Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) Verksamhetsberättelse 2014

2014:61 miljoner kri forskningsstöd

2004:17 miljoner kri forskningsstöd

2

Det förtroende som givarna visar Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) genom gåvor, donationeroch testamenten innebär ett stort ansvar för att medlen används på bästa sätt. Precis som forskningen i sigmåste stödet till den vara uthålligt. SSMF har därför byggt upp en buffert för långsiktigt stöd till medicinskforskning genom en omsorgsfull förvaltning av givarnas bidrag. Tabellen visar SSMF:s totala tillgångar (MKR).

Nyckeltal 2014 2014 MKR 2013 MKRTestamenten 39,2 25,8Gåvor 13,0 13,6Övriga intäkter 2,6 1,5INTÄKTER TOTALT 54,8 40,9(inkl samförvaltade stiftelser) 62,2 40,9

Stipendier och forskningstjänster -61,0 -51,2Administrationskostnader -1,0 -1,3Insamlingskostnader -5,5 -4,9VERKSAMHETSKOSTNADER TOTALT -67,5 -57,4

Aktier och andelar i aktiefonder, svenska och utländska 1 263,7 1 102,8Nominellt i SEK 341,1 286,9Likvida medel och upplupna räntor 273,5 296,2

TILLGÅNGAR TOTALT 1 878,3 1 685,9(inkl samförvaltade stiftelser)värderade till marknadsvärdet

Fortsatt stark kapitalutveckling för SSMFMKR

2000

1800

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

3

2014 i sammandrag

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) delade 2014 ut ett rekordstort belopp till medicinsk forskning – 61 miljoner kronor.

38,4 miljoner kronor delades ut i form av 35 nya postdoktorala stipendier* och sex nya tjänster som SSMF-forskare.

22,6 miljoner kronor gick till åtta mottagare av SSMF:s Stora Anslag, ett nytt etablerings-stöd för yngre forskare som infördes 2013.

Stipendiaterna/forskarna valdes ut i hård konkurrens bland närmare 400 sökanden.

Medräknat tidigare års ännu pågående stipendier stödde SSMF totalt 150 unga forskare 2014.

Generösa givare bidrog under 2014 med drygt 62 miljoner kronor till SSMF.

SSMF:s värdeportfölj steg under året med 11,1 % mot jämförelseindex 9,7 %.* varav tre heltidsstipendier med medel från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. Siffrorna på denna sida inkluderar både SSMF:s egna fonder och samförvaltade stiftelser.

SSMF:s ordförande har ordet.

54

Det påpekas ofta att svensk forsk-ning inte är så framstående som den var under några årtionden i slutet av 1900-talet och detta gäller också för medicinsk forskning. Orsaken är sammansatt och en mängd åtgär-der krävs för att återställa konkur-renskraften. Mer pengar till medi-cinsk forskning är en nödvändighet, men det behövs också en höjning av forskningens genomsnittliga kvalitet. Staten och landstingen har huvud-ansvaret för en förstklassig sjukvård kopplad till de senaste vetenskap-liga framstegen, men utan hjälp från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, och andra liknande organisationer kommer problemen knappast att lösas.

Ett attitydproblemAtt stärka svensk medicinsk forsk-ning tar tid. I grunden finns ett atti-tydproblem. Dagens unga är min-dre intresserade av naturvetenskap inklusive medicin än för några decen-nier sedan. Detta gäller också medi-cinstudenter och unga läkare. Det gör att underlaget för rekrytering av nya forskare försvagas och att allt färre läkare blir framstående forskare. Problemet förstärks av att forsk-ningsmeriter numera väger lätt inom sjukvården och rentav kan vara till nackdel för karriären.

Unga lovande forskareSedan början av 1990-talet har SSMF genom stipendier för postdok-torala studier underlättat för nyblivna doktorer att utvecklas på bästa sätt. All erfarenhet säger att det inom medicinsk vetenskap och närliggande områden tar ganska många år att bli riktigt skicklig. Efter genomgången forskarut-bildning och doktorsexamen har man fått kompetens att bedriva egen forskning, men för att bli framgångs-rik i internationell konkurrens for-dras mer. En postdoktoral utbild-ning i en ny forskningsmiljö – vid ett annat universitet och helst i ett annat land – är av stor betydelse för att så småningom bli en skicklig och själv-ständig forskare. För att få en plats vid ett framstå-ende forskningscentrum är det oftast nödvändigt att ha medel för sin egen försörjning. Detta gäller särskilt vid utländska universitet. Ett postdokto-ralt stipendium från SSMF ger möj-lighet att göra en s.k. postdok vid ett lärosäte som man själv väljer under två år med en skälig levnadstandard. SSMF:s stipendier för postdokto-ral utbildning har under åren gett mer än 600 unga forskare möjlighet till en förstklassig träning. En tillbaka-blick på hur det gått för tidigare sti-pendiater visar att en hög andel har

blivit mycket framgångsrika. Antalet stipendier har gradvis ökats till cirka 30 per år. För att särskilt gynna den patient-nära forskningen avsätts en del av medlen för sökande som ock-så är anställda inom vården. Antalet ansökningar överstiger varje år kraf-tigt de utdelade stipendierna, men en bedömning är att stödet för närva-rande är tillräckligt för att tillgodose de mest kvalificerade unga forskar-nas behov. Under senare år har där-för nya program för stöd till näs-ta steg i yngre forskares utveckling satts igång.

SSMF:s Stora AnslagSSMF har senaste åren utvidgat sin satsning till unga forskare, som just avslutat sin postdoktorsutbild-ning, för att ge dem förutsättning-ar att starta en egen forskningslinje. Stödformen har fått namnet SSMF:s Stora Anslag. För andra året delas åtta anslag ut, fyra till forskare som är anställda på halvtid inom sjukvården och fyra som stöd till heltidsforskning. Förutom medel till egen lön ger anslaget ett rejält bidrag till kostnader för mate-riel eller medarbetare. Uttagningen av sökande är mycket noggrann och sker i samarbete med de medicinska fakulteterna i Sverige för att garantera att mottagarna av anslaget också har support från sitt hemuniversitet. Om två år kommer 32 unga fors-kare att ha denna form av stöd, vilket är ett kraftfullt bidrag till att säker-ställa en hög kvalitet på framtidens medicinska forskning i Sverige. Summan av de postdoktorala sti-pendierna och SSMF:s Stora Anslag närmar sig 100 miljoner kronor per år. Vi är förvissade om att detta medför mätbart ökad patientnytta. Genom ett ökande antal generösa donationer skulle det vara möjligt att göra ännu kraftfullare riktade insat-ser för svensk medicinsk forskning.

Professor Göran Magnusson, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

5

SSMF har spelat en viktig roll i svenskmedicinsk forskning i snart hundra år.

Enbart spanska sjukan skördade under några år 38 000 offer i Sverige.

Utdrag ur SSMF:s tidskrift Forskarnas Nyheter för 2014. Du kan läsa tidskriften i sin helhet på ssmf.se

Scenen räckte nästan inte till när SSMF:s stipendier och forskningsanslag för 2014 delades ut. Möt alla mottagarna på sidan 15!

