9?.'l - wordpress.com · 2011-06-06 · bland de många berg, som begränsa e'her delvis...

\S9'l-\9?.'l

Då for 3o år seelan vie! clenna tic! på året/ unclertecfnacl fom

på elen klin att av Hofmberget göra en parRa11fäggning med

ett litet hembJ!gd'smuseum elit 1nan Runde samfa och där forvara

galltlå saner och minnen/ som äro forenade med staelens historia/

så tagGr J'afl 1nig hänned .friheten att for Hofmbergets vänner och

gJ!nllare offi11tli'ggöra hur arbetet fortsRridit under ele gångna åren,

Und'ertecnnacl 6ar därvid använt sig av tidningarnas rqerat/

då J'ag ~äfv i cfe fosta fo!! ansett 1nig jävig,

l övrigt överlämnas åt den ärade allillänhet~:"ll att .yä!v beclö11ta

de arbeten som utforts å berget,

Holmberget i Aug, 192'1 GEORG NKS'LRÖM

2 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927.

Holmbergets Historia.

BLAND de många berg, som begränsa e'Her delvis äro belägna i vår idy1Iiska stad, intager Holmberget den förnämsta platsen, centralast beläget och omgiven av den härligaste utsikt, fagraste natur, med den liJia stadsparken nedanför, över vars träd och buskar berget höjer sig majestätiskt med sina

grönskande sluttningar och kala klippor, speglande sig i den vid dess brant varande ån eller dammen, som högre upp bildar en brusande fors, med ett stänk och glitter - det hela en vacker infattning, som gör att berget utövar en viss dragningskraft och hos den besökande kvarlämnar ett det angenämaste intryck.

Varifrån berget fått sitt namn, beror troligen på dess belägenhet vid vatten och närheten av Holmen i staden, en plats omfluten av vatten, och så långt man vet tillbaka i tiden använd till industriella företag, numera Holmens mek. verkstad. Nedersta sluttningen av bergets v. sida äges till en del av Holmen.

Enligt en ny plankarta över staden lär meningen vara, att draga fram en strandgata genom den lilla täcka parken och förbi berget. Det är att hoppas, att innan detta en gång i tiden blir verklighet, några av det då uppväxta släktet med aH kraft försöker motarbeta detta utbrott av vandalism emot den lilla parken och mot berget, samt bevara det sköna naturen danat.

* * *

HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 3

TORSHÄLLA FRÅN HOLMBERGET.

I forna tider innan Torshäl!a b!ev stad eller långt före 1317, var den en gammal känd offerplats åt guden Thor. Det är ej otroligt att Holmberget med sina ättestup och höga klippor, varit den plats på vars hällar i forntiden brunnit väldiga bål åt gudens ära. Uppe på berget kan man ännu se lämningar av vallar eller förskansningar, kanske från hedenhös. Enligt sakkullnigas på.:: stående finnes även en vikingagrav på bergets sydöstra sluttning. A den del av berget, som är beläget ovan de s. k. Holmstugorna, har man varit bringad att vidtaga särskilda försiktighetsåtgärder mot där befintliga, så gott som lösa klippblock och stenar, för att förekomma ras. Om man utifrån herget hetraktar detta stenparti, skall man finna, att nästan alfa stenar därstädes äro stöttade samt med järn och kettingar sammanlänkade vid de fasta klipporna. Dessa åtgärder vidtogos strax efter ett ras för många år sedan, då på själva nyårs -=natten den 31 dec. 1872 en väldig sten nedrullade från den branta höjden samt i fallet inslog bakväggen å en av Hofmstugorna, men förvånansvärt nog utan att skada de inneboende.

Ännu på 1600.::talet var herget antagligen kalt, utan att annan växtlighet än en och annan buske, som spirat upp mellan . klippor och rem nor, vilket man kan skönja av Dahlbergs gamla tavla över staden. Under de senare århund-=radena har växtligheten ökats så småningom, men ej kommit till någon utveck.::

r'<i~~~.ii'!EC:ö=.ö~~_;;='~=;~;~~;,,o;,";"""~4.1!E!!EC!C1:'E~:O:-Em~;;;",~'""?.'0:~01.'"-""'-'""

1:l 4 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. .

l,

,l o l Ii

l

ling, då kreaturen här, som annorstädes, fått gått fritt och beta samt gnaga av det gröna, som framspirat under våren, och det som kreaturen ej åtkommit, har av stadens innevånare i form av löv och sopris skattats i mån av behov.

På 1860=talet började då härvarande stadspedagogen Gustaf Lindberg att låta skolgossarna plantera träd och buskar å berget, varav några ännu finnas kvar. 1883 planterade stadens skogvaktare enligt uppdrag en mängd små plantor av tall, gran och lärkträd - det är några av dessa, som nu vuxit upp till stora träd. På 1880-90 talen ha även av skolbarn under lärares ledning· såtts barrträdsfrön, men då dessa plantor efter uppkomsten i brist på skötsel och tillsyn blivit till stor del avmejade tillsammans med gräset under somrarna och de övriga fått förtorka under den heta årstiden, kan man ej upptäcka mer än en OC6h annan buske.

Ar 1883 bekostades av handlanden F. H. Ståhle en mindre trätrappa till berget, men blev först efter hans strax därefter inträffade död, flyttad och placerad i närheten av nuvarande huvuduppgången, men förstördes så småningom i brist på tillsyn och blev till sist borttagen .. Det är troligt, att om ej döden så hastigt bortryckt S., att han gjort mera för berget. På klippan nedanför musikpaviljongen, å östra sidan, har han inhuggit sina och broderns initialer i runor, varför det ännu på berget finnes ett minne efter honom.

Under sommaren 1896 gjorde undertecknad ett besök på Holmberget och blev hänförd av den vackra utsikten ock fick iden att av berget göra något vackert i parkväg eller ett litet Skansen efter våra förhållanden, varför gjordes en framställning till stadens drätselkammare med begäran att få försköna berget. Begäran bifölls, dock med villkor att länets trädgårdsmästare på min bekostnad skulle uppgöra ritning och förslag. Då detta villkor emellertid skulle bliva förenat med personlig utgift och jag dessutom ansåg mig själv kompetent, efter en genomgången kurs i park= och blomsterskötsel vid Haga trädgårds= skola, att själv utföra nämnda arbete, fick saken förfalla. Men å_ret därpå erbjöd staden mig att efter eget gottfinnande få försköna berget, som ock med glädje mottogs och börjades då med anläggning av gångar och planteringar m. m.

Sommaren 1897 insamlades av mig medel för resandet av en flaggstång å bergets högsta topp samt till en flagga, med resultat, att flaggan hissades för första gången den 18 sept. samma år, på konung Oskar II:s 25=-årsjubileum som regent, och rälmades den 18 sept. som begynnelsedag av bergets omdaning. På klippan nedom flaggstången har undertecknad inhuggit orden »Försköna fädrens jord», - initialerna G. N. samt datum 18 sept. 1897 omgivet av en eklövsranka.

Om jubileet läses i Sörmlandspesten av den 20 sept. s. å.

Konungens 25=-års jubileum högtidlighölls i T orshälla på ett enkelt men ytterst smakfullt sätt, skrives till oss. Genom artisten Georg Nyströms med= verkan hade en något över 60 fot hög flaggstång rests på högsta krönet av Holmberget där den med sin 20 fots svenska flagga tar sig synnerligen impo"" nerande ut. Den är vid klart väder skönjbar ända från Eskilstuna.


Såväl på lördags= som söndagsaftonen illuminerades åt strömsidan å fab= rikör K. E. Anderssons vid Storgatan belägna hus. Konungens namnskiffer i transparent omgivet av en vacker dekoration med flaggor och grönt bildade huvudpartiet i den vackra iffuminationen.

Vid foten av den nya flaggstången å Holmberget stråfade mot den mörka bakgrunden i jättestorlek konungens namnskiffer. I parken hade på en hög piedistal omgiven av blommor och guirlanger konungens bröstbild i gips rests, även den vackert belyst.

Stora folkskaror voro såväl i lördags som. i synnerhet i går afton i rörelse för: att betrakta det vackra skådespelet.

Det är hr Nyströms energi och smak man har att tacka för att den be= · tydelsefulla dagen ej spårlöst gick förbi. Det bör tilläggas att tvenne av stadens mera framstående personer i pekuniärt hänseende understödde hr Nyström.

(Då jag ej själv kan yttra mig om de arbeten eller fäsdigheter som utförts eller hållits på berget så tager jag mig friheten att citera tidningarnas referat över desamma.)

- - - Man kan med säkerhet påstå, att vid ovannämnda tillfälle Holm= berget för första gången i senare tid varit festsmyckat. F ord om, då kungliga på resor färdades genom staden, brunna å Holmberget så väl som utefter strömmen m. fl. platser vid mörkrets inbrott tjärtunnor och bloss. - Flaggan har blivit ansedd som stadens officiella och hissas vid festligheter och nationeffa bemärkelsedagar samt vid begravningar efter mera bemärkta och aktningsvärda personer inom staden, och anses då för en särskild ärebetygelse, när den väl ... diga duken svajar på halv stång.

Under sommartid är flaggan dessutom hissad varje söndag. Den 28 sept. 1914 på aftonen rasade en väldig storm som avbröt den

stora flaggstången som föll till marken med en väldig skrälL Lyckligtvis förar~ sakades ej annan skada än att telefonledningen förstördes och ett par mindre björkar ramponerades. Stången hade en diam. där den avbröts av närmare 20 cm.

En ny flaggstång, den nuvarande skänktes av rådman C. A. Nyström och kunde flaggan för första gången å densamma hissas den 6 nov. samma år.

* * *

Aflt efter som arbetet på berget fortskred började det draga uppmärksam= heten tifl sig. Under de föregångna åren hade berget blivit samlingsplats för en massa löst folk och sämre ungdom, främlingar - som med kortspel, sprit och öldrickning fördreva tiden. Att få bort dessa besök var ett bland det svåraste, synnerligast som myndigheterna och polisen blundade därför. Till sist lyckades det dock mig efter trägna påstötningar, och polisen måste inskrida och förhindra dessa orgier. N u mera förekommer sälfan något ofog å berget, t. o. m. den förr så vanliga okynnesskrivningen å soffor och bänkar m. m. har totalt försvunnit och berget besökes av en nykter och städad publik från aHa håll och orter.

* * *


Den första festen å berget till förmån för bergets förkönande, hölls den 26 och 27 aug. 1904 och var besökt av över 2,000 personer, och lämnade ett netto av kr. 805: 55.

Sörmlandspesten skrev den 29 aug. s. å. om den hållna festen: Man vågar säga att aldrig förr någon fest i T orshälla rönt så stor till"'

slutning och så gynnats av allmänheten, som den nu av stapeln gångna å Holmberget. Alla viste ju ock ändamålet, nämligen inkomstens användande till förskönande av det förut så täcka berget. T rots den regndigra och osäkra väderleken har publiken varit stor och resultatet jämförelsevis vackert. •

En färd över T orshällabornas friluftssanatorium torde förtjäna att beskri;' vas. - - - -

* * * Före denna festtilfstäHning anmodades av mig några herrar om de ville stå

som ett skydd eller en kommitte. Denna begäran bifölls med villkor att ej behöva utföra något arbete. Dessa herrar drogo sig sedan tillbaka så att till sist endast en infann sig vid de s. k. sammanträdena och han sade »gör efter eget behag». Så upplöstes denna kommitte.

* * * Sedan har håHits årliga höstfester, som varit beryktade för sina vackra

och trevliga anordningar och vars behållning, tillika med andra större eller mindre tillställningar, tillfallit bergets kassa.

1905 uppfördes den nuvarande huvuduppgången samt utsattes en del bänkar och 1906 på försommaren påbörjades uppförandet av terrassen, som en del hade svårt att fatta vad den skulle tjäna till.

Meningen var den, att ovanför densamma ämnade jag bygga serverings; kiosken och använda terrassen för servering. Men nu började svårigheterna, när ritningen till kiosken inlämnades till byggnadsnämnden, så var den ej med på förslaget, platsen var brant och farlig, man kunde plasera kiosken på annan plats, varför ej i dalsänknin~en där brunnen nu är, ty där är även skugga. En person föreslog att verandan borde inklädas med bräder och fönster. Man var tydligen mån om värmen och rädd för att visa den förtjusande utsikt som möter ögat från kioskens plats.

Den värsta motståndaren i byggnadsnämnden måste resa bort på en längre tid, då passade jag på tillfället och förnyade min ansökan och fick tillstånd enligt önskan.

På hösten 1906 påbörjades uppförandet av kiosken, skogs; och musik= paviljongen samt den lilla grindstugan, vilket allt var färdigt till våren därpå eller närmare, den 25 maj, då jag ämnade anordna en större festtillställning för att fira 200;'årsminnet av Linnes födelse. •

För medel till en gipsbild av Linne, till ovannämnda minnesdag samt till urnor för bajärer och terrasser, anordnades i april samma år, en festtillställning å goodtemplarsalongen och med önskat resultat.

Om festtillställningen skrev Eskilstuna=Kuriren den 14 april .s. å. Aftonunderhållningar av mera gedigen art och med stort program gå av

stapeln i Folkets hus i dag och i morgon. De medverkande utgöra 26 per;


soner. På den för ändamålet tillbyggda scenen uppföras folkdanser, av ung~ dom, som under vintern träget övat sig. Vidare förekommer deklamation, sång av utmärkta förmågor, föredragning av historier av »Anna~Stina~ från Närke samt tablåer. Att tablåerna komma att bliva förtjusande säger sig självt, då hr Georg Nyström är arrangör.

Efter tillställningen skrev Eskilstuna.=-Kuriren : att de kraftiga bifallsytt~ ringarna efter varje nummer tycktes vittna om, att publiken fått fullgod valuta.

Linne= minnet och kioskens invigning.

För att få en bild av Linne vände sig undertecknad till konstnären Alb. Hellden, som åtog sig uppdraget och utförde bysren till allmän belåtenhet. Bysten målades i bronsch och uppställ.=des på den förut huggna och resta granitsockeln och allt var klart till min= nesfesten.

