Uppsala universitet Examensarbete HT -12

Institutionen för nordiska språk Svenska språket/Nordiska språk

Kan ett kön göra mer fel än det andra?

Manliga fotbollskommentatorers genusperspektiv vid misstag av fot-

bollsspelare

Alexander Kjetselberg

Handledare: Erik Falk

2

Sammandrag

Syftet med denna uppsats är att utreda om svenska, manliga fotbollskommentatorer gör någon

skillnad i hur de omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag. Materialet i

undersökningen är från SVT:s sändningar av fotbollsturneringen i OS i London 2012, och

består av tre herrmatcher och tre dammatcher. I och med att materialet är sändningar av SVT

består materialet av både rörlig bild och ljud.

Syftet uppnås genom att fotbollsspelares misstag och kommentatorers kommentarer kate-

goriseras för att få en objektiv och enhetlig undersökning, så att dessa sedan kan analyseras

för att utmynna i räknebara resultat. Metoden är alltså en kvalitativ kategorisering av både

fotbollstekniska aspekter och kommentatorers uttalanden, för att följas av en kvantitativ ana-

lys. Den kvantitativa analysen genererar räknebara resultat som presenteras och jämförs, för

att sedan analyseras och granskas sedan ur ett genusperspektiv. Detta genusperspektiv grun-

das i bland annat tidigare forskning, hur genus skapas av media samt feminismens historia.

Resultaten från denna undersökning har inte visat på några skillnader på hur de manliga

kommentatorerna omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare. De största skillnader-

na finns mellan kommentatorerna, i antalet kommentatorer i en match. När det är två kom-

mentatorer skiljer sig resultatet från om det är en kommentator. Detta gör slutsatser svåra att

dra, i och med det något begränsade materialet. Mer forskning inom ämnet förespråkas för att

tydligare drag ska upptäckas.

Nyckelord: Fotboll, genusperspektiv, män, kvinnor, misstag, OS, fotbollskommentatorer

3

Innehållsförteckning

1 Inledning………………………………………………………………………….………....5

2 Syfte och frågeställning……………………………………………………………….…….6

3 Bakgrund……………………………………………………………………………………7

3.1 Kön inom språkvetenskapen………………………………………………….…..…...7

3.2 Feminismens historia………………………………………………………….…….....8

3.3 Fotboll……………………………………………………………………….………..11

3.3.1 Fotbollens historia…………………………………………………….………...11

3.3.2 Damfotboll…………………………………………………………….………..12

3.3.3 Herrfotboll…………………………………………………….……….………..12

3.4 Tidigare forskning………………………………………………………….….……...13

3.5 Medias genusskapande roll……………………………………………….….……….14

4 Material och metod…………………………………………………………………..……..17

4.1 Material……………………………………………………………………….….…...17

4.2 Metod………………………………………………………………………………...19

4.2.1 Kategorisering av spelarmisstag………………………………………..……….19

4.2.2 Kategorisering av kommentarer………………………………………..……….21

4.2.3 Undersökningsblankett………………………………………………..………..23

5 Resultat………………………………………………………………………………..…....25

5.1 Dammatcher…………………………………………………….…….……................25

5.1.1 Match 1………………………………………………………………..………...25

5.1.2 Match 2…………………………………………………………………..……...26

5.1.3 Match 3………………………………………………………………..………...27

5.1.4 Totalt dammatcher……………………………………………………..………..27

5.2 Herrmatcher…………………………………………………....…….……..................28

5.2.1 Match 4……………………………………………………………..…………...28

5.2.2 Match 5…………………………………………………………………..……...29

5.2.3 Match 6…………………………………………………………………..……...29

4

5.2.4 Totalt herrmatcher………………………………………………………..……..30

5.3 Jämförelse dam- och herrmatcher…………………………………………………….31

6 Diskussion………………………………………………………...………………………..32

Källor och litteratur………………………………………………………..…………………35

Litteratur………………………………………………………..………………………...35

Elektroniska källor………………………………………………………..………………35

Figurer

Figur 1. Undersökningsblankett………………………………………………………..…….23

Tabeller

Tabell 1.………………………………………………………..……………………………..25

Tabell 2.………………………………………………………..……………………………..26

Tabell 3.………………………………………………………..……………………………..27

Tabell 4.………………………………………………………..……………………………..27

Tabell 5.………………………………………………………..……………………………..28

Tabell 6.………………………………………………………..……………………………..29

Tabell 7.………………………………………………………..……………………………..30

Tabell 8.………………………………………………………..……………………………..31

Tabell 9……………………………………………………………………………………….31

5

1 Inledning

I december 2010 agerade en manlig brittisk fotbollskommentator sexistiskt mot en kvinnlig

kollega i studion innan sändning (http://www.guardian.co.uk, 2011-01-25). I januari 2011

fällde samme kommentator tillsammans med en manlig kollega nedvärderande kommentarer

om en kvinnlig linjedomare i Englands högsta herrfotbollsdivision, och liksom föregående

incident skedde denna när kommentatorerna i fråga trodde att de inte var i sändning

(http://www.telegraph.co.uk, 2011-01-23). När dessa två incidenter inträffade fick de inte det

fokus i media jag trodde att de skulle få, åtminstone inte i Sverige. Efter en snabb internetsök-

ning verkar incidenterna inte heller ha fått ett så stort genomslag som man skulle kunna för-

vänta sig i Storbritannien heller. Man kan då fråga sig varför något som ändå får påstås vara

en stor problematik, inte bara inom fotbollen utan även i samhället som stort, inte fått större

genomslag i media. Detta fick mig att fundera över hur utbredd denna ”gömda” sexism, och

vad som skulle kunna kallas kvinnofientlighet, är inom fotbollen, och i fall fotbollskommenta-

torer i allmänhet visar upp spår av detta när de kommenterar matcher.

Jag har själv spelat amatörfotboll i 15 år och följt den manliga toppfotbollen i åtminstone

10 år, både matcher på TV och nyheter och artiklar om fotboll. Jag har dock inte följt den

kvinnliga toppfotbollen lika noggrant; min erfarenhet av den är från stora fotbollsturneringar

eller när Sverige har spelat landskamper. Jag har personligen inte tänkt på att denna gömda

sexism skulle existera i en sån folklig och stor sport. Å andra sidan har den senaste tidens ra-

sismskandaler inom fotbollen (se bl.a. http://www.guardian.co.uk, 2011-12-20) tillsammans

med ovan nämnda incidenter gjort att många, inklusive jag själv, fått upp ögonen för att fot-

bollen har några problem att ta tag i. Ett sätt att börja ta tag i problemen är att belysa och

uppmärksamma dem, vilket har gjort att jag har valt att närmare undersöka den tidigare

nämnda sexismen inom fotbollen.

6

2 Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att utreda hur manliga, svenska fotbollskommentatorer omtalar

kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag under SVT:s sändningar från fot-

bollsturneringarna vid OS i London 2012.

De frågeställningar undersökningen är tänkt att besvara är:

Kan man urskilja några skillnader mellan hur kvinnliga och manliga fotbollsspelares

misstag beskrivs?

Om det finns skillnader i hur kommentatorerna beskriver misstag, är kommentatorerna

skarpare i sin kritik mot något av könen?

7

3 Bakgrund

I detta avsnitt beskrivs den teoretiska utgångspunkten för detta arbete. Först behandlas hur

synen på kön utvecklats inom språkvetenskapen, sedan följer genusperspektivets (snarare fe-

minismens) historia. Därefter ges en kort beskrivning av fotbollens utveckling, följt av en

beskrivning av dam- och herrfotbollen idag (samt en kortare historia för de båda). Dessutom

ges exempel på tidigare forskning, och slutligen en översiktlig beskrivning av medias roll i

skapandet av genus.

3.1 Kön inom språkvetenskapen

Nordenstam (2003) skriver att språkvetenskapen under 1970-talet var influerad av socioling-

vistiken, där studier utfördes i stor skala med en kvantitativ metod. Fokus låg ofta på fonologi,

morfologi och syntax och exempelvis gjordes undersökningar för att studera om vissa uttals-

varianter var bundna till kön. I dessa kvantitativa undersökningar framkom att vissa uttals-

former var vanligare för kvinnor inom en viss stil än för män, och vice versa. Kön var alltså

likställt med andra sociolingvistiska variabler som ”ålder, etnicitet, social klass eller status”

(Nordenstam 2003:9)1. Under 1980- och 1990-talet gick utvecklingen mot ett större fokus på

kvalitativa metoder samt till högre nivåer i språket än satsnivån. Oftast var det kvinnors an-

vändning av språk som hade huvudrollen i undersökningarna. Forskning inom språk och kön

kom under dessa tre decennier, 1970–1990-talen, att likställas med forskning inom feminism.

