konferensensolution.se/v2/wp-content/uploads/2016/12/aldreomsorg... · 2016. 12. 6. · karlskrona...

Konferens Kostnad Per Brukare

Funktionsnedsättning

Äldreomsorg

© Ensolution AB, Tel 08-640 70 00 www.ensolution.se

• Nationell jämförelse och redovisning av 2015 års resultat för Kostnad per brukare. Andreas Johansson, Ensolution

• KPB som grund i budgetprocessen på strategisk nivå. Carita Brovall, Ulricehamns kommun

• Vårdtyngd och enhetskostnader; hänger de samman? Jonas Birgersson, Ensolution

• Att vända en negativ spiral. Ingrid Holmgren och Ann-Louise Eriksson, Hällefors kommun

• Kostnadsanalys särskilt boende. Karin Lundgren, Ensolution

Presentationsmaterial från seminarier i Göteborg 25 oktober 2016

Kostnad per brukare Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2015 Äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning

1

Andreas Johansson [email protected] 0709-90 00 30

Roadshow 2016

09.00 - 09.30 Registrering och kaffe 09.30 - 11.00 Nationell jämförelse och redovisning av 2015 års resultat för Kostnad per brukare 11.00 – 11.15 Bensträckare 11.15 - 12.00 KPB som grund i budgetprocessen på strategisk nivå. Carita Brovall, Tf Kommunchef i Ulricehamns kommun 12.00 - 13.00 Lunch 13.00 – 14.00 Workshop: Hur arbetar kommunen med resultatet från KPB? 14.00 – 15.00 Vårdtyngd och enhetskostnader; hänger de samman? Jonas Birgersson från Ensolution 15.00 – 15.20 Kaffe och bensträckare 15.20 – 16.00 Att vända en negativ spiral. Ingrid Holmgren, Socialchef och Ann-Louise Eriksson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska från Hällefors kommun 16.00 – 16.30 Genomlysning och av kostnader inom särskilt boende. Karin Lundgren, Ensolution 16.30 – Avslutning med mingel

2

Äldreomsorg och funktionshinder Program

Roadshow 2016

3

Utfall 2015

● Omkring 36,3 miljarder kronor totalt inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning i KPB sammanställningen

● Ökande andel för LSS av totalen (2014: ORB 34 %, SÄB 37 %, ÖPP 1%, LSS 28%)

Sammanfattning – fördelning av resurser per område Roadshow 2016

● Åldrande befolkning påverkar behovet generellt

● Behov av särskilt boende platser – svårigheter att verkställa i vissa kommuner

● Stimulansbidrag påverkar resurs- och kostnadsläget inom särskilt boende

● Myndighetsutövning i förändring

● Kritik mot utförande i annan regi - behov av strukturerad uppföljning

● Behov av bättre samordning mellan kommun och hälso- och sjukvård - fortsatta problem med vårdkedjan

● Kostnader för personer med funktionsnedsättning enligt LSS fortsätter öka

● Antalet insatser till personer under 65 år ökar inom SoL

● Flertalet kommuner har behov av att förbättra sin ekonomi framåt

4

Utfall 2015 Observationer under året

Roadshow 2016

5

Analysmodell KPB Roadshow 2016

Äldreomsorg

6

● Högsta: 31,7 procent

● Lägsta: 5,2 procent

7

Ytterfall enligt SoL = insatskostnad >600 tkr/år Brukarmixanalys SoL

Roadshow 2016

8

Medelkostnad per beviljad timme och ytterfall, utfall 2015

● Stor variation i medelkostnad per beviljad timme hemtjänst mellan kommunerna från 339 till 651 kronor per timme − KPB-medel uppgår till 460 kronor per timme

● Medelkostnad och andel ytterfall verkar inte bero av varandra − Ytterfallsandelar ligger inom intervallet 0,48-6,17 procent men

inkluderar alla ytterfall inom ordinärt boende

Hemtjänst Roadshow 2016

*Kan ej redovisa beviljad tid, är utförd tid **Saknas info om ytterfall

Kommun/stadsdel Enhetskostnad Ytterfall % Kommun/stadsdel Enhetskostnad Ytterfall %Medel 460 Medel 460Oskarshamn 339 1,75 Båstad 454 **Laholm 345 2,34 Forshaga 458 4,79Växjö 351 1,62 Vansbro 460 2,62Hässleholm 358 2,39 GBG, Västra Hisingen 460 2,83Nynäshamn 359 1,86 Kungälv 460 3,89Övertorneå 362 2,27 Kungsbacka 466 6,17Öckerö 371 ** Luleå 466 2,05Örebro 386 5,97 GBG, Östra Göteborg 469 2,90Kalmar 395 3,34 Kramfors 480 2,86Varberg 397 2,14 Karlskoga 482 4,15GBG, Örgryte-Härlanda 400 2,21 Karlstad 483 1,86Ronneby 401 2,28 Östhammar 487 1,92Simrishamn 401 1,29 Hällefors 488 3,48Älvkarleby 408 2,93 Tierp 492 1,77Härryda 419 0,95 Ljusdal 495 1,10GBG, Centrum 423 1,99 Lerum 496 4,35GBG, AFH 424 2,13 Karlshamn 496 2,67Karlskrona 427 2,58 Lysekil 503 4,38Nybro 429 1,43 Gällivare 519 4,98Gotland 430 4,09 Boden 535 2,14Bjuv 433 1,84 Säffle 539 2,93GBG, Majorna-Linné 433 1,72 Ludvika 543 1,41GBG, Norra Hisingen 434 2,48 Ulricehamn 560 1,39GBG, Göteborg, totalt 434 2,24 Östersund 567 3,71Eslöv 438 1,19 Vimmerby 574 2,44GBG, Lundby 440 2,68 Ockelbo 580 3,20GBG, Angered 441 1,83 Gislaved 582 0,48Högsby 441 1,54 Pajala 583 4,14Alvesta 444 1,78 Mullsjö 589 1,37Mellerud 445 1,57 Leksand 651 2,82Olofström 445 1,42 Kristianstad 650* 2,85GBG, Västra Göteborg 449 1,61 Kumla 549* 2,46

9

Medelkostnad per utförd timme, utfall 2015

● Nio KPB-kommuner kan presentera utförd tid

● Medelkostnaden per timme varierar mellan 549 och 898 kronor

● Kostnaden för utförd tid är generellt högre än kostnaden för beviljad tid

Hemtjänst Roadshow 2016

Kommun MedelkostnadMedel 685Kumla 549Mullsjö 602Luleå 618Kristianstad 650Örebro 664Älvkarleby 666Leksand 688Karlskoga 829Gällivare 898

10

Högsta, lägsta och medelkostnad per hemtjänsttimme per KPB-kommun, utfall 2015 Enhetskostnaden skiljer sig åt mellan olika hemtjänstgrupper

Roadshow 2016

11

Antal personer i åldrarna 65 år och äldre inom hemtjänst som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2015. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

Kundnöjdhet och timkostnad i hemtjänsten

Källa: Socialstyrelsen

Roadshow 2016

12

Antal personer i åldrarna 65 år och äldre inom hemtjänst som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2015. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

Kundnöjdhet och medelkostnad per brukare i hemtjänsten

13

Invånare 80 år och äldre, KPB-kommuner och stadsdelar utfall 2015 Konsumtion i ordinärt och särskilt boende

Roadshow 2016

● Många kommuner har inget utfall eller väldigt lågt utfall

● Många kommuner har höga kostnader

● Visar på att det finns potential till att arbeta med förbättringar inom vårdkedjan i många kommuner

14

KPB-kommuner och stadsdelar utfall 2015 Kostnad per invånare över 80 år, utskrivningsklara

