nyhetsbrev

LINKÖPINGS UNIVERSITET • Centrum för kommunstrategiska studier

Ny studie för Tillväxtverket

Vad gör en kommun attraktiv? Det har blivit en kärnfråga för många kommuner.

Foto: Vimmerby turistbyrå

VI LEVER I migrationens tidevarv. Forskaren Stephen Castles och hans kollegor påtalade det redan 1993, i en bok med samma namn. För många av oss har det aldrig känts tydligare än nu. Vi har vetat länge att föräldrar mister sina liv och sina barn på flykt genom öken och över Medelhavet. Vi har vetat länge nu, att människor dör i lastutrymmen på europeiska motorvägar. Att barn som ännu inte tappat alla sina mjölktänder tar sig ensamma genom Europa, på jakt efter sina släktingar.

Nu har allt detta plötsligt blivit lite mera påtagligt. Bilder på gråtande pappor som kunde varit våra egna pappor. På barn i röda skor, som kunde varit våra egna barn. Riktiga människor som sitter intill oss på riktiga tåg. Som står bredvid oss på riktiga tågstationer. Riktiga, trötta fa-miljer som behöver tak över huvudet – här, och nu på en gång.

OCH DETTA RIKTIGA och påtagliga har fått människor över hela Europa att samlas – i insamlingar, i manifest-ationer och välkomstgrupper – till stöd för dessa riktiga och påtagliga människor. Tänk vilken kraft som finns i denna samling och tänk vad mycket vi kan uträtta tillsammans. Och tänk att vi är så många som vill ha ett samhälle som grundar sig på humanism och medmänsklighet. Tänk vad glada vi ska vara för det!

JOSEFINA SYSSNERFöreståndare CKS

Viktiga handlingar för riktig humanism

CKS har fått uppdraget att följa Tillväxtverkets projekt ”Stärkt lokal attraktionskraft” under tre år. Många kommuner kände sig kallade att ansöka om att få dela på de 15 re-geringsmiljoner som Tillväxtverket fått i uppdrag att fördela för att utveckla ett systematiskt och långsiktigt arbete för stärkt kommunal attraktionskraft under 2015–2018. Attraktionskraft har blivit ett nyckelbegrepp för svenska kommu-ner och innefattar förmågan att locka till sig eller behålla människor oavsett om de ska bo och leva, driva företag eller bara besöka. Och det avgör i hög grad förmågan att utvecklas och växa.

83 kommuner ville vara med i projek-tet, tio piloter drog vinstlotten: Östham-mar, Härjedalen, Surahammar, Kram-fors, Gotland, Vimmerby, Haninge, Flen, Munkedal samt Överkalix Utveck-ling AB. Alla med skilda förutsättningar och metoder.

Lång studie med breddCKS uppdrag är att studera kommuner-na som ingår i satsningen och undersöka vilka metoder de utvecklar för sitt lokala tillväxt- och utvecklingsarbete. Studien pågår i tre år och anslaget från Tillväxt-verket är på två miljoner kronor.

– Det här är roligt för oss! Frågan om hur kommuner jobbar med lokal utveck-ling är jätteviktig i vår forskning och att vi får studera det under en lång tids-period innebär att vi både lär oss om hur de här specifika kommunerna fungerar, men också breddar vår förståelse för kommuner i olika delar av Sverige, säger Josefina Syssner, föreståndare för CKS.

Josefina Syssner ser Tillväxtverket som en viktig kunskapsaktör inom om-

rådet och har tidigare tillsammans med Mattias Hjerpe gjort studien ”Hållbar destinationsutveckling” på uppdrag av Tillväxtverket.

Resultaten når mångaLina Holmgren, som jobbar med pro-cesstödet mot kommunerna på Till-växtverket, understryker att satsningen handlar om att stärka ett systematiskt och långsiktigt arbete. Verket sökte där-för samarbete med forskare med gedi-gen kunskapsbas om kommunal verk-samhet, erfarenhet av att arbeta med följeforskning och som har förståelse för processer på lokal nivå.

