allmänheten och klimatförändringen 2015 · 2015. 6. 11. · 2015 ökat i andel, men också...
TRANSCRIPT
1
Rapport
2015-05-22
Upprättad av: Karin Carlsson, Rickard Hammarberg och Kia Hultin
Allmänheten och klimatförändringen 2015
2
KUND Naturvårdsverket
KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se
KONTAKTPERSONER Naturvårdsverket
Malin Modh
WSP
Karin Carlsson, Rickard Hammarberg, Kia Hultin
3
INNEHÅLL
INLEDNING 4
METOD 4
PRESENTATION AV RESULTATEN 6
KUNSKAP OM KLIMATFÖRÄNDRING 9
Kommer vi i Sverige att påverkas och i så fall när? 9
Åtgärder i klimatfrågan och i andra samhällsfrågor 10
VAD ÄR MÖJLIGT SAMT VILKA MÅL OCH STYRMEDEL KRÄVS? 11
Kan vi i Sverige göra något? 11
Kan du själv göra något? 12
Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig 13
Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig forts. 14
Statliga styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp 17
FÖRETAGENS KLIMATARBETE 19
Viljan att handla från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen 19
Viljan att betala mer vid köp från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen 20
Vikten av att företag engagerar sig i minskade utsläpp 21
Företagens kostnader för att släppa ut växthusgaser 22
ATTITYDER OCH KONSUMTIONSBETEENDE 23
Är du klimatmedveten? 23
Får du dåligt samvete för din klimatpåverkan? 24
Är det viktigt bland dina vänner att man är klimatmedveten? 25
Hur har du minskat din klimatpåverkan? 26
Hur ofta tänker du på klimatet vid val av produkt eller tjänst? 28
Vad hindrar dig från att leva klimatmedvetet? 29
REFERENSER 31
APPENDIX 33
Nya frågor per 2015 33
Ordmoln 34
4
INLEDNING Denna undersökning är genomförd på uppdrag av Naturvårdsverket. Syftet med undersökningen är att mäta allmänhetens kunskaper och attityder till vägar framåt mot ett koldioxidsnålt samhälle och uppfattningar om olika lösningar för klimatfrågan över tid.
Resultaten från 2015 års mätning visas tillsammans med mätningar som Natur-vårdsverket genomförde mellan åren 2002- 2009 där svenska folkets kunskap om och attityd till klimatförändringen undersökts. På så sätt kan man följa upp allmän-hetens inställning till och kunskaper om klimatfrågor över tid.
METOD Undersökningen genomfördes som en webbenkät under andra veckan i mars 2015, mot ett riksrepresentativt urval avseende geografisk härkomst, kön och ålder.
Enkäten besvarades av totalt 1010 personer. 27 personer påbörjade utan att av-sluta. 80 personer öppnade enkäten men valde att stänga ner utan att svar på nå-gon fråga.
Urvalet ombads också att svara på diverse kategorifrågor, förutom de förbestämda frågorna från Naturvårdsverket, vilka sedan har använts för att analysera olika gruppers preferenser och beteenden. Nedan följer fördelningen.
Svarsgruppen bestod av hälften män samt hälften kvinnor och cirka två tredjedelar (64 procent) var bilförare. Vid frågan vilken utbildningsnivå svarsgruppen hade sva-rade 11 procent grundskoleutbildning, hälften (50 procent) svarade gymnasieutbild-ning eller motsvarande och 39 procent svarade högskole-/universitetsutbildning.
Fortsatt kan vi också se att 30 procent var bosatta i storstad, 46 procent i tätort/stad och 24 procent på landsbygden.
Svarsgruppens sysselsättningsfördelning såg ut enligt följande:
Offentligt anställd 24%
Privatanställd 31%
Pensionär 13%
Studerande 13%
Egen företagare 5%
Arbetssökande 8%
Annat 5%
Svarsgruppens åldersfördelning:
< 20 år 6%
20-29 år 19%
30-39 år 15%
40-49 år 17%
50-59 år 23%
60-69 år 18%
>69 år 3%
5
2015 års mätning skiljer sig från tidigare mätningar på så sätt att en internetbase-rade enkät används. Vid tidigare mätningar har datainsamlingen skett med hjälp av telefonintervjuer. I och med detta följer nedan en genomgång av forskningslitteratur angående jämförbarheten och skillnader mellan dessa två metoder.
Sett till forskning angående kvalitetsskillnader mellan datainsamlade undersökning-ar och de som samlats in via en kontaktperson finns det ett antal exempel på studier som slumpmässigt tilldelar enkätmetod över deltagarna i studien till att antingen fylla i ett frågeformulär på en dator eller via administrering av en intervjuare (t.ex. Chang och Krosnick (2002), Link och Mokdad (2004) och (2005), Rogers et al. (2005)), alternativt att samma personer har genomfört en enkätundersökning via båda meto-derna (t.ex. Cooley et al. (2000), Ghanem et al. (2005), Metzger et al. (2000), Chatt et al (2003)). Generellt har dessa studier funnit att enkäter genomförda via dator gav högre överensstämmande validitet (ett mått på hur väl ett specifikt test korrele-rar med tidigare kända resultat), mindre slumpmässiga mätfel samt att fler rapporte-rade om socialt oönskade attityder och beteenden än de enkäter som samlades in via intervjuare. Därmed kan istället en webbenkät vara ett bättre alternativ än tele-fonintervjuer då deltagare oftare tenderar att vara ärligare och känna sig mer be-kväma att uttrycka sina faktiska åsikter via en dator än direkt till en annan människa.
Vidare kan vi i litteraturen se att svarsfrekvensen är signifikant lägre hos webbenkä-ter än hos telefonenkäter, (t.ex. Roster et al. (2004), Nagelhout et al. (2010)) att det är vanligare att använda alternativ som ”vet ej” samt att svarsgruppens utformning kan skilja sig åt mellan de olika enkätmetoderna (kortfattat är respondenter som svarar på webbenkäter yngre och mer välutbildade än de som svarar via telefon) (Nagelhout et al. (2010)). Detta är dock inget som bör påverka jämförbarheten eller utformningen av datasetet då antalet svar är bestämt och beror inte på frekvens. Andelen ospecifika svar bör också kunna minimeras då frågorna som är ställda i Naturvårdsverkets enkät är relativt raka och tydliga.
Trots ovan är en analys över tid möjlig och det ger dessutom stort mervärde jämfört med att se på en undersökning vid ett enskilt tillfälle.
