alternativ 0 tiltak brattøra og kombiterminal (omlasting...
TRANSCRIPT
Alternativ 0 – tiltak Brattøra og
Heggstadmoen
0
100
200
300
400
500
600
700
800
MN
OK
Kostnad 0-alt
Kombiterminal (omlasting truck)
Containerhavn (molo,
oppfylling,mudring,overbygn. )Jernbanekapasitetstiltak
Modernisering dagens terminaler
Alternativ M – Modernisering av
Brattøra, Heggstadmoen og Skogn
0100200300400500600700800
MN
OK
Kostnad M2
Kombiterminal (truck)
Containerhavn (molo,
oppfylling,mudring,overbygn. )Tilgang til areal (underbygning, grunnerverv,
utsprengning)Vegtilknytning
Jernbane tilknytning
Jernbanekapasitetstiltak
Modernisering dagens terminaler
Alternativ D1-Tyholt/Trolla, fjellhall
-500
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
MN
OK
D1
Kombiterminal (omlasting med kran)
Containerhavn (molo, oppfylling,mudring, terminal))
Tilgang til areal (underbygning, grunnerverv, utsprengning, samlaster)
Vegtilknytning
Jernbanetilknytning
Jernbanekapasitetstiltak
Salg av dagens terminal- og containerhavneareal
Alternativ D2 – Torgård
-250
0
250
500
750
1000
1250
1500
MN
OK
D2
Kombiterminal (kran)
Containerhavn (molo, oppfylling,mudring,overbygn. )
Tilgang til areal (underbygning, grunnerverv, utsprengning)
Veg-tilknytning
Jernbane Tilknytning
Jernbane kryssingsspor
Salg av dagens terminalarealer
Alternativ D3a - Meeggen
-250
0
250
500
750
1000
MN
OK
Kostnad D3a
Kombiterminal (kran)
Containerhavn (molo, oppfylling,mudring,overbygn. )
Tilgang til areal (underbygning, grunnerverv, utsprengning)
Vegtilknytning
Jernbane tilknytning
Jernbane kryssingsspor
Salg av dagens terminalarealer
Alternativ D3b - Søberg
-250
0
250
500
750
1000
MN
OK
D3b
Kombiterminal (kran)
Containerhavn (molo, oppfylling,mudring,overbygn. )
Tilgang til areal (underbygning, grunnerverv, utsprengning)
Vegtilknytning
Jernbane tilknytning
Jernbane kryssingsspor
Salg av dagens terminalarealer
Alternativ I1a Sentrum havn Være
-1000
-750
-500
-250
0
250
500
750
1000
MN
OK
Kostnad I1a
Kombiterminal (kran)
Containerhavn (molo, oppfylling,mudring,overbygn. )
Tilgang til areal (underbygning, grunnerverv, utsprengning)
Vegtilknytning
Jernbane tilknytning
Jernbane kryssingsspor
Salg av dagens terminalareal
Alternativ I1b Sentrum havn TrollaO
ljean
legg -1000
-500
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
MN
OK
Kostnad I1b
Kombiterminal (kran)
Containerhavn (molo, oppfylling,mudring,terminal)
Tilgang til areal (underbygning, grunnerverv, utsprengning)
Vegtilknytning
Jernbanetilknytning
Jernbane kapasitet
Salg av dagens terminal- og containerhavneareal
Alternativ I2a - Midtsandan
-1000
-750
-500
-250
0
250
500
750
1000
MN
OK
I2a
Kombiterminal (kran)
Containerhavn (molo, oppfylling,mudring,overbygn. )
Tilgang til areal (underbygning, grunnerverv, utsprengning)
Vegtilknytning
Jernbane tilknytning
Jernbane kryssingsspor
Salg av dagens terminalareal
Alternativ I2b - Muruvik
-1000
-750
-500
-250
0
250
500
750
1000
1250
MN
OK
Kostnad I2b
Kombiterminal (kran)
Containerhavn (molo, oppfylling,mudring,overbygn. )
Tilgang til areal (underbygning, grunnerverv, utsprengning)
Vegtilknytning
Jernbane tilknytning
Jernbane kapasitet
Salg av dagens terminalareal
Alternativ I2c - Hell
-1000
-750
-500
-250
0
250
500
750
1000
1250
MN
OK
Kostnad I2c
Kombiterminal (kran)
Containerhavn (molo, oppfylling,mudring,overbygn. )
Tilgang til areal (underbygning, grunnerverv, utsprengning)
Vegtilknytning
Jernbane tilknytning
Jernbane kapasitet
Salg av dagens terminalareal
Alternativ I3a - Øysand
-1000
-750
-500
-250
0
250
500
750
1000
MN
OK
Kostnad I3a
Kombiterminal (kran)
Containerhavn (molo, oppfylling,mudring,overbygn. )
Tilgang til areal (underbygning, grunnerverv, utsprengning)
Vegtilknytning
Jernbane tilknytning
Jernbane kapasitet
Salg av dagens terminalareal
Alternativ I3b - Børsabergan
-1000
-500
0
500
1000
1500
2000
2500
MN
OK
Kostnad I3b
Kombiterminal (kran)
Containerhavn (molo, oppfylling,mudring,overbygn. )
Tilgang til areal (underbygning, grunnerverv, utsprengning)
Vegtilknytning
Jernbane tilknytning
Jernbane kapasitet
Salg av dagens terminalareal
Kommentar investeringer
• Alternativene med fjellhall har høye kostnader
• Nye jernbanelinjer gir høye tilleggsinvesteringer.
