Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Socialt arbete/Avdelning för sociala studier

Carin Röjd och Maria Svensson

”Åh, jag längtar dit så det kan ni inte tro”

En kvalitativ studie om äldres psykiska hälsa

”Oh, you would not believe how I´m longing to be there”

A qualitative study about mental health in the elderly

Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet

Termin: VT 2010

Handledare: Mona Sundh

Examinerande lärare: Ulla Rantakeisu

Titel:” Åh, jag längtar dit så det kan ni inte tro” - en kvalitativ studie om äldres psykiska hälsa Författare: Carin Röjd och Maria Svensson Sammanfattning: Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst. Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god. Studien visade att det är många element som kan påverka den psykiska hälsan hos äldre. För de äldre som deltog i intervjuerna i denna studie var det främst åldrande, aktivitet och sociala relationer som påverkade deras psykiska hälsa. Nyckelord: psykisk hälsa, äldre, särskilt boende Title: “Oh, you would not believe how I´m longing to be there”- A qualitative study about mental health in the elderly Abstract: The mental health amongst the elderly is a neglected area. The physical needs of the elderly living in special housing are often prioritized over the mental and social needs and these aren´t in focus. The aim of the study was to illuminate some of the elderly experience of their mental health, who lives in special housing with home help. This essay is based on a result of a qualitative study through interviews with the elderly. The issues that the study aimed to answer were how the elderly experience their mental health and what can affect the mental health in a positive or negative way. Most of the people interviewed experienced for the most part that their mental health is good. The study showed that there are many elements that can affect the mental health among the elderly. For the elderly who participated in this study it was mainly aging, activity and social relationships that affected their mental health. Keywords: mental health, elderly, special housing

TACK…

Under vårterminen 2010 har vi skrivit vår C-uppsats om äldres psykiska hälsa och vad som kan påverka den. Det har varit en lärorik termin då vi fått mycket kunskap inom området. Vi har även fått kunskap om

tillvägagångssättet vid en kvalitativ studie.

Vi vill tacka respondenterna som tog sig tid att medverka i intervjuerna och för den information de delat med sig av. Utan er hade det inte varit möjligt att genomföra studien. Vi vill även tacka de enhetschefer som hjälpte oss att

komma i kontakt med respondenterna.

Ett stort tack till Mona Sundh som varit en utmärkt handledare, du har hjälpt oss på rätt spår när vi varit på fel.

Vi vill tacka varandra för att vi stått ut med varandra och orkat kämpa ihop under dessa veckor i både motgång och medgång.

Karlstad i juni 2010

Carin Röjd & Maria Svensson

Innehållsförteckning

1 BAKGRUND ............................................................................................................................................ 1

1.1 Begreppsdefinition ............................................................................................................................ 2

1.2 Syfte ..................................................................................................................................................... 2

1.3 Disposition ........................................................................................................................................ 2

2 LITTERATURGENOMGÅNG ........................................................................................................... 3

2.1 Att åldras ............................................................................................................................................. 3

2.2 Psykisk hälsa och ohälsa hos äldre .................................................................................................. 5

2.4 Särskilt boende ................................................................................................................................... 5

2.5 Äldres beroende av hjälp .................................................................................................................. 6

2.6 Läkemedel ........................................................................................................................................... 7

2.7 Hälsofrämjande insatser ................................................................................................................... 8 2.7.1 Sociala relationer ........................................................................................................................ 8 2.7.2 Fysisk aktivitet ............................................................................................................................ 9 2.7.3 Meningsfullt liv ......................................................................................................................... 10 2.7.4 Goda matvanor ........................................................................................................................ 11

3 METOD ................................................................................................................................................... 12

3.1 Kvalitativ metod .............................................................................................................................. 12

3.2 Förförståelse ..................................................................................................................................... 12

3.3 Litteratursökning ............................................................................................................................. 13

3.4 Urval och tillvägagångssätt ............................................................................................................. 13

3.5 Datainsamling .................................................................................................................................. 13

3.6 Analysmetod och bearbetning ....................................................................................................... 14

3.7 Reliabilitet och validitet .................................................................................................................. 14

3.8 Etiska överväganden ....................................................................................................................... 15

4 RESULTAT ............................................................................................................................................. 16

4.1 Presentation av respondenterna .................................................................................................... 16

4.2 Upplevelse av psykisk hälsa ........................................................................................................... 17

4.3 Boende .............................................................................................................................................. 17

4.4 Vad som kan påverka den psykiska hälsan negativt ................................................................... 18 4.4.1 Åldrande .................................................................................................................................... 18 4.4.2 Förändring av sociala relationer ............................................................................................. 19 4.4.3 Förändringar som skapar hinder för aktivitet ...................................................................... 20 4.4.4 Respondenternas beroende av hjälp ..................................................................................... 21

4.5 Vad som kan påverka den psykiska hälsan positivt .................................................................... 22 4.5.1 Social gemenskap ..................................................................................................................... 22 4.5.2 Möjlighet till aktivitet............................................................................................................... 23 4.5.3 Självbestämmande.................................................................................................................... 24

5 ANALYS .................................................................................................................................................. 26

5.1 Att åldras ........................................................................................................................................... 26

5.2 Beroende och självbestämmande .................................................................................................. 27

5.3 Boende .............................................................................................................................................. 28

5.4 Sociala relationer .............................................................................................................................. 28

5.5 Aktivitet............................................................................................................................................. 29

6 DISKUSSION......................................................................................................................................... 31

6.1 Resultatdiskussion ........................................................................................................................... 31

6.2 Metoddiskussion .............................................................................................................................. 33

7 KÄLLFÖRTECKNING ....................................................................................................................... 35

Bilaga 1 Brev till enhetschefer .............................................................................................................. 37

Bilaga 2 Intervjuguide........................................................................................................................... 38

1

1 Bakgrund

Psykisk hälsa kan ses som frånvaro av psykisk sjukdom, men det kan även ses som individens subjektiva upplevelse av sin psykiska hälsa. Den psykiska hälsan är svår att mäta då det inte finns några mätverktyg att använda på samma sätt som vid fysisk hälsa. Några beteckningar som används för psykisk hälsa är självständighet, verklighetsanpassning och personlighetsutveckling. Det kan även vara att kunna hantera livet i med och motgångar (Hedelin 2000). Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område, vilket socialstyrelsen inte tror beror på okunskap, utan snarare att kunskapen inte är tillräckligt spridd. Äldres psykiska hälsa är också ett område som faller mellan stolarna då det befinner sig mellan äldreomsorgen och psykiatrin vilket innebär att ingen har huvudansvaret. Därmed inte sagt att det är ett område som inte bör prioriteras (Socialstyrelsen 2008 B). Äldre är inte en homogen grupp utan en grupp individer med olika behov. Gruppen äldre förändras ständigt då nya generationer åldras. I framtiden kommer förmodligen äldres behov se ut på ett annat sätt än idag (Statens folkhälsoinstitut 2003). Att åldras kan medföra förändringar i både psykisk och fysisk hälsa. Det beror främst på att kroppens funktioner försämras men även på annat som åldrandet kan medföra, till exempel förlust av anhöriga och vänner, att inte kunna använda sin kropp på samma sätt som tidigare, och kanske bli beroende av hjälp från andra (Socialstyrelsen 2008 B). Åldrandet kan även innebära tid att göra saker som en individ alltid längtat efter förutsatt att hälsan tillåter det. En individs personliga utveckling fortsätter även i hög ålder, då ålderdom är en naturlig del av livet (Berg 2007). Tack vare framsteg i den medicinska vetenskapen och förbättrade levnadsvillkor har en utveckling skett inom området hälsa och dödlighet. Vi lever inte bara längre, medicinens framsteg minskar även sjukdomars effekt på hälsan (Statens folkhälsoinstitut 2005). Över 17 procent av Sveriges befolkning är 65 år och äldre. Medellivslängden 2007 var 83 år för kvinnor och 79 år för män. Livslängden förväntas stiga och antas år 2050 vara 86 år för kvinnor och 84 år för män (Socialstyrelsen 2009). En aktuell fråga är om de tillagda åren är goda år. Att leva längre med god hälsa är ett mål för folkhälsoarbetet, dock finns olika teorier om hur verkligheten kommer att se ut (Socialstyrelsen 2005). I dagsläget har Sverige tillsammans med Italien världens äldsta befolkning. Andelen äldre har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren (Statens folkhälsoinstitut 2002). De äldre i befolkningen kommer att fortsätta öka. Det ökande antalet äldre kommer att skapa ett ökat behov av en fungerande social omvårdnad samt hälso- och sjukvård. De kommunala hjälpinsatserna är redan i dagsläget inte tillräckliga för de allra äldsta (Socialstyrelsen 2009). Under 2005 bodde cirka 100 000 äldre på olika typer av särskilt boende vilket är en minskning med 15 procent sedan år 2000 (Statistiska centralbyrån 2006). Minskningen har lett till en förskjutning från omsorg till vård vilket innebär att sociala och psykiska behov inte prioriteras då fokus ligger på fysiska och medicinska behov (Socialstyrelsen 2005).

2

1.1 Begreppsdefinition Äldre - Den internationella definitionen delar in äldre i yngre äldre och äldre äldre. Yngre äldre är de mellan 65 -79 år och de äldre äldre är de 80 år och över (Gullman 2003). Åldrandet under hela livet kan delas in i fyra åldrar. Till ålderdomen hör den tredje och fjärde åldern i vilka den tredje är perioden som ålderspensioner som för de flesta är en period av friskhet. Den fjärde innebär ett beroende av andras hjälp i vardagen (Statens folkhälsoinstitut 2005). I denna studie avses med äldre 73 – 95 år. Psykisk hälsa - Psykisk hälsa är ett brett begrepp med många definitioner. Hedelin(2000) anser att: ”Essensen i psykisk hälsa är att uppleva bekräftelse, tillit och förtröstan på framtiden samt livslust, utveckling och engagemang i relationen till sig själv och i relationen till andra” (Hedelin, 2000, studie 4 s.5). Särskilt boende - År 1992 genomfördes ädelreformen vilken bland annat innebar att särskilt boende började användas som ett samlingsnamn för olika boendeformer för äldre och funktionshindrade. I begreppet särskilt boende ingår äldreboende, gruppboende, sjukhem och serviceboende. Serviceboende är avsett för människor med varierande behov av omsorg. Det finns de som behöver mycket hjälp i vardagen men också de som klarar sig själva. På de andra typerna av särskilt boende är behoven av omsorg stora och där finns personal dygnet runt (SCB 2006).

1.2 Syfte Syftet med studien är att belysa hur några äldre på serviceboende upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka deras psykiska hälsa. Frågeställningar Syftet med studien har brutits ned i tre frågeställningar:

Hur upplever respondenterna sin psykiska hälsa?

Vad kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt sätt?

Vad kan påverka den psykiska hälsan på ett negativt sätt?

1.3 Disposition

Del 1: Uppsatsens inleds med en kortare bakgrund om problemområdet. Därefter följer definitioner av centrala begrepp samt studiens syfte och frågeställningar. Del 2: Här presenteras litteraturgenomgång av tidigare forskning om åldrande, särskilt boende, beroende, ett flertal hälsofrämjande insatser, psykisk hälsa och ohälsa och läkemedel. Del 3: I avsnittet redogörs för de metoder som använts i studiens genomförande. Del 4: I uppsatsens fjärde del presenteras en sammanställning av studiens resultat. Del 5: I denna del redovisas analysen av intervjuerna baserat på resultatet. Del 6: Uppsatsen avslutas med en metod- och resultatdiskussion.

3

2 Litteraturgenomgång I detta avsnitt presenteras tidigare forskning inom området psykisk hälsa och äldre som sedan kommer att ligga till grund för analysen av resultatet i denna studie. Hedelin(2000) menar att psykisk hälsa är ett område som

påverkas av många olika element då det är ett brett begrepp.

2.1 Att åldras Åldrandet är en långsam process som är individuell i sitt uttryck (Statens folkhälsoinstitut 2002). Åldersförändringar sker inifrån och beror till en väldigt liten del på yttre faktorer. Vanor från tidigare i livet kan dock påverka hur en individ åldras. Individens självbild påverkas av att se kroppen förändras genom att bland annat få rynkor, magra och lukta annorlunda. Den äldre kan ibland uppfatta kroppens förfall som ett svek eller hot mot sitt jag och sin personlighet. Detta kan ha sin grund i att de äldre upplever sin kropp som obehaglig och ful gentemot andra (Whitaker 2004). Äldre upplever det som positivt att kunna klara sig i vardagen. Det finns dock en medvetenhet om att det inte alltid kommer att vara så, då de förstår att de inte kommer att vara på samma sätt som då de var yngre. Det finns även en insikt om att de kan komma att få värk och att det sociala umgänget kan förändras på grund av åldrandet (Carlsson & Dahlgren 2002). Det finns olika delar i åldrandet. Det kan till exempel delas in i biologiskt, psykologiskt och socialt åldrande. När kroppen åldras blir den mer känslig för inre och yttre påfrestningar. Biologiskt åldrande innebär att funktionsförmågan minskar i takt med åldrandet. Det är en naturlig förlust av funktionsförmågan, inte en följd av sjukdom. De fysiska förändringarna kan innebära till exempel nedsatt funktion av hjärta och lungor. Fysiska förändringar i kroppen gör att orken minskar i jämförelse med hos yngre individer. Det psykologiska åldrandet handlar om den intellektuella förmågan och minnet, men även att individen kan anpassa sig till sitt åldrande och de förändringar som det innebär. Även om den kognitiva förmågan förändras finns fortfarande till exempel förmågan till kreativitet. I de förändringar som sker kan personens erfarenheter och kunskaper vara till fördel (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson & Sjöbeck 2001). Det sociala åldrandet handlar om en individs sociala ålder vilket innebär roller och värderingar som samhället sammankopplar med den kronologiska åldern, alltså den faktiska åldern i siffror. Den sociala åldern påverkas av det samhälle en individ lever i (Giddens 2007). Familjemönster, normer och ekonomiska förutsättningar är något som påverkar individens åldrande på det sociala planet. Förhållanden i samhället påverkar individens åldrande genom tillgång till bland annat sjukvård och sociala nätverk (Dehlin et al. 2001). Ålderdomen medför ofta sjukdomar, några som ofta förekommer är till exempel hjärtsvikt, benskörhet och demens. Det är inte ovanligt att äldre personer drabbas av mer än en sjukdom (Dehlin et al. 2001). Sjukdomar och ålder lämnar ofrånkomliga spår på och i kroppen. Kroppen är en viktig del av en persons identitet, då vi inte bara har utan är en kropp. Kroppen är en självklar och given del av vårt liv då den fungerar, den är en förutsättning för vår existens. Vid sjukdom och smärta måste individen konfronteras med sin kropp och kan då inse hur viktig kroppen är för identiteten (Whitaker 2004). Smärta är en subjektiv upplevelse och vanligt bland äldre. Smärta hos äldre är ofta långvarig och kan bero på bland annat långvariga kroppsliga sjukdomar. Hos dem som är 85 år och äldre upplever 40-79 procent smärta. Det finns flera symptom som kan försvåras och utlösas av smärta som exempelvis sömnproblem, oro och ångest och svårigheter att gå. För äldre som bor på särskilt boende förekommer smärta i högre utsträckning än annars vilket troligen beror på att dessa äldre oftast är sjukare än de som bor i eget boende (Ekwall 2010). År 1999 gjordes en

