Version 1.1 2014-05-28

Aktör för välfärd 2012-2014 Sammanfattning av ett socialfondsprojekt

Anders Hagman, Västerås stift

”Livet ställer oss på alla sidor inför begynnande händelseförlopp, men det är ovanligt att dessa begynnelser följer sina lopp eller tar form på samma sätt som

en romanförfattare vanligen sätter ihop dem till en historia”

André Gide

Sammanfattning av projektet Aktör för välfärd 2012- juni 2014

Bakgrund

Aktör för välfärd har sin upprinnelse i ett långvarigt samhällsengagemang inom Västerås stift. Det aktuella projektet har växt fram efter två linjer. Det ena handlar om att några församlingar i Västerås stift varit något av pionjärer i att utveckla nya verksamheter inom det som kallas social ekonomi. Mest känd är Västanfors-Västervåla församling som driver en rad egna verksamheter, som skola, behandlingshem och begravningsbyrå. Men också Grytnäs församling (Numera Avesta-Grytnäs), som verkat på samverkansbasis för att åtgärda behov och brister i lokalsamhället som man kommit i kontakt med genom sin verksamhet. Det andra spåret är en reflektionsprocess kring kyrkan och samhällsfrågorna som kyrkomötet beslutade om vid mitten av 2000-talet. Tre stift bjöds in att vara med, Västerås stift var ett av dem. Flera av de mest aktiva församlingarna var med i detta arbete.

Delvis som ett resultat av detta utsågs frågorna kring social ekonomi och utvecklingen inom EU till ett av Västerås stifts sex prioriterade verksamhetsområden av stiftsfullmäktige för perioden 2012-2020. Ansvaret för detta arbetsområde ligger framförallt inom projektet Aktör för välfärd. Det startade i liten omfattning och har efterhand vidgats för att svara upp mot det av fullmäktige prioriterade målet. Våren 2011 kom en utlysning från Europeiska socialfonden i Norra Mellansverige som lyfte fram möjligheterna att bedriva kompetensutveckling med inriktning mot bland annat just social ekonomi. Västerås stift beviljades ett bidrag på 6,4 miljoner kronor och projektet drogs igång i januari 2012. De första sex månaderna räknas som förberedelsetid eller mobiliseringsas. Genomförandetiden har varit sedan varit två år.

Under tiden januari 2012-juni 2014 är Aktör för välfärd alltså i huvudsak finansierat av Europeiska socialfonden, men med tillskott av stiftets egna resurser, framförallt personellt. Den externa finanseringen har skapat förutsättningar att arbeta med frågorna kring kyrkans samhällsroll och social ekonomi i en skala som annars inte skulle vara möjligt. Men projektet är fullt integrerat med stiftets arbete vilket innebär att det i tid och omfattning inte är begränsat av de ramar den externa finansieringen sätter. Det fortsätter även efter den socialfondsfinansierade delen har avslutats.

Socialfondens utlysning

Europeiska socialfonden är tillsammans med Regionalfonden EUs instrument för att främja den regionala utvecklingen i Europa. Socialfonden ska främja sysselsättning och skapa fler arbetstillfällen. Programområde 1 stöder kompetensutveckling med målet att den enskilde ska kunna behålla jobbet på en förändrad arbetsmarknad. Programområde 2 stöder åtgärder för att arbetslösa/människor i utanförskap ska komma in på arbetsmarknaden eller närma sig arbetsmarknaden.

I den aktuella utlysningen inom programområde 1, som Västerås fått del av, betonas vikten av ”en integrering av deltagarnas kompetensutveckling tillsammans med arbetsplatsernas verksamhets-utveckling för att skapa en ”grogrund för lärande på arbetsplatsen”. Syftet är alltså inte i första hand omställning för den enskilde så att denna kan söka jobb någon annanstans än på den nuvarande arbetsplatsen, utan att själva verksamheten ska utvecklas för att vinna nya segment på arbetsmarknaden och att den anställde kompetensutvecklas för att kunna jobba kvar. Utlysningen prioriterar vidare sådana verksamheter som bidrar till de regionala utvecklingsmålen. Förutom fler

2

företag och ekonomisk tillväxt nämns i den regionaka utvecklingsplanen bland annat vikten av att motverka utanförskap, att påverka attityder och utveckla samverkan samt att säkra servicen i glesbygd. Socialfonden vill alltså se att fortbildning och verksamhetsutveckling sker inom områden som är vitala för samhällets utveckling och sammanhållning. Noterbart är att den regionala planen också uttrycker en strävan att tillvarata befintliga kompetenser som inte används.