Disse bør ha annen gevinst også mht persontrafikk
• Behov for kapasitetsøkning på bane i planområdet
utgjør i størrelsesorden 400 – 600 mill
• Salg av tomter Brattøra utgjør en stor gevinst
• Havnekostnader bearbeides og kvalitetssikres.
Usikkert om D-alternativene skal ha havnekostnad
• Høy og lavt estimat bearbeides i
Usikkerhetsanalyse, resultat gir forventningsverdi
• Forventingsverdi i samfunnsregnskap nåverdi
Nåverdi = Samfunnsregnskap (- over 0-akse er besparelse, + under er tap)
Samfunnsregnskap NÅVERDI i forhold til referansealternativ 0
-7 000
-6 000
-5 000
-4 000
-3 000
-2 000
-1 000
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
0 M1 M2 D1 D2 D3a D3b I1a I1b I2a I2b I2c I3a I3b
Relative investeringer/gevinster Driftskostnad terminal og tilhørende tiltak Drifts- og vedlikeholdskostnader infrastruktur Miljøkostnader Omlastingskostnad Transportkostnad Distribusjonskostnad Avgifter til staten Restverdi og skattekostnad
M
N
O
K
Transportkostnader nåverdi
SUM Endringer Transportkostnad
-5 500
-5 000
-4 500
-4 000
-3 500
-3 000
-2 500
-2 000
-1 500
-1 000
-500
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
0 M1 M2 D1 D2 D3a D3b I1a I1b I2a I2b I2c I3a I3b
MN
OK
Distribusjonskostnad
Transportkostnad
Omlastingskostnad
Miljøkostnader
Relative nåverdier
-5 000
-4 500
-4 000
-3 500
-3 000
-2 500
-2 000
-1 500
-1 000
-500
0
0 M1 M2 D1 D2 D3a D3b I1a I1b I2a I2b I2c I3a I3b
MN
OK
1 2 3 4 5 6 7
Sammenlikning Nåverdi
Sammenlikning av kriterier per alternativ
0
1
2
3
4
5
6
7
Pa
rtie
ll n
ytt
eve
rdi
Nåverdi 2,4 4,3 2,8 4,0 4,7 4,6 4,6 2,8 4,9 4,2 4,2 4,8 3,6
Alt. 0 Alt. M2 Alt. D1 Alt. D2 Alt. D3a Alt. D3b Alt. I1a Alt. I1b Alt. I2a Alt. I2b Alt. I2c Alt. I3a Alt. I3b
• Investeringer/gevinster i byggefase (totalt)
• Driftskostnad terminal og tilhørende tiltak
• Drifts- og vedlikeholdskostnader infrastruktur
• Miljøkostnader
• Omlastingskostnad
• Transportkostnad
• Distribusjonskostnad
• Avgifter til staten
• Restverdi og skattekostnad (kun skattekostnad)
Sammenlikning Ytre miljø
Ytre miljø er et kvalitativt kriterium. I Plan for gjennomføring beskrives ulykker, støy og luftforurensning i den kvantitative analysen, dvs prissatte konsekvenser. Det finnes imidlertid ikke godt nok grunnlag for å prissette alle forhold i dette kriteriet[1].