Ju mer accepterad språk och kön-forskningen blev desto mindre konservativ blev den. Forska-

re började bland annat kritiskt diskutera huruvida det var tillräckligt att endast räkna frekven-

ser i kvantitativa undersökningar för att kunna göra en träffsäker analys i undersökningar

inom språk och kön. Nordenstam fortsätter med att skriva att inte alla vetenskaper kan bedri-

vas feministiskt, men att alla vetenskaper kan ses ur ett kritiskt feministiskt perspektiv. Detta

feministiska perspektiv granskar forskningsparadigmet i vilket forskaren har en roll där fors-

karen i fråga påverkas av yttre sociala faktorer i sitt sökande efter kunskap och i sina analyser

1 Einarsson (2009) tar upp att han likställer kön i detta avseende med andra lekter så som lekter baserade på

exempelvis ålder eller social klass (som nämns ovan). Han kallar det dock sexolekt på grund av att ordet kön

verkar ersätta det tidigare använda genus av genusforskare. Anledningen till att han använder sig av sexo- istället

för kön är att sexo- har bättre grund i svenskan (Einarsson 2009:179f).

8

(Nordenstam 2003:9ff). Nordenstam skriver vidare att det finns tre huvudsakliga inriktningar

för detta kritiska feministiska perspektiv; feministisk empirism, feministisk ståndpunktsteori

och feministisk postmodernism. Dessa ska jag kort redogöra för nedan utifrån Nordenstam

(2003:12).

Den feministiska empirismen utmärks av att den ställer sig bakom målet att kunskaps-

skapandet ska vara objektivt och värderingsfritt, men lyfter fram att de etablerade mo-

dellerna för detta inte är objektiva eftersom de är androcentriska.

Den feministiska ståndpunktsteorin anser att alla forskare påverkas i forskningsfrågor

och val av metod av sin sociala och politiska ställning. Teorin framhåller dock att den

är passande för grupper som är förtryckta då dessa kan föra dolda makt- och domi-

nansrelationer till ljuset då dessa förtryckta grupper inte har någon önskan om att des-

sa relationer ska fortsätta.

Den feministiska postmodernismen fokuserar på att det finns många olika ståndpunk-

ter. Teorin menar att det inte går att generalisera kön, då kön fungerar i samband med

andra sociala variabler och måste studeras ihop med dessa.

3.2 Feminismens historia

För att få grepp om genusperspektivet anser jag att man bör känna till varför det har växt fram

och varför det är ett så viktigt redskap för att förändra samhället. Jag ska därför utifrån Hird-

man (2007:216ff) kort redogöra för kvinnors historiska situation genom att använda mig av

termen genuskontrakt. Dessa genuskontrakt är implicita föreställningar mellan män och kvin-

nor som finns i ett samhälle. Genuskontrakten varierar mellan olika samhällen vid olika tid-

punkter i historien och för olika klasser. Ett samhälle vid en bestämd tidpunkt har ett visst

kontrakt som talar om för män och kvinnor hur de ska bete sig inom sitt respektive kontrakt.

Kontrakten finns inte bara mellan den generella mannen och kvinnan, utan även mellan den

enskilda mannen och kvinnan samt ”mellan män och kvinnor på det sociala planet” (Hirdman

2007:217). Även om genuskontrakten är olika för olika tider och för olika samhällen ärver

generationer sina kontrakt från äldre generationer. Genom att uppmärksamma och förstå dessa

9

kontrakt kan man få upp ögonen för hur ”den manliga normens primat uthärdats i historien”

(Hirdman 2007:218). Hirdman presenterar sedan två av dessa kontrakt, som hon väljer att

kalla hushållskontraktet och jämlikhetskontraktet.

Hushållskontraktet gällde i princip mellan 1920-talet och 1950-talet och var ett kontrakt

där kvinnorna var fast i en roll som hemmafru (Hirdman 2007:73). Eller egentligen ett slags

krav eller uppmaning på att kvinnor skulle gifta sig och passa upp på sin man i hemmet. Man-

nen skulle vara försörjaren, kvinnan skulle sköta barnen, städa och tvätta. Den gifta kvinnan

definierades utifrån sin man, hon var ju en hemmafru. Att vara hemmafru under den här tiden

var ett otacksamt arbete och ansågs som något den gifta kvinnan skulle ställa upp på. Detta

hushållskontrakt verkade som ett slags gränssättare för vilka områden kvinnor hade rätt att

röra sig på, hemmet var deras plats, även om mannen även där hade mest att säga till om.

Många gifta kvinnor arbetade dock också, parallellt med att vara hemmafru, men den arbets-

kraft dessa kvinnor stod för sågs som mindre värd och lönen blev låg då hon ju var försörjd av

sin man. Det var vad kontraktet sa i alla fall. Hushållskontraktet upprätthölls genom att söner-

na tidigt fick lära sig sin plats längst upp i näringskedjan. De fick fördelar gentemot döttrarna,

som förväntades hjälpa sin mor med hushållssysslorna. Inte bara detta var annorlunda, söner-

na fick även en slags bestämmanderätt över sina systrar, även om systrarna var äldre (Hird-

man 2007:79–82). Hirdman gör skillnad på hantid och hontid där hantiden är den norm vilket

samhället kretsade kring. Denna är arbetsdagen på åtta timmar och sedan fritiden hemma, som

gällde för män i det avlönade arbetslivet. Hontiden däremot, var det oräknebara arbetet kvin-

nan utförde i hemmet under hushållskontraktet. Hontiden kretsar kring hantiden; kvinnan ska

finnas till hands, vara där, när mannen kommer hem från sitt arbete. Under tiden mannen är på

sitt arbete har kvinnan också förpliktelser, hon ”arbetar” i hemmet. Hon tar hand om barnen,

lagar maten och så vidare. Kvinnan blir en husmor (Hirdman 2007:98). Termen husmor blir

ett gemensamt begrepp för olika kvinnor från olika klasser vilket bidrar till att hushållskon-

traktet upprätthålls, klass blir en oviktig variabel, vad dessa kvinnor har gemensamt är att de

har en man och förväntas finnas där för att passa upp på honom och lyda honom (Hirdman

2007:96ff).

Jämlikhetskontraktet växte fram utifrån 1950- och 1960-talens större fokus på problemen i

och med hushållskontraktet. Diskussionen innefattade att kvinnor de facto arbetade och såle-

des borde få tillgång till de rättigheter som männen hade. Kvinnorna var, som det kallades,

”förvärvsarbetande husmödrar” (Hirdman 2007:82). Kvinnorna skulle alltså jämte mannen

vara försörjaren. Jämlikhetskontraktet innebar att kvinnor skulle få samma status och ställning

som mannen, till skillnad från den tydliga androcentriska hierarki som var så påtaglig i hus-

10

hållskontraktet. Kvinnor skulle få tillgång till de rättigheter som männen så länge njutit av

(Hirdman 2007:82f). Grunden till att kvinnor skulle behandlas lika som männen växte fram ur

”radikala feministiska eller helt enkelt demokratiska idéer” (Hirdman 2007: 83). Detta kon-

trakt var i verkligheten inte så jämlikt som det låter. Att kvinnan skulle få tillgång till den

mansdominerade arenan som var arbetsmarknaden blev en slags kvinnlig anpassning av han-

tiden. Kvinnan hade två arbeten, då kravet på att hon skulle sköta det mesta i hemmet kvar-

stod, men hon skulle fortfarande acceptera hantidens arbetsdag på åtta timmar. För att lösa

detta skapades under 1960-talets senare del ”i praktiken en egen kvinnlig arbetsmarknad med

en egen moderniserad hontid: deltiden” (Hirdman 2007:112). På detta vis kunde den jämlikhet

som eftersträvades på ett sätt skapas genom att kvinnornas arbete blev modifierat, så att stati-

stiken kunde säga att kvinnor var i lönearbete (Hirdman 2007:112). Detta skapade en klyfta

mellan det jämlikhetskontraktet var tänkt att förändra (och förbättra) gentemot hushållskon-

traktet och vad det egentligen gjorde. Förvisso lönearbetade kvinnor enligt denna nya defini-

tion i nästan lika stor utsträckning som männen, men det var ett anpassat deltidsarbete. I och

med detta kunde således kvinnorna hjälpa till med försörjningen, men samtidigt förväntades

de av samhället använda sin ”fritid” till att fortsätta vara husmödrar, fritid hade männen dock

mer eller mindre fri tillgång till (Hirdman 2007:111ff).

Genom att utgå från Nordenstams (2003) tre huvudsakliga inriktningar feministisk empi-

rism, feministisk ståndpunktsteori och feministisk postmodernism från 3.1 skulle jag placera

Hirdman (2007) inom den feministiska empirismen. Den feministiska empirismen förespråkar

värderingsfri och objektiv kunskap och anser att de metoder vi idag har till förfogande för att

uppnå denna kunskap inte är objektiva, då de är androcentriska (se vidare 3.1 ovan). Jag skri-

ver tidigare i detta avsnitt att Hirdman (2007) skriver att hushållskontraktet definierade ”den

gifta kvinnan utifrån sin man” vilket ju beskriver ett androcentriskt synsätt. Vad gäller jäm-

likhetskontraktet beskrivs det av Hirdman (2007) som att kvinnorna förvisso fick tillgång till

männens arbetsmarknad, men en anpassad version av den. Det var alltså en modifierad ver-

sion inspirerad av ett jämlikhetstänk men som samtidigt ville hålla kvar vid delar av hushålls-

kontraktet. Denna anpassade arbetsmarknad kan också ses som androcentrisk, då man utgick

från männens arbetsmarknad och männens krav på att fortfarande ha husmödrar som skötte

hemmen.

11

3.3 Fotboll

För att öka förståelsen för denna undersökning som helhet anser jag att det är av stor vikt att

veta något om hur sporten fotboll utvecklats till det stora fenomen det är idag, samt att veta

något om situationen för herr- respektive damfotboll idag.

