2014-05-22 dn_motor

Ja eller nej tillfrsla-get om bonus-malus(premie eller straff-skatt beroende putslpp av koldioxid)vid kp av ny bil?

Ja eller nej till hjdabensin och diesel-skatter?

Ja eller nej tillmerpengar till supermilj-bilsfonden?

Ja eller nej till nyamiljbilsregler?

Ja eller ng 51379regler fr -=-.-_;-5.bilar?

Ja, om det kan infras p ett Nej, vi ser i dagslget att vi Det fr prvas inom arbetet Ja, det r regler som krver Nej, inte i dagsiget caK

I :g if a f leffektivt stt. Frgan bereds nr de uppsatta miljmlen med vriga regler. Det . stndig versyn och omprv- . frmnsvrdet mois. ara' Q W i regeringskansliet. Trafiken utan ytterligare hjningar. viktiga r mlet om mins- ning fr att mta bland annat marknadsvrdet, vrker a' 'f_: _ sstr fr en stor del av kade utslpp, sedan fr 5 teknologiska framsteg. rimligt.

*W

_' " ' Moderaterna koldioxidutslppen och j teknikerna prvas och f Samtidigt r det viktigt * ,_

2

detta r en frga som I jmfras utifrn resultat 5 att p EU-niv skrpa \' - ~*regeringen tar p stort och effektivitet. .

_

kraven fr att driva fram_ i, jag -

allvar. teknikutveckling.

Folkpartiet

Ja, vi r ppna fr det. Fratt stimulera vergngen tillklimatneutrala brnslen ochenergieffektiva fordonstyrmedeldrvarjetra nsportslag successivtbr en allt strre del av

Det r inte aktuellt.C02-skatten r ett viktigtstyrmedelfr minskadeutslpp, men eventuellahjningarbehvervgas -"mot andra insatser, samtbehovet av rrlighet fr

Superpremien omfattar 200miljoner kronor ver tre r,och gller till och med i r.Fortsatta styrmedelbehvs fr e rklimat-vnliga personbilar.Utformningen terkom-

sina miljkostnader. I mnniskor och varor. | mer vi till..Q . Q,

Centerpartiet

Krist-demokraterna

Ja, det r ett bra frslag, detbr infras snarast. Det r vik-

'

tigt att frmja omstllningentill fordon med lga eller

5 Tack vare att oljepriset stigitg

har priset p bensin och diesel , gtt upp under de senaste ren. Vi ser drfr inget

Ja, som en vergngslsningtills ett bonus- malussystemr infrt, behvs det p minstdagens niv fr att

Vi har inte ngra frslag pndrade/nya miljbilsregler.Generellt r det rimligt attmiljbilsreglerna kon-

,vid behov skrps s attde bsta teknikerna helatiden gynnas.

Vi har inte ngot sdant fr-slag, men vervger allmntolika styrmedel fr mindreutslpp frn fordons-

tinuerligtsesveroch g t r a k e n . Ja, miljbilsreglerna skrptes1 2013, och br stndigt

utvecklas. inte minst r det viktigt med utslpp-

Ja. Dagens regler frformnsbilar r gamla och

jbehver utvecklas.

inga utslpp. Det mste i behov av hjda bensin- stimulera nya bilar med skrav ven fr tungabli en reell skillnad mel- eller dieselskatter under W lga eller inga utslpp. lastbilar i framtiden.lan bilar med hg och

i

kommande mandat-i

lg miljbelastning. period. Kan se frdelar men vi avvak-tar den pgende remissbe-handlingen av utredningsfr-slaget om bonus-malus.

:*f'f':~.s -_

"

. a * s a a Social-

demokraterna

Miljpartiet

Ja. Vi vill att ett bonus-malussystem infrs under nstamandatperiod. Maximal pre-

Nej, vi ser inte att det raktuelltjust nu. Skatter pdrivmedel ska utformas p ett

. sdant stt att de intemotverkar fr boendeoch fretagare p lands-bygden.