• Kriteriet omfatter i evalueringen av ikke prissatte konsekvenser (ihht. Plan for gjennomføring og Håndbok 140) for konseptets/alternativets virkning på ytre miljø. De kravene som angår ytre miljø og som ikke er uttrykt gjennom prissatte virkninger angår:
• Landskapsbilde / bybilde, Nærmiljø og friluftsliv, Naturmiljø, Kulturmiljø, Naturressurser
Alternativ 0 Alternativ M2 Alternativ D1 Alternativ D2Alternativ
D3aAlternativ
D3bAlternativ I1a Alternativ I1b Alternativ I2a Alternativ I2b Alternativ I2c Alternativ I3a Alternativ I3b
Ytre miljø 6,2 5,7 6,8 4,2 1,6 3,6 1,6 6,2 2,1 4,2 3,1 1,0 5,7
0
1
2
3
4
5
6
7
Pa
rtie
ll n
ytt
eve
rdi
Sammenlikning av kriterier per alternativ
Sammenlikning Samfunnsutvikling
Kriteriet samfunnsutvikling omfatter sidevirkninger og indirekte virkninger på samfunnet lokalt, regionalt og nasjonalt som ikke kan prissettes, eller ikke er prissatt. Kriteriet omfatter virkninger knyttet til:
• Byutvikling
• Regionalutvikling
• Næringsutvikling og sysselsetting (indirekte)
• Overordnede planer
• Sysselsetting og andre direkte virkninger av tiltaket.
Alternativ 0Alternativ
M2Alternativ
D1Alternativ
D2Alternativ
D3aAlternativ
D3bAlternativ
I1aAlternativ
I1bAlternativ
I2aAlternativ
I2bAlternativ
I2cAlternativ
I3aAlternativ
I3b
Samfunnsutvikling 0,9 1,3 2,7 4,5 2,7 3,6 4,0 2,7 6,3 6,3 6,3 5,4 5,4
0
1
2
3
4
5
6
7
Pa
rtie
ll n
ytt
eve
rdi
Sammenlikning av kriterier per alternativ
Sammenlikning Fleksibilitet
• Fleksibilitet skal fange opp forskjeller mellom alternativene mht. tilpasningsevne til endret behov i samfunnet. leksibilitet på lokalt nivå omfatter logistikknutepunktets tilpasningsevne til endrede/varierende behov mht. kapasitet. Rigide og/eller kortsiktige løsninger vil ha en dårligere fleksibilitet enn langsiktige løsninger som er designet med fleksibilitet. Kriteriet omfatter også alternativets understøttelse av logistikksystemets utvikling mht. tilpasninger til endretteknologi. På bakgrunn av disse vurderingene blir det gjort evaluering på fire ulike områder som ;
• etappevis utbygging
• utvidelsesmuligheter
• mulighet for endret teknologi
• driftsløsninger.
Alternativ 0 Alternativ M2 Alternativ D1 Alternativ D2Alternativ
D3aAlternativ
D3bAlternativ I1a Alternativ I1b Alternativ I2a Alternativ I2b Alternativ I2c Alternativ I3a Alternativ I3b
Fleksibilitet 1,0 3,1 2,1 5,2 5,2 5,2 4,2 2,1 6,8 4,2 6,8 4,2 2,1
0
1
2
3
4
5
6
7
Pa
rtie
ll n
ytt
eve
rdi
Sammenlikning av kriterier per alternativ
Sammenlikning alle
alternativer og kriterier
Sammenlikning av alternativer per kriterium
Alt.
0
Alt.
0
Alt.
0
Alt.
0
Alt.
M2
Alt.
M2
Alt.
M2
Alt.
M2
Alt.
D1
Alt.
D1
Alt.
D1
Alt.
D1
Alt.
D2
Alt.
D2
Alt.
D2
Alt.
D2
Alt.
D3a
Alt.
D3a
Alt.
D3a
Alt.
D3a
Alt.
D3b
Alt.
D3b
Alt.
D3b
Alt.
D3b
Alt.
I1a
Alt.
I1a
Alt.
I1a
Alt.
I1a
Alt.
I1b
Alt.
I1b
Alt.
I1b
Alt.
I1b
Alt.
I2a
Alt.
I2a
Alt.
I2a
Alt.
I2a
Alt.
I2b
Alt.
I2b
Alt.
I2b
Alt.
I2b
Alt.
I2c
Alt.
I2c
Alt.
I2c
Alt.
I2c
Alt.
I3a
Alt.
I3a
Alt.
I3a
Alt.
I3a
Alt.
I3b
Alt.
I3b
Alt.
I3b
Alt.