3.3.1 Fotbollens historia

Den moderna fotbollen utvecklades i England i mitten och slutet av 1800-talet. Även om boll-

spel som liknar fotbollen har påträffats tidigare, i såväl andra samhällen som i England, anser

författare att dessa bollspel inte har mycket gemensamt med vad vi idag kallar fotboll. Dagens

fotboll började växa fram i skolor som inrättats för överklasspojkar. Reglerna var väldigt fly-

tande och var olika för inte bara de olika skolorna, utan också för de olika tillfällena för ut-

övandet. Olofsson (1989) skriver att man rimligtvis kan säga att det var två huvudinriktningar

som växte fram; rugby samt soccer. Så småningom blev reglerna för de båda inriktningarna

mer konkreta och när ”soccer” fick sin egen organisation – The Football Association – 1863

blev både rugbyn och associationsfotbollen (som den nu kom att kallas istället för soccer) mer

sammanhängande och strukturerade. Att den engelska fotbollsorganisationen grundades ledde

till att sporten nu spreds från skolorna ut till samhället i övrigt, och det var främst arbetarklas-

sen som tog den till sig (Olofsson 1989:139).

Fotbollen spred sig snabbt till Sverige och övriga världen i slutet av 1800-talet. Engelska

sjömän, som mellan sina seglingar spelade fotboll, och svenska gymnastikgrupper, efter besök

i England, bidrog till fotbollens spridning i Sverige. De första förekomsterna av fotbollen i

Sverige verkar vara på 1870-talet, och på 1880-talet började den mer enhetliga associations-

fotbollen spelas i Göteborg. I Malmö bidrog ”danska fotbollsspelare och ledare” (Olofsson

1989:140) till att den första fotbollssektionen i Sverige bildades 1890. 1895 gav det unga

Svenska Idrottsförbundet ut en översättning av reglerna till associationsfotboll och som följd

av detta spelades de första svenska mästerskapen i fotboll 1896. I Sverige är fotbollen sedan

1940-talet landets största idrott (Olofsson 1989:144). Det bör dock påpekas att det som menas

med fotboll här snarare är herrfotboll, vilket kommer att behandlas närmre i 3.3.2 och 3.3.3

nedan.

12

3.3.2 Damfotboll

Som nämns i 3.3.1 växte inte damfotbollen fram samtidigt som ”fotbollen” kom till Sverige.

Olofsson skriver att ”idrott är en aktivitet skapad av män för män” (1989:11). Hon fortsätter

med att skriva att fotbollen mest utövades av män när den kom till Sverige i slutet av 1800-

talet och sedan växte mellan 1930- och 1940-talen (Olofsson 1989:11). De första svenska

mästerskapen för kvinnor spelades 1973 och var då ett slutspel där Öxabäck IF stod som seg-

rare. Mellan 1973 och 1992 samt säsongen 1998–99 har de svenska mästarna bestämts genom

slutspel, alltså inte de som slutar på förstaplats i en liga. Den moderna formen där de svenska

mästarna är de som vinner den högsta divisionen, Damallsvenskan, spelades först 1993–1997

och sedan från 2000 till idag (http://svenskfotboll.se/damallsvenskan/historik/). Damallsvens-

kan, som den är utformad idag, startade 1988, men redan 1979 delades damserien upp i regio-

nala divisioner (http://dam-allsvenskan.se/).

Den 25 augusti 1973 spelade Sverige sin första landskamp. Den gick av stapeln på Åland

när man mötte Finland i en match som slutade 0-0. Damernas första Europamästerskap (hä-

danefter EM) spelades 1984 där Sverige efter ett dubbelmöte med England vann guld. Vid det

första Världsmästerskapet (hädanefter VM) för damer 1992 vann Sverige silver (om man nu

kan ”vinna” ett silver) (http://www.damfotboll.com, 2012-06-26). Den första gången damer-

nas OS-fotbollsturnering spelades var i Atlanta 1996 och är endast med vid sommar-OS

(http://nyheter24.se, 2012-07-25). Totalt har Sveriges damfotbollslandslag vunnit ett guld,

fyra silver och två brons i nio mästerskap (http://www.sverigeslandslag.se/damstatistik.html).

Genomsnittslönen för en spelare i damallsvenskan 2009 var 7 206 kronor i månaden

(http://www.damfotboll.com, 2010-05-11) och publiksnittet för damallsvenskan 2012 var 836

personer per match (http://svenskfotboll.se/damallsvenskan/statistikligor/?scr=spl). År 2011

var antal registrerade (över 15 år) damspelare 81 851 av totalt 311 960 spelare

(http://fogis.se/om-svff/).

3.3.3 Herrfotboll

Som nämns i 3.3.1 utvecklades (herr)fotbollen i England på 1800-talet och kom till Sverige i

slutet av århundradet med det första svenska mästerskapet 1896. Detta vanns av Örgryte IS

och vinnaren korades i ett cupsystem fram till 1925. Efter 1925 fram till 1930 utropades en

seriemästare, alltså det lag som vann serien men idag inte har status som svensk mästare. Ef-

13

ter 1930 antog de svenska mästerskapen den skepnad de har idag i och med en serie där vin-

naren utnämns till svensk mästare (http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/).

Det svenska herrlandslaget spelade sin första landskamp 1908 när man vann med 11-3 mot

Norge. Sverige var inte med när den första VM-turneringen spelades i Uruguay 1930 men

man deltog 1934 i Italien. Sveriges första herrfotbollsturnering i OS spelades 1928 i Paris där

laget tog brons (http://www.sverigeslandslag.se/historikherrar.html). Redan vid OS 1896 i

Aten gjorde fotboll entré, men då var det bara i uppvisningsform. Den första officiella OS-

fotbollsturneringen avgjordes 1908 i London. En av de största skillnaderna mellan dam- och

herrturneringen i OS är att herrlagen endast får bestå av spelare under 23 år, men med tre

överåriga spelare. Några sådana restriktioner finns inte för damlagen (http://www.svt.se,

2012-04-24). Den första inofficiella EM-turneringen spelades 1960 och hette då Europacupen

för landslag, även turneringen efter, 1964, gick under detta namn. 1968 spelades den första

officiella EM-turneringen (http://www.dn.se, 2008-03-31). Totalt har Sveriges herrlandslag i

fotboll vunnit ett guld, ett silver och fem brons i 24 mästerskap

(http://www.sverigeslandslag.se/herrstatistik.html).

Genomsnittslönen för en spelare i herrallsvenskan 2009 var 61 372 kronor per månad

(http://www.idrottensaffarer.se, 2010-09-24) och publiksnittet för herrallsvenskan 2012 var 7

210 personer per match (http://svenskfotboll.se/allsvenskan/statistikligor/?scr=spl). År 2011

var antalet registrerade (över 15 år) herrspelare 230 109 stycken av totalt 311 960

(http://fogis.se/om-svff/) (jfr 3.3.2).

3.4 Tidigare forskning

Då det inte finns någon tidigare forskning som behandlar genusperspektivet på idrottskom-

mentatorer i allmänhet och fotbollskommentatorer i synnerhet kommer jag i detta avsnitt pre-

sentera forskning som innefattar genusperspektiv inom idrott.

Almqvists c-uppsats (2012) har som syfte att undersöka hur manliga respektive kvinnliga

idrottare framställs i Aftonbladet under tre OS; 1968, 1976 och 1984. Almqvist har undersökt

om framställningen av idrottarna, baserat på kön, ändras under dessa tre OS ”samt om fram-

ställningen förändras över tid med bakgrund av radikaliseringen och andra vågens kvinnorö-

relse” (Almqvist 2012:9). Undersökningen baseras alltså på artiklar från Aftonbladet, där

Almqvist bland annat har undersökt om idrottarna omskrivs som privatpersoner eller just id-

14

rottare, om idrottarnas kön omnämns, om bilder porträtterar idrottare som idrottare eller pri-

vatpersoner och om bilder sexualiserar idrottarna. Almqvist kommer fram till att kön blir allt

otydligare som variabel i hur idrottarna omskrivs under de senare OS:en. Kvinnorna, som

1968 ofta fick sitt privatliv omskrivet, blir mer och mer omskrivna på grund av sitt idrottande

och sina prestationer i materialet från 1984. Även bildframställningen förändras till att fokuse-

ra på idrottande. Männen, som under alla tre tidsperioder omskrivs för sitt idrottande, blir of-

tare omskrivna vad gäller deras privatliv i det senare materialet. Vad gäller bildframställning-

en fokuseras, liksom hos kvinnorna, idrottandet. Hur män och kvinnor omskrevs vid dessa

tidsperioder närmar sig alltså varandra desto längre tiden går.

Olofsson (1989) undersöker i sin avhandling bland annat den svenska idrottsrörelsens syn

på kvinnors deltagande i idrott och vilken syn på kvinnor som påverkat den har sett och ser ut.