Vi freslr

Ja, det r lampligt attfrlnga supermiljobilspre-mien, med befintliga beloppoch avgrnsningar, nrregelverket lper ut vidrsskiftet.

Vi vill istllet ha bonus-malusdr de energieffektivaste nyabilarna fren bonus och de

Ja, de br skrpas vart tredjer, s att andelen nya bilarsom omfattas av fordonsskat-tebefrielsen blir ungefrkonstant. Vilka krav somska glla frn 2016 brses ver under 2014.

Vi vill infra bonus-malus.Regeringen har ett ml om

fossiloberoende fordons-

sa, reglerna r icrmnsbilarbo' successrxt skarpas.

Vi inga planer p att ndrasystemet fr frmnsbilar.Det r viktigt att systemet

mie blir 40 OOO kr. inga hjda mest brnsletrstiga fr flotta. men med 95 5 frmjar bde skra,bgngjn. och en avgift. Det pverkar procents fossilandel av energieffektiva pilar

dieselskatter hela bilmarknaden _ nybilsfrsljningen r och aven amnening av'_ .Superpremien pverkar det tydligt att man har _ alternativa dvmeoel. i

g bara ett par promille.'

misslyckats. \ Det vill vi infra omgende.Energitgng och brnsle skastyra. Den hgsta bonusenbr minst motsvaradagens supermilj-bilspremie, ca 40 000kr. Kraven ska skrpassuccessivt.

Vnsterpartiet kat niver men anser att

Sverige-demokraterna

Det r ett effektivt styrmedelfr att f ned utslppen frnnya bilar. Vi har inte spi-

det ska vara ett tydligtincitament fr rnilj-i>riar,srsi Nej! Det finns inga planer patt stdja ett sdant frslag.Det skulle straffa de som intehar rd att kpa en ny

Fr att minska klimatutslp-pen och oljeberoendet sgervija till det. Hjningen mot-svarar ca 100 krlmna-den fr en snittbilist ochgr till att satsningar pbland annatjrnvg och k o l i e k t i v t r a k .

Ja, bensinskatten behvs

r bttre fr klimat ochmilj. I hstens budget iriksdagen freslog vi enhjning som innebr attliterpriset p bensin blir20 re hgre per r. _-_,;.

Vi motstter oss alla ansatsertill att hja bensin ochdieselskatten d detta slrorttvist hrt framfr

de som bor i glesbygdoch behver bilen fr attta sig tilljpbbet.

och dyrare bil. I allt p barnfamiljer och

Ja. Det br skyndsamt infras. 2 fr att ka transporter som

Miljpartiet vill erstta denmed bonus-malus som bttrekan skynda p omstllningenav den svenska bilpar-ken. Till skillnad frn su-permiljpremien rvrtbonus-malus-frslag s j l v n a n s i e r a t .

Nej. Dejer inga miljef-fekter. I stllet vill vi infra enbonus-malus modell.

Nej. Vi vill vnta p atttekniken blir mogen och kanst p egna ben och drfrsnarare lgga pengarnap forskning och ut- veckling.

Alliansen har krnglat tillreglerna och skapat ett svr-verblickbart system. Vi villha en tydlig skala somanger energitgng frnA till E. Detta system n n sredan fr vitvaror.

Den nya definitionen r ettsteg i rtt riktning men vianser inte att C02-utslppenska vara kopplade tilltjnstevikten. Vi vill haen platt grns som grad-

; vis snks fr att f framfler energisnla bilar.

Ja. Systemet mste bli mergenomtnkt och br intepremiera drivmedel som ska-par mer miljproblemn vad de lser, somexempelvis etanol.W

.arg

Vi vill se ett -,ft s,s:em | linjemed vad kli':::e'eoningenpresenterade. Systemet inne-br att beskattningen avfrmnsbilar utgr frnbilens koldioxidutslppoch att kraven skrpssuccessivt.