Vad har världsberömda medicinska pionjärer som Herbert Olivecrona och Clarence Crafoord gemensamt? Och vad förenar de svenska Nobe l pristagarna i medicin Hugo Theorell och Torsten Wiesel? Jo, de har alla fått en liten extra skjuts i sin forskning genom stöd från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. För generation efter generation unga, lovande forskare i Sverige har SSMF varit en viktig förutsättning.

Följ med till Sverige år 1919.Smittsamma sjukdomar som difteri, scharlakansfeber och lunginflamma-tion skördade tusentals offer i hela landet. Epidemisjukhusen var ofta helt fullbelagda. Mot många infektions-sjukdomar fanns praktiskt taget inga botemedel. Ute i Europa hade första världs-kriget lämnat fruktansvärda spår. Miljontals dödade. Förödande öde-läggelse. Hungersnöd.

Det började med ett uppropför ökad forskningAtt även Sverige hade smittats av omvärldens ekonomiska depres-sion märktes överallt, så också inom medicinsk utbildning och forskning. Staten prioriterade läkare framför

forskning. Och de som ville forska hade sällan råd att göra detta utan att dra på sig betydande skulder. Det var i det läget som Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) bildades. Syftet var att skapa uppmärk-samhet kring den medicinska forskningens betydelse och att dra in pengar till sådan forskning. Initiativtagarna lyckades första året få in 227 000 kronor (närmare fem miljoner kronor i dagens pen-ningvärde).

Tusentals forskare harfått stöd från SSMFSSMF har med åren blivit en allt vik-tigare brygga mellan nyfikna fors-kare, som har svårt att finansiera sin forskning, och de nya upptäckter som de har en vision om. I dag delar SSMF ut över 60 miljoner per år till lovande forskare. Samtidigt bygger vi kontinuerligt stora reserver i olika forskningsfon-der för att säkerställa nya viktiga framsteg. Med välvilliga givares hjälp hoppasSSMF kunna fortsätta att sätta Sverige på forskningens världskarta. Dels genom att möjliggöra nya stora medicinska genombrott. Dels – och allra viktigast – genomatt bidra till att behandlingen av denenskilda patienten blir allt effektivare och humanare.

Vad hände sedan? Följ med jorden runt och träffa några av SSMF:s stipendiater.

6

Allt fler unga svenska forskare använder sina SSMF-stipendier till att förlägga delar av sin forsk-ning utomlands. En del forskar på heltid vid något namnkunnigt universitet i till exempel USA, andra delar sin tid mellan sitt svenska universitet och något lärosäte i framför allt Europa. Möt SSMF-stipendiater i Cambridge, Paris och Nepal och ta del av deras erfarenheter av att hämta nya intryck och kunskaper hem till Sverige innan det är dags för nästa steg – att starta sin egen forskargrupp

Det började med att Munender Vodnala skrev till 2012 års Nobel-pristagare i medicin, John Gurdon. Munender var fascinerad av Gurdons forskning och ville gärna tillbringa några år i hans forskar-grupp för att lära sig mer om omprogrammering av celler.

Gurdon sa ja och tack vare ett SSMF-stipendium kunde Munender uppfylla sin dröm och flytta till Cambridge med sin familj. Alla trivs bra men efter tio år i Umeå saknar Munender staden, dit han kom som doktorand från södra Indien. – Jag har kommit igång bra, just

nu använder jag de senaste tekno-logierna för att introducera gene-tiska förändringar i en cellinje. Jag vill veta vad det är som gör dem resistenta till omprogrammering, berättar Munender.

En annan forskningsmiljö– Den nya miljön är mycket givande. Forskningskulturen är annorlunda och allt går mycket snabbare. Vi använder nya tekniker, har fler dis-kussioner och samarbeten. I Umeå är varje forskningsgrupp en enhet, här flyter det mer ihop och man jobbar mer tillsammans. På två år hoppas Munender kunna producera sådana vetenskapliga fynd att han kan återvända till Umeå och bygga upp en egen forsknings-grupp. – Valet att börja forska hos en av stamcellforskningens rockstjär-nor var helt rätt, säger Munender Vodnala. – John Gurdon är mycket vänlig och är fortfarande mycket aktiv på labbet. Vi har många diskussioner, både i labbet och när vi fikar till-sammans.

Munender forskar hosen känd Nobelpristagare

Åsa hade tänkt sig USA – stortrivs nu i Paris

Åsa Ehlén var inställd på att forska i USA men hittade i stället ett per-fekt forskningsprojekt på anrika

Institut Curie i Paris – att få fram grundläggande kunskaper om hur skadat DNA repareras, och hur man med biomarkörer kan förbättra cancerbehandling. – Jag gillar kombinationen av grundforskning och forskning som omsätter grundforskningen till be-handling. – Jag jobbar hårt och hoppas närmaste året klara av en veten-skaplig publicering som visar att jag kan driva ett projekt utan min doktorandhandledare. Det är avgö-

Åsa utanför sin inspirerande forskarmiljö, Institut Curie i Paris

Munender Vodnala, SSMF-stipendiat 2014, forskar hos Nobelpristagaren John Gurdon i Cambridge innan han återvänder till Umeå universitet.

rande för den framtida karriären. Vid senaste besöket i Sverige spanade Åsa in lite olika labb och har börjat planera för återkomsten. Hon kommer att söka forsknings-anslag från olika finansiärer, bland annat lockar SSMF:s Stora Anslag. – Där jag etablerar min egen forskning, där vill jag sedan stanna. Hade jag velat åka till USA borde jag ha gjort det efter min disputation, men jag är glad för att det blev Paris istället. Det känns bra att vara kvar i Europa, säger Åsa.

Vad hände sedan? Följ med jorden runt och träffa några av SSMF:s stipendiater.

7

Ola Andersson hade tidigare visat att om man klipper navelsträngen senare vid en förlossning så gynnar det spädbarns hälsa. När Ola sedan sökte och fick ett SSMF-stipendium 2014 var det för att undersöka om senare avnavling kan göra att barn som utsätts för syrebrist i högre grad överlever och mår bra. Tanken är att barnen får konst-gjord andning nära mamman innan man klipper. I navelsträngsblodet finns syre, socker och röda blod-kroppar som kan hjälpa barnet att återhämta sig snabbare.

Valde Nepal för pilotstudieOla valde ett sjukhus i Nepal där det föds många barn och risken att de inte ska må så bra är förhöjd. – För att kunna starta studien har jag haft kontakt med många olika myndigheter. Det är mer byrå-krati än i Sverige men även detta är en värdefull erfarenhet – jag har fått en helt annan insyn i verksam-heten genom att till exempel olika chefsläkare och företrädare för departementet för hälsa varit med på mötena, berättar Ola.

Från postdoktor till självständig forskareSSMF:s stipendium för postdok-torala studier ska leda till docent-kompetens, det vill säga till att bli en självständig forskare med egen forskargrupp. Ola har tagit ett vik-tigt steg i den processen och har rekryterat en blivande doktorand som har varit med i Nepal för att bekanta sig med studien och per-sonalen på plats. Ola vill fortsätta med att kom-binera arbetet som barnläkare med forskning även efter tiden som SSMF-stipendiat. – Forskning är ju för roligt, utropar han glatt.