4

undersökning där patienter på en geriatrisk avdelning fick bedöma vilka behov som de tyckte var viktigast för dem. Rädsla för fysiska smärta och att uppleva smärta gjorde att andra behov inte upplevdes som lika viktiga men de behov som framträdde var att prata om smärtan och att få smärtlindring (Whitaker 2004). Under hela livet har människan olika roller i olika sammanhang. Det finns förväntningar på oss från omgivningen hur vi bör agera i en viss roll, vi har även förväntningar på oss själva. Antalet roller ökar fram till pensioneringen och börjar därefter ofta minska vilket kallas rollförlust. Rollförlust kan innebära att gamla roller lämnas och att nya intas. Som äldre kan rollen vara otydlig i vilka rollförväntningar som finns (Tornstam 2005). Varje roll förbinds med ett särskilt stadium i livet, den roll en individ har är viktig för identiteten och synen på sig själv (Dehlin et al. 2001). Även de förväntningar som finns på en roll är viktiga för individens identitet . Det finns både positiva och negativa roller som förknippas med åldrandet, exempelvis att vara en älskad mor/farförälder eller en vis person men även en grinig pensionär och ”senil idiot”(Giddens 2007 s. 180). Vid flytten till serviceboende är det viktigt att ha en identitet. Den kan bland annat bygga på vad en person gjort tidigare i livet, familj och vänner (Carlsson & Dahlberg 2002). Enligt den psykosociala utvecklingsteorin går alla människor igenom olika livsstadium. I varje livsstadium genomgår individen en kris. I ålderdom och det nionde stadiet handlar krisen om integritet eller förtvivlan och kan resultera i att känna visdom eller avsmak. I slutet av det åttonde stadiet börjar orken att avta och kroppen blir svagare och fungerar inte längre som tidigare . Trots individens försök att behålla kontroll och styrka över kroppen fortsätter kroppen ändå att försvagas. Detta kan leda till förtvivlan hos individen och kan bli ännu tydligare i det nionde stadiet. Genom krisen kan en individ mogna och inneha visdom. I och med att kroppen försvagas kan individen vilja minska på aktiviteter vilket kan leda till brist på stimulans. Minskad aktivitet och att inte känna sig behövd kan leda till en känsla av stagnation. Vissa äldre kan dock uppleva detta stadium som ett andrum (Eriksson 2004). En avgörande del i individens åldrande kan vara förväntningar på framtiden och funderingar kring hur åldrandet kommer att se ut. För vissa kan en rädsla för framtiden infinna sig vilket leder till en stagnation i den livssituation som individen känner till sen tidigare (Dehlin et al. 2001). En teori om det goda åldrandet är gerotranscendens som ger en möjlighet till visdom på äldre dagar. Gerotranscendens kan liknas vid att vandra uppför ett berg. Till en början kan det vara svårt att förstå allt som händer i livet men i takt med att toppen närmar sig blir utsikterna klarare. På toppen kan individen blicka tillbaka på sin livsvandring. Gerotranscendens är en process som pågår hela livet och är något som alla har möjlighet att nå, dock är det inte alla som gör det. Omgivningen påverkar huruvida individen kan uppleva gerotranscendens eller inte. Detta innebär att äldreomsorgen kan hindra eller bidra till att individen uppnår gerotranscendens. I vissa fall kan även individen själv utgöra ett hinder för utvecklingen till gerotranscendens. Det finns flera olika tecken som kan tyda på gerotranscendens; rädslan för döden minskar och döden ses istället som en del av livet, nya saker inspirerar i livet såsom konst, natur eller musik. Individen kan upptäcka nya sidor hos sig själv, behovet av många sociala kontakter minskar och istället blir det viktigare med djupare relationer med färre personer som ofta är familj eller nära vänner och behovet av positiv ensamhet ökar för tid att fundera (Wadensten 2010). För att uppnå ett gott åldrande är en förutsättning att kunna anpassa sina intressen successivt under åldrandet till de aktiviteter som passar individens psykiska och fysiska förmåga (Dehlin et al. 2001). Det goda åldrandet sammankopplas ofta med livskvalitet och är en subjektiv upplevelse. Livskvalitet är ett stort begrepp som innefattar sociala, fysiska och sociala delar i livet och påverkas av både inre och yttre resurser som individen har (Ekwall 2010).

5

2.2 Psykisk hälsa och ohälsa hos äldre

Psykisk hälsa kan infinna sig trots känslor av oro och nedstämdhet vilket innebär att en person kan känna dessa känslor utan att det handlar om psykisk ohälsa eller sjukdom. En av grunderna för psykisk hälsa är bekräftelse vilket innebär att individen känner sig sedd och respekterad. Varje individ behöver känna ett värde som människa vilket sker i relationer till andra och till sig själv. Det är inte bara bekräftelse som är viktigt för den psykiska hälsan utan även tilltro till framtiden, livslust samt att utvecklas som person. Att ha tilltro till framtiden kan innebära att ha förmåga att acceptera och anpassa sig efter livets förändringar (Hedelin 2000). Inom primärvården behandlas allt fler äldre för psykisk ohälsa. I Sverige lider cirka 100 000 äldre av ångest (Statens folkhälsoinstitut 2002) Sömnbesvär, oro och ångest är vanligt bland äldre. Var femte man och var tredje kvinna över 85 år uppger att de besväras av ängslan, ångest och oro. Endast hälften av de äldre som drabbas av depression, ångest eller psykos söker hjälp för dessa symptom (Socialstyrelsen 2009). Ångest kan variera i styrka och symptomen kan variera mellan hjärtklappning, trötthet, irritabilitet och sömnsvårigheter. Det kan även visa sig genom muskelspänningar, rastlöshet och spänt tal (Cullberg 2001). Psykisk ohälsa behöver dock inte innebära någon typ av sjukdom eller störning, det kan även handla om individens subjektiva upplevelse av sin psykiska hälsa (Hedelin 2000).

Ett av de vanligaste psykiska problemen hos äldre är depression (Berg 2007). I takt med stigande ålder blir det vanligare med depression (Fastbom 2006). Idag finns i Sverige cirka 150 000 äldre som lider av depression (Statens folkhälsoinstitut 2002). Depression hos äldre är ett område som uppmärksammats mer under de senaste åren. Det finns så många äldre med depression att det kan ses som ett folkhälsoproblem. En föreställning finns om att nedstämdhet och livströtthet är en naturlig del i åldrandet, att det är en del av livet (Socialstyrelsen 2008 B). Denna missuppfattning bidrar till inställningen att det inte finns så mycket att göra åt problemen men det kan också vara en orsak till att de äldres psykiska hälsa inte prioriteras (Berg 2007). Det finns olika orsaker till depression hos äldre, det kan bero på både biologiska och psykosociala faktorer som till exempel förlust av sociala kontakter, isolering och minskad förmåga till ett självständigt liv. En annan orsak kan vara att förändringar sker i hjärnan som leder till minskad mängd av vissa signalsubstanser (Fastbom 2006). Depressioner hos äldre är ofta mer långvariga och återkommande än hos yngre (Socialstyrelsen 2009). Hos äldre kan depression vara svårare att upptäcka än hos yngre då den utvecklas långsammare. Äldre visar inte heller de vanligaste symtomen på depression lika tydligt utan detta kan istället yttra sig som oro, ångest, rastlöshet men också genom kroppsliga symptom. Det är vanligare att äldre söker läkarvård för de kroppsliga symtomen än de psykiska (Fastbom 2006). Depression förväxlas som sagt ofta med allmänt åldrande. Det är därför vanligt att de äldre inte får den hjälp de behöver men det är heller inte ovanligt att man förväxlar depression hos äldre med demenssjukdom (Berg 2007). Demenssjukdomar kan ge olika beteendestörningar och psykiska symptom som till exempel oro, ångest, nedstämdhet med mera som går under förkortningen BPSD (beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdomar).

2.4 Särskilt boende Bostaden är en viktig plats för människan, inte minst för många äldre. Den bidrar ofta till trygghet och är en plats med många minnen. Bostaden kan upplevas som ett fängelse för vissa men kan även vara en del av individens identitet. När omgivningen förändras kan bostaden stå för kontinuitet (Statens folkhälsoinstitut 2005). Antalet äldre som bor på särskilt boende har minskat. Under åren 2000-2005 minskade de boende med cirka 7 000 i gruppen 65-79 år och i

6

gruppen 80 år och äldre med cirka 10 800 (SCB 2006). Detta kan hänga ihop med att det skett en nerläggning av särskilda boenden. Kraven för att få en plats på ett särskilt boende har blivit högre vilket innebär att fler äldre får bo kvar hemma trots att de har hjälpbehov. Det är i första hand de som är dementa som får plats på särskilt boende, då det skett en förskjutning från omsorg till vård. Detta innebär att de psykiska och sociala behoven inte prioriteras utan att det är de fysiska behoven som står i centrum. Boendestandarden har dock höjts på de kvarvarande särskilda boendena (Socialstyrelsen 2005). Vanliga känslor hos äldre som bor på särskilt boende är sårbarhet, maktlöshet och meningslöshet. Några orsaker till dessa känslor kan vara ett ökat beroende av andra, vanmakt inför åldrandet och döden samt en minskande kognitiv och fysisk förmåga (Whitaker 2004). Ytterligare känslor som kan förekomma hos äldre på särskilt boende är ensamhet och tillbakadragenhet. Det särskilda boendet kan upplevas som ett hem men även som en institution där en del inte känner sig riktigt hemma. Äldre som bor på särskilt boende kan uppleva ensamhet trots gemenskap. Även om de omges av andra boende och personal kan de ändå känna sig ensamma. En orsak kan vara att många av de boende har olika funktionsnedsättningar som till exempel nedsatt hörsel och syn vilket gör att det blir svårare att få nya kontakter samt att personalen har mycket att göra och inte alltid har tid att vara en social kontakt. En anledning till att en del flyttar till servicehus är en tro på att deras ensamhet skall minska. Flytten kan snarare medföra att känslan av ensamhet ökar när individen inser att de fysiska behoven är i fokus framför behoven av gemenskap (Carlsson & Dahlberg 2002). Det positiva med att flytta till ett serviceboende är att boendet innebär en trygghet då de äldre vet att de kommer att få mat, omvårdnad och att de bor bekvämt. Att få hjälp kan innebära en trygghet, att känna sig omhändertagen och att inte behöva oroa sig för hur vardagen ska fungera. Kontinuitet är viktigt för de boende då det är en trygghet att ha personal som känner dem. Vårdtagare har ofta många olika vårdare vilket gör att de upplever situationen som obekväm då personalen inte känner dem (Carlsson & Dahlberg 2002).

2.5 Äldres beroende av hjälp Få äldre behöver hjälp med att klara vardagen före 80 års ålder. Det sker därefter en snabb ökning i hjälpbehovet. Efter 85 års ålder behöver cirka 44 procent av kvinnorna hjälp med sin omvårdnad i vardagen, för män är siffran 36 procent (Socialstyrelsen 2009). Beroende är ett begrepp som kan ha flera innebörder och definitioner. Ett sätt att se på beroende är att den äldre på grund av ålder och funktionsnedsättning samt problem med hälsan blir påverkad i hur individen kan utföra vardagsaktiviteter. Att vara oberoende är att inte ha något behov av hjälp och att själv kunna göra vardagliga sysslor. Beroende kan ha olika betydelser då det dels kan innebära en acceptans av hjälp för att kompensera en funktionsnedsättning vilket innebär att individen kan göra saker som bidrar till självbestämmande och ett oberoende. Dels kan det vara att befinna sig i en beroendeställning gentemot dem som hjälper. Ett vanligt sätt att se på beroende är att det är en ojämn maktrelation vilket medför att beroendet blir det samma som maktlöshet (Hammarström & Torres 2007). Studier visar att äldre med funktionsnedsättningar på grund av ålder in i det längsta vill vara oberoende av andras hjälp och styra över sina egna liv. Att bli beroende på grund av åldrande kan leda till att det för individen blir ännu viktigare med självbestämmande och att vara självständig. Det kan vara viktigt för de äldre att upprätthålla vissa gränser mot personal för att bevara autonomi och integritet. Att äldre individer har hjälp behöver inte betyda att de ser sig som beroende. En förutsättning för att kunna känna att hjälp från hemtjänstpersonal inte är ett

7

beroende utan en hjälp är att rörelseförmågan och kognitiva resurser delvis finns kvar samt att få hjälp från anhöriga när personalens hjälp inte räcker till (Hammarström & Torres 2007). Vissa äldre upplever att hemtjänsten inte kan hjälpa dem med allt som de vill ha hjälp med. I dessa lägen är anhöriga viktiga för att kunna genomföra vissa aktiviteter. Somliga äldre tycker att de är mer beroende av anhöriga än av personal. Många äldre upplever inte relationen till sina anhöriga som ett beroendeförhållande även om de anhöriga hjälper dem mycket. Relationen upplevs istället som ömsesidig och hjälpen ses snarare som en resurs än ett beroende. Upplevelsen av att vara beroende och maktlös kan vara en konsekvens av att individen inte kan acceptera de funktionsnedsättningar som är en konsekvens av åldrandet. Åldrandet medför att anhöriga och vänner går bort samt att personens fysiska och psykiska förmåga minskar, vilket kan ge känsla av maktlöshet. Detta kan tillsammans med bristerna i omvårdnaden göra att känslan av beroende ökar (Hammarström & Torres 2007). Livet på serviceboende innebär en frivillighet som inte är självvald. Anhöriga kan ha tryckt på om att den äldre ska flytta men om de äldre fått välja hade de hellre bott kvar hemma. Att ibland behöva vänta på personalens hjälp innebär en påminnelse om att de är beroende av hjälp, en följd av detta kan vara känslor av otrygghet, övergivenhet och oro. En del tycker inte att de har rätt att kräva mer av personalen. De ser att personalen har mycket att göra och att de övriga boende kräver mycket vård (Carlsson & Dahlgren 2002). I och med åldrandet kan det vara svårt att bibehålla tidigare matvanor och möjligheten att välja kost. Hos äldre inom vård och omsorg ses maten ibland endast som en nödvändighet och att den bara har en fysisk funktion. Inom äldreomsorgen har många av de äldre ett begränsat utbud av mat då de har en liten valmöjlighet att välja ett annat ställe att äta på. Då äldre befinner sig på olika typer av institutioner minskar kontrollen över val av mat såväl som sällskap vid matbordet. Studier har genomförts vilka har visat att det snarare sker en undernäring än övernäring hos äldre vilket kan kopplas till hög ålder och minskad aptit. På särskilda boenden är de äldre ofta inte delaktiga då maten ordnas och planeras. En studie visar att personalen på särskilt boende ofta är de som bestämmer över var de äldre ska sitta i matsalen utifrån grundtanken att de äldre ska kunna få ett socialt utbyte av varandra (Mattson 2002).

