls följde några lagar om offentlig upphandling. Genom ett smidigt och pedagogiskt arbetssätt har hon lyckats få organisationen att förstå värdet av att följa lagen om offentlig upphandling.

”Inköp är ingen juridisk fråga, det är

en affär.”

Smidig, pedagogisk och strukturerad är några av de egen-skaper som ledde Eva-Lotta Löwstedt Lundell fram till utnäm-ningen Årets upphandlingschef.

Årets upphandlingschef 2008Eva-Lotta Löwstedt Lundell, SVT


upphandlingsgalan ÅRETS UPPHANDLINGSCHEF


GENOM ATT CERTIFIERA » samtliga inköpare och samtidigt styra inköpen mot ramavtalens nettoprissatta produkter, har Södertälje kommun gjort en besparing på 15 miljoner kronor under 2008.

– Det här känns jättebra. Vi har arbetat med det här i några år och det är kul att det ger resultat och att vi får uppskattning för vårt tänk, säger Anders Kuylser.

Han påpekar att det är många som ska ha en eloge för arbetet och nämner bland annat enheten för Ekonomi och redovisningssup-port på Södertälje kommun, som har hjälpt till och inte minst påverkat tankesättet.

Hittills har 700 personer certifi erats, vilket innebär att de har gått en utbildning på upphandlingsenheten och bland annat lärt sig hur en beställning går till och varför ramavtal ska följas.

Anders Kuylser tycker att det generellt fi nns mycket kompetens inom den offentliga sektorn, men att det gäller att skaffa sig mandat. För att den offentliga upphand-lingen ska bli bättre är det viktigt att vårda relationerna med leverantörerna.

– Offentlig sektor är sämre på att jobba med avtal och att förhandla under avtals-perioden, jämfört med de privata bolagen. Det måste bli bättre, säger han.

LOU kan ibland vara lite fyrkantig, menar Anders Kuylser, och då måste man våga ut-mana och ifrågasätta regelverket.

– Våga testa och utmana lagen, som exem-pelvis Upphandlingsbolaget i Göteborg har gjort, säger han.

– Den offentliga upphandlingen blir bättre om man klarar styrningen över inköpen och arbetar med leverantörerna under avtals-

perioderna, genom att man till exempel för-handlar om kvalitet, volymer och priser under avtalsperioden, sammanfattar Anders Kuylser.

Årets förnyare 2009Inköpen går mer och mer mot e-lösningar och då måste man också hitta bra handels-platser på nätet. Därför skulle Anders Kuylser vilja se en förnyare som hittar nya sätt att handla via nätet, som pristagare i ka-tegorin Årets förnyare 2009.

– Det får gärna vara någon som kan ut-veckla en lösning som styr inköpen mot rätt leverantörer och kan hanteras via ekonomi-systemet, säger han.

Priset som årets förnyare 2009 skulle han också kunna tänka sig gå till någon som kan hitta nya upphandlingsformer och vågar ta ut svängarna.

– Jag tror att de unga personer som börjar arbeta inom den offentliga sektorn är mer vana vid webben och de kan nog bidra med nya tankar, säger Anders Kuylser. ■

JURYNS MOTIVERINGGenom att ta nya och stenhårda grepp på den egna organisationen har Anders Kuylser lyckats uppnå det som så många upphandlande enheter strävar »

efter: att de avtal som upphandlats också används av den egna verksamheten. Den ökade avtalstroheten leder till bättre kvalitet och bättre priser för organisa-tionen och leverantörerna får större utdelning på de anbud de vinner.

”Offentlig sektor är sämre än privata bolag på att förhandla under avtalsperioden. Det måste bli bättre”

Årets förnyare 2008Anders Kuylser, Södertälje kommun

Anders Kuylser blev årets förnyare för sitt arbete med att styra inköpen i kommunen efter att upphandlingarna är färdiga. Ett arbete som har gett miljonbesparingar.



ACKO ANKARBERG JOHANSSON » är kommun-styrelsens ordförande i Jönköpings kommun och den person som har lett utredningen om LOV, som träder i kraft i år. Hon har även er-farenhet av andra uppdrag, bland annat som vice ordförande i Svenska Kommunförbun-dets socialberedning 1999–2002, opposi-tionsråd 1999–2006 med ansvar för bland annat äldreomsorg och som ledamot i Ansvarskommittén.

Lagen om valfrihetssystem, LOV, ska fungera som ett frivilligt verktyg för de kom-muner och landsting som vill konkurrens-

pröva verksamhet, genom att överlåta valet av utförare till brukaren/invånaren. Acko Ankarberg Johansson hoppas att många kommuner kommer att använda sig av det nya systemet.

– Valfrihetssystemet sätter kvalitet i fokus och främjar olika aktörer. Jag tror att cirka 150 kommuner kommer att ta chansen, säger hon.

Den offentliga upphandlingen ser hon som ett verktyg, bland annat för att stimu-lera företagen. Men regelverket behöver förändras, menar hon.

– Vi behöver lära oss mer om hur vi ska arbeta och behöver verktyg som möjliggör bra upphandlingar.

Ett förändrat regelverk är viktigt för att den offentliga upphandlingen ska bli bättre och för att fl er personer ska kunna använda det.

– I dag är det ett krångligt verktyg och vi måste göra så att fl er kan förstå det, säger hon.

Någon som kan underlätta och göra LOU begriplig för fl er, skulle Acko Ankarberg Jo-hansson kunna tänka sig som pristagare till Årets opinionsbildare år 2009.

– Om Daniel Liljeberg, sakkunnig på Fi-nansdepartementet, kan se till att vi får ett bättre och förenklat regelverk, skulle han kunna bli Årets opinionsbildare 2009, säger Acko Ankarberg Johansson. ■

Årets opinionsbildare 2008 Acko Ankarberg Johansson, LOV-utredare

Acko Ankarberg Johansson har bidragit till att genomdriva den största förändringen inom upphandling under de se-naste tio åren och fi ck därmed priset Årets opinionsbildare.

”Vi måste göra så att fl er kan förstå regelverket.”

JURYNS MOTIVERINGAcko Ankarberg Johansson har på ett framgångsrikt sätt bidragit till att genomdriva den största förändringen inom upphandling under de senaste tio åren. »

Förslaget och förändringen har diskuterats livligt och brett i media. Några talar om att förändringen står för ett systemskifte inom upphandlingssfären.


upphandlingsgalan ÅRETS OPINIONSBILDARE


JURYNS MOTIVERINGTrollhättans stad lyckades vända ett prekärt läge där ingen leverantör lämnade anbud, i en bransch med fl era havererade upphandlingar. Genom ett aktivt »

och intensivt arbete lyckades upphandlingsavdelningen vända situationen till kommunens och marknadens fördel genom att få in en helt ny leverantör. Det är extra viktigt på ett område där färre än en handfull leverantörer fi nns tillgängliga.

Årets upphandling 2008Lisbeth Sandblom och Ronny Odervång, Trollhättans stad

När anbuden uteblev vid en livsmedelsupphandling i Troll-hättan lyckades staden, genom nya grepp, vända situatio-nen till någonting positivt.

”Statusen för upphandling måste höjas.”

INTE ETT ENDA » anbud inkom från grossis-terna, när Trollhättans stad gjorde livsmed-elsupphandlingen första gången. Efter samtal med de två stora grossisterna i bran-schen och vissa ändringar i anbudsförfrågan gick Trollhättans stad ut med en andra an-budsförfrågan. Men trots att de hade gått de stora grossisterna till mötes, så långt det gick, lämnades inga anbud in.

Det började bli ont om tid, så Trollhättans stad sökte sig utanför den traditionella mark-naden. Till slut hittade de Svensk Cater, som inte hade tidigare erfarenhet av den offent-liga sektorn. Avtal skrevs inom en månad, från det att de träffats första gången.

– Det känns väldigt bra. Jag visste ju att vi var nominerade, och bara det är väldigt ro-ligt. Nu har vi fått pris för årets upphandling och jag är jätteglad, säger Lisbeth Sandblom, som var ansvarig för upphandlingen.