6
PRESENTATION AV RESULTATEN Det finns ett mycket stort engagemang för att lösa klimatet. Svenskar vill bidra själv och är starkt positiva till samhällets insatser för klimatet och till företags klimatar-bete. En jämförelse över tid visar att den allmänna inställningen till lösningar för kli-matet ligger på en fortsatt mycket hög nivå. Undersökningen visar att allmänna upp-fattningar om lösningar till klimatet har minskat men är alltjämt kvar på en hög nivå och har på vissa håll ökat. Inställningen till egna och andras insatser för klimatet ligger kvar på en fortsatt mycket hög nivå, trots vissa attitydförändringar.
Kunskap om klimatförändring
Andelen personer som tror att vi i Sverige i framtiden kommer att påverkas av kli-matförändringen är fortsatt hög (90 procent), även fast andelen personer som inte tror det har ökat.
Andelen personer som tycker att det är viktigt att sätta in samhällsåtgärder mot kli-matförändringen är också fortsatt hög (86 procent) trots en minskning från 2009.
Vad är möjligt samt vilka mål och styrmedel krävs?
Den allmänna uppfattningen om Sveriges möjligheter att minska påverkan på klima-tet är på en fortsatt mycket hög nivå, 78 procent. Detta är dock en minskning jämfört med 2009 då 85 procent trodde att vi i Sverige kan minska vår klimatpåverkan.
Drygt 7 av 10 (72 procent) tänker att de själva kan göra något åt klimatet. Trots en minskning från 2009 då nästan 8 av 10 (78 procent) sa att de själva tror sig kunna göra något, så visar mätningen att de flesta tänker att de kan själva göra något åt klimatet.
Generellt är andelen positiva svar hög för samtliga åtgärder som man själv skulle kunna tänka sig att göra för att minska klimatpåverkande utsläpp. Sammantaget har dock de positiva svarens andel minskat jämfört med 2009. Störst minskning av åt-gärder man är villig att göra ser vi hos ”Välja mer miljövänliga produkt, även om den är dyrare” och ”Sänka temperaturen inomhus”. Det finns dock åtgärder som man är mer eller lika villig att göra, dessa är ”Åka mer kollektivt” och ”Äta mindre kött”.
Angående statliga styrmedel för att minska koldioxidutsläpp kan vi se att det de sva-rande ställer sig positivt men med relativt oförändrade fördelningar gällande inform-ation till samhället och att ge bidrag eller sänkta skatter till varor och tjänster som minskar utsläpp. Dock är de svarande mer positiva 2015 än 2009 till att lägga på extra skatt på varor och tjänster som genererar stora utsläpp.
Företagens klimatarbete
Sammantaget är andelen svarande mer positivt inställda till att vilja handla från före-tag som arbetar för att begränsa klimatförändringen 2015 än 2009.
7 av 10 (72 procent) är också villiga att betala mer pengar för varor och tjänster från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen, vilket dock är en minskning från 2009 då 8 av 10 (81 procent) sade sig vilja betala mer.
Nästan samtliga (90 procent) tror att det kommer bli viktigt att företagen engagerar sig i att minska klimatpåverkande utsläpp. 2009 trodde ännu fler (95 procent) att det kommer bli viktigt för företagen att engagera sig.
I 2015 års mätning tror något fler att företagens kostnader för att släppa ut växthus-gaser kommer att öka jämfört med 2009.
7
Attityder och konsumtionsbeteende
Nästan 8 av 10 (79 procent) svarar att de ser sig själva som klimatmedvetna. 2009 var den siffran 89 procent, eller nästan 9 av 10.
Färre personer uppger att de inte har fått dåligt samvete någon gång om sin klimat-påverkan.
Gällande sociala aspekter som om det är viktigt bland ens vänner att man är kli-matmedveten har det skett en kraftig minskning av andelen personer som tycker detta, från 70 procent 2009 till 52 procent 2015.
Generellt kan vi se att frågor som att källsortera, spara energi och att återanvända saker är åtgärder som många av de svarande har gjort i sitt vardagsliv för att minska sin klimatpåverkan.
En majoritet (66 procent) uppger att de tänker ofta på klimatet vid val av produkt eller tjänst, vilket är färre än 2009, då motsvarande andel som svarade positivt var 71 procent.
Gällande vilka hinder det finns för att leva klimatmedvetet var det färre än 50 pro-cent som svarade att det beror på att man saknar information om hur man kan minska sin påverkan. Många fler tyckte dock att ens invanda beteende var ett hin-der. Ett annat stort hinder var att det fanns för få miljömedvetna alternativ och att dessa många gånger är dyrare.
Gruppjämförelser
Generellt kan vi också se att vid jämförelser inom fördelningar på kön, ålder, utbild-ningsnivå, sysselsättning, boende och bilförare är det oftare större andelar positiva svar från kvinnor, åldersgrupperna <40 år och 60-69 år, gymnasie- och högskoleut-bildade, offentligt anställda och studerande och egen företagare samt boende i tätort/stad jämfört med andra grupper inom samma fördelning. Istället är det oftare större andel negativa svar från män, åldersgruppen >69 år, grundskoleutbildade, privatanställda och arbetssökande samt bilförare.
Vidare kan vi inte se några större skillnader mellan val av positiva eller negativa svarsalternativ för åldersgrupperna 40-59, pensionärer samt boende på landsbygd eller storstad.
Diskussion
Genomgående i rapporten kan vi se att svarsgruppen generellt har en mycket hög klimatmedvetenhet men att det förekommer en något fallande trend i andelen posi-tiva svar gällande klimatfrågan 2015 jämfört med 2009 års mätning. Detta förklaras oftast av en minskning i de mest positiva svarsalternativen. Dock har ofta det näst mest positiva svarsalternativet generellt ökat i andelar.
I och med detta har också andelen som svarat negativa svar gällande klimatfrågan 2015 ökat i andel, men också neutrala alternativ som ”Vet ej” har ökat i andelar.
Vidare kan vi se att de responderande har rört sig mer mot mitten och oftare väljer alternativ som är mer neutrala än extrema jämfört med tidigare år.
En förklaring kring detta kan vara det som utvecklas mer tydligt i metoddelen ovan d.v.s. att svarande är mer ärliga och oftare svarar ”vet ej” vid webbenkätsundersök-ningar jämfört med telefonintervjuer.