2.6 Läkemedel De äldsta som vistas i bland annat hemsjukvård och äldreboenden behandlas med i genomsnitt nio olika läkemedel. Var fjärde äldre behandlas med olämpliga läkemedel och äldre över 75 år står för en fjärdedel av läkemedelskonsumtionen i Sverige. Var femte äldre som blir inlagd på sjukhus blir det på grund av problem som orsakas av läkemedel (Socialstyrelsen 2008 A). På särskilda boenden för äldre använder 50 procent av de boende sömnmedel. Det vanligaste är att de äldre har använt preparaten under flera år samt att de tas regelbundet (Fastbom (2006). Hos äldre samlas läkemedel i kroppen och finns kvar en längre tid då förmågan att ta upp och fördela läkemedel minskar med åldern. En följd av åldrandet är att många äldre kan ha flera sjukdomar samtidigt vilket kan orsaka att många använder flera läkemedel. Det finns inte så många studier på hur äldre påverkas av att använda flera läkemedel samtidigt men hjärnan bli känsligare för läkemedel med åren vilket innebär att det finns en ökad risk för att medicinen leder till förvirring men kan även påverka mättnadskänslor och leda till dålig aptit. Andra biverkningar är exempelvis trötthet, yrsel och balanssvårigheter som kan uppstå då nervsystemet påverkas av läkemedel. Att överväga andra metoder än läkemedel som behandling är viktigt och om läkemedel är det bästa ska detta ges i små doser (Socialstyrelsen 2009). Det förkommer både över- och underbehandling med läkemedel för äldre. Tidigare var äldre med depression en underbehandlad grupp då biverkningar ledde till att läkemedel inte användes i så stor utsträckning som behandling. Idag ser det annorlunda ut då det finns nya läkemedel som har

8

färre biverkningar. Psykofarmaka föreskrivs dock inte sällan på dåliga grunder och utan uppföljning. Även antidepressiva läkemedel är mycket vanliga bland äldre (Socialstyrelsen 2007). Ofta upptäcks eller bokförs inte samband mellan sjuklighet och behandling med läkemedel. Ett helhetsperspektiv på patienters hälsotillstånd är något som ofta saknas vilket bland annat leder till att läkemedelsfrågor inte diskuteras. Detta innebär ibland att vissa äldre får dubbel läkemedelsbehandling (Socialstyrelsen 2009).

2.7 Hälsofrämjande insatser Inom äldreomsorgen i Sverige finns ett synsätt kring en aktivitetsteori som inte är uttalat. Denna teori innebär att aktiviteter i alla former är viktigt för välmående. Synsättet förekommer dock i till exempel i lagtext (Wadensten 2010). I socialtjänstlagen beskrivs kommunens skyldigheter gentemot de äldre:

”Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.” SoL 5 kap 4 §

Statens folkhälsoinstitut (2005) har identifierat fyra hörnpelare i sitt arbete för att främja äldres hälsa:

1. Sociala relationer 2. Fysisk aktivitet 3. Meningsfullt liv 4. Goda matvanor

Nedan följer en mer ingående beskrivning av de fyra hörnpelarna.

2.7.1 Sociala relationer Studier visar att socialt stöd är betydelsefullt för god hälsa då det kan innebära en känsla av trygghet. Det kan även innebära emotionellt och praktiskt stöd (Statens folkhälsoinstitut 2008 A). Alla människor har ett behov av delaktighet och gemenskap. Det räcker inte bara att känna ett sammanhang då även känslan av ursprung och framtid är viktigt. Kärlek och goda relationer kan bidra till att orka med en svår livssituation, även om grundproblemet kvarstår. Detta kan hänga samman med att individen förverkligar sig själv och blir ett JAG i mötet med DU. I samtalet formas vi som människor och alla har behov av att få berätta för någon som lyssnar oavsett vad det gäller. Det kan både handla om glada nyheter eller sorg.” Varje människa har behov av att få berätta om sitt liv. Det räcker inte med att tänka på det man varit med om; först när man får sätta ord på det klarnar bilden. Alla har behov av att lägga sitt livs pussel” (Strang 2007 s. 123). Samtal kan vara extra välgörande i livets slutskede då man har ett behov av att bitarna i livet ska falla på plats vilket kan bidra till stor tillfredsställelse (Strang 2007). Under de senaste 25 åren har det skett förändringar i det sociala nätverket i Sverige. Med stigande ålder ökar risken för social isolering. Äldre kan dock ha mer tid för sociala relationer och att utveckla dem. Umgänget med nära anhöriga och grannar har minskat och fler bor ensamma då färre har en egen familj. Med ökande ålder minskar antalet vänner och hos äldre över 75 år saknar mer än 30 procent en nära vän. Förlust av partner sker allt högre upp i åldrarna. 81 procent av de som är 84 år och äldre bor ensamma (SCB 2006).

9

Sociala kontakter och stöd har även för äldre visat sig vara positivt. Det kan vara svårt att bevara sociala kontakter på grund av funktionsnedsättningar som följer med åldrandet. Daglig verksamhet kan då vara en bra mötesarena för äldre. Det sociala nätverket kan fungera som ett stöd i motgångar och vardagssysslor samt inverka positivt på individens självbild. Ett hälsofrämjande element är kultur och föreningar. Det sociala nätverket kan minska med stigande ålder då närstående kan drabbas av sjukdom och död. Det är viktigt för äldres hälsa att tillvarata sina intressen samt att deltaga i kulturella, fysiska och sociala aktiviteter (Statens folkhälsoinstitut 2005). Att mötesplatser finns att enkelt tillgå för äldre är en förutsättning för att äldre ska kunna umgås och skapa kontakter då det sociala nätverket ofta minskar med åldern (Statens folkhälsoinstitut 2008 B). För att dra det till sin spets är människan alltid ensam. Vi är ensamma när vi föds och ensamma när vi dör. Livets gång delar vi ofta tillsammans med andra men när vi ska dö är vi alltid ensamma. Det är inte alla som har någon att dela sitt liv med vilket gör att den sociala ensamheten blir stor. Vid en sådan ensamhet kan personalen bli en viktig del i patientens liv. ”Att bli sedd i sin situation och att bli sedd som den man är, kan minska känslan av existentiell ensamhet” (S 60) Att bli bekräftad som person är en viktig aspekt för att känna mening och meningsfullhet (Strang 2007). Isolering och ensamhet bland äldre är en negativ fördom. De flesta undersökningar visar att en liten andel äldre är ensamma och isolerade. Skillnad kan göras mellan två typer av ensamhet och isolering; subjektiv och objektiv ensamhet. Den subjektiva ensamheten är den egna upplevelsen av en individs sociala nätverk. Denna känsla kan infinna sig trots att det finns vänner och anhöriga i närheten. Den objektiva ensamheten handlar om hur många kontakter en individ faktiskt har och hur många hon träffar (Berg 2007). Den objektiva ensamheten är inte vanlig bland de äldre i Sverige. Den subjektiva ensamheten upplevs av relativt få då de inte tycker att den sociala situationen innebär ett stort problem. Av de som är 84 år och äldre känner sig 38 procent aldrig ensamma. I åldersgruppen 55-74 år är det 50 procent som aldrig känner sig ensamma (SCB 2006). Det finns flera omständigheter som kan påverka att äldre blir ensamma och isolerade . Några orsaker kan vara hälsoproblem, rörelsesvårigheter samt nedsatt hörsel. En annan faktor kan vara förlust av familj, vänner och andra bekanta genom sjukdom och död. Speciellt svårt kan det vara när ens livskamrat dör vilket kan innebära både stora fysiska och psykiska påfrestningar. Konsumtionen av lugnande medel och sömnmedel är större bland de äldre som upplever ensamhet och isolering än de som inte gör det. Man kan även se att de ensamma äldre känner sig trötta och sjuka i större utsträckning trots att de inte är mer sjuka än andra äldre (Berg 2007).

2.7.2 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har positiv effekt på den fysiska och psykiska hälsan hos äldre samt ökar livskvalitet, välbefinnande och möjlighet till sociala kontakter. Fysisk aktivitet är den del av livsstilen som kan ha störst positiv effekt på hälsan. Det har både sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande effekter (Statens folkhälsoinstitut 2008 A). I Sverige är rekommendationen för hälsofrämjande fysisk aktivitet att alla bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen. Forskningsresultat har visat att regelbunden fysisk aktivitet och träning kan reducera och förebygga fysiska och psykiska förändringar relaterade till ålder. Olika former av aktivitet har positiv effekt på hälsan, detta gäller både fysiska aktiviteter och att vara delaktig i sociala samt kulturella sammanhang. En av de viktigaste formerna av aktivitet hos äldre är promenader, vilket är en aktivitet som ökar i takt med att mer ansträngande aktiviteter minskar när man blir äldre (Statens folkhälsoinstitut 2008C).

10

En svårighet för vissa äldre kan vara att det finns en vilja och önskan att utöva de aktiviteter som de gjort tidigare i livet, men som nu inte längre är möjligt eller svårt. Detta leder inte sällan till känsla av frustration och besvikelse (Dehlin et al. 2001). För äldre är hemmet medelpunkten för aktivitet och delaktighet. Om hemmet är en plats där individen kan känna trygghet och komfort skapar det en möjlighet för individen att inhämta energi vilket är en förutsättning för att kunna vara aktiv också utanför individens hem (Ekwall 2010). Trädgårdsarbete, att promenera och vandra omkring i skog och mark är aktiviteter som ökar framförallt för äldre i gruppen 75-84 år. Det är många fler i befolkningen som motionerar idag än på 80-talet. I gruppen 75-84 år motionerar var tredje minst två gånger i veckan men 20 procent får ingen motion. Hos äldre över 85 år är det 40 procent som inte får någon motion (SCB 2006). De aktiviteter som är viktigast för äldre är naturbaserade aktiviteter som exempelvis friluftsliv (Statens folkhälsoinstitut 2008 C). Cirka 75 procent av dem som är över 75 år vistas utomhus dagligen. För dem som är 85 år och äldre är det cirka 37 procent. Cirka 8 procent kommer bara ut någon gång per månad eller mer sällan (SCB 2006). Personer över 75 år är den grupp som nyttjar grönområden minst. Studier visar dock att denna grupp vill vara ute mer än de faktiskt är (SOU 1999). Både det fysiska, psykiska samt det sociala välbefinnandet påverkas positivt av utomhusmiljö och naturupplevelser. Detta är speciellt betydelsefullt för hälsa och livskvalitet hos äldre. Att vistas utomhus påverkar den psykiska hälsan positivt genom att stresshormoner och symtom vid psykisk sjukdom minskar (Statens folkhälsoinstitut 2008 A). Det finns många faktorer i utevistelsen som främjar hälsan: dagsljus kan minska risken för ångest och depression samt förbättra sömnkvaliteten. Natur och grönska kan till exempel ha en positiv effekt på stress och återhämtning. Att ha aktiviteter utomhus kan vara ett sätt att få fysisk träning vilket är en viktig friskhetsfaktor. Utomhusvistelse bidrar till att välmående även om en individ inte är fysiskt aktiv utomhus. Att vila utomhus påverkar hälsan på ett positivt sätt (Statens folkhälsoinstitut 2003). Grönområden kan fungera som en mötesplats där social gemenskap kan främjas och ensamhet reduceras Att vistas utomhus i grönområden kan bidra till att bättre klara psykiska och fysiska påfrestningar (SOU 1999). En förutsättning för att äldre skall kunna vistas utomhus är att närmiljön är tillgänglig, om närmiljön är utformad på ett dåligt sätt innebär det hinder för äldre att vistas utomhus (Statens folkhälsoinstitut 2008 C). Det är inte bara närmiljöns tillgänglighet som påverkar om de äldre får komma ut eller inte, det handlar ofta om fysiska, psykiska eller organisatoriska hinder som är möjliga att övervinna. Hinder är avgörande för om en individ har ett funktionshinder eller inte vilket innebär att färre hinder är det samma som färre funktionshindrade (Statens folkhälsoinstitut 2003). Det är av vikt att grönområden finns i nära anslutning till bostaden och för äldre är en förutsättning att grönområdet finns inom max 200 meters avstånd (SOU 1999).

2.7.3 Meningsfullt liv Människan söker mening med tillvaron hela livet och olika saker är meningsfulla i olika faser i livet. En viktig del för ett meningsfullt åldrande handlar om att få behålla sina intressen som en del äldre ofta gör genom att kompensera för förlust och anpassa sig. Det meningsfulla blir ofta påtagligt i aktivitet och gemenskap för äldre. Åldrandet behöver inte innebära en upplevelse av minskad meningsfullhet och värde. Individen påverkas dock av vilken tillgång det finns till arenor, där man kan ingå i ett socialt sammanhang. I fjärde åldern är upplevelsen av meningsfullhet och delaktighet viktigt. Dessa begrepp kan ha olika innebörd för olika individer men handlar ofta om vardagliga aktiviteter som exempelvis att laga mat och handla. Något annat som kan bidra till upplevelsen av meningsfullhet är att få fortsätta med sina rutiner i vardagen (Statens folkhälsoinstitut 2005).

11

KASAM eller känsla av sammanhang består av tre centrala delar; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär en upplevelse av att omgivningen och det som händer runt en individ är greppbart, strukturerat och förutsägbart. Hanterbarhet handlar om upplevelsen av vilka resurser en individ har för att möta utmaningar i livet. En hög känsla av hanterbarhet kan bidra till att kunna hantera svåra situationer utan att känna sig som ett offer i situationen och kunna gå vidare i livet. Meningsfullhet innebär att ha ett känslomässigt engagemang för saker i livet. Det handlar om att känna att det är värt att ta en utmaning och känna ett engagemang i det, att hitta en mening med det som händer för att kunna ta sig vidare i livet. Då en individ stöter på problem finns vid hög KASAM en känsla av meningsfullhet och motivation vilket leder till en vilja att söka resurser för att lösa problemet (Antonovsky 2005). Att ha inflytande och känna sig delaktig är två förutsättningar för en god hälsa genom att de styrker känslan av att ingå i ett sammanhang. Att känna sammanhang kan bestå i att tillvaron upplevs som meningsfull och hanterbar. Dessa känslor bidrar till att kunna klara påfrestningar. Att kunna påverka sin livssituation och aktivitet i samhället är betydelsefullt. På samhällsnivå krävs att förutsättningar finns för att kunna vara delaktig. Det är inte minst viktigt att de äldres resurser uppmärksammas. Det finns en stark koppling mellan hälsa och inflytande. För att kunna vara delaktig är en viktig förutsättning tillgänglighet i samhället. Att kunna acceptera sig själv och sitt liv är en grund till att uppleva mening i tillvaron (Statens folkhälsoinstitut 2008 B). En förutsättning för att kunna känna frihet är att ha valmöjligheter. Möjligheten att välja kan handla om olika saker till exempel att vilja umgås med andra eller vara själv. Valet att vara ute eller inte är en viktig sak att själv kunna välja. Självbestämmandets grund är valmöjligheter (Statens folkhälsoinstitut 2003). Vid aktiviteter i vardagen finns ett samband mellan hur tillgänglig bostaden är och hur självständiga äldre kan vara. Tillgängligheten beror på individens kapacitet i relation till de fysiska hinder som finns. Utformningen av närmiljön och hemmet är avgörande för möjligheterna att vara aktiv och delaktig för äldre (Ekwall 2010).