Syftet med undersökningen ”är att beskriva och försöka förstå villkoren för kvinnors delta-

gande i idrott, såsom de uppställs av Sveriges Riksidrottsförbund och dess medlemsorganisa-

tioner” (Olofsson 1989:15). För att komma fram till sina resultat har Olofsson (1989) studerat

officiella dokument och debatter samt intervjuat kvinnliga ledare från två av Riksidrottsför-

bundets medlemsorganisationer; Gymnastikförbundet och Fotbollsförbundet. Hon går även

relativt djupt in på tidigare forskning och bakgrunden för inte bara Gymnastik- och Fotbolls-

förbundet men även för Riksidrottsförbundet. Olofssons avhandling visar att männen har

makten över kvinnors idrottsutövande och att männen således bestämmer vad som är ett

normenligt beteende i idrotten. Kvinnligt beteende i idrott blir i och med detta en avvikelse

(från normen) och Olofsson konstaterar att ”[i]drottsrörelsen är således långt mer en mansrö-

relse, än den folkrörelse, som dess ledning och tidigare forskning kategoriserat den som.”

(Olofsson 1989:182).

3.5 Medias genusskapande roll

Media bidrar till att skapa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt, men när me-

dier ska svara på kritik, som exempelvis varför det finns färre kvinnliga nyhetsuppläsare än

manliga, hävdar medierna att de bara speglar verkligheten. Medierna vill på så sätt lägga

skulden på verkligheten, men paradoxalt nog är ju medierna en del av denna verklighet de

speglar och på de normer och förväntningar som finns på manligt och kvinnligt i samhället

(Kleberg 2006:7). Denna teori kallas överföringsmodellen (Kleberg 2006:16).

15

Kleberg skriver vidare att genus- och kommunikationsvetenskapen idag har tagit avstånd

från överföringsmodellen och menar istället att det media förmedlar inte kan vara en san-

ningsenlig modell av verkligheten, utan istället är ett urval av verkligheten vilket då blir re-

presentativt för verkligheten. Kaplan (1988) skriver enligt Kleberg (2006:17) att det med den-

na nya modell läggs fokus på ”att dekonstruera det sätt på vilket medierna etablerar exempel-

vis dikotomin kvinna/man” (Kaplan 1988, enligt Kleberg 2006:17). Denna dikotomi upprätt-

hålls av mediernas språk- och bildanvändning vilket måste belysas. Genom att just belysa

detta förkastar man förutsättningen om att det endast finns en ”grundläggande 'sanning' om

kvinnan som det patriarkala samhället hållit dolt” (Kaplan 1988, i Kleberg 2006:17). Denna

enda ”sanning” innebär att det skulle finnas två skilda grupper av ”kvinnor” och ”män” i sam-

hället, som ”i termer av väsen har ett biologiskt ursprung och därmed ligger utanför kulturen”

(Kaplan 1988, i Kleberg 2006:17).

Genom att förkasta denna ”sanning” problematiseras hur medierna presenterar kön i rela-

tion till andra variabler som klass, nationalitet, etnicitet, sexualitet och religionstilhörighet.

Mediernas användande av stereotypiseringar av dessa variabler hindrar medierna från att visa

upp en representativ bild av mångfald. Dessa stereotypiseringar är en generalisering av karak-

tärsdrag eller egenskaper hos skilda grupper för att skapa en skillnad mellan dem och ”genom

att naturalisera eller essentialisera karaktärsdragen” (Kleberg 2006:18) ställa dessa karaktärs-

drag utanför kulturen. Denna stereotypisering verkar ofta nedvärderande då en egenskap vär-

deras högre när sociala grupper jämförs med varandra. Detta kan skapa en känsla av vi gent-

emot dom där dom ”marginaliseras genom tillskrivna avvikande egenskaper” (Kleberg

2006:17f).

Om medierna finns även en föreställning om, vad Kleberg kallar, en socialiseringsfunk-

tion. Det finns antaganden om att medierna kan verka förebildsskapande i hur de representerar

kvinnan och göra kvinnan till en modell; om fler kvinnor skulle synas offentligt i media skulle

även fler kvinnor delta i andra offentliga sammanhang. Detta ”anknyter till den så kallade

överföringsmodellen” (Kleberg 2006:18). Andra antaganden om medias socialiseringsfunk-

tion är att om medierna börjar föra fram och visa fler framgångsrika kvinnor, skulle fler kvin-

nor bli framgångsrika. Antagandet om mediernas förebildsskapande kan dock kritiseras med

att variabler som etnicitet och klass förbises och att den förebild som visas upp för det mesta

är en ”medelklasskvinna som tillhör den etnicitetsgrupp som har makten att bestämma” (Kle-

berg 2006:18). Att medierna skapar förebilder och på så sätt ”bestämmer” vilka grupper som

ska ha status (enligt överföringsmodellen som nämns ovan) kan också verka negativt då socia-

16

la grupper som inte representeras i media kan få sin betydelse i samhället förminskad (Kle-

berg 2006:18f).

17

4 Material och metod

I detta avsnitt beskriver jag materialet som användes i studien och redogör för avgränsningar

och kategoriseringar, de två senare representerar den metod jag använt.

4.1 Material

Materialet som denna undersökning baseras på består av de första 45 minuterna2 av sex fot-

bollsmatcher från SVT:s sändningar av sommar-OS i London 2012 (http://www.svtplay.se/os-

london-2012). Att materialet består av just de första 45 minuterna av sex matcher beror på att

mer material än detta inte rymts inom den givna tidsramen och uppsatsens omfång. Dessa sex

matcher består av tre dammatcher och tre herrmatcher och dessa presenteras närmare senare i

detta avsnitt. Då jag ville få matcher som låg nära varandra tidsmässigt, men framförallt även

spelades under liknande omständigheter och förutsättningar, valdes matcher från just OS

2012. Båda dessa kriterier anser jag en OS-turnering i fotboll uppfyller. Att just SVT:s play-

tjänst (hädanefter endast svtplay) valdes motiveras med att jag för det första ville ha material

med rörlig bild i undersökningen. Tidigare forskning om män och kvinnor inom idrott är väl-

digt begränsad när det kommer till undersökningar baserade på rörlig bild. Jag ville även ge-

nom att välja material med rörlig bild undvika att endast analysera misstag som kommenteras

av kommentatorerna och på så sätt själv kunna analysera misstag som inte kommenteras av

kommentatorerna. För det andra var matcherna från OS-fotbollsturneringen lättillgängliga via

internet på svtplay, där de finns tillgängliga för allmänheten, om än under en begränsad tids-

period. Anledningen till att just misstag valdes i den här undersökningen var att jag på för-

hand ansåg att det vid dessa fanns störst chans att upptäcka de skillnader mellan män och

kvinnor min uppsats har som syfte att undersöka.

Nedan följer en kortare presentation av de valda matcherna med, där matchernas kommen-

tator/kommentatorer, lag, typ av match samt speldatum redogörs.

2 En halvlek i fotboll består av 45 minuter, men, det kan även tillkomma tilläggstid om det har varit längre av-

brott för skador eller liknande. Därför är denna avgränsning relevant, då flera av halvlekarna jag har studerat haft

olika tilläggstid.

18

Dammatcher

Match 1

Kanada – USA, semifinal, spelades 6/8. Kommentator 1 (hädanefter K1): Björn Hed-

man. http://www.svtplay.se/video/224055/fotboll-kanada-usa-d-del-1

Match 2

Frankrike – Japan, semifinal, spelades 6/8. K1: Chris Härenstam, kommentator 2 (hä-

danefter K2): Glenn Strömberg. http://www.svtplay.se/video/224077/fotboll-

frankrike-japan-d

Match 3

Sverige – Sydafrika, första gruppspelsmatchen för bägge lagen, spelades 25/7. K1:

Chris Härenstam, K2: Glenn Strömberg. http://www.svtplay.se/video/204850/sverige-

sydafrika-d

Herrmatcher

Match 4

Brasilien – Mexico, final, spelades 11/8. K1: Chris Härenstam, K2: Glenn Strömberg.

http://www.svtplay.se/video/232564/fotboll-brasilien-mexiko-h-del-1-av-2

Match 5

Storbritannien – Uruguay, avgörande gruppspelsmatch, spelades 1/8. K1: Pelle Bäck-

man. http://www.svtplay.se/video/217066/fotboll-storbritannien-uruguay-h

Match 6

Sydkorea – Japan, bronsmatch, spelades 10/8. K1: Staffan Lindeborg, K2: Glenn

Strömberg. http://www.svtplay.se/video/232022/fotboll-sydkorea-japan-h-del-1-av-2

Dessa matcher har valts av två huvudsakliga anledningar. Den första handlar om kommentato-

rerna i de olika matcherna; åtminstone en kommentator ska förekomma i två matcher i dam-

19

respektive herrmatcherna, å andra sidan ska åtminstone en match ha en kommentator som inte

är med i någon annan match. Till detta hör även att en av matcherna inom varje grupp (dam

respektive herr) ska kommenteras av en ensam kommentator. Dessa val har gjorts för att de

två grupperna ska bli enhetliga.

Alla dessa matcher är extra betydelsefulla, vilket är den andra anledningen till att de valts.

En gruppspelsmatch i ett OS är självklart betydelsefull, men de matcher som har valts ut för

denna undersökning är i någon grad avgörande, som exempelvis en semifinal (vinst innebär

final och förlust innebär bronsmatch) eller den sista gruppspelsmatchen som avgör vilket lag

som går vidare till kvartsfinal (Match 5). Det går dock att argumentera mot valet av Match 3

och säga att den inte är direkt avgörande då det är den första gruppspelsmatchen. Motivet för

att inkludera denna match är dock att det handlar om Sveriges första match i ett stort mäster-

skap, vilket brukar uppmärksammas speciellt mycket då undersökningen gjorts på svensk

media.