– En forskningsmiljö som CKS som har fokus på lärande och att kunskapen ska kunna användas av politiker och tjänstemän passar detta uppdrag väldigt bra. Detta samarbete kan alltså förmera resultaten på både kort och lång sikt och har betydelse dels för kommunerna som valts ut som fallstudie, men även för öv-riga kommuner då kunskapsspridning är en central del av uppdraget, säger Lina Holmgren.

ANNA VALENTINSSON

CKS CENTRUM FÖR KOMMUNSTRATEGISKA STUDIER

OKTOBER NUMMER 32015

2 LINKÖPINGS UNIVERSITET • Centrum för kommunstrategiska studier

Prisad kursbok når nya läsare

Gissur Ó. Erlingsson och Johan Wänström skrev för studenter – nu visar det sig att också kommunerna vill lära sig mer. Foto: Anna Valentinsson

Gissur Ó. Erlingsson och Johan Wänström vid CKS har prisats för läroboken ”Politik och för-valtning i svenska kommuner”.Författarna fick hederspriset i Student-litteraturs Kurslitteraturspris 2015 och Johan Wänström tog emot blommor och diplom vid en gala i Lund härom-veckan. Prissumman är 50 000 kronor.

”En angelägen lärobok”Priset delas ut årligen av förlaget Stu-dentlitteratur och i motiveringen till ut-märkelsen står:

”För en angelägen lärobok som på ett entusiasmerande och lättillgängligt sätt ger studenten grundläg-gande förståelse för svenska kommuner. Genom ett pedagogiskt upplägg åskådliggör författarna såväl de konstitutionella ra-marna för den kom-munala verksamheten som hur for-mella spelregler omsätts till praktisk politik.”

Boken är i första han skriven för stu-denter som läser statsvetenskap och för-

fattarna har medvetet valt att skriva på ett lite annorlunda sätt.

Börjar från början– Vi har utgått från studentens perspek-tiv och referensramar. Vi utgår inte från att man har en massa kunskaper med sig. Vi vill ta studenten i handen och på det sättet berätta om hur viktiga kom-munerna är och hur de är uppbyggda. Och att det kanske är där de får sitt för-sta jobb när de är klara med studierna, säger Gissur Ó. Erlingsson.

När boken nu varit ute till försäljning omkring ett halvår visar det sig att det finns ytterligare en målgrupp: kommu-

nerna.– Det tycks som om

såväl politiker verksam-ma ute i kommunerna som tjänstemännen som jobbar där hittat boken. Jag tror att personer som arbetar och verkar ute i kommunerna också kan ha behållning av boken,

om inte annat för att putsa upp kunska-perna om hur kommuner är tänkta att fungera och fördjupa sig i hur forskning-en menar att demokratin tycks fungera i praktiken, säger Gissur Ó Erlingsson.

ANNA VALENTINSSON

”Vi vill ta studenten i handen.

GISSUR Ó. ERLINGSSON

Med ett nytt kommunalt lednings-system får den lokala politiken större plats i Motala. Det visar en studie som gjorts av forskaren Leif Jonsson vid CKS och som sträcker sig över fem år och två val. Studien presen-teras i boken ”Kommunledning, kommunal politik och demokrati” och handlar om hur Motala kommun under man-datperioden 2011 till 2014 arbetade med att realisera lokal politik med hjälp av ett nyinstalle-rat lednings-system. Motala har haft tre centrala mål:

• Ordning och reda: alla nämnder och förvalt-ningar har en enhetlig struktur och jobbar på samma sätt.

• Realisera politiken: fylla de sty-rande dokumenten med lokal politik.

• Levande dialog: politiker och tjänstemän har jobbat tillsammans.

Lokalekonomiska analyser (LEA) är ett verktyg för att arbeta med lokal utveckling på landsbygden. En nyutkommen CKS-rapport fokuse-rar på jämställdhet, hållbarhet och lokalekonomisk utveckling utifrån de LEA-processer som varit igång i Östergötland under 2011–2015.

Rapportförfattaren Martin Hultman fokuserar på social och ekologisk hållbarhet i form av att lokalisera ekonominer där inte sällan byalagen är centrala. Byalag är ofta dominerade av män, men LEA har gjorts av många kvinnor.

Läs mer i CKS-rapporten 2015:2 ”Att lokalisera ekonomin - Lokal-ekonomiska analyser, snedställdhet, kvinnors företagande och hållbar landsbygdsutveckling” av Martin Hultman.