Roadshow 2016

Medel 650Lysekil 0Säffle 0Växjö 0Eslöv 0Högsby 0Gällivare 0Ockelbo 0Älvkarleby 0Karlstad 0Bjuv 0Kungsbacka 0Simrishamn 0Härryda 0Boden 0Nybro 4Leksand 5Forshaga 7Kramfors 9Östhammar 16Varberg 23Karlskoga 25Karlskrona 35Vansbro 41Mullsjö 52Kristianstad 58Laholm 66Hässleholm 73Nynäshamn 82Ljusdal 101Övertorneå 122Lerum 125

Kr Utskrivningsklara per inv. över 80 årKommun

Ronneby 137Ulricehamn 145Pajala 153Gislaved 164Hällefors 208Båstad 215Ludvika 226Luleå 270Mellerud 273Kalmar 347GBG, Majorna-Linné 605Olofström 683GBG, Angered 865Gotland 941Vimmerby 981Östersund 1 035GBG, Västra Hisingen 1 253GBG, Östra Göteborg 1 309Alvesta 1 312GBG, Örgryte-Härlanda 1 401GBG, Göteborg, totalt 1 507Kungälv 1 534GBG, Centrum 1 576GBG, Lundby 1 584Örebro 1 675GBG, Norra Hisingen 1 709Tierp 1 710Oskarshamn 2 104Karlshamn 2 161GBG, Västra Göteborg 2 300GBG, AFH 2 472Kumla 7 248

● Medelkostnadens ökning för samtliga KPB-kommuner om 1,6 procent ligger i linje med index

● Variation på kommunnivå i intervallet 1 239-4 335 kronor per dygn

● Korttidsvårdens omfattning och organisation varierar mellan kommunerna (insprängda/egna enheter)

15

KPB-kommuner och stadsdelar utfall 2015 Medelkostnaden per dygn på korttidsboende

Roadshow 2016

Leksand 2 269GBG, Angered 2 275GBG, Göteborg, totalt 2 277Luleå 2 282Nybro 2 297Nynäshamn 2 305Härryda 2 325Kristianstad 2 349Tierp 2 361Alvesta 2 390Ronneby 2 416Simrishamn 2 452Olofström 2 472Mullsjö 2 477Hässleholm 2 477Kungsbacka 2 558Forshaga 2 562Lerum 2 576Ludvika 2 617Bjuv 2 638Gislaved 2 671GBG, Centrum 2 704Mellerud 2 734GBG, AFH 2 748Karlstad 2 819Karlskoga 2 827Östhammar 2 910Kramfors 2 913Eslöv 2 999Vimmerby 3 057Säffle 3 689Ockelbo 4 335

Kommun/stadsdel EnhetskostnadMedel 2 302Gotland 1 239Vansbro 1 428Öckerö 1 531Östersund 1 719Karlskrona 1 727Boden 1 751Pajala 1 770Laholm 1 781Lysekil 1 793Kalmar 1 843Varberg 1 879Gällivare 1 901Ljusdal 1 924Karlshamn 1 931Örebro 1 952GBG, Örgryte-Härlanda 2 005Båstad 2 011Kungälv 2 029Växjö 2 043GBG, Majorna-Linné 2 048Oskarshamn 2 110Älvkarleby 2 127GBG, Lundby 2 127GBG, Västra Hisingen 2 138Kumla 2 143Högsby 2 145Övertorneå 2 147GBG, Norra Hisingen 2 222GBG, Östra Göteborg 2 238Ulricehamn 2 251GBG, Västra Göteborg 2 262

16

Medelkostnad per brukare över 80 år, utfall 2015 Hur skiljer sig medelkostnaden mellan kön?

Roadshow 2016

● Generellt bor fler i ordinärt boende med omfattande insatser

● Personer som bor i ordinärt boende med omfattande insatser tenderar till att bli än mer resurskrävande

● Fler yngre äldre med omfattande beslut

● Olika trender för behovsbedömning, beviljad tid, planerad tid, utförd tid, nivåer

● Kommuner med traditionellt låg konsumtion börjar närma sig de andra kommunerna, kommuner med traditionellt hög konsumtion gör omvänd resa

● Generellt höga kostnader för nattgrupper i hemtjänsten

● Kommuner med externa utförare med en position på marknaden ökar sin marknadsandel

17

Trender inom ordinärt boende under 2015 Roadshow 2016

18

Medelkostnad per dygn, beläggning och omsättning, KPB-kommuner och stadsdelar utfall 2015 Särskilt boende

Roadshow 2016

Kommun/stadsdel Enhetskostnad Beläggningsgrad % Omsättningsgrad % Ytterfall %Medel 1 811 96,4 1,3GBG, Norra Hisingen 1 504 97,5 * 19,0Alvesta 1 567 99,2 1,4 18,4Öckerö 1 569 94,0 1,3 *GBG, AFH 1 580 96,2 * 15,0Högsby 1 595 99,0 1,2 14,8Varberg 1 624 * * 10,5Eslöv 1 644 94,7 1,5 10,5GBG, Örgryte-Härlanda 1 656 98,0 * 18,0Östersund 1 659 99,0 * 19,3Olofström 1 668 95,3 1,3 21,6Ulricehamn 1 672 96,9 1,3 31,0Tierp 1 676 97,5 1,4 18,2Säffle 1 678 93,6 1,4 16,2Ljusdal 1 707 93,4 * 29,4GBG, Göteborg, totalt 1 713 97,0 1,3 30,0GBG, Västra Göteborg 1 735 96,3 * 36,7Ronneby 1 735 94,2 1,3 36,3Mellerud 1 743 99,3 1,3 27,6Forshaga 1 745 98,3 1,5 24,0Bjuv 1 749 * * 48,7GBG, Lundby 1 759 98,0 * 30,8Ockelbo 1 760 95,2 1,4 45,1Hässleholm 1 760 99,0 1,4 37,6Nybro 1 762 94,8 * 31,9Örebro 1 763 98,7 * 34,7GBG, Majorna-Linné 1 771 98,0 * 39,5Laholm 1 774 * * 39,9Båstad 1 779 * * *Härryda 1 784 95,8 * 42,5GBG, Östra Göteborg 1 784 96,6 * 30,9Karlstad 1 789 97,8 1,30 30,2Boden 1 789 97,4 1,40 47,3

Kommun/stadsdel Enhetskostnad Beläggningsgrad % Omsättningsgrad % Ytterfall %Medel 1 811 96,4 1,3Karlshamn 1 790 98,6 1,3 36,4Luleå 1 792 98,0 1,3 39,3Växjö 1 800 97,4 1,3 33,6Kungälv 1 814 97,1 * 44,4Vansbro 1 814 98,6 1,2 26,5Kristianstad 1 821 97,9 1,5 48,4Pajala 1 825 97,3 * 40,5GBG, Angered 1 827 96,0 * 46,0Kramfors 1 848 97,3 1,4 36,1Karlskoga 1 848 92,0 1,3 53,3Gotland 1 857 97,0 * 50,8Nynäshamn 1 866 97,9 1,4 53,3GBG, Västra Hisingen 1 869 96,0 * 29,5Kumla 1 870 97,0 * 37,0Ludvika 1 888 98,9 1,4 39,3Övertorneå 1 908 92,1 1,4 56,3Hällefors 1 935 97,6 1,2 64,2Gislaved 1 944 95,7 1,3 50,2Karlskrona 1 953 94,4 * 45,8Simrishamn 1 957 91,8 1,3 28,4Älvkarleby 1 959 93,0 1,4 41,3Mullsjö 1 964 93,6 1,3 55,3Vimmerby 1 974 94,5 1,6 44,9Leksand 1 983 94,6 1,3 49,6Kalmar 1 987 96,6 1,3 43,5GBG, Centrum 1 999 96,0 * 34,8Lysekil 2 026 97,4 1,3 55,2Kungsbacka 2 027 94,4 1,3 51,8Östhammar 2 034 * 1,2 42,5Gällivare 2 060 98,5 1,3 64,7Oskarshamn 2 086 95,0 1,4 45,9Lerum 2 117 94,0 1,5 57,2

*Kan ej redovisa beläggningsgrad, omsättningsgrad eller ytterfall

19

Antal personer i åldrarna 65 år och äldre inom särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med särskilt boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2015. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

Hur ser kundnöjdheten ut inom särskilda boenden?