– Det här är en enorm ära och riktigt roligt att vi får priset för årets upphandling, säger Ronny Odervång, upphandlingschef i Troll-hättans stad, som blev engagerad i upphand-lingen när det stod klart att de inte hade fått in några anbud.

Det är inte bra att stora leverantörer som Menigo och Servera dominerar marknaden, menar Ronny Odervång.

– Vi vågade gå vidare och testa något nytt. Och det tajmade väldigt bra med Svensk Cater också, säger han.

– Jag tycker att vi hittade en väldigt bra lösning och upplever en mycket positiv ser-viceanda från Svensk Cater, infl ikar Lisbeth Sandblom.

För att kunna göra bra upphandlingar krävs att man har tid, anser Ronny Odervång.

– Dessutom måste statusen för upphand-ling höjas, vilket den delvis redan gjort.

I Trollhättan jobbar de på att höja statusen genom att till exempel ”sälja funktionen” och visa att upphandling är bra för organisa-tionen. Det har också gett effekt.

– Vi försöker sprida information om oss och vad vi gör, både internt och externt, till inköpsansvariga och ledning, men även till politiker, säger han.

Våga delegeraRonny Odervång tror speciellt på två fak-torer som gör en upphandling bättre. Dels vikten av en bra kreativ arbetsmiljö internt, men också att man har gemensamma mål och att alla vet hur man når dit.

– Som chef måste man våga lämna över ansvaret till sina medarbetare. Här på Troll-hättans stad har vi många kreativa och enga-gerade medarbetare.

Som pristagare i kategorin i år vill ha se någon som kan visa hur man får ett ökat mer-värde under avtalsperioden.

– Hur man får leverantören att visa fram-fötterna under hela avtalsperioden, är något vi funderar på hela tiden, säger han. ■



JURYNS MOTIVERINGMargareta Hentze har under sin långa gärning med små medel lyckats få ett brett genomslag för upphandlingsfrågor. En gedigen informationsinsats har »

klargjort svåra frågor för både köpare och säljare, med god balans mellan de båda parterna. Margareta Hentze har starkt bidragit till att underlätta tolkningen av lagen om offentlig upphandling.

MARGARETA HENTZE VAR » Nämnden för Of-fentlig Upphandlings chef från starten 1993 och ända fram till slutet 2007. Hon fi ck bygga upp en helt ny myndighet och välja de med-arbetare hon ville arbeta tillsammans med.

– Det var fullständigt otrampad mark med ett helt nytt regelsystem grundat på EG-rätten, säger hon. Det var fantastiskt att få välja de personer som skulle ingå i laget.

Margareta Hentze tyckte att det var både oväntat och hedrande att få priset för livs-lång insats.

– Det fi nns så många andra som förtjänar det här priset och som har jobbat längre än jag med upphandling och som fortfarande är verksamma. Men det är väldigt roligt, in-fl ikar hon.

Redan under slutet av 1970-talet arbetade hon med offentlig upphandling och kan se klara skillnader, jämfört med nu.

– Dels är det självfallet it-utvecklingens framfart, men det har också skett en enorm kompetenshöjning. Det är så många som är duktiga på offentlig upphandling nu.

– Att frågorna uppmärksammats så mycket på senare år inom de offentliga organisatio-nerna beror säkert till stor del på att sank-tioner mot felaktig upphandling infördes, men också på att man på många håll ville an-vända upphandlingen så långt det var möj-ligt för politiska ambitioner, till exempel på miljöområdet. Kanske fi ck man också änt-ligen upp ögonen för den ekonomiska bety-delse som upphandlingen har, säger hon.

Positiv utvecklingMargareta Hentze tycker att det är bra att miljöfrågorna och de sociala frågorna har kommit fram, även om det många gånger varit svårt att förmedla EG-rättens begräns-ningar av alltför långtgående ambitioner. En annan positiv utveckling är att LOV, lagen om valfrihetssystem, snart är på plats.

– Det var ganska jobbigt för oss på NOU att den inte fanns då. Många ringde till oss och ville veta hur de skulle hantera kundvals-system och det var inte alltid vi kunde svara på frågorna.

Däremot tycker hon att systemet med ramavtal borde vara ”bättre på plats” vid det här laget. Det tycks fortfarande vara oklart med tolkningar och hur det borde vara orga-niserat.

– Ändå har det utretts i så många om-gångar under åren och kostat en massa pengar. Och så är det konstigt att organisa-tionerna inte har en hårdare styrning av sina enheter till de avtal som tecknats av den egna organisationen, säger hon.

Vidare borde det fi nnas något system i för-valtningen som underlättar och bistår i syn-nerhet de mindre upphandlingsenheterna, tycker hon.

Margareta Hentze har många synpunkter på hur den offentliga upphandlingen kan förbättras.

– Det är angeläget att ta fram enkel, kort-fattad och grundläggande information till politiker och verksamhetsansvariga runt problemen med de EG-rättsliga begräns-ningarna av ett långtgående kravställande på leverantörerna, säger hon. Det förefaller som om politikerna inte har detta klart för sig. Det är exempelvis betydligt känsligare att ställa krav på företagen än på produkterna, säger Margareta Hentze.

Livslång insats för upphandling 2008Margareta Hentze

Många års arbete med att sprida kunskap via NOU, Nämn-den för offentlig upphandling, gav Margareta Hentze Upp-handlingsgalans speciella hederspris.

”Systemet med ramavtal borde vara bättre på plats vid det här laget.”


upphandlingsgalan LIVSLÅNG INSATS


Nyhet

Sök fritt bland alla pågående upphandlingar på www.opic.com

opic.indd 1opic.indd 1 2009-01-28 16:26:022009-01-28 16:26:02

Du frågar, experterna svarar

Vi jobbar som it-konsulter och blev i en upp- »handling intervjuade av beställargruppen som ett led i utvärderingen. Mötet viktades till 30 procent. Även om vi inte vann så tyckte vi att det var en bra modell, så vi har rekommenderat den till andra upphandlare. Många verkar dock tveksamma till denna lösning. De är osäkra på om man kan göra så. Vad gäller egentligen?

Jag har i många år propagerat för att man bör använda möte som utvärderingskriterium i vissa fall. Jag har även själv som anbudsgivare och projektledare i en större it-upphandling varit med om möte med beställargruppen. Det var SCB som gjorde den upphandlingen på ett mycket professionellt sätt.

Möte är motiverat framför allt när man köper kompetens av mer avancerat slag, som konsulter som ska arbeta i projekt med myn-digheten. När man ska köpa nyckelkompe-tens anser jag att det är helt förenligt med LOU att ta med möte som ett av fl era krite-rier. Jag tycker faktiskt att det är direkt olämpligt att köpa nyckelkompetens utan att ens träffa personerna.

Många tror att referenstagning är det enda sättet för att skapa objektivitet och att be-dömningen från ett möte är subjektiv. Jag har aldrig lyckats begripa varför referentens tycke och smak skulle vara mindre subjektiv än upphandlarens egen. Det går helt enkelt

inte att bedöma mjuka värden utan att vara lite subjektiv, men det gäller att skapa vad jag kallar för en ”objektiv subjektivitet” – att alla får samma chans att visa vad de kan. Det fi nns fl era mycket säkra metoder för utvärd-ering av möte som både skapar transparens och en rättvis bedömning, men av utrym-messkäl kan jag inte gå in på dem här.

Branscher/typer av upphandlingar där detta är lämpligt är när man upphandlar pro-jekt där avancerad kompetens måste fi nnas

(exempelvis it, bygg- och anläggning och re-klam) men det kan även gälla regelbundna leveranser under en längre tidsperiod, ex-empelvis vid städning, där städledaren är mycket viktig för det långsik-tiga resultatet.

Det allra bästa och viktigaste med denna metod är att både leverantörer och myndigheter brukar vara mycket nöjda med resultatet.

Magnus Josephson

Vad innebär principerna om ömsesidigt erkän- »nande och proportionalitet?