Leif Jonsson.

Mer praktisk politik med Motalamodell

LEA centralt för kvinnors företag

Att som mindre kommun ha stora företag i sin närmiljö är värdefullt – och en resurs att vårda.Det är med det anslaget CKS driver forskningsprojektet ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kom-munala strategier för regional ekono-misk hållbarhet” som finansieras av Ve-tenskapsrådet. Studien pågår under tre år och avrapporteras i januari 2018.

Mångsidigt näringslivNu presenterar CKS en delrapport om en av kommunerna i studien: Mjölby.

– Mjölby har ett ganska diversifierat näringsliv, vilket gör sårbarheten mind re, säger Brita Hermelin, forskningsledare.

Mjölby har två stora industriföre-tag, BT/Toyota som tillverkar truckar och Väderstad som tillverkar jordbruk-smaskiner. Att som mindre kommun ha storföretag med industriell profil påverkar på flera sätt. Det skapar jobb men ställer också krav på att det finns utbildad arbetskraft. Samarbetet mel-lan gymnasieskolan och företaget är ofta centralt. Andra faktorer som undersöks i studien är hur nätverkandet på orten mellan företag och kommun ser ut samt hur ortsutvecklingen påverkas.

Mjölby har extremt bra infrastruktur och service med tanke på närheten till Linköping. Likaså råder viss konkur-rens om arbetskraften eftersom BT och Väderstad i viss mån efterfrågar samma typ av kompetenser.

Än är det för tidigt att dra några slut-satser, insamlandet av material pågår. Fallstudier genomförs förutom i Mjölby också i Finspång och Östhammar samt i norska och engelska kommuner.

Lär av goda exempel– Vi vill vända på perspektivet. Tidigare har det varit mycket ”eländesforskning” om vad som händer när stora företag försvinner från mindre kommuner, vi vill istället fokusera på de goda exem-plen för där tror vi att det finns mycket att lära, säger Brita Hermelin.

ANNA VALENTINSSONLäs mer i CKS-rapporten 2015:3 ”Kom-mun och företag i samarbete för lokal ut-veckling – exemplet Mjölby av Brita Her-melin och Kristina Westermark.

LINKÖPINGS UNIVERSITET • Centrum för kommunstrategiska studier 3

Mjölby ett gott exempel

Mjölby har en mycket god infrastruktur, vilket påverkar såväl företagandet som ortsutvecklingen. Foto: Mjölby kommun

Brukaren i kläm när välfärden organiseras omBrukarens perspektiv har försvun-nit i den sociala välfärden, trots de senaste årens satsningar för att uppnå motsatsen.

Det slår Kerstin Johansson, docent, lek-tor i socialt arbete vid CKS fast tillsam-mans med professor Verner Denvall och professor emeritus Evert Vedung i en artikel i Scandinavian Journal of Public Administration.

I artikeln “After the NPM Wave. Evi-dence-Based Practice and the Vanishing Client” skriver Johansson, Denvall och Vedung om vad vågen av new public

management (NPM) inneburit för den svenska välfärdssek-torn. I sann NPM-anda talas det om brukare som ”välfärds-konsumenter” men den jäm-förelsen haltar, anser Kerstin Johansson. En konsument är självständig och kan göra egna val, men det utbudet finns inte i välfärden. I stället bör man tala om klienter och också anpassa välfärdsmodellen efter det.

– Välfärden måste välja och hitta sin egen styr- och organisationsmodell och teorier utifrån dess specifika krav,

säger Kerstin Johansson.Det som nu slås fast i ovan

nämnda artikel är att bruka-ren tappats bort i processen.

– Brukarnas medverkan har försvunnit allt mer. Dels genom färre direkta åtgär-der som är riktade direkt till brukarna, men att de ock-så försvunnit som en aktör i samtalen, säger Kerstin Jo-hansson.

Läs en längre artikel på CKS nyhetsblogg: http://blog.liu.se/cks/

Kerstin Johansson.

20236797

Centrum för kommunstrategiska studierLinköpings universitet581 83 Linköping

BLinköping

Porto betalt

CKS Nyhetsbrev utkommer fyra gånger per år och ges ut av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS).