En annan förklaring kan vara att klimatförändringsfrågan inte är lika uppmärksam-mad idag som den var under slutet av 2010-talet. Det har konstateras, av till exem-pel SOM-institutet, att det finns ett tydligt samband över tid mellan omfattningen av
8
massmedias miljöbevakning och allmänhetens engagemang för miljöfrågor. Idag råder istället större fokus på ekologiska produkter och hälsotrender. Detta är också
något vi kan se i undersökningen där t.ex. alternativ som ”Äta mindre kött” har ökat i andelar jämfört med tidigare år.
Vi kan däremot se att trots att respondenterna är mer villiga att köpa varor eller tjänster från företag som man vet arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan är man inte lika villig att betala ett högre pris för det.
9
KUNSKAP OM KLIMATFÖRÄNDRING
Kommer vi i Sverige att påverkas och i så fall när?
”Tror du att klimatförändringen är något som nu eller i framtiden påverkar oss som bor i Sverige?”
Andelen personer som tror att vi absolut kommer att påverkas av klimatförändringen i Sverige i framtiden har minskat kraftigt från 84 procent till 66 procent mellan 2009 och 2015. Detta efter att ha haft en relativt stabil svarsfrekvens under majoriteten av 2000-talet. Om man dock inkluderar ”Ja, kanske” minskar variationen från 95 pro-cent 2009 till 90 procent 2015. Därmed är det tydligt att svarsalternativet ”Ja, kanske” har vuxit i andelar.
1
Istället har svarsalternativen ”Nej, knappast” ökat från 3 procent 2009 till 5 procent 2015, alternativet ”Nej, inte alls” har varit stillastående. Sammantaget är antalet per-soner som tror att klimatförändringarna inte kommer påverka Sverige den högsta för alla år.
Övergripande kan vi också se att kvinnor, åldrarna 30-69 och egenföretagare tende-rar att tro mer på att klimatförändringen kommer att påverka oss i Sverige medan män, de som tillhör åldersgruppen >69 år, privatanställda och bilförare är mer skep-tiska.
2
1 Jämförelser och skillnader har genomgående i rapporten ej kontrollerats för statistisk signifikans.
2 Jämförelser sker generellt inom grupper och inte mot medelvärde eller över grupper.
66
84 80 83 82 81 82 79 73
24
11 16 14 15 16 13 17 19
3 1 1 1 2 1
3 5 3 3 3 2 1 2 2 3 2 2 1 1 1 1 1 1 2
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls
10
Åtgärder i klimatfrågan och i andra samhällsfrågor
”Ta ställning till hur viktigt du anser att det är att vi i Sverige sätter in åtgärder på några olika samhällsområden. Hur viktigt är det att vi försöker göra något åt...”
Andelen som tycker att det är ”Mycket viktigt” eller ”Ganska viktigt” att Sverige sätter in åtgärder mot klimatförändringen 2015 är 86 procent. Det är en minskning från 2009 års nivå på 96 procent. Störst minskning ser vi hos alternativet ”Mycket viktigt” medan ”Ganska viktigt” har ökat markant. Istället har andelen personer som svarat ”Inte särskilt viktigt” eller ”Inte alls viktigt” ökat från 4 procent 2009 till 11 procent 2015.
Vidare anser kvinnor och åldersgrupperna 40-49 år och 60-69 år att det är viktigare att vi sätter in samhällsåtgärder för att minska klimatförändringen medan män, åldersgruppen >69 år och egenföretagare tycker det är mindre viktigt jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
79 84 82 81 83 80
86 89 87
16 14 17 17 15 17
12 10 10
2 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
...brister i vård och omsorg?
67
85 85 85 84 86 88 87 85
26
13 14 13 14 12 10 11 13 3
1 1 1 1 1 1 4 1 1 1 1 1 1
2015
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
...brottslighet?
63 66 69 71 73 70 74 78 79
30 29 28 24 24
27 23 19 18
3 1 1 2 1 1 1 1 1 4 3 2 3 2 1 1 1 1 2 2 2 1
2015
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
...ohälsa och långtidssjuksrivningar?
52
72 71 76
69 68 66 64 63
34
24 25 21
27 27 29 31 30
3
1 1 2 1 2 7 2 2 2 2 3 2 3 3 4 2 1 1 1 1 1 1 2
2015
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
...klimatförändringen?
51 56 54 53 53 50 54 56 54
32 29 32 33 36
36 33 31
29
7 4 5 6 3 6 5 4 6
7 7 6 6 6 6 6 6 7
3 4 3 3 3 2 2 3 4
2015
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
...brister i integrationen?
11
VAD ÄR MÖJLIGT SAMT VILKA MÅL OCH STYRMEDEL KRÄVS?
Kan vi i Sverige göra något?
”Tror du att vi i Sverige kan göra något för att bromsa klimatförändringen?”
Nästan 8 av 10 (78 procent) svarar 2015 att de tror att vi i Sverige kan göra något för att bromsa klimatförändringen. Det är en minskning från 2009 då 85 procent sva-rade detsamma.
Andelen som svarat ”Ja, absolut” angående Sveriges förmåga att bromsa klimatför-ändringen är 2015 44 procent, det är en minskning jämfört med 2009 års nivå på 56 procent. Alternativet ”Ja, kanske” har istället ökat med 5 procentenheter. Totalt har andelen positiva svaren minskat med 7 procentenheter. Andelen som istället svarat ”Nej, knappast” eller ”Nej, inte alls” är 19 procent 2015, 2009 motsvarade denna andel 14 procent. Detta har skett via en ökning av båda alternativen.
Vad som också framgår är att kvinnor, åldersgruppen 60-69 år samt gymnasie- och högskoleutbildade tror oftare att vi kan göra något för att bromsa klimatförändringen i Sverige medan män, åldersgruppen >69 år, studerande och bilförare är mer nega-tivt inställda än andra grupper inom samma fördelning.
44 56 58 59 59
49 56 56 51
34
29 26 29 29 35
29 31 31
3 1 1
1 13
10 12 9 9 11 10 9 12 6 4 4 3 3 4 4 4 5
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls
12
Kan du själv göra något?
”Bedömer du att du själv kan göra något för att bromsa klimatförändringen?
Drygt 7 av 10 (72 procent) tänker 2015 att de själva kan göra något åt klimatet. Trots en minskning från 2009 då nästan 8 av 10 (78 procent) sa att de själva tror sig kunna göra något, så visar mätningen att de flesta tänker att de kan själva göra nå-got åt klimatet.