I detta nummer kommer jag att avsluta min genomgång av de fem principer som ska ligga till grund för all offentlig upphandling och upphandling. Denna gång har turen kommit till två principer: principen om öm-sesidigt erkännande och proportionalitets-principen. I de tre föregående numren av tidningen har jag redogjort för innebörden

av likabehandlingsprincipen, ickediskrimi-neringsprincipen och transparensprin-cipen.

Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifi kat som har ut-färdats av en EU-medlemsstats behöriga myndigheter ska anses gälla också i andra medlemsstater.

En upphandlande myndighet/enhet kan alltså inte ifrågasätta ett intyg som är ut-färdat av en behörig myndighet i ett med-lemsland.

Upphandling24:s expertpanel

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och del-ägare i Advokatfi rman Delphi. Hon är ansvarig för Delphis grupp för bland annat offentlig upphandling. Anna, som är hovrättsfi skal från Svea hovrätt, har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkur-rensverket och på Länsstyrelsen i Stock-holms län.

Peter Nohrstedt är bio-log i botten och verk-samhetsansvarig för hållbar upphandling på Miljöstyrningsrådet. Rådet stödjer företag och offentlig förvalt-ning i deras miljöarbete på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt.

Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till [email protected]. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte fi nns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor.

Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskriv-ning, miljö och juridik.

Välkommen med dina frågor!

Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till [email protected]. Expertpanelen har specialistkompe-tens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

”Ibland får man intrycket att leverantören mer är ute efter att tömma sitt förråd av broschyrer

än att svara på frågorna.”

FRÅGOR & SVAR


expertpanelen

U24-01 Expertpanelen_3.indd 48U24-01 Expertpanelen_3.indd 48 09-01-29 11.01.4709-01-29 11.01.47

LÄS FLER EXPERTSVAR PÅ WEBBEN

www.uh24.se/expert

En medlemsstat ska även godta varor och tjänster från ekonomiska aktörer i andra EU-länder, om produkterna är jämförbara med dem som denna stat godkänner från in-hemska producenter.

Proportionalitetsprincipen innebär att den upphandlande enheten/myndigheten inte får ställa högre krav på leverantören eller leveransen än vad som får anses vara ändamålsenligt för den aktuella upphand-lingen. Kraven ska ha ett naturligt samband med, och stå i proportion till, det behov som ska täckas.

Enligt proportionalitetsprincipen ska kraven i en upphandling också vara lämpliga. Detta innebär, att ett skallkrav inte får vara onödigt i förhållande till det som kravet syftar till. Det måste alltså fi nnas ett rimligt förhållande mellan det eftersträvade målet och de vidtagna åtgärderna. En leverantör kan inte diskvalifi ceras på grund av en upp-gift som inte är relevant för den aktuella upphandlingen eller rimligen inte är av vä-sentlig betydelse. Om så sker är kravet opro-portionerligt. Ett exempel på detta är om den upphandlande enheten eller myndig-heten kräver att referenser lämnas in för uppdrag som inte har något egentligt sam-band med det som upphandlas.

För att komma fram till om ett skallkrav är oproportionerligt eller inte, måste man göra en avvägning mellan två intressen – målet och de vidtagna åtgärderna. Och det är just den avvägningen som vållar problem när man försöker bedöma om ett skallkrav är proportionerligt eller inte. För vad är egent-ligen ett rimligt krav?

Här kan huvudregeln sägas vara att om det eftersträvade målet kan uppnås med mindre ingripande åtgärder, ska detta normalt sett väljas. Därmed är alla mer ingripande åt-gärder alltså oproportionerliga. Denna av-vägning måste självklart göras i ljuset av omständigheterna i varje enskilt fall, men det kan ändå vara en utgångspunkt när man ska försöka göra en avvägning. Ett krav som till exempel innebär väldigt höga kostnader för leverantören, är oproportionerligt om

Pia Nylöf är affärsjurist på AffärsConcept AB och har lång erfaren-het från kvalifi cerat upphandlingsarbete. Pia har en jur kand-examen från Stock-holms Universitet med specialisering inom områdena EG-rätt och försäkringsrätt. Hon ar-betar framför allt med att leda, genomföra och granska upphand-lingar.

Magnus Josephson är jurist på Opic med ett förfl utet på NOU. Han är specialiserad på of-fentlig upphandling ur leverantörsperspektiv och arbetar som kon-sult och utbildare.

Jag ska skriva ett anbud och har fått underlag »skickat till mig. Jag har aldrig gjort det förut och undrar över hur jag bäst skriver ner mitt erbju-dande? Gör jag det på vanligt papper? Ska det vara bilagor etcetera? Kort sagt: hur är brukligt att man gör?

Som nybörjare kan det vara svårt att veta var man ska börja, men här kommer några grundläggande tips: 1. Följ alltid förfrågningsunderlagets

instruktioner och struktur.2. Fråga alltid myndigheten när du är

osäker – gör inga egna tolkningar.3. Fokusera på utvärderingen – vad är

viktigast, pris eller kvalitet?

Med de två ingångsvärdena är det lätt att lösa dina frågor. Förmodligen står det an-givet i underlaget hur anbudet ska vara ut-format. Om det inte gör det – fråga!

Normalt skickar man än så länge in anbud på vanligt papper, ibland med kopior på papper eller cd-rom.

Skicka inte in material som inte efterfrå-gats – ibland får man intrycket att leveran-tören mer är ute efter att tömma sitt förråd av broschyrer än att svara på frågorna.

Pris och kvalitet jämförs i nästan alla upphandlingar och därför är det viktigt att du är tydlig med vad du anser är dina kvaliteter. Vilka mer-värden skapar de?

Magnus Josephson

” Hur ska jag skriva ett anbud? Jag har aldrig gjort det förut.”

det dels fi nns billigare alternativ för att upp-fylla det som kravet syftar till, och dels inte har någon relevant koppling till det som upphandlas.

Med proportionalitetsprincipen menas alltså att krav som ställs på leverantörer i en upphandling ska vara rimliga, lämpliga och inte onödigt betungande. Tanken med kravet är att det, tillsammans med övriga för upp-handlingar grundläggande principer, ska

skapa sunda och rättvisa förutsättningar för upphandlingar. Håller man det i minnet, har man kommit en bit på väg.

Därmed avslutas höstens ge-nomgång av de grundläggande principerna för upphandlingar. Förhoppningsvis har det kastat lite mer ljus över de regler som genomsyrar all upphandling!

Anna Ulfsdotter Forssell

”Krav som ställs på leveran-törer i en upphandling ska

vara rimliga och inteonödigt betungande.”


U24-01 Expertpanelen_3.indd 49U24-01 Expertpanelen_3.indd 49 09-01-29 11.01.5709-01-29 11.01.57

Andra fullmakter än skriftliga kan åbero-pas för att styrka be-hörigheten att under-teckna ett anbud, enligt ett avgörande från kammarrätten i Stockholm. Men se upp för hur skallkravet är formulerat! TEXT:

CARL BOKWALL, advokat på advokatfi rman Cederquist, analyserar aktuella rättsfall i varje nummer av Upphandling24.

PER-OWE BUMGARTH, advokat på advokat-fi rman Cederquist, analyserar aktuella rättsfall i varje nummer av Upphandling24.

Länsrätten i Stockholms läns dom den 27 oktober 2007 i mål nr 20281-08 »Kammarrätten i Stockholms dom den 4 december 2008 i mål nr 8631-08 »

Läs mer i domarna

CARL BOKWALLPER-OWE BUMGARTH

AKTUELLA DOMAR


juristens analys

Vem får företrädaanbuds-givaren?

KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM » har i ett av-görande från december förra året avgjort frågan om det är möjligt att underteckna anbud med stöd av annan fullmakt än skriftlig. Arbetsförmedlingen hade inom ramen för en förenklad upphandling avse-ende konsulttjänster, angett att anbuden skulle undertecknas av person som var be-hörig att företräda leverantören. Bevis om behörigheten kunde lämnas med anbudet eller uppvisas på begäran av Arbetsförmed-

lingen. Upphandlingen begärdes överprövad på den grunden att den vinnande leverantö-rens anbud inte hade undertecknats av be-hörig företrädare för leverantören. Av registreringsbeviset för den vinnande leve-rantören framgick att den person som hade undertecknat anbudet inte ensam var be-hörig fi rmatecknare. Arbetsförmedlingen invände att undertecknaren med stöd av sin ställning med mera hade fullmakt att under-teckna anbudet. ■

LÄNSRÄTTEN, SOM INTE » tog hänsyn till de civil-rättsliga reglerna om fullmakter, hade för-ordnat att den vinnande anbudsgivaren skulle diskvalificeras eftersom anbudet inte var undertecknat av registrerade firma-tecknare. Kammarrätten konstaterade dock att den som har fullmakt att företräda en leverantör vid anbudsgivningen också omfattas av skallkravets begrepp ”behörig företrädare”. Att anbud därmed kan komma att undertecknas av någon med en

annan sorts fullmakt än en skriftlig innebär inte att principen om transparens över-träds. Eftersom undertecknaren i flera ti-digare upphandlingar hade undertecknat leverantörens anbud utan att denne rea-gerat mot detta, samt att samma person tidigare hade undertecknat avtal med Ar-betsförmedlingen, ansåg kammarrätten att personen i fråga hade varit behörig före-trädare för den vinnande leverantören. Överklagandet avslogs. ■

FAKTA I MÅLET

NAMNTECKNING LEDDE TILL ÖVERPRÖVNING

DOMSTOLENS BEDÖMNING

FULLMAKT RÄCKER FÖR ATT FÅ UNDERTECKNA

U24-01 Juristen.indd 50U24-01 Juristen.indd 50 09-01-29 11.04.1809-01-29 11.04.18

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t


LOU OCH LUF » reglerar inte på vilket sätt ett anbud måste vara utformat för att vara civil-rättsligt bindande för anbudsgivaren. Där-emot framgår indirekt att anbudet ska vara civilrättsligt bindande (se till exempel 9 kap 11 § LOU). Genom att formulera skallkravet är det den upphandlande myndigheten/en-heten som avgör på vilket sätt anbudsgivaren ska bindas till sitt anbud. Ett alternativ är att kräva att undertecknaren ska vara behörig fi rmatecknare enligt aktuellt registrerings-bevis. Ett sådant skallkrav utesluter enligt vår uppfattning undertecknande av andra företrädare för anbudsgivaren som exem-pelvis endast innehar en ställningsfullmakt. Ett annat och vanligt förekommande sätt att utformat skallkravet är på det sätt som skett i rättsfallet, nämligen att anbudet ska under-tecknas av behörig företrädare som ju kan vara annan än registrerade fi rmatecknare.

Kammarrättens avgörande innebär att kretsen av behöriga företrädare ska avgöras enligt bestämmelserna i avtalslagen. Kam-marrätten är tyvärr inte tydlig med vilken

fullmaktstyp som undertecknaren faktiskt hade. Vår tolkning är att det handlade om en så kallad toleransfullmakt mot bakgrund av att kammarrätten lade stor vikt vid att an-budsgivaren i tidigare upphandlingar inte hade invänt mot att personen i fråga hade undertecknat anbuden. Kammarrättens slut-sats i fullmaktsfrågan är nog riktig i och för sig, men saknar dessvärre närmare konkre-tion av de omständigheter som låg till grund för domstolens slutsats. Det är oklart om de anbud som undertecknats tidigare var av samma slag och omfattning som det aktuella anbudet och vilken betydelse det avtal som undertecknaren hade tecknat med Arbets-förmedlingen hade för inverkan på bedöm-ningen. I jämförelse med hur ingående fullmaktsfrågor vanligen behandlas av allmän domstol framstår kammarrättens dom som mycket knapphändig.

Eftersom kretsen av behöriga företrädare inte är klart defi nierad kan det uppstå bevis-svårigheter kring vem som var behörig att underteckna ett anbud. Med hänsyn till detta

bör upphandlande myndigheter noga över-väga hur kravet formuleras och tydligt ange vilka bevis som krävs. Vi ser ingen rationell anledning till att alltid kräva att registrerade fi rmatecknare ska underteckna anbudet men ser klara fördelar med att tydligt ange att be-hörigheten ska styrkas med skriftlig fullmakt för de fall när det inte är en registrerad fi rma-tecknare eller vd som undertecknar anbudet. Bevis om behörigheten bör åtfölja anbudet när det inges för att undvika oklarheter om behörighet förelåg vid anbudstillfället eller inte. Därmed undviks att anbudsgivaren kan frångå sitt anbud på grund av brister i be-hörigheten hos undertecknaren.

Man kan i detta sammanhang även fråga sig om det är tillåtet att anbudsgivare ges en möjlighet att i efterhand godkänna (ratiha-bera) ett anbud som inlämnats för dennes räkning av någon som saknade behörighet/fullmakt vid anbudstillfället. I sådant fall skulle anbudsgivaren ges valmöjligheten att i efterhand bestämma om anbudet ska vara bindande eller inte. Detta vore naturligtvis olyckligt ur den upphandlande myndig-hetens perspektiv. Med hänsyn till lika-behandlingsprincipen bör inte heller en sådan möjlighet medges. ■

FORMULERA BEHÖRIGHETSKRAVET NOGGRANT

ANALYS OCH KONSEKVENSER AV DOMEN

En framtid att bygga på! God kvalitet, energieffektivitet, funktionella lokaler, minimal miljöpåverkan och låga livscykelkostnader kommer alltid ha ett högt värde. Tillsammans skapar vi byggnader med reella värden och god funktion. Besök: www.funktion.se Där kan du hitta exempel på värden vi skapat tillsammans.

010-505 00 00www.afconsult.com

U24-01 Juristen.indd 51U24-01 Juristen.indd 51 09-01-29 11.04.2709-01-29 11.04.27

I NUMMER 8 » av Upphandling24 drar advoka-terna Carl Bokwall och Per-Owe Bumgarth slutsatser angående referenser från EG-domstolens Lianakis-dom1. I nummer 9 av Upphandling24 redovisar förbundsjuristen Ulf Palm en annan uppfattning. Ingen av dem ger en korrekt bild av hur referenser får användas vid offentlig upphandling.

Bokwall och Bumgarth skriver att refe-renser bara kan användas som kvalifi cerings-krav, inte som tilldelningskriterium. Palm menar å andra sidan att referenser kan vara både kvalifi kationskrav och tilldelningskri-terium. Båda har fel. Referenser kan varken vara kvalifi ceringskrav eller tilldelningskri-terium. I stället är referenser bevisning – inte ett kriterium i sig – och innehållet i referenserna avgör om de hör hemma i kvali-fi kationsfasen eller i tilldelningsfasen.

Utrymmet här är för begränsat för att kunna beröra referenser ur alla aspekter. Därför utgår jag här från direktivstyrda upp-handlingar inom den klassiska sektorn.

Skilj mellan kvalifikationskriterier och tilldelningskriterierBåde Lianakis-domen och GAT-domen2

handlar till stor del om vilka kriterier som kan användas vid kvalifi kationsprövningen (av EG-domstolen kallade ”kriterier för kva-litativt urval”) samt vilka kriterier som kan användas vid utvärderingen av anbud.

Enligt rättspraxis är kontrollen av anbuds-givarnas lämplighet (kvalifi kationspröv-ningen) och tilldelningen av kontraktet

(anbudsutvärderingen) två olika moment som inte får sammanblandas. De båda mo-menten styrs av olika regler3. Därför kan inte kriterier för det kvalitativa urvalet användas som kriterier för tilldelning.

EG-domstolen anger i Lianakis-domen (p. 30): ”De kriterier som inte syftar till att fast-ställa det ekonomsikt mest fördelaktiga an-budet utan som huvudsakligen avser bedömningen av anbudsgivarnas förmåga att utföra projektet i fråga kan följaktligen inte anses utgöra ’kriterier för tilldelning’.”