I Eskilstuna,..Kuriren den 27 maj 1907 läses om festen följande:

Linnefesterna i T orshäll a, som bör.=jade i lördags och fortsatte i går, gyn ... nades av det härligaste väder både på lördagen och söndagen.

Det synnerligen gedigna program.=met började med flagg~ och blomstertåg av skolbarnen genom staden upp till Holmberget, den egentliga festplatsen. I detta tåg deltoge omkring 250 barn, aHa bärande flaggor och blombuketter.

Sedan barnen på Holmbergets sling.=- LINNEBYSTEN. rande gångar kommit upp till Linnes byst, oeh framför densamma bildat häck, höll pastor J. Kjetlander ett kort, men sakrikt föredrag om Linnes liv och verksamhet samt avtäckte därunder den vackra bysten, modellerad enkom för detta endamål av bildhuggare Alb. Hellden, Eskilstuna. _

Nu följde sånger av skolbarnen, anförda av skollärare A. F. Grönberg, och sedan man unisont sjungit »D u gamla, du fria» defilerade skolbarnen förbi bysten, och nedlade framför blomsterkonungen sina blomsterbuketter. Under tiden utfördes musik av Svea~oktetten från Eskilstuna.

Därpå öppnades och invigdes den nya »Florakiosken» för servering av kaffe o ch läskedrycker.

Festen besöktes under lördagen av c:a 1,000 personer och under söndagen omkring- 800, därav många från Eskilstuna och Västerås. Man kan säga att T orshälla på ett mycket vackert sätt firat minnet av Linnes 200.=-årsdag.


Den ledande kraften och enda arrangörer av denna fest, är den för Holm.; bergets förskönande så nitälskande artisten Georg Nyström. Det är även han som tagit initiativet till resandet av Linnes hyst. Visserligen har hans för ändamålet varande tiHgångar ej satt honom i tillfället att låta gjuta den i metall, men det är att hoppas att de ledande i staden anse det som en hederssak att härutinnan biträda honom. Lämpligast vore ju att stadsfuffmäktiges ordförande och borgmästaren satte sig i spetsen för en insamling för ändamålet. Holm= herget är nu ytterst inbjudande för hesökaren och antagligen blir det en kär tillflyktsort för många under sommaren.

Staden har aH heder av denna plats, men största hedern tillkommer nog dess skapare, hr Georg Nyström.

Senare meddelas: Gåva tiH bystens gjutning.

Dagens Nyheters korrespondent här i trakten sände till nämnda tidning för i går ett telegram om festligheterna i Tershälla samt nämnde därvid att bysten ej kunde för närvarande åstadkommas i hållbarare material än målad gips. Man hade spekulerat på att gjuta den i zink, såsom den hiffigaste for• men. Detta skulle kosta blott 100 kr. men det lilla samhäffets Linnevänner hade icke mäktat åstadkomma denna summa utöver de uppoffringar de hittills iklätt sig.

I dag har festkommitten mottagit följande telegram:

Kommitterade för T orshälla Linnefest 1907. Av tidningsnotis har jag erfarit att T orshälla Linnevänner önska uppställa

en Linnebyst av ett varaktigare material än det nuvarande. Såsom ättling av den stora forskaren erbjuder jag mig hårmed för ända=

målet skicka den nämnda summan av 100 kr. Direktör Axel N ordqvist

Oberschöneweide Berlin, Ostenstrasse 15.

T ele~rammet var sänt från Gnesta. Dir. N. befann sig tydligen på åter= väg till Tyskland från Linnefestfigheterna.

Kommitten har i dag telegrafiskt tackat för gåvan. Undertecknad avsände sedan brev med fotografi av hysten till Dir. N.

samt nämnde att bysten skulle gjutas under vintern för att vara iordning till nästa 23 maj. '

(Eskilstuna= Kuriren den 21 sept. s. å.): Till artisten Georg Nyström i Tarshälla har direktör Axel Nordqvist i

Berlin nu överlämnat det utlovade bidraget av 100 kr. till Linnebysten. I brev till hr Nyström tackar hr Nordqvist för den översända fotografien av den utmärkt lyckade bysten. Hr N ordqvist uttafar jämväl den uppriktiga önskan, att det stora intresse, som hr Nyström och Torshälfa Linnevänner detta år visat, måtte även för framtiden bevaras under den store blomsterkonungens beskydd. Brevet slutade med en komplimang till bystens skapare bildhuggaren A. J. HeHden i Eskilstuna.

•

.,


BARN VID LINNEBYSTEN.

Året därpå, den 23 maj 1908 avtäcktes den nya bysten, som synes av T orshälla Tidnings referat av den 25 maj s. å.

Vårfesten här i staden tog sin början på lördags e. m. och fortgick även under söndagens e. m., båda dagarna med ett härligt väder och en samlad skara av besökande. På lördagen, då den e~entliga Linnefesten gick av stapeln, var Holmberget festligt prytt med flaggor, däribland även en större tysk flagga svajade till heder för direktör N ordqvist i Berlin, genom vilken den nya bysten hade åstadkommits.

Vid 5::tiden hade omkring 350 skolbarn samlats vid skolhuset från vilket barnen tågade, alla försedda med blommor och flaggor, upp till Holmberget för att där hylla blomsterkonungen. Vid bysten sjöngo barnen några sånger. En deklamation hö fis av kyrkoherde C. F. Jonsson, varefter · ett leve för dir. Nordqvist höjdes. Därpå höll pastor J. Kjellander ett kraftigt och känslofullt tal för fosterlandet, åtföljt av ett fyrfaldigt leve för Sverige och Carl von Linnes minne.

En vacker anblick företedde skolbarnens defilering omkring bysten vid tonerna efter en utvald marsch av Oktetten Svea.

Nämnda musikkapell underhöll sedan publiken med åtskilliga musikstycken under återstoden av kvällen.

På eftermiddagen sändes till direktör Nordqvist ett telegram så lydande: Samlade omkring den genom Eder gåva åstadkomna Linnebysten för att

bringa blomsterkonungen en hyllning på hans födelsedag, sända vi Eder, hans ättling, vördsam nälsning.

Linnevänner i T orshälla. Georg Nyström.


Senare inkom följande svar: Artisten Georg Nyström, T ors hälla.

Ett hjärtligt tack för edert utmärkt vänliga telegram och hågkomsten av min obetydliga personlighet. Ni beredde mig därmed stor glädje, och sänder jag eder varm örtskan för T orshälla Linnevänners framtida väl.

Vänlig hälsning. Axel Nordqvist.

På söndagen utfördes konsert efter ett utvalt program, därvid den ut= märkta E. @ V.-=-kören lät höra sig alternerande med Svea-=-oktetten, som även denna afton utförde musiken.

Den väl lyckade festen hade arrangerats av den alftid energiske natur-=vännen och artisten herr Georg Nyström.

Fabrikör Henning Kling bekostade tyget till aHa skolbarnens flaggor, vilka syddes av stadens damer och skulle flaggorna tillhöra Holmberget.

Linneminnet har sedan firats varje år, men ett av åren utan skolbarnens deltagande tiliföljd av en barnepidemi, då skolorna voro stängda.

I år firades den ZO:de vårfesten. Festen ägde rum först på Trefaldighets= söndagen tillföljd av den sena och regniga våren.

Sörmlandspesten skriver: Holmbergets jubileumsfest på söndagen räknade många deltagare. Festplatsen gjorde ett fördelaktigt intryck, den badade av solljus och lyste av fiaggdekorationer. Företrädd av Hällefors musikkår gick blomstertåget från folkskolan genom staden upp till berget. Sedan skaran ord-=nats, spelade musiken »Vårt land», varefter prosten Ringmar besteg den med flaggor prydda talarstolen och höll ett välformat minnestaL Så följde Sörm-=landssången, varefter difileringen förbi Linnebysten ägde rum. Kring bysten placerades en fanborg och en flicka nedlade en minneskrans, varefter sedvan-=lig blomsterhyllning av barnen förekom.

Såsom avslutning på dagens högtidligheter visades en tablå »Våren».

* * * A v de barn, som första åren del to go i dessa blomsterfester, äro en del

gifra ~och deras barn deltaga nu i sin tur i dessa fester, som på våren 1 inleda Holmbergets festligheter. När man ser de unga, med flaggor och blommor tåga genom staden, deras defilering förbi Linnebysten och deras oförställda glädje att få vara med och deltaga, då känner och erfar man, att det unga Sverige i en framtid helt säkert skall bevara det arv, de fått av sina fäder och föregångare. Sveriges land och deras minnen.

* * Under hösten 1906 och våren 1907 planterades å berget ett 60-=-tal träd

och buskar samt en mångfald perenna blommor, vilka man kan hoppas med tiden genom sin grönska och färgprakt skola göra platsen värdiR att uppbära Blomsterkonungens byst. Berget prydes för övrigt av en rik flora av vilda blommor som förhöjer dess kullar och gräsmattor.

På hösten 1925 börjades anläggningen med det s. k. klippartiet vid Kina= paviljongen, som sedermera planterats med en del fjäll= och andra mångåriga

•

..

•


växter. Detta parti har redan i år dragit uppmärksamheten till sig genom en del sällsynta växtexemplar.

I år på våren planterades efter bergets sluttning mot forsen och stads= parken ett 80-=tal plantor av barnräd samt 1 OO=tal perenna växter.

Det lå ter kanske otroligt men redan för några år sedan funnos vid en företagen räkning av träden på bergets område, som är c:a 18/to tunnland, ej mindre än 448 st. större och mindre träd av 18 olika slag, förutom en mängd olika buskar och enar. Följden av ett 30=årigt planteringsarbete börjar nu att visa sig och träden komma att skänka en behövlig skugga åt bergets be"" sökare.

'* * * N ågon förstörelse på berget förekommer sällan och den för r så vanliga

okynnesskrivningen är totalt försvunnen .

PARTI AV FLORATERASSEN.


UTSIKT FRÅN HOLMBERGET.

Holmbergets festtillställningar.

UNDER de gångna åren ha vårfoster hållits varje år från och med 1907 som förut nämnts, likaså Gästfester fr. och med 1904 med undantag dock 1914 då den instäHdes i anledning av det utbrutna världskriget. Dessutom har anordnats under vintertiden en del afionultder§å!!ningar

å teatern eller godtemplarsalongen till förmån för Holmberget, nämligen 1905, 1906, 1922 och 1923. Dessa tillställningar hava varit talrikt besökta och rönt allmänt erkännande.

HembJlgdsfoster hava även hå llits å berget. Den fqrsta gick av stapeln på e ftersommaren 1908 och var så talrikt besökt att tåget på N r. Sl. J. trots en väsentlig tillökning i vagnantalet voro överfulla av lustfarande.

Ett kyrkligt fosterländskt ungdomsmöte höHs midsommardagen 1910 med tal av pastor Richard Andersson samt kand. Ejnar Malmborg.

1917 den 29 juli hölls den stora hembygdsfesten till minne av stadens 600~års-=jubileum, med tal av kyrkoherde Rich. Ringmar.

Den 4 och 5 aug. 1923 hölls åter en hembygdsfest. Festtalet höfls den= na gång av Red. J. A. Selander.


GRENPA VILJONGEN.

1924 hölls en mycket lyckad hembygdsfest den 20 juli med tal av pastor David Eden.

Midsommarafton och midsommardagen 1925, hölfs efter då slutade hem,.. bygdskurser i T orshälla Sörmland- Närkes nation en större hembygdsfest på Holmberget Sörmlandspesten skriver härom följande :

»Hembygdsfesten i T orshätta lyckad. En tvådagars festlighet på Holmberget och Nyby äng. - Tal av prof. Ser"'

nander, kyrkoherde Ringmar m. fl. På midsommaraftonen avslutades hembygdskurserna. i T orshälla med en

fest på Holmberget. Under förmiddagen kläddes majstången med blommor och grönt under glädje och gamman, trots det regn, som rann ned med väx.:: lande intensitet. På eftermiddagen då skyarna skingrades och solen strålade fram, samlades man på torget samt tågade me.d nationsfanan i teten under avsjungande av nationssången »Känner du landet» till Holm berget, dit en an.:: senlig människoskara samlat sig i förväg. Där restes majstången, varefter un= der musik av bygdens och nationens spelmän slängpolskor och annan dans tråddes hela aftonen. Folkdanslaget »Appell» uppträdde med en del livligt senterade nummer ur sin rikhaltiga repertoar.


Senare på kvällen tågade man fortfarande med nationsfanan i teten till lekplatsen vid Nyby äng, där folklekarna vidtogo.

Under aftonens lopp anlände i bil från Uppsala Sörmland=-Närkes nations inspektor, prot. Rutger Sernander, vilken på övligt sätt mottogs av nationen med fana och ·sång samt tal av lektor Essen. Denna hyllning övervars av en stor skara festdeltagare.

På midsommardagen inleddes festligheterna med fältgudstjänst på Holm=berget av kyrkoherde Ringmar. Därefter spefade oktetten Lyran och inemot kl. 4 tog den egentliga hembygdsfesten sin början. En stor massa människor från staden och den kringliggande bygden hade då samlats. Festen inleddes med musik av oktetten Lyran samt sång av E. &. V:s sångare.

Därefter höH prof. Rutger Seraoder högtidstalet, vilket formade sig till en ansfående hyllning tiH den sörmländska bygden, särskilt då TorshäHanejden, där det ännu fanns en återklang av Sancte Fredmans stråke. Han betonade vidare, att huvudändamålet med de nu avslutade kurserna varit att i denna rotlöshetens och hemlöshetens tid knyta bygdens barn fastare samman med bygden.

Efter ytterligare sång och musik talade kyrkoherde Ringmar, som till sist frambar ett tack till Sörmlands=-Närkes nation och dem som stått i spetsen för kurserna. Kursens ledare, lektor Matts Essen, frambar nationens tack till lokalkommitten samt utbragte ett leve för hembygden.

Från landshövding Reuterskiöld anlände följartde hälsningstelegram: Ledsen ej kunna närvara sänder jag deltagarna i hembygdskurserna mina

hjärtligaste hälsningar. Reuterskiöld.