Svarsalternativet ”Ja, absolut” har minskat med 17 procentenheter medan ”Ja, kanske” ökat med 11 procentenheter, mellan 2015 och år 2009. Totalt så har ande-len positiva svar minskat med 6 procentenheter 2015 jämfört med 2009.
Även andelen som svarat ”Nej, inte alls” 2015 har minskat jämfört med 2009 med 2 procentenheter, medanandelen som svarat ”Nej, knappast” har ökat med 8 procen-tenheter. Därmed har andelen negativa svar ökat med 6 procentenheter 2015 jäm-fört med 2009.
Undersökningen visar också att kvinnor, åldersgruppen 60-69 år, gymnasie- och högskoleutbildade samt offentlig anställda och egenföretagare tenderar oftare att tro att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen medan män, grund-skoleutbildade och arbetssökande är mer skeptiska än andra grupper inom samma fördelning.
33
50 51 55 44 39 44 41 37
39
28 29 26
29 33 27 33 31
4
1
1 1 1 1 2
19 11 13 13 17 17 17 15
17
5 7 5 4 9 10 9 9 13
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls
13
Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig
”Ta ställning till vad du själv skulle kunna tänka dig att göra för att minska klimatpåverkande utsläpp. Jag skulle kunna tänka mig att...
58
85 86 84 79 75 83
72 75
30
9 9 11 15 18 12 18 13
5 1 1 4 1 4 5 3 3 3 3 4 3 3 4 4 3 2 2 1 1 1 2 3
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Köpa energisnåla hushållsapparater nästa gång jag byter.
43
80 77 79 68 68 71
60 60
30
10 13 12 19 19 18
18 15
11
1 3 3 5 3 3 12 15
7 4 4 4 6 6 5
5 5 8 5 3 3 2 4 3 5 5
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Köra bil mer bränslesnålt, ecodrivning
43
74 76 71 59 57 61 59 58
33
14 14 18
24 24 20 22 19
5
1 1 1 1 9
1 4 6 10
5 5 7 10
10
9 8 8
9 5 4 4 6 9 7 9
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Åka tåg istället för flyg om det är möjligt
32
62 59 54 51 52 59
52 53
27
12 14 18 21 17 16
18 13 11
3 3 3 3 3 3 10 14
17 13 15 14 15
14 10 11 8
13 11 9 11 10 14 12 9 12
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Samåka mer till jobb/skola eller på fritid.
48
77 75 72 67 62 65 58 54
35
15 16 17 22 25 22 25
23
4 1 8
1 3 7
9 5 7 8 8 5
7 8 8
5 2 2 3 3 5 6 8
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Sänka elförbrukningen i hemmet.
25
67 67 67 60 55
62 55 59
44
22 23 26 29 33
28 32 27 5
1 1 1 1 1 1 2 3
16
7 6 4 7 7 5 6 6 11 4 3 2 3 4 4 5 5
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Välja mer miljövänlig produkt, även om den är dyrare.
39
74 74 71 66 63 68 52 54
36
12 15 18 21 23
20
22 17
11 2 2 2 4
2 2 14 18
7 6 6 6 6 8 6 7 6 7 5 3 3 3 4 4 5 5
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Välja mer klimatvänlig bil nästa gång.
37 50 54
45 46 42 47 44 43
26 14
13 16 18
20 15 17 15
5 1 1
1 1 2 1 11 13
17 20 17 21 19 17 18
13 12
16 15 14 17 15 19 19 19 17
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Åka mer kollektivt.
14
Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig forts.
43
68 69 64 61 51
61 51 51
32
16 16 18 18 24
18 22 18
6 3 1 3
2 2
3 8 11
12 8 8 9 12
12 10 10 9
8 6 6 6 7 11 8 9 11
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Tvätta i 40o istället för i 60o
31
65 68 63 58 53 56 44 47
34
16 15 19 23 25 20
25 19
14
3 3 3 4 4 5 15 20
12 10 10 10 10 12 11 10 7
9 6 5 5 4 6 8 6 7
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Byta till mer klimatvänlig uppvärmning av hemmet.
29 36 40
30 18 17
4 1
20 22 22
17 24 20
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008
Äta mindre kött.
31
62 63 62 54 50 56
41 41
32
13 16 17 19 22
18
22 16
10 1
3 3 4 3
12
13 17
16 13 11 11 14 13
11
12 11
11 10 7 7 8 12 3
12 15
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Köra långsammare, t ex 90 istället för 110 km/h.
30
61 59 58 52 50 48 40 36
32
18 16 19
21 22 20 22
19
5
1 1 1
2 6
8
20
12 15 15
16 13 15 14 15
14 8 10 8 11 14 15 18 22
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Sänka temperaturen inomhus.
35
57 57 53 45 43 48
33 33
26
17 17 18
22 24 19
24 20
9 1 3
2 4 2 3 15 17
18 15 13 16 15 17 15 15 14
12 11 10 11 14 14 15 13 16
2015 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Köra bil mindre.
15
Generellt är andelen positiva svar hög för samtliga åtgärder som man själv skulle kunna tänka sig för att minska klimatpåverkande utsläpp. Återigen ser vi en minsk-ning mellan åren 2009 och 2015 för det mest positiva svarsalternativet ”Ja, absolut” medan alternativet ”Ja, kanske” har ökat. Sammantaget har dock de positiva sva-rens andel minskat jämfört med 2009.
Störst minskning kan vi se hos åtgärder som ”Köra bil mer bränslesnålt” (minskning med 17 procentenheter, dock har ”Vet ej” ökat med 11 procentenheter), ”Välja mer miljövänliga produkt, även om den är dyrare” (minskning med 20 procentenheter, stora ökningar i andelar hos båda negativa svarsalternativen), ”Byta till mer klimat-vänlig uppvärmning av hemmet” (minskning med 16 procentenheter, dock har ”Vet ej” ökat med 11 procentenheter) och ”Sänka temperaturen inomhus” (minskning med 17 procentenheter och ökning inom båda negativa alternativen).
Det finns dock åtgärder som har ökat eller är i nivå med andelen positiva svar 2009 och dessa är ”Åka mer kollektivt” och ”Äta mindre kött”. För den första åtgärden är andelen positiva svar 63 procent jämfört med 2009 års nivå på 64 procent. Andelen negativa svar har minskat från 35 till 33 procent och istället har alternativet ”Vet ej” ökat med 4 procent. Gällande den senare åtgärden har andelen positiva svar ökat från 54 procent 2009 till 59 procent 2015. Alternativet ”Nej, inte alls” har minskat kraftigast med 7 procentenheter.