En viktig aspekt att lyfta fram är även att endast manliga kommentatorer har valts. Anled-

ningen till detta är att det i materialurvalet inte fanns några matcher med kvinnliga kommenta-

torer. Varför det är så är i sig en intressant fråga, men denna uppsats kommer inte att gå in

djupare på detta.

4.2 Metod

Nedan presenteras de kategoriseringar för spelarmisstag och kommentatorsanmärkningar som

undersökningen har arbetat med. Misstagen har utefter den kategorisering som arbetats fram

analyserats, för att följas av en analys av (eventuell) tillhörande kommentar. Slutligen presen-

teras den blankett som har arbetats fram och använts i undersökningen.

4.2.1 Kategorisering av spelarmisstag

I detta avsnitt presenteras och diskuteras kategoriseringen av misstag och varför en sådan ka-

tegorisering överhuvudtaget har varit nödvändig.

Då uppsatsens syfte är att undersöka hur manliga, svenska fotbollskommentatorer omtalar

kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag krävs det först och främst att termen

misstag operationaliseras. Detta är nödvändigt då ett misstag kan tolkas något olika både från

person till person och från tillfälle till tillfälle. Jag har därför gjort en kategorisering av de

20

misstag som har analyserats. Både eftersom det inom ramarna för en c-uppsats inte är rimligt

att analysera samtliga misstag som begås i en fotbollsmatch, samt att göra den något subjekti-

va bedömning som har gjorts av misstagen mer objektiv samt att ge uppsatsen högre reliabili-

tet. Även om bedömningen är relativt subjektiv anser jag att denna kategorisering hjälper i det

avseende jag beskriver ovan. Med subjektiv menar jag att en misstagssituation kan vara något

komplicerad då ett misstag som ingår i min kategorisering kan vara beroende av en annan

spelares insats. Exempelvis kan en misslyckad passning inte bara bero på passningsläggaren,

utan även på en medspelares uteblivna löpning. För att slippa analysera samtliga spelares in-

sats i en misstagssituation och därav få en mycket mer subjektiv bedömning är de kategorise-

rade misstagen tydliga misstag av spelare som antingen har bollen, eller försöker ta bollen.

Misstagskategorierna har alltså valts så att det tydligt går att se att ett misstag har begåtts, vil-

ket bidrar till att göra undersökningen mer objektiv.

De misstag som har undersökts presenteras nedan.

1. Misslyckad passning: när en spelare med bollen misslyckas med att passa bollen till

en medspelare, längs marken eller i luften. Om en passning tar på en motståndare men

går i den avsedda riktningen till en medspelare har det inte bedömts som en misslyck-

ad passning. Om en passning på höjden tvingar fram en luftduell, alltså om det blir en

kamp om bollen i luften, har passningen inte bedömts som misslyckad.

2. Misslyckat avslut: när en spelare skjuter, nickar eller på något annat sätt skickar bol-

len mot mål och bollen antingen blockeras av en motspelare eller medspelare, eller går

utanför eller över målet. Om ett skott tvingar målvakten till en räddning, går i mål eller

träffar målramen (stolpe eller ribba) bedöms skottet inte som misslyckat. Skottet be-

döms heller inte vara misslyckat om ett skott mot mål tar på en med- eller motspelare

men sedan räddas av målvakten eller tar i målramen.

3. Misslyckat inlägg: när en spelare inte lyckas passa bollen till en medspelare i straff-

området, antingen längs marken eller i luften. För det första kan inlägget blockeras av

en mot- eller medspelare, för det andra kan inlägget gå utanför planen och för det tred-

je kan bollen gå till en motspelare utan en luftduell. Alltså när inlägget utan kamp går

till en motspelare. Vid luftduell har inlägget inte bedömts som ett misslyckande.

21

4. Misslyckad tackling: en spelare går in i en närkamp eller luftduell men blir avblåst av

domaren med en frispark till motståndaren som följd. Inga andra regelbrott, såsom ex-

empelvis offside, har analyserats.

Även om jag nämner ovan att bedömningen av misstagen är något subjektiv är den ändå sak-

ligt grundad utifrån fotbollstekniska aspekter. Kategoriseringens syfte är att göra denna be-

dömning mer objektiv och enhetlig. Kategoriseringen av misslyckanden fungerar även som

grund i undersökningen då jag först har bedömt om en situation är ett misstag eller inte och

sedan, om situationen är ett misstag enligt min kategorisering, gjort en analys av hur kom-

mentatorerna benämner situationen.

4.2.2 Kategorisering av kommentarer

För att uppnå syftet med denna uppsats har det varit nödvändigt att även kategorisera kom-

mentatorernas anmärkningar så att, i likhet med spelarmisstagens kategorisering, undersök-

ningen får en större objektivitet samt en enhetlighet (se 4.2.1 ovan). Kommentatorernas an-

märkningar presenteras nedan, och exempel kommer även att ges på tydliga anmärkningar

från undersökningen som hjälper till med förståelsen av de olika kategorierna.

1. Negativ kommentar: den spelare som begår misstaget får motta kritiska eller ne-

gativa kommentarer. Exempel: ”Wambach ska bara förlänga fram till Morgan, miss-

lyckas med det.” (Match 1, K1).

2. Negativ kommentar: om annan spelare än den som begår misstaget. En annan

spelare än den spelare som begår misstaget får negativa kommentarer, exempelvis en

medspelare som bidrar till att misstaget begås. Exempel: ”Så får hon en felträff där

Denise Scott [annan spelare än den som begick misstaget].” (Match 1, K1).

3. Positiv kommentar: spelaren som begår misstaget får positiva kommentarer. Ex-

empel: ”Inlägget är bra.” (Match 2, K1).

4. Positiv kommentar: om annan spelare än den som begår misstaget. En annan spe-

lare än den spelare som gör misstaget får positiva kommentarer, exempelvis en mot-

22

ståndare som bidrar till att misstaget begås. Exempel: ”Bra ingripande utav Gonda

[annan spelare än den som begick misstaget].” (Match 6, K1, misstagstyp 3).

5. Neutral kommentar: den spelare som begår misstaget eller en annan spelare (med-

eller motspelare) får en neutral kommentar, där kommentatorn/kommentatorerna en-

dast beskriver vad som händer, utan värderande uttryck. Exempel: ”Japanska emel-

lan.” (Match 2, K1).

6. Förmildrande kommentar: den spelare som begår misstaget får en förmildrande

kommentar för att förminska misstagets grad eller betydelse. Exempel: ”…tänkte rätt

där…” (Match 3, K1, misstagstyp 1).

7. Ingen kommentar: misstaget kommenteras inte. Inget uttalande om kuriosa eller lik-

nande, det är helt tyst.

De kategorier som nämns ovan har använts i analysen av det kommentatorn/kommentatorerna

säger då ett misstag har infallit enligt min misstagskategorisering (se 4.2.1 ovan). Däremot har

varken misstag eller kommentarer analyserats om kommentatorn/kommentatorerna redan har

inlett en kommentar, exempelvis om kuriosa3, analys av matchbild eller kommentarer om

tidigare situationer i matchen. Denna avgränsning har gjorts då dessa anföringar inte är rele-

vanta för just min studie; ett uttalande om exempelvis vilket klubblag en spelare tillhör har

ingen relevans för hur en kommentator gör skillnad på genus/kön i en misstagssituation. Des-

sa andra kommentarer är dock något som är intressant för fortsatt forskning inom området och

behandlas därför vidare i diskussionen (se 6 nedan).

Min kategorisering för kategori 7, ingen kommentar, bör uppmärksammas något extra då

den har stor inverkan på resultaten. Då analysen av kommentarer har gjorts i de matcher med

en kommentator har denna kategori markerats när, som det beskrivs ovan i detta avsnitt, ett

misstag har begåtts men kommentatorn inte valt att kommentera det. I de matcher med två

kommentatorer har analysen självklart gjorts på samma sätt, men när exempelvis K1 har

kommenterat ett misstag med kategori 1, och K2 inte har kommenterat samma misstag, har

både kategori 1 och kategori 7 markerats i undersökningsblanketten (se 4.2.3 nedan). På lik-

nande sätt har de fall där både K1 och K2 inte kommenterat misstaget genererat två marke-

3 Med kuriosa menas här information som inte har någon egentlig relevans för matchen i fråga, exempelvis

kommentarer om en spelares privatliv eller om en spelare har bytt klubb nyligen.