Källa: Socialstyrelsen

Roadshow 2016

● Inget större genomslag av individuella biståndsbeslut (timmar i särskilt boende)

● Olika användning av stimulansmedel

● Nybyggnation med stordriftsfördelar kan ge en effektivare verksamhet

● Debatt om rätt nivå av bemanning, inte minst på natten

● Problem med att införa rätt till heltid

● Stort behov av fler platser på vissa håll – långtidsplanering

20

Trender inom särskilt boende under 2015 Roadshow 2016

Omsorg om personer med funktionsnedsättning

21

● Det finns tydliga skillnader i insatsmixen mellan de olika KPB-kommunerna framförallt avseenden andelen − insatser inom SoL − personlig assistans i förhållande till boenden − övrig LSS-verksamhet

● Vilka är bra att jämföra sig mig? − Kommuner med liknande mix − Kommuner med väldigt olik mix

22

Insatsmix funktionshinder KPB-kommuner, utfall 2015

Hur skiljer sig val av insatser åt mellan kommunerna?

Roadshow 2016

● Diagrammet visar de totala kostnaderna för funktionshindrade med SoL-insatser i procent

● En låg/hög andel insatser enligt SoL kan tyda på annorlunda biståndsbedömning än i andra kommuner med avseende på tillämpning av LSS/SoL

23

KPB-kommuner utfall 2015 Andel SoL-insatser inom funktionshinder

● ”Insatspaket” för LSS-insatser driver totalkostnaden. Har brukarna i genomsnitt ett högre antal insatser per brukare påverkar detta totalkostnaden. Ex. kontaktperson

● Generellt syns ett ökat antal särlösningar i materialet

● I mindre kommuner kan enskilda individer i högre utsträckning påverka materialet och därigenom antalet ytterfall

● En hög andel externa placeringar ger högre ytterfall. Individgenomgångar och genomlysning av samtliga LSS-brukares insatser på individnivå. Revidering av beslut (ex. egen regi i stället för extern, personlig assistans i stället för gruppbostad etc.)

24

Ytterfall enligt LSS = insatskostnad >1 mnkr/år Brukarmixanalys inom LSS


21

● Det finns tydliga skillnader i insatsmixen mellan de olika KPB-kommunerna framförallt avseenden andelen − insatser inom SoL − personlig assistans i förhållande till boenden − övrig LSS-verksamhet

● Vilka är bra att jämföra sig mig? − Kommuner med liknande mix − Kommuner med väldigt olik mix

22

Insatsmix funktionshinder KPB-kommuner, utfall 2015

Hur skiljer sig val av insatser åt mellan kommunerna?

Roadshow 2016

● Diagrammet visar de totala kostnaderna för funktionshindrade med SoL-insatser i procent

● En låg/hög andel insatser enligt SoL kan tyda på annorlunda biståndsbedömning än i andra kommuner med avseende på tillämpning av LSS/SoL

23

KPB-kommuner utfall 2015 Andel SoL-insatser inom funktionshinder

23

● ”Insatspaket” för LSS-insatser driver totalkostnaden. Har brukarna i genomsnitt ett högre antal insatser per brukare påverkar detta totalkostnaden. Ex. kontaktperson

● Generellt syns ett ökat antal särlösningar i materialet

● I mindre kommuner kan enskilda individer i högre utsträckning påverka materialet och därigenom antalet ytterfall

● En hög andel externa placeringar ger högre ytterfall. Individgenomgångar och genomlysning av samtliga LSS-brukares insatser på individnivå. Revidering av beslut (ex. egen regi i stället för extern, personlig assistans i stället för gruppbostad etc.)

24

Ytterfall enligt LSS = insatskostnad >1 mnkr/år Brukarmixanalys inom LSS

● Stor variation mellan kommunerna, 1 566-4 785 kronor

● KPB-medel uppgår till 2 966 kronor

● Stor andel köp av resurskrävande platser innebär en minskad kostnad för boenden i egen regi

25

Egen regi, KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Vad kostar ett dygn i gruppbostad?

Roadshow 2016

Kommun/stadsdel EnhetskostnadMedel 2 966Övertorneå 1 566Hällefors 2 196Oskarshamn 2 296Hässleholm 2 306Lysekil 2 328Gotland 2 331Ulricehamn 2 401Kumla 2 509Eslöv 2 559Karlskoga 2 560Kramfors 2 561Östhammar 2 588Älvkarleby 2 603Karlstad 2 616Gislaved 2 629Karlskrona 2 641Luleå 2 647Kristianstad 2 656Olofström 2 678Boden 2 699Växjö 2 716Högsby 2 725Tierp 2 727Varberg 2 755Ockelbo 2 836GBG, Norra Hisingen 2 839Ronneby 2 855GBG, Östra Göteborg 2 858Örebro 2 864Säffle 2 868

GBG, AFH 2 875Mullsjö 2 888Mellerud 2 896Kalmar 2 900Nynäshamn 2 903Ljusdal 2 946Pajala 2 960Ludvika 2 977Forshaga 2 982GBG, Majorna-Linné 2 999Laholm 3 045Kungälv 3 133Öckerö 3 138GBG, Göteborg, totalt 3 234GBG, Västra Göteborg 3 244Vimmerby 3 280Simrishamn 3 294Gällivare 3 305Bjuv 3 382GBG, Örgryte-Härlanda 3 389Karlshamn 3 397GBG, Centrum 3 404GBG, Västra Hisingen 3 572Leksand 3 579GBG, Angered 3 683Östersund 3 827Båstad 3 957Härryda 4 187GBG, Lundby 4 366Lerum 4 785

● Vissa kommuner får ett bättre eller sämre resultat när båda insatserna slås ihop

● Stor andel köp av resurskrävande platser innebär en minskad kostnad för boenden i egen regi

26

Egen regi, KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Vad kostar ett dygn i service- och gruppbostad?

Roadshow 2016

Kommun Medel Gruppbostad ServicebostadÖvertorneå 1 397 1 566 1 116Eslöv 1 558 2 559 1 390Karlstad 1 709 2 616 1 220Ulricehamn 1 904 2 401 1 334Hässleholm 1 943 2 306 1 350Kalmar 1 952 2 900 1 385Tierp 1 977 2 727 814Alvesta 1 984 Saknas 1 984Ockelbo 2 010 2 836 1 252Pajala 2 024 2 960 1 642Kramfors 2 044 2 561 1 038Oskarshamn 2 045 2 296 993Östersund 2 091 3 827 1 255Vimmerby 2 109 3 280 1 057Mellerud 2 133 2 896 1 360Lysekil 2 139 2 328 1 719Kumla 2 144 2 509 1 063Varberg 2 149 2 755 1 264Forshaga 2 193 2 982 1 626Hällefors 2 196 2 196 SaknasMullsjö 2 274 2 888 1 548Ludvika 2 309 2 977 1 146Karlskoga 2 321 2 560 888Ljusdal 2 333 2 946 1 770Olofström 2 337 2 678 1 267