Nedan följer en jämförelse inom olika fördelningar per fråga.
Köpa energisnåla hushållsapparater nästa gång jag byter: Kvinnor samt ålders-gruppen 30-69 år är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen >69 år samt boende i storstad är mindre positivt inställda.
Köra bil mer bränslesnålt – ecodriving: Kvinnor, åldersgrupperna 20-29 år och 40-49 år, gymnasie- och högskoleutbildade, studerande samt boende i landsbygd eller tätort/stad är mer positivt inställda medan män samt privatanställda är mindre posi-tivt inställda.
Åka tåg istället för flyg när det är möjligt: Kvinnor, åldersgruppen 60-69 år samt bo-ende i tätort/stad är mer positivt inställda medan män, gymnasie- och högskoleutbil-dade samt boende i landsbygd eller storstad är mindre positivt inställda.
Samåka mer till jobb/skola eller på fritid: Kvinnor, åldersgruppen 0-29 år samt stu-derande och arbetssökande är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen >29 år, gymnasie- och högskoleutbildade, privatanställda samt boende i landsbygd är mindre positivt inställda.
Sänka elförbrukningen i hemmet: Kvinnor samt åldersgruppen 20-69 år är mer posi-tivt inställda medan män samt åldersgruppen >69 år är mindre positivt inställda.
Välja mer miljövänlig produkt även om den är dyrare: Kvinnor samt åldersgruppen 60-69 år är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen >69 år samt pension-ärer och arbetssökande är mindre positivt inställda.
Välja mer klimatvänlig bil nästa gång: Kvinnor, åldersgruppen 40-49 år samt boende i landsbygd eller tätort/stad är mer positivt inställda medan män samt åldersgruppen >69 år är mindre positivt inställda.
Åka mer kollektivt: Kvinnor, åldersgruppen >69 år, grundskoleutbildade, studerande samt boende i tätort/stad eller storstad är mer positivt inställda medan män, ålders-gruppen 40-69 år, gymnasie- och högskoleutbildade, privatanställda samt boende i landsbygd är mindre positivt inställda.
Tvätta i 40o istället för i 60
o: Åldersgruppen 30-59 år samt egen företagare är mer
positivt inställda medan åldersgruppen >69 år, offentligt och privatanställda samt pensionärer är mindre positivt inställda.
16
Byta till mer klimatvänlig uppvärmning av hemmet: Kvinnor, åldersgruppen 20-39 år, gymnasie- och högskoleutbildade samt studerande är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen >49 år samt pensionärer är mindre positivt inställda.
Äta mindre kött: Kvinnor, åldersgruppen >69 år, högskoleutbildade, offentligt an-ställda och pensionärer samt boende i tätort/stad eller storstad är mer positivt in-ställda medan män, grundskole- och gymnasieutbildade, privatanställda och egen företagare samt boende i landsbygd är mindre positivt inställda.
Köra långsammare, t ex 90 istället för 110 km/h: Kvinnor, åldersgruppen >49 år, pensionärer samt boende i landsbygd eller tätort/stad är mer positivt inställda me-dan män, gymnasie- och högskoleutbildade samt privatanställda är mindre positivt inställda.
Sänka temperaturen inomhus: Egen företagare samt boende i landsbygd eller tätort/stad är mer positivt inställda medan åldersgruppen 30-39 år, högskoleutbil-dade, pensionärer samt boende i storstad är mindre positivt inställda.
Köra bil mindre: Kvinnor, åldersgrupperna 20-39 år och >69 år, gymnasie- och hög-skoleutbildade, studerande samt boende i tätort/stad eller storstad är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen 40-69 år, privatanställda samt boende i lands-bygd är mindre positivt inställda.
Vi kan också se att bilförare är mer villiga att välja klimatvänlig bil nästa gång men mindre villiga att åka mer tåg än flyg, samåka mer, åka mer kollektivt och köra mindre bil än icke-bilförare.
17
Statliga styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp
”Ta ställning till hur du uppfattar förslagen nedan, vars syfte är att bromsa klimatförändringen.”
Information till hushållen
Vad anser du om att sprida mer information till hushållen om klimatförändringen för att få dem att välja varor och tjänster som minskar klimatpåverkande utsläpp?
Bidrag/sänkta skatter
Vad anser du om att staten skulle använda skattemedel för att ge bidrag eller sänkta skatter till köp av varor och tjänster som minskar klimatpåverkande utsläpp?
Extra skatter och avgifter
Vad anser du om att staten skulle lägga på extra skatter och avgifter på varor och tjänster som t ex bensin, olja och flyg som orsakar stora klimatpåverkande utsläpp?
54 67 67 72 77 74 74 74 75
32
26 27 23 18 20 21 19 18 7 1 1 1 1 1 1 1 1 7 6 5 4 4 5 4 6 6
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
Information till hushållen
48 62 59 64 65 65 64 63
68
31
23 24 24 23 20 20 24
18 10 3 2 3 2
3 4 2
3 10 13 15 10 9 12 12 11
2015
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
Bidrag/sänkta skatter
48 40
33 35 29 29 30 32 32
31
23 25
29
23 20 22 24
10
3 2
3
3 3
3 3
5
10
34 39 33
44 48 45 41 44
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
Inte bra
Vet ej
Ganska bra
Bra
Extra skatter/avgifter
18
Det har skett en nedgång av andelen positiva svar angående attityden att sprida ”Information till hushållen” detta beror dock på en ökning av alternativet ”Vet ej”. Gällande ”Bidrag/sänkta skatter” ser vi en minskning i andelarna för det negativa alternativet ”Inte bra”, även de positiva alternativen har minskande andelar medan ”Vet ej” har ökat. För ”Extra skatter/avgifter” ser vi en uppåtgående trend för båda positiva alternativen medan det negativa alternativet minskat kraftigt.
Nedan följer en jämförelse inom olika fördelningar per fråga.
Information till hushållen: Kvinnor är mer positivt inställda medan män, åldersgrup-pen >69 år, gymnasie- och högskoleutbildade samt boende i storstad är mindre po-sitivt inställda.
Bidrag/sänkta skatter: Kvinnor samt åldersgruppen <20 är mer positivt inställda me-dan män, åldersgruppen >69 år, högskoleutbildade samt boende i storstad är mindre positivt inställda.
Extra skatter/avgifter: Kvinnor, åldersgruppen >69 år, boende i tätort/stad eller stor-stad samt icke-bilförare är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen 50-59 år, privatanställda, boende i landsbygd samt bilförare är mindre positivt inställda.