2.7.4 Goda matvanor Mat är inte endast ett biologiskt behov utan något som alltid är närvarande i vardagen. Mat är knutet till olika vanor och traditioner och finns som en del i individens identitet. Matsituationen har även stor social betydelse då den är en del i vardagen. Måltiden kan fungera som en plats för kommunikation och umgänge då den ofta står för trevligt umgänge (Mattsson 2002). För en god hälsa är näringsrik och varierad kost viktigt (Statens folkhälsoinstitut 2005). I den tredje åldern har de flesta goda matvanor. Riskgrupper finns dock när det gäller dålig kost och näringsbrist bland annat ensamboende äldre män, de som är inaktiva, socialt isolerade samt nyblivna änkor och änklingar. I den fjärde åldern är det vanligt med undervikt och undernäring vilket påverkar kroppens funktioner negativt. Biverkningar av läkemedel och funktionsnedsättningar leder till att det är viktigt att måltiderna anpassas (Statens folkhälsoinstitut 2005). Mattsons (2002) studie visar att äldre på särskilt boende upplevde att måltider var betydelsefullt genom den sociala gemenskapen. Insatser som kan främja hälsan kan vara att gemensamma måltider ordnas på särskilda boenden för att motverka ensamhet hos de boende samt att de äldre som inte längre kan handla mat själva får denna levererad hem (Mattsson 2002). För att främja goda matvanor i den fjärde åldern är det viktigt att måltiderna stimulerar aptiten. Ett sätt för att öka aptiten kan vara att äta tillsammans med andra vilket kan bidra till social samvaro och avkoppling (Statens folkhälsoinstitut 2005).

12

3 Metod I denna del redogörs för de metoder som använts i studien för datainsamling och analys. Även studiens trovärdighet och etiska överväganden redovisas.

3.1 Kvalitativ metod Studien har en kvalitativ ansats för att besvara syftet. En kvalitativ metod var mest relevant och lämpade sig bäst för att få en djupare förståelse för respondenternas upplevelse, ge dem utrymme att berätta med egna ord, samt skapa en dialog där det fanns utrymme för att kunna ställa frågor. Med en kvalitativ metod eftersträvas att respondenterna ska få uttrycka sig med egna ord och att intervjuaren undviker att styra samtalet för att få fram så mycket så möjligt av respondentens åsikter. Den kvalitativa metoden kan därmed ses som en öppen metod (Jacobsen 2007). Kvalitativa metoder används för att analysera och beskriva egenskaper, karaktärsdrag eller kvaliteter i den företeelse som skall studeras (Malterud 2009). Då denna studie strävar efter att belysa några äldres upplevelse ansågs den kvalitativa metoden vara bäst. Vid en kvalitativ ansats finns flera sätt att samla in data. Det kan till exempel vara intervju, källstudie och observation. I denna studie har intervjuer varit metoden för datainsamling. En intervju kan ske i grupp eller enskilt. Vid genomförandet av en intervju används en intervjuguide som kan vara strukturerad eller öppen. Den öppna intervjun utgår ifrån olika teman medan den strukturerade består av förbestämda frågor. Platsen för intervjun, alltså kontexten, är också viktig för intervjuns resultat då den kan påverka respondenternas svar. Intervjuplatsen kan vara naturlig eller onaturlig för respondenten. En neutral plats kan vara i respondentens hem medan en onaturlig plats kan vara en okänd plats för respondent och i vissa fall även för intervjuaren. Ingen kontext är helt neutral då platsen för intervjun alltid har en påverkan för resultatet (Jacobsen 2007).

3.2 Förförståelse Förförståelsen innebär att verkligheten inte endast uppfattas med våra sinnen utan även hur vi tolkar den. Våra värderingar påverkar vår förförståelse. Upplevelsen av det som finns omkring oss baseras på tolkningar och värderingar från erfarenheter i livet (Thurén 2006). En av oss har tidigare erfarenhet av arbete inom äldre omsorgen, men båda hade föreställningar om att äldres psykiska hälsa inte prioriteras utan att fokus snarare ligger på de fysiska behoven. Socionomutbildningen har färgat våra värderingar och tolkningar samt påverkat bilden av samhället. Detta har bidragit till en uppfattning om att exempelvis sociala relationer påverkar den psykiska hälsan. Efter ytterligare litteratursökningar kring psykisk hälsa framkommer att det finns många element som påverkar den psykiska hälsan såsom åldrande, aktivitet, sociala relationer och självbestämmande. Förförståelsen finns med i studien. Det kan vara en givande fördel då det kan vara en del i undersökarens motivation. Den kan även vara något negativt om den påverkar för mycket och hindrar undersökaren från att se nya saker. Förförståelsen kan bygga på erfarenheter, hypoteser och perspektiv från undersökarens yrkesverksamma område (Malterud 2009).

13

3.3 Litteratursökning Litteratursökningen har till största del skett genom sökningar på olika webbplatser. De webbplatser som använts mest är Libris, Divaportal, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut samt Statistiska centralbyrån. Illumina har använts för att söka artiklar elektroniskt. Några av de sökord som använts mest är äldre, psykisk hälsa, sociala relationer, beroende, särskilt boende, självbestämmande och aktiviteter med mera. Litteratur har även sökts genom böcker, avhandlingar och rapporter genom att se på referenser för att hitta aktuell litteratur.

3.4 Urval och tillvägagångssätt Populationen är äldre som bor på särskilt boende, dock inte för demenssjuka. Urvalet blev äldre på särskilt boende med hemtjänst. Respondenterna valdes ut genom bekvämlighetsurval då det var svårt att få tag på respondenter. Bekvämlighetsurval innebär att de respondenter som deltar i studien inte väljs utifrån bestämda kriterier utan blir de som är tillgängliga (Jacobsen 2007). För att finna intervjupersoner sökte vi på en kommuns hemsida för att ta reda på vilka särskilda boenden som fanns. Då utbudet var för litet sökte vi efter ytterligare boenden i en annan kommun. Den första kontakten togs med enhetschefer på de boenden som var aktuella för oss via mail (se bilaga 1). Då svaren dröjde togs kontakt med fler enhetschefer. De enhetschefer som var intresserade tog i sin tur kontakt med de boende som de trodde ville delta, och återkom sedan med besked till oss via mail. Det var svårt att få kontakt med enhetschefer som hade möjlighet att hjälpa oss att få kontakt med respondenter vilket gjorde att intervjuerna genomfördes på ett boende i vardera kommun som kontaktats. De enhetschefer som hade äldre från boendet som var intresserade kontaktades på telefon. Respondenterna valdes ut av enhetschefer eller personal på boendena och blev även de respondenter som senare deltog i studien. För att bestämma tid och plats kontaktades enhetscheferna senare via telefon. Tre av respondenterna fick vi telefonnummer till och kontaktade på egen hand för att boka tid för intervju med dem. De fyra andra respondenterna bestämde tid för intervjun med enhetschefen som i sin tur meddelade oss tid och datum.

3.5 Datainsamling Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer (se bilaga 2). Intervjuguiden som användes bestod av två delar. Den inleddes med att respondenten fick berätta fritt om sig själv utifrån några punkter. Den andra delen bestod av frågor om respondenternas upplevelse av sin psykiska hälsa och vad som påverkar den. Ordningen på frågorna anpassades efter vad respondenterna svarade, detta för att ha möjlighet att följa upp det de berättade. Utifrån respondenternas svar på de öppna frågorna ställde vi följdfrågor. Alla intervjuer inleddes med en presentation av oss som intervjupersoner, studiens syfte samt information om vetenskapsrådets forskningsetiska krav (Vetenskapsrådet 2010). Intervjuerna ägde rum i respondenternas hem efter deras önskemål. Intervjutiden varierade mellan cirka 20 och 40 minuter. Vi deltog båda på samtliga intervjuer och hade delat upp intervjufrågorna genom att båda ställde lika många frågor för att undvika att någon skulle vara passiv under intervjun. Anledningen till att vi valde att båda skulle medverka vid intervjuerna var för att ge möjlighet för båda att ta del av intervjusituationen. Detta på grund av ett antagande att det var mer än bara de verbala svaren som var viktiga då även kroppsspråket har betydelse, vilket kan vara svårt att beskriva för den andra som inte skulle varit närvarande. Intervjuerna spelades in på dator med ett program, ljudinspelaren, för att enkelt kunna transkribera dem.

14

3.6 Analysmetod och bearbetning I denna studie har analysen av insamlade data inspirerats av innehållsanalys. I en innehållsanalys är det första steget kategorisering av rådata utifrån de teman som är återkommande i materialet. Kategorierna skapas för att få en överblick och delas in utifrån de delar i intervjumaterialet som liknar varandra eller rör samma tema. Genom kategoriseringen kan jämförelse göras av materialet från flera intervjuer. Kategorierna styrks sedan med citat från intervjuerna som belyser vad respondenterna säger om en särkskild kategori. Som ett sista steg i innehållsanalysen jämförs kategorierna i de olika intervjuerna med varandra (Jacobsen 2007). Intervjuerna transkriberades ordagrant genom att lyssna på inspelningarna och skriva ner allt som sades under intervjuerna. Det utskrivna materialet blev sammanlagt 88 sidor data. Analysen av det insamlade datamaterialet har i studien inte skett utifrån en specifik teori. Den tidigare forskningen som presenterats i litteraturgenomgången har varit grunden i analysen av studiens data. Efter transkriberingen tematiserades intervjuerna genom att materialet lästes flera gånger för att få fram de saker som var igenkommande i alla intervjuer. Under genomläsningen markerades de saker som var återkommande i olika färger. Sedan fördes det som var igenkommande in i en tabell för att se vad som återkom flest gånger. Tematiseringen resulterade i sex kategorier. I resultatet har tre av dem delats in efter vad i kategorierna som kan påverka den psykiska hälsan negativt och positivt. Det resulterade i nio kategorier som användes i resultatredovisningen. Varje kategori styrktes med citat från transkriberingen av intervjuerna. Då intervjumaterialet var litet skapades kategorierna utifrån hela intervjumaterialet och inte från varje enskild intervju.

3.7 Reliabilitet och validitet Reliabilitet innebär hur tillförlitlig en studie är. Vid intervju som metod kan ledande frågor påverka respondenternas svar (Kvale 1997). I denna studie har ledande frågor undvikits i intervjuerna för att inte påverka respondenternas svar för mycket. Följdfrågor användes dock vilket har påverkat resultatet. Hur frågorna formuleras kan också påverka respondenternas svar. Transkriberingen av en intervju kan se olika ut trots att den utgår från samma inspelade intervju. En orsak till detta är intervjuarnas tolkningar av det som sägs utifrån kvaliteten på inspelningen eller att den som transkriberar hör fel (Kvale 1997). Då intervjuerna i denna studie skulle transkriberas enades vi innan transkriberingen om hur vi skulle skriva. Transkriberingen gjordes med stor noggrannhet i denna studie men det är ingen garanti för att det som sägs tolkas på samma sätt. Skillnad kan göras mellan intern och extern validitet. Intern validitet innebär att i studien ha undersökt det som var avsett att undersöka. Om en studie inte undersökt det som var syftet har undersökningen låg validitet och resultatet blir inte trovärdigt (Thurén 2006). Under undersökningens stadier finns olika faktorer som kan inverka på studiens validitet. Under intervjun handlar validitet om kvaliteten på intervjun och respondenternas svar (Kvale 1997). I denna studie kan validiteten ha påverkats av hur respondenterna tolkat intervjufrågorna men även tolkningarna av svaren under intervjun och tematiseringen. Även transkriberingen påverkas av intervjuarens tolkning av vad respondenten sagt (Kvale 1997). I denna studie har transkriberingen varit ordagrann men en tolkning av respondenternas utsagor har gjorts i resultatet. En förutsättning för en valid studie är att använda sig av kartläggningsmetoder och begrepp som är av relevans för syftet. En risk är att respondenterna svarar sanningsenligt på frågor som inte är de avsedda frågorna (Malterud 2009). Att respondenterna i denna studie förstått frågan på det sätt som var avsett finns det ingen garanti för. Om den data som samlats in inte är svar på frågor som stämmer överens med denna studies syfte är resultatet inte trovärdigt, om inte det som var avsett att belysa har blivit belyst.

15

Extern validitet handlar om att kunna generalisera resultatet från en studie till en annan (Jakobsen 2007). Det skulle vara att resultaten från denna studie skulle vara desamma för sju andra äldre på ett annat boende. Inom vetenskaper där människor studeras är det svårt att generalisera då människor och situationer är unika vilket även innebär att det finns en egen logik och struktur i varje företeelse (Kvale 1997). Denna studie är inte generaliserbar, då det inte går att genaralisera resultatet för hela populationen då urvalet i denna studie endast bestod av sju personer, vilket är ett alldeles för litet urval i jämförelse med populationen.

3.8 Etiska överväganden I denna studie har vetenskapsrådets etiska principer tagits i beaktning (Vetenskapsrådet 2010). De principer som bör följas är enligt vetenskapsrådet; Informationskravet – innebär att forskare skall informera respondenterna om vilka villkor som gäller för deras deltagande. Deltagandet är frivilligt och respondenterna kan när som helst välja att avbryta intervjun. Hit hör också att informera om vilka forskarna är och vilket syfte de har med studien. Det material som samlas in kommer endast att användas i forskningssyfte. Samtyckeskravet – vid aktivt deltagande från deltagarna skall samtycke alltid inhämtas. Respondenterna får själva vara med att bestämma vart intervjun skall infinna sig och hur länge den skall vara. Om de väljer att avbryta intervjun så skall det ej påverka dem på ett negativt sätt eller få negativa följder. Konfidentialitetskravet- de uppgifter som framkommer om respondenterna under datainsamlingen måste bevaras på ett sådant sätt att ingen utomstående kan ta del av dessa uppgifter. Det är särskilt viktigt då studien rör ett område som kan vara känsligt för respondenterna. Nyttjandekravet - innebär att det insamlade materialet från intervjuerna endast får användas i forskningssyfte och inte lånas ut till andra ändamål. Respondenterna är de enda som får använda forskningsresultatet för att begära hjälp eller vårdinsatser. Andra forskningsetiska rekommendationer är att informera respondenternas rättighet att ta del av studien innan den publiceras (Vetenskapsrådet 2010). Då enhetscheferna kontaktades innan intervjun via mail framgick ovanstående etiska riktlinjer i brevet. Innan intervjuerna började informerades respondenterna om dessa forskningsetiska krav samt att samtycke till intervjuerna spelades in. Inspelningarna har förvarats på ett sådant sätt att ingen annan har tillgång till dem och de kommer att makuleras när de inte längre behövs för studien. Också transkriberingarna har förvarats så att ingen ska kunna ta del av dem, också dessa kommer att makuleras. I resultatet har alla respondenter benämnts som hon och henne för att försvåra identifiering. Vissa uppgifter som till exempel namn på respondenter, ålder, bostadsort samt information om anhöriga har också ändrats, även detta för att försäkra respondenternas anonymitet.

16

4 Resultat I detta avsnitt presenteras studiens empiriska data. Avsnittet inleds med en kort presentation av respondenterna. Detta följs av en redovisning av respondenternas upplevelse av sin psykiska hälsa. Därefter ges en presentation av hur respondenternas boendeförhållanden påverkar deras psykiska hälsa. Sedan redovisas vad respondenterna upplever kan påverka deras psykiska hälsa negativt och därefter det som kan påverka den positivt.