Växjö 2 375 2 716 1 410Älvkarleby 2 391 2 603 1 527Kristianstad 2 402 2 656 1 951Boden 2 413 2 699 1 583Gislaved 2 432 2 629 1 325Laholm 2 505 3 045 1 539Lerum 2 508 4 785 1 773Örebro 2 512 2 864 1 637Karlskrona 2 531 2 641 1 884Bjuv 2 532 3 382 1 187Luleå 2 532 2 647 1 837Ronneby 2 556 2 855 1 470Nynäshamn 2 575 2 903 1 304Karlshamn 2 578 3 397 1 758Östhammar 2 588 2 588 SaknasKungälv 2 596 3 133 1 745Göteborg 2 669 3 234 1 905Högsby 2 725 2 725 SaknasBåstad 2 759 3 957 2 101Härryda 2 864 4 187 1 744Säffle 2 868 2 868 SaknasSimrishamn 3 005 3 294 2 199Öckerö 3 074 3 138 2 752Gällivare 3 094 3 305 1 561Leksand 3 462 3 579 2 446

● Få kommuner ”går runt” på ersättningen från Försäkringskassan

● Variation mellan kommunerna − Lägst: Kumla 16 kronor per timme − Högst: Öckerö 201 kronor per timme − Medel: 81 kronor per timme

27

Nettotimkostnaden per timme, KPB-kommuner utfall 2015

Netto timkostnad för personlig assistans SFB, egen regi Roadshow 2016

Kommun/stadsdel EnhetskostnadMedel 81Kumla 16GBG, Östra Göteborg 25Tierp 31Östhammar 34Mellerud 38Övertorneå 44Hällefors 44Hässleholm 47Säffle 51Alvesta 53Högsby 53Ockelbo 57Mullsjö 58GBG, Lundby 58Ronneby 59GBG, Angered 62Ulricehamn 62GBG, Majorna-Linné 62Gislaved 64Vansbro 65Östersund 65Nynäshamn 65Karlskoga 65Varberg 67Luleå 67Örebro 68GBG, Örgryte-Härlanda 68Olofström 68Gotland 72

GBG, Göteborg, totalt 75Boden 76Lysekil 80Lerum 81Gällivare 81GBG, Västra Hisingen 83Vimmerby 85Båstad 85GBG, Västra Göteborg 85Forshaga 85Eslöv 88GBG, Norra Hisingen 90Kristianstad 92Kalmar 93Härryda 98GBG, Centrum 100Oskarshamn 102Pajala 108Kramfors 109Växjö 110GBG, AFH 113Karlstad 116Ludvika 124Kungälv 136Älvkarleby 137Karlskrona 137Laholm 137Karlshamn 139Leksand 149Öckerö 201

● Variation mellan kommunerna − Lägsta: Hässleholm 201 kronor per dag med insatsen − Högsta: Öckerö 1 274 kronor per dag med insatsen − KPB-Medel: 525 kronor per dag med insatsen

● Stora förändringar inom daglig verksamhet de senaste tio åren

● Resursfördelningssystem och LOV

● Redovisning av transportkostnader skiljer sig

● Bemanning och planering utifrån brukarnas behov

28

KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Vad kostar en dag med beslut om daglig verksamhet?

Roadshow 2016

Kommun/stadsdel EnhetskostnadMedel 525Hässleholm 201Kumla 275Boden 309Övertorneå 313Älvkarleby 327Gotland 328Lysekil 350Karlskoga 351Ludvika 352Mullsjö 353Ronneby 356Vansbro 358Ockelbo 361Kramfors 362Tierp 369Olofström 370Laholm 376Östersund 391Pajala 403Örebro 420Varberg 425Ulricehamn 427Eslöv 438Högsby 443Simrishamn 444Bjuv 449Oskarshamn 465Forshaga 468Båstad 482Mellerud 485

Karlstad 499Nynäshamn 505Hällefors 510Gislaved 510Luleå 520Kristianstad 520Karlshamn 521Leksand 549Karlskrona 551GBG, Majorna-Linné 560Vimmerby 566Växjö 567Kalmar 578Ljusdal 590GBG, Östra Göteborg 590Säffle 608Kungälv 608GBG, Angered 640GBG, Norra Hisingen 649Alvesta 672GBG, Centrum 685GBG, Lundby 686GBG, Göteborg, totalt 731GBG, AFH 782GBG, Västra Hisingen 833Gällivare 843Härryda 907GBG, Västra Göteborg 991GBG, Örgryte-Härlanda 1 013Öckerö 1 274

● Variation mellan kommunerna − Lägsta: Mullsjö 2027 kronor per dygn med insatsen − Högsta: Leksand 10 384 kronor per dygn med insatsen − KPB-Medel: 4946 kronor per dygn med insatsen

● Stor efterfrågan på korttidsvistelse

● Ökad andel brukare med särlösningar

● Svårt med bra resursfördelningssystem

● Olika storlek på enheterna

29

KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Vad kostar ett närvarodygn korttidsvistelse enligt LSS?

Roadshow 2016

Medel 4 946Mullsjö 2 027Övertorneå 2 145Mellerud 2 684Tierp 3 182Bjuv 3 191Simrishamn 3 200Lysekil 3 432Karlskoga 4 049Alvesta 4 063Östhammar 4 196Älvkarleby 4 305Kumla 4 645Ulricehamn 5 220Pajala 5 369Kramfors 5 565Karlstad 5 616Karlshamn 5 685GBG, Angered 5 865Kalmar 6 168Ljusdal 6 290Ockelbo 6 315Gällivare 6 473Forshaga 6 760Ludvika 6 811Leksand 10 384

Kommun Korttidsvistelse kr/dygn, egen regi

● Variation mellan kommunerna − Lägsta: Ljusdal 36 008 kronor per brukare med insatsen − Högsta: Vansbro 214 265 kronor per brukare med insatsen − KPB-Medel: 78 057 kronor per brukare med insatsen

● Olika arbetssätt bland kommunerna när det gäller omfattning, resursfördelning, beviljad tid och målgrupper

30

KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Vad är medelkostnaden per brukare boendestöd?

Roadshow 2016

Kommun KPB BoendestödMedel 78 057Ljusdal 36 008Mullsjö 39 138Härryda 42 752Örebro 44 323Varberg 46 625Säffle 49 246Oskarshamn 50 436Gällivare 51 423Hässleholm 51 552Älvkarleby 51 936GBG, AFH 52 422GBG, Östra Göteborg 53 081Ronneby 54 361Karlstad 54 441GBG, Angered 54 828Kungälv 57 610GBG, Lundby 58 016Ludvika 58 348Eslöv 58 424Gotland 58 484GBG, Centrum 58 582GBG, Göteborg, totalt 61 767GBG, Norra Hisingen 62 123GBG, Örgryte-Härlanda 62 441GBG, Majorna-Linné 64 579Bjuv 65 166GBG, Västra Göteborg 65 457Ockelbo 66 067Boden 67 476

Nynäshamn 67 517Tierp 67 652Gislaved 68 007Vimmerby 68 370Simrishamn 69 555Kramfors 70 460Luleå 70 678Pajala 75 199Ulricehamn 86 094Leksand 86 167Kalmar 90 306Växjö 92 448Lerum 93 179Hällefors 93 818GBG, Västra Hisingen 97 372Kristianstad 99 483Alvesta 99 741Forshaga 104 559Östersund 110 065Kumla 110 679Karlskoga 113 557Lysekil 123 732Mellerud 128 212Olofström 142 053Karlskrona 151 816Övertorneå 179 089Vansbro 214 265

● Ökade behov av bostäder (men oklart i vilken form)

● Behovet av boendestöd fortsätter att öka

● Ökad andel särlösningar, t.ex. inom korttidsvistelse

● Ökad andel insatser enligt SoL av det totala kakan

● Förändringar och bedömningar inom personlig assistans

● Ökat fokus på hemtagning av insatser i extern regi

● Behov av förbättrad resursfördelning (kommer även med IBIC)