Stiftets ansökan

Stiftets ansökan har formulerats så att Svenska kyrkans församlingar på grund av medlemsminskning och utflyttning står för en omställning med krympande ekonomi, vilket sannolikt kommer att leda till friställningar om församlingarna inte kan finna nya intäkter för sin verksamhet. Tanken är den att inom ramen för en förändrad välfärd, där allt mer av den gemensamma sektorns åtaganden läggs ut på andra utförare än de offentliga, skulle församlingarna kunna finansiera en utökad diakonal verksamhet med offentliga medel. Citaten nedan är tagna ur ansökan.

(Det finns) tillräckligt med uppgifter att utföra inom det sociala området för att säkra jobben lokalt. Under senare år har flera församlingar i Västerås stift genom ett pionjärarbete visat på möjligheterna för församlingarna att utföra tjänster och starta verksamheter inom den sociala ekonomin som ett sätt att behålla sina anställda och generera nya inkomster. Det finns församlingar som driver skolor och begravningsbyråer, café och restaurang, behandlingshem, familjecentraler, integrationsprojekt och sociala företag inom fas 3. (…) kyrkan skulle genom sin djupt präglade värdegrund och sina breda människovårdande kompetenser i större utsträckning kunna gå in som utförare och entreprenör inom vård och omsorg, vilket exemplen ovan visar.

Men det finns i ansökan också en tydlig koppling mellan socialfondens programområde 1 – kompetensutveckling och programområde två - att minska utanförskapet. Kompetensutvecklingen ska alltså kunna rusta församlingarna att göra större insatser för utsatta grupper i lokalsamhället med utgångspunkt från verksamhet som bedrivs redan idag.

Att motverka utanförskapet är förmodligen den mest centrala av de uppgifter som kyrkan kan utveckla med hjälp av de nya arbetsformer som den sociala ekonomin erbjuder. Här gör församlingarna stora insatser på individnivå och genom olika slags gemenskapande karaktärer. Mera sällan arbetar man långsiktigt och strukturerat tillsammans med andra samhällsaktörer för att på ett varaktigt sätt integrera människor som lever i utanförskap eller slussa långtidsarbetslösa, ungdomar och invandrare mot arbetsmarknaden. Inte heller använder man fullt ut sin roll som röstbärare för att bedriva strategisk påverkan på samhällsutvecklingen.

Intentionen med Aktör för välfärd var dock aldrig att skriva församlingarna på näsan vad de ska göra. I grunden finns ett utvecklingstänk där församlingarna ska stimuleras att vara kreativa i förhållande till sin omvärld med utgångspunkt från resurser, satta mål, närsamhällets behov och de processer som projektet initierar. I ansökan antyds komplexiteten i ett tänkt utvecklingsscenario.

(För att detta ska kunna ske) krävs kompetensutveckling av enskilda medarbetare, men också organisationsutveckling och ett bättre samarbete överlag med den sociala sektorns uppdragsgivare och den sociala ekonomins stödjande organisationer. Församlingarna behöver tillgodogöra sig de metoder och synsätt som vuxit fram inom den sociala sektorn de senaste decennierna, utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt, öka benägenheten till förändringar och

3

knyta långvariga och breda kontakter med de nätverk som i allt högre grad utgör en aktiv del av välfärdssamhället. (Not: borde stått civilsamhället) Västerås stift vill med Aktör för välfärd åstadkomma ett ”kunskapslyft” på bred nivå.

Mål och pedagogisk grundidé

Målskrivningen är relativt omfattande. Måluppfyllelsen redovisas på särskild plats. Här följer en informell sammanfattning av de mål som ställts upp för projektet.

Målet med Aktör för välfärd är att: • Sätta fokus på församlingarnas roll i samhällsutvecklingen. • Uppmuntra till nya verksamheter inom den sociala ekonomin. • Erbjuda kompetensutveckling av medarbetare för nya uppgifter.

Projektet har lagts upp utifrån en pedagogisk grundidé som sätter in den enskildes kompetensutveckling i ett sammanhang av lokalt förändringsarbete.