– SSMF-stipendiet öppnade dörrar som annars varit stängda. I framtiden hoppas jag på nya anslag så att jag kan göra en multicenter-studie där många olika länder deltar. – Mitt projekt känns mest aktu-ellt i länder där mödrahälsovården inte är så utvecklad och där risken att barnen inte mår så bra efter förlossningen är större, säger Ola.

PS. Precis vid tryckstart för verk-samhetsberättelsen får vi en rap-port från Ola att ”hans” sjukhus inte fått några allvarliga skador vid den senaste stora jordbävningen men att projektet blivit något försenat.

Olas forskning tog honom ända till Nepal

En av förlossningssalarna på Paropakar Maternity & Women’s Hospital i Kathmandu, Nepal, där Ola Anders-son bedriver sin forskning om ökad överlevnad för spädbarn. Här föds årligen cirka 23 000 barn.

Ola Andersson, fjärde från vänster, tillsammans med sitt team på taket på det sjukhus, som Ola valt för sitt projekt i Nepal. Ola besöker teamet ungefär varannan månad. Med på bilden är även Olas blivande doktorand Gunilla Stripple, andra från vänster.

Under de senaste tio åren har allt fler SSMF-stipendiater drivit sina forsknings-projekt vid utländska universitet och på så bidragit till viktig korsbefruktning av idéer både för egen del och för en allt mer internationell forskarvärld.

Kanada 3 stNederländerna 1 stNya Zeeland 1 stSchweiz 4 stTyskland 5 stUSA 65 st

Australien 2 stDanmark 3 stEngland 11 stFrankrike 1 stItalien 1 stJapan 1 st

98 SSMF-stipendiater som blivit svenska kunskapsambassadörer

8

Många av Sveriges mest lovande unga forskare hjälper SSMFatt ytterligare öka stödet till svensk medicinsk forskning.

”Jag lägger all min kraft på att förståvarför blodfetter samlas i hjärtat

och riskerar att utlösa hjärtstopp.”

9

Många av Sveriges mest lovande unga forskare hjälper SSMFatt ytterligare öka stödet till svensk medicinsk forskning.

”När hjärnan gör vissa av oss beroendeav sprit, mat eller sex är det ofta

ett litet mag-/tarmhormon som spökar.”

”Jag forskar intensivt så att fler med reumatiska sjukdomar ska få rätt diagnos

och slippa svåra, ofta livslånga besvär.”

Stor annonskampanj i ledande svenska media

Tätare utgivning av SSMF:s tidning

SSMF:s bokstavligt talat livsviktiga stöd till den svenska medicinska forskningen står och faller med att bidrag strömmar in från generösa givare som tycker att det är angelä-get med nya medicinska upptäckter. Därför investerar SSMF varje år i en serie annonser i ledande dags-press och tongivande vecko- och månadsmagasin. I annonserna berättar lovande unga forskare om intressanta forsk-ningsgenombrott som de är på väg att göra med stöd från fonder som SSMF:s givare startat. I annonserna får man i ord och bild både möta forskarna och de områden inom vilka de forskar. Du kan läsa annonserna i sin helhet på ssmf.se

Till skillnad från andra insamlings-organisationer stödjer SSMF inte bara forskning kring en viss sjukdom utan finansierar forskning kring allt från de stora folksjukdomarna till mindre omskrivna, men minst lika angelägna sjukdomar. Det gör att de forskare som SSMF stödjer har mycket intressant att berätta, både om den egna forskningen i laboratorierna på uni-versiteten här hemma i Sverige och

på de internationella, ofta världsbe-römda institutioner som forskarna samarbetar med. Så vill du följa med i mycket av den i fascinerande forskning som ska leda fram till morgondagens nya behandlingar, nya mediciner och nya förebyggande åtgärder, se till att du kommer med på distributions-listan för Forskarnas Nyheter. Det är SSMF:s egen vetenskapliga tid-skrift som numera kommer ut två gånger per år. För att få en avgiftsfri prenume-ration på Forskarnas Nyheter, anmäl dig på ssmf.se eller ring till SSMF på 08-33 50 61

Åsas forskning tog henne till ParisÅsa Ehlén tänkte som så många andra forska vidare i USA. Men så läste hon om ett projekt som passade henne perfekt – och kom då i stället till Paris och berömda Institut Curie. Sid 10

Åsa Ehléns tid i Paris fördelar sig så här: Forska, forska, forska, forska och så ibland dansa salsa.

FORSKARNAS NYHETER 2 0 1 4 - 1 5 S V E N S K A S Ä L L S K A P E T F Ö R M E D I C I N S K F O R S K N I N G • G R U N D A T 1 9 1 9 S S M F . S E

SSMF har givit många berömda forskare stöd

Efter sina år hos John Gurdon i Cambridge hoppas Munender Vodnala komma tillbaka till Umeå.

Scenen räckte nästan inte till vid årets utdelning av SSMF:s olika stipendier och forskningsanslag. Här är mottagarna av SSMF:s postdoktorala stipendier 2014 samlade.

Blir forskare hos Nobelpristagare2014 har varit ett omtumlande år för Munender Vodnala. Först hälsade John Gurdon, Nobelpristagare 2012, honom välkommen till Cambridge. Sedan fick han SSMF:s stipendium för sina studier kring cellers omprogrammering. Sid 11

Vad har världsberömda medicinska pionjärer som Herbert Olivecrona och Clarence Crafoord gemensamt? Och vad förenar de svenska Nobelpristagarna i medicin Hugo Theorell och Torsten Wiesel? Jo, de har alla fått en liten extra skjuts i sin forskning genom stöd från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, i dagligt tal SSMF.

25 september kunde Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) dela ut ett rekordbelopp till unga svenska forskare. 35 nya SSMF-stipendiater, sex nya SSMF-forskare och åtta mottagare av nyinrättade SSMF:s Stora Anslag fick anslag på totalt 63 miljoner kronor.

En av de första att få nytt stort anslag

Michael Hultström vid Uppsala uni-versitet är en av de första motta-garna av SSMF:s Stora Anslag. Läs på sidan 12 om Michaels forskning och på sidan 15

om SSMF:s Stora Anslag.

Michael Hultström forskar om njurarnas svåra roll vid stora blödningar.

Eftersom statens anslag är otillräckli-ga, ägnar medicinska forskare tidvis lika mycket energi till att försöka finansiera sin forskning som till att försöka göra de stora genombrott som de brinner för. Därför har Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) ända

sedan 1919 stöttat forskarna, särskilt de unga forskarna. För en sak är säker – man blir inte en framgångsrik äldre forskare om man inte tidigt i karriären får möjlighet att testa sina idéer och sin förmåga. När vi på SSMF blickar tillbaka är

vi stolta att vi varit med på ett hörn och sporrat lovande forskare att fortsätta utvecklas och göra avtryck i den svenska medicinska historien. Nu är det bara att hoppas att årets SSMF- stipendiater och SSMF- forskare en vacker dag ska göra detsamma.