Från nationens förutvarande inspektor, f. prof. Perss.:>n, hade anlänt föl=;ande telegram:

Framför till landsmännen mina hjärtligaste hälsningar och välgångsönsk=ningar.

Efter ytterligare sång och musik föredrogs bygdehistorier av kand. Carl Filip Hammar, mottagna med livliga applåder.

Därefter avtågade skaran till Nyby äng, där folklekarna togo sin början samt fortsatte länge i den ljumma natten.

Hembygdskurserna avslutades sedan med en gemensam supe för de när=varande nationsmedlemmarna. Dit hade inbjudits bl. a. kyrkoherde Ringmar och artisten Georg Nyström, vilka blevo föremål för livliga hyllningar.

* * * De fosterländska minnesdagarna hava under årens lopp firats med allmän

flaggning å berget, och dessutom en stor del dagar med sång och musik samt under aftnarna den mörka årstiden med illumination.

Sådana minnesdagar hava varit den l maj, med sång, Linneminnet, som förut nämnts, midsommardagarna med majstång och dansmusik. Svenska fJag= gans dag allmän flaggning (sedan Eskilstuna började fira dagen inställdes det vanliga flaggtåget den dagen här på Hofmberget). Den 6 nov. firas med flaggning och ofta med iliumination. De kungliga födelse~ och namnsdagarna.


Kristi himmelfärdsdag 1920, Kronprinsessan Margaretas begravningsdag, hög-= tidlighölls på ett särdeles anslående sätt som synes av följande ur T orshälla Tidning.

Kristi himmelsfärdsdag

voro alla flaggor hissade på halv stång i Torshälla, å såväl offentliga bygg-= nader som enskildas - man räknade till ett 80=tal.

Alla ville visa sin vördnad för kronprinsessans minne och deltaga i konunga-= familjens sorg.

Kl. 8 på morgonen spelades koraler från kyrkans torn av oktetten Lyran. I kyrkan var altaret klätt i vitt och blommor. Under högmässan var

kyrkan fullsatt. I predikan erinrade kyrkoherde Ringmar om den sorg, som drabbat kungahuset och landet med kronprinsessans bortgång. Kyrkokören sjöng. Kollekt upptogs till någon av kronprinsessans verksamhetsgrenar.

- På Holmberget sjöng vid 3-=tiden på e. m. en damkör till orgelackom-= panjemang av fru Ringmar för dagen lämpliga psalmer samt den engelska hymnen »För alla helgon».

Sången åhördes med andakt av dem, som trots regnet vågat sig upp på berget.

På Holmberget firades även bland många andra minnesdagar även Roskilde-= minnet 1908 som synes av Tershälla Tidning:

»Minnet firades även här i staden med allmän flaggning. På kvällen hade å Holmberget anordnats illumination, vilken erbjöd en storartad anblick. En sköld i fonden till paviljongen bar följande text:

»Freden i Roskilde 1658 ~ 1908

Konung Carl X Gustaf och Erik Dahlbergs bedrift.

Ära ditt fädernesland och vörda dess minne!» Det hela hade arrangerats av artisten Georg Nyström.»

* * * Vasaminnet firades på berget midsommardagen 1923 med tal av kyrkoh.

Ringmar, varefter festen avslutades i {\yrkan på aftonen. Den 29 maj 1921 hölls en Rödakorsfest å berget. Tershälla Tidning

skriver. »Programmet för Rödakorsfesten å Holmberget i T orshälla söndagen den

29 maj är nu färdigt. Festen börjar kl. 1 på e. m., då musik utföres av. Sveaoktetten från Eskilstuna. Föredrag hålles av kyrkoherde Ringmae Vi-= dare förekommer deklamation, sång av kör och skolbarn samt kl. 4 e. m. en kortege under ledning av hr Georg Nyström, framställande Svenska Röda korset (korsriddare) samt »Vårens ankomst», sköna Maj, åtföljd av en skara vitklädda gossar och flickor och till sist det långa tåget av alla skolbarnen, som likt föregående år kommer att bringa blomsterkonungen sin hyllning».

Festen blev lyckad och talrikt besökt. Tombolalotterna slutsåldes. Tid.= ningen tillägger att det var en härlig dag för alla besökare.

* * *


Holmbergets 10, 15, 20 och 25=årsjubileer ha firats gemensamt med höst,.. festerna.

A v dessa festti!Iställningar som hållits på berget ha en del gått med för,.. tjänst och en del med förlust, heroende huvudsakligen av väderleken. När allt är klart och festtillställningen skaH börja, då kanske även regnet börjar, festen måste inställas helt eHer delvis, de hesökandes antal bli ringa och bif,.. jettkassan eller övriga inkomster räcka ej på långt när till utgifterna, som bliva ganska stora. Man får hoppas på bättre tur vid nästa tillstäHning, men det kan hända och har hänt att även den misslyckats.

Skulle varje besökare av Holmberget' nedlägga en 10=öring i den stora entrebössan, vore troligt att ej någon fest behövde hallas för att få medel till bergets vård och underhåll.

Serveringen å Holmberget har allt sedan serveringskioskens invigning 1907 föreståtts av fröknarna Sofi och Charlott Sandberg på ett sätt, som gjort dem allmänt omtyckta genom sitt glada och vänliga bemötande. På hösten 1922 slutade fröknarna emeller,.. tid på grund av sin ålder.

Våren 1923 övertogs bergets servering av fröken Helfrid Sohlberg, förut restauratris på ångfartyget Sirius, Södertälje.

Holmbergets speciella vård~re och medhjälpare har från 1904 till 1921 varit Per Johan Jansson. Den gamle »farbror Jansson» var bland bergets be,.. sökare känd och uppskattad för sitt vänliga och tillmötesgående väsen. Den gamle avled i juni 1927, efter några års sjuklighet i en ålder av 88 år, sak .. nad och värderad.

Berget skötes nu från 1921 av hr Hilding Lindström, en man med kärlek till naturen och det vackra, en god medhjälpare, som i allt verkar för Holm,.bergets bästa.


UT,:,IKf FRÅN FLORAKIOSKEN.

FLORATERRASSEN.


T orshälla stads 600=års jubileum.

SO M bekant firades detsamma på själva jubileumsdagen den 24 febr. 1917 med en högtidlig minnesgudstjänst i kyrkan tack vare kyrkoherde Ringmar och kyrkorådet. På kväUen höHs en minnesfest å Folkets hus på initiativ av kyrkliga ungdomskretsen för vilken undertecknad stod för arrange_,.

mangen. Det var a ll t i festväg. De s. k. styrande inom samhä llet hedrade sig ingalunda, de flesta av dem v oro ej infödda T orshälla hor, varför de ej kände som vi infödda, utan som det tycktes låta minnesdagen passera förbi så obemärkt som möjligt, varför ej heHer något anslag beviljades av staden för minnets högtidlighållande. Det sades, att det ej fanns minsta anledning att fira minnet, och att stadens tidning ej skulle ha någon befattning med detta minne. Följden blev att T orshälla tidning utgav ett extranummer i dubbel upplaga, helt ägnat åt staden och dess historia. Innehålfet u tgöres till en del av en stor mängd utmärkta bilder, illustrerande staden i nutid och forntid samt belysande dess äldsta historia, och är i sin helhet av betydligt intresse och värde, skriver Sörmlandspesten den 26 febr . 1917. Förutom som nämnts kyrkliga ungdomskretsen, anordnade sedermera olika föreningar och religiösa samfund inom staden fester, för att få medel till en fond , som liksom kyrkans kollekt anslogs till en frisäng å Eskilstuna lasaret t för obemedlade T orshälla hor.

I anledning av de styrandes ovilja att fira minnet heslöt undertecknad på eget initiativ att anordna en större minnesfest samma år den 29 juli på S:t Olofsdagen.

I T orshälla Tidning den 19 juli 1927 läses följande om den tillämnade festen :

Stor hembygdsfest, med antedning av stadens 600=års jubHecm

kommer att hå llas på Holmherget söndagen den 29 dennes, S:t Olofsdagen.

Den 24 februari firades 600:årsdagen. Redan då väcktes förslag att anordna en jubi leumsfest på sommaren . Förslaget omfattades med allmänt intresse även av f. d. Torshällabor, som

brev eller annorledes redan anmält sig som deltagare. Med avsikt har man valt S:t Olofsdagen (stadens skyddshelgons dag).

BL a. brukar staden vid den tid prunka i naturliR Rrönska och fägring. På Hofmberget, där festen naturligtvis skall hållas, vidtagas storartade

anordningar. Till minne av jubileet kommer att avtäckas ett stenmonument. Till bestridande av kos tnaderna för anordningarna ha en del lokalpatriotiska nuvarande och f. d. Tershä llabor skänkt större och mindre belopp.

Då för ändamålet krävas icke så litet, är även den minsta penninghjälp välkommen och mottages med tacksamhet . D et är nu inte fråga om Holm: berget eller särskild person, utan det är en samhällsfest av enastående art, som hör omfattas och stödjas av alla.


Då stadshotellet redan är upptingat, ha åtgärder vidtagits för att skaffa logis i privathem åt främlingar.

F rån dessa ingå nästan dagligen anmälan om deltagande. På inbjudan av initiativtagaren och arrangören, hr Georg Nyström, hölls

sammanträde på tisdagen för att rådgöra i med festanordningarna samman.=hängande frågor och medverka till bästa möjliga resultat.

Programmet blir i huvudsak följande: På förmiddagen ges tillfälle att bevista gudstjänsten i kyrkan samt att bese

staden oeh dess omgivningar. Kl. 2,30 e. m. begynna festligheterna på Holm=berget med flaggtåg av barn samt avtäckaodet av ett monument till minne av 600=-årsjubileet, tal, sång och musik.

Kl. 3,30 e. m. är anordnad subskriberad middag på Stadskällarberget, där även kaffe m. m. serveras.

Kl. 5 e. m. gives konsert å Holmberget. Kl. 6 e. m. blir uppvisning av gamla folkdanser samt senare på kvällen

tablåer och illumination m. m. Man hoppas att allmänheten kommer att göra sitt bästa för att förhöja

festen, t. ex. genom allmän flaggning och andra anordningar, som bidraga till ett gott intryck hos de besökande.

* * * l T orshälla Tidning den 2 aug. läses följande om den hållna festen:

T orshälta 600=årsjubHeum. Stor hembygdsfest.

T orshälla har återigen ha fe en högtidsdag av enastående storartat slag. S:t Olofsdagen den 29 juli blev en märkesdag i stadens historia.

Festligheterna voro annonserade till kl. 2,30 em. Men redan på fm. anlände stora människoskaror från alla håll. Ankommande tåg och båtar voro fullpackade med festbesökande.

Staden hade också klätt sig i högtidsskrud. Flaggningen var nästan aHmän . För att tidningen icke onödigtvis skall anses partisk i sin skildring av

festen , tillåta vi oss citera Eskilstuna=Kurirens referat över festligheterna. »T orshälla har åter haft en stor dag. Den lilla vackra staden där uppe vid Mälaren har åter varit föremål för

festliga arrangemang och över dess små och stora hus ha åter de blågula dukarna svajat till tecken på att stadens invånare nu voro samlade för att helga en stund åt minnena från forna dagar.

Det var 600-=årsminnet av stadsrättigheternas utfärdande som nu offent=ligen firades . D. v. s. det skedde ju redan den 24 februari i år under mindre vidlyftiga former men av olika anledningar hade man uppskjutit själva högtid=ligheten till den 29 juli, S :t Olofs dag, stadens skyddspatrons dag.

Och den inföfl på söndagen. Hr Georg Nyström hade inbjudit när-=- och fjärrboende torshäl!aiter att gemensamt begå minnet av de sex selderna. Han hade fejat upp Holmberget, han hade girlang=- och flaggprytt bron över ån, han hade satt natt=poliserna i tjänst mitt på blanka dagen och försett dem med sablar, han hade rekvirerat en filmkamera med tillhörande fotograf från

F 20 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927.

Svenska biografreatern och sist men icke minst hade han av vädrets makter fått löfte om det härligaste festväder han ville ha. Och så när allt var klart, filmmannen placerad och publiken samlad så klämde oktetten Lyran i med Sörmlandsmarschen och ett helt litet tåg av söta små skolbarn tågade upp på Holmberget med flaggor i händerna. Festen hade börjat. Tarshälla firade sin sexhundrade födelsedag, kastade en vördnadsfuH blick bakåt, dröjde lite' vemodsfullt vid nuet och lovade kanske att i tider som stunda skall här åter göras storverk.

f--Iuvudnumret på programmet och det som kring det samlat det största intresset var avtäckningen av minnesvården. Denna är ett 3 a 4 meter högt granitblock, vilande på ,ett par smärre stenar å ett fundament av cement. Till vården, som placerats i närheten av musikpaviljongen leda två trappor. Det hela gör ett rent av imponerande intryck. Vården är enkel men värdig och inskriptionen manar i all sin kärvhet till vördnad för det som ~ått och till ansvar för det som kommer.

Minnesvården är levererad av A. Hagelin, Eskilstuna, efter Georg Nyströms förslag.

Avtäckningshögtidligheten inleddes med »Vår Gud är oss en väldig borg». varpå kyrkoherde R. Ringmar trädde framför den i en svensk flagga höljda stenen och höll följande tal:

Några sekler tillbaka. Den 29 juli. Julisolen strålar över den lilla staden vid Lögarens strand. Rekarnebygden, på vars tegar höet står bärgat och kornet vitnar till skörd. Men i dag får lien vila, ty i tidig morgonstund sjunger den vigda malmtungan från stadens helgedom sin samlingssång. Det är S:t Olofs dag. T orshälla stads skyddshelgon - och i högtidlig procession tågar den högtidsklädda skaran med S:t Olofs gille i spetsen under klockringning fram genom stadens gator upp till kyrkan, där mässa firas till helgonets ära och rökelsen tändes på dess altare.