Den pedagogiska idén utgör ingen obligatorisk färdplan, utan är just en ide som strukturerat upplägget. Ingen församling har tecknat sig för mer än ett steg i taget. Projektledningen har inte ansett det möjligt att knyta upp församlingar på det sättet, även om det förmodligen hade varit betydligt effektivare. Även socialfondens krav har satt käppar i hjulet. Eftersom utbildningarna skulle läggas fast och upphandlas redan innan projektstart var det inte möjligt att låta ett framväxande behov styra utbildningsutbudet, även om en viss flexibilitet har kunnat skapas.

4

Projektarkitektur EU har lång erfarenhet av projektstöd. Under åren har en omfattande stödapparat utvecklats liksom mer eller mindre styrande riktlinjer för hur projekt ska hanteras och styras. Allt med syfte att skapa bättre och hållbarare resultat som verkligen implementeras i den ordinarie verksamheten. Västerås stift har i allt väsentligt sökt följa denna mall.

Västerås stift har varit projektägare där stiftsstyrelsen haft ett huvudansvar för att uppfylla projektets åtaganden. Projektet har styrts av en styrgrupp med två representanter för stiftsstyrelsen, församlingsavdelningens chef, en representant för kyrkoherdarna, projektledaren och projektets ekonomihandläggare. Dessutom har projektets utvärderare medverkat vid sammanträdena.

Det löpande arbetet har skötts av en projektgrupp inom församlingsavdelningen med projektledaren som arbetsledare. Vid sidan om detta har det funnits en informell referensgrupp med personer främst från församlingarna; ett par kyrkoherdar, ett par diakoner och några förtroendevalda. I ansökan antyds att en teologisk/diakonal referensgrupp skulle tillsättas. Så har inte skett.

Deltagande aktörer har utgjorts av församlingar/pastorat, varav 65 funnits antecknade i projektet inledningsvis, men några har deltagit enbart i marginell utsträckning.

I projektarkitekturen spelar kontrakten en betydande roll. De tänks utgöra lämpliga regionala utvecklingsenheter. I projektskissen tänks de församlingar som startar projekt skapa församlingsövergripande arbetsgrupper.

Följeforskning

I projekt av denna storlek skall extern utvärderare upphandlas. Utvärderingen ska ske genom så kallad följande utvärdering eller följeforskning, med vilket avses att utvärderarna inte bara ska uttala sig om projektets framgångar och motgångar i efterhand, utan följa och aktivt stött projektet med analyser och förslag under projektets gång. Västerås stift riktade sig i sin upphandling till utvärderare knuten till akademiska institution med eget forskningsintresse - vilket inte är strikt nödvändigt utifrån ESFs regler. Anledningen var dels att vi såg värdet av ett självständigt egenintresse från utvärderarnas sida. Forskningsblicken på kyrkans roll i samhället menade vi har ett bestående värde för utvecklingsarbetet inom Svenska kyrkan i stort, också bortom projektets horisont. Det andra skälet var att vi såg värdet av använda utvärderaren som en slags samverkanspart, som vi kunde ha nytta av i kontakterna med aktörer inom fältet och vår egen kompetensutveckling inom området. Handelshögskolan fick uppdraget.

Under projekttiden har kontakten bestått i korta kvartalsrapporter, terminsvisa lärseminarier samt att en person ur utvärderingsteamet varit med på styrgruppens sammanträden och deltagit i ett urval aktiviteter.

5

Aktiviteter och resultat

Kompetenskartläggningen

Under mobiliseringsfasen genomfördes en enkät bland medarbetare i deltagande församlingar. Syftet var att kartlägga kompetens och inventera inställningen till och de anställdas idéer kring social ekono-mi och kyrkans samhällsansvar. Vi fick in 837 svar av 1162 enkäter, vilket ger en svarsfrekvens på 72%

Kompetenskartläggningen visade bland annat att:

• 60% av de svarande var 46 år eller äldre. 46% hade jobbat mer än tio år i församlingen. 75% arbetade heltid. 66% utgjordes kvinnor. Kvinnor har svarat på enkäten i något högre grad än män, varför dessa är överrepresenterade i materialet.

• 53% av de svarande har praktiska yrken som vaktmästare, kyrkogårsarbetare, lokalvårdare, husmor. Assistenter utgör 19% av personalstyrkan. 35% har så kallade profilyrken (präst, pedagog, kyrkomusiker, diakon. 42% har examen för högskola/universitet. 10% enbart grundskola.