Kriterier som har att göra med hur väl den erbjudna lösningen motsvarar upphand-lingens mål, kan vara ”kriterier för tilldelning” som får vägas mot anbudens pris. Däremot kan kriterier som hänför sig till anbudsgivarens förmåga att utföra pro-jektet bara komma i fråga som ”kriterier för kvalitativt urval” i upphandlingens kvalifi ka-tionsfas.

Värderingen av anbud i tilldelningsfasen får aldrig grundas på en prövning av anbuds-givarens lämplighet eller förmåga att leva upp till sina åtaganden, utan bara på den spe-cifi ka metod eller motsvarande som offereras i anbudet. Om den upphandlande myndig-heten fi nner att anbudsgivaren saknar till-räcklig förmåga att leverera i enlighet med sitt erbjudande ska anbudet aldrig tas upp till värdering och prisbedömning.

Det centrala i EG-domstolens resonemang är att det av tilldelningskriterierna måste gå att fastställa vilket av anbuden som ger det ekonomiskt mest fördelaktiga utfallet. Går

det med ledning av en viss omständighet inte att dra någon ekonomiskt grundad slutsats är den inte heller något ”kriterium för tilldelning” utan ett ”kriterium för kvalita-tivt urval” som bara tillåts i kvalifi kations-fasen. Därför ska först prövas om ett kriterium får användas i tilldelningsfasen (se Lianakis, p. 24).

Referenser i tilldelningsfasenEnligt 12:e kapitlet LOU (”Tilldelning av kontrakt”) ska den upphandlande myndig-heten som en sista åtgärd i prövningsförfa-randet värdera kvarvarande anbud och besluta om tilldelning i upphandlingen. Om den upphandlande myndigheten ska anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet får hänsyn bara tas till ”kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet”4. Uppräkning av kriterier (pris, leverans- och genomförandetid, miljöegenskaper och så vidare) är inte uttömmande, även andra kri-terier får användas. Dock måste kriterierna vara kopplade till ”föremålet för kontraktet”.

EG-domstolen har i Lianakis- och GAT-domarna angivit att även om den upphand-lande myndigheten också kan välja andra kriterier för tilldelning av kontraktet, måste de valda kriterierna endast syfta till att fast-ställa det ekonomiskt mest fördelaktiga an-budet5.

Eftersom referenser bara kan avse speci-fi ka egenskaper hos den vara, tjänst eller byggentreprenad som tidigare har tillhanda-hållits referenten och som enligt anbudet

REFERENSER KRITERIER

ÄR INTE

HUR FÅR REFERENSER ANVÄNDAS VID UPPHANDLING?


debatt

U24-01 Svar referenser.indd 52U24-01 Svar referenser.indd 52 09-01-29 11.09.2109-01-29 11.09.21

erbjuds även den upphandlande myndig-heten, kan man – liksom Bokwall och Bumgarth gör – ifrågasätta om referenser över huvud taget är relevanta i tilldelnings-fasen. I denna fas ska den upphandlande myndigheten värdera vad respektive an-budsgivare offererar – något som alltså ännu inte har utförts. Särskilt i fråga om tjänster och byggentreprenadarbeten framstår detta som tydligt. Referenser som innehåller all-männa omdömen om en anbudsgivare och dennes tidigare leveranser kan knappast ha någon relevans i tilldelningsfasen, eftersom utförandet inte behöver bli detsamma. An-budsgivaren kan ju till exempel använda helt eller delvis annan personal. Inte heller kan referenser som avser något annat, men snar-likt, det som ska tillhandahållas i den aktu-ella upphandlingen, ha betydelse. Referenser för en tidigare inomhusmålning kan inte vara underlag för tilldelning i upphandling av en utomhusmålning.

Däremot kan referenser som handlar om en särskild offererad målningsmetod komma i fråga i tilldelningsfasen som bevis för att of-fererad genomförandetid, miljöegenskaper

och kvalitet kan uppnås genom metoden. Eftersom tilldelningskriterierna måste

vara ”kopplade till föremålet för kontraktet” och endast får syfta till att fastställa det eko-nomiskt mest fördelaktiga anbudet fi nns det i tilldelningsfasen ett begränsat utrymme för att använda referenser.

Ulf Palm skriver att länsrätten i Stock-holms län har godtagit att ”erfarenhet från liknande uppdrag” utifrån en kvalitativ ut-värdering av referenser kan vara ett tilldel-ningskriterium. Även om så fallet är jag i ljuset av Lianakis-domen övertygad om att det är en felaktig bedömning.

Kriterier som avser anbudsgivares erfa-renhet från liknande uppdrag hänför sig till dennes lämplighet. De kan inte vara ”kriterier för tilldelning”, utan är i stället ”kriterier för kvalitativt urval”, som ska prövas i upphandlingens kvalifi kationsfas. Referenser är här bevis.

I de allra fl esta fall kräver det som en an-budsgivare offererar inte några referenser. I stället blir vinnande anbudsgivare genom

villkor i kontraktet skyldig att utföra leve-rans i enlighet med anbudet. Klarar leveran-tören inte detta är det fråga om kontraktsbrott, som sanktioneras civilrättsligt.

Referenser i kvalifikationsfasenEnligt 11:e kapitlet LOU (”Kontroll av leve-rantörers lämplighet och val av deltagare m.m.”) ska, innan kontrakt tilldelas, den upphandlande myndigheten pröva anbuds-sökandens eller anbudsgivarens kvalifi ka-tioner.

Den upphandlande myndigheten får upp-ställa kriterier på ekonomisk ställning samt teknisk kapacitet som leverantörerna måste uppfylla för att få delta med anbud i upp-handlingen. I sammanhanget referenser borde det vara kriteriet teknisk kapacitet som är relevant. Den upphandlande myn-digheten kan begära att leverantörerna styrker sin tekniska kapacitet genom skrift-liga bevis.

I 11:e kapitlet, 11:e paragrafen LOU fi nns en uttömmande uppräkning av de bevis som får användas. Andra sorters bevis än dem som anges i lagen får inte krävas vid kvalifi -

kationsprövning av leverantörens tekniska kapacitet.

Av uppräkningen framgår att bevis om le-verantörernas tekniska kapacitet kan krävas i form av en leveransförteckning över de vik-tigaste varuleveranser eller tjänster som har utförts under de senaste tre åren, med upp-gift om värde och tidpunkt samt om det har varit fråga om privata eller offentliga mot-tagare. Leveransförteckningen kan styrkas med skriftliga intyg, leverans attester, som i första hand ska utfärdas av dem som har mottagit leveranserna.

Vid upphandling av varor eller tjänster får kriterierna för kvalitativt urval däremot inte innehålla krav på bedömningar eller om-dömen, utan bara intyg om att leveranserna har ägt rum. Bara vid byggentreprenader får det i kvalifi kationsfasen fi nnas krav på intyg om att arbetena ”utfördes på ett tillfredsstäl-lande sätt” och ”enligt gängse branschnorm” samt ”slutfördes på ett korrekt sätt”.

Inom den direktivstyrda klassiska sektorn innebär alltså regelverket att vid upphand-

ling av varor och tjänster kan tillåtna refe-renser närmast jämställas med intyg. Betygsliknande kvalifi kationsreferenser får där bara förekomma vid byggentreprenad-upphandlingar. Motsvarande begränsningar fi nns inte för upphandlingar utanför den di-rektivstyrda klassiska sektorn. Vid upp-handlingar inom försörjningssektorerna samt av byggentreprenader, A-tjänster under tröskelvärdet och av B-tjänster, kan alltså betygsliknande kvalifi kationsrefe-renser förekomma.

Denna väsentliga begränsning vid upp-handling av varor och tjänster inom den di-rektivstyrda klassiska sektorn framgår inte av Bokwalls och Bumgarths analys. Det är inte heller korrekt, som Bokwall och Bumgarth anger, att ”Referenser kan därför användas som kvalifi ceringskrav”. I stället ska referenser vara bevis om att anbudsgi-varen uppfyller kraven i kvalifi kationsfasen och därmed visa dennes lämplighet.