19
FÖRETAGENS KLIMATARBETE
Viljan att handla från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen
”När du köper varor eller tjänster, föredrar du då att köpa dem från ett företag som du vet arbetar för att begränsa klimatförändringen”
Sammantaget kan vi se en ökning i andelar hos de positiva svarsalternativen med 1 procentenhet jämfört med 2009 där ”Ja, absolut” ökat med 10 procentenheter. Även alternativet ”Vet ej” har ökat markant medan de negativa svarsalternativen har minskat totalt med 9 procentenheter. Således verkar respondenterna i större ut-sträckning än tidigare vara villiga att köpa varor och tjänster från företag som de vet arbetar för att begränsa klimatförändringen.
Vad som också framgår är att kvinnor, åldersgruppen <20 år samt egen företagare är villigare att handla från ett företag som man vet arbetar med att begränsa klimat-förändringen medan män samt åldersgruppen >69 år är mer negativt inställda jäm-fört med andra grupper inom samma fördelning.
28 18 18
24 21 20
42 51
44 45
45 46
10 4
6 6 9 6
12 22 27
20 20 24
7 6 5 5 5 4
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005
Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls
20
Viljan att betala mer vid köp från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen
”Skulle du kunna tänka dig att betala mer - säg ca 5 % mer - för en vara eller tjänst om du vet att företaget som producerar den arbetar för att begränsa klimatförändringen?”
Sett till om man också är villig att betala mer för en vara eller tjänst är bilden något annorlunda. Nu ser vi istället en minskning av andelen positiva svar med 9 procen-tenheter samtidigt som båda de negativa alternativens andelar har ökat.
Undersökningen visar även att kvinnor, åldersgruppen >59 år samt privatanställda är villigare att betala mer för en vara eller tjänst som man vet att företaget som pro-ducerar den arbetar för att begränsa klimatförändringen medan män, egen företa-gare och arbetssökande samt bilförare är mer negativt inställda.
26 33 33
44 32 32
46
48 43
38
48 49
6
2 4
4 4 3 13 11 14
9 11 12 9 5 6 5 5 5
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005
Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls
21
Vikten av att företag engagerar sig i minskade utsläpp
”Hur viktigt tror du att det blir för företagen att engagera sig i att minska kli-matpåverkande utsläpp?”
Nästan alla, 9 av 10 (90 procent) anser att det blir viktigt för företagen att engagera sig i att minska klimatpåverkande utsläpp.
Här ser vi dock återigen en sammantagen minskning inom den totala andelen för de positiva svarsalternativen där ”Mer viktigt” har minskat men ”Lika viktigt” har ökat. Totalt minskade de positiva alternativen från 95 procent 2009 till 90 procent 2015. Vidare har ”Mindre viktigt” och ”Vet ej” ökat med 3 procentenheter 2015 jämfört med 2009
Vi kan också se att kvinnor samt gymnasie- och högskoleutbildade anser att det är viktigt för företag att engagera sig i minskande utsläpp medan män samt ålders-grupperna <20 år och >69 år tycker det är mindre viktigt jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
65
81 82 88 86 85
25
14 12 8 10 11 5
2 3 2 3 3 5 2 3 2 1 1
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005
Mer viktigt Lika viktigt Vet ej Mindre viktigt
22
Företagens kostnader för att släppa ut växthusgaser
”Vad anser du om företagens kostnader för att orsaka klimatpåverkande ut-släpp? Företagens kostnader bör...”
Gällande företagens kostnader för att orsaka klimatpåverkande utsläpp ser vi något ökande andel hos det positiva alternativet ”…öka” från 49 procent 2009 till 51 pro-cent 2015. Alternativet ”…vara oförändrade” har minskat medan ”…minska” är oför-ändrat.
Vad som också framgår är att högskoleutbildade samt privatanställda och pension-ärer tror oftare att företagens kostnader för att släppa ut växthusgaser kommer att öka medan män, åldersgruppen >69 år samt egen företagare och arbetssökande tror oftare att dessa kommer minska jämfört med andra grupper inom samma för-delning.
51 49 51 57 58 58
23 29 26 25 22 25
16 12 12 10 11 8
10 10 11 8 9 9
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008 2007 2006 2005
...öka ...vara oförändrade Vet ej ...minska
23
ATTITYDER OCH KONSUMTIONSBETEENDE
Är du klimatmedveten?
”Ser du dig själv som en person som är klimatmedveten?”
Sett till personliga attityder gällande konsumtionsbettende och om man själv ser sig som klimatmedveten kan vi se en minskning i den totala andelen för de positiva al-ternativen, ”Ja, absolut” har ökat medan ”Ja, kanske” har minskat kraftigt. Totalt har andelen positiva svar minskat med 10 procentenheter. Istället har båda de negativa svarsalternativens andelar ökat, totalt sett med 7 procentenheter.
Övergripande kan vi också se att fler kvinnor, åldersgruppen >29 år, gymnasie- och högskoleutbildade samt offentligt anställda och egen företagare anser sig vara kli-matmedvetna oftare medan män, grundskoleutbildade samt privatanställda och ar-betssökande anser sig till en lägre grad vara klimatmedvetna jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
32 26 26
47 63 65
4
1 1 13 8 8
4 2 2
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008
Nej, inte alls
Nej, knappast
Vet ej
Ja, kanske
Ja, absolut
24
Får du dåligt samvete för din klimatpåverkan?
”Händer det att du får dåligt samvete när du gör saker som du tror påverkar klimatet negativt?”
Hälften av de svarande (51 procent) säger att de ofta eller ibland får dåligt samvete när de gör saker som påverkar klimatet negativt. Denna andel är i nivå jämfört med tidigare undersökningar.
Störst minskande andelar ser vi hos svarsalternativet ”Nej, aldrig” som minskat med 4 procentenheter. Istället har alternativet ”Tveksam/Vet ej” ökat. Resterande alter-nativs andelar är relativt oförändrade sedan 2009.
Undersökningen visar även att kvinnor, åldersgrupperna <20 och 30-49 samt offent-ligt anställda och studerande får oftare dåligt samvete för sin klimatpåverkan medan män, åldersgruppen 50-69 samt bilförare får det mer sällan jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
9 10 10
42 42 42
5 1 1
27 27 29
13 17 13
4 3 5
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008
Jag gör inte saker somjag tror påverkar klimatetnegativtNej, aldrig
Nej, sällan
Tveksam/Vet ej
Ja, ibland
Ja, ofta
25
Är det viktigt bland dina vänner att man är klimatmedveten?