CKS är ett centrum för forskning, utveckling och samverkan vid Linköpings universitet.

CKS verkar för att bredda och fördjupa kommunstrategisk kunskap.

EN MINUT MED...

... GUNNAR MEISELBACH som läser masterprogrammet i statsvetenskap vid Rostocks universitet. Han gör en studie av ägarstrukturer i jordbruket och vilken betydelse dessa har för hur mindre samhällen utvecklas. I studien görs jämförelser mellan regionen Mecklenburg och Öster-götland.

– Jag kommer att intervjua både markägare och jordbrukare såväl som politiker om hur de ser på sina roller. Jag är också intresserad av att se hur markägarna använder sitt kapital och om de återinvesterar det i regionen eller om det går till stä-derna, säger Gunnar Meiselbach.

Han är gäststudent på CKS under två höstmånader och arbetar med att gå igenom tidigare forsk-ning och för att göra bakgrunds-studier i Östergötland. I januari kommer han tillbaka för att göra intervjuer.

– Den politiska kulturen spelar en stor roll för utvecklingen av de mindre samhällena. Urbanisering-ensproblematiken är gemensam i båda länderna och att landsbygden måste hitta nya sätt att utveckla or-terna och näringslivet, säger Gunnar Meiselbach. ANNA VALENTINSSON

Först ut i CKS seminarieserie ”Bostads-dilemmat – jakten på en ny svensk modell för den kommunala bostads-marknaden” var Susanne Urban, docent i sociologi vid Uppsala universitet, som talade i Söderköping om bostadssegre-gationens orsaker och lösningar.

Kommande CKS-seminarier är:VADSTENA 22/10: Bostadspolitik för

socialt blandade städer – lärdomar från övriga Europa med Anders Törnquist, filosofie doktor i socialt arbete vid Göte-borgs universitet.

LINKÖPING 19/11: Affärsmässighet och

socialt ansvar i kommunal bostads-politik med Hans Lind, professor i fastighetsekonomi och Sara Westin, filosofie lektor i kulturgeografi.

BOXHOLM 10/12: Norr-köpingsmodellen – ett försök att ge alla en ny chans på bostadsmarknaden med Kenneth Edström, bostadssamordnare i Norrköpings kommun.

För info och anmälan: www.liu.se/cks

Unga entreprenörer på samverkansdagVad behöver ungdomarna för att få ar-bete efter utbildningen? Hur tar vi bäst tillvara på innovativa idéer och entre-prenörskap? Det handlar årets samver-kansdag mellan Linköpings kommun och Linköpings universitet om. Samverkansdagen inleds vid lunch tors-dagen den 5 novem-ber på Campus Valla i Linköping.

Under eftermid-dagen talar kommu-nalrådet Karin Gran-bom (FP) om hur vi rustar för framtidens arbetsmarknad. Därefter lyfts entreprenörsskapets betydelse för unga fram av Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Handelshög-skolan i Stockholm och biträdande föreståndare vid Institutet för Analytisk Sociologi (IAS), Linköpings universitet.

30 oktoberär sista dagen för anmälan till Kommundagen.

Bostads- dilemmatJakten på en ny svensk modell för

den kommunala bostadsmarknaden

CENTRUM FÖR KOMMUNSTRATEGISKA STUDIER

CKS kommundag kommer i år att handla om ideologi och politik i kommunal ledning och styrning och hålls i Motala den 12 november. Nytt för i år är att kommundagen i år är kostnadsfri för deltagare från CKS medlemskommuner.

Ur programmet: • Den ideologiska kommunpoli-

tiken, David Karlsson, docent i statsvetenskap vid Förvaltnings-högskolan, Göteborgs universitet.

• Den ideologiska kommunpoliti-kens möjligheter och begräns-ningar - diskussion.

• Workshops om kommunledning, strategier och vikande befolk-ning. Dessutom delas priset ut för årets

bästa kommunuppsats vid Linkö-pings universitet.Anmäl dig redan nu på www.liu.se/cks

Politik och ideologi på kommundagen

Samlat tema för höstens seminarier

Redaktör: Anna Valentinsson anna.valentinsson@liu.se

Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet 601 74 Norrköping

www.liu.se/cks