Men tiderna förändras. Mässan, som sjöngs i T orshälla kyrka till S:t Olofs ära har för långe sedan tystnat. Hans altare är ej mer. Han har, som sig bör, lämnat sin plats i församlingens bön och· tillbedjan för Honom, som atlena är Gud och värd att tillbedjas. När vi därföre i dag, S:t Olofs dag, samlas till högtid och fest - vi ej tända rökelse på altaret till S:t Olofs ära utan ägna hembygden vår hyllning, och för att genom resandet av en minnesvård hugfästa minnet av vår stads sjätte sekel.

När en gång gamla testamentets folk nått över gränsen till det förlovade Iandet restes till minne därav 12 stenar, hämtade från Jordans strand. De skulle stå där som minnesstoder, som för kommande släkten skulle förtälja om fädernas bragder och forntida underbara gär= ningar. Och föräldrar skulle för sina barn tolka och tyda vad minnesvårdarna hade att förtälja.

Runt om i våra bygder ha även vi minnesvårdar, som vi stå frågande inför, och vilkas gåta vi inte längre fullt mäl<ta tyda. Gravkullarna, stensättningarna på våra rullstensåsar, hällristningar och runstenar - kunde de berätta oss sin historia och vi rätt tolka deras sagor - det skulle bli en underbar historia om människoöden, bragd, om kamp och strid mot fientliga makter till seger och nederlcg. Och inte blott dessa. Varje odlag teg, som vi fäderneärvt, varje tumsbredd av vår h(mbygds jord, som gfnom svett och möda utvunnits för odling kunde berätta för ess om fädernas sega uthålliga kc.mp för att i strid mot en karg natur, ett hårt och ogästvänligt klimat och oblida naturmakter bryta vår bygd och lägga den under kultur, för att ge hem och bröd åt kommande släkten.

T


Vår stad har ju under de sekler vi något så när känna dess historia genomlevt rätt olika öden, som plånat ut eller fördärvat månget gammalt minne från länge svunna tider. Men än i dag, när vi vandra genom stadens gator, stanna vi dock här och där inför minnes= vårdar, som våra fäder rest och som berätta för oss om deras arbete och liv. Där nere, där åns vatten forsar utför klippans brant, ligger kvarnen, som bygdes av konung Gustaf,. Adolf. När vi stå där nere och lyssna till kvarnstenarnas entoniga sång, som där sjungit för släkten, som kommit och gått under tre århundraden - kunna vi inte se dem då som ett långt - långt tåg glida förbi vår inre syn och höra dem berätta för oss sin historia, män och ynglingar - eller i ofredens år, när det knappast fanns några män kvar, som kunde sätta plog i jord, kvinnor och barn, som kommo för att mala säd, som deras åkrar burit -ibland i ymnigt mått - men ofta, när kornet frös på tegen och. missväxt stod för dörren, fick skogens fura släppa till sin bark att malas samman med säden. Eller när vi se ned till hamnen, där de gamla sjöbodarna ligga i rad - kunna vi då inte höra hur vågen, som slår emot stranden, sjunger om svunna tider, då om våren, när Mälarens bölja bröt sin boja, de vita seglen hissades å masterna och skepparna styrde sina farkoster utöver vågen till främ• mande kust.

Se vi inte hur det blev nytt liv och. rörelse i staden när de kommo hem igen, med förnödenheter av olika slag, som på foror fördes vidare inåt Sörmland, och hur man begärligt lyssnade till de tigender om glädje eller sorg de hade att berätta världen. Kanska saknades ibland när hösten kom - och förde fartygen hem igen - en eller annan seglare, som drog bort på våren. Havet, det tysta och hemlighetsfulla, förrådde kanske aldrig sin hemlighet. Men båten var borta med man och allt - och sorgen sänkte sig tung i höstekvällen över ett eller flera hem i staden.

Så kunna vi vandra vidare till rådhuset vid torget - där stadens fäder och råd hållit sina sammankomster - som mer än en gång haft avgörande betydelse för stadens utveclding för en oöverskådlig framtid. Småsinne och oegennytta ha ibland talat, men ock storsint handling och offervilja.

Men över alla andra minnesstoder från svunna tider och äldre än dem alla reser sig kyrkan där uppe på höjden. Tiden medger oss inte att lyssna till allt vad den har att berätta om gångna tider och de människor, som i en aldrig avbruten ström gått in och ut genom hennes portar allt sedan hon för sju eller åtta sekler reste sina murar - och som nu sova under hennes valv eller utanför hennes hägn. Men som hon nu står - s e k e f g a m m a l -m i n n e s r i k - och andaktsbjudande - vittnar hur släkten, som här kommit och gått -t ä n k t e v i g h e t s t a n k a r - och haft högre mål än jorden och detta livets behov att sträva för.· Och så har hon varit för dem alla som fyrbåken, som lyst den rätta leden. För himmel - ej för jord vi gå till strid.

Dock för länge ha vi dröjt i minnenas tempelsaL Nu är det vi som förvalta arvet, som de gångna seklen byggt på och lämnat åt oss. Nu är det vi som genom vår vandel resa minnesstenar, som en gång skall förtälja för ofödda släkten om vår gärning och vår insats - och om de mål, som hägrade för oss och som vi strävade hän emot. Må vi känna vårt ansvar inför forntid och eftervärld - inför släkten som gått - och för släkten som komma. Må vi i känslan av det ansvaret leva vårt liv - utföra vår gärning och vårt kall - och så resa över oss och vår generation en minnessten, som för eftervärlden kan berätta - att vi ä r v d e och ä g d e e j b f o t t f ä d r e n s b y g d - u t a n o c k s å d e s s dy g d.

Sex sekler har svunnit sedan det första bladet skrevs i T orshälla stads historia. Vi ha gått över gränsen till det s j u n d e seklet. Vid gränsen - även vi resa en minnesvård -huggen ur hembygdens klippor - en minnesvård - till fädrens ära - till dess minne, men


ock över den generation, som fick gå över det sjunde seklets gräns. Som ett uttryck för vår tacksamhet och vår kärlek till hembygden, dess minnen och dess nutid och dess framtid -i det syftet är denna minnesvård rest.

Talet avslöts med en anhållan till generafskan Lotten Abelin att bjuda täckelset falla. Generalskan trädde fram och yttrade följande ord:

Anmodad att giva det tecken som för min hembygd blottar det synliga minnet av denna högtidsdag, fu!!gör jag med glädje och ta cksamhet detta ärofu!!a uppdrag.

Varma äro de känslor jag hyser för denna gamla minnesrika , mig så kära stad. Måtte Guds välsignelse a!!t framgent vila över T orshälla och dess samhälle!

M å nu täckelset falla!

MINNESSTENEN.

Så skedde och vid ljudet av fanfarer samt dånet av salutskott trädde minnesvården fram och blev inskriptionen synlig. Där står:

»Forntida offerplatsen Thorsharg Stadsrättigheter anno 1317.

Samt på sockeln:

Sten rest anno 1917.

F rån fäder är det kommet Tilf söner skall det gå så långt som unga hjärtan ännu i Norden slå«

Mitt på stenen återfinnes stadens vapen, S:t Oloft bild.

..


»Du gamla, du fria>.) sjöngs unisont, D 7 sjöng Stenhammars »Sverige», skolbarnen defilerade och första delen av T orshälla stads jubileumshögtid var avslutad.

Det vackra HolmberQ'et hade fått ännu en sevärdhet. Efter Holmbergsfest~ns slut gavs middag på Stadskällaren, Bland del=

tagarna i denna och i festen för övrigt var den 80=-årige lantbrukaren Erik Thermrenius från Fantorp vid Köping, äldste son till Johan Thermrenius, T ors=hälla stads första industriidkare och ordförande i den första uppsättningen stadsfullmäktige. Erik Thermrenius åtföljdes nu av son och sonson, lantbru~ karna H. och M. Thermrenius, Malma.

Vid middagen yttrade hr Thermrenius, som äldste f. d. torshäHabo i sitt tal följande:

>Då jag tager till orda på denna T orshälla stads stora minnesdag, sker det under å be· ropande av släktförbindelser, som sträcka sig till förra hälften av 1800=tafet. T orshälla är min barndoms stad. På T orshälla kyrkogård vilar min far och tre syskon.

I T orshälla var min far Johan Therma:nius verksam under sin mannaålders tid åren 1846-1868 som stadens första industriman med en verkstad, där byggnadss:nide och trösk= verk utgjorde tillverkningarna.

Han var också ordförande i den första stadsfullmäktigeuppsättningen och som kommu= nafman visade han sitt intresse för stadens utvecklingar.

Många minnesbilder träda fram, då jag återser min barndoms Tershälla förstorat och förskönat. Med anslutning till de släktförbindelser som knyta mig till T orshälla, vill jag sär= skift önska framgång åt T orshälla industrier. Den tillverkning av tröskverk, som min fader här började, fortsattes sedan av hans son Edvard på annan plats - i Hallsberg - där den ännu efter 70 år med framgång bedrives av Johan Therma:nius sönsöner av vilka en här är närvarande i dag - ingenjör Gottfrid Therm&nius.

Själv har jag ock velat komma tillstädes på denna minnesdag, följd av son och sonson för att uppliva minnet av fädrens gärning. Må den institution, vars förste ordförande min fader var, framsynt och framgångsrikt alltfort kunna främja stadens utveckling.

Skydde Gud minnenas, nutidens och framtidens T orshäll a!»

Ä ven en annan 80=-årig brukspatron Stridsberg från T roflhättan, vilken innehade Holmens verkstad efter Th., var närvarande. Hr S. har ock gjort mycket för stadens utveckling till industrisamhälle och är om än mera än Th. känd av det »yngre» Torshälla.

Tal hötlos dessutom av flera såväl nuvarande som f. d. torshäffabor. På eftermiddagen gavs konsert på Holmberget av D 7 och Lyran, varpå

följde folkdanser av Appell och tablåer. Berget var illuminerat. Festen över=vars av tusentals deltagare, däribland ett stort antal från andra orter.

Ett stort antal telegram och brev hava anlänt från f. d. torshäHabor med anledning av festen». T. T. fortsätter:

Staden har firat sin utan gensägelse största samhälfsfest. Men så gällde det också 600=årsminnet.

Dylika tilldragelser äro sällsynta ur individuell synpunkt och förekomma för de flesta inte mer än en gång.

Staden hade också låtit sig angeläget vara att smycka sig på bästa sätt i högtidsskrud. Förutom aHa anordningar på Holmberget såg man flaggor, girlander, triumtbågar och marschaller. Flaggningen var allmän, om man från=

HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. r- 24 -------------------------------------------------------------ser några få »nakna» stänger, som efter vanligheten stå som demonstranter, när staden anlägger patriotisk artighet.

Festen hade lockat en mängd främlingar. Däribland icke så få f. d. Torshällahor. Av allt att döma ser det ut som skulle dessa, vilka kanske bära på minnet av ett i flera avseenden strävsamt - möjligen ock umbärande - liv, älska och värdera sin ungdoms bygd högre än det uppväxande släktet. Detta visa de icke allenast i personliga festbesök utan ock i icke obetydliga pekuniära uppoffringar för stadens bästa. Då så är, är det beklämmande nöd= gas vidgå, att det t. o. m. finnas n. v. samhällsmedlemmar, som motarbeta utvecklingsintressena och genom dåligt föredöme kanhända indirekt bli orsaken till den vandalism, som sorgligt nog någon gång kommit tillsynes, för att inte tala om sinnenas demonstrativa avoghet hos en del omdömeslösa individer.

F rån aHmänheten.

För att värdigt kunna fira Tershälla stads 600:årsjubileum S:t Olofsdagen, har undertecknad haft glädjen mottaga följande kontanta bidrag av: fabrikörerna Henning Kling, Torshälfa, ZOO kr.; C. V. Jansson ZOO kr.; Oskar Eriksson ZOO kr.,. Rådman C. A. Nyström 300 kr.,. generalskan Lotten Abelin, Stockholm, 100 kr.,. kaptenskan Sophie Lindhe, 75 kr.; stadsarkitekten E. A. Hedin, Gävt~, Z5 kr.; ingenjörerna Ax. Vibell o. E. Hulin, Nora, 100 kr.; kyrkoherden E. J. Andersson, Hallsberg, 5 kr.

Dessutom har av doktor Frans Berglund, Svartsjö, mottagits 100 kr. (att överlämnas till jubileumsfonden för frisängen).

Av ingeniör Josef Berglund, Eskilstuna, 100 kr.; från B. 5 kr.; från hr Otto och Per samt fröken Edla Dahlström 300 kr.; från hr Oscar Hellberg, Vännäs, 5 kr.,. från Fil. Doktor Edv. Söderberg, Stockholm 100 kr.,. kapten Eric Zethelius, Stockholm, 100 kr.; samt hr Oscar Törnberg, Borlänge 5 kr. Summa kr. 1,8ZO: - överlämnat till Holmberget ... ~amt 100 kr. till frisängs= fonden.

Till dessa givare samt till alfa dem som på ett eller annat sätt bidragit tilf att förhöja festen på denna för oss så stora och kära minnesdag her jag få framföra mitt vördsamma tack.

* * Georg Nyström.

* Samtidigt som Grosshandlaren Otto Dahlström överlämnade de 300 kr.

uttalade han en önskan att få sedermera lämna 1,ZOO kr. till kyrkorådet för visst ändamål.

»T orshälla Tidning den 4 okt. s. å.». Sen sist har sports, att kyrkorådet på sammanträde beslutat med tacksam=

het mottaga en donation på 1,ZOO kr. av grosshandlarna Otto och Per Dahl= ström samt deras faster Edla D. Räntan skall varje år tillfalla den 6ästa gossen i stadens folkskola.

V ad som närmast föranlett donatorerna att på ett så aktningsvärt sätt ihågkomma sin födelsestad var närmast jubileumsfesten den Z9 juli. Så snart de genom denna tidning finge kungskap om den planerade festen, skänkte de att börja med 300 kr. till minnesstenen.

•


Utan ifrågavarande arrangemang hade Torshälla varken fått 300 eller 1,200 kronor.