• 76% av de svarande anser att församlingen redan idag bedriver verksamhet som svarar mot konkreta sociala behov i närsamhället. 74% anser att församlingen borde starta nya projekt eller verksamheter som svarar mot sådana behov. 83% kan tänka sig vara delaktig i ett nytt projekt eller verksamhet av detta slag.

• När det gäller prioriteringen av verksamheter dominerar Att motverka utanförskap starkt i materialet.

6

Utbildningar

De utvärderingssiffror som anges inom parentes anger betyget på ett samlat intryck av aktiviteten/utbildningen på en 6-gradig skala. Allt över 3 är alltså övervägande positivt. De första två punkterna berör utbildningar som varit beordrade av arbetsledare. Övriga är sökta på individuell basis.

• Kontraktsvisa endagsutbildningar har genomförts i sju av åtta kontrakt med sammanlagt 750 deltagare. (4,2) Till dessa dagar var hela arbetslagen inbjudna. Innehållet bestod i korthet av en orientering kring samhällsutvecklingen och välfärdens förvandling, kyrkans roll och medarbetarskapet i församlingen, samt goda exempel på projekt och sociala företag: Dagarna avslutades med lokal debatt kring lokal utveckling med inbjudna deltagare från offentliga aktörer och civilsamhället.

• Så kallade processdygn har genomförts med 25 församlingar med ca 350 anställda. (4,3) Under processdygnet har vi arbetat interaktivt med församlingens historia och identitet, närsamhällets resurser och sociala behov, kyrkans samhällsroll samt utarbetandet av konkreta projektidéer.

• Ett 20-tal utbildningar med inriktning mot social ekonomi har genomförts. Flerdagarsutbildningarna innefattar två projektledarutbildningar med sammanlagt 26 deltagare (5,0) intreprenörsutbildning med 21 deltagare (4,8), handledarutbildning med 21 deltagare, diakoni i förändring med 25 deltagare(5,5) och utbildning i att skapa och leda sociala företag. Endagsutbildningarna innefattar bland annat Att leda ideella (4,7), Bemötande och samtalsmetodik (4,6), Upphandling och anbudsförfarande, Framgångsrik marknadsföring, Social redovisning, Social ekonomi i församlingens regi (4,8), Hur goda idéer blir verklighet, Jämställdhet och tillgänglighet. Dessutom gavs kursen Ledarskap i förändring för kyrkoherdar.

• Kontraktsutbildningsdagarna och processdygnen har genomförts helt i egen regi, övriga utbildningar upphandlats genom Coompanion och Sensus.

Övriga insatser och aktiviteter

• En upptaktskonferens hölls i Grängesberg med 250 deltagare. (4,2) Ett seminarium har hållits i Almedalen under Svenska kyrkans program med ca 70 åhörare.

• Projektcoachning. Under projekttiden har stiftet arbetet konsultativt gentemot alla de församlingar som haft frågor eller projektidéer. Under slutfasen har 4 församlingar/projekts valts ut som vi följt närmare.

• Nätverkande. Projektet har skaffat sig ett brett nätverk med aktörer inom civilsamhället nationellt, med regionala aktörer framför allt i Dalarna, samt med en del av de stift och enskilda inom Svenska kyrkan som driver projekt eller frågor av samma karaktär.

• Projektet har haft ett transnationellt inslag med studieresor till England och Österrike/Tyskland, ett transnationellt seminarium på Stiftsgården i Rättvik och flera uppföljande kontakter som resultat av dessa.

• Ett utvärderingsseminarium hölls i maj I Rättvik med ca 45 deltagare. Ett spridningsseminarium hålls den 4 juni i Uppsala med ca 60 deltagare.

7

• Övrigt: Informationsträffar har hållits för förtroendevalda. Kyrkoherdeträffar har hållits vid tre tillfällen i samtliga kontrakt. En projekttidning har tryckts upp, ett elektroniskt nyhetsbrev har orgelbundet distribuerats, en hemsida har tagits fram. Projektet har medverkat vid ett tiotal externa seminarier, besök i andra stift, både i församlingar och stiftssammanhang.