31

Trender inom funktionshinder under 2015 Roadshow 2016

Foto: Jan Töve

KPB som grund i budgetprocessen på strategisk nivå

Vårt upplägg

• Ulricehamns kommun, fakta• Det har varit en lång resa, bakgrund• Vägval och förändrade förutsättningar längs vägen• KPB som en grund i budgetprocessen på strategisk nivå

Ulricehamns kommun• Invånare: 23 700 invånare och ökar• Kommunens totala budget är: 1400 mnkr• Budgeten för Välfärdssektorn är: 460 mnkr• Kommunen har en yta om 1 116 km2, en

centralort och 7 mindre orter

UlricehamnVårgårda

Borås

Jönköping

Foto: Jan Töve

KPB – fas 1 i städningen• En engagerad förvaltningschef 2008 inledde

kommunens resa med KPB

• Syftet var att kunna jämföra sig

• Resultat- vi känner inte igen oss själva

• Vi var tvungna att städa…

• Byte av verksamhetssystem mm

Foto: Jan Töve

Städning fas 1 genomförd• Vi känner igen oss i KBP resultatet och varandra

• Nu kunde vi börja jobba med kostnaderna – vi hade ett strategiskt beslutsunderlag i KPB

• Gemensam bild av inom vilka områden som prioriteras

• Men….den saknas planer

Foto: Jan Töve

Omorganisation 2011• Kommunen gick från 6 förvaltningar till en

styrelse. Processorgansiation

• 14 individuella verksamheter som följdes upp som stuprör i processerna…

• Stora obalanser i ekonomin

• Behöver vi KBP? Det kostar ju en del, vi gör ju inget med underlaget

Foto: Sören Håkanlind

KPB som en del av vår process

• 2013 ny konsult för KPB, boxanalyser och ny inspiration och nya redskap

• Bra ordning i verksamhetssystemet men inte i ekonomisystemet

• Arbetet blir mer faktabaserat och styrt mot resultat – KPB gav oss underlag att prata om våra siffror

• Hur la vi vår budget egentligen och hur hängde det samman med våra resultat?


KPB- Fas 2 i städningen

• Köpte in extra stöd från Eosolution för att komma till rätta med gapet mellan verksamhet och ekonomi

• 2014 börja vi med handlingsplaner för ekonomin –arbetet styrdes strategiskt om från att vara reaktivt till proaktivt

• Resultaten i KPB var en viktigt utgångspunkt och blev en del av beslutsunderlaget till internbudget


Ny börjar det hända!

• Organisationsförändring, kommunen går ifrån processorganisation till förvaltning med 4 sektorer och 1 stab

• Fyra hörnstenar

• Helheten blir mycket tydligare –välfärdsprocesserna från handläggning till utförande finns nu i samma sektor

• Konsumtion och produktion blir centra begrepp

• Bättre långsiktig planering


Insikt 1

• Kulturförändringar tar tid

• Handlingsplan och uppföljning hänger inte riktigt samman än

• Orsak och verkan mellan beslut-ekonomi blir uppenbar och får konsekvenser i verksamheten

• Chefens förutsättningar för att ta ansvar


Insikt 2

• Organisation som speglar konsumtion-produktion

• Resursfördelningssystemet följer volym

• Chefers ansvar tydliggörs

• Stödet till chefer stärks med specialister


Insikt 3

• Öka tryggheten hos politiken

• Vi kan använda KPB resultatet som faktabaserat underlag i budgetprocessen


Strategisk styrning med effekt• Rätt kultur där känslan av tillit finns

• Tydlig orsak och verkan

• Budget i balans

• På strategisk nivå och i alla chefsled förstår man på ett bättre sätt hur respektive chefs budget påverkar och påverkas av varandra


Strategisk styrning med effekt• Resan har möjliggjort den strategiska styrningen

• Verksamhetsstatistiken speglar verksamheten – tillit till verksamhetssystem

• Budgeten speglar och styrs av konsumtion och produktion där chefer förstår hur ekonomin är en del av processen

• Organisatoriska förutsättningar att ta ansvar för hela processen

• KPB som ett verktyg i att styra processen och följa upp resultatet

Vårdtyngd och enhetskostnader – hänger de samman?

Jonas Birgersson 0703-30 39 42 [email protected]


● En metod för mätning av brukarnas behov av stöd/vägledning

● Kan utföras inom gruppboende, serviceboende, boendestöd, korttidvistelse och daglig verksamhet

● Ensolution har vidareutvecklat erfarenheter från flera olika modeller såsom Södertörnsmodellen och kombinerat dessa med IBIC och ICF

● Ensolution har också utvecklat ett IT-stöd, Kuben, för delar inom IBIC (även för äldreomsorg)

Behovsbedömning med hjälp av vårdtyngdsmätning

Det finns många anledningar till att våra kunder gör vårdtyngdsmätningar. Här är några:

● Höga enhetskostnader

● Strävan efter rättvis resursfördelning

● Säkerställa jämn kvalitet

● Ett steg i införande av IBIC

● Införande av LOV

Varför vårdtyngdsmätning?

● Ekonomisk effektivitet – allokering av resurser utefter behov

● Jämnare och högre kvalitet för brukarna - Högre kvalitet per skattekrona

● Ett verktyg för att hantera förändringar inom boenden - Stora förändringar inom behov kan ske snabbt

● Incitament hos utförare att ta emot placeringar

● Grund för resursfördelning - Tydlighet i ansvar och resursfördelning - Brukarnas behov som grund skapar större förståelse och acceptans för resursfördelningen

● Utifrån stödbehov få bättre beslutsunderlag för att avgöra om insatsen ska utföras i egen eller extern regi

● Incitament att minska vårdtyngden

Syfte

● Lättare att analysera förändringar i total kostnad i förhållande till vad som är volymförändringar, förändringar i behov, förändringar i pris/lön etc.

● Ökat ekonomiskt incitament att verkställa beslut

● Större förståelse mellan behovsbedömare och utförare

● Beslutsfattaren förstår vad besluten kostar

● Bättre möjligheter att följa upp verksamheten ur ekonomiskt och kvalitetsperspektiv

5

Hämtat från andra kommuner Upplevda fördelar vid införande

6

Exempel på budgetmodeller

Anslagsfinansiering − Principer – verksamheten får en

summa pengar att bedriva verksamhet för under året. Den justeras inte efter volymförändringar.

− Effekter – utföraren är mån om att återrapportera om behov förändras till det bättre. Kan också innebära incitament att arbeta med att förbättra funktionerna för brukarna.

− Risker – bistånd/beställare kan fatta beslut utan att det påverkar deras ekonomi. Kan också innebära en risk för ökade köp då utföraren inte har incitament för att ta hand om brukare på hemmaplan vid komplexa behov.

Prestationsbaserad modell − Principer – Utföraren får betalt för de

insatser man utför. Kan vara en peng per timme eller dygn. Det kan vara beviljad eller utförd tid. Kan även vara nivåbedömning, t ex i gruppbostad eller daglig verksamhet. Är nödvändig på ett eller annat sätt när man konkurrensutsätter sin verksamhet.

− Effekter – det sker en allokering av resurserna till där behoven finns.

− Risker – då utföraren får ersättning utifrån behov finns inget incitament att återrapportera förbättrade funktioner, utan enbart när brukarens tillstånd försämras. Detta kan leda till volymökningar. Utvecklad struktur för uppföljning är nödvändig.

En modell med poängbedömning kan användas vid såväl bedömning av brukarens behov som underlag till fördelning av resurser till utförarna. Det finns flera nyttor med poängbedömningen.

● För att handläggare ska kunna bedöma vilken boendeform / insats som kan bli aktuell, i samband med ansökan om bostad med särskild service, och välja en enhet som matchar brukarens behov.