Ja. Vi vill andra frmnssys- itemet s det har en tydligare koppling till milj- och klimat-pverkan. Det ska varakoldioxidbaserat sa attbilarnas koldioxidutslppar kopplat till formansv rdet

\.

beskattas lika

Ja eller nej till attelbilar och laddhybri-

, der fr kra i b u s s l e r .slipper trngselskattoch fr parkera fritt?

Ja eller nej till srskildnationell infrastruk-

_ tursatsning p ladd-platser?

Ja eller nej till fort-satt uppluckring avpumplagen?

V

Ja eller nej till skrot-premier fr att f bortbilar utan katalytiskavgasrening?

S

Ja eller nej till fortsatt nedsttning av fr-mnsvrdet fr milj-klassade tjnstebilarefter 2016?

Vilka konkreta tgr-der vill ni stta in fratt f fart p inhemskproduktion av biodriv-medel?

Rangordna de treviktigaste tgrdernafr att klara mlet omfossiloberoende for- d o n s o t t ar 2030.

B u s s l e r n ar till fr kollek-tivtrafiken odttrangselskat-ten r frmst ett styrmedel fr

'

att minska cfngsel. Detfinns inga sdana frslagfr narwarande.

e era a .~ frslagen r bra.ewtyg som med frdel kananvandas p kommunalnivfor att gynna bilar medlga utslpp. Vad gllertrngselskatten harfolkpartiet inte ngotsdant frslag i nulget.

I

Ja tillattslippa trngselskatt. nej till bussfiler, det kan graatt kollektivtrafiken blir li-dande. Det r viktigt attstimulera frsljningenav fordon som har lgmiljbelastning.

Ja och nej. TrngselskattTrngselskatt br alla fordon betala

._ som bidrartill trangsel.bor alla fordon Reglerfr b u S $ _betala 50m ler och parkeringbidrar till br avgrastrngsel. ll

Nej, Det n n sbttre stt attfrmja elbilar och laddhy-brider. Det r viktigt att tittap vilka tgrder somvarit bra och dliga iNorge som r en starkelbiismarknad.

Nej. ven elbilar och laddhy-brider tar stor plats i stderoch bidrar till trngsel. Frski Norge att tillta elbilarikollektivkrflt harlett till att bussarna intekommerfram.

Ja, det kan vara motiveratmen br beslutas p lokaloch regional niv.

/

i 1 '_ . Q ""

_ _ ge. *Sea M _.~..:

i I

_ -r hr'

_ . ._

.

VVVV 4%

Alla f f m b l i 'bor_

: Inte tagit stllning ifrgan.

V

\_r

Nej, det finns inga sdanafrslag fr nrvarande. Det r frmst en frga fr markna-den. Energimyndighe-ten jobbar med en radprojekt dr man stderbyggandet av laddplat-ser p olika hll.

Ja, en sdan satsning brvervgas. Fr att klara prio-riteringen om en fossilobero-ende f o r d o n s o t t aochlngsiktiga klimatmlkommer andelen fordonmed eldrift behva kamarkant.

f;

Ja, tminstone krvs nationel-la och ven EU~gemensammainsatser fr standardisering avladd-infrastrukturen.

Ja. Det r viktigt med godavillkor fr landsbygden ochdrfr behvs bensin mack-arna ocks dr. Det rorimligt att enskildanringsidkare ska grainvesteringar som intebetalar fr sig.

Ja. Folkpartiet var emotpumplagen nr den infrdes.Den riskerar sl ut mackar,srskilt i glesbygd.

Det var ett mycket viktigt steg i att underltta fr sm mack-ar, inte minst p landsbygden,att gra avsteget, Viser dock inga behov avytterligare lttnader idagslget

Nej, det n n sfrnrvarandeinga sdana frslag men ge-nom till exempel differentie-rad fordonsskatc skyn-dar vi p omstllningenav vr fordonsflotta.