Några avslutande kommentarerUtrymmet för att använda referenser vid of-fentliga upphandlingar är kringgärdat av

fl era inskränkningar av formell karaktär. Därför bör referenser användas med försik-tighet. Referenser innebär att referentens uttalade värdeomdömen utgör dennes sub-jektiva uppfattning, som tolkas av den eller de personer som värderar inkomna anbud. En ogenomtänkt användning av referenser vid offentliga upphandlingar ökar risken för subjektiva och därmed godtyckliga bedöm-ningar, vilket ska undvikas. ■

Advokat Ulf HökebergAdvokatfi rman Fylgia

Inspiration till denna artikel har hämtats från vad Konkurrenskommissionen skriver angående refe-renser i sin verksamhetsberättelse för 2007/2008.

1 den 24 januari 2008 i mål C-532-06 (Lianakis)2 mål C-315/013 se Lianakis-domen, p. 26 med hänvisning till do-

men i mål 31/87, Beentjes, punkterna 15 och 164 12:e kapitlet, 1:a paragrafen, andra stycket5 p 29 respektive p 64

REFERENSER FÖR EN TIDIGARE INOMHUSMÅLNINGKAN INTE VARA UNDERLAG FÖR TILLDELNINGI UPPHANDLING AV EN UTOMHUSMÅLNING.



I NUMMER 8 » av Upphandling24 analyserade vi EG-domstolens dom i mål C-532/06, Emm. G Lianakis AE mfl ./Dimos Alexandrou-polis mfl . Baserat på hur EG-domstolen har formulerat domen bedömde vi att den dragit en tydlig linje mellan vilka krav som kan an-vändas för att pröva leverantörens tekniska och yrkesmässiga kapacitet, respektive vilka kriterier som kan användas för att utvärdera hur ekonomiskt fördelaktigt anbudet är. Vi drog slutsatsen att anbudsgivarnas erfa-renhet och förmåga i övrigt att utföra ett uppdrag därför inte kan användas som till-delningskriterier. Referenser som utgör be-visning om anbudsgivarens förmåga att utföra uppdraget får inte utvärderas.

I nummer 9 av Upphandling24 bemöter Sveriges Kommuner och Landstings för-

bundsjurist Ulf Palm vår artikel och skriver att påståendet är felaktigt och olyckligt. Om vi förstår Ulf Palm rätt menar han att refe-renser kan vara ett tilldelningskriterium för-utsatt att det rör sig om en kvalitativ bedömning av referenserna. Referenser som innehåller värdeomdömen kan således ut-värderas menar Palm. Ulf Palms analys må vara rationell ur SKL:s medlemmars per-spektiv men det innebär inte att analysen är korrekt.

Färskare domUlf Palm baserar sin uppfattning – och kri-tiken mot vår artikel – på en tidigare dom från EG-domstolen i fallet GAT1, en kom-mentar av professor Sue Arrowsmith på denna dom samt en kammarrättsdom från

2007 och en länsrättsdom från 2005. Ulf Palm undviker dock att beakta och analysera den dom som vår artikel faktiskt handlade om. Domen i Lianakis kom den 24 januari 2008 och är således av färskare datum än de avgöranden som Ulf Palm hänvisar till. Tidi-gare rättsfall från EG-domstolen som berör frågan om vissa kvalifi ceringskriterier (och bevisningen relaterad till kriterierna) får an-vändas som tilldelningskriterier har milt ut-tryckt varit något vaga.

I GAT konstaterade EG-domstolen att an-talet referenser inte kunde utgöra ett tilldel-ningskriterium. EG-domstolen tycks förvisso inte ha uteslutit att referenser som inne-håller uppgifter som vid en kvalitativ be-dömning kan ge vägledning om anbudets förmånlighet kan användas som tilldelnings-kriterium, men domstolen tog inte ställning i frågan. Ulf Palm drar slutsatsen att eftersom EG-domstolen inte uteslöt möjligheten så är det fritt fram. I ett annat relevant fall, EVN2 indikerade EG-domstolen att den relativa risken för felaktig leverans på grund av tek-niska skäl i vissa fall kan utgöra ett tilldel-ningskriterium. Kriteriet i fråga handlade om den volym energi från förnyelsebara en-ergikällor som kunde levereras utöver den volym som var satt som skallkrav. EG-dom-stolen sa att leveranssäkerhet ”i princip” kan utgöra ett tilldelningskriterium men lade inte ut texten om vilka förutsättningarna för detta skulle vara.

Myndigheten vill begränsa riskenI Lianakis nöjer sig inte EG-domstolen med att bara ange att tilldelningskriterier måste syfta till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. EG-domstolen går längre genom att i stället fastställa att tilldel-ningskriterier inte omfattar sådana kriterier som ”huvudsakligen avser bedömningen av anbudsgivarnas förmåga att utföra projektet” (vår understrykning, se punkt 30-31 i domskälen).

Enligt EG-domstolen faller anbudsgiva-rens ”erfarenhet, personalstyrka och utrust-ning samt förmåga att utföra projektet inom den fastställda tidsfristen” inom denna kate-gori av kriterier och kan därför inte användas som tilldelningskriterier (se punkt 32 i domskälen).

ULF PALMS ANALYS OM

UTVÄRDERING AV REFERENSER HALTAR

– Som upphandlande myndighet vore det oklokt

att bortse från Lianakis-domen, skriver

Per-Owe Bumgarth och kollegan Carl Bokwall på

Advokatfi rman Cederquist.

HUR FÅR REFERENSER ANVÄNDAS VID UPPHANDLING?


debatt


”Möjligheten att utvärdera anbudsgivarnas förmåga att utföra uppdraget baserat på tidi-gare erfarenheter handlar i mångt och mycket om att den upphandlande myndig-heten i största möjliga mån vill begränsa risken för leverantörens bristande uppfyl-lelse av kontraktet. Vi förstår upphandlande myndigheters önskan att minimera denna risk redan genom valet av leverantör. Frågan är om och hur upphandlande myndigheter, utöver skallkraven, ska tillåtas att begränsa denna risk ytterligare genom att utvärdera leveransförmåga baserat på till exempel tidi-gare uppdrag. Begränsning och fördelning av risk och ansvar kan ju regleras i kontraktet. Vi ifrågasätter i och för sig inte heller att re-ferenstagning, om rätt utförd, i någon mån kan bidra till att sänka den upphandlande myndighetens risk för felaktig eller utebliven leverans och därmed kan bidra till bedöm-ningen av anbudets förmånlighet.

Dörren är stängdEG-domstolens dom i Lianakis tycks emel-lertid ha stängt dörren för, eller i alla fall av-sevärt begränsat möjligheten att rättsligt motivera, den typen av tilldelningskriterier. Om ett kriterium huvudsakligen tar sikte på bedömningen av förmågan att utföra upp-

draget utesluter detta att kriteriet används för utvärdering av anbuden. EG-domstolen framhåller att till exempel tidigare erfa-renhet och förmåga att utföra uppdraget i tid därmed inte kan användas som ett tilldel-ningskriterium. Referenser som vittnar om dessa förhållanden kan därför inte utvär-deras enligt EG-domstolen.

Kammarrätten i Stockholm har i en pur-färsk dom3 från december förra året til-lämpat Lianakis precis på det sätt som vi tolkat fallet. Kammarrätten konstaterar till exempel att utvärderingen av referenserna inte var tillåten trots att referenserna bland annat omfattade referentens förtroende för leverantören och om denne kunde rekom-mendera anbudsgivaren – tydliga värdeom-dömen alltså. För fullständighetens skull måste kammarrätten i Göteborgs senaste dom4 i frågan nämnas eftersom den går på tvärs med såväl kammarrätten i Stockholms nyss nämnda dom som Lianakis. Enligt vår mening är domen dock bristfälligt motiverad och felaktig i fl era avseenden. Utrymmet för denna artikel tillåter tyvärr inte att vi går

närmare in på avgörandet utan det får bli fö-remål för en analys i ett annat nummer.