”Är det viktigt bland personer du umgås med, att man är medveten om och tänker på sin påverkan på klimatet?”
Gällande sociala aspekter som om det är viktigt bland ens vänner att man är kli-matmedveten uppger hälften av de svarande (52 procent) att det är viktigt bland personer de umgås med, att man är medveten om och tänker på sin påverkan på klimatet. Detta är en kraftig minskning jämfört med 2009 då 70 procent av respon-denterna svarade att det var ”Viktigt” eller ”Mycket viktigt”.
Störst minskning kan vi se inom svarsalternativet ”Viktigt” som minskat med 14 pro-centenheter medan ”Mycket viktigt” har minskat med 4 procentenheter. Istället har alternativet ”Tveksam/vet ej” ökat med 10 procentenheter men också ”Oviktigt” och ”Helt oviktigt” har ökat med 5 respektive 4 procentenheter jämfört med 2009.
Vidare anser fler kvinnor, åldersgrupperna 30-49 år och >69 år, gymnasie- och hög-skoleutbildade samt pensionärer att det är viktigt bland sina vänner att man är kli-matmedveten medan män samt bilförare anser att det är mindre viktigt än andra grupper inom samma fördelning.
9 13 13
43
57 57
14
4 3
25 20 22
10 6 6
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008
Helt oviktigt
Oviktigt
Tveksam/vet ej
Viktigt
Mycket viktigt
26
Hur har du minskat din klimatpåverkan?
”Har du gjort något i ditt vardagsliv för att minska din klimatpåverkan under de senaste två åren, t ex vad gäller...”
Generellt kan vi se att frågor som att källsortera, spara energi och att återanvända saker är åtgärder som många av de svarande har gjort i sitt vardagsliv för att minska sin klimatpåverkan. Sett till utvecklingen jämfört med 2009 har däremot relativt lite hänt bland de olika åtgärderna. Dock kan vi återigen se att alternativ rö-rande ens konsumtion av kött har ökande andelar inom de positiva alternativen, från 45 procent 2009 till 49 procent 2015. Den största skillnaden finner vi emellertid mellan 2008 och 2009 års undersökning angående ”…att återvända saker” där det var en stor ökning av personer som svarade något av de positiva svarsalternati-ven. Nedan följer en jämförelse inom olika fördelningar per fråga.
”...att källsortera mera?”: Större andel positiva svar från kvinnor, åldersgruppen >59 år, boende i landsbygd eller tätort/stad samt bilförare medan män, åldersgrup-pen 30-49 år samt boende i storstad hade större andel negativa svar jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
”...din energianvändning i hemmet?”: Större andel positiva svar från kvinnor, åldersgruppen 60-69 år, gymnasie och högskoleutbildade samt bilförare medan män, åldersgruppen 20-29 år, grundskoleutbildade samt icke-bilförare hade större andel negativa svar jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
”...att återanvända saker?”: Större andel positiva svar från kvinnor, åldersgruppen >69 år, boende i landsbygd samt bilförare medan män, boende i tätort/stad eller storstad samt icke-bilförare hade större andel negativa svar jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
”...ditt val av dagliga transporter?”: Större andel positiva svar från kvinnor, åldersgrupperna <20 år och 30-39 år och >69 år, högskoleutbildade, offentligt anställda och studerande och egen företagare, boende i tätort/stad och storstad samt icke-bilförare medan män, åldersgruppen 40-59 år, privatanställda, boende i landsbygd samt bilförare hade större andel negativa svar jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
”...din köttkonsumtion?”: Större andel positiva svar från kvinnor, åldersgrupperna 30-39 år och >69 år, gymnasie- och högskoleutbildade, pensionärer, boende i storstad samt icke-bilförare medan män, grundskoleutbildade, privatanställda och egen företagare samt bilförare hade större andel negativa svar jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
”...ditt val av semesterresor?”: Större andel positiva svar från åldersgruppen >69 år samt gymnasie- och högskoleutbildning medan åldersgruppen 40-69 år, priva-tanställda samt boende i tätort/stad eller storstad hade större andel negativa svar jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
27
52 57 57
28 26 27
4 2 2 8 6 6
8 9 8
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008
...att källsortera mera?
37 39 38
42 42
40
4 2 3
10 8 10
7 8 9
2015 2009 2008
...din energianvändning i hemmet?
38 34
21
39 44
41
5 2
1
10 10
15
8 10
21
2015 2009 2008
...att återanvända saker?
28 27 29
32 36 33
6 2 1
17 13
13
17 22 24
2015 2009 2008
...ditt val av dagliga transporter?
20 16 13
29
29 30
5
3 3
21
16 17
24
37 35
2015 2009 2008
...din köttkonsumtion?
15 14 11
22 24 22
11 7
8
26
18 19
27
37 41
2015 2009 2008
...ditt val av semesterresor?
28
Hur ofta tänker du på klimatet vid val av produkt eller tjänst?
”Hur ofta gör du det faktiska valet att välja en produkt eller tjänst som du tror har en mindre negativ påverkan på klimatet?”
Totalt svarade 66 procent något av de positiva svarsalternativen vilket var en minskning jämfört med 2009 med 5 procentenheter. Istället ökade alternativet ”Tveksam/vet ej” med 5 procentenheter. De negativa alternativens andelar är oför-ändrade.
Övergripande kan vi också se att kvinnor, åldersgrupperna 40-49 år och 60-69 år, gymnasie- och högskoleutbildade, egen företagare samt boende i landsbygd oftare tänker på klimatet vid val av produkt eller tjänst medan män, åldersgruppen 50-59 år, privatanställda samt boende i tätort/stad eller storstad mer sällan tänker på det jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
18 26 24
48 45 44
7 2 2
21 21 23
7 7 7
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008
Ofta Ibland Tveksam/vet ej Sällan Aldrig
29
Vad hindrar dig från att leva klimatmedvetet?
”Ta ställning till vad som eventuellt hindrar dig från att leva klimatmedvetet.”