● För att kunna bedöma vilka personalresurser som behövs i boendet för att kunna arbeta individinriktat i enlighet med lagens intentioner.

● För att kunna göra jämförelser mellan boenden utifrån behov och resurser.

● För att kunna göra regelbundna översyner av personalresurser, eftersom risk finns att personalresurser blir ”statiska”. I samband med sådana översyner kan även andra faktorer kartläggas som exempelvis omfattning av daglig verksamhet, personalens förutsättningar för att utföra fritids- och kulturella aktiviteter m.m.

7

Vårdtyngd/Poängbedömning

● Bedömningen bör göras av en oberoende handläggare tillsammans med enhetschef eller stödpedagog från enheten. Fördel att ett färre antal handläggare gör samtliga bedömningar för att skaffa sig erfarenhet och för att underlätta likvärdiga bedömningar.

Det finns flera olika behov att värdera.

● Omvårdnadsbehovet värderas utifrån exempelvis personlig hygien, på- och avklädning, måltider och förflyttning.

● Annat stödbehov i hemmet värderas, kan vara psykologiskt stöd, praktiskt stöd eller handledning.

● Behov av fritids- och kulturella aktiviteter värderas, till exempel promenader, individuellt riktade aktiviteter samt ledsagning till dessa.

● Behandlar nio områden inom gruppbostad/servicebostad + anpassning till omfattning av daglig verksamhet

● Genererar olika nivåer som i sin tur ger ett stödbehov i form av antal årsarbetare på enheten

● Bedömningen ska användas per enhet, inte för att se stödbehov på enskild individ

● Viktigt att följa upp och revidera mätningen vid kända förändrade behov och alltid minst vartannat år.

8

Praktisk tillämpning Poängbedömning

● Förflyttningar

● Personlig hygien

● Måltider

● Medicinsk omvårdnad

● Hemsysslor

● Tillgång till personal

● Pedagogisk vägledning

● Social interaktion

● Kommunikation

● Anpassning efter omfattning av daglig verksamhet

9

Gruppbostad / servicebostad Områden som bedöms

ICF är en internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa som gör det lättare och tydligare att beskriva individens behov.

ICF består av två delar med två komponenter per del:

1. funktionstillstånd och funktionshinder som omfattar A. kroppsfunktioner och kroppsstrukturer B. aktiviteter och delaktighet

2. kontextuella faktorer som omfattar A. omgivningsfaktorer B. personfaktorer (för närvarande inte klassificerade i ICF).

10

Klassificering utifrån ICF

Syftet med ICF ● Ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera

hälsa och hälsorelaterade tillstånd, dess konsekvenser och bestämningsfaktorer.

● Skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikation mellan olika användare såsom hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänst, forskare, politiker och allmänhet inklusive människor med funktionshinder.

● Möjliggöra jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av hälso- och sjukvården, service- och tjänsteverksamheter över tid.

● Skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem.

Resursfördelningsmodeller inom gruppbostad och daglig verksamhet KUBEN, mobilt IT-stöd för IBIC

● Mobilt verktyg för smidig användning och införande av IBIC

● Säkrare än fysiska blanketter

● Enkelt webbaserat system som fokuserar på bedömningen

● Förflyttningar

● Personlig hygien

● Måltider

● Medicinsk omvårdnad

● Hemsysslor

● Tillgång till personal

● Pedagogisk vägledning

● Social interaktion

● Kommunikation

● Anpassning efter omfattning av daglig verksamhet

9

Gruppbostad / servicebostad Områden som bedöms

ICF är en internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa som gör det lättare och tydligare att beskriva individens behov.

ICF består av två delar med två komponenter per del:

1. funktionstillstånd och funktionshinder som omfattar A. kroppsfunktioner och kroppsstrukturer B. aktiviteter och delaktighet

2. kontextuella faktorer som omfattar A. omgivningsfaktorer B. personfaktorer (för närvarande inte klassificerade i ICF).

10

Klassificering utifrån ICF

Syftet med ICF ● Ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera

hälsa och hälsorelaterade tillstånd, dess konsekvenser och bestämningsfaktorer.

● Skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikation mellan olika användare såsom hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänst, forskare, politiker och allmänhet inklusive människor med funktionshinder.

● Möjliggöra jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av hälso- och sjukvården, service- och tjänsteverksamheter över tid.

● Skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem.

Resursfördelningsmodeller inom gruppbostad och daglig verksamhet

Exempel på mätning inom gruppbostad Mätningar

KUBEN, mobilt IT-stöd för IBIC

● Mobilt verktyg för smidig användning och införande av IBIC

● Säkrare än fysiska blanketter

● Enkelt webbaserat system som fokuserar på bedömningen

Praktiska exempel Resultat från olika kommuner

Översyn inom daglig verksamhet Praktiskt exempel kommun nr 1

● Kommunen hade genom KPB uppmärksammat höga kostnader både inom gruppbostad och daglig verksamhet

● Den högre kostnaden inom gruppbostad visade sig framför allt ha sin grund i en ovanligt hög andel brukare med stora behov, vilket styrktes genom vårdtyngdsmätningen

● Även inom daglig verksamhet var andelen med stora behov högre än vanligt, men det fanns även andra utmaningar

Översyn inom daglig verksamhet Praktiskt exempel kommun nr 1

• Många små enheter med liten flexibilitet skapar överkapacitet och ekonomisk ineffektivitet

• Generöst innehåll i vissa beslut som blir kostsamt

Årsarbetare Ensolutions mätning 2016Kommunens aktuella bemanning Skillnad

Enhet 1 3,1 3,26 -0,16Enhet 2 3,4 2,9 0,5Enhet 3 1,25 2 -0,75Enhet 4 1,2 1,9 -0,7Enhet 5 1,69 1,9 -0,21Enhet 6 2,26 3,66 -1,4Summa: 12,90 15,62 -2,72

Översyn inom bostad med särskild service Praktiskt exempel kommun nr 2

● Kommunen hade genomfört egen vårdtyngdmätning, senast 2011, och ville nu göra en ny och mer genomarbetat modell

● Mätningen innefattade samtliga boenden inom bostad med särskild service

Årsarbetare Ensolutions mätning 2015Kommunens mätning 2011

Kommunens aktuella bemanning

Boende 1 6,8 8,4 9,0Boende 2 4,2 6,5 6,0Boende 3 8,4 7,9 7,4Boende 4 6,8 9,6 9,2Boende 5 7,1 7,3 6,7Boende 6 4,5 4,5 4,0Boende 7 10,6 11,5 15,0Boende 8 8,2 7,1 7,0Boende 9 11,4 11,6 11,2Boende 10 13,3 13,3 13,3Boende 11 5,1 6,1 5,4Summa: 86,4 93,8 94,2


9,6 9,2

7,1 7,0

8,4 9,06,5 6,0

• Vissa enheter har kvar bemanningen utefter 2011 års nivå av stödbehov trots att behovet förändrats


● Kommunen hade resursfördelningsmodell enbart efter typ av boende

● Känslan var att det inom flera boenden fanns brukare med stor skillnad i stödbehov vilket gjorde att resursfördelning inte kunde ske på ett bra sätt

● Mätningar gjordes först och främst på boenden med brukare som hade olika hög grad av stödbehov men även på boenden med satellitlägenheter

Bru

kare

1

Bru

kare

2

Bru

kare

3

Bru

kare

4

Bru

kare

5

Bru

kare

6

Bru

kare

7

Bru

kare

8

Bru

kare

9

Bru

kare

10

Bru

kare

11

Boende A 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1Boende B 4 3 3 4 2 3Boende C 3 1 2 4 4 1 2 1 4Boende D 3 5 3 1 1 2 1 3Boende E 2 2 2 2 4


• Mätningarna bekräftade att stödbehovet skilde sig åt i hög grad inom vissa boenden

• Behov av resursfördelning med fler nivåer • Boende A är satellitlägenheter där många brukare utvecklat sig i rätt riktning

sedan de fick boendet och därmed har minskat behov av stöd

Ökad vårdtyngd innebär högre enhetskostnader men det finns fler variabler som påverkar

● Andelen brukare med stor vårdtyngd kan variera - Kommuner kan också köpa insatser i olika hög grad

● En hög enhetskostnad kan betyda låg produktivitet

● Enheternas utformning och förutsättningar påverkar - Flexibiliteten vid förändringar ser olika ut - Storleken på enheterna skiftar, exempelvis antal lägenheter

● Personalens stabilitet och erfarenhet har stor inverkan

20

Finns det en direkt koppling mellan vårdtyngd och enhetskostnad?