Även om sista ordet säkert inte är sagt i frågan om att utvärdera referenser utgör Lianakis-fallet det senaste tongivande rätts-fallet i frågan. Det går därför inte att bortse från rättsfallet på det sätt som Ulf Palm gör. Domar från nationella domstolar, i synnerhet lägsta instans, står sig slätt i sammanhanget och det är klart riskabelt att söka stöd i så-dana avgöranden framför EG-domstolens. EG-domstolens dom i Lianakis är nu en del av EG-rätten och därmed även den svenska upphandlingsrätten. Som upphandlande myndighet vore det oklokt att bortse från domen. ■

Advokat Carl Bokwall och jur. kand. Per-Owe Bumgarth,

Advokatfi rman Cederquist1 Mål C-315/012 Mål C-448/013 Kammarrätten i Stockholms dom av den 19 de-

cember 2008 i mål nr 5512-08 4 Kammarrätten i Göteborgs dom av den 29 de-

cember 2008 i mål nr 5910-08

DET GÅR INTE ATT BORTSE FRÅN LIANAKIS-RÄTTSFALLET SÅ SOM ULF PALM GÖR.


Säkerhet i din bransch

www.securitas.se

Securitas är en kunskapsledare inom säkerhet. Genom att fokusera på säkerhetstjänster som är anpassade till den enskilda kundens behov har Securitas utvecklat hållbar tillväxt och lönsamhet i över 30 länder.


UPPHANDLARE HAR EN » brokig bakgrund. Vissa har högskoleutbildning medan andra är långvägare som på olika sätt har letat sig fram till jobbet som upphandlare. Det första kravet på upphandlare i offentlig sektor har varit kunskaper i lagen om offentlig upp-handling. En snabb genomläsning av en rad aktuella rekryteringsannonser visar att de fl esta efterlyser medarbetare med ”gedigen kunskap om och erfarenhet av lagen om of-fentlig upphandling”.

För att inte vara orättvis ska sägas att platsannonserna också innehåller önskemål om fl exibilitet, samarbetsförmåga och hög-skoleutbildning. Men att den nya medarbe-taren i första hand ska kunna sin LOU är självklart för de fl esta. En avvikande röst i kören är Johan Lundvall, inköpschef inom Svenska Bostäder i Stockholm.

– Givetvis är kunskap om LOU viktigt, men måste jag välja mellan två jobbsökande där den ena kan LOU och den andra be-härskar byggprocessen så är valet enkelt. Att förstå hur byggentreprenörer jobbar är en kunskap som det kan ta åratal att lära sig, säger Johan Lundvall.

Han är ansvarig för inköp inom Sveriges största allmännyttiga bostadsföretag med ett bostadsinnehav på mer än 42 000 lägenheter och fl era tusen kvadratmeter lokaler och centrumanläggningar. Bolaget upphandlar för cirka 3,5 miljarder kronor per år. De upp-

handlingar som Johan Lundvall och hans kollegor ansvarar för sker inom ett utpräglat fackområde.

– Det förklarar vårt behov av specialist-kompetens på inköpssidan. Jämför med en kommun där det görs väldigt breda upp-handlingar. De kommunala upphandlarna ansvarar för hela spektrumet av behov. Att de då i första hand fokuserar på medarbe-tarnas juridiska kompetens och LOU är för-klarligt, säger han.

Förringar inte juridisk kompetensI Svenska Bostäders fall är upphandlingarna i stort sett koncentrerade till fastigheter och boende. Även om Johan Lundvall och hans medarbetare också ansvarar för upphand-ling av allt från webbtjänster till centruman-läggningarnas julgransbelysning så handlar

de riktigt stora volymerna om byggentrepre-nader. Det är i ljuset av det som Johan Lund-vall sätter en nyrekryterad medarbetares fackkompetens före kunskapen om LOU. Åt-minstone initialt.

– Jag rekryterade nya medarbetare för två år sedan. Ingen av dem var särskilt bevan-drad i LOU men det första jag gjorde var att direkt dra in dem i upphandlingsarbetet. Det är det bästa sättet att lära sig.

De nyrekryterade upphandlarna hade in-ledningsvis stöd av upphandlingskonsulter. De fi ck också gå på kurs och är i dag certifi e-rade upphandlare.

– Jag och mina medarbetare tittar dess-utom på hur andra offentliga företag upp-handlar. Vi lär oss genom benchmarking och försöker plocka upp det bästa från andras erfarenheter, säger Johan Lundvall.

VÄGEN TILL JOBBET GÅR INTE ALLTID VIA LOU

När Johan Lundvall rekryterar medarbetare ser han hellre att de har kunskaper om byggprocesser än om LOU. Iqbal Musaji söker medarbetare med kunskaper om lagen, men rätt personlighet för jobbet är viktigare. TEXT: MARIE LINDVALL

Iqbal Musaji » började sin yrkesbana med att utbilda sig till undersköterska. Så småningom skaffade han sig en affärsjuridisk examen. Innan han för snart två år sedan kom till Österåkers kommun arbetade han bland annat med upp-handling i Piteå kommun.

Johan Lundvall » har jobbat som inköpschef in-om Svenska Bostäder i två år. Innan dess arbetade han inom Honeywell där han jobbade som nordisk inköpschef. Han har också varit verksam inom NCC i 10 år, huvudsakligen med inköpsfrågor.

Han är utbildad väg- och vatteningenjör på KTH där han läste en kombination av väg- och vatten och industriell ekonomi.

JOHAN LUNDVALLS OCH IQBAL MUSAJIS EGNA VÄGAR TILL JOBBET

JOBB OCH UTVECKLING


karriär

U24-01 Karria ̈r.indd 56U24-01 Karria ̈r.indd 56 09-01-29 11.04.5509-01-29 11.04.55

Men kunskaper om byggprocessen och LOU är bara en del i pusslet när Johan Lund-vall rekryterar nya medarbetare. Allmän ju-ridisk kompetens, affärsförståelse och vana att ingå avtal är andra viktiga punkter på hans lista över önskade meriter.

– Drivkraft är också viktigt. Och viljan att lära sig nya saker. Det är en fråga om att hitta någon med rätt personlighet för jobbet.

Johan Lundvall understryker att han inte förringar juridisk kompetens. Tvärtom.

– Jag ska börja rekrytera nya medarbetare inom kort och skulle inte ha något emot en jurist. Det skulle vara ett bra komplement till

de övriga kompetenser som fi nns på avdel-ningen, säger Johan Lundvall.

Rätt egenskaperIqbal Musaji är upphandlingschef i Öster-åker kommun, norr om Stockholm. Kom-munen har cirka 38 000 invånare och de fl esta bor i centralorten Åkersberga. Hans rekryteringsfi losofi är i långa stycken lik den som Johan Lundvall på Svenska Bostäder ger uttryck för, men inte i alla delar.

– En nyrekryterad upphandlare ska helst ha haft någon form av kontakt med LOU. I vilken roll spelar mindre roll. Brister det i kunskap

”Jag skulle vilja säga att upplärnings-perioden är

ungefär ett år.” IQBAL MUSAJI , UPPHANDLINGSCHEF,

ÖSTERÅKER KOMMUN.

Kunskaper om LOU är viktigt när Iqbal Musaji, upphandlingschef i Österåker kommun, söker nya medarbetare. Men att hitta rätt personlighet för jobbet har också högsta prioritet. Fo

to: D

an

iel S

alo

mo

n


Kriminalvården ansvarar för verkställigheten av straff i fängelse och frivård samt för verksamheten vid landets häkten. Myndigheten harcirka 9 000 anställda och en årlig budget på drygt 6 miljarder kronor. Myndigheten är indelad i sex geografiska regioner, ett huvudkontor iNorrköping och en transporttjänst. Läs mer på www.kriminalvarden.se och om tjänsten på www.proffice.se

För mer information kontakta Eva Andersson eller Britt Skau, rekryteringskonsulter, tfn 013-37 58 30.Läs mer och anmäl intresse via www.proffice.se senast 17 februari.Vi är ett auktoriserat bemanningsföretag.