Gällande vilka hinder det finns för att leva klimatmedvetet är det 44 procent som svarat att det är ett hinder att det saknar information om hur deras påverkan kan minskas, oförändrade nivåer jämfört med 2009, medan 44 procent svarade att det inte är ett hinder alls, en minskning med 10 procentenheter jämfört med 2009. Många tycker dock att deras invanda beteenden är ett hinder för att leva klimatmedvetet, 62 procent vilket i princip är oförändrade nivåer jämfört med 2009, dock har andelen som inte ser det som ett hinder minskat med 5 procentenheter. Många tycker också att det är ett hinder med att det finns för få miljö-medvetna alternativ, 61 procent vilket är en minskning med 7 procentenheter, samt att dessa alternativ ofta är dyrare, en ökning med 16 procentenheter jäm-fört med 2009. Även alternativet ”Tveksam/vet ej” har ökat för samtliga delfrågor jämfört med 2009. Nedan följer en jämförelse inom olika fördelningar per fråga.
Jag saknar information om hur min påverkan kan minskas: En större andel av kvinnor, grundskoleutbildade, privatanställda samt boende i tätort/stad anser att detta är ett hinder medan färre män, åldersgruppen >59 år, gymnasie- och högskoleutbildade, egen företagare, boende i landsbygd eller storstad samt bilfö-rare anser detta vara ett problem jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
Mina invanda beteenden: En större andel av grundskole- och högskoleutbildade, offentligt anställda och privatanställda och studerande samt boende i tätort/stad och storstad anser att detta är ett hinder medan färre inom åldersgruppen >49 år samt pensionärer och egen företagare och arbetssökande anser detta vara ett problem jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
Det finns för få miljö- och klimatmedvetna alternativ: En större andel av inom åldersgrupperna 30-39 år och >69 år, högskoleutbildade samt bilförare anser att detta är ett hinder medan färre män, åldersgrupperna <29 år och 40-69 år samt studerande och egen företagare anser detta vara ett problem jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
Miljö- och klimatvänliga alternativ är oftast dyrare: En större andel inom åldersgruppen >69 år anser att detta är ett hinder medan färre män, åldersgrupperna 40-49 år och 60-69 år, högskoleutbildade, egen företagare samt bilförare anser detta vara ett problem jämfört med andra grupper inom samma fördelning.
30
7 9 12
37 35 37
12 2
2
44 54 50
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2009 2008
Jag saknar information om hur min påverkan kan minskas.
17 15 18
45 46 47
9 3
3
30 35 31
2015 2009 2008
Mina invanda beteenden.
15 17 21
46 51 45
15 4 5
24 28 30
2015 2009 2008
Det finns för få miljö- och klimatmedvetna alternativ.
36
24 28
41
47
46
8
2
2
14
36 24
2015 2009 2008
Miljö- och klimatvänliga alternativ är oftast dyrare.
31
REFERENSER Chang, L., and J. Krosnick, (2002) ‘‘RDD Telephone vs. Internet Survey Methodolo-gy for Studying American Presidential Elections: Comparing Sample Representa-tiveness and Response Quality.’’ Paper presented at the American Political Science Association Annual Meeting, Boston.
Cooley, P., H. Miller, J. Gribble, and C. Turner, (2000) ‘‘Automating Telephone Sur-veys: Using T-ACASI to Obtain Data on Sensitive Topics.’’ Computers in Human Behavior, Vol. 16, s. 1–11.
Ghanem, K., H. Hutton, J. Zenilman, R. Zimba and E. Erbelding, (2005) ‘‘Audio Computer Assisted Self-Interview and Face-to-Face Interview Modes in Assessing Response Bias Among STD Clinic Patients.’’ Sexually Transmitted Infections, Vol. 81, s. 421–425.
Harring, N, Martinsson, J & Rönnerstrand, B (2011) Vart tog klimatet vägen? i Sören Holmberg, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson (red) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Link, M., and A. Mokdad, (2004) ‘‘Are Web and Mail Feasible Options for the Behav-ioral Risk Factor Surveillance System?’’ Paper presented at the Eighth Conference on Health Survey Research Methods, Peachtree City, GA.
Link, M., and A. Mokdad, (2005) ‘‘Alternative Modes for Health Surveillance Sur-veys: An Experiment with Web, Mail, and Telephone.’’ Epidemiology, Vol. 16, s. 701–704.
Metzger, D., B. Koblin, C. Turner, H. Navaline, F. Valenti, S. Holte, M. Gross, A. Sheon, H. Miller and P. Cooley (2000) ‘‘Randomized Controlled Trial of Audio Com-puter-Assisted SelfInterviewing: Utility and Acceptability in Longitudinal Studies.’’ American Journal of Epidemiology, Vol. 152, s. 99–106.
Nagelhout, G., M. Willemsen, M. Thompson, G. Fong, B. van den Putte och H. de Vries, (2010), ”Is web interviewing a good alternative to telephone interviewing? Findings from the International Tobacco Control (ITC) Netherlands Survey.” BMC Public Health, Vol. 10, s. 351-360.
Rogers, M., G. Willis, A. Al-Tayyib, M. Villarroel, C. Turner, L. Ganapathi, J. Zenil-man and R. Jadack, (2005) ‘‘Audio Computer-Assisted Interviewing to Measure HIV Risk Behaviors in a Clinic Population.’’ Sexually Transmitted Infections, Vol. 81, s. 501–507.
32
Roster, A., R. Rogers, G. Albaum och D. Klein. (2004) “A comparison of response characteristics from web and telephone surveys.” International Journal of Market Research, Q3, Vol. 46(3), s. 359-373.
33
APPENDIX
Nya frågor per 2015
Fråga 19: ”Om/när jag vill veta mer om åtgärder för minskad klimatpåverkan, söker/får jag helst information via... ”
Fråga 20: ”Om/när jag vill veta mer om klimatförändringen i Sverige och värl-den, söker/får jag helst information via...”
37%
32%
10% 5%
12%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015
Är inte intresserad avsådan information
Annat
...intresseorganisationer,föreningar, politiska partier
...skola/utbildningsväsende
...media
...svenska myndigheter
4%
34%
33%
8% 6%
13%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015
Är inte intresserad avsådan information
Annat
...intresseorganisationer,föreningar, politiska partier
...skola/utbildningsväsende
...media
...svenska myndigheter
6%
34
Ordmoln
Fråga 19: ”Om/när jag vill veta mer om åtgärder för minskad klimatpåverkan, söker/får jag helst information via... ”
Fråga 20: ”Om/när jag vill veta mer om klimatförändringen i Sverige och värl-den, söker/får jag helst information via...”
35
”Nämn några saker du kan göra i hemmet för att minska din klimatpåverkan och energianvändning”
”Har du några andra tankar, synpunkter eller idéer vad gäller klimatföränd-ringen som du vill dela med dig av?”