Årsarbetare Ensolutions mätning 2015Kommunens mätning 2011

Kommunens aktuella bemanning

Boende 1 6,8 8,4 9,0Boende 2 4,2 6,5 6,0Boende 3 8,4 7,9 7,4Boende 4 6,8 9,6 9,2Boende 5 7,1 7,3 6,7Boende 6 4,5 4,5 4,0Boende 7 10,6 11,5 15,0Boende 8 8,2 7,1 7,0Boende 9 11,4 11,6 11,2Boende 10 13,3 13,3 13,3Boende 11 5,1 6,1 5,4Summa: 86,4 93,8 94,2


• Vissa enheter har kvar bemanningen utefter 2011 års nivå av stödbehov trots att behovet förändrats


● Kommunen hade resursfördelningsmodell enbart efter typ av boende

● Känslan var att det inom flera boenden fanns brukare med stor skillnad i stödbehov vilket gjorde att resursfördelning inte kunde ske på ett bra sätt

● Mätningar gjordes först och främst på boenden med brukare som hade olika hög grad av stödbehov men även på boenden med satellitlägenheter

Bru

kare

1

Bru

kare

2

Bru

kare

3

Bru

kare

4

Bru

kare

5

Bru

kare

6

Bru

kare

7

Bru

kare

8

Bru

kare

9

Bru

kare

10

Bru

kare

11

Boende A 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1Boende B 4 3 3 4 2 3Boende C 3 1 2 4 4 1 2 1 4Boende D 3 5 3 1 1 2 1 3Boende E 2 2 2 2 4


41214421Boende C 3Boende D 3 3121135

• Mätningarna bekräftade att stödbehovet skilde sig åt i hög grad inom vissa boenden

• Behov av resursfördelning med fler nivåer • Boende A är satellitlägenheter där många brukare utvecklat sig i rätt riktning

sedan de fick boendet och därmed har minskat behov av stöd

Ökad vårdtyngd innebär högre enhetskostnader men det finns fler variabler som påverkar

● Andelen brukare med stor vårdtyngd kan variera - Kommuner kan också köpa insatser i olika hög grad

● En hög enhetskostnad kan betyda låg produktivitet

● Enheternas utformning och förutsättningar påverkar - Flexibiliteten vid förändringar ser olika ut - Storleken på enheterna skiftar, exempelvis antal lägenheter

● Personalens stabilitet och erfarenhet har stor inverkan

20

Finns det en direkt koppling mellan vårdtyngd och enhetskostnad?

Sammanfattning

Genom vårdtyngdsmätningar skapas: ● Ekonomisk effektivitet – resurser utefter behov ● Jämnare och högre kvalitet för brukarna ● Tydlighet i ansvar och resursfördelning ● Resurser som bygger på brukarnas behov vilket skapar större förståelse och acceptans för

resursfördelningen ● Uppdaterade stödbehov vid brukarflytt och förändringar av behov hos brukare

● Vårdtyngdsmätningarna går att använda som modell för resursfördelning ● Vårdtyngdsmätningarna kan användas som stöd för att arbeta med att förändra brukarnas behov ● Kuben, ett mobilt verktyg vid brukarbedömningar

● Vårdtyngdsmätningar blir en viktig länk och förklaringsvariabel mellan Kostnad per brukare, Kostnad per

invånare och Produktivitet

Sammanfattning

Genom vårdtyngdsmätningar skapas: ● Ekonomisk effektivitet – resurser utefter behov ● Jämnare och högre kvalitet för brukarna ● Tydlighet i ansvar och resursfördelning ● Resurser som bygger på brukarnas behov vilket skapar större förståelse och acceptans för

resursfördelningen ● Uppdaterade stödbehov vid brukarflytt och förändringar av behov hos brukare

● Vårdtyngdsmätningarna går att använda som modell för resursfördelning ● Vårdtyngdsmätningarna kan användas som stöd för att arbeta med att förändra brukarnas behov ● Kuben, ett mobilt verktyg vid brukarbedömningar

● Vårdtyngdsmätningar blir en viktig länk och förklaringsvariabel mellan Kostnad per brukare, Kostnad per

invånare och Produktivitet

Äldreomsorgen i Hällefors

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Att vända en negativ spiral

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Nöjdkund index och kostnad per hemtjänst tim. SKL

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Sammanfattning av utfallet 2014 Övergripande

Totala kostnaden har ökat med ca 15 miljoner kr (10 % sedan 2013) och 20 miljoner (15 %) sedan 2012. Största kostnadsökningen har skett inom ordinärt boende, där

också de största andelen resurser läggs. Hällefors har en åldrande befolkning och en äldre

befolkningsstruktur jämfört med riket och brukare över 80 år kommer att bli fler till 2035. Andelen ytterfallhar ökat markant, till följd av högre kostnader

för både särskilt boende och ordinärt borde.

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Ekonomisk oreda 2014

Okt – underskott - 15,2 milj. Dec – underskott - 12,9 milj. 12,9 milj.

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Avveckling

Om koalition inom den politiska organisationen Omflyttning av chefer inom verksamheten Dagvården inom kommun rehabiliteringen hade upphört Värdinnorna på trygghetsboenden var borta Inga gemensamma måltider på trygghetsboenden Spaverksamheten på Björkhaga upphörde Vår framgångsrika arbetsmodell Helga/Helmer skrotades Kvalitetsledningssystem i pärmform förbjöds

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Ivo inspektion Ostabilitet i den politiska organisationen Ostabilitet i ledningen Ingen struktur Inga rutiner på samlat ställe Inget fungerande ledningssystem Saknas forum för informationsöverföring Massmedial kritik Brist gällande kontinuitet Missnöje bland medarbetarna Missnöje och klagomål bland omsorgstagare och anhöriga Höga kostnader

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Inspektion arbetsmiljöverket Inga riskbedömningar av arbete med/hos

respektive brukare Fanns inga rutiner för att anmäla/utreda tillbud

och olyckor Personalutrymmen var undermåliga Hög arbetsbelastning och stress hos nattpatrullen

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Livsmedelsinspektion Ingen fungerande egenkontroll Omsorgen hade inte anmält flytt av verksamhet

för ett vård-och omsorgsboende till nya lokaler Påbörjad polisutredning

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Öppna jämförelse - Kolada 25 % av de kommuner som hade det sämsta

resultatet vad avsåg helhetssyn inom hemtjänst och särskilt boende

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

En förändring måste till Utifrån analysen KPB förstod vi att något måste göras snabbt för att komma tillrätta med:

Ekonomin Den dåliga kvalitén Kaosen i verksamheten

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Vi gick ut och mätte temperaturen

Stressad personal Många olika

datasystem som införts under kort tid (5), ingen integration mellan system Personalen kände

varken delaktighet eller arbetsglädje

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Hur används resultatet från KPB?