23

ringar av kategori 7. Följden av detta blir således att procentandelen av kategori 7 blir väldigt

hög i de matcher med två kommentatorer, och att de övriga kategorierna blir något lägre, i

jämförelse med de matcher som endast har en kommentator (se 5 nedan för resultatredovis-

ning). Motiveringen till valet att göra som nämns ovan i detta stycke är av främst två anled-

ningar. För det första har jag i kategoriseringen och analysen av kommentarerna ansett att

bägge kommentatorerna har en möjlighet att kommentera ett misstag i de matcher med två

kommentatorer. Kommenterar K1 ett misstag med kategori 1, anser jag att K2 har möjlighet

att antingen hålla med (och eventuellt utveckla) eller att kommentera misstaget med en kom-

mentar från en annan kategori. Detta sker i fler fall i de matcher där två kommentatorer före-

kommer, exempelvis kommenterar K1 ett misstag med kommentarskategori 2 vilket följs av

att K2 kommenterar misstaget med kommentarskategori 6 (Match 2). För det andra har detta

gjorts för enhetligheten. Om, som nämns ovan, den ena kommentatorn kommenterar ett miss-

tag med exempelvis kategori 1, och den andra kommentatorn inte gör någon kommentar, ka-

tegori 7, bör det behandlas lika som i fallet där K1 kommenterar med kategori 2 och K2

kommenterar med kategori 6.

4.2.3 Undersökningsblankett

De misstags- och kommentarskategorier som beskrivits ovan (4.2.1 och 4.2.2) har markerats

på en undersökningsblankett som har tagits fram för att undersökningen så effektivt som möj-

ligt har kunnat utföras. Blanketten i fråga ser ut som följer, se Figur 1:

Situation

Typ av misstag

Tid för misstaget

Typ av kommen-

tar K1: K2:

Tid för kommen-

tar

Anmärkning

Figur 1. Undersökningsblankett

Utformningen är gjord för att vara enkel och lättillgänglig, så att undersökningen ska kunna

generera räknebara resultat så att en jämförelse mellan män och kvinnor ska vara möjlig.

24

Denna del av undersökningen blir således mer kvantitativ, medan själva kategoriseringen får

en mer kvalitativ karaktär.

25

5 Resultat

I detta avsnitt kommer resultaten från undersökningen att presenteras; först för dammatcher-

na, sedan resultaten för herrmatcherna och slutligen en jämförelse mellan de båda.

5.1 Resultat dammatcher

Tabell 1–3 nedan presenteras resultaten för Match 1-3, följt av Tabell 4 där totalresultaten för

samtliga dammatcher presenteras. Detta sker både i antal kommentarer för varje misstagstyp,

samt antal kommentarer för varje kommentarstyp, i siffror och procent. Antalet förekomster

av varje kommentarstyp för en given misstagstyp läses horisontellt, och antalet förekomster

av varje misstagstyp för en given kommentarstyp läses vertikalt.

5.1.1 Match 1

I Tabell 1 nedan presenteras resultaten för Match 1, matchen kommenterades av en kommen-

tator.

Tabell 1. Antal kommentarer för varje misstagstyp, samt totalt antal kommentarer för varje kommentarstyp i

antal och procent.

De resultat som nämns nedan är anmärkningsvärda då de skiljer sig från resultaten i de övriga,

följande matchanalyserna, där jämförelser kommer att göras.

Intressant med denna match är att en fjärdedel av kommentarerna är av typ 1, alltså nega-

tiva kommentarer om den spelare som gjort misstaget. Totalt antal negativa kommentarer, typ

1 och 2, uppgår till nästan en tredjedel (29%). Att kommentarstyp 5, neutrala kommentarer,

Typ av kommentar 1 2 3 4 5 6 7

Typ av misstag neg. neg. annan pos. pos. annan neutr. förmildr. ingen

1 11 0 1 3 11 3 12 41 55%

2 1 0 2 0 3 2 0 8 11%

3 4 1 0 1 4 3 1 14 19%

4 3 2 1 0 6 0 0 12 16%

19 3 4 4 24 8 13 75 100%

25% 4% 5% 5% 32% 11% 17% 100%

Totalt

Match 1

Totalt

26

förekommer i nästan en tredjedel av fallen bör även uppmärksammas. Att kategori 7 utgör

17% av kommentarerna innebär att 83% av de kategoriserade misstagen kommenteras, vilket

är anmärkningsvärt högt i jämförelse med de andra matcherna. Notera dock den skillnad mel-

lan matcher med endast en kommentator och två kommentatorer som nämns i avsnitt 4.2.2.

Det är även noterbart att kategori 6, förmildrande kommentarer, uppgår till 11% av de totala

kommentarerna.

5.1.2 Match 2

I Tabell 2 nedan presenteras resultaten för Match 2, matchen kommenterades av två kommen-

tatorer.

Tabell 2. Antal kommentarer för varje misstagstyp, samt totalt antal kommentarer för varje kommentarstyp i

antal och procent.

Intressant med denna match är att andelen icke-kommenterade misstag, alltså kommentarstyp

7, uppgår till nästan två tredjedelar. Detta skiljer sig alltså från Match 1 och har troligtvis att

göra med att Match 2 har två kommentatorer och Match 1 endast en kommentator. När det är

fråga om två kommentatorer blir förekomsten av kategori 7 mycket vanligare. När en av

kommentatorerna gör ett uttalande gör den andra oftast inte det vilket bidrar till den höga an-

delen av icke-kommenterade misstag (se vidare 4.2.2 ovan).

Något annat att lägga märke till är att de positiva kategorierna, 3 och 4, som tillsammans

uppgår till 8% har något fler förekomster än de negativa, 1 och 2, som tillsammans förekom-

mer i 7% av kommentarerna. Detta skiljer sig från de totala resultaten i dammatcherna, vilka

redovisas i avsnitt 5.1.4.

Typ av kommentar 1 2 3 4 5 6 7

Typ av misstag neg. neg. annan pos. pos. annan neutr. förmildr. ingen

1 10 1 2 6 22 2 90 133 81%

2 0 0 0 0 2 0 2 4 2%

3 0 0 4 0 2 1 10 17 10%

4 0 0 0 0 6 1 3 10 6%

10 1 6 6 32 4 105 164 100%

6% 1% 4% 4% 20% 2% 64% 100%

Match 2

Totalt

Totalt

27

5.1.3 Match 3

I Tabell 3 nedan presenteras resultaten för Match 3, matchen kommenterades av två kommen-

tatorer.

Tabell 3. Antal kommentarer för varje misstagstyp, samt totalt antal kommentarer för varje kommentarstyp i

antal och procent.

Det som först bör noteras i denna match är att det inte påträffats några förekomster alls av de

negativa kommentarerna, typ 1 och 2, vilket är en distinkt skillnad gentemot de andra mat-

cherna och de totala värdena (se 5.1.4 nedan), åtminstone i fallet med kategori 1. Kommen-

tarstyp 7 bör även uppmärksammas, då den utgör strax under fyra femtedelar av det totala

antalet kommentarer, vilket är ett relativt högt värde jämfört med det totala resultatet för

dammatcherna. Jämfört med Match 1 är värdet väldigt högt. Observera att det i denna match, i

likhet med Match 2 är två kommentatorer som kommenterar.

5.1.4 Totalt dammatcher

I Tabell 4 nedan presenteras de kombinerade resultaten för de tre dammatcherna.

Tabell 4. Antal kommentarer för varje misstagstyp, samt totalt antal kommentarer för varje kommentarstyp i

antal och procent.

Typ av kommentar 1 2 3 4 5 6 7

Typ av misstag neg. neg. annan pos. pos. annan neutr. förmildr. ingen

1 0 0 0 4 17 1 96 118 82%

2 0 0 0 0 2 1 7 10 7%

3 0 0 1 2 3 0 10 16 11%

4 0 0 0 0 0 0 0 0 0%

0 0 1 6 22 2 113 144 100%

0% 0% 1% 4% 15% 1% 78% 100%

Totalt

Match 3

Totalt

Typ av kommentar 1 2 3 4 5 6 7

Typ av misstag neg. neg. annan pos. pos. annan neutr. förmildr. ingen

1 21 1 3 13 50 6 198 292 76%

2 1 0 2 0 7 3 9 22 6%

3 4 1 5 3 9 4 21 47 12%

4 3 2 1 0 12 1 3 22 6%

29 4 11 16 78 14 231 383 100%

8% 1% 3% 4% 20% 4% 60% 100%Totalt

Totalt dammatcher

Totalt

28

Det första som bör pekas ut är att de två vanligaste misstagskategorierna, 5 och 7, som till-

sammans utgör fyra femtedelar av kommentarerna. De två positiva kommentarstyperna, 3 och

4, och de förmildrande kommentarerna, 6, ligger på ungefär samma frekvens, med 3% för

kommentarstyp 3, samt 4% vardera för de senare två. De två positiva misstagskategorierna, 3

och 4, med tillsammans 7% är nästan lika vanliga som de negativa, 1 och 2, som tillsammans

utgör 9% av kommentarerna. Vanligast är alltså att misstagen får ingen eller en neutral kom-

mentar.

5.2 Herrmatcher

I Tabell 5–7 nedan presenteras resultaten för Match 4–6, följt av Tabell 8 där de totala resul-

taten för herrmatcherna presenteras. Tabellerna redovisar både antal kommentarer för varje

misstagstyp, samt antal kommentarer för varje kommentarstyp, i siffror och procent. Där anta-

let förekomster av varje kommentarstyp för en given misstagstyp läses horisontellt, och anta-

let förekomster av varje misstagstyp för en given kommentarstyp läses vertikalt.

5.2.1 Match 4

I Tabell 5 nedan presenteras resultaten för Match 4, matchen kommenterades av två kommen-

tatorer.

Tabell 5. Antal kommentarer för varje misstagstyp, samt totalt antal kommentarer för varje kommentarstyp i

antal och procent.

