2010

Finlands utvecklingssamarbete

UTRIKESMINISTERIET

Fattigdomen har minskat

• ändamålsenligt och konsekvent

• förenligt med partnerländernas primära mål

• uppskattat av partnerländerna på grund av Finlands kunnande, tillvägagångssätt och expertis

Vad får fattigdomen att minska?

• Ekonomisk tillväxt, förbättrad förvaltning och en lyckad politik har minskat fattigdomen särskilt i Afrikas städer.

• Lösningen av konflikten i Nepal minskade fattigdomen i landet och skapade ett gynnsammare klimat för ekonomisk och samhällelig utveckling.

Vad hindrar en minskning av fattigdomen?

• Utvecklingen bromsas upp av globala kriser och klimatförändringen samt ländernas interna och regionala konflikter.

• Nyttan av den ekonomiska utvecklingen fördelas inte jämnt. I Afrika har fattigdomen ökat på landsbygden.

HuVudmålet För Finlands utVecklingspolitik ocH utVecklingssamarbete

är att minska Fattigdomen i utVecklingsländerna.

Rum för förbättringar finns i

• resultatens bärkraftighet, komplementaritet och effektivitet

• planering och uppföljning av insatser

enligt sammandraget av utvärderingarna 2008–2010 är Finlands utvecklingssamarbete

2

Vietnams stödprogram för fattiga regioner

I Vietnam finansierar Finland landets eget stödprogram för fattiga regioner. Det syftar till att skapa mer mångsidiga näringar i de fattiga bergsområden där det bor etniska minoriteter.

Över två miljoner familjer har dragit nytta av programmet: de har fått 11 800 träd som används som livsmedelsgröda, 33 miljoner plantor av inkomstbringande växter, 300 000 nötkreatur, över en miljon fjäderfän och över 470 000 ton gödningsmedel. Nästan en miljon människor har fått utbildning inom jord- och skogsbruk.

Resultat av vietnams stödpRogRam föR fattiga RegioneR

Strategiska mätare Utgångsläge 2006 Resultat 2010 Mål 2010

Etniska gruppers och glesbygdskommuners fattigdom 47 % 28,8 % 30 %

Kommuner med väg som förenar byar och centra 54,3 % 80,7 % 80 %

Kommuner med småskaliga bevattningssystem 53,7 % 70 % 80 %

Hushåll som nås av eldistribution Ca 60 % 85 % 100 %

Hushåll med rent dricksvatten 53,3 % 67,8 % 80 %

Andel barn som går i skolan 77,5 % 90 % 95 %

3

tryggad livsmedelsförsörjning och jordbruk

Jordbruket och en tryggad livsmedelsförsörjning fick hög prioritet i utvecklingspolitiken efter matkrisen 2007–2008. Jordbrukssektorns andel av den bilaterala biståndsfinansieringen steg från knappt två procent till över sex procent under 2006–2009.

I utvecklingsländerna

• bor nästan halva befolkningen på landsbygden

• är jordbruk den viktigaste utkomsten

• bor 2/3 av dem som lever i yttersta fattigdom på landsbygden

Finland bedriver samarbete som siktar på en tryggare livsmedelsförsörjning i

• Afrika: Etiopien, Kenya, Moçambique, Zambia, Tanzania

• Asien: Kambodja, Kirgizistan, Vietnam

• Latinamerika: Nicaragua

Utvecklingssamarbetsprojekten

• ökar livsmedelsproduktionen

• utvecklar förädlingen och marknadsföringen av jordbruksprodukter

• stöder producentorganisationen

skogsbruk

Finland har klart utökat sitt stöd till projekt i skogsbran-schen. Man har lagt större vikt vid att främja det priva-ta skogsbruket, för det ger samhällena på landsbygden utkomstmöjligheter och uppmuntrar människorna att skydda skogarna och utnyttja dem på ett hållbart sätt.

en naturekonomiskt hållbar utveckling

en ren liVsmiljö som producerar ekosystemtjänster är en

nödVändig Förutsättning För en minskad Fattigdom ocH

en Hållbar ekonomisk utVeckling. naturresurserna ger

möjligHeter till att skapa ekonomisk tillVäxt ocH bekämpa

Fattigdomen, om de tillVaratas på ett Hållbart sätt.

• Arbete för byskogsbruk och för byarnas utkomst: Vietnam, Laos, Centralamerika

• Samarbete mellan liten och medelstor industri och skogsägarföreningar: Tanzania

• Produktions- och marknadsföringskedja för träkol: Kenya

• Skogarna och klimatförändringen: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO

klimatförändringen

Finland har utökat sitt stöd till utvecklingsländernas meteorologiska tjänster. De här länderna har bättre för-utsättningar att anpassa sig till klimatförändringen och på förhand bereda sig på extrema väderfenomen.

Projekt för framförhållning finns i:

• Nepal och Himalayaområdet

• Peru

• södra Afrika

• Centralasien

• Stillahavets östater

Miljö- och säkerhetsrelaterade projekt i:

• Ukraina och Moldavien

Vattenförsörjning

Vatten har i egenskap av naturresurs, hushållsvatten och upprätthållare av ekosystem en avgörande betydelse för att främja hållbar utveckling. Vattnet inverkar också kraf-tigt på säkerheten, eftersom konflikter som har en direkt eller indirekt anknytning till vatten blir vanligare.