Som lämplig erkänsla har kyrkorådet villfarit bröderna D :s begäran att på gamla kyrkogården resa en gravvård över sin farfar, rådman Otto Dahlström.

Jämte bröderna D. ha ett flertal f. d. Torshäffabor skänkt större eller mindre belopp med anledning av jubileumsfesten. Därmed är till fullo jävat det inom stacfsst;yret fällda, synnerligen opatriotiska yttrandet att »T orshälla har ingenting att jubilera över». Yttrandet är förklarligt och från just sådana hå ll, där man ej kan räkna med anor inom staden. Främlingar liunna ej känna på samma sätt som infödingar. Man borde dock ej gäckas med patriotiska känslor, allra minst om man hör till de styrande.


Svårigheter.

DÅ Holmberget var en plats dit ingen hygglig människa ville gå fick jag tillstånd på min begäran att få omdana berget till det bättre och att få försköna berget, detta bifölls men med villkor, »utan bidrag av sraden». När penningar de första åren inflöto på de fester jag själv anordnade,

vidtalade jag några personer om de ville kontrollera eller vaka över mitt görande och låtande, vilket bifölls men »utan arbete och ansvar», men avgingo dessa efter hand, med uttalandet att jag skulle få handla som jag ville.

Jag fortsa tte mitt arbete och berget blev observerat. Det tilldrog sig mer och mer uppmärksamheten genom de nya anordningar som vidtogos år efter år.

Då det var min önskan att få ett gammalt boningshus uppfört på berget för att inreda som ett gammalt T orshällahem, så kom »Lili""Jans krog» först i åtanke. Detta förslag gillades av de styrande, men huset stod ej att köpa. Undertecknad köpte då på auktion den gamla klockargården (som skulle rivas) för att få den flyttad till berget, synnerligen som huset troligen var lika gammalt som det förstnämnda.

T orshälla Tidning skriver därom: »Klockargården. Boningshuset i klockargården inropades i fredags på

auktion av hr Georg Nyström, för att om tillstånd därtill lämnas uppföras på Holmberget.

Till stadsfullmäktige har hr Nyström för ändamålet avlåtit en så lydande ansökan, som behandlades å stadsf:es sammanträde den 29 mars 1912:

Till stadsfullmäktige.

D å undertecknad för 15 år sedan av drätselkammaren fick tillstånd att efter eget gott: ... finnande få ordna och försköna Holmberget och sedermera även medgavs att där få uppföra en serveri ngskiosk m. m. ingick redan då i min plan att dä r få till stånd ett friluftsmuseum . Ett Skansen efter våra förhållanden .

Som det vill synas har de arbeten som utförts på berget under årens lopp tillvunnit sig allmänhetens belåtenhet och berget blivit känt och omtyckt såväl av stadens innevånare som av främlingar från när och fjärran .

Under senare åren har av mina, såväl som Holmbergets vänner till mig för bergets räkning överlämnats en del gåvor - äldre, värdefulfa saker - för ett å berget tilltänkt frilufts= museum, och stadsfullmäktige torde icke sakna kännedom om att försök gjorts att få den f. d. Liff ... Jans krog förflyttad till Holmberget, för att bevara den gamla byggnaden med dess minnen. Dessa försök måste nu uppgivas då huset erhållit ny ägare. D å emellertid nu givits mig tillfälle att förvärva det forna klockarebostället härstädes som troligen ännu är det enda i sitt ursprungliga skick bibehållna trähus ifrån äldre tid, och därtill är ett av de få som räddade.s undan branden 1798, och därför synnerligen lämpligt att användas för det tilltänkta ändamålet, får jag härmed vördsamt anhålla om stadsfullmäktiges tillstånd, att få uppföra även nämnda hus å Holmberget i det skick det förr hafr. Enligt bifogade skiss.


Huset skall i så fall ptaseras på en av mig vald plats, där det doft bland träd och buskar ej på minsta sätt stör omgivningen eller bergets storslagna natur. I stugan skuffe sedan förvaras, icke affenast ovan nämnda föremål, som erhåffits som gåvor tiff herget utan även vad som i framtiden kan tiffvinnas åt samfingen genom nya gåvor effer på annat sätt förvärvas varvid företrädesvis kommer att utställas det som berör T orshäffa och dess historia.

Då byggnaden i fråga måste förflyttas från sin nuvarande plats inom de närmaste veckorna vore jag tacksam fortast få del av stadsfuffmäktiges beslut.

Torshäffa den 26 mars 1912. Georg Nyström.

Ärendet remitterades till drätselkammaren. Frågan om Holmherget förekom i ännu en form, i det att drätselkammaren

inkom med anhållan, att stadsfullmäktige ville föranstalta om utredning om vem som äger Holmbergets byggnader och tillhörigheter samt vem som hör övervaka och kontrolfera dess förvaltning.

Som en förklaring till ovanstående, citeras härmed vad Sörmlandspesten skrev vid tillfäffet:

»I T orshälla har utbrutit en strid om Holmherget, vilken väckt uppseende i vida kretsar, heroende på det intresse allmänheten både där i staden och här i Eskilstuna hyser för artisten Georg Nyströms vackra skapelser.

Vi ha förut redogjort för ett par skrivelser, som betecknat utvecklings= fasen i striden och skola i dag rekapitulera desamma.

Herr Nyströms arbete för Holmherget har på sistone väckt ond blod hos ett par personer, som fått majoriteten hos Tershälla drätselkammare med sig. När han därför den 22 mars inropade den gamla klockaregården i T orshälla för att flytta den upp på herget och inrätta den till ett museum för staden skyndade drätselkammaren att hos stadsfuHmäktige anhålla om utredning »om ägorätten till Holmbergets byggnader och tiHhörigheter samt vem som skaff övervaka och kontrollera dess förvaltning». Herr Nyström ingav en mot= skrivelse och båda skrivelserna remitterades till drätselkammaren.

Vad Torshäffa drätselkammare menar med att nu komma över bergets tillhörigheter är svårt att fatta~ fortsätter tidningen, »och man är närmast frestad att i dess uppträdande se avundssjuka mot den man som gjort det så om= tyckta 1-Iolmherget till vad det verkligen är. Det lär ock ha yttrats, att om hr N. får upp klockargården ·på Holmberget och med tiden gör herget till ett friluftsmuseum, så måste staden efter hans död avlöna någon person, som sköter det hela. Denna blivande kostnad för staden lär det vara som skall sparas och därför måste hr N. motarhetas i sin oegennyttiga strävan.

Är motivet detta, så är det varken vackert eller stort. Allmänheten är med få undantag förhittrad över det hernötande hr N. röner i sitt arbete.

* * * Förlikning mellan drätselkammaren och undertecknad om vården av Holm=

herget stadfästes enligt mina uppställda villkor på drätselkammarens samman= träde den 8 maj 1912.


KLOCKAREGÅRDEN PROVISORISKT UPPFÖRD PÅ BERGET.

Utdrag av drätselkammarens T orshälla justerade protokoll den 8 maj 1912.

. §52. Drätselkammaren som enligt stadens reglemente och i följd av stadsfull-=

mäktiges beslut den 26 sisd. april har att övervaka Holmbergets anläggningar och dess förvaltning har för överenskommelse med herr Georg N y ström uppställt följande föreskrifter:

Herr Nyström åtager sig vården av Holmherget emot att han får hand-= hava dess skötsel som hittills, anordna fester, konserter o. d. av liknande art som hittills, utan att drätselkammaren lägger hinder i vägen. De medel som härigenom insamlas äger herr Nyström bestämmanderätten över att använda till bergets förskönande och anläggningarnas underhåll.

Bergets byggnader och fasta tillhörigheter uppföres i stadens inventarium som dess egendom, brandförsäkringspremier och skatter utgå av arvodet för kiosken, överskottet disponeras som ovan sagts. Större förändringar och företag underställas drätselkammarens beslut.

In fidem (Underskrifter).

Begäran om att få uppföra Klockaregården på berget blev avslagen.

* *

Till den stora höstfesten på herget den 4 ·och 5 sept. 1915, demonstrerade undertedmad hur den gamla klockaregården skulle taga sig ut på herget genom att ha uppfört (provisoriskt) husets framsida, samt en vädjan till de äldre besökarna som gillade förslaget med husets uppförande å platsen, att frånskilja en del av sin biljett och nedlägga densamma i en där befintlig brevlåda.


Klockaregården tog sig prydlig---ut där den stod inbäddad bland blommor och grönska. Att förslaget att uppföra gården på berget vann sympati kan man finna av att ett halvt tusental, eller närmare rälmat 493 äldre biljettköpare ned!agt sina biljetter i Idoekargårdens brevlåda och därmed uttalade sitt gillande av förslaget.

Mina motståndare lämnade så småningom samhället och efter flera år på en ny drätselkammares förslag, beslutade emellertid stadsfullmäktige enhälligt bevilja min begäran att å Holmberget få uppföra den s. k. ldockargården, men då var den person död som lovat skänka mig penningar till husets uppförande,. likaså en annan som lovat bistå mig för ändamålet.

Under de många år huset legat nedrivet har det trots omvårdnad tilf stor del förstörts - Av de användbara resterna uppbyggdes den provisoriska stugan, »Slwgshyddan», på Holmberget för förvaring av en del av de gamla saker och husgeråd, som samlats under årens lopp.

SKOGSHYDDAN.

30 --- ------ --~- ~- -------:- ...... HOLMBERGETs ARSSKRIFT :i 927.

:GRAN GROTT AN.

STRANDPROMENADHN.


I<INAPAVILJONGEN.

GRINDSTUGAN.


Friluftsteatern.

F RILUFTsTEATERN på Holmberget invigdes den 15 juni 1915 med »Dunungen» S;)m _3)elades av Ivan Hedqvist,...turnen. T orshälla Tidning skriver därom: 'Festfigt på Hofm6erget. Tisdagen var en av bergets många bemärkelsedagar. Samtidigt med Ivan Hedqvist•turnens ankomst

anlände en skara skolbarn från Eskilstuna och slog läger på berget. Så snart flaggan hissats, sjöngo barnen »Flaggan i topp» och deklamerade »Sverige» av Heidenstam. Detta högtidliga mottagande grep hr Hedqvist därhän, att han bjöd hela sällskapet på kaffe med dopp.

Så där oförmodat lyckligt kan man råka ut ibland. Fram på em. anlade berget sin vid högtidliga tillfällen rika flaggskrud.

Under tiden arbetades med liv och lust för att få friluftsteateranordningarna klara. Teaterdags stod och satt ock allt på sin plats utom några damer som råkat bänka sig galet. Vad vore för övrigt en tillställning utan - malör.

Tidigt på afronen anlände »folk från alla orter» på olika vägar och särt - fr. o. m. den modernaste bil t. o. m. pinnskrinda.

Om föreställningen är endast att säga, att den var utmärkt. Publiken var minst sagt överförtjust.

Selma Lagerlöfs utsökta friluftsstycke »Dunungen» fick ett charmant utförande.

Vädret var det härligaste om och något kyligt fram på kvällen. Publiken uppgick till närmare 1 ;000 personer. Här fick man se och leva

med i ett stycke äkta värmlandsliv på 18404alet. Brukspatron Fristedts gård var väl placerad. Som sagt stod utförandet över all kritik. Det var ingen vanlig dussinföreställning.

Ordningen upprätthölls av scouter på ett alldeles utmärkt sätt. Hr H. lämnade 10 kr. till deras kassa.

Som nästan förunderligt men ej dess mindre akningsvärt kan tilläggas, att man i grupper och planteringar ej kunde märka ett spår till skada. Sådan publik skall det alltid vara.

Jag kan inte underlåta att nämna vad hr Hedqvist yttrade efter hem"'" komsten från sin turne till Sv. Dagbladets referent. )>Hur det hade varit? Jo förträffligt hela tiden, men härligast i Kristiania. Vi började ju i mellersta Sverige, där naturen särski1t väl lämpar sig för friluftscen er. T orshälla var helt enkelt förtjusande, och i Värmland spelade vi ju på klassisk mark:~.

* * Sedan dess har flera teatersällskap spelat å berget en eller flera gånger

t. ex. Karin Swanströms sällskap, Paul Hatlströms,...turnen, Axel Hanssons Operettsällskap, Wilhelm Olins, Elis Engströms, Allan Rydings, Anders Fri"'" thiofs, Stockholmsturnen, Viran Rydkvists sällskap, Halvar Falcks, Ivar Kal,... lings och Ullströmska bandet.


FLQRAKIOSKEN.

)j HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927.

FLORAKIOsKEN MED V ATTENBASÄNOEN.

Besök på Holmberget,

DEN 21 november 1907 besökte Landshövding L. Reuterskiöld T orshä11a för första gången och blev därvid på sin rundtur genom staden även förd upp på Holmberget och fick skåda utsikten därifrån så gott det lät sig göra i dimman. Här på Holmberget förestälides för lands=

hövdingen ordnaren av platsen, artisten Georg Nyström, som fick mottaga ett varmt tack för sitt oegennyttiga arbete.

Til1 de dekorationer av flaggor och girlanger som man förut sett på skilda hålC å rådhuset, Holmberget o. s. v. kom nu på kvällsidan ljus. Florakiosken å Holmberget marker~des av elektriska lågor, och uere i staden brunne marschaller kring strömmen.

Vid avfärden tändes bengaliska eldar å Holmberget och vid strömmen.

(Eskilstul1a=Kuriren)

* * *


STENKUMMEL.

1909 på sommaren kom med ångaren Enköping från Stockhofm medlem= mar av ett religiöst ungdomsmöte från Stockholm. Många av de lustfarande styrde genast sina steg ti11 Holmberget, som välvi11igt ställts till förfogande. På berget utfördes sång, välkomsttal och musik m. m.

· Den 30 juli 191 O anlände till T orshälla medlemmarna av det Danske F. D. F. (FriviHigt Drenge Forbund). Som jag anser besöket av de Danske Drenge som ett av mina trevligaste minnen tager jag mig friheten citera yad T orshä11a Tidning skrev om besöket :

De Danske Orenges besök. Ankomsten.