Resultat och effekter

• Projektet har i sin helhet att berört omkring 950 församlingsanställda med sina insatser. Ytterligare ett par hundra anställda har genomgått fördjupande, kortare utbildningar. Dessa har sammanlagt genomgått i storleksordningen 20 000 utbildningstimmar på upp emot 100 utbildningsdagar.

• En kontraktsutbildningsdag och ett par endagsutbildningar har blivit inställda. Några kurser har senarelagts och några kurser hade väldigt få deltagare, bl a Ledarskap i förändring för kyrkoherdar, och Upphandling och anbudsförfarande. Deltagandet i utbildningarna i Jämställdhet och Tillgänglighetsanpassning – som erbjöds församlingarna på kontraktsnivå, underskred dock målet kraftigt.

• Omkring varannan församling har förvärvat tillräcklig kompetens för att driva nya verksamheter eller projekt inom den sociala ekonomin.

• Minst tio nya verksamheter eller pilotprojekt har startats, de flesta i mycket liten skala. Inga institutionella åtaganden har inletts. Bland de projekt som startats under projekttiden kan nämnas: Två församlingsbutiker, ett klädbibliotek, ett projekt kring grön rehab, en fritidsverksamhet i samarbete med kommunen, ett par sysselsättningsprojekt, två församlingar arbetar med flyktingguider.

• Några av dessa verksamheter har karaktären av utvecklingsbara koncept. Två av dem är under utveckling. Det gäller Grön Rehab och S:t Mary butik och skaparverkstad.

• Västerås stift har utvecklat en processmetod som bygger på delaktighet i arbetslaget och som kan utvecklas vidare.

• Nya former av samverkan har uppstått i några kontrakt, framförallt i Dalarna.

• Projektet har lyft upp frågorna om social ekonomi, kyrkans förändrade situation och kyrkans samhällsroll i en ny situation på agendan i stiftet. Det har blivit tillåtet att tänka nytt och kreativt kring dessa frågor på ett annat sätt än tidigare.

• Antalet nya initiativ och förfrågningar har ökat stadigt under projekttiden. Det gäller både från församlingarnas sida och från externa aktörer.

Försvårande faktorer

• Förberedelsetiden har varit kort. Det gäller både själva ansökningstiden och tiden mellan beslut och projektstart. Detta har försvårat förankringen och försenat de processer projektet lett upphov till.

8

• Vissa inslag i projekthanteringen har försvårat möjligheten att jobba processinriktat och lyssnande visavi de deltagande församlingarna. Särskilt att all upphandling måste göras i förväg. Detaljstyrningen från ESF för bort fokus från de övergripande strategiska och långsiktiga målen.

• Brist på säkerställd kontinuitet. Utveckling och förändringar kräver stort engagemang och stora insatser. Det finns ett sådant tänk i projektstrukturer, men Aktör för välfärd har i realiteten bara kunnat knyta upp enskilda och församlingar vid ett moment i taget. Även om frågorna som Aktör för välfärd driver är prioriterade av stiftsfullmäktige och kyrkoherdarna anmält intresse av att vara med är det långt ifrån säkert att man på lokal nivå i ett senare skede är särskilt intresserad av att delta i projektet eller att fullgöra sina åtaganden.

• Organisatoriska komplikationer. Aktör för välfärd sammanfaller i tiden med flera skeenden som försvårar nytänkande och omorientering. Det gäller bland annat pågående strukturomvandlingar, många chefsbyten och rekryteringssvårigheter. Energin har på många håll varit helt uppslukad av att lösa det dagliga arbetet.

• Kyrkoherdarnas inställning är en nyckelfaktor. Många kyrkoherdar har inte haft intresse eller tid av att driva församlingens medverkan i projektet.

• Inga medel till förtroendevalda. Aktör för välfärd har haft begränsade möjligheter att jobba direkt med de förtroendevalda, även om vissa aktiviteter varit riktade också till denna grupp. Socialfondens medel har under innevarande programperiod inte tillåtit detta.

• Kontraktens tilldelade nyckelroll. Vi har funnit att kontrakten som organisatorisk struktur i mycket liten grad fungerar som motor för att driva utveckling.

• Liten erfarenhet av verksamhetsutveckling och omvärldsanalys. En ovana vid att arbeta utvecklingsinriktat på församlings/pastoratnivå slår igenom på många sätt. Det har inneburit att metoderna i projektet krävt ett lärande i nästan lika hög grad som innehållet. I detta ligger även en svag kännedom om regionens problem, utmaningar och utvecklingsstrategier.