Vi har inte ngot sdant fr-slag i dag. Det r inte skertatt skrotpremier r det mestkostnadseffektiva sttetatt fasa ut gamla bilar. ~~

Nej fr personbilar. Fr att fbort de mest skadliga lastbi-larna vill Centerpartiet tittap mjligheterna attinfra en skrotnings-

/' Detr fr _tidigt att ta

0

stllning till.det fr prvasunder nsta

'

HF.

Ja, om det ven fortstt-ningsvis bedms vara etteffektivt styrmedel vill viatt nedsttningen skafortstta glla.

Ja. Inga exakta niverbestmda, men ven bland

tjnstebilar br de fordonsom ha den bstamiljprestandan fortsatt

premie p lastbilar som frmjastillhor Euro klass 1 och 2

Ja. Pumplagen var ettfeltnk som frn brjan brasti teknikneutralitet. Nu str vii ett lge d det n n sfrnybara lsningarpvg och som kananvnda konventionelladrivmedelspumpar. J,

Offentlig upphandling av elfordon i kombination med

utbyggladdinfrastrukturvara 'mycket betydelsefull frelfordonens genom-brott.

Ja, Miljpartiet vill sttaupp 10 000 laddstolpar frelbilar runt om i landet. idenkommande vrbudgetensatsarvi 200 miljonerunder fyra r p enutbyggnad.

Ja. Sverige tappar kraftigt isatsning p elbilarjmfrtmed tex Norge. Vi satsar 200miljoner kr per r underperioden 2014-2016fr utbyggnad av ladd-platser fr elbilar ochtankstllen fr biogas.

Nej, d e t n n smer angelgnasatsningar att gra. Elbilarkommer skert att domineraiframtiden, men ngot

i Sverige pgrund av kli-"

matet d krstrc|blir blirmycket kort vintertid.

genombrottblirdetinte.,;..

Nej ingen ytterligare upp-luckring. Gas och E85 har enroll ven i framtiden. Tyvrrhar den borgerligaregeringen helt miss-lyckats med sitt mlom en fossiloberoende f o r d o n s o t t a .

Nej. Om vi ska klara av att nmlet om en fossiloberoende f o r d o n s o t t a2030 mste detbli lttare tanka frny-bart. Fr att underlttafr mackarna att erbjudabiogas freslr vi ettstd p 50 milj per r.

Nej. Regeringens senaste

mackar som inte r skyldigaatt ha frnybara drivme-del. Vi anser att det ratt backa in i framtiden.

Ja. Pumplagen s|helstbort helst borthelt och hllet. Som partianser vi att det r ett problematt mac|< efter macktvingas lgga ner och doftast de som r lokali-serade p landsbygden.

Det r ndvndigt attskrotningen r kostnadsfri frbilgaren och systemet medproducentansvar r mer

i Ja, en nedsttning br finnas' kvar, men exakt hur skrpta_ miljkrav fr en sdan ska

se ut, terstr att

Med Alliansregeringen har vilagt frslag om kvotpliict frbiodrivmedel. som ska kalginblandningen avfrnybart i bensin ochdiesel.

I

Folkpartiet stdjer regering-ens satsning om 150 miljonerkronortill pilotanlggningarfr biodrivmedel. I v-rigt ser vi potentialfrmer biogasproduktion,dr avfall, gdselochrest rodukteranvnds. - 'p

Fortsatt kad iginblandningav frnybart i bensin och die-sel. Fortsatt skattebefrielseav frnybara drivmedeloch std till produktionav avancerade frnybaradrivmedel.

Mer lngsiktiga och frutsg-bara styrmedel r viktigaren std och bidrag. Kraven pfrnybart i kvotpliktsys-

angelget att utvec|Vanalysera.temetbehverskruvasV

analysera. temet behver skruvasn att infra ny premie. I - upp, fr att ka efterfr-

I gan p mer avancerade = biodrivmedel. ,;9

i dagslget freslr vi inte Vi vill se ett fortsatt nedsattngon skrotningspremie. g frmnsvrde fr miljbilar.Erfarenheterna frn de lnder som haft skrotningspre-mier r blandade.