Av de anordningar, som under förra veckan vidtogos, förmärkte man att det skufle bli något enastående besök i Tarshälla gamla stad. Vår kända och välkända festanordnare och delwratör, hr Georg Nyström, syntes övera11t i staden, ivrig och brådskande. Hade inte tid till långa resonemanger. Upp-= draget att vare de väntade besökarnas aflt i allo under deras vistelse i staden, kunde ej heller ha kommit i bättre händer. Det var föresten inte så lätt arbete att få logi och inackordering åt alla dessa 86 ~ossar, inberäknat ledare och ciceroner, samt icke minst att få staden klädd i festlig skrud. Men när tiden var inne för de väntades ankomst, då var allt klart: staden prydd med danska och svenska flaggor och Holmberget, naturligtvis, i sin vackraste festskrud .


Och vädrets makter syntes gilla anordningarna. Litet mulen var visserligen himmelen på förmiddagen, liksom varslande om regn. Men allt eftersom tiden nalkades för de väntades ankomst klarnade himmelen upp, luften blev härlig, ett äkta Holmbergsväder, som någon yttrade.

När tiden för de väntade gästernas ankomst närmade sig, samlades en stor del av stadens befolkning nere vid stationen, stadens honoratiores, hemma-= varande medlemmar av lärarekåren samt naturligtvis den blivande värden, »vår» Nyström, hjärtligt och glatt hälsande alla, som gjort honom den glädjen att med sin närvaro förhöja välkomnandet. Längst utåt högra flygeln av folkmassan syntes några medlemmar av de käcka scouter-=gossarna med fanor och flaggor. Hela tavlan var anslående och gjorde ett mäktigt intryck.

Välkomnandet. Tiden närmade sig för tågets ankomst. Förväntansfullt skockade sig

folkmassan tillsammans. Allas blickar riktades utåt järnvägslinjen åt Eskilstuna-= hållet. Liksom en stilla andakt lades över folkmassan. Man viste att första mottagandet av främlingarna skulle bli avgörande för deras vistelse här.

Så ljuder tågets ankomstsignal och tåget glider sakta in på stationen. l en av de· främre vagnarna av det långa tåget observerade man Svea-=oktettens direktör Georg Nordmark med sina käcka musikanter, färdiga att så fort tåget stannat vara först att med musik hälsa de väntande. I ett nu ljöd så Söder-= manlands regementes paradmarsch, fanor och standar höjdes, som fullständigt överraskade resandena som och «drängegossarna», till vilka man på detta sätt ville uttala ett välkomna.

Tågets sista vagn hade reserverats för gossarna. När de blickade ut genom fönstren och från plattformen på denna. storslagna tavla framför sig, syntes de både förbluffade och glada. Raskt skyndade de ut på plattformen och ställde upp sig på två led, lyssnande med förtjusning på musiken, samt nickade och hälsade hjärtligt åt all.a. När Svea=okktten slutade tog främling-= arnas musikkår vid och tackade med Kronobergarnas marsch.

Folkskollärare A. CarU~n steg så upp på en improviserad talarestol och hälsade främlingarna välkomna. Det urgamla T orshälla hade icke något nytt eller märkvärdigt att visa, men man skulle dock kunna få skåda ett stycke vacker natur och röna prov på gammaldags svensk gästfrihet, samt slöt med att utbringa ett fyrfaldigt svenskt leve för de danske. Sedan hurraropen förklingat tackade sergeant Charfes Ludvigsen för det hjärtliga mottagandet, han hade redan från tåget sett danska flaggan svaja här och var i staden, vilket hade på hans landsmän gjort ett gott intryck samt utbringade ett trefaldigt danskt leve.

Inom parentes kan nämnas att såväl resenärerna på tåget, som skulle fortsätta till Mäfarbaden, som ock tågbetjäningen och stationspersonalen bleve så intagna av de storslagna välkomstyttringarna att tåget fick kvarstå å stationen tills allt var över. Man ville tydligtvis icke störa dessa rent högtidliga minuter.

Festligheter. Under de svenska och danska färgerna samt med musik av Drenge-=

förbundets musikkår skedde avmarschen till stadens folkskola. Ä ven här hade man nöjet konstatera, hur väl mottagningsapparaten fungerade. Plats fanns


ju redan för flera da~ar sedan för alla gä ~tern a, och nu gällde det deras fördelning på de olika familjerna, vilket gick lätt nog för sig, tack vare den ledande själen hr Georg Nyström, och de tolv av TorshäUa stads egna »drenge», som blivit utsedda till främlingarnas följesfagare under besöket.

Efter middagen samlades man vid folkskolan. Nästan hela Torshälfa var nu som förut på benen, och många hade i förväg begivit sig upp till Holm= berget, där festligheterna skufle äga rum. Glatt ljödo de danska tonerna, då drengene marscherade upp för berget. Här utvecklade sig under eftermiddagens lopp ett mycket br.:>kigt fol!div. Bland de tillstädesvarande märktes icke så få eskilstunabor.

Festen inledde~ med en marsch av Svea=oktetten, varpå komminister Rich. Andersson talade. Han framhöll att budskapet om främlingarnas hit= komst väckt allmän tillfredsställelse och glädje, och det hade varit verklig tävlan att få öppna hemmen för de danska gästerna. Den tid kommer förvisso aldrig åter, då svensk och dansk mötas i blodig fejd. Man möttes nu i fredlig id och man hade mycket att lära av varandra. Kraftigt ljödo så de hurrarop som till sist utbringades för gästerna.

En representant för danskarna tackade och höjde leverop för inbyggarna Torshäfia.

På talen följde danska och svenska folksånger. Man märkte, hur danskarna med kläm sjön go »Du gamla, du fria>>.

På en liten plan nedom Holmberget vidtog sedermera en gymnastik= uppvisning av danskarna. En härlig tavla var det att se bergets högsta krön och hällarna nedanför fultsatta av intresserade åskådare, och det var också uppvtsnmgen. Uppe på herget förekom mo sedermera folklekar. A v hjärtans lust svängde de danske drenge om med »torshälfaflickorna».

Till festen hörde också smörgåssupe. Strax före tio skedde uppbrottet. Nere på kvarnplanen hölls korum. Det låg djup religiös stämning över

gossarna, med kläm och allvar sjöngs psalmerna och bönen förrättades under djup och stilfa andakt.

Av respektive värdar omhändertogs så gossarna för att få vila sig till söndagens strapatser.

Andra dagen. Söndagens festligheter hörjade med fotbollsmatch å Fridshems idrottsplan

· meffan G. U. I. F. lag II och De Danske Orenges lag, varvid de förra segrade med l mål mot O. Spelet fördes juste och hänsynsfullt och utmärkte sig »de våra» väl såsom motståndare. Mesta applåderna knep fiffa Munter, alias Ernst Jonsson, för dribblande med hoflen förbi de danska spelarna, som ock för fin uppläggning till centern. Det var något som föll de danske väl i smaken. Spelet varade på grund av den knappa tiden endast 40 minuter. Domare var hr Emil Adoffsson. Så bjöds spelarna på kaffe av goodtemplarne, som hjärtligt tackades för. Efcer frukosten avtågade man tifi kyrkan för åhöraodet av högmässan. Något före kL 11 ordnades och uppställdes drengerne på torget för att vid sammanringningen i ordnade led tåga in i kyrkan, som var til1 trängsel fylld. Högmässagudstjänsten förrättades av


MEDALJONGEN: TORS STRID.

NEDRE VATTENFALLET.


pastor Richard Andersson. Framme i kyrkans kor spelade Orengenes musikkår tre nummer. Predikotexten var såsom anpassad för dagen och tick sin utlägg= ning på ett förtjänstfullt sätt, för vilket också frambars ett hjärtligt tack före uppbrottet från Holmberget.

Avskedets stund närmade sig nu. Man samlades återigen uppe på Holmberget Efter det främlingarna blivit trakterade med saft ställdes de upp och från ett krön å berget talade polytekniske studeranden Anders Skjerbaek, som sade sig icke finna ord för att tacka för den angenäma vistelsen i T orshälla. Den svenska gästfriheten har alltid varit världsberyktad och omtalad, men i T orshälla tyckes man vilja överträffa Sverige i övrigt. Alltid skulle de närvarande danske komma ihåg vistelsen i denna gamla stad, ty av aH gästfrihet och vänligt bemötande som kommit dem till del under färden i Sverige hade här nåtts glanspunkten. Tackade för allt samt utbringade ett leve besvarat med kraftiga hurrarop.

Pastor Richard Andersson tackade å stadens och värdarnes vägnar för besöket, samt för gossarnas käcka, präktiga uppförande under detsamma, samt l}_tbringade ett leve såsom tack åtföljt av hurrarop av de talrikt närvarande. Overlärare Otto Hellgren från Filipstad, såsom färdledare och ciceron, uttalade ett tack till hr Georg Nyström, Holmbergets skapare och värden allt i allo samt utbringade ett leve, kraftigt besvarat av danska gossarna med hurrarop, tre långa och tre korta.

Så tågades nu till landsvägen, där uppställning skedde. Under musikens toner skedde avfärden mellan stora folkskaror, som kantade vägen utåt Eskils= tunahållet. Viftningar och farvälrop förekomme hela vägen. Den danska fllaggan sänktes flera gånger som en avskedshälsning. Man såg på den för ... samlade mängdens, såväl som på gossarnas miner och uttryck, att besöket varit allt för kort och avskedets stund väl hastigt kommen. Man hade haft så an= genämt i T orshäll a.

T orshällagossarna följde sina danska vänner ända bort till Djurgården, med egen fana i tåget. något som av den talrika Eskilstunapubliken livligt

.gillades. · Från chefen för De danske Dränge, hr arkitekt Holger Tornöe, ingick i

tisdags afton från Västerås, till arrangören för besöket här, hr Georg Nyström, ett så lydande telegram:

»Mine danske D ren ge de gamle som unge frembrerer hermed de res aller hjerteligste tak for storartet venlig modtagelse i det deilige T orshälla.

Holger T ornöe.

Härpå svarade hr Georg Nyström omedelbart: »Det Danske Frivillige Drengeförbundets chef, Hr Arkitekt Holger T ornöe,

Västerås. Hjärtligt tack för vänliga telegrammet; edra Danske Drenge :- de gamla

som de unga - har efter sitt för oss så kära besök i vår stad lämnat de angenämaste minnen. Vi sakna Eder och önska Eder därför ett välkommen åter. Hjärtliga hälsningar.

Georg Nyström.


MUSIKPA VILJONGEN.

Korpsets förare vor o:

Hofger Tornöe, arkitekt, chef,. Charfes Ludvigsen, sergeant, anförare,. Jacob Holdt, teol. kand,. Olof Schow, med. stud., musikanförare; Mads Grul, teol. stud. · Johan Chr. Heuch, med stud. Anders Skjerbaek, polyt. stud. Därjämte medföljde: N. H. Rasmussen, gymnastikdirektör; Otto Hellgren, överlärare vid Filipstads folkskolor, färdarrangör och ciceron.

* * * I juli 1911 besöktes berget av Eskilstunatraktens Trädgårdsodfareförening. Den 7 juni 1914 besökte Eskilstuna trädgårdsmästaresällskap berget. I borjan av juli 1915. Besök av Strängnäs stifts un~domskurs deltagare,

c:a 300 personer. Söndagen deno 10 juni 1917 anlände från Stockholm med båt, Kulturella ungdomsrörelsens Afandskommitte som synes av nedanstående, taget ur T orshälla Tidning den 14 juni 1917.


KLIPPARTI.

En ungdomens högtidsdag.

Kulturella ungdomsrörelsens möte på Holmberget

Bland de många gäster och främlingar, som på sista tiden besökt Tors"' hälla - man må nu ta som enskilda eller grupp - så intages utan gensägelse främsta rummet av Kulturella ungdomsrörelsens från Stockholm besök på söndagen,

Varm sken solen från klarblå himmel, och även den mest trumpne måste bli varm till sin invärtes människa efter åseendet och åhöraodet av allt det vackra och gedigna som under mötet bjöds. - Men vi skola väl börja från början.

Genom affischer och annonser upplyste allas vår Georg Nyström, att det skuHe bli en ungdomsfest på Holmberget, samt att det skulle komma lustresande från Stockholm. Försiktigtvis frågade man sig för, vilken tid de lustfarande vore att vänta. Och man fick också veta, att båten skulle avgå från Stock~


holm kl. 7 på morgonen, varför, om inte något särskilt skulle inträffa, den vore att vänta ungefär vid L=tiden. Men redan kl. 12 började T orshälla lustvandra ner till hamnen, och slå läger där det bäst passade sig, och så vänta och diskutera dagens händelser. Strax efter ld. halv 2 började äntligen masten att skönjas i åmynningen och inom någon stund ankrade den vackra ångaren Hesselby vid bryggan - fullproppad med folk, mest ungdom. Så hälsade färdledaren, amanuensen Erik Lundström, T orshälla. med utbringande av hurra .... rop, varefter den dryga lasten så småningom församlades på landsvägen, för att i något så när ordnad trupp tåga upp till Krusgårdsberget, och där i skogens skugga vila ut och länsa matsäckarna.

På Holmberget började redan vid 2 .. tiden folk samlas och mängden ökades alltmer, så att strax före mötets början ingick rapport från biljettförsäljarne, att de måste ha fler biljetter - nära nog enastående . . .

Emellertid hade mötesanordnarna efter välbehövlig vila samlats och med musik i spetsen tågade de genom staden upp till festplatsen, det vackra Holm; berget, som strålade i solens glans och i vacker sommarskrud, samt med svajande flaggor hälsande de besökande.

Sedan .ett par musiknummer utförts, framträdde färdledaren och höll ett kort anförande. »Vi ha kommit hit», yttrade han bl. a. »för att från Stock;:t holms kvalm få njuta av frisk luft och härlig natur .. Här ha Ni just vad vi söka!» Därefter gav han i korta drag Kulturella ungdomsrörelsens program, och hälsade till slut de många närvarande hjärtligt välkomna.