I denna match är det kommentarstyp 7 som är vanligast, med 68% av det totala antalet kom-

mentarer. Att denna kategori förekommer så ofta kan kopplas till att den kommenterades av

två kommentatorer (jfr 5.1.2), och liknar således Match 6 (se 5.2.3 nedan) i denna aspekt. De

förmildrande kommentarerna, kategori 6, är relativt ovanliga i denna match jämfört med

Typ av kommentar 1 2 3 4 5 6 7

Typ av misstag neg. neg. annan pos. pos. annan neutr. förmildr. ingen

1 6 0 2 5 10 3 66 92 68%

2 0 0 1 0 7 0 6 14 10%

3 1 0 0 0 1 0 6 8 6%

4 2 1 0 0 5 0 14 22 16%

9 1 3 5 23 3 92 136 100%

7% 1% 2% 4% 17% 2% 68% 100%Totalt

Totalt

Match 4

29

främst Match 5, men även med Match 6 och det totala resultatet för herrmatcherna. Det bör

även nämnas att denna match är den enda av herrmatcherna där kommentarskategori 2 har

påträffats, om än bara i ett fall.

5.2.2 Match 5

I Tabell 6 nedan presenteras resultaten för Match 5, matchen kommenterades av en kommen-

tator.

Tabell 6. Antal kommentarer för varje misstagstyp, samt totalt antal kommentarer för varje kommentarstyp i

antal och procent.

Ett intressant resultat i den här matchen, med tanke på att det är en ensam kommentator, är att

kommentarskategori 7 utgör 40% av de analyserade kommentarerna, vilket, i jämförelse med

den dammatch, Match 1 (se 5.1.1 ovan), som också kommenterades av en ensam kommenta-

tor, är högt och således anmärkningsvärt (40% mot 17% i dammatchen). Det bör dock noteras

att det är olika kommentatorer i båda dessa matcher, det kan således vara så att de har olika

kommentatorsstilar och inte vara så att det är en skillnad som har med genus att göra. An-

märkningsvärt är även att kommentarstyp 1 och 6 är relativt höga jämfört med de två herrmat-

cher med två kommentatorer, samt med de totala värdena för herrmatcherna. Jämfört med

Match 1 skiljer sig dock kategori 6 inte nämnvärt, men det gör däremot kategori 1. I denna

match förekommer kommentarskategori 1 mer än hälften så sällan. Återigen bör det som

nämns om olika kommentatorsstilar ovan poängteras.

5.2.3 Match 6

I Tabell 7 nedan presenteras resultaten för Match 6, matchen kommenterades av två kommen-

tatorer.

Typ av kommentar 1 2 3 4 5 6 7

Typ av misstag neg. neg. annan pos. pos. annan neutr. förmildr. ingen

1 5 0 0 3 9 6 28 51 70%

2 1 0 1 0 4 2 0 8 11%

3 1 0 1 0 1 1 0 4 5%

4 2 0 0 0 7 0 1 10 14%

9 0 2 3 21 9 29 73 100%

12% 0% 3% 4% 29% 12% 40% 100%Totalt

Totalt

Match 5

30

Tabell 7. Antal kommentarer för varje misstagstyp, samt totalt antal kommentarer för varje kommentarstyp i

antal och procent.

I likhet med övriga matcher med två kommentatorer, både dam- och herrmatcher, är kommen-

tarskategori 5 och 7 vanliga, där kategori 7 är överlägset vanligast. Denna match skiljer sig

inte heller anmärkningsvärt från totalvärdet för herrmatcherna i dessa två kategorier. Inte hel-

ler i de övriga kommentarskategorierna är det några nämnvärda skillnader gentemot totalvär-

det för herrmatcherna samt den andra matchen med två kommentatorer, Match 4. Det bör

dock nämnas att kommentarskategori 6 är 3 procentenheter högre jämfört med Match 4, men

är identiskt med de totala resultaten för herrmatcherna.

5.2.4 Totalt herrmatcher

I Tabell 8 nedan presenteras de kombinerade resultaten för herrmatcherna.

Tabell 8. Antal kommentarer för varje misstagstyp, samt totalt antal kommentarer för varje kommentarstyp i

antal och procent.

De negativa kommentarskategorierna, 1 och 2, är vanligare än de positiva, 3 och 4, med hela

3 procentenheter, vilket jämfört med dammatchernas totalvärde (se 5.1.4 ovan) är noterbart.

För övrigt, och som tabellerna visar, är skillnaderna i de totala resultaten för dam- respek-

tive herrmatcherna väldigt små. Det är en procentenhet som skiljer dem åt i samtliga kom-

mentarskategorier förutom i kategori 1, där de är identiska med 8%. De största skillnaderna

Typ av kommentar 1 2 3 4 5 6 7

Typ av misstag neg. neg. annan pos. pos. annan neutr. förmildr. ingen

1 4 0 0 2 14 5 61 86 69%

2 0 0 2 0 2 0 4 8 6%

3 0 0 0 0 3 0 5 8 6%

4 3 0 0 0 7 1 11 22 18%

7 0 2 2 26 6 81 124 100%

6% 0% 2% 2% 21% 5% 65% 100%Totalt

Totalt

Match 6

Typ av kommentar 1 2 3 4 5 6 7 Totalt

Typ av misstag neg. neg. annan pos. pos. annan neutr. förmildr. ingen

1 15 0 2 10 33 14 155 229 69%

2 1 0 4 0 13 2 10 30 9%

3 2 0 1 0 5 1 11 20 6%

4 7 1 0 0 19 1 26 54 16%

25 1 7 10 70 18 202 333 100%

8% 0% 2% 3% 21% 5% 61% 100%Totalt

Totalt herrmatcher

31

mellan dam- och herrmatcherna hittas annars i de två matcherna med en ensam kommentator,

men detta kan bero på, som jag nämner tidigare, att det handlar om två olika kommentatorer

som kan skilja sig i fråga om kommentatorsstil (jfr 5.2.2 samt 6).

5.3 Jämförelse dam- och herrmatcher

I Tabell 9 nedan presenteras medelvärdet i procent för varje kommentarskategori, där miss-

tagstyperna har utelämnats för en överskådligare blick.

Tabell 9. Kommentarskategoriernas medelvärden i procent.

Skillnaderna är som synes mycket små och i de kategorier skillnader påträffas är det endast

fråga om en (1) procentenhet. Kommentatorerna är något mer positiva i dammatcherna, även

om skillnaden inte är markant. Något motsägelsefullt är man även något mer negativa i dam-

matcherna, även om de negativa kommentarerna mot spelaren som begår misstaget är lika

vanliga för både herrarna och damerna. Kommentatorerna är dock något mer neutrala i sina

kommentarer i herrmatcherna och de kommenterar även i fler fall inte misstaget. Förmildran-

de kommentarer är även de något vanligare i herrmatcherna.

Typ av kommentar 1 2 3 4 5 6 7

neg. neg. annan pos. pos. annan neutr. förmildr. ingen

dammatcher 8 1 3 4 20 4 60

herrmatcher 8 0 2 3 21 5 61

Medelvärden (i procent) för kommentarer

32

6 Diskussion

Man skulle kunna argumentera för att både de neutrala kommentarerna (kommentarskategori

5) och utelämnande av kommentar (kommentarskategori 7) har en förmildrande funktion. Att

inte kommentera ett misstag, eller att kommentera det med ett neutralt uttalande skulle kunna

ses som att kommentatorerna på ett sätt förminskar misstaget genom att inte explicit peka ut

det och på så sätt inte dra någon uppmärksamhet till misstaget. I denna undersökning har dock

inte denna tolkning gjorts, men nämns då det är en intressant synvinkel utifrån resultaten. En

liknande undersökning där de neutrala och utelämnade kommentarskategorierna (5 och 7)

analyseras mer ingående skulle kunna bidra med mer kunskap inom detta ämne. Speciellt

skulle en mer specificerad kategorisering av kategori 7, där även frekvensskillnaden mellan

endast en och två kommentatorer tas i beaktning (se 4.2.2). Ett alternativ är att jämföra mat-

cher med endast en kommentator och matcher med två kommentatorer för sig. Även en un-

dersökning där det kommentatorerna säger, som inte är med i denna uppsats kategorisering,

exempelvis kuriosa eller könstillhörighet, studeras ur ett genusperspektiv skulle kunna vara

givande för området. Alltså mer i likhet med Almqvists (2012) undersökning (jfr 3.4 ovan),

men med rörlig bild och tal, likt min undersökning.

Som jag nämner ovan visar resultaten av denna undersökning på minimala skillnader mel-

lan hur manliga och kvinnliga fotbollsspelare omtalas av svenska, manliga kommentatorer.