4.1 Presentation av respondenterna Svea är 80 år och har bott på serviceboendet i 8 år. Hon har ett intresse för handarbete, gillar att se på tv och brukar träna två gånger i veckan. Svea trivs bra med de andra boende och tycker att personalen är bra. På en toppendag skulle hon åka till stan och handla. Hulda är 97 år och flyttade till boendet för 2 år sedan. Hon är änka sedan många år och har en son som senaste tiden varit sjuk en del. Hulda gillar kläder, att gå på stan och brukar vara fysiskt aktiv tre gånger i veckan. På en toppendag så skulle hon åka till stan och titta i affärer. Astrid är 80 år och har bott på serviceboendet i 10 år. Hon trivs jättebra på boendet och tycker om att laga mat, blommor och att vara ute i naturen. Hon har en dotter som betyder mycket för henne. Astrid har en trygghet i sin tro och känner att det ger henne styrka. På en toppendag så skulle hon hälsa på sin dotter som bor på landet. Gertrud är 91 år och flyttade in på serviceboendet för 4 år sedan. Hon är både mormor och gammelmormor och umgås mycket med familjen, både genom att hälsa på dem och få besök. Gertrud brukar vara med på aktiviteter på boendet, bland annat på högläsning och musikunderhållning. En toppendag för Gertrud skulle innebära att hon kunde känna sig helt säker på att slippa sjukdom både för sin egen och familjens del. Magda är 77 år och har bott på boendet i drygt 1 år. Hon trivs inte så bra på boendet då hon saknar att få komma ut. När Magda blev änka fick hon svårt att klara sig hemma och fick då flytta in på servicebostaden. Hon har en son som brukar besöka henne och ta med henne ut. Hon brukar också vara med och spela bingo på boendet. Magda längtar efter att få vara mer fysiskt aktiv vilket är svårt på grund av funktionsnedsättningar. Tyra är 83 år och har bott på boendet i drygt 1 år. Hon har tre barn som bor i en annan del av Sverige och är änka sedan sex år tillbaka. Tyra trivs jättebra på boendet, som hon länge velat flytta in på. Hon har en positiv inställning till livet och försöker göra det bästa av det hon har. Tyra är en aktiv dam och så fort det är underhållning på boendet deltar hon. Film är ett stort intresse och på en toppendag skulle hon äta en glass i solen. Dagmar är 90 år och har bott på serviceboendet i 4 år. Hon trivs bra på boendet, och tycker att hennes psykiska hälsa är god. Dagmar har inga egna barn men har annan familj som hon har kontakt med. Hon tycker om skog och mark och på en toppendag skulle hon ta med fikakorgen och åka till en sjö. Dagmar är uppvuxen i en musikfamilj och gillar att delta då det är allsång på boendet.

17

4.2 Upplevelse av psykisk hälsa Hur respondenterna upplever sin psykiska hälsa framgår som något diffust och svaren antyder att den fysiska hälsan påverkar den psykiska hälsan och att det är svårt att skilja dessa åt. På frågan om hur respondenterna upplever sin psykiska hälsa så svarar de så här;

Tyra ”Det är inget fel på den sidan … nej, jag är nöjd som har det vet du, det är bra när man är det”

Svea

”ja annars är det bra…bara jag har ont i ena benet”

Dagmar ”Jag känner mig lugn, det är inget…som vanligt, som jag gjort alltid”

Gertrud

”Ja det är inga problem… ja jag tycker inte att jag har några problem inte”

Hulda ”ja genom att jag…jag har ju så svårt att gå, det är svårt vet du…det tar ju emot allting vad jag ska göra vet

du… men är man sjuk så är man sjuk”

Magda ”Jag trivs inte bra här å då är det inget att göra något åt”

Astrid

”Ja du den är inte så god..nej…för efter allt så kommer det…perioder som…inte är så roliga”

4.3 Boende Att bo på serviceboende är något som påverkar respondenterna på flera sätt. Flertalet av dem berättar om sina tidigare bostäder och att de bland annat tvingats göra av med mycket möbler. En del berättar även om att de tidigare bott centralt och haft nära till affärer och umgänge med grannar. Några berättar att deras förväntningar inför flytten till serviceboendet var låga men att de nu trivs bättre än de trodde de skulle göra. Dagmar säger; ”Ja jag mår bra inombords, har trevliga kamrater här å trevligt bemötande å. Ja jag trivs bättre än jag trodde att

jag skulle göra” Att få flytta till serviceboendet var även för vissa något som de hade längtat efter. Tyra berättar; ”Jag har ju hoppats på det i många år att få komma hit… det är ju ändå det trevligaste stället i stan..de har ju lite underhållning och stora matsalen så det är jättebra…jag trivs jättebra, ja också har jag ju fått beviljad hjälp

här också, de tvättar å de städar å de lägger på överkastet på min säng å bäddar rent varannan vecka, det hör till alltså. Och sedan beställer jag varor på en inköpslista som de ordnar och så kommer de hit… antingen Konsum

eller Ica det får jag faktiskt välja”

18

Astrid trivs bra på boendet och har bott där i 15 års tid;

”Ja det är jättebra å jag tycker..jag tycker det är bra för att jag….jag har det så lugnt och gott å personal ställer upp och hjälper å jag har hjälp…jag har tre gånger om dagen..jag har larm å allt jag kan behöva”

Det finns även de respondenter som inte trivs och som saknar sitt gamla boende, och upplever

att de inte hade något riktigt hem längre. Hulda berättar;

”Ja så att…..ja…..jag vet inte hur det blir….ja om jag….jag kommer väl aldrig, jag har ju inget hem nu….jag har den här lägenheten, är ju min liksom nu men jag känner inte för det… jag har fått gjort bort så mycket

möbler vet du… jag får inte plats med det vet du…å jag var så kär i allt va jag hade…för jag hade valt det” Orsakerna till varför respondenterna flyttat till boendet var av olika skäl. Någon flyttade av ekonomiska skäl, andra för att de inte kunde bo hemma själva och några för att anhöriga tyckte att det var bäst. Magda säger;

”När min man dog så var det för dyrt, det var mest ekonomiskt att jag flyttade hit…det är säkert ett bra boende,

men det passar inte mig då men”

4.4 Vad som kan påverka den psykiska hälsan negativt

4.4.1 Åldrande Respondenternas berättelser tyder på att åldrandet påverkar många områden i livet som i sin tur påverkar den psykiska hälsan negativt. Det kan bland annat bero på värk och krämpor vilket samtliga respondenter uppger att de har. Dagmar berättar om sin upplevelse av värk;

”Värk det är det värsta som finns, om man tar tabletter hjälper ingenting å…man vill ingenting, å hemskt…betyder allt, livet om man kan säga… jag vet inte vart jag ska ta vägen å göra en hur man ska stå, gå

och ligga”

Astrid har en liknande upplevelse av värk;

”Dåliga armar för att kunna göra något åt å ryggen är dålig så jag kan inte stå… jag kan inte stå, gå å det

inverkar allt”

Magda har efter en tids sjukdom fått mycket värk vilket påverkar henne mycket;

”Ja det gör ont…när det gör ont i benet så gör det ont i armen”

Värk och sjukdom påverkar att respondenterna inte kan leva sina liv som tidigare. De områden som respondenterna upplever påverkas mest är det sociala nätverket, aktivitet, och att känna självbestämmande.

19

4.4.2 Förändring av sociala relationer Respondenternas berättelser tyder på att sociala relationer är viktigt för dem. Många uppger att olika slags förändringar i det sociala nätverket som skett i samband med åldrande och flytt till boendet påverkar deras psykiska hälsa. Att bevara kontakt med gamla vänner och bekanta upplevs som svårt för vissa av respondenterna. Hulda som inte klarar att besöka sina vänner som inte bor på boendet beskriver det så här;

”Ja visst å jag hade två underbara människor, familjer där men den ena flyttade till Malmö men den andra bor kvar …bodde ovanför mig…. Underbara människor…. Men det är inte så lätt när man inte har så.. har svårt

att ta sig fram”

Astrid berättar att hon känner att ingen förstår henne och att hon känner sig ensam även om hon har familjen, andra boende och personal runt sig; ”Jaa…visst…å så är det som om det skulle kunna se utan på mig…att inte jag …är som de andra, jag vet inte

men jag känner så”

Åldrandet innebär också att även vänner och bekanta åldras vilket gör att de sociala relationerna förändras. Magda berättar följande; ”Jag har en kompis som brukar komma hit o brygga kaffe åt mig så var vi på balkongen när det var fint väder å

nu har han hamnat på sjukhuset …”

Flera av respondenterna berättar om oro för anhöriga som råkat ut för olyckor/sjukdomar eller rädsla för att något ska hända dem. Hulda berättar om hennes dotter som blivit sjuk;

”Ja det är ju hemskt, jag sitter inne i det här rummet bara å sen har jag bara en dotter å hon…har hamnat på sjukhus hon.. så jag är... så ensam”

Flera av respondenterna upplever att de påverkas negativt av andra på boendet. Dagmar berättar om hur hon påverkas av andra boende;

”Ja det sitter där ena dan friska och andra dan kan de ha ramlat och slagit sig sen kanske de inte kommer, kanske man inte ser dem nåt mer……ser hur de sitter och hänger vid borden där å”

Att flytta till servicehuset innebar förändringar för respondenterna både genom att de fick nya bekantskaper men även att det sociala nätverket begränsades. Gertrud upplever det såhär;

”Ja men du vet det blir inte på samma vis i alla fall som de som är klara å rediga därifrån jag kom vet du” Att anhöriga går bort är något som också påverkar och ändrar det sociala nätverket. Trots förlusten av sin man försöker Tyra att ha en positiv inställning till livet; ”Jaa, jag försöker i alla fall.. den tid jag har kvar, sen väntar jag, jag tror att Kurt väntar på mig vet du så att,

det är ju en sån inställning å den är ju bra att ha, det är jag fullständigt övertygad om. Vi hade 60 år ihop i livet så att varför skulle man inte kunna få ses sen”

20

Astrid uttrycker att hon saknar någon att prata med under perioder då hon upplever att hon inte mår så gott; ”Ja jag ville ha nån att prata med då .. men det är inte så nu för tiden nej… alla har så brått å det ska gå så fort

å de jaa… så de är dåligt med det”

4.4.3 Förändringar som skapar hinder för aktivitet Samtliga respondenter uppger att de har värk och krämpor vilket bidrar till att de inte kan göra det de kunnat göra tidigare i livet. Respondenterna upplever detta som något som påverkar deras psykiska hälsa på ett negativt sätt. Flera av respondenterna beskriver en längtan och minnen från det som varit. Dagmar saknar att kunna gå ut i skogen; ”Var ute och plockade mycket bär.. tyckte jag var roligt…blåbär och lingon och då kände en riktigt skogsluften å

allt”

Flera respondenter upplever att bland annat värk och att inte kunna gå så bra bidrar till att de inte längre kan göra saker de gjort tidigare. Hulda berättar att det påverkar hela hennes liv;

”Ja genom att jag…jag har ju så svårt att gå, det är svårt vet du…det tar ju emot allting vad jag ska göra vet du… Ja men jag va ju affärerna nära, jag kommer inte på en affär å jag kommer inte ut nånting…jag sitter inne

bara här”

Några respondenter upplever att deras vardag är långtråkig och att alla dagar ser likadana ut. Magda har fått fysiska funktionsnedsättningar som orsakar att hon inte kan röra sig som hon skulle vilja. Hon berättar hur en dag kan se ut för henne;

”Då sitter jag som jag gör nu för det mesta jag kan allt på tv:n nu…Jag skulle vilja åka på gymnastiken eller bada i bassängen”

På frågan om hur en dag kan se ut svarar Svea;

”Jaa vi går upp klockan åtta på morgonen...å sen, tvätta å få lite frukost... å sen har du inget att göra”

Astrid berättar skrattande att hon inte orkar lika mycket som förut vilket påverkar hennes vardag; ”Ja men det klarar jag inte här ifrån…jag orkar det inte…jag är sämre och när jag vart nere på nånting så och

varit ute då är jag tacksam när jag kommer tillbaka hem”

En fråga var under intervjuerna hur en toppendag skulle se ut för respondenterna, många svarade att de längtade efter att få komma ut. Dagmar beskriver hur dagen skulle se ut för henne: ”Ja då skulle jag gå ut i det fria (skrattar) ta med kaffe med å sitta vid en sjö å… jag älskar skog men den kan

jag inte gå i”

21

4.4.4 Respondenternas beroende av hjälp Värk och krämpor innebär för respondenterna att de får svårare att göra de aktiviteter och vardagssysslor som de tidigare kunnat göra, vilket leder till ett ökat beroende av hjälp från andra. Samtliga respondenter äter medicin, vissa av dem uppger att de inte skulle klara sin vardag utan samt att flera av dem inte vet hur många eller för vad de äter medicin. En av de vardagssysslor som flera respondenter behöver hjälp med är att handla mat, flera respondenter får hjälp med att handla och få maten levererad hem. Hulda upplever det som problematiskt; ”Ja de har ju en firma som kommer och handlar men du vet när dom…kommer med frukt och det vet du, då får jag bananer som är så här (visar med händerna) så nu sist så sa jag att flickor nej nu skriver ni att jag tar…om

vi säger två stycken mindre… jag kan inte reglera det där vet du”

De flesta respondenter äter mat som serveras på boendet då de inte längre klarar av att laga mat själva. Flera av respondenterna uppger att de inte tycker om maten och Tyra berättar att hon inte tycker om att bli serverad och inte få ta mat själv; ”Här häver de upp på tallriken och det är min fasa, jag vill ta lite själv, då behöver man inte så där massor som

dom lägger på, det hjälper inte att säga till… jag tycker det smakar ingenting och jag gillar det inte”

Flertalet av respondenterna har svårt att ta sig ut på egen hand och är i behov av personalens hjälp för att klara det. Astrid tycker det är jobbigt att vara beroende av personalens hjälp;

”Ja då jo en ska larma vet du men det är stönigt och en vill klara sig lite själv å”

Ett hinder för aktivitet som respondenterna berättar om är att inte kunna ta sig ut. Magda berättar om en önskan att få hjälp att komma ut;

”..Någon gång vore det roligt om de sa att vi ska hjälpa dig ut”

Svea berättar att hon tycker om att sy men att hon på senare tid inte kan trä i tråden i nålen och att hon behöver personalens hjälp med detta;

”Jo jag när jag frågar men då säger de alltid nej vi har inte tid till det (skrattar)”

På frågan om de äter några mediciner svarar Dagmar och Astrid;

”Ja det måste jag annars så klarar jag mig inte”

”Det är för så mycket… jag har äggkoppen full jag med…mediciner”

Respondenterna berättar att personalen har många att hjälpa och ibland är stressade. Magda berättar; ”De har så många å sköta allt det här…som bor i den här korridoren sköter de om…ja de kanske kommer, när de kommer in å gör någon ting då sex gånger kanske som jag ser dom då, men de gör inte något med mig direkt

då”

22

Hulda berättar om att hon inte får gå ut själv utan att någon personal eller annan boende följer med henne men hon vill gärna inte vara till besvär;

”Nån av flickorna följa med mig och sånt där vet du…det är inte så roligt att jag ska besvära andra… jag är väldigt rädd att besvära folk”

Dagmar berättar att hon saknar att kunna göra saker på egen hand då hon liksom Hulda måste ha någon som följer med henne när hon vill gå ut; ”Ja då kan man sitta ensam på en soffa men nu har man alltid nån med sig så då blir det inte att man har tid att

sitta på en soffa å vila, man saknar folk om man säger så, vara ute bland på torget å sånt där”

Många av respondenterna har stor hjälp av sin familj med olika sysslor som de inte längre klarar själva, det kan till exempel vara att få komma ut eller göra saker i hemmet. Gertrud har stor hjälp av sin son; ”Ja förra helgen då.. då var min son här hemma och hjälpte mig att skura på balkongen där då för jag vågar inte

ta i för tungt”

4.5 Vad som kan påverka den psykiska hälsan positivt

4.5.1 Social gemenskap Samtliga respondenter uttrycker att sociala kontakter är viktigt för dem. Kontakterna ser ut på olika sätt och består av familj, vänner, personal och andra boende. Gertrud uttrycker att familjen är det viktigaste i hennes liv;

”Så är de ju barn och barnbarn som kommer rätt här rätt så ofta hit till mig å då följer jag med dom hem å..”