I3b
0
1
2
3
4
5
6
7
Nåverdi Ytre miljø Samfunnsutvikling Fleksibilitet
Pa
rtie
ll n
ytt
eve
rdi
Rangering relative score Metode 1:
nåverdi og score vektet sammen
• Nåverdi: D3a og D3b (Melhus), D2-Torgård, I2a-Øysand og I3a-Midtsand har sterkest nåverdi
• Samfunnsutvikling: I2-Øst, I3-Sørvest og D2-Torgård har høyest score
• Fleksibilitet: I2a-Midtsand, I2c-Hell, D3-Melhus og D2-Torgård har høyest score
• Ytre miljø: D1/I1b (Tyholt/Trolla), 0-alt, I3b-Børsa har høyest score
Metode 2: Kvantitativ (nåverdi) dividert
på vektet score kvalitative faktorer
• M, 0-alt, D3a-Meeggen, I1a-Være og I3a-Øysand har relativt sett størst ulemper for de kvalitative forholdene i forhold til nåverdi. Disse påvirker Ytre miljø svært mye
• I2, D2, I3b og D3b har minst ulemper ift nåverdi, mens D1 og I1b fjellhallkonseptene er ”midt på treet”
• De høyest rangerte forutsetter at høy score på
samfunnsutvikling og fleksibilitet står seg.
Forslag til forkastede
konseptalternativ
Forslaget fra prosjektgruppemøte 3.12 gikk på å forkaste:
• Modernisering pga ingen utvidelsesmuligheter
• Sentrum D1-Tyholt/Trolla – pga nåverdi
• Sentrum 1a+1b pga svak nåverdi og ytre miljø
• I Sørvest 3a+3b pga svært svak nåverdi og miljø
foreslått forkastes pga lav nåverdi og stor miljøpåvirkning
• Drøfting i prosjektmøte 3.12.10 viste at flere alternativ
bør tilbake for å vise et spenn – at alternativ som er best
på iallfall èt av kriteriene blir med videre
• dette betyr at et fjellhallkonsept som er sterkest på miljø
kan prøves i sluttrunden. For at denne skal være best på
distribusjonskostnader bør plassering være sentralt. Pga
andre store ulemper må de aktuelle konsept forbedres
Anbefaling videre til sluttrunden
• 0 (som referansealternativ)
• D sør – delte løsninger– D2 – Torgård
– D3 – Begge Melhus alternativene, èn av de evt. forkastes
• Et fjellhallkonsept er sentralt og bringer tilbake:– I1 Integrert sentralt med havn I1a Være eller I1b Trolla, men:
• Havnemyndighet mener Trolla er uegnet som havn
• Være berører omgivelsene mye. Kan påvirkning reduseres?
• D1 mangler havn. Kan kobles med jernbanelenke? Helt ut?
• I2 – Integrert øst– Midtsand-Muruvik-Hell må vurderes videre
– tilhører Være dette alternativet konseptuelt sett?
• Hovedrapport KVU skal kun være fag. Det vurderes å anbefale 2 alternativ til politisk behandling
Følsomhetsvurdering kan gå på
• Betalingsvillighet for Ytre miljø generelt
•score skalert slik at 1 trinn er verdt 1400 mill for Ytre miljø i et
50-årsperspektiv
• Betalingsvillighet for økte investeringskostnader for
en fjellhall med hensyn på Ytre miljø
• Forskjell mellom etablering i Fjellhall og på Dyrka mark for
ytre miljø utgjør 4,5 poeng
– Med skalafaktor 30 utgjør dette en
betalingsvillighet på 5,6 mrd i et 50-årsperspektiv
– Med skalafaktor 10 utgjør dette en
betalingsvillighet på 12,6 mrd i et 50-årsperspektiv
• Det samme gjelder for de andre kvalitative kriteriene
– hva er de verdt for samfunnet i kroner og øre
• Dette dokumenteres rapport Konseptanalyse, mens
hovedrapport KVU sammenfatter de 4 fasene som
har hatt hver sin faserapport
Framdrift
• 1 BEHOV – sommer/høst 09
• 2 MÅL/Strategi sommer/høst 09
• 3 KRAV – våren 2010
• 4 KONSEPTANALYSE –– Konseptutvikling og grovsiling mar-jun 10
– Samfunnsøkonomi høst 2010
– Offentlig høring febr-mar 2011
– Sendes SD og KS1 samtidig med høring!
• KS1 behandling 2011 + regjering
• NTP 2014-2023 angir realisering
Neste fase Plan og bygningsloven:
• KU Konsekvensutredning 2012 som tar KU tar 1-2 år
• Reguleringsplan 1 år
• Byggestart. Trinnvis
28
Mulighetsstudie ->KVU
Ber om bestilling nov.08
Bestillingsbrev 1.4.09
BEHOV
MÅL / STRATEGI
KRAV
KONSEPTANALYSE
KVU rapport – off høring
KS1 ansvar SD
NTP 2014-2023
KV
U a
nsvar
JB
V
PLANLEGGING etter
Plan og bygningsloven
- Konsekvensutredning KU
- Reguleringsplan
Byggeplan/anlegg
- Detaljplan
- Bygging