SSMF ökar anslagen – delar ut 63 miljoner till 49 forskare

(SSMF) år 1919 och här var man nu tillbaka för att för 94:e gången premiera lovande unga svenska forskare. I år var det fler forskare än någonsin som belönades och en större summa än tidigare år som delades ut. Enbart de

När klockan slog 15 i Klara kyrka i centrala Stockholm den 25 september var det nästan fullsatt i aulan i Svens-ka Läkaresällskapets anrika lokaler intill kyrkan. Här föddes Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

åtta mottagarna av nya SSMF:s Stora Anslag får tillsammans dela på 23 miljoner kronor för två års forsknings- verksamhet och kan därefter se fram mot att få dela på ytterligare 23 miljoner. Läs mer på sidan 3!

Clarence Crafoord utförde denförsta stora hjärtoperationen.

Herbert Olivecrona var en avEuropas främsta hjärnkirurger.

Hugo Theorell fick Nobelpris i fysiologi/medicin 1955.

Torsten Wiesel fick Nobelprisi fysiologi/medicin 1981.

Nya hypoteser och frågeställningar - nu kan Sofie forska med full fart

– Jag har jättemånga idéer och frågeställ-ningar, utbrister So�e Singbrant Söder-berg när hon har pratat om sin forskning ett tag. So�e har nyss kommit tillbaka till lab-bet efter julledigheten, den första riktiga på �era år. Den glada nyheten att hon var en av de åtta forskare, som fått SSMF:s Stora Anslag, nådde henne precis innan jul och det blev en bidragande faktor till att hon kunde slappna av. – Fast jag satt och gick igenom lite resultat på kvällarna, men det är knappt så att jag räknar det som jobb, erkänner hon.

Målet med So�es forskning är att hitta ett nytt botemedel mot svårbehandlad anemi. Anemi, som i dagligt tal ofta kallas för blodbrist, beror på att man har för få röda blodkroppar eller en för liten mängd av det järnhaltiga ämnet hemo-globin. Hemoglobinet transporterar syre från lungorna till resten av kroppen och det är bland annat därför man lätt blir trött vid anemi. – En �ärdedel av världens befolkning är anemisk, men den stora massan av

anemi beror på näringsbrist, till exempel i utvecklingsländer. Men det �nns även andra omständigheter där förbättrad kost och järntillskott inte hjälper. Till exempel kan cancerpatienter lätt bli anemiska, antingen av själva sjukdomen eller av behandlingen, berättar So�e. Just nu består behandlingen av upp-repade blodtransfusioner eller injektion av hormonet erytropoeitin, bättre känd som dopningsmedlet EPO. Bägge behandlingsmetoderna kan ge bie�ekter. Dessutom �nns det många ty-per av anemi som inte svarar på behand-ling med EPO.

– Jag ska undersöka alla utvecklingssta-dier från blodstamcellen till den färdiga syretransporterande röda blodkroppen och betydelsen av olika gener för att se exakt vad som sker och vad som är an-norlunda i celler från patienter. – Det blir en väldigt detaljerad studie, förklarar So�e. Bland annat har hon tidigare sett att de så kallade mitokondrierna, cellernas energikraftverk, verkar spela en viktig roll för bildandet av funktionella röda blodkroppar. Nu vill hon reda ut vad det är som händer. Under resans gång hoppas So�e utvecklas till en internationellt erkänd forskare. Hon är redan nu aktiv i olika internationella nätverk och har en del samarbeten med andra forskargrupper. – Min plan är att etablera mig inter-nationellt under de fyra år som SSMF:s Stora Anslag gäller. Jag ser nätverken som

en möjlighet att komma ut på den inter-nationella arenan.

Till sin hjälp kommer So�e att ha en doktorand och så småningom kanske en postdoktor. – Utan SSMF hade min fortsatta kar-riär som forskare blivit mer oförutsägbar. Nu kan jag satsa helhjärtat och är mycket glad för det. Det är lyxigt att ha ett jobb som man tycker så mycket om!

Ny faktafolderVill du att kommande generationer ska få leva friskare? Vill du veta mer om SSMF och de många sjukdomar kring vilka SSMF stödjer forskning? Vill du få råd om hur du kan stödja forskning kring sjukdomar som intresserar dig extra mycket? Gå då in på ssmf.se och läs fol-dern som du ser här ovan. Du kan också beställa hem ett exemplar att ha till hands om du funderar på om och hur du kan stödja Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning – om du inte redan gör det.

Vill du att nästa generation ska få bättre

vård och medicinerän vad som finns i dag?

10

Att ge är att fåAllt fler engagerar sig för att svensk medicinsk och teknisk forskning ska öka, likaså att vi ska få ett livligare kulturliv och en bättre miljö. Från att givande tidigare mest setts som ”en godgärning” lägger idag många både stort engagemang och betydande belopp på att påtagligt vara med och skapa ett bättre samhälle. Vi intervjuar Tove Lifvendahl som skrivit en bok i ämnet..

Tove Lifvendahl undersöker feno -menet filantropi i sin bok ”Att ge”. För att få svar på vad som får en del människor att ge bort bety-dande summor till olika ändamål har hon samtalat med välkända svenska filantroper. Vi på SSMF har i vår tur pratat med Tove för att få veta mer om filantropi.

Vad driver en filantrop? – Det finns olika drivkrafter bak-om det filantropiska. Ofta finns en personlig upplevelse, känsla eller koppling som startpunkt för att göra tanke till handling. Annars kan det handla om viljan att åstadkom-ma förändring. – Ända sedan våra apförfäders dagar har vi inskrivet i vår gene-tiska kod att vi vill samarbeta och hjälpa varandra – och hjär-nan förstärker det genom att ge oss dopamin kickar när vi ser att vi gör någon annan något gott. Så i grunden handlar det kanske om en grund läggande mänsklig instinkt.

Utöver det, vad får man tillbaka för sitt engagemang?– Många vittnar om vilken stor

tillfredsställelse, mening och lycka givandet ger dem i tillvaron. Självförverkligande är inte en helt oväsentlig belöning för den som ser till att det tänds en ny stjärna på konsthimlen, att en kulturskatt bevaras, att det skapas en ny verk-samhet eller att äldre som behöver stöd och vård också får det.

Bidrar en filantrop enbart med pengar?– De som jag har intervjuat har ofta lärt sig pengars värde den hårda vägen genom att skapa och driva företag. Därför försöker man se till att det kommer ut så mycket som möjligt av de pengar som man bidrar med. Många kliver in med engagemang, kunskap och tid för att bidra till att pengarna verkar på det mest effektiva sättet.

Vad kan man göra för att främja utvecklingen av filantropin?– Steg ett: Göra själv. Steg två: Uppmuntra andra att ägna sig åt det, hitta sin form och kanal. Steg tre: Berömma och synliggöra de som vågar stå för det och berätta om det – de trotsar både inre och

Tove Lifvendahl, författare och samhällsdebattör, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet.

I ”Att ge” skriver Tove Lifvendahl om tio svenska filantroper och deras driv-kraft bakom att ge bort en del av sin förmögenhet till olika ändamål. Under arbetet med boken har Tove själv vridit och vänt på begreppet filantropi (som kommer från det grekiska phi-lanthropia och betyder människokär-lek) och har landat i sociologen Hans L Zetterbergs begreppsbeskrivning att filantropi inte är detsamma som välgörenhet. Medan välgörenhet ofta handlar om gåvor som täcker basala behov – mat, kläder, tak över huvudet – handlar filantropi om donationer till projekt och institutioner inom hälsa, kultur, vetenskap, religion och andra områden. Filantroperna bidrar som regel med både pengar, kunskaper och ett per-sonligt engagemang.

yttre Jante för något som inspirerar och stärker andra att ta steget.