Svaret på min första frågeställning, om det går att ”urskilja några skillnader mellan hur manli-

ga och kvinnliga fotbollsspelares misstag beskrivs” (se 2 ovan), blir således nej. Även om det,

som jag nämner i föregående stycke, finns små skillnader är dessa inte tillräckliga för att jag

ska kunna påstå att det är några könsskillnader. Dock skulle en större, kvantitativ undersök-

ning kunna uppvisa andra, mer skilda resultat, då materialet i denna undersökning inte är så

omfattande blir undersökningen något beroende av varje enskild kommentator, och som går

att utläsa av resultaten (se 5 ovan) skiljer sig varje kommentar något från de andra. I vad man

skulle kunna kalla en fotbollskommentatorsdiskurs kan man således anta att det finns flera

stilar, som skiljer sig något från varandra. Det skulle även vara intressant att göra en liknande

undersökning, inom andra sporter, för att på så sätt kunna få mer inblick i om fotbollen i den-

na aspekt skiljer sig från andra större sporter i Sverige. I och med att svaret på den första frå-

geställningen är nej, blir svaret på den andra frågeställningen, ”Om det finns skillnader i hur

kommentatorerna beskriver misstag, är kommentatorerna skarpare i sin kritik mot något av

33

könen?” (se 2 ovan) irrelevant då den är beroende på om den första frågeställningens svar är

ja, och kan således inte behandlas vidare.

Olofsson (1989) visar på hur den svenska idrottsrörelsen är mansdominerad, även om man

inte vill ge sken av att det är så. Det är mannen som har en maktposition och bestämmer vad

som är normen, även för kvinnor. (se 3.4 ovan). ”Kvinnors idrottsutövning är underordnad

männens.” (Olofsson 1989:182) vilket leder till att kvinnornas idrottande får ett lägre värde

och således också sämre materiella förutsättningar. Olofsson skriver även att utvecklingen för

kvinnornas villkor inom idrotten går att jämföras med den allmänna kvinnohistorien, även om

det inom idrotten har gått något långsammare. Den allmänna ökningen för deltagandet i idrott

kan krediteras övergången från bondesamhälle till industrisamhälle i och med ”tudelningen i

arbete-fritid” (Olofsson 1989:183). Däremot har kvinnoforskningen visat att denna tudelning

inte stämmer in på kvinnors deltagande i idrott, det är snarare så att kvinnorna har bidragit till

mannens idrottsutövande genom att bidra till hans ökade fritid genom att kvinnorna har tagit

ansvar för familjen och hemmet och därigenom inte fått någon egen fritid (Olofsson

1989:182f). Detta stämmer till stor del in på vad Hirdman (2007) tar upp i sina genuskontrakt,

och då speciellt jämlikhetskontraktet. Detta kontrakt innebär att kvinnan skulle få en slags

möjlighet att arbeta, på mannens villkor, samtidigt som hon också förväntades ta hand om

hemmet (se 3.2 ovan). Det går alltså att urskilja detta kontrakt även inom idrotten, vilket ock-

så stödjer det Olofsson (1989) skriver, att idrottsrörelsen har följt samhällsutvecklingen när

det gäller kvinnor, om än senare i tid. I jämlikhetskontraktet var det även en slags anpassad

arbetsmarknad för kvinnor, hontiden (se 3.2 ovan). Detta går även att urskilja vad gäller kvin-

nornas situation inom idrottsrörelsen, där, som jag tidigare nämner, kvinnorna får ”ta del” av

en mansdominerad domän på andra villkor än männen.

Det går inte att utläsa något av den mansdominans som nämns ovan (jfr 3) i denna under-

sökning. De manliga kommentatorerna gör, som nämnt, ingen större skillnad mellan om det är

en kvinnlig spelare eller en manlig spelare som gör ett misstag. Jag vill dock inte säga att

denna mansdominans inte existerar inom fotbollen, andra undersökningar skulle kunna visa

på detta då det inom fotbollen går att finna spår av mansdominans, bland annat genom det

faktum att kvinnorna har lägre lön än männen. Detta blir påtagligt då en herrfotbollsspelare i

herrallsvenskan 2009 hade nästan nio gånger så hög lön än vad en kvinnlig spelare i damall-

svenskan hade. En förklaring till detta skulle kunna vara att herrallsvenskan 2009 hade ett

högre publiksnitt, nästan 9 gånger så högt, än damallsvenskan. Det blir då en fråga om varför

damallsvenskan inte lockar lika mycket publik (se 3.3.2 och 3.3.3). Detta skulle kunna vara en

koppling till det som nämns ovan om att kvinnornas idrottande sker på männens villkor, och

34

att kvinnornas idrott är underordnad männens och således sker på sämre villkor. Det går dock

inte att dra några slutsatser om detta utifrån denna undersökning. Vidare studier skulle dock

kunna påvisa varför damfotbollen inte är lika populär som herrfotbollen, exempelvis en un-

dersökning där även kvinnliga kommentatorer inkluderas, vilken skulle kunna påvisa skillna-

der som denna undersökning inte har uppvisat.

Även om denna undersökning inte är särskilt omfattande, jag har nämnt det förut men det

är viktigt att poängtera detta, skulle den kunna visa på att fotbollen blivit mer jämställd och att

kvinnornas status har närmat sig männens inom fotbollen, i alla fall inom mediarapportering

av fotboll. Då Kleberg (2006) skriver att media förmedlar ett urval av verkligheten, en repre-

sentation av verkligheten (jfr 3.5) tillsammans med det Olofsson (1989) skriver om att sam-

hällsutvecklingen för kvinnor har fått med sig idrottsrörelsen, om än senare i tid (se 3.2), skul-

le vissa slutsatser kunna dras. Om medias förmedling av fotboll är jämställd, borde även sam-

hället vara jämställt, och samhället borde i sådana fall ligga längre fram i denna jämställdhet

än fotbollen, i enlighet med det ovan nämnda. Dock går det inte att dra sådana slutsatser ut-

ifrån en analys av fotbollsspelares misstag. Fler undersökningar inom både fotboll och idrott

med ett genusperspektiv borde dock hjälpa jämställdhetsarbetet, både inom idrotten och i

samhället, på vägen.

Sammanfattningsvis går det inte att dra stora slutsatser om resultaten i denna undersök-

ning. Resultaten från studien tillsammans med tidigare forskning visar dock att det finns skäl

att fortsätta forska inom området. Då resultaten som redovisas i denna uppsats förvisso visar

att skillnaderna mellan hur män och kvinnor omtalas vid misstag är små, skulle större och

något modifierade studier kunna ge resultat som gör det möjligt att generalisera. Inte bara för

att belysa könsskillnader inom idrotten, men även för att kritiskt granska könsskillnader i

samhället som stort genom att undersöka kommentarer om kvinnor och män.

35

Källor och litteratur

Litteratur

Almqvist, Gustav, 2012: Från skönhetsdrottningar och guldmedaljörer till gulddrottningar och

familjemän: Den svenska pressens framställning av kvinnliga och manliga olympier från

1960-tal till 1980-tal. Institutionen för humaniora. Örebro universitet.

Einarsson, Jan, 2009: Språksociologi. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Hirdman, Yvonne, 2007: Gösta och genusordningen. Stockholm: Ordfront.

Kleberg, Madeleine, 2006: Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap. Stock-

holm: Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning.

Nordenstam, Kerstin, 2003: Genusperspektiv på språk. Stockholm: Högskoleverket i samar-

bete med Nationella sekretariatet för genusforskning.

Olofsson, Eva, 1989: Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och

kvinnorna under 1900-talet. Pedagogiska institutionen. Umeå universitet.

Elektroniska källor

http://dam-allsvenskan.se/, hämtad: 2012-11-03

http://www.damfotboll.com/blogg/hylla-de-som-hyllas-bor/en-grundkurs-i-svensk-

damfotbollshistoria-del-1, 2012-06-26, hämtad: 2012-11-03

http://www.damfotboll.com/nyheter/2010/05/damallsvenskans-medellon-7206-kr, 2010-05-

11, hämtad: 2012-11-06

http://www.dn.se/diverse/p8-import-slask-mobil/em-historia---1960-till-2004, 2008-03-31,

hämtad: 2012-11-06

http://fogis.se/om-svff/, hämtad: 2013-01-30

http://www.guardian.co.uk/football/2011/dec/20/luis-suarez-patrice-evra-racism, 2011-12-20,

hämtad: 2012-10-30

http://www.guardian.co.uk/football/2011/jan/25/andy-gray-sacked-sky, 2011-01-25, hämtad:

2012-10-25

36

http://www.idrottensaffarer.se/namn/2010/09/hur-hog-lon-fick-anders-svensson, 2010-09-24,

hämtad: 2012-11-06

http://nyheter24.se/sport/os-i-london-2012/720751-fotbollsguiden, 2012-07-25, hämtad:

2012-11-03

http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/, hämtad: 2012-11-06

http://svenskfotboll.se/allsvenskan/statistikligor/?scr=spl, hämtad: 2012-11-06

http://svenskfotboll.se/damallsvenskan/historik/, hämtad: 2012-11-03

http://svenskfotboll.se/damallsvenskan/statistikligor/?scr=spl, hämtad: 2012-11-06

http://www.sverigeslandslag.se/damstatistik.html, hämtad: 2012-11-03

http://www.sverigeslandslag.se/herrstatistik.html, hämtad: 2012-11-06

http://www.sverigeslandslag.se/historikherrar.html, hämtad: 2012-11-06

http://www.svt.se/os/fotboll/fotboll, 2012-04-26, hämtad: 2012-11-06

http://www.svtplay.se/os-london-2012, hämtad: 2012-11-23

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/8277518/Sky-Sports-

presenters-Andy-Gray-and-Richard-Keys-say-sorry-after-mocking-lineswoman-during-

Liverpool-victory.html, 2011-01-23, hämtad: 2012-10-25