Kyrkoherde Ringmar höll så ett föredrag om T orshälla 6QO .... års firande samt nämnde såsom inledning att 562 år förflutit sedan en annan grupp lustresande kom till Tershälla - men de kommo med mord och brand och rövade kyr; kans skatter. Fetatiebröderna var det namn under vilket de ännu i dag ihåg; kommas. »Ni unga lustfarande ha också kommit för att erövra, nämligen fästa vårt intresse vid det arbete och den mission Ni utföra och vi hälsa Eder välkomna. Vad nu det föredrag angår, som jag enligt programmet skall hålla, så måste det bli mycket kortfattat och endast några konturer kunna här framdragas». Härefter följde så kyrkans och stadens historik, som, fastän hårt koncentrerad, väckte samtligas livliga intresse och avtackades med applåder.

Så höll färdledaren föredrag om Ungdomen och hembygden, ett föredrag som var intressant och medryckande , Vad gör man nu för tiden för i främsta rummet storstädernas ungdom? Och vad gör man med de många vackra platser som finnas ... exempelvis i Stockholm? Jo man bygger kaserner och stora stenhus och till och med de ännu kvarvarande öppna platserna - torgen -spekulerar man på att använda för byggnaders uppförande, på så vis förstÖ::t rande allt det som finnes kvar av rum för frisk luft och liv. Och man tän;:t ker sig t. ex. en sömmerska från Småland, Skåne, Södermanland eller annor» städes, som sitter innestängd kanske i högsta våningen i en stor hyreskasern, hur mycket tror Ni hon får se av liv och natur? Och på väggen hänger kanske en kluddig målning av något som skall föreställa en insjö, ett skogs; parti, kanske ock ett parti från en bondby eller lantgård, torparstuga e. d. Och inför den miljön undrar man nog inte på att längtan så ofta sträcker sig till ungdomshemmet och all dess friska liv i skog och mark. Men hur komma loss och ut? Ingen som intresserar sig för den instängda ... Kulturella ungdomsrörelsen har tagit som sin uppgift att samla alla dessa från lands; och


hembygden i Stockholm - och annorstädes -, intressera dem för hembyg"" den genom föredrag m. m., företaga utfärder - såsom i dag - till någon plats på längre eller kortare distans, men framför allt uppväcka deras håg vid minnena från hembygden.

Att i vår industriella tid så många överge landslivet och inrangeras bland städernas befolkning har sin särskllda historia och tål något att orda om. Den unge mannen eller unga kvinnan längtar efter eget hem och egen torva, om än aldrig så litet. Men här mötes motstånd från jordägarna. Och man tän"" ker sig statkarlen eller torparen, som dagen lång får arbeta i sitt anletes svett, huru längtar han icke efter ett eget hem, ett hem som är hans, skapat genom träget och hårt arbete, men ändå hans eget. Hur skall man nu kunna bryta denna konservatism bland jordägarna för att åt landet självt rädda dess söner och döttrar? I riksdagen och andra rådssamlingar synes det inte gå, ty nu-=mera ha alltför många riksdagspolitici fått säte och stämma där landets rätt skulle bevakas, och man ser hur det går. Utför och utför, till industrialism och städernas öve·rbefolkning.

Ni här i T ors hälla, N i ha här en skatt som Ni främst av allt bör vär-=dera. Detta våckra Holmberg är en pärla bland pärlor, och jag och de övriga som äro med i dag skatta sig lyckliga att få se och njuta vad vackert Ni ha i er lilla stad. Vårda väl den skatt Ni ha, och hjälp på alla sätt den man, som skapat fram allt det här sköna, - det blir en hembygdsmi§sion av allra största värde, icke blott tör Eder själva utan för hela landet. Alska naturen och hembygden, vårda de skatter Ni ha, därpå bero i mycket huru snart man får höra talas om och beskrivas: ett lyckligt Sverige!»

Att föredraget, som här i strängt koncentrerad form återgives. skulle mottagas med starka applåder, faller av själv. Så bjöds på sång, såväl unison som av kör, deklamation av skådespelerskan fröken Jessie Wessef, sörmlands-=låtar på fiol av rättaren G. Andersson från Selaön - en ang~näm bekantskap - samt uppvisning av svenska och finska folkdanser av Kulturella Folkdans-=gillet. Och det var »non plus ultra» mot vad vi förut haft nöjet att skåda - det var folkdanser, äkta som våra förfäder älskade att dansa och glädjas. Så ha vi musiken, ungdomlig och arbetsam med en anförare, som visst inte arbetade ut sig som dirigent. En blick, en handviftning eller en rörelse av huvudet åt någon möjligen felande, däri bestod dirigeringen. Och till sist sång= kören under direktör A. Nytanders ledning - charmant och åter charmant.

Vid 8.=-tiden var båten färdig att avgå med sin dyrbara last, och natur= ligtvis var Tershälla nere för att ta avsked av så trevliga gäster. Men under vägen togo främlingarna sig för att litet närmare titta på staden, fotografera eller skaffa sig något annat minne. Det blev brått när ångvisslan ljöd till sam= ling och avgång, men alla hunno med. Och där stodo värdar och gäster mitt emot varandra färdiga med näsdukarna till farvälviftning. Men färdledaren hade inte sagt sista ordet än. Han avtog sin vita mössa, tackade T orshälla för den angenäma vistelsen bland dem, önskade derri lycka, men framför allt regn, samt inbjöd samtliga att vid besök i Stockholm även söka reda på Kul-=turella ungdomsrörelsen, och utbringade till sist ett fyrfaldigt leve för staden. Under talet hade emellertid talarens blickar svävat omkring, han tycktes söka något eller någon. Det var dagens huvudsakliga värd, hr Georg Nyström, han ville ha reda på. Och när han fick se mannen i folkmassan så höjdes


KANONKLIPP AN.

KLOCKST APEL


åter röstt•n till ett tack för den angenäma samvaron under dagen lopp. »Vad Ni gör Torshällabor, så skall Ni understödja denna Eder son i att vårda och utveckla denna stad och Edert vackra Holmberg. Ni förtjänar visst mest därpå själva, men Ni bevara också en skatt som är mer värd än mycket annat här i världen.» Och så följde ånyo fyra kraftiga hurrarop för hr Nyström, som å sin sida tackade och utbringade ett fyrfaldigt leve för Kulturella ung-domsrörelsen.

Båten gled ut från bryggan, näsdukarna komme i livlig rörelse och så långt man med blicken kunde följa fartygets färd i åns många krokar och svängar viftades det.

Så har då Tershälla haft förmånen att stifta bekantskap med Kulturella ungdomsrörelsen och fått del av dess vackra uppgift att vårda och värdera hembygden. Må vi icke blott ha hört utan också i praktiken omsätta vad vi fått lära och höra. Må vi älska och mer vårda och värdera vårt vackra lilla T onhälla, vår kära hemstad. -d.

* * * Den 7 juli 1920 besöktes Holmberget av det. då i T orshälla församlade

student- och seminaristmötets medlemmar, c:a 130 personer.

Eskilstuna-Kuriren skriver därom följande:

»Efteråt samlades deltagarna på Holmberget där sånger sjönges och tal höllos, bl. a. av ordföranden pastor Thysell, som till 1-Iolmbergets allt i allo, artisten Georg Nyström, uttalade sin och deltagarnas varma beundran för det arbete hr N. nedlagt för bergets förskönande samt den kärlek till kyrkan han visat med dekorationer och blommor icke blott vid högtider som denna utan alltid.»

I samlad trupp tågade sedan skaran åter till kyrkan.

* * Den 22 maj 1921 hade Eskilstuna Kyrkliga söndagsskola en utflykt till

T orshälla och Holmberget. Eskilstuna=-Kuriren skriver därom: »Syskonstädernas barn mötas. Eskilstuna kyrkliga söndagsskola hade

på söndagen utflykt med järnväg till T orshälla. I färden de:togo 215 barn, åtföljda av lärare och lärarinnor. Vid Nyby bruks station mötte T orshälla kyrkliga söndagsskola med flaggor, och i samlad trupp ·tågade så de unga till Holmberget, där medförda matkorgar länsades, varefter alla följdes åt till Krusgårdsberget, där lekar anordnades och T orshälla kyrkliga ungdomskrets bjöd på kaffe. Avslutningen ägde rum i kyrkan med ungdomsgudstjänst av kyrkoherde Ringmar och komminister Ragnar Hagström. Hemfärden skedde med aftontåget kl. 6,40 em. Alla barn voro storligen förtjusta över allt det härliga de fått uppleva under dagen.:.

Den 2 augusti 1921 besöktes Holmberget av Svenska Handelsträdgårds ... mästarnes Förbund vilka hållit sitt årsmöte i Eskilstuna. Sörmlandspesten skriver därom:

Så kunde bilfärden fortsättas till dagens slutmål, T orshälla, där den stora samlingen bilar och dess passagerare väckte formlig sensation. Den lilla

46 HOlMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927.

idylliska staden tillvann sig också trädgårdsmännens intresse. Först besöktes och beundrades Holmberget, där artist Nyström sällade sig till samlingen och delvis övertog ciceronskapet. I spridda grupper ställdes färden till kyrkan, där kyrkoherde Ringmar lämnade en överskådlig kort historik över T orshäl!a och dess gamla stämningsfulla tempel. Det behöver endast påpekas att kyrko"'" herden genom sin framställnin~ gjorde sig lika populär bland trädgårdsmännen, som han förut är bland sina församlingsbor.

Under den därpå följande lunchen på Stadskällaren ägnades T orshälla och Eskilstuna flera tal och artist Nyström gavs en doge för sitt mångåriga nitiska arbete för Holmberget och parkkulturens i T orshälla höjande. Vidare tackades pressen för dess intresse. Ingenstädes på de platser, där förbundet hittills hållit sina årssammankomster har lokalpressen visat en sådan förståelse för trädgårdsmännens arbete, som fallet nu varit i Eskilstuna.

* * * Kristliga ungdomsförbundet som söndagen den 2 juli hade möte i T orshälla

besökte även Holmberget vars utsikt och anläggningar väckte allmän förtjusning, enligt Eskilstuna"'" Kuriren.

* Söndagen den 23 i samma månad gästades berget av Kyrkliga Ungdoms=

kretsarna i Västerås, Eskilstuna och Tershälla som på herget höllo möte.

* * *

Sveriges allmänna verkmästareförbunds Målardalsdistrikt som i Eskilstuna höllo årsmöte besågo söndagen den 3 juni 1923 Torshälla, där Holmberget och kyrkan tilldroga sig besökarnes synnerliga intresse, helst som hr Georg Nyström på sitt älskvärda sätt gav deltagarna en ROd inblick i stadens och Holmbergets historia. (Enligt Eskilstuna=Kuriren).

* * * Sörmlandskretsen av Svenska journalistföreningen besåg berget den 9

juni 1924. * * * Den 6 juni 1924.

Landshövdingen besöker Holmberget. Landshövding Reuterskiöld gjorde i fredags före öppnandet av museet i

Eskilstuna ett besök på Holmberget i T orshäll a, åtföljd av dir. Gust. Elmer. Han mottogs i parken av hr Georg Nyström och därpå besågs berget och dess anläggningar. Landshövdingen uttryckte vid flera tillfällen sin beundran över platsen och anordningarna samt komplimenterade hr Nyström för den= nes arbete.

Under pingsthelgen har berget varit besökt av en stor mängd främlingar och omdömet har varit det bästa om dess naturskönhet och dess anordningar.

Tershälla Tidning.

Midsommarafton och midsommardagen 1925 hölls en större festtillställning på Holmberget av Södermanlands=Närkes nation som förut nämnts.

* * *

- -------------••,.~, .. ,,.,ll'•n'"'"'"~•·•~ .... .., .... -.;~~~· ...-... H .. ~,. ............... -"!•f ...,

HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 192J. 47

Till TorshäUa anlände i går med ångf. Prins Carl över 200 lustresande från Köping. De föreföllo att vara stormförtjusta över Tarsh älla och Holm"" berget. (Eskilstuna-=Kuriren den 29 juni 1925).

Cdebert besök i T orshäHa.

I går uppenbarade sig en främ.=.-ling i T ors hälla, som rätt länge gick obemärkt i mängden innan han omsider igenkändes. Det var sörmlandshertigen, prins Wilhelm, som i sällskap med författaren greve Birger Mörner pr bil anlände under förmiddagens lopp. Efter en stunds titt på Zigenarlägret, besöktes Holmberget, varefter det bar i väg upp till kyrkan, där kyrkoherde Ringmar blev ciceron.

Prinsen uttryckte sin förtjus-= ning över kyrkans arkitektur och prisade de uppställda helgonbilder.=.na, främst S:ta Birgitta.

Nyheten om prinsbesöket spred sig omsider i staden, men då fanns ingen prins kvar att titta på längre.

(Eskilstuna=Kuriren den 19 juli 1925).

* * Den 19 aug. 1923 besöktes

T orshälla av 20 tyska gymnasis.=.ter från Karlsruhe, vilka under en lärares, fil. d:r Kasts ledning

* * *

gjorde en fottur i Sverige, Ut-= KANONKLIPPAN NEDIFRÅN.

sikten beundrades från tornet på fabrikör Nyströms fabrik, kyrkan besågs och sist gjordes en rundtur på Holm.:: berget under artisten Georg Nyströms sakkunniga ledning. (Sörmlandsposten).

* * * Den Svensk-=amerikanska sångkören som besökte Sverige 1926 gjorde även

en titt till Tarshälla och Holmberget.

* * Förutom de besök som ovan nämnts hava en mängd skolbarn under årens

lopp från olika platser, samt dagligen turister och främlingar från skilda håll ställt sin färd till Tarshälla och Holmberget.


GEORG NYSTRÖMS BysT


Konstverk och byster.

UNDER årens lopp har berget prytts med en del konstverk och byster, Den första av dessa var Linnes byst, som förut är omnämnd. Georg Nyströms byst, som uppsattes till 50.=-årsdagen den 16 juni 1911, bekostad av en stor del T orshällabor.