Astrid upplever att familjen är ett stort stöd för henne;

”ja jag är nöjd men då har jag en son som är väldigt go å hans fru de hjälper mig och stöttar mig”

För respondenter som inte har stort socialt nätverk så kan kontakten med personalen vara betydelsefull. Hulda berättar om sin relation till personalen; ”Ja de kommer ju in till mig…kommer ju in å pratar lite grann så där och de är väldigt positiva när jag säger att

det är så och så”

Svea beskriver att hon har kontakt med den andra boende på servicehuset genom att de bland annat äter tillsammans;

”Ja vi kommer bra överens, det gör vi. Vi sitter ju sex stycken vid bordet, matbordet. Vi kommer väl bra överens.”

Dagmar upplever kontakten med andra på boendet samt personal som positiv, detta bidrar till att hon känner att hon trivs på boendet;

23

”Ja jag mår bra inombords, har trevliga kamrater här och trevligt bemötande å”

Tyra trivs också bra på servicehuset, hon har längtat efter att få flytta in sedan hon blev änka;

”..Det är mycket vänliga människor runtomkring och personalen är ju jättebussig”

Att kunna bevara sociala kontakter som respondenterna haft innan de flyttade till boendet upplevs som positivt. En del har svårt att besöka sina vänner men Gertrud berättar att hon kan det; ”Jaa ja då.. å sen har jag ju..de gamla väninnorna där å på parkgatan å som jag var tillsammans med förut då å de kommer ju hit till mig vet du å jag kan gå till dom också men jag har ju rullatorn där så orkar jag ju gå dit”

Magda berättar att hon brukar vara på aktivitet utanför boendet där hon stiftat nya bekantskaper med andra som är i samma situation vilket hon upplever som positivt;

”Ja det som är lite bra för mig är när jag åker till dagverksamheten det, för det är inte någon som är kanonbra där, alla är lite rackliga och dåliga”

4.5.2 Möjlighet till aktivitet En övervägande del av respondenterna uppger att de tycker att aktivitet i vardagen är viktigt för deras psykiska hälsa. Aktiviteterna ser ut på olika sätt för respondenterna och varierar mycket. Det är till exempel högläsning, musikunderhållning, bingo eller promenader, då det främst är aktiviteter som anordnas på boendet som respondenterna deltar i. Flera av respondenterna berättar att de uppskattar att få vistas utomhus såväl i skogen som ute på stan. Astrid beskriver det såhär:

”….Å där är det så skönt och lugnt och gott…så får jag sitta i rullstolen där ute å så hör jag skogen där uppe det blåser och blåser, å så hör jag ifrån vägen och så hör jag tåget å det är så lugnt och gott å så hör jag hästarna å

så hör jag fåglar eller fåren det är..det där är medicin tycker jag, jag tycker det är så skönt”

Flera respondenter berättar att de brukar gå promenader. En del går ut i närområdet och andra går till stan och tittar på folk. Svea brukar gå ut och promenera;

”Ja vi kan gå runt huset ibland eller ner till sjön”

Tyra klarar bra att gå ut på egen hand, hon brukar gå ner till torget;

”Ja om det fint väder så går jag ut, då går jag ner på torget å tittar”

Att få röra på sig uppger somliga respondenter är viktigt för att de ska må bra. Hulda beskriver det så här;

”… Så jag sitter ju och cyklar så att jag ska komma med benen vet du, jag har ju det då så jag har väl några dagar till…så det är ju bra”

På servicehusen ordnas flera olika typer av aktiviteter vilket flera respondenter uppskattar. En övervägande del av respondenterna går på de flesta av de arrangerade aktiviteterna. Gertrud berättar att hon brukar vara med på flera av aktiviteterna;

24

”Jo dessa här….när de är här å spelar å sjunger å så….det tycker jag ju är roligt…å likadant det här med Ulla Ramquist (Ledare för högläsningsgrupp)….den här högläsningen som de har…det tycker jag är

intressant” För en stor del av respondenterna är utflykter som ordnas på boendet, avgörande för om de kommer ut eller inte. Dagmar är en av de som brukar följa med på utflykter;

”Ja det har de gjort, såna småresor och så kan de fara ut och skjutsa oss i rullator…rullstol åka en bit igenom här, det sätter vi värde på och så åker vi färdtjänst en bit går och tittar i nån affär”

Några respondenter hade möjlighet att delta i aktiviteter som anordnas utanför boendet. Magda berättar om vad hon brukar göra några dagar i veckan;

”Det är på den där dagverksamheten jag är, tisdag och torsdag är jag på en dagverksamhet…vi gör handdukar och skriver namn på”

4.5.3 Självbestämmande Något som påverkar respondenternas psykiska hälsa positivt är att uppleva självbestämmande och kunna rå över sitt eget liv. Det blir dels tydligt då respondenterna berättar om vad de längtar efter och även det de kan göra. Det är en stor del av dem som utrycker en längtan efter att kunna göra saker på egen hand. En så enkel sak som att kunna gå och lägga sig när respondenterna vill har stor betydelse. Tyra berättar om att hon tycker om att sitta upp sent och titta på tv och det är då skönt för henne att själv kunna bestämma när hon vill gå och lägga sig; ”Då gör jag så att jag går i badrummet och tvättar mig och gör mig i ordning så sitter jag i morgonrock och tittar

så jag bara kan ja bara gå ner i sängen”

Att kunna laga sin egen mat kan även det vara en betydelsefull del i vardagssysslorna, Astrid berättar att hon brukar laga egen mat;

”Så försöker jag laga mat, du ser grytan på spisen… jag ska laga mig lite mat, det gör jag varenda dag”

Dagmar kan inte laga sin egen mat men uppskattar att hon på kvällarna får välja vilken kvällsmat hon vill ha då personalen kommer in och hjälper henne att laga något;

”..Jo på kvällen då frågar de vad jag vill ha till kvällsmat, kan vara ägg å gröt å välling å soppa å sånt där”

Gertrud berättar att hon brukar ha besök av sin dotter och att hon ibland följer med dottern hem. Hon tycker det är kul att ha möjlighet att åka bort från servicehuset i några dagar: ”Så då är jag med henne till Norrtälje å så övernatta där då så jag kom inte hem förrän på måndag eftermiddag”

Dagmar berättar att hon hade en föreställning att det skulle vara instängt att bo på servicehuset innan hon flyttade dit. Nu trivs hon bättre än hon trott och en sak som bidrar till att hon trivs beskriver hon så här; ”Jag tycker….ja vi får ju gå vart vi vill å vi får ta med hit vem en vill å…så de är inget tvångs med nåt sånt där”

Magda uppskattar att hon kan ta sig in och ut på sin balkong när hon vill utan att behöva personalens hjälp samt att hon kan ta sig till aktiviteter på boendet på egen hand;

25

”Jag kan rulla bort, för jag kan rulla mig så pass framåt… jo jag tar mig ut å hem å in också”

Hulda har ett stort intresse för kläder och gillar att göra sig fin. Det finns många hinder för henne för att exempelvis kunna gå till stan och shoppa men vissa saker kan hon göra;

”Ja men nu ska jag gå å permanenta mig för jag ser ut!”

26

5 Analys I detta avsnitt presenteras analysdelen av resultatet. Intentionen är att belysa det respondenterna sagt och göra en koppling till tidigare forskning som redovisats i del 2. I denna studie har det framkommit hur respondenterna upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka deras psykiska hälsa. Det finns många element som kan påverka den psykiska hälsan som i sin tur också kan påverka varandra. Alla element hänger samman; åldrandet leder till beroende av hjälp från andra och flytt till särskilt boende vilket påverkar sociala relationer och aktiviteter.

5.1 Att åldras Åldrandet kan ske på olika sätt hos en individ; biologiskt, psykiskt och socialt (Dehlin et al. 2001). Det som påverkar de äldre i denna studie mest verkar vara det biologiska åldrandet. Det biologiska åldrandet handlar om att kroppens fysiska funktionsförmåga avtar med åldern vilket kan innebära minskad ork (Dehlin et al. 2001). Av intervjuerna framgår att fysiska förändringar orsakade av åldrandet påverkar många plan i livet. Det påverkar även den psykiska hälsan på flera sätt. Kroppen är en given och självklar del då den fungerar, men vid smärta och sjukdom tvingas individen att konfronteras med sin kropp. När det sker kan individen inse hur viktig kroppen är för identiteten. Att se kroppen förfalla kan kännas som ett svek mot jaget (Whitaker 2004). De flesta respondenter uppger att de har värk och svårt att röra sig. Värk är ett av de områden som påverkar respondenternas psykiska hälsa mest. Någon respondent utrycker det som att värken betyder allt. Värken kan förstöra en hel dag, men påverkar även nattsömnen för många. Smärta är vanligt och för det mesta långvarig bland äldre. Smärta kan utlösa och försvåra flera saker som till exempel ångest, oro, sömnproblem och svårigheter att gå (Ekwall 2010). På det stora hela är respondenterna nöjda och upplever sin psykiska hälsa som god. Ångest, oro och sömnbesvär är vanligt bland äldre. Var tredje kvinna och var femte man över 85 år uppger att de brukar uppleva ångest, ängslan eller oro (Socialstyrelsen 2009). I denna studie uppger ett fåtal av respondenterna att de brukar uppleva några av dessa känslor. En respondent berättar att hon känner oro för familjen. Flera respondenter i denna studie uppger att de har sömnbesvär som visar sig genom att vakna tidigt på morgonen eller flera gånger under natten. Några av respondenterna äter sömnmedel för att kunna somna, men det är inte alltid det hjälper. Många respondenter upplever att medicin har blivit en stor hjälp för dem, för en del skulle det vara svårt att klara sig utan. Samtliga respondenter äter mediciner, men det är inte alltid mediciner hjälper när de får värk. Somliga respondenter vet inte hur många olika mediciner de äter eller vad de äter medicin för. I genomsnitt äter äldre inom hemsjukvård och på äldreboende nio olika läkemedel . Äldre över 75 år konsumerar en fjärdedel av läkemedlen i Sverige och var fjärde får behandling med olämpliga läkemedel. En del äldre får dubbel läkemedelsbehandling då det i sjukvården brister i att se en helhetsbild av individens hälsotillstånd. Biverkningar av att äta flera olika läkemedel kan vara trötthet, minskad aptit och balanssvårigheter. Med åldern minskar kroppens förmåga att kunna ta upp och fördela läkemedel i kroppen, vilket leder till att läkemedlen stannar kvar i kroppen under en längre tid (Socialstyrelsen 2009).

27

5.2 Beroende och självbestämmande I denna studie blir det tydligt att åldrandet medför ett ökat beroende av hjälp från andra. Att bli beroende upplevs på olika sätt av respondenterna men för de flesta innebär det en stor omställning att inte längre klara sig själv och är någonting som kan påverka den psykiska hälsan negativt. De flesta äldre blir inte beroende av hjälp innan 80 års ålder, men därefter ökar hjälpbehovet snabbt (Socialstyrelsen 2009). Beroende kan ses på flera olika sätt, det kan exempelvis vara att funktionsnedsättning och ålder gör att den äldre blir påverkad i utförandet av vardagsaktiviteter (Hammarström & Torres 2007). Att en individ har hjälp behöver inte betyda en upplevelse av beroende. Acceptans av beroendet av hjälp för att kompensera funktionsnedsättning kan leda till att individen genom hjälpen upplever självbestämmande och ett oberoende. Beroendet kan också ses som en ojämn maktrelation och leda till känsla av maktlöshet för den hjälpbehövande. Att vara beroende beror ofta på funktionsnedsättning och problem med hälsan som orsakas av ålder. Dessa förändringar påverkar hur individen klarar av sina vardagsaktiviteter (Hammarström & Torres 2007). Då respondenterna bor på särskilt boende är de alla mer eller mindre beroende av hjälp. Hjälpbehovet är varierande då någon endast behöver tillsyn och andra behöver hjälp med det mesta i vardagen. De flesta respondenterna utrycker att det är positivt att få hjälp av personal då de behöver det, men uppger att de helst skulle vilja klara sig själva. Flera av respondenterna berättar om rädsla för att vara till besvär då de vet att personalen har mycket att göra och att det är många boende som vill ha hjälp. Några respondenter berättar att de är vana att ta hand om sig själva vilket kan göra det svårt att behöva be om hjälp och inte längre klara de saker de tidigare gjort. Det kan handla om vardagsrutiner men också att kunna gå ut. En del äldre upplever att personalen inte kan hjälpa dem med allting de vill ha hjälp med vilket kan ge en ökad känsla av beroende (Hammarström & Torres 2007). Vissa äldre på särskilt boende tycker inte att de har rätt att kräva mer av personalen då de ser att de övriga boende behöver hjälp och att personalen har mycket att göra (Carlsson & Dalberg 2002). Åldrandet medför ofta svårigheter med matvanor och att bibehålla tidigare kostvanor (Mattson 2002). Hos respondenterna blir detta också tydligt då flertalet av dem är beroende av att få mat serverad då de själva inte har möjlighet att laga egen mat på grund av nedsatt funktionsförmåga. Flera respondenter upplever detta som negativt, då de fördrar att kunna laga maten själva och inte behöva bli serverade och att någon annan lägger upp maten på tallriken. På särskilda boenden är det vanligt att de boende inte får vara delaktiga i planering och tillagning av mat. Detta leder till minskad kontroll över valet av mat men också valet av sällskap vid matbordet (Mattson 2002). Denna studie visar att familjen för många respondenter är en förutsättning för att få komma ut på aktiviteter. Många berättar att personalen inte har tid att hjälpa dem ut, men att anhöriga brukar ta med dem ut och även hjälpa dem i hemmet med olika sysslor som de inte själva klarar av längre. Hammarström och Torres (2007) studie visar att äldre med hemtjänst i större utsträckning ser sig som mer beroende av anhörigas hjälp än personalens. De flesta respondenter är i stor utsträckning beroende av hjälp från familjen. Det verkar dock som om det finns en skillnad i hur respondenterna upplever hjälpen från personal och familj. Hjälpen från familjen verkar i större utsträckning upplevas som positiv och kunna bidra till en känsla av självbestämmande än hjälpen från personalen. Hjälp från anhöriga kan ses som en resurs framför ett beroende vilket kan leda till att relationen upplevs som ömsesidig och inte som en beroenderelation (Hammarström & Torres 2007).