I analysen av projektet KPB är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna i verksamheterna som givit resultatet. Politiska ambitioner, andra val av strategier, befolkningsstrukturen och sociala förutsättningarna kan vara sådana förklaringar.

Det kan vara svårt att komma från vetskapen om att det finns ett problem till att faktiskt göra något åt det.

Att arbeta med förändringsarbeten utifrån KPB resultatet är en viktig aspekt som påverkar

vilket resultat som kommer nås? Hur sker prioritering? Vilka mål finns med förändringen? Hur kommuniceras förändringsarbetet? Hur skapas delaktighet?

Förändringsarbeten består oftast av en rad aktiviteter. Det är viktigt att utvärdera om de aktiviteter man genomförts leder till önskat resultat alternativt ny kostym som innebär ytterligare nya aktiviteter, då det kan medföra andra effekter som inte var planerade.

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Nya verksamhetsmål Inriktningsmål Kommuninnevånarna upplever en nöjdhet med de insatser som omsorgens verksamhet erbjuder

Resultatmål Att antal dagar från beslut till verkställighet i verksamheten

skall minska Att bemötandet i omsorgens verksamhet skall förbättras Att öka medarbetarnas trivsel och arbetsglädje i verksamheten

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Våga satsa!

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Åtgärder personal/ekonomi Ny politisk ledning Ny stabil ledningsorganisation Kontroll över ekonomin (KPB) Reviderade rutiner och riktlinjer Ensolution kvalitetsledningssystem IT stöd, nya system som integrerar med varandra Central planering Sammanslagning av hemtjänst Fokus på ökad samverkan internt/externt Värdegrundsarbete Kvalitetsråd (delaktighet/inflytande)

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Åtgärder för omsorgstagare Kvalitetshöjande arbete i vård och omsorg Förstärkt med sjuksköterska, arbetsterapeut,

biståndshandläggare och enhetschef Fysiska miljön säkrades på Fyrklövern Förstärkning i vården (natt) Återupptog anhörigträffar Trygghetsboende med kvalité Värd/värdinna på TB Möjlighet till gemensamma måltider återinfördes TB Kommunrehabiliteringen återinfördes Spa verksamheten öppnades upp

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Samlat på ett ställe Effektiv och användarvänlig processkartläggning

med ett komplett processbibliotek Dokumentation av var och hur samverkan sker Kopplar dokument och rutiner till processer och aktiviteter Identifiera risker, definiera sannolikhet och påverkan

Egenkontroll - uppföljning av kvalitet och utfall

Uppföljning och analys av klagomål och anmälningar

Stöd vid skapande av patientsäkerhetsberättelse och

kvalitetsberättelse

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Under 2015 Bristerna åtgärdade – IVO, AV och BMB avslutade ärendet

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

December 2015 Ekonomin i äldreomsorgen är i balans trots sanktionsavgifter

och extraförstärkning utöver budgetram på Fyrklövern Stabil organisation Personalen får vara med och påverka och känna delaktighet Kontroll

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Hällefors kommuns kostnadsutveckling, 2011-2015

Kostnaden har minskat med 9 miljoner kr (6 %) sedan 2014

Kommentar Ordinärt boende

• Kostnaden har minskat främst inom ordinärt boende (6,3 milj. kr vilket motsvarar -9%) sedan 2014 • Jämfört med 2011 har dock kostnaden ökat från 41 miljoner kr till 63, vilket motsvarar en ökning på 54 % (22 milj. kr)

Särskilt boende

• Inom särskilt boende har kostnaden minskat med 3,8 milj. (-7 %) sedan 2014 • Jämfört med 2011 har kostnaden minskat avsevärt, från 68,5 milj. kr till 52,7, vilket motsvarar -23 % (15,8 milj. kr)

KommentarOrdinärt boende

Nöjd kund index, genomförd av SKL och kostnad per hemtjänsttimme

Kostnaden per hemtjänsttimme har minskat och nöjdheten hos brukarna har ökat

Nöjd kund index, genomförd av SKL och kostnad per hemtjänsttimme

2015 2014 2015

• Kostnad 486 kr/Htj

• Kvalité 89 2014

• Kostnad 602 kr/Htj • Kvalité 81

Kommentar • Kostnad har minskat

och kvalitén ökat inom hemtjänsten i Hällefors kommun

Kostnaden har minskat och beviljade timmar har ökat inom hemtjänsten

Kostnad per producerad timme inom hemtjänsten har minskat sedan 2014

Kostnad per beviljad timme inom hemtjänstgrupperna skiljer sig avsevärt åt

Kostnaden per brukare inom hemtjänsten är trots minskade kostnader hög

Kundnöjdheten har ökat markant sedan 2014

Total kostnadsminskning inom hemtjänsten med 5,4 miljoner kr

Sammanfattning hemtjänst Hemtjänst

Förbättringsarbetet 2016 Snabbare och mer konkret schemaläggning Smartare resursanvändning Enklare administration Tydligare kostnadskontroll Effektivare uppföljning och utvärdering Arbetsmodell Helga/Helmer

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Omsorgen i Hällefors kommun står inför en utmaning när det gäller äldreomsorg, andelen äldre kommer att öka och de kommer att leva längre och ha olika behov, krav och förväntningar på vård- och omsorg.

Äldreplan 2016 – 2025 För att bättre kunna organisera och planera för framtidens

utmaningar

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Äldreplanen Ett strategidokument som skall tillsammans med övriga

politiska styrdokument och omsorgens verksamhetsplan vara ett verktyg för att bättre kunna

- Kartlägga nuvarande och framtida behov - Organisera - Planera Planera

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Prognoser betydande andel 80 år och äldre ökar

Äldreomsorgens kostnad och volym Hällefors möter en allt åldrande befolkning enligt framtidsprognos

Befolkningsprognos baseras på uppgifter från SCB

2014 2015 2020 2025 2030 2035

0-19 år 1 308 1 309 1 320 1 301 1 280 1 26320-49 år 2 186 2 212 2 126 2 026 2 009 2 00550-64 år 1 447 1 418 1 392 1 337 1 202 1 11965-69 år 544 543 462 449 482 44570-74 år 499 506 495 425 418 44975-79 år 407 416 439 434 378 37580-84 år 279 271 327 352 352 31285-89 år 180 185 171 212 234 23890- år 86 93 104 101 121 142Totalt 6 936 6 953 6 836 6 637 6 477 6 350

Förändring 2012-2035

-45-181-328-99-50-32335856

-586

% Förändring 2014-2035

-3%-8%-23%-18%-10%-8%12%32%65%-8%

• Brukare över 80 år ökar enligt prognosen fram till 20135 • Brukare under 80 år kommer att minska till och med 20135 • Totalt kommer antalet invånare minska med 8 %, vilket motsvarar 586 personer.

Ingr

id H

olm

gren

, Ann

-Lou

ise

Erik

sson

Antalet hemtjänsttimmar Prognosen visar att både antal beviljade timmar och kostnad kommer att öka med 29 % till 2035 Konsumtion och kostnadsutveckling inom hemtjänsten, brukare över 65 år

Index 2014 2015 2020 2025 2030 203565-69 år 8 4 209 4 201 3 571 3 477 3 731 3 44670-74 år 9 4 569 4 630 4 535 3 894 3 824 4 11175-79 år 25 10 078 10 301 10 862 10 737 9 364 9 29580-84 år 49 13 791 13 393 16 176 17 385 17 407 15 43685-89 år 102 18 391 18 928 17 450 21 654 23 941 24 35590- år 291 25 039 27 130 30 323 29 480 35 293 41 307Totalt 76 077 78 584 82 916 86 627 93 559 97 949

Kostnads-ökning

Antal år

konferensensolution.se/v2/wp-content/uploads/2016/12/aldreomsorg... · 2016. 12. 6. · karlskrona...

Documents