~Georg N;; ströms 5o..:årsdag i fredags firades med fesdigheter såväl i hans hem som framförallt på Hofmberget. Sedan sångkören tidigt på morgonen uppvaktat med sång och Sveaoktetten med åtskilliga musiknummer, höll fil. stud. Hellen Hallström följande tal:

Herr Georg Nyström!

Vi ha samlats här i tidiga morgonstunden några av stadens ungdomar för att i dag bringa Eder en enkel, varm och från våra hjärtan gående hyllning. Jag är säker om, att vi äro besjälade av en och samma känsla, stark och levande hos alfa och särskift hos dem, som såsom jag alltifrån vår barndomstid sett E der i Ert arbete. Den känslan är tacksamhet. Mig tiflkommer det hä r ej att tala om, vad Ni gjort för staden i dess helhet och om den ofwvliga, alla hinder trotsande energi, Ni lagt i dagen vid genomförandet av de uppgifter Ni frivilligt stäfft fram för Eder. Jag viff här endast framföra ungdomens tack . Den minnesvård vi giva Eder har redan funnits sedan länge och är byggd av tacksamhet och kärlek till Edert verk. Tack, herr Nyström, för aH den glädje Ni berett oss under gångna tider, tack f.:Sr att Ni mer än någon annan öppnat våra ögon för vårt landskaps skönheti tack för att Ni lärt oss älska vår hembygd och vår stad, vars anor gå tillbaka till hedentid, uppkallad som den är efter den gamla nediska guden Thor. ·

Ni fyffer i dag 50 år. Vi vilja dock knappast erkänna det, ty Edert sinne är ännu ungt. Den ungdomen sviker Eder nu ej, och mycl<et bedrager jag mig nog ej, då jag säger Eder, ej ens i ålderns senhöst.

Men Edert verk är fo.sterfändskt . Därför hälsa Eder svensk ungd9m och önska Eder lycka och framgång under kommande dagar.

Därpå inbjöds hr N. till Holmberget, där han bereddes en överraskning av enastående art. ·

Kyrkoherde J. A. Kjellander hälsade nämligen jubilaren i ett högstämdt tal, vari han frambar alfas tack för . allt, som gjorts till bergets förskönande. Därefter bjöd talaren det täckelse falla, som dolt en byst av hr. N. Bysten, konstnärligt modellerad av artisten J. A. Hellden från Hällby, och gjuten i brons vid Meyers konstgjuteri i Stockholm., var placerad på en piedestal av huggen granit, omgiven av ett i ormbunkar, mossa och grönt anordnat sten= kummel i närheten av stora uppgången.

Sedan hr N. i några hjärtliga ord tackat för såväl hyllningarna som minnesvården, sjöng kören ännu några sånger, varefter morgonens festlighet på berget var slut. Mycket folk var samlat.


LINNEs By sT.

/ /


BELLMANS_ByST.


På sin 50=årsdag fick hr Nyström av verkstadspersonalen mottaga en silversnusdosa och ett dito pennskaft. Under dagens lopp anlände en mängd telegram och blommor förutom presenter.»

* * *

(T orshälla Tidning).

Minnesstenen rest i anledning av stadens 600=årsjubileum avtäcktes den 29 juli 1917 som förut är nämnt. Stadens vapen å densamma med S:t Olofs bild är modellerad av skulptören J. A . Hellqvist, Torshälla.

Be!fmans fiyst, en gåva av källarmästaren Ferdinand Sandberg. Bysten lär förr stått vid Ulriksdals värdshus utanför Stockholm. Den tros vara mo= dellerad av själva Sergel.

Den 26 juli 1919 avtäcktes bysten. Eskilstuna=Kuriren skriver: »Av~ täckningen ägde rum under övliga former. · Lyran spelade några musiknummer, varpå följde tal av f. kaptenen S . A. Hallström, som gjorde en kortare erinran om skaldens besök i T orshälla år 1776. Därefter bjöd talaren täckelset falla under det musiken blåste fanfarer. Omedelbart därpå sjöngo E . © V :s sångare Bellmans T orshällasång: Storm och böljor tystna ren samt ännu ett par av skaldens sånger. En krans med band i svenska färgerna nedlades av artisten Georg Nyström. Sedermera konserterade Lyran och E . © V :s sångare med Bellmans sånger. En vacker sångarhyllning beredde sångarna även Linne. Publiken var ej vidare talrik, väl beroende på den tidiga timmen för avtäckningen, men intresserad och belåten.

Sofrosen, ett vackert konstverk, en kvinnofigur i naturlig storlek, modet= lerad av konstnären Alb. Hellden, pryder Floraterassen sedan hösten 1911 .

Sliyddsänge!n. En vacker bild, modellerad av skulptören A . Dyverman. Bysten pryder en på höger sida om Florakiosten belägen kulle. Bysten är en gåva av Fru Mathilda Sandberg.

* * * De tre större lianonerna å den s. k »Kanonklippan» äro en gåva av

lng. Josef Berglund. Den största kanonen väger mellan 6= och 700 kg. Ka= nonerna överlämnades med villkor att ej vändas mot Eskilstuna, de vändes då mot Brottsta. De övriga kanonerna äro skänkta av K ällarmäst. F . Sand= berg, hr William Jansson och Gust. Svensson .

* * * Den i lifoclistapefn hängande gamla ringklockan av gjutjärn är en gåva

av Gjutmästare Qvarnström.

* * * Den prydffg a meda(;ongen »T ors strid med jättarna » samt infattningen

i den höga flaggklippan, mirt för springbrunnen, är en gåva av fabrikant Lam= bert Lind i Berlin. Vid ett besök å Holmberget sommaren 1926 överlämna= de han 100 kr. för att få iden utförd.

* * *


SOLROSEN.

54 HOLMBERGETs Å RSSKRIFT 1927.

Det mest tilldragande på Ho{mberget är den vackra naturen och den för= tjusande utsikten från bergets platåer. Bergets grönska och dess blommor, såväl de vilda s.om trädgårdsblommorna, vilka aHa· planteras med lika omsorg. Den lilla dammen vid grindstugan - som får sitt vatten nedifrån ån - med sina vita och gula Neckrosor, lres, Callor, »Förgät mig ej» och andra vat= ten växter.

De små vattenfallen, med sin naturliga omgivning, som störtar utför den branta höjden såväl som den plaskande fontänen på bergets topp, draga till sig den besökandes uppmärksamhet.

Vid bergets fot är den vackra strandpromenaden, fortsättningen av den lilla stadsparken.

På dammen simma svanorna, ankorna och änderna i största sämja. Den äldsta svanen är en gåva från Ribbingelund och de tre yngre äro tillvaratagna i Söderfjärden vid Plongsta, Vansö, där de voro fastfrusna i isen samt över= lämnades till Holmberget av landsfiskal Lundberg i Strängnäs i slutet av okt. 1926.

Till sist ett varmt tack till aJla Holmbergets vänner och gynnare för de bidrag och gåvor, som lämnats för bergets räkning och det tillmötesgående som visats undertecknad under de 30 gångna åren.

M å Holmbergets stora flagga komma att svaja över en plat s där man fruktar Gud och ärar Konungen, där alla med kärlek kunna mötas i naturens sköte. Då blir Holmberget ett paradis.

I augusti 1927.

Georg Nyström.


SKYDDSÅNGELN.


H ofinber get. Mr .Jufisofen da far ned i kväffen och .färgar skyn tiff gufd i västerfed; när snugga!! .faffer sent på massgrå hä(fen och över sommatfagra ängder ned.-då fångtar jag tiff nr5net utav berget, där o/ter dagens mödosamma id man skåda får en fager de! av Sverget, en vrå, som bjuder vtfa, ro och /rid.

Här tafar med ett mäktigt språk naturen om bergets daning i uti forna da' r. Här mänsklig konst, av pietet uppburen, ens öga möti?r, vårdad und11rbar~ Här fe !färger rika barn av 'Etont och ge åt lavfan önskad noforit. Ocn om än skådats lavfor mera stora så har man dock en ständig fängtan hit.

Se dig omkr/ng och blienen möter ntjder så feen de så .fagra t if( att se l som får dtil gfömma livets många .fdder ocli som din trötta ~ä( (ugn mäkta ge. Här susar västan smekande b(and b(aden, när sjunger fågefn glatt sin mefodi: Här ropar af/i tif( dig där net' i staden: kom hit, kom nit /oi/ n sommar' n är .förbi!

Jag viffe ditnär sofen i/rån öster strör rikt med gufd i bergets affa vrår, när vingad kör med morgon.friska röster sin hymn tiff skapar' n ger .från a[/å snår. J sommarnatti?n viffe liär jag drömma om. afft det sköna, som natuNn ge/'. Jag V1ffe se ocli §öra /orselt strömma vid 6erg<?ts .fot mot md/årvågor ner.

Min tanke 1/ar lift och fånge drijjer vid minnet av Mit ansade pfatån. Jag stod en gång, där berget liögst sig liijjer, ocli [;yssnade t1ff forsens farm ocli dån. Jag ttinnte då: du stad är f;ycnli'g vorden,· som äger Mnna tJusande nfenod; en ädef.sten på väna sörm/åndsjorden som snönliet ger åt denna pfats i nord/

LORENTZ BERGMAN·

Bemärk tryggheten i att anförtro Edra medel åt

SOLIDARISK BANK

~öbtrmanlanb~ ~n~ldlba ~a nk solidarisk bank

Gottgör högsta gällande ränta 1--------------------------~-----------------------l

Hans Nilsson TORSHÄLLA

försäljer tilf billizaste priser:

Specerivaror, Järnvaror,

· Kof, aHa sfag, Oljor och Kemikalier, Färger och Tapeter,

Sprängämnen och J akt= ammunition

KODAK KAMEROR

l

Fotografiska Magasinet ESKILSTUNA

A.W. SWENTZERS Pappershandel

KUNGSGATAN 6, ESKILSTUNA

Rekommenderar ett välsorterat fager av:

Postpapper och Kuvert m. m.,

Kontorsböcker,

Kopie= och Kontraböcker,

Amatörafbum,

Fotografiramar m. m.

Parfym och Eau de Cologne, Tvålar,

Portmonnäer, Brevkortsalbum m. m.

RLOHGilf.N~ HE:RRt:KIPEIHNG

Il

ESKIISmNA ·, · PllSNER

--------:---·-----1

G. Söderlings Bageriaffär T ORS HÄLL A

Tel. 90

l

Ruben Carlberg

ESKILSTUNA

III

·STRUMPOR REKOMMENDERAs uNDERKLÄDER

III

S K O L V Ä S K O R GY:MNASTIKSKOR GY:MNASTIKTRÖJOR R y; G G SÄCK AR GY:MNASTIKBY:XOR sLÖJDMATERIEL

ALFRED ÅKERBLOM Köpmangatan '12

1-----------------------------------------------------l St'denhuset

ESKILSTUN A

rekommenderar sitt välsorterade lager av:

SidenJ "'Lffe o. Bomuffsvävnacfe0 7riliåvarorJ P. D. CorsetterJ UnderlifäderJ Konfontian m. m.

Reel befiandfing. - LågaJ be• stämda priser.

CARL FRIGGE Urmaferi - Uriiandel TORSHÄLLA - TEL 75 R E KOM M E NDERAS

Brffigaste priser Väfsorteratfager. Störstagaranti

PIANINON De mest förstklassiga kvalitt~er

Mångårig garanti Fördelaktiga betalningsvillkor

ERIC NILSSONS Musikhandel - Eskilstuna

·-----------------------------------------------------1 Axel Eriksson

TORSHÄLLA

Tet. 107

Speceri.#,

Konserv= och Diversehandel

Rekommenderas

Stadskällaren ............................................................ ............................................................

TORSHÄLLA

Rekommenderas

GOTT BORD och

billiga priser

IV

l C. J. ERIKSSON l TORSHÄLLA

TEL. 72

o

AKERI BILSTATION ---VEDAFFAR ---

REKOMMENDERAs ·------------------~-----------------

Einar Bäcks Speceri=· © Diversehandet

NYBY BRUK

TeL 21

REKOMMENDERAs

Håll Er Vital med

VI-TAL varje dag.

o

A-B Arvid Petterssons Brödfabrik

ESKILSTUNA

O C E A N l Maja Nilssons 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 M a n u f a k t ur= ©

Bensin och Smörjoljor

lämna alltid det största utbytet

WALLENBOR6S NYGATAN 12 ESKILSTUNA

Telefon 2406 ·

Herrekiperingsaffär TORSHÄLLA

TeL 70

REKOMMENDERA~

-- --------------~-" ·-------------------------~-------------.---~~---~~·- --- - ...

v

Vid behov av ett verkligt

KALASKAFFE begär i Eder affär

HAKONBOLAGETS

11111111111111111111111111111111 L U X U S 111111~111111111111111111111111

ROB. LAGBERG ESKILSTUNA

Garn=, Vävnads=, T rikot=,

M a t t=, G a r d i n= o c h M a n u f a k turaffär

-------------------Garnaffären: K U N G S G A T A N 13

Telefon 1668·

Specialaffären: K U N G S G A T A N 15 Telefon 674.

T orshälla K o n s u m t i onsförening

Torshä11a Telefon 89

SPECERIER Defiliatesse0 Gfas/ Porslin/ 'Färge0 ~ärnisso0 Papp::;!

ocn Tapeter m. m.

REKOMMENDERAs

o

A. Anderssons Akeri TORSHÄLLA

Telefon 22

Tillhandahåller bättre o. enklare skjutsar.

Utför alf sorts verkkörning.

B1f hefa d';ygnet om.

--Moderata priser. Telefon 22

Prisbägare ocli Poliafer/ Heders"'

ocli Lysningspresenter 111. m. t1ff .6iffigaste priser. 'Förenino.srabatt.

Kungsgatan 15_ Es!iifstu'na. Te!. 624 l

-,

ESKILSTUNA 1927

SORMLANDSPOSTENS TRYCKERIAKTIBBOLAO

/

ESKILSTUNA 1927

SöRMLAN~SPOSTENS TRYCKERIAKTIEBOLAG

l

9?.'l - wordpress.com · 2011-06-06 · bland de många berg, som begränsa e'her delvis...

Documents