28

I denna studie framkommer att respondenterna upplever att självbestämmande är viktigt för den psykiska hälsan och att de är väldigt tacksamma för de saker som de fortfarande kan göra. Att klara sig själv och själv bestämma när de vill göra saker är viktigt för respondenterna. Att kunna påverka sin livssituation och vara aktiv i samhället är av betydelse då det finns en stark koppling mellan hälsa och inflytande (Statens folkhälsoinstitut 2008 B). En respondent berättar att hon brukar gå ner på torget och titta på folk när det är fint väder, eller besöka vänner som inte bor på serviceboendet. Det är några exempel på saker som respondenterna uppskattar att de fortfarande klarade av att göra. Att vara delaktig och känna meningsfullhet är viktigt i den fjärde åldern. Vad som ger en känsla av meningsfullhet och delaktighet kan se olika ut hos olika individer. Det kan handla om aktiviteter i vardagen som att handla och laga mat, men också att kunna fortsätta med sina intressen och rutiner i vardagen (Statens folkhälsoinstitut 2005). I denna studie får till exempel en respondent hjälp att handla, hon får då välja vad de skall handla och från vilken butik vilket bidrar till känsla av självbestämmande för henne. En annan respondent berättar att hon inte längre kan laga sig egen mat, men att hon får själv välja vilken mat hon vill att personalen lagar åt henne. För respondenterna är det viktigt att kunna gå ut när de själva känner för det. Alla respondenter har inte möjlighet att ta sig ut på egen hand, men alla har tillgång till balkong som de kan vara på. För vissa respondenter kan familjen vara ett led mellan dem och personalen som bidrar till mer självbestämmande och en minskad känsla av beroende för dem.

5.3 Boende I denna studie framgår att åldrandet medför att respondenterna inte längre klarar sig själva och därmed får ett behov av hjälp och då fått flytta till ett särskilt boende. Samtliga respondenter har flyttat till det särskilda boendet på grund av nedsatt funktionsförmåga som åldrandet eller sjukdom medfört men också för att anhöriga ville det. Att bo på serviceboende är inte alltid något den äldre valt själv, det kan vara den anhörigas val (Carlsson & Dahlgren 2002). Bostaden kan ses som en del av identiteten och är en plats för trygghet för många äldre, men även som ett fängelse för andra (Statens folkhälsoinstitut 2005). Ensamhet, meningslöshet och tomhet är några känslor som kan förekomma hos äldre på särskilt boende, serviceboendet kan upplevas både som ett hem och en institution (Carlsson & Dahlberg 2002). Flera av respondenterna berättade att de fått göra sig av med möbler då de flyttade, vilket en del upplevt som jobbigt. Många saknar sitt gamla hem och känner sig inte hemma på det särskilda boendet. För vissa var detta en känsla som endast infann sig i början då de nyss flyttat, för andra består känslan även då de bott där flera år. För några respondenter påverkar känslan av att inte ha ett hem den psykiska hälsan negativt, dock upplever de flesta respondenter i denna studie det till största del positivt att bo på det särskilda boendet då de får bra hjälp men att personalen stundvis är stressad. Att flytta till boendet kan innebära en trygghet genom att de äldre får omvårdnad och mat och känner sig omhändertagna (Carlsson & Dahlberg 2002).

5.4 Sociala relationer I denna studie framgår att sociala relationer har stor betydelse för den psykiska hälsan. De sociala relationerna förändrades för flera av respondenterna då de flyttade in på boendet. Åldrandet i sig kan också påverka de sociala relationerna genom att de äldre inte längre har samma möjlighet att besöka sina vänner men även på grund av att vänner och bekanta åldras. Respondenterna upplever att det därmed blir svårare att bevara sociala relationer. I denna studie framkom att det ser väldigt olika ut i vilken utsträckning respondenterna har möjlighet att behålla kontakten med

29

vänner och bekanta som de har utanför boendet. De som har möjlighet att gå ut på egen hand kan besöka sina vänner, medan de respondenter som inte kan gå ut på egen hand har svårare att träffa sina vänner. Vissa respondenter träffar inte sina vänner alls, men berättar att de saknar dem. Hos de flesta respondenter är det familjen, personalen och andra boende som är den största delen i deras sociala nätverk. Familjen verkar vara den sociala kontakt som står den äldre närmast, men är även en viktig del för att individen ska klara av sina vardagssysslor och ärenden. Det har i flera studier visat sig att socialt stöd har betydelse för en god hälsa (Statens folkhälsoinstitut 2008 A). Alla människor har ett behov av gemenskap och delaktighet. Goda relationer och kärlek kan bidra till att individen klarar svåra situationer även om problemets orsak kvarstår (Strang 2007). Flera respondenter i denna studie upplever ensamhet, även då det finns personer runt omkring dem. En respondent berättar att hon känner sig ensam och att ingen förstår henne trots att hon har andra boende, personal och familj runt sig. Hon känner också att det inte är några aktiviteter som passar henne. Några uttrycker en önskan om någon att samtala och umgås med då flera av dem känner sig ensamma. Att en del äldre är ensamma och isolerade kan bero på flera olika saker, det kan till exempel vara problem med hälsan men också att vänner och bekanta går bort (Berg 2007). Att känna ensamhet trots gemenskap är en vanlig känsla bland äldre på service boende vilket kan orsakas av att det finns en brist på fruktbara relationer (Carlsson & Dahlberg 2002). I denna studie uppger flera respondenter att de nya kontakterna med andra boende på det särskilda boendet inte upplevs på samma sätt som de sociala relationer de haft tidigare i livet. Det kan upplevas som svårt att knyta nya kontakter då de andra boende kan ha nedsatt funktionsförmåga genom till exempel nedsatt syn och hörsel (Carlsson & Dahlberg 2002). Det är dock inte alla som upplever ensamhet, utan som har stor glädje av andra boende, personal och familj. De flesta respondenter har en positiv inställning till personalen och tycker att de är trevliga. Några berättar även att personalen kan komma in ibland och prata en stund vilket är uppskattat. Det finns även respondenter som upplever att personalen inte har tid att stanna och prata, utan att de bara gör det de skall och sedan går. För de respondenter som inte har ett stort socialt nätverk kan personalen spela en stor roll som social kontakt och inte bara som någon som hjälper till. De flesta respondenter uppger andra personer på boendet som en del i det sociala nätverket vilket är något som kan påverka den psykiska hälsan både på ett positivt och negativt sätt. Någon berättar om hur det påverkar att se att andra blir sjuka och försvinna från boendet, men även andras negativa upplevelse av att vara på boendet påverkar negativt. Att umgås med de andra boende till exempel genom att fika tillsammans eller delta på andra aktiviteter är något som flera ser som positivt. Flera respondenter berättar att de brukar vara ute och gå promenader med andra boende och att de då får gå ut utan personal då de går ut tillsammans. Även om respondenterna upplever att relationen med de andra boende inte blir detsamma som i tidigare relationer verkar ändå de andra boende vara en viktig del i respondenternas sociala nätverk. Det umgänge som skapas genom aktiviteter på boendet ger en möjlighet för respondenterna att stifta nya bekantskaper och umgås. Mötesplatser som är lättillängliga är en förutsättning för att äldre ska kunna skapa kontakter och umgås då det sociala nätverket minskar med åldern (Statens folkhälsoinstitut 2008 B).

5.5 Aktivitet Aktivitet är något som respondenterna i denna studie upplever som positivt för den psykiska hälsan. Vilka typer av aktiviteter det handlar om varierar, men till största del gäller det aktiviteter som ordnas på boendet. De flesta respondenter berättar att de brukar gå och titta på musikunderhållning på boendet. Det finns flera former av aktiviteter som har positiv effekt på hälsan, det gäller såväl delaktighet i sociala och kulturella sammanhang som fysisk aktivitet

30

(Statens folkhälsoinstitut 2008 C). Somliga respondenter uppger att de brukar promenera om möjligheten ges, det är även vissa som cyklar på motionscyklar. Några respondenter berättar om aktiviteter som de gör på egen hand till exempel laga mat, se på film, läsa böcker, se på tv eller sy. De respondenter som har möjlighet att gå ut själva uppskattar det mycket, någon utrycker det som att det är medicin för själen att få komma ut i naturen. Några brukar gå till en sjö i närheten. När man blir äldre minskar de mest ansträngande aktiviteterna, medan promenader är en av de viktigaste aktiviteterna för äldre (Statens folkhälsoinstitut 2008 C). Hälsan hos äldre påverkas positivt av utomhusmiljöer och naturupplevelser. Att vistas utomhus minskar stresshormoner (Statens folkhälsoinstitut 2008 A). Det kan också minska risken för ångest och depression och förbättra sömnen (SOU 1999). I denna studie är det flera respondenter som uppger att de sällan kommer ut och att personalen inte har tid att hjälpa dem. De säger samtidigt att de inte vill besvära personalen och att de gärna vill klara sig själva. Respondenterna säger att de frågar personalen om att få hjälp att komma ut men säger också att det vore kul om personalen någon gång frågade dem om de vill komma ut. Det är många saker som hindrar respondenterna från att komma ut bland annat de funktionsnedsättningar som de har. Finns inga hinder i närmiljön finns heller inga funktionshinder så en förutsättning är att närmiljön är lättillänglig för de äldre (Statens folkhälsoinstitut 2003). Det är även många respondenter i denna studie som uppger att de inte har möjlighet att komma ut på grund av olika orsaker. Ett hinder är att personalen inte har tid att följa med dem. De respondenter som har mindre möjligheter att få komma ut, beskriver en längtan efter att få komma ut i skogen eller till stan. De flesta respondenter har dock en balkong som de kan sitta på och njuta av solen. Många respondenter berättar om aktiviteter som de tidigare kunnat göra men som inte längre är möjliga, det innebär för många en stor sorg. Det finns en variation hos respondenterna i vilken utsträckning de accepterar de förändringar som skett och sker genom åldrandet och som påverkar vilka aktiviteter de kan göra. För vissa äldre kan det innebära en svårighet att acceptera den förändring som skett. Frustration och besvikelse kan uppstå då en individ vill utföra de aktiviteter som varit möjliga tidigare men som nu inte är möjliga på grund av funktionsnedsättningar av olika slag (Dehlin et al. 2001).

31

6 Diskussion

6.1 Resultatdiskussion Syftet med studien är att belysa hur några äldre på särskilt boende upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den. Hur äldre upplever sin psykiska hälsa var svårt att få fram i intervjuerna. Resultatdelen om upplevelsen av den psykiska hälsan har blivit mindre än avsett då svaren inte varit så utförliga, men övervägande upplevde respondenterna sin psykiska hälsa som god. Däremot framgick det tydligt vad som påverkade respondenternas psykiska hälsa till exempel sociala relationer, aktiviteter, åldrandet och att bli beroende av hjälp. Resultatet om vad som påverkar respondenternas psykiska hälsa har därför beskrivits mer utförligt än upplevelsen av den psykiska hälsan. Att inte ha utgått från en specifik teori kan ha påverkat resultatet. Om en specifik teori använts är det möjligt att resultatet hade sett annorlunda ut och eventuellt kunnat visa mer om de äldres upplevelse av sin psykiska hälsa. Vissa delar i resultatet i denna studie kan uppfattas som negativa. Då urvalet i denna studie var äldre på särkskilt boende med hemtjänst var samtliga respondenter beroende av hjälp. Beroende är något som kan påverka den psykiska hälsan mycket vilket kan vara en förklaring till att resultatet kan uppfattas som negativt. Att resultatet kan uppfattas som negativt kan påvisa att äldre på särskilt boende är en grupp som behöver mer resurser och som bör prioriteras Resultatet kunde ha sett annorlunda ut om studien genomförts på andra boenden där de äldre har andra möjligheter och begränsningar. Möjligheter och hinder kan se olika ut. Möjligheter kan exempelvis vara fler personal som leder till större möjlighet att få mer hjälp med att till exempel få komma ut, att ha lätt tillgängliga uteplatser eller parker som är anpassade även för rullstolsburna. Åldrandet innebär funktionsnedsättningar av olika slag. Att en individ har ett funktionshinder avgörs utifrån om det finns hinder i närmiljön eller inte (Statens folkhälsoinstitut 2003). Den psykiska hälsan är en del av hälsan i helhet. Det kan ses som en subjektiv upplevelse som är nära förenad med välbefinnande, lycka och livskvalitet. Psykisk hälsa är svårt att definiera, mäta och beskriva eftersom det är ett brett område som påverkas av många olika element. En vanlig definition av psykisk hälsa är frånvaro av psykisk sjukdom. Det är svårt att se en tydlig gräns mellan psykisk hälsa och ohälsa, känslor som ångest och oro kan infinna sig även vid psykisk hälsa och det kan vara svårt att avgöra när det övergår till psykisk ohälsa (Hedelin 2000). Det var i denna studie svårt att få en tydlig bild av respondenternas upplevelse av sin psykiska hälsa vilket kan förklaras genom att psykisk hälsa är ett svårdefinierat begrepp. Det blev tydligt att den psykiska och fysiska hälsan påverkar varandra. Flera respondenter uppger fysisk smärta som något som kan påverka deras psykiska hälsa. De flesta respondenter berättar om sin hälsa utifrån en fysisk aspekt trots att intervjufrågorna handlade om den psykiska hälsan. Den psykiska ohälsan kan ses som något skamligt och det är inte ovanligt att äldre söker hjälp för fysiska symptom istället för psykiska vid ohälsa (Socialstyrelsen 2009). Detta kan vara en orsak till att respondenterna verkade ha svårt att svara på hur de upplever sin psykiska hälsa. Studiens ämne kan också ha upplevas som känsligt och privat vilket kan ha påverkat svaren. Ett av de viktigaste resultaten i denna studie är att den psykiska och fysiska hälsan är svåra att särskilja och att de påverkar varandra. Utifrån det bör människan ses som en helhet som består av flera delar som alla påverkar varandra. I intervjuerna är det några saker som varit återkommande hos samtliga respondenter. Det är till exempel betydelsen av sociala kontakter och aktiviteter, hur de äldre påverkas av åldrandets värk och krämpor, upplevelsen av att bo på särskilt boende och självbestämmande. Det har visat sig i denna studie att åldrandet påverkar alla plan i livet även den psykiska hälsan. Åldrandet sker på flera sätt hos individen, biologiskt, socialt och psykologiskt