4

ekonomiskt hållbar utveckling

en minskning aV Fattigdomen Förutsätter

en ekonomiskt Hållbar utVeckling, som

bygger på att produktionsVerksamHeten

ocH Handeln ökar. en Växande produktion

skapar arbetstillFällen ocH minskar

Fattigdomen. på det Här sättet Har

utVecklingsländerna också ett mindre

beHoV aV att Finansiera den oFFentliga

sektorn med bistånd ocH skuldsättning.

Handelsrelaterat utvecklingssamarbete

• Jord- och skogsbruk

• Hållbar energiproduktion

• Informationssamhälle

• Företagsamhet: kvinnliga företagare, mikro- och småföretagskuvöser, utbildning

miljö- och energipartnerskap

Regionala fonder stödjer innovativa projekt för förnybar energi, i vilka företagssektorn med-verkar.

• Latinamerika: Anderna, Centralamerika

• Afrika: södra Afrika och Östafrika

• Asien: Mekongområdet, Indonesien

Partnerskapsprogrammet mellan Finland, Världsbankens program infoDev och Nokia förbättrar små och medelstora företags konkurrenskraft och skapar arbetstillfällen.

Företagsamhet inom jordbruk och teknologi står i centrum i programmet som genomförs i Afrika, Asien samt Östeuropa, Kaukasus och Centralasien 2010–2012.

Två timmar i veckan får 15-åriga Banele använda skolans dator. Hennes skola deltar i projektet Shiyakhula Living Labs som Finland stöder i Sydafrika. • Marja-Leena Kultanen 5

samhälle- ligt hållbar utveckling

en samHälleligt Hållbar

utVeckling är en oskiljbar del

aV den Hållbara utVecklingen

ocH minskningen aV Fattigdomen.

utVecklingssamarbetet stödjer

implementeringen aV demokrati

ocH lika medborgerliga

rättigHeter utan diskriminering,

samt tillgången till basserVice.

undervisning

Fokus i samarbetet inom undervisningssektorn har flyt-tats till länder som återhämtar sig från våldsamma kri-ser och till bräckliga stater. Inom undervisningssektorn betonar Finland grundläggande undervisning, flickors skolgång och jämställdhet i utbildningen, vilket är i linje med FN:s millenniemål.

• Etiopien: specialundervisning

• Moçambique: en förbättrad kvalitet på under- visningen samt användningen av datateknik i undervisningen

• Nepal: reform av den grundläggande undervisningen

• Palestinska territorierna: kvalitet och läromedel i undervisningen

• Anderna: yrkesutbildning parallellt med tvåspråkighetsundervisning

lokalförvaltning, god förvaltning

• Vietnam: fattiga områdens möjligheter att påverka investeringar

• Tanzania: reform av lokalförvaltningens och kommunernas statsandelssystem

• Kambodja: utveckling av systemet för markanvändning och -markförvaltning

mänskliga rättigheter

• Kontinuerlig dialog med partnerländerna

• Land- och regionkontor för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter: Uganda, Mellanöstern, Colombia

• FN:s särskilda rapportör för funktionshindrade personers rättigheter

Av Finlands partnerländer har Etiopien på ett årtionde lyckats få fyra miljoner barn att gå i skolan. Landet väntas nå det mål som satts upp för den grundläggande undervisningen fram till 2015.

Sjundeklassarna Puspa Giri och Sabina Giri går i lågstadiet Batsala Devi i byn Sanghachok

i kantonen Sindhupalchok i Nepal. • Erja-Outi Heino

6

till vad används medlen för utvecklingssamarbetet?

Finlands medel För utVecklingssamarbetet steg under regerings-

perioden med 328 miljoner euro, det Vill säga med 44 procent.

år 2010 steg Finlands utVecklingsbistånd till strax öVer en miljon

euro. beloppet utgör 0,55 procent aV bruttonationalprodukten

ocH är 187 euro per Varje Finländare.

utBetalningaR inom utveCKlingssamaRBetet 2007–2010: 12 stöRsta lÄndeRna

2007 M€ 2008 M€ 2009 M€ 2010 M€

Tanzania 20,36 Tanzania 24,67 Tanzania 31,58 Moçambique 31,53

Moçambique 19,88 Moçambique 23,15 Moçambique 26,59 Tanzania 29,97

Vietnam 16,67 Vietnam 15,58 Zambia 15,72 Vietnam 14,43

Nicaragua 14,50 Nicaragua 10,44 Vietnam 14,94 Etiopien 14,33

Zambia 13,49 Zambia 9,84 Etiopien 11,49 Zambia 14,18

Afghanistan 8,24 Afghanistan 9,43 Nepal 10,16 Nepal 11,57

Nepal 6,69 Nepal 8,62 Afghanistan 10,06 Afghanistan 11,10

Kenya 6,16 Serbien och Montenegro 8,55 Nicaragua 8,91 Nicaragua 10,92

Sudan 5,30 Sydafrika 7,51 Sydafrika 7,93 Sudan 9,87

Sydafrika 5,04 Etiopien 5,94 Palestinska territorierna 6,86 Kenya 8,67

Serbien och Montenegro* 4,29 Palestinska territorierna 4,40 Kenya 5,79 Palestinska territorierna 6,14