Om jag funderar på att ge en större summa, till exempel till medicinsk forskning – hur går jag vidare?– Fundera på varför du vill ge just till medicinsk forskning. En släkting som drabbats av något som berör dig? Kanske en rädsla för att själv drabbas av någon sjukdom? Denna inventering hjälper dig förmodligen att hitta en verksamhet som gör dig nöjd med det du väljer och ger dig mer ”tillbaka” känslomässigt. – Leta sedan alternativ som känns bra. Kontakta gärna dina ”slutkandidater” och ställ frågor till dem utifrån att du överväger att donera.

11

Se här vilket sätt att stödja SSMF som passar dig bäst!

DONATIONVill du donera en större summa till medicinsk forskning, kan du starta en egen fond kring den/de sjukdomar där du tycker att det är mest angeläget med mer forskning.

TESTAMENTEMånga väljer att testamentera hela eller delar av sina tillgångar till SSMF, inte minst om man saknar arvingar och inte vill att kvarlåtenskapen ska tillfalla Allmänna Arvsfonden.

HEDRA EN AVLIDENHedra en närstående som gått bort med forskning. Välja gärna att ditt bidrag går till forskning kring den sjukdom som den avlidne led av.

GRATULERA MED FORSKNINGVarför inte hylla med forskning i stället för med blommor? Välj själv belopp och om gåvan ska gå till medicinsk forsk-ning i stort eller till forskning kring någon viss sjukdom.

GE 6 000 KRONOR, FÅ 1 500 TILLBAKAVet du att du kan göra avdrag för gåvor till SSMF? Ger du 2 000 – 6 000 kronor under ett år får du dra av 25 procent.

SKÄNK DELAR AV AKTIEUTDELNINGEN SKATTEFRITTÄger du aktier i börsbolag kan du skänka hela eller delar av aktieutdelningen till SSMF – utan att varken du eller SSMF behöver betala någon skatt.

GE EN MINDRE GÅVA TILL SSMF:S FORSKNING VARJE MÅNADSätt in ett bidrag på SSMF:s bank- eller plusgirokonto någon gång emellanåt. Eller varför inte bli månadsgivare och ge ett fast belopp via autogiro?

Läs mer på ssmf.se om hur du kan stödja den medicinska forskningen – eller ring SSMF på 08-33 50 61! Tänk på att stödet inte behöver vara i pengar. SSMF får ofta gåvor i de mest skiftande former. Allt från antika möbler och smycken till aktier och fastigheter. Kanske blir det din konst eller dina antikviteter som auktionshusen en dag hjälper oss att förvandla till pengar till forskning?

12

Resultaträkning 2014 2013 VerksamhetsintäkterInsamlade medel 52 228 259 39 487 035 Övriga intäkter 2 543 681 1 508 210 54771940 40995245

VerksamhetskostnaderÄndamålskostnader -61 049 210 -51 244 393 Insamlingskostnader -5 524 080 -4 962 103 Administrationskostnader -961 323 -1 171 687 -67 534 613 -57 378 183

Verksamhetsresultat -12762673 -16382938

ResultatfrånfinansiellaposterResultat från värdepapper som är anläggningstillgångar 31 153 871 42 367 015 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 453 628 2 070 737 Förvaltningskostnader -2 410 741 -913 254 Summaresultatfrånfinansiellaposter 30196758 43524498

Resultatefterfinansiellaposter 17434085 27141560

Åretsresultat 17434085 27141560

13

BalansräkningTILLGÅNGAR 2014 2013

Anläggningstillgångar

MateriellaanläggningstillgångarInventarier 23 714 35 736 23714 35736

FinansiellaanläggningstillgångarLångfristiga värdepappersinnehav 948 704 655 887 867 243 948704655 887867243

Summaanläggningstillgångar 948728369 887902979

Omsättningstillgångar

KortfristigafordringarSkattefordran 49 340 - Övriga fordringar 2 518 944 54 362 482Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 225 985 246 624 2794269 54609106

Kassaochbank 206744601 171410597

Summaomsättningstillgångar 209538870 226019703

SUMMATILLGÅNGAR 1158267239 1113922682

EGETKAPITALOCHSKULDER

EgetkapitalKapital 1 049 709 254 1 032 275 170Summaegetkapital 1049709254 1032275170

KortfristigaskulderSkatteskuld - 30 050Beviljade, ej utbetalda anslag 107 621 096 80 681 789Övriga skulder 264 234 446 792Upplupna kostnader 672 655 488 881Summakortfristigaskulder 108557985 81647512

SUMMAEGETKAPITALOCHSKULDER 1158267239 1113922682

Ställdasäkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 45 200 000 22 600 000

Stockholm 2015-04-28Göran Magnusson Fredrik Piehl Lars Bertmar Ordförande Vetenskaplig sekreterare Skattmästare

Ernst Brodin Charlotta Dabrosin Annica Dahlström Lena Frånstedt Lofalk Rolf Kiessling Olle Lindvall Mari Norgren Harriet Wallberg

14

Revisionsberättelse

Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning för år 2014.

Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upp-rätta en årsredovisning som ger en rättvisan-de bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nöd-vändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisning-en på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktori-serade revisorn innebär detta att han eller hon har utfört revisionen enligt International Stan-dards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den aukto riserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säker-het att årsredovisningen inte innehåller väsent-liga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgär-der inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felak-tigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna risk-bedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur före-ningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma gransknings-åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens in-terna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovis-ningsprinciper som har använts och av rimlig-heten i styrelsens uppskattningar i redovisning-en, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upp-rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rätt visande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella re-sultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års-redovisningens övriga delar.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning för år 2014.

Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förvalt-ningen enligt stadgarna.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvars-frihet har vi utöver vår revision av årsredovis-ningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsårett.

Till årsmötet i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, org.nr 815200-8317

Stockholm den 28 april 2015

Thomas Lönnström Arne HolmgrenAuktoriserad revisor Förtroendevald revisor

15

Stipendier och anslag 2014

Thomas Abrahamsson, Linköpings universitet Tarmbakteriers betydelse för hälsa och sjukdom hos barn.

Petter Brodin, Karolinska Institutet Människans immunsystem – ett kom-plext nätverk av specialiserade celler i samverkan.

Qiaolin Deng, Karolinska Institutet Kartläggning av molekylära mekanismer som styr specificering av neurala celler och könsceller.

Juan Carlos Fierro Gonzalez, Göteborgs universitet Studier av tidig fosterutveckling med avancerad in vivo-mikroskopi.

Elisabet Jerlhag Holm, Göteborgs universitet Aptitreglerande hormoners betydelse för beroendesjukdomar.

Gauti Jóhannesson, Umeå universitet Betydelse av blodflöde och ämnesom-sättning i hjärnan vid glaukom.