32

(Dehlin et al. 2001). Samtliga respondenter uppger att de har någon form av värk och funktionsnedsättning på grund av åldrandet och att det påverkar deras livssituation på flera sätt. De dagar då smärtan är som värst kan hela dagen vara förstörd och några respondenter kan ibland känna att de inte vet vart de ska ta vägen på grund av smärtan. Den enda smärtlindring som ges till respondenter i denna studie är mediciner, trots att smärta och värk verkar vara ett stort problem som påverkar hela livssituationen för den äldre. De områden som övervägande påverkar den psykiska hälsan positivt är att ha möjlighet att delta i aktiviteter samt social gemenskap, först och främst med familjen och andra boende. Genom aktiviteterna upplevde respondenterna social gemenskap med andra boende och de hade något att göra på dagarna. De aktiviteter som anordnades på boendet var en förutsättning för att respondenterna skulle kunna delta i aktiviteter då flera av dem hade svårt att ta sig ut på egen hand. Studien visar att utomhusvistelse för respondenterna är ett område som brister, då det är ett stort antal respondenter som önskar att få komma ut men som inte ges möjligheten till det. Flera av respondenterna har balkong som de kan vara på, men det hjälper föga när de inte tar sig ut och in själv vilket en respondent berättar att hon inte gör. Social gemenskap är viktigt för respondenterna då det påverkar den psykiska hälsan positivt. Flera av respondenterna upplever att de har gott socialt umgänge men några berättar även att de känner sig ensamma och önskar någon att prata och umgås med. Då personal och anhöriga inte alltid har möjlighet att umgås med den äldre skulle frivilligarbete kunna vara en möjlighet för att öka den äldres sociala gemenskap. Det är dock fortfarande ovanligt med frivilligarbete inom den offentliga vården. Den roll som frivilligarbetare kan ha är att ersätta eller komplettera anhörigs närvaro. Personalen kan känna konkurens och vara rädda att frivilligarbetare skall ta över vården. Även om det är uppskattat när friviligarbetare hjälper till (Whitaker 2004). Självbestämmande och beroende är också något som påverkar respondenternas psykiska hälsa. Att vara beroende av andras hjälp kan påverka den psykiska hälsan negativt genom en känsla av att förlora kontrollen över sitt liv. Att behöva hjälp från andra kan upplevas som att vara till besvär. Självbestämmande påverkar däremot den psykiska hälsan positivt genom att respondenterna kan göra saker när och hur de vill utan att vara beroende av någon annans hjälp. Det kan finnas ett samband mellan de respondenter som upplever självbestämmande och de som upplever sin psykiska hälsa som god, vilket blev tydligt i denna studie. Det finns fyra hörnpelare som främjar den psykiska hälsan hos äldre; Fysisk aktivitet, sociala relationer, meningsfullt liv och goda matvanor (Statens folkhälsoinstitut 2005). Dessa fyra hörnpelare stämmer till stor del överens med resultatet i denna studie. Respondenterna uppger att sociala relationer och fysisk aktivitet kan påverka den psykiska hälsan både positivt och negativt. En del av meningsfullt liv handlar om att känna inflytande och delaktighet i sitt liv (Statens folkhälsoinstitut 2002). I denna studie framgår att respondenterna påverkas positivt av att känna självbestämmande vilket kan vara att kunna påverka sin vardag och känna inflytande över sitt liv. Självbestämmande kan därmed kopplas till Statens folkhälsoinstituts definition av meningsfullt liv. Matvanorna har i denna studie visat sig vara en del i självbestämmandet genom att respondenterna har möjlighet eller inte att bestämma vad de vill äta. Det kan även ses som en del av social gemenskap då respondenterna ofta äter tillsammans med andra boende. De områden som i denna studie visar sig påverka den psykiska hälsan stärker hur diffus den psykiska hälsan kan vara och hur nära sammankopplad psykisk och fysisk hälsa är. Den fysiska hälsan påvekar den psykiska hälsan.

33

6.2 Metoddiskussion

För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod genom att göra intervjuer med äldre på särskilt boende med hemtjänst. Den förförståelse vi hade när studien började har påverkat resultatet i denna uppsats genom hur vi valt tidigare forskning samt hur vi utformade vår intervjuguide och vilka följdfrågor vi ställde utifrån vår tolkning av respondenternas svar. Förförståelsen har också färgat analysen av intervjuerna. Objektivitet är något vi eftersträvat men trots det har förförståelsen påverkat resultatet. Då sökandet efter tidigare forskning skedde innan intervjuerna genomfördes, utgick vi från att det vi läst om i tidigare forskning har påverkat vid intervjuerna och vid utformningen av intervjuguiden. Innan intervju fastslogs som metod, övervägdes även fokusgrupper och gruppintervju. Då frågorna kunde uppfattas som känsliga att prata om i grupp var enskilda intervjuer det bästa alternativet. Att prata om ämnet i grupp skulle kunna påverka resultatet genom att respondenterna skulle kunna uppleva det som obekvämt att prata om inför andra. Det är inte en självklarhet att de äldre känner varandra även om det bor på samma särskilda boende, vilket i så fall skulle kunna leda till ytterligare obehag att prata om sin psykiska hälsa inför främmande människor. När intervju valts som metod övervägdes även om vi både skulle närvara vid alla intervjuer eller inte. För respondenterna kunde det innebära ett underläge då vi båda valde att medverka men för att minska respondenternas känsla av underläge var vi båda aktiva i intervjun och ville skapa en känsla av samtal. Hur respondenterna upplevde intervjusituationen genom att vi båda deltog är svårt att avgöra. Det är även svårt att veta om och hur detta kan ha påverkat resultatet. Vid genomförandet av denna studie sågs intervju som en fördel då det gav respondenterna möjlighet att fråga om någon fråga var svår att förstå. Denna möjlighet hade inte funnits vid exempelvis en enkätundersökning. Detta kan ha inneburit att den interna validiteten höjts då vi hade möjlighet att förklara frågorna och därmed vara säkrare på att respondenterna svarat på det som frågan avsedde. Att få kontakt med respondenter upplevdes som relativt svårt då kontakten var tvungen att ske via enhetschefer. För att ta första kontakten valde vi att maila för att ge tydlig information om de etiska riktlinjerna och studiens syfte. Det var svårt att få svar på mail vilket gjorde att vi blev försenade i intervjuprocessen. För att snabbare få kontakt med respondenter skulle den första kontakten skett via telefon med enhetscheferna. Tre av respondenterna fick vi telefonnummer till via enhetschef för att kontakta dem och bestämma tid och plats vilket var något som underlättade för oss och bidrog till att mötet kändes mer bekvämt när vi sedan träffades för att intervjua. När intervjuerna skulle genomföras med de fyra övriga respondenterna som vi inte själva haft kontakt med innan blev det tydligt vid mötet att de inte blivit korrekt informerade om vad intervjun skulle handla om vilket vi tror kan ha påverkat intervjuresultatet. Hur intervjufrågorna var formulerade har påverkat vilka svar vi fått på intervjuerna. I intervjuerna användes öppna frågor för att undvika ledande frågor. För att inte vår förförståelse skulle påverka intervjun för mycket var tanken att låta respondenterna berätta fritt om till exempel vad som påverkade deras psykiska hälsa. I efterhand visade det sig att en mer strukturerad intervjuguide hade varit mer lämplig då respondenterna inte berättade så mycket utifrån de öppna frågorna som vi hade hoppats. Som nybörjare när det gället att intervjua hade förmodligen intervjuerna gett mer om vi haft en mer strukturerad intervjuguide. Från början var tanken att genomföra en pilotintervju för att testa frågorna innan de ”riktiga” intervjuerna genomfördes vilket kunde gett en möjlighet att ändra och förbättra intervjuguiden. På grund av tidsbrist fanns inte möjlighet att göra detta.

34

För att skapa en trevligare intervjusituation medbragtes fika och respondenterna fick välja plats för intervjun. Alla intervjuer skedde i respondenternas hem vilket kan ha bidragit till en större trygghet för respondenterna. Intervjuerna blev mellan 20 och 40 minuter långa. Tidsskillnaden berodde på att några respondenter var mer talföra än andra och hade lättare att uttrycka sig kring frågorna vilket också underlättade för att kunna ställa följdfrågor. På grund av avsaknad av intervjuerfarenhet var det svårt att ställa följdfrågor till de respondenter som hade svårt att uttrycka sig. Vid mer erfarenhet av att intervjua kunde kanske fler följdfrågor ställts även till de respondenter som hade svårt att uttrycka sig vilket kunde lett till längre intervjuer. Något som kan ha påverkat intervjusituationen var att vi valde att spela in intervjuerna. Människor upplever ofta ett obehag av att bli inspelade på band, det kan framförallt gälla äldre som inte är så insatta i tekniken. Det kan leda till att respondenterna sluter sig och blir skeptiska. Fördelen är att intervjuerna infångas ordagrant (Jacobsen 2007). Då intervjuerna i denna studie genomfördes uppfattades inte att respondenterna blev besvärade av att vi skulle spela in men det är svårt att avgöra om det verkligen var så. I denna studie har den tidigare forskningen har varit utgångspunkt då vi analyserat intervjumaterialet. Anledningen till att vi inte utgick från en specifik teori var att det kunde gjort att vi missat något i intervjuerna då vi ville vara öppna för vad respondenterna tyckte påverkade deras psykiska hälsa. I denna studie har öppenhet i analysen eftersträvats då vi ville undersöka vad våra respondenter upplevde som påverkade deras psykiska hälsa. Det kan ha underlättats då vi inte valde att använda en specifik teori. Dock visade det sig att vi på det stora hela kommit fram till liknande resultatet som den tidigare forskningen visade. Om en specifik teori använts och intervjuguiden varit mer strukturerad utifrån teorin kunde det ha bidragit till ett mer utförligt resultat.

35

7 Källförteckning Antonovsky A. (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Backman J. (2009) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur Backman J. (1998) Rapport och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Blomqvist, K och Edberg, A K.(2004) Att vara äldre – man har ju sina krämpor. Lund: Studentlitteratur. Carlsson, L och Dahlberg, K . (2002) ”Ha en bra dag! Att vara boende på servicehus”. Vård i norden 1,20-24. Cullberg, J. (2001) Dynamisk psykiatri. Stockholm: Natur och kultur. Dehlin, O, Hagberg, B, Rundgren, Å, Samuelsson, G och Sjöbeck, B. (2001) Gerontologi. Falköping: Natur och kultur. Ekwall A.(red) (2010) Äldre hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. Eriksson H. E. (2004) Den fullbordade livscykeln. Stockholm: Natur och kultur. Fastbom, J. (2006) Äldre och läkemedel . Stockholm: Liber. Gullman N.C.(2003) Gerontopsykiatri. Lund: Studentlitteratur. Hammarström, G och Torres, S. (2007) ”Beroende eller oberoende”. Sociologisk forskning 1(1): 30-51. Hedelin. B. (2000) Med gemenskap som grund. 2000:3. Karlstad: Universitetstryckeriet. Jacobsen. D.I. (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S . (1997)Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: studentlitteratur. Malterud, K.(2009) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Mattsson Sydner Y. (2002) Den maktlösa måltiden. Forskningspublikation Uppsala: Uppsala universitet, institutionen för hushållsvetenskap. Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport. Publicerad i www.socialstyrelsen.se 2010-05-20. Socialstyrelsen (2008 A) Patientsäkerhet, Tema nr 1- Äldre och läkemedel. Publicerad i www.socialstyrelsen.se 2010-05-26. Socialstyrelsen (2008 B) Psykisk ohälsa hos äldre. Publicerad i www.socialstyrelsen.se 2010-04-31 . Socialstyrelsen(2005) Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2005. Publicerad i www.socialstyrelsen.se 2010-05-18.

36

Socialstyrelsen (2007) Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2007 Publicerad i

www.socialstyrelsen.se 2010-05-18 . Sveriges rikes lag 2010 Socialtjänstlagen 5 Kap 4§. Statens offentliga utredningar (1999:137) Hälsa på lika villkor. Statistiska centralbyrån Undersökningar av levnadsförhållanden. 2006. Strang, P. (2007) Livsglädjen och det djupa allvaret. Stockholm: Natur och kultur. Statens folkhälsoinstitut.( 2005:6) Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. Publicerad i www.fhi.se 2010-05-10. Statens folkhälsoinstitut.( 2008 A) Redovisning av uppdraget äldres hälsa. Publicerad i www.fhi.se

2010-05-08.

Statens folkhälsoinstitut (2002:27) Satsa på äldres hälsa. Publicerad i www.fhi.se 2010-05-24. Statens folkhälsoinstitut (2003:60)Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade. Publicerad i

www.fhi.se 2010-05-14. Statens folkhälsoinstitut (2008:11 B) Var med och bestäm! Publicerad i www.fhi.se 2010-05-20. Statens folkhälsoinstitut (2008:35 C) Äldres miljöer för fysisk aktivitet. Publicerad i www.fhi.se 2010-05-31. Thurén,T.(2006) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber. Tornstam, L.( 2005) Åldrandets socialpsykologi. Finland: Nordstedts akademiska förlag. Vetenskapsrådet http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2010-04-12. Wadensten B. (2010) Det naturliga åldrandet. Malmö: Vårdförlaget. Whitaker A. (2004) Livets sista boning. Rapport i socialt arbete nr 108- 2004, Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete.

37

Bilaga 1 Brev till enhetschefer

Karlstads universitet

100503

Hej!

Vi heter Carin Röjd och Maria Svensson och läser till socionomer vid Karlstads universitet. Just nu håller vi på att skriva vår C-uppsats som ska handla om äldres psykiska hälsa. Vårt syfte med studien är att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa och vad som påverkar den. Utifrån de efterforskningar vi gjort på tidigare forskning på området har vi kommit fram till att de äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. Vi ser det därför som ett viktigt ämne att belysa.

Vi ska genomföra en kvalitativ studie, då vi tänkt intervjua sex äldre som bor på särskilt boende, om deras psykiska hälsa. Intervjuerna kommer att bandas, inspelningarna kommer efter studien att makuleras. Vi kommer att följa forskningsrådets etiska riktlinjer i studien vilket bland annat innebär:

Deltagandet är frivilligt.

Den deltagande kan närsomhelst välja att avbryta intervjun.

Vi har tystnadsplikt och deltagarna kommer att vara anonyma.

Resultatet av intervjuerna kommer endast att användas i forskningssyfte.

Materialet från intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt.

Studien kommer att presenteras på en redovisning på universitetet i juni.

Det slutliga resultatet på studien kommer att vara offentligt material och de deltagande

har rätt att läsa resultatet innan publicering.

Vi kontaktar nu dig för att fråga om vi skulle kunna genomföra intervjuer med boende på servicehuset Xxxxxxx. Intervjuerna tar ca en timma och vi kommer båda att medverka vid intervjuerna. Vi bjuder självklart på fika. Vi önskar att genomföra intervjuerna under vecka 18.

Vi är tacksamma för svar och om någon vill deltaga så kommer vi att kontakta dig via telefon för mer information.

Med vänliga hälsningar

Carin Röjd Maria Svensson

38

Bilaga 2 Intervjuguide

Bakgrundsfrågor:

o Berätta lite om dig själv o När är du född? o Hur länge har du bott här på ”boendet”? o Äter du någon medicin? o I så fall för vad?

Huvudfrågor:

o Berätta lite om ”boendet”, och hur du tycker det är att bo här?

o Hur ser en dag ut?(aktiviteter etc)

o Hur upplever du din psykiska hälsa i nuläget?

o Vad får dig att må bra, psykiskt?

Upplever du att detta tillfredsställs här på boendet?

o Finns det något som kan få dig att må mindre bra, psykiskt?

Är detta något som förekommer här på boendet?

o Kan du beskriva hur en bra dag ser ut för dig?

o Kan du beskriva hur en dålig dag ser ut för dig?