Etiopien 3,97 Kenya 3,77 Laos 4,32 Laos 4,35

* Serbien och Montenegro inbegrep även Kosovo fram till 2008

7

nicaragua

Dominikanska republiken

långvariga samarbetsländer

Övriga samarbetsländer

länder som återhämtar sig från kriser

regionalt och tematiskt samarbete

multi- lateralt samarbete

Multilateral aktör 2007 2008 2009 2010

EU 128,6 146,5 154,9 151,0

FN-organisationer 76,7 78,3 94,6 98,2

Världsbanken 40,1 29,6 48,9 60,6

Regionala utvecklingsfinansieringsinstitut 24,0 32,4 34,7 26,6

GEF (Globala miljöfonden) 6,9 7,5 7,8 15,0

NDF (Nordiska utvecklingsfonden) 5,9 18,3 6,5 1,9

Övriga 8,1 4,7 12,1 10,2

Totalt 290,2 317,3 359,4 363,6

utBetalningaR av multilateRalt BistÅnd 2007–2010

Honduras

el salvador

costa ricaPanama

Belize

guatemala

Bolivia

ecuador

colombia

Peru

Finlands viktigaste partners

• FN:s utvecklingsprogram UNDP, befolkningsfonden UNFPA, barnfonden Unicef, kvinnofonden UN Women, hälsoorganisationen WHO, FN:s aidsprogram UNAIDS, livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO, miljöprogrammet UNEP

• Utvecklingsfinansieringsinstitut: Världsbanksgruppen, Afrikas, Asiens och Latinamerikas regionala utvecklingsfinansieringsinstitut

8

etiopien

sudan

somalia

kenya

tanzania

moçambique

Zambia

afghanistan

Palestinska territorierna

nepal

vietnam

mekong

västra Balkan

eu-samarbete

eu ocH dess medlemsländer är

tillsammans Världens största

biståndsgiVare: 53 miljarder euro

2010, Vilket Var 54 procent aV Hela

Världens oFFiciella bistånd.

år 2010 kanaliserade Finland

151 miljoner euro aV sitt bistånd

genom eu.

resultat av multilateralt samarbete

Världsbankens fond IDA (International Development Association)

Under de gångna 10 åren:

• 310 miljoner barn vaccinerade

• 113 miljoner har fått rent dricksvatten

• 47 miljoner har fått föda samt primär- och reproduktionshälsovård

• 105 miljoner barn har fått bättre undervisning och klassrum

• 26 miljoner har fått en väderbeständig väg

Asiatiska utvecklings-fonden

Åren 2005–2008:

• 25 000 km bättre vägar som gynnar över 133 miljoner människor

• 834 000 hushåll anslutna till elnätet

• över två miljoner människor har beviljats mikrolån

Afrikanska utvecklings-fonden

Åren 2006–2008:

• över 16 miljoner har nåtts av eldistribution

• transportservice för över 41 miljoner människor

• 11 miljoner nya elever har fått börja skolan

• 433 000 beviljade mikrolån

initiatiVet till

ett bredare europa är

ett utVecklingspolitiskt

ramprogram som inleddes

2009 ocH omFattar östeuropa,

sydkaukasien ocH centralasien.

9

• Över en tredjedel av Finlands humanitära hjälp går till Afrika

• Biståndskanaler: FN:s flykting- kommissariats kontor UNHCR, Världens livsmedelsprogram WFP, barnfonden Unicef, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar UNRWA, internationella Röda Korset och Röda halvmånen, finländska humanitära hjälporganisationer.

• Närmare 300 finländska frivilligorganisationer erhöll totalt 83,7 miljoner euro i stöd för projekt i 90 länder.

• Merparten av projekten utvecklar undervisningen, en god förvaltning och civilsamhället.

• Största delen av hjälpen riktar sig till Afrika och Asien.

• De flesta projekten finns i Tanzania, Kenya, Somalia, Indien och Nepal.

Humanitär hjälp

Frivillig- organisa-tionernas utvecklings- samarbete

Fru Sukham bygger ett nytt hem i södra Pakistan i april 2011. Det gamla förstördes i översvämningar. • Pirjo-Liisa Heikkilä

10

mera information om utvecklingssamarbetet och

om utvecklingsländerna:global.finland.fi

Årsberättelsen för utvecklingspolitiken och -samarbetet 2010

finns i sin helhet på finska på adressen:

formin.finland.fi/kehityspolitiikka

Humanitär hjälp

Pärm: Vattenprojekt som Finland stöder i Nepal • Auli Keinänen

Utvecklingsinformation

PB 45600023 STATSRÅDET

Telefon: (09) 1605 6370Fax: (09) 1605 6375

Växel: (09) 16005Internet: formin.finland.fi/utvecklingspolitik och global.finland.fi

E-post: keoinfo@formin.fi