Anna Lindstrand, Karolinska Institutet Balanserade kromosomavvikelser och inlärningsproblem – en genväg till nya gener.

Sofie Singbrant Söderberg, Lunds universitet Nya sätt att bota svårbehandlad anemi.

SSMF:STVÅÅRIGAHEL-OCHHALVTIDSSTIPENDIERFÖRPOSTDOKTORALASTUDIERFÖRDOCENTKOMPETENS.

SSMF:STREÅRIGAHEL-OCHHALVTIDSFORSKARTJÄNSTER.

SSMF:S STORA ANSLAG, HEL- OCH HALVTIDSTJÄNSTER FÖR FRAMSTÅENDE UNGA MEDICINSKA FORSKARE.

Vaibhav Agarwal, Lunds universitetStreptococcus pneumoniae – meka-nismer för hur bakterien undviker vårt medfödda immunförsvar.

Henrik Ahlenius, Lunds universitetNya metoder att förstå åldrande och neurodegenerativa sjukdomar.

Jana de Boniface, Karolinska InstitutetFörbättrade möjligheter att upptäcka och behandla bröstcancer.

Åsa Johansson, Uppsala universitetGenetiken och epigenetikens roll för människors hälsa.

Petter Ljungman, Karolinska InstitutetLuftföroreningar och förmaksflimmer.

Helin Vakifahmetoglu Norberg, Karolinska InstitutetNya strategier för en förbättrad cell-giftsbehandling.

Cecilia Andersson, Lunds universitet Virusinfektioner i luftvägarna driver utvecklingen av astma hos barn.

Ola Andersson, Uppsala universitet Tidig eller sen avnavling – en studie för förbättrad perinatal överlevnad i Nepal.

Anna Bergström, Uppsala universitet Ett projekt för förbättrad hälsa och överlevnad hos nyfödda.

Charlotte Björkenstam, Karolinska Institutet Hälsa och dödlighet bland sexuella mino-riteter – en jämförelse mellan Sverige och Kalifornien.

José Caballero, Uppsala universitet Behandling med egna stamceller för att stoppa diabetesförlopp.

Jonathan Cedernaes, Uppsala universitet Mekanismer bakom neurodegenerativa effekter av rubbad dygnsrytm.

Gustaf Christoffersson, Uppsala universitet Immuncellsinfiltration i Langerhanska cellöar vid typ 1-diabetes.

Cosimo Ducani, Karolinska Institutet Spårning av isoformer cell för cell i Duchennes muskeldystrofi.

Patrik Engström*, Umeå universitet Nya genetiska metoder för att studera Rickettsia infektioner.

Anna Eriksson, Uppsala universitet Riktad läkemedelsscreening mot leuke-miska stamceller vid akut myeloisk leu-kemi.

Tomas Friman, Karolinska Institutet Betydelsen av cellers polaritet för tumörutveckling.

Jens Gertow, Karolinska Institutet Hur influensa A-virus påverkar immun-försvaret i luftvägarna.

Lars Hagander, Lunds universitet Kirurgi i fattiga länder.

Carolina Hagberg, Karolinska Institutet Karakterisering av humana bi-nukleära fettceller.

Jenny Johansson, Lunds universitet Nervsystemets påverkan på insulincellers utveckling och funktion.

Carolyn Marks, Karolinska Institutet Från provrör till patient: DUB-enzymer som terapeutiska mål för neurodegene-rativa sjukdomar.

Niklas Mejhert, Karolinska Institutet Karakterisering av nya mekanismer som reglerar cellulär lipidinlagring.

Fatima Memic, Karolinska Institutet Utveckling av neuronala nätverk i mag-/tarmkanalen.

Jessica Mwinyi, Uppsala universitet Gallsyror som signalmolekyler: betydelse för fett och glukosomsättning.

Dariush Nesheli, Karolinska Institutet Virala zoonoser och risk för skivepitel-cancer i matstrupen.

Sandra Nilsson, Karolinska Institutet Molekylära mekanismers roll för sprid-ning av malaria.

Stefan Nilsson, Umeå universitet Nanopartiklar i hjärtat – visualisering av fettupptag i stressade hjärtan.

Mei Fong Pang, Karolinska Institutet Betydelsen av vävnadsstyvhet för can-cerstamcellers beteende.

Ljubica Perisic, Karolinska Institutet Nya molekylära mekanismer och biomar-körer för åderförkalkning.

Katarzyna Rogoz, Karolinska Institutet Neuronala nätverk som är aktiva i anti-kroppsinducerad smärta.

Marie Rubér, Linköpings universitet Betydelsen av immunförsvarets bud-bärarmolekyler vid ofruktsamhet.

Roland Schmitt, Lunds universitet Mutationer som orsak till utvecklingen av ärftlig njursjukdom, Fanconi symdrom.

Gabriela Spulber, Karolinska Institutet Betydelsen av grå och vit substans i Alzheimers sjukdom.

Martin Thelin, Lunds universitet Karakterisering av de immunologiska celler som orsakar typ 1-diabetes.

Jenny Theorell-Haglöw, Uppsala universitet Sömnstörning, skiftarbete och kardio-vaskulär risk.

Katarina Tiklova, Karolinska Institutet Utveckling av specifika subtyper av dopaminceller.

Munender Vodnala*, Umeå universitet Förbättrade stamcellsbaserade terapier och organtillverkning för transplantation.

Tomas Waldén, Uppsala universitet Tarmbakterieflorans inverkan på energi-förbrännande fettceller och immunför-svaret.

Johanna Wanngren, Karolinska Institutet Proteinet BACE1 som målmolekyl för läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

Paulina Wanrooij*, Umeå universitet Mekanismer bakom stabiliteten hos den mitokondriella arvsmassan.

*Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare

16

Styrelsen i Svenska Sällskapetför Medicinsk Forskning.

I styrelsen för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) sitter framstående yrkeskvinnor och män som med sina specialkunskaper i framför allt medicin och ekonomi ser till att SSMF:s verksamhet bedrivs effektivt och att fonderade gåvor och bidrag förvaltas på bästa sätt.

ORDFÖRANDE:Professor Göran MagnussonUppsala

VETENSKAPLIG SEKRETERARE:Professor Fredrik PiehlStockholm

SKATTMÄSTARE:Docent Lars BertmarStockholm

ÖVRIGA LEDAMÖTER:Professor Ernst BrodinStockholm

Professor Charlotta DabrosinLinköping

Professor Annica DahlströmGöteborg

Advokat Lena Frånstedt LofalkStockholm

Professor Rolf KiesslingStockholm

Professor Olle LindvallLund

Professor Mari NorgrenUmeå

Professor Harriet WallbergStockholm

KANSLI:Kanslichef Gudrun HållarsStockholm

Främre raden från vänster: Rolf Kiessling, Lena Frånstedt Lofalk, Annica Dahlström, Charlotta Dabrosin, Göran Magnusson. Bakre raden från vänster: Fredrik Piehl, Olle Lindvall, Lars Bertmar, Ernst Brodin. På bilden saknas Mari Norgren, Harriet Wallberg.

STYRELSELEDAMÖTER I SSMF MANDATPERIODEN 2014 - 2016:

17

Granskningsnämnden i SvenskaSällskapet för Medicinsk Forskning.

När Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) utannonserar postdoktorala stipendier, SSMF-forskartjänster och numera även SSMF:s Stora Anslag får SSMF in hundratals ansökningar. Under en lång och noggrann prövning bedöms den vetenskapliga kvaliteten i projektbeskrivningarna och frågeställningar och metoder värderas. Denna genomgång görs av SSMF:s egen granskningsnämnd som består av framstående representanter från landets medicinska fakulteter, Svenska Läkaresällskapet och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning.

Främre raden från vänster: Jan Gustafsson, Lena Jonasson, Agneta Holmäng, Torbjörn Nilsson, Claes Dahlgren. Bakre raden från vänster: Göran Magnusson, Fredrik Piehl, Gunnar Schulte, Arne Östman, Bo Nilsson. På bilden saknas Stefan Hansson, Kent Lundholm, Inger Sundström Poromaa.

ORDFÖRANDE:Professor Agneta Holmäng

ORDINARIE LEDAMÖTER:

Göteborgs universitet:Professor Claes Dahlgren

Karolinska Institutet:Professor Arne Östman

Linköpings universitet:Professor Lena Jonasson

Lunds universitet:Professor Stefan Hansson

Umeå universitet:Professor Torbjörn Nilsson

Uppsala universitet:Professor Bo Nilsson

Svenska Läkaresällskapet:Professor Inger Sundström-Poromaa

Svenska Sällskapet För Medicinsk Forskning:Professor Jan GustafssonProfessor Kent LundholmProfessor Göran Magnusson

Vetenskaplig sekreterare:Professor Fredrik Piehl

Biträdande vetenskaplig sekreterare:Docent Gunnar Schulte

SUPPLEANTER:

Göteborgs universitet:Professor Christine Wennerås

Karolinska Institutet:Docent Yenan Bryceson

Linköpings universitet:Professor Jan Ernerudh

Lunds universitet:Professor Jonas Erjefält

Umeå universitet:Professor Malin Sund

Uppsala universitet:Professor Aristidis Moustakas

Svenska Läkaresällskapet:Professor Bo Norrving

LEDAMÖTER I SSMF:S GRANSKNINGSNÄMND:

18

Generösa givare gör att SSMF:s fonder kan öka stödet till svensk medicinsk forskning.Den som donerar eller testamenterar ett större belopp till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) kan starta en forskningsfond i sitt eget namn, sin familjs namn eller namnen på någon annan person som man vill hedra. Instiftaren väljer själv vilken eller vilka sjukdomar som forskningen ska omfatta. Bidrag som skänks utan speciella önskemål förvaltas i SSMF:s grundfond för medicinsk forskning.

Forskningsområde/instiftare:

AmyloidosGunnar Bodins Minnesfond

AnorexiIngegerd och Ebbe Ragnarsson Marks Fond

Astma och allergi Stiftelsen Frithiof och Inga-Lisa Ekstedts Donationsfond Förbandsmaterial AB Stig och Karin Irvalls DonationsfondStiftelsen Berndt och Kristina Söder-bergs Fond Barn- och ungdomsmedicin Eva Heinricis Minnesfond Björn och Brita Westins Fond

Cancersjukdomar och tumörbiologi Birgitta & Karl-Gösta Alvfors fondStiftelsen Anders Erling Anderssons MinnesfondLisa och Evert Anderssons FondVerner Anderssons FondStiftelsen Kerstin och Göran Bergen-stråhles Fond Gunvor och Olle Bergs Minnesfond Birgitta & Lars E. Gossners MinnesfondOrian Bernikers & Anita Mellström Bernikers GåvofondFlorence & Gunnar Carlesons Minnes-fond Maciej Erikssons MinnesfondStiftelsen Göte och Karin Iverstams MinnesfondRagnhild och Stig Jonsons FondStiftelsen Tatjana och Jacob Kamras ForskningsfondHjalmar Karlsons FondAnne & Sten Kistners ForskningsfondStiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens MinnesfondStiftelsen Signe och Linnea Larssons MinnesfondEllen och Evald Mohlins, Falun, Minnes-fondNils-Erik Nilssons MinnesfondRagnar, Eva & Kerstin Perssons Minnes-fondBlenda och Hilding Peterssons Minnes-fond Britta och Hans Sjögrens Minnesfond Gustav Skölds MinnesfondCharlotte och Erik Théel-Andersons Minne

Inga Thomssens FondIngrid och Tore Wallstens Fond DemenssjukdomarCarin Anderssons MinnesfondSigrid ”Siggan” Sundbergs Minnesfond

DiabetesHemtorpsfonden Ingegerd och Ebbe Ragnarsson Marks FondTage Westerlunds Fond

EndokrinologiKjell Ingmar Mattssons donationsfondStigo Petterssons Fond

FarmakologiStiftelsen Tora och Henrik Petersons Fond

Hjärn- nerv- och muskelsjukdomar Harry, Helga och Rolf Adlerwalts MinnesfondBritta och Anders Amneús FondCarin Anderssons MinnesfondMarianne Dahls FondAisa & Per Olof Gunnarssons Minnes-fondBirger och Ulla Hellgårds Donationsfond Tord Jönssons Fond Sif och Patric Kallings FondStiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens MinnesfondStiftelsen Lars Christian Lundbergs FondRagnar, Eva & Kerstin Perssons Minnes-fondBritta och Tom Robinsons FondMargareta Schultz MinnesfondCarl-Olof Stenerups FondTed Söderlunds MinnesfondSven och Märtha Örtlunds Minnesfond Hjärt- och kärlsjukdomar Madeleine och Hilding Agrells Fond Stiftelsen Anders Erling Anderssons MinnesfondLisa och Evert Anderssons FondCarl-Gustaf och Margaretha Berggrens Fond Karin och Alfond Berglunds MinnesfondGösta Bystedts FondStiftelsen Erik Callergrens MinnesfondCarola Carlanders FondSven och Kerstin Carlsunds DonationAnna-Märta Egelius MinnesfondOve Ekströms Fond

Birgitta & Lars E. Gossners MinnesfondArvid Göranssons StiftelseStiftelsen Margit Hederbergs Minnes-fond Stiftelsen Tandläkare Filip Holsts och Gunilla Holsts MinnesfondAnna-Lisa och Herbert Janssons Minnesfond Stiftelsen Karin och Gullan Janssons FondRagnhild och Stig Jonsons FondGösta Waldermar Jilkéns ForskningsfondHjalmar Karlsons FondIngvar & Valdemar Kristofferssons Dona tionsfondStiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens MinnesfondStiftelsen Gösta och Birgit Lieberts FondMats Lundbergs MinnesfondArne och Barbro Martins Fond Beda och Gottlieb Mittags Donations-fond Stiftelsen Mia och Erik Myrins Dona-tionsfondFolke Nords Minnesfond Ingrid och Frank Nordströms FondRagnar, Eva & Kerstin Perssons Minnes-fondStigo Petterssons FondMargareta Schultz MinnesfondTommy Sundlings fondCharlotte och Erik Théel-Andersons MinneIngrid och Tore Wallstens FondTage Westerlunds FondStiftelsen Karl och Gerda Östmans Fond

ImmunologiKjell Ingmar Mattssons donationsfondMedicine Doktor Herbert och Anna Müssbichlers Fond

Kirurgisk forskning Syskonen Jan och Elisabeth Gyllen-stiernas FondElzbieta Malec Olovsons & Tore Olov-sons Minnesfond Stiftelsen Nils och Signe Wirgins Minnesfond

Luftvägs- och lungsjukdomar Stiftelsen Erik Callergrens Minnesfond Sven och Kerstin Carlsunds DonationStiftelsen Roland Hollstens Donations-fondAnna-Lisa och Herbert Janssons MinnesfondMatsmältningsorganens sjukdomar

19

Generösa givare gör att SSMF:s fonder kan öka stödet till svensk medicinsk forskning.