• Projektretoriken. Att Aktör för välfärd presenterats som ett separat projekt riskerar att skapa en förförståelse av att det handlat om något utanför den ordinarie verksamheten som församlingarna kan ha eller vara utan. Man hade istället kunnat understryka att det handlar om att hantera en omställning som alla församlingar står inför, oavsett inställning till välfärdsfrågorna.

Framgångsfaktorer

• Att använda sig av socialfondens stödstruktur med processtöd, manualer, seminarier, riktlinjer och fördjupningsmaterial – men utan att alltid följa dem till punkt och pricka.

• Att som projektledning finnas med i, eller själv driva, utbildningarna för att samtidigt bygga personliga relationer. Detta skapar en grund för det fortsatta utvecklingsarbetet, men också ett ömsesidigt lärande mellan stift och församlingar.

• När eldsjälar, kyrkoherdar och kyrkoråd drar åt samma håll skapas en hållbar bas för utveckling och nyorientering.

9

• Att arbeta med hela arbetslaget med fokus på de sociala behoven i lokalsamhället skapar dynamik och delaktighet som frigör energi och skaparkraft.

• Att arbeta med konsultativt stöd och att kanalisera resurser till det lokala sammanhanget ger tydligare och snabbare resultat snarare än att rikta förlägga allt bort ”bortaplan”. Resurserna kopplas då till ett tydligt ägarskap.

• Att möjliggöra och upprätthålla församlingsöverskridande nätverk utifrån engagemang och intresse stärker individer som har svagt stöd lokalt och bidrar till att bevara den positiva energi som uppstår på utbildningarna.

• Den följande utvärderingen har gett projektledningen kontinuerlig feedback kring projektets mottagande och varit till stor hjälp med att analysera utvecklingen och styra de strategiska besluten.

• Personligt engagerade utbildare som är goda pedagoger. Mycket hänger på detta. Samt att de har kunskap om kyrkan och folkbildningspedagogik.

• Direkta personliga kontakter via möten och telefonsamtal, snarare än mail, brev och tryckt information.

• Möjligheten att ge direkt stöd av mindre omfattning för att frigöra resurser till utveckling. Det kan handla om handledarbidrag, små projektstöd, möjlighet att anlita en konsult en eller två dagar.

• Att projektet varit fullt integrerat med stiftets övriga arbete, något som tillfört personella resurser och underlättat informationsspridning, förankring och samordningsvinster.

Några utvecklingsvägar

• Efter den intensiva input som projektet bestått församlingar och enskilda med måste nu ”initiativmandatet” i hög grad överlåtas till församlingarna själva.

• Som en konsekvens av detta bör stiftet arbeta närmare på ett konsultativt sätt med de församlingar som visat att de vill gå vidare i sitt tänkande och görande i utvecklingsfrågor.

• Det är viktigt att knyta Aktör för välfärds frågor till det övriga utvecklingsarbetet på stiftet och att integrera dessa dimensioner i det konsultativa stödet till församlingarna. Det handlar bland annat om främja reflektion kring teologi och tro och arbetet med den grundläggande uppgiften. Detta arbete bör då, i enlighet med de framgångsfaktorer vi funnit, i huvudsak ske lokalt med hela arbetslaget och kopplat till den konkreta sociala kontexten i församlingen.

• Stiftet bör arbeta vidare på ett övergripande regionalt plan för att ansluta till de regionala utvecklingsstrategier där så är lämpligt och att samverka med de ideella och offentliga krafter som är med i detta arbete.

• Stiftet bör gå vidare för att tillsammans med ”moderförsamlingarna” utarbeta koncept och arbetsmodeller baserade på de erfarenheter och verksamhetsidéer som skapats lokalt. Syftet är att befästa det lärande som görs och att sprida arbetssätten till fler.

10

• Stiftet bör i framtiden på ett tydligare sätt inbjuda församlingarna att också inkludera förtroendevalda och frivilliga i utvecklingsarbetet kring de frågor Aktör för välfärd driver.

• Det blir en viktig utmaning att finna, stärka och skapa bärande strukturer för de nya verksamheter och arbetssätt som växer fram så att dessa inte blir beroende av enskilda eldsjälar.