Upphandlare till huvudkontoretI Kriminalvården upphandlas varor, tjänster och entreprenader enligt Lagen om offentlig upphandling. Upphandling sker inom mångaområden. I tjänsten ingår förberedelser inför och genomförande av upphandling samt uppföljning av avtal. Akademisk utbildning medför tjänsten relevanta ämnen och ca. tre års erfarenhet från självständigt upphandlingsarbete är ett krav.


går det att lära upp sig på jobbet. Jag skulle vilja säga att upplärningsperioden är ungefär ett år, säger han.

Men en kvalifi cerad upphandlare ska behärska så mycket mer än de juri-diska lagarna och reglerna. Till den kunskapen bör också läggas det som lite diffust kan uttryckas som rätt per-sonliga egenskaper.

– En bra upphandlare ska vara före-tagsam och kreativ. Lyhördhet är en annan viktig egenskap. Det handlar om att kunna förstå och handskas med människor och att kunna balansera förväntningar från beställare och leve-rantörer. Det är ingen enkel uppgift.

Både Johan Lundvall och Iqbal Mu-saji säger att det är svårt att rekrytera

upphandlare. En förklaring är den högkonjunktur som rådde fram till senhösten förra året. Det gjorde att få intresserade kandidater fanns på marknaden. Iqbal Musaji ger också en annan förklaring.

– Många inköpsavdelningar har en mycket tajt situation, och arbetsbelast-ningen är ofta hård. En nyrekrytering handlar därför ofta om att så snabbt som möjligt få någon på plats. Det innebär att man inte alltid har möj-lighet att invänta rätt person.

– På sikt är det förstås till skada för effektiviteten och kvaliteten i arbetet. Här skulle jag önska större utrymme att verkligen hitta rätt person för jobbet, säger Iqbal Musaji. ■

”Måste jag välja mellan två jobbsökande där den ena kan LOU och den andra behärskar byggprocessen så är valet enkelt.”JOHAN LUNDVALL , INKÖPSCHEF, SVENSKA BOSTÄDER.

Johan Lundvall, inköpschef på Svenska Bostäder, rekryterar i första hand medarbetare med kunskaper om byggprocessen. LOU får de lära sig på jobbet. Fo

to: D

an

iel S

alo

mo

n

JOBB OCH UTVECKLING


karriär

Dan Sjöblom ny generaldirektör på KKV

DAN SJÖBLOM HETER » Konkur-rensverkets nya general-direktör. I dag arbetar han som enhetschef vid Europeiska kommissionens generaldirek-torat för konkurrensfrågor. Han har tidigare haft andra befattningar inom general-direktoratet för konkurrens-frågor, har varit biträdande avdelningschef för Konkur-rensverkets förvärvsavdelning och handläggare hos Näringsfrihetsombudsmannen.

Dan Sjöblom tillträder tjänsten den 16 mars och för-ordnandet gäller sex år framåt, det vill säga fram till den 15 mars 2015. ■

Landstinget Sörmland får ny upphandlingschef

LANDSTINGET SÖRMLAND FÅR » ny upphandlingschef den 1 mars 2009. Han heter Teemu Lehtimäki, är 32 år och arbetar i dag på en motsvarande befattning i Landstinget Västmanland. Den befattningen har han haft i tre år.

Efter juridikstudierna år 2001 började Teemu Leh-timäki arbeta som upphandlare på landstinget. Där-efter arbetade han några år som jurist med ansvar för upphandlingsfrågor inom landstinget.

– Jag ser verkligen fram emot att börja arbeta i Sörmland och för mig känns det utvecklande.

Att han går från ett landsting till ett annat innebär vissa fördelar, och egentligen är det inte så stora skill-nader mellan de två landstingen, tycker han.

– Den stora skillnaden är väl att jag får ansvaret för en större upphandlingsavdelning, vilket medför att jag har möjlighet att få ett helhetsgrepp över inköp och upphandling, säger han.

Upphandlingsenheten ansvarar för landstingets samlade upphandlingar av varor, tjänster och bygg-entreprenader samt utrustningsplanering och inköp av varor och tjänster till hälso- och sjukvården för cirka en miljard kronor per år. Enheten består för närvarande av 17 personer och ligger organisatoriskt direkt under landstingsledningen. Bland upphandlings chefens upp-gifter ingår även att vara ett strategiskt stöd i upphand-lingsfrågor och att rapportera till landstings ledningen.

– De stora sparbeting som Sörmland står inför är en jättestor utmaning för oss, säger Teemu Lehtimäki. Min och medarbetarnas viktigaste uppgift blir att ge verksamheten god service och att med hög kompetens bidra till kostnadseffektiva lösningar vid alla slags upphandlingar.

– Vi är mycket glada över att ha lyckats knyta Teemu till vårt landsting, säger landstingsdirektören Lars Andåker och kanslichef Karin Welin. Med sin kompe-tens blir han ett värdefullt tillskott i en fortsatt utveck-ling av upphandlingsverksamheten i Sörmland. ■

Karriärnyheter


147 KURSER • 13 KURSFÖRETAG

ALLA UTBILDNINGAR PÅ ETT STÄLLE

BESÖK UTBILDNINGSGUIDEN PÅ WWW.UH24.SE/KURSER

På Upphandling24:s Utbildningsguide fi nns alla kurser för upphandlare eller leverantörer till offentlig sektor samla-de på ett ställe. Du kan söka efter en viss kurs eller lista alla kurser inom ett visst område, till exempel utvärderings-modeller eller ramavtal.


Karriärnyheter

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

www.chambersign.se

EN HELT NY » upphandlingsenhet kommer att byggas upp på den nya myndigheten Transportstyrelsen. Robert Alexanderson är ansvarig för det arbetet.

Den nya myndigheten Transportstyrelsen startade sin verksamhet den 1 januari 2009 och har ett samlat ansvar för tillsyn, tillståndsgiv-ning och registerhållning för alla trafi kslag.

Från samma datum byggs också en upphandlingsfunktion upp. Som upphandlingschef till den enheten har man rekryterat Robert Alexanderson. Han kommer närmast från Opic, där han under de två senaste åren arbetat som upphandlingsjurist och utbildningsan-svarig. Robert Alexanderson ska nu ansvara för den nya myndighe-tens upphandlingsenhet.

– Först av allt måste jag kartlägga myndighetens behov och rekry-tera två upphandlare, säger han.

Robert Alexanderson vill göra upphandlingsfunktionen känd inom myndigheten och visa att det är en funktion som är viktig för hela verksamheten.

– Jag tycker det är viktigt att visa hur vi kan hjälpa till i den dagliga verksamheten, det vill säga hur upphandlingsprocessen kan hjälpa till att effektivisera verksamheten.

Att få vara med och bygga upp en helt ny myndighet känns både utmanande och spännande, tycker Robert Alexanderson och att hu-vudkontoret ligger i Norrköping, är ingen nackdel.

– Nej, jag kommer ju från Norrköping. Det var väl ingen avgörande betydelse när jag sökte jobbet, men självklart fanns det med i be-slutet. Och det är ju inte varje dag man får möjlighet att bygga upp en upphandlingsfunktion på en ny myndighet, säger han.

Robert Alexanderson har tidigare varit upphandlingschef på Post- och telestyrelsen och arbetat som upphandlingsjurist för Statens inköpssamordning. Och med erfarenhet från tiden som kommunju-

Transportstyrelsen rekryterar från Opicrist och upphandlingskoordinator på fl era svenska kommuner, har han skaffat sig många kontakter inom upphandlings-världen.

– Jag har ett ganska bra kontaktnät inom myndighetsvärlden och det fi nns ju fl era statliga myndigheter i Norrköping som jag känner väl till.

Robert Alexanderson, ny upphandlingschef på Transportstyrelsen.

Foto

: Th

or B

alk

he

d


POSTTIDNING B ECONOMIQUEIDG AB 106 78 STOCKHOLM

edb.indd 1edb.indd 1 2009-01-29 16:13:212009-01-29 16:13:21

2009-01 upphandling24

Documents