ETT STORT TACK till Garenbergs Konsult, Len´Art Grafisk Produktion, vetenskapsjournalisten Natalie von der Lehr, skribenten Jan Gradvall, fotograferna Hans Ericksson och Stefan Zimmerman som tillsammans med Gudrun Hållars på SSMF:s kansli skapat verksamhetsberättelsen. Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB/Stream Nordic.

Ove Ekströms Fond Stiftelsen Nils och Signe Wirgins Gåvo-fond

Medicinsk forskning (allmänt)Astrid och Stig Almers Minnesfond Arne Berntssons Minnesfond Ester och Einar Erikssons Minnesfond August och Thérèse Hazelius Fond Anders och Lydia Jonssons samt Lilly och Tore Lindgrens DonationsfondKlasons ForskningsfondSven & Birgitta Lindefors minnesfond Åke och Annie-Marie Lundbergs FondRuth Lundells Fond för Medicinsk ForskningValter Lybergs MinnesfondGertrud Olivecronas Minnesfond Sven och Ruth Nydahls MinnesfondErik Pousettes MinnesfondIngegerd och Ebbe Ragnarsson Marks FondSelma och Fritz Ringströms FondVera och Harald Sallbergs FondSyskonen Marianne, Carl-Gustaf och Birgit Sandwalls MinnesfondEbba och Gunnar Sevegrans Fond Familjen Skoglunds FondGudrun Stålhanes Fond Svea och Olof Tinnerstedts FondProfessor Börje Uvnäs Fond

Mikrobiologi och infektionsmedicinStiftelsen Elias Bengtssons FondVera Degerstedts FondMedicine Doktor Herbert och Anna Müssbichlers FondStiftelsen Tora och Henrik Petersons Fond

Neurodegenerativa sjukdomar, främst Alzheimer, Parkinson och ALS Arvid Göranssons Stiftelse Stiftelsen Lars Christian Lundbergs Fond Nils-Erik Nilssons MinnesfondCarl-Olof Stenerups Fond Tommy Sundlings fond Sven och Märtha Örtlunds Minnesfond

NeurovetenskapBirgitt & Erik Broströms fondTom & Gun Flensburgs Minnesfond

Ingalisa och Lars Gyllenstens FondGunnar Johanssons MinnesfondStiftelsen Lars Christian Lundbergs Fond

Njursjukdomar och urologi Birgitta & Lars E. Gossners Minnesfond Ragnhild och Stig Jonsons Fond Sten Schéles Minnesfond

Obstetrik och gynekologi Fonden för Endometriosforskning

Ortopedi Orian Bernikers & Anita Mellström Bernikers Gåvofond

Psykiatri Carin Anderssons MinnesfondGudrun och Ingvar Anderssons Fond Erik Bergenskogs FondUlla-Britta Brunnhages Fond Stig Forsbergs Minnesfond

Reumatologi Nils Egelius minnesfondStiftelsen Tandläkare Anna-Lisa Hallqvist-Holsts Minnesfond Victoria och Eric Harbergs Fond Richard Heinz Hungers FondElsa och Arne Jarlefors FondMärta och Helge Sahléns Minnesfond Smärtmedicin Kjell Ingmar Mattssons donationsfond Vera Degerstedts FondNils Egelius minnesfondStiftelsen Elsa Franzéns Fond

Tropikmedicinska sjukdomarStiftelsen Elias Bengtssons Fond

TuberkulosByggmästaren C O Lundbergs Minnes-fond Ålderssjukdomar Margot och Åke Jeppssons Minnesfond Tord Jönssons Fond Marianne och Olle Lindströms Minnes-fondIngrid och Frank Nordströms FondStiftelsen Gunborg och Sten Rosen-ströms Minnesfond

Dagny och Edvard Wicksells Fond Ämnesomsättningssjukdomar Stigo Petterssons Fon

Ögonsjukdomar Madeleine och Hilding Agrells Fond Inga och William Bergmans Fond Birgit Hansson Palmgrens Fond Stiftelsen Christina och Stig Hördins MinnesfondStig och Karin Irvalls DonationsfondTord Jönssons FondFyra Syskons FondSixten och Eivor Thingwalls Minnesfond Sten Smeds Fond

Öron-näsa-halssjukdomar Anne och Sten Kistners ForskningsfondTage Westerlunds Fond

Övriga fonder1952 års Donationsfond Stiftelsen Astras ForskningsfondStiftelsen Sigvard Bergholtz MinnesfondEsebo GåvofondStig Forsbergs FondSyskonen Karin Karlssons och Erik Elias-sons Minnesfond LångasjöBritta och Gunnar Lindhs Donations- och MinnesfondTinnitusfondenMargit Löffs och Anders Hallins Minnes-fondElisabeth Magnells StiftelseStiftelsen Rosa Lybeck Winberg och Bo Winbergs Donationsfond

Utöver ovanstående fonder, som förvaltas av SSMF, har följande stiftelser ställt medel till SSMF:s wförfogande för utdelning:Stiftelsen Bengt Dahréns FondStiftelsen Olle Engkvist ByggmästareStiftelsen Emil, Frida & Stina Hultstrands Minnesfond IIVera och Jonas Jonssons StiftelseLandsfiskal Pontus Nohres och hans moder Anna-Karin Johanssons StiftelseSjätte December Stiftelsen Stiftelsen Jacob Wallenbergs Testa-mentsmedel

Drottning Victoria Drottning Louise Drottning SilviaKung Gustaf VI Adolf

Kungligt beskydd sedan 1919Ända sedan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning bildades år 1919 har det svenska kungahuset engagerat sig i den medicinska forsk-ningens framsteg. SSMF har alltid haft en representant från kungafamil-jen som sin beskyddare. Först ut var drottning Victoria, 1919- 1930, följd av drottning Louise, 1930-1965, därefter kung Gustaf VI Adolf, 1965-1973. Drottning Silvia är SSMF:s nuvarande beskyddare.

Foto

: IM

S

Foto

: IM

S

Foto

:J a

n D

elD

en/P

reSS

enS

BIlD

Foto

: Pa

ul

Ha

nSe

n

www.ssmf.se I Telefon 08-33 50 61 I e-post: info@ssmf.sePlusgiro 90 11 09-9 I Bankgiro 901-1099

Postadress: SSMF, Karolinska Institutet, 171 77 StockholmBesöksadress: Fogdevreten 2 A, Solna