• Västerås stift bör söka samverkan med andra stift och nationell nivå för att skapa fora, skapa verktyg och finna resurser för det fortsatta utvecklingsarbetet.

• Det är angeläget att skapa, stärka och upprätthålla och former av nätverk mellan för att stärka samverkan mellan enskilda och församlingar och stiftet.

• Någon form av omvärldsbevakning/samhällsbevakning bör ingå i stiftets främjande uppgift.

Avslutning: en investering att förvalta

Med Aktör för välfärd har Västerås stift valt att ta en proaktiv roll inom viktiga framtidsfrågor som berör samhällsutvecklingen och kyrkans roll. Projektets ambition har varit att orientera församlingarna i en ny tid och rusta dem att möta vår tids sociala utmaningar.

Frågorna är dock komplexa och Svenska kyrkan är – på gott och ont - en trögrörlig organisation. Man kan knappast förvänta sig snabba förändringar under kort tid. Nya synsätt tar ofta många år att slå rot. Nya verksamhetsformer kan ta decennier att växa fram. Det har vi lärt oss av bland annat den långsamma, men framgångsrika och omvälvande framväxten av ett rikt församlingsliv under 1900-talet, med bland annat ett stort barn- och ungdomsarbete och ett levande gudstjänst- och musikliv i våra församlingar som resultat.

Dessutom vecklar historien sällan ut sig lika logiskt och överblickbart som i en klassisk roman. En insikt som författaren André Gide får uttrycka på omslaget till denna sammanfattning. Historien förändras medan vi deltar i dess förlopp. Den påverkas av våra upptäckter, val och handlingar efter vägen.

Det sociala fältet är idag under omstöpning, inte bara i vårt land, utan i hela Europa. Den gamla ordningen krackelerar och den nya har ännu inte krupit ur skalet av den gamla. Det pågår en omförhandling – eller strid – om hur välfärden ska utformas och denna är inte avgjord. Som kyrka kan vi välja att försöka ställa oss utanför striden och bevaka våra positioner med händerna rena. Eller så kan vi ge oss ut på arenan med goda utsikter att göra fel och smutsa ner händerna, drivna av övertygelsen att verkligheten kallar oss på nya och oväntade vägar. En utgångspunkt för Aktör för välfärd är att det inte går att enbart resonera sig fram till hur församlingens samhällsansvar ska gestaltas. Vi måste våga prova oss fram. Provtänka och provgöra.

Vi som drivit detta projekt har inte bara administrerat ett lärande. Vi har varit indragna i ett gemensamt lärande tillsammans med församlingar och församlingsanställda, följeforskare och många andra. Den som tycker sig upptäcka ett glidande fokus under projektets gång har förmodligen rätt. När vi har frågat de anställda i församlingarna om de tycker att kyrkan ska driva skola, äldreboende, hospice eller hemtjänst har vi fått ett nja till svar. När vi har frågat om det finns sociala behov i närmiljön som församlingen borde engagera sig mer i har vi fått ett rungande ja. Under processdygnen, när vi jobbat med 350 anställda i över 20 församlingar, har vi funnit att det finns en

11

djupt rotad kunskap bland våra anställda om att livet, inte ens i vårt land, på något sätt är fullkomligt. Vi har hört hundratals berättelser om ensamhet, utanförskap, meningslöshet, resursslöseri och ond bråd död som kallar på en annan tingens ordning. Och vi har mött en stark övertygelse om att ”vi som kyrka” är kallade att ge oss ut där för att göra skillnad. De mest lovande stråken i Aktör för välfärd har vi sett växa fram ur denna känsla av delaktighet inför uppgiften.

Detta är en av orsakerna till att det går att skönja ett skifte i fokus i projektet. Ett skifte från utförarledet till behoven i lokalsamhället. Och ett skifte från kompetensutvecklingens formella innehåll till de mekanismer som frigör energi, dold kompetens och arbetslust i ett arbetslag. Det är också i det häradet vi nu tycker oss skönja konturerna av samhällsengagerad kyrka växa fram. En kyrka som är stolt över sina resurser och sitt arv, ivrig att skrida till verket för att göra skillnad i människors liv. Var och hur detta engagemang kommer att utformas i mötet med de former och instrument samhällsutvecklingen förser oss med återstår att se. Likaså om engagemanget på ett mer systematiskt sätt kommer att öppnas för större delatighet utanför de anställdas skara.

12