Nej, men dremot freslr vien konverteringspremie frbyte frn bensin till etanol,biogas eller hybriddrift.

Vi har inte lagt ngot sdantfrslag innebr att det blir fler

'

frslag. Om en sdan premie skulle visa sig vara motiverad rvi beredda att terinfra den.

frslag i vrt senaste budget-

Dagens systemet r alltfrfrmnligt och saknarklimatfaktor. Vi vill kopplafrmnsvrdet till bilensC02-utslpp. Det ska blimindre frmnligt meden brnsletrstig bil.

a d a gr frmnsbeskatt-ningen knuten till teknik, inte

till koldioxidutslpp. Vi vill att frmnsskattesystemet

helt ska baseras p bilar-nas faktiska utslpp.

Fortsatt skattebefrielse frhginblandade biodrivme-

del. nedsatt frmnsvrde, frmja anvndningen av biodrivmedelveni

lastbilar och bussar.

Prisgaranti fr frnybarabrnslen fr att frskra pro-ducenterna mot fallande pri-ser p fossila drivmedel.Metanreduceringsstdtill mindre grdar,pumpstd p 50 milj krrligen fr gasmackar.

En miljard per r i ett klimat- program, premie p 20 000 kr till bilar som konverteras till biogas eller el, 7000 kr fr etanol. Mer std; till gclselbaserad bio- gas, kad kvotinbland-

Det krver en rad insatser,dr en kad andel frnybaradrivmedelr en. Utredningen"Fossilfrihet p vg"innehller en mngdfrslag som vi efter re-misstiden (lper ut i maj)kommer ta stllning till.

1) Skra tillgngen p billig,C02-fri el. 2) Ekonomiskastyrmedel med mlet att varjetransportslag gradvis bren allt strre del av sinamiljkostnader. 3) Rik-tade tgarder, tex sats-ningar p laddstolpar.

1) Stll om till bttre fordon.Bonus-malus fr personbilar,premie till miljlastbilar. 2)Frmja nya brnslen.Skattebefrielse fr fr-nybart, kvotplikt, std.3) Bygg infrastruktur.exempelvis fr elbilar.

kad forskning och teknik-utveckling fr e l e k t r i e r i n g .Lngsiktigt frutsgbaraspelregler fr produktionav biodrivmedel frnskogsrvara. Gradvis kadandel frnybart i drivme-delsdistributionen.

Bonus-malus system frnya bilar, skattebefrielse frhginblandade biodrivmedel,utbyggd Laddinfra-

struktur.

1) Satsningar p jrnvg ochkollektivtrafik prioriteras. 2)Minska biltrafiken i stderna.

2 3) ka energieffektivise-ringen och stimulera fr-nybara drivmedel genombonus-malus och prisga-ranti p biobrnslen.

1) Styr ver till hllbara t r a k s l a g .2). Skatter och avgifter p det som belastar

milj och klimat. 3) Samhllsplanering som ger kad k o l l e k t i v t r a k cykling och transporterI I rr, 5 ning avetanoltill10 %. I med hllbara drivmedel.

oJa. Men en generell sdan.Skrotningspremie r ett bra

verktyg, dels fr att frnyaSveriges bilpark, dels fratt bilar inte ska vergesi naturen.

Nej.Det n n singa rationella skl

att skattepengar fr bekosta: en verksamhet som inte kan st p egna ben. Dess-; utom n n sstarka mo- raliska betnkligheter

att anvnda livsmedels- grdortill brnsle.

Orimligt mlatt genomfraunder de 16 r som terstr.P kort sikt r det smartare attsatsa p mer brnsle-snla diesel- och gas-fordon och att satsa merresurser p forskning pexempelvis batteriteknik.