barn- och utbildningsförvaltningen läsåret 2014/2015...År 2012 utkom allmänna råd från...
Post on 16-Oct-2020
0 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Kvalitetssammanställning
Barn- och utbildningsförvaltningen
läsåret 2014/2015
dnr bun 16/23
Februari 2016
2
Innehåll
Inledning .......................................................................................................................... 3
Områden att arbeta vidare med kommande år ........................................................... 4
Utveckla arbetet inom digitalt lärande kopplat till undervisning för framgång ...... 4
Nyanlända ........................................................................................................................ 4
Hälsofrämjande skola och förskola ............................................................................... 4
Kvalitetsbegreppet .......................................................................................................... 5
Politiska mål för 2014-2015 ............................................................................................ 6
Nämndens mål ................................................................................................................. 6
Resursfördelning ............................................................................................................. 7
Frånvaro .......................................................................................................................... 8
Klagomålshantering ........................................................................................................ 9
Anmälningar och beslut 2014 och första halvåret 2015 ............................................ 10
Statistiska grundfakta förskola, skola och vuxenutbildning ..................................... 12
Större satsningar som genomförts under läsåret 2014/2015 samt hösten 2015 i
förskola, grundskola, gymnasium, komvux och SFI ................................................. 14
Förskolan och annan pedagogisk verksamhet............................................................ 19
Grundsärskolan ............................................................................................................. 22
Grundskolan .................................................................................................................. 23
Gymnasieskolan ............................................................................................................ 34
Vuxenutbildningen ........................................................................................................ 38
3
Inledning
Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete är uppbyggt kring förskolornas och skolornas
kvalitetssammanställningar, officiell och intern statistik av olika slag, internkontroller, enkäter och
andra styrdokument samt inkomna handlingar såsom klagomålshantering, anmälan från skol-
inspektionen och barn- och elevombudsmannen.
På huvudmannanivå görs sammanställningar och analyser av skolornas samlade resultat utifrån
läroplan och skollag. Till detta kommer analyser av andra faktorerna som beskrivits ovan.
4
Områden att arbeta vidare med kommande år
Utveckla arbetet inom digitalt lärande kopplat till undervisning för framgång
Under läsåret har en till en införts i årskurs 7. Medel finns avsatt för ytterligare utbyggand av
digitala verktyg i högstadiet och till övriga grundskolan de kommande åren. För att nå framgång är
det av vikt att koppla till utbildning för pedagoger och chefer vid införandet av digitala verktyg.
Under året har pedagogerna på högstadiet, samtliga förskolechefer, rektorer och verksamhetschefer
genomgått en fem dagars kompetensutveckling. Detta följs upp under kommande år med ytterligare
utbildning för cheferna. Ett utvecklingsområde som omfattar alla skolformer i Skara kommun.
Nyanlända
Som beskrivs i analysen av resultaten för grundskolan finns flera utvecklingsbehov för att möta
nyanlända på bästa sätt.
Gymnasieskolan och vuxenutbildningen står inför utmaningar när det gäller organisation och
dimensionering av verksamheterna språkintroduktion på IM, SFI och komvux. Både inom
gymnasieskolan och komvux ska kartläggning av elevernas kunskaper och SYV-verksamhet
kopplas samman på ett tydligare sätt. Elever som kommer till IM har skiftande bakgrund och
kunskaper och det är idag en utmaning att undervisa varje elev utifrån den kunskapsnivå som
kommer fram i kartläggningen.
SFI, svenska för invandrare ska från den 1 juli 2016 inte längre vara en egen skolform inom
skolväsendet utan ska i stället ingå i skolformen kommunal vuxenutbildning. Varje elev inom
kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska ha en individuell studieplan. En
större flexibilitet föreslås av regeringen där eleven ska gå genom utbildningssystemet snabbare än
idag.
Hälsofrämjande skola och förskola
Verksamhetschefer och förskolechefer kommer tillsammans med förskolans personal ta tillvara
kunskaperna från förskolesatsningen med inriktning mot matematik. Kunskapen byggs på för att
lära sig och förstå Marte Meo-principerna samt integrera undervisningsstrategierna från
förskolesatsningen med inriktning mot matematik med Marte Meo-principerna. Arbetet kommer
också att inrikta sig på att dokumentera, leda och följa upp arbetet systematiskt samt erövra och
bevara ett gemensamt yrkesspråk.
5
Kvalitetsbegreppet
Skara kommuns kvalitetsarbete utgår från Skolverkets definition på kvalitet. Det innebär att
verksamheten utgår från hur väl verksamheten
uppfyller nationella mål.
svarar mot nationella krav och riktlinjer.
uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella.
kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande
förutsättningar.
6
Politiska mål för 2014-2015
Nämndens mål
Ledarskapet utvecklar verksamheten
Samverkan sker mellan skolformer
Det förebyggande arbetet riktar sig till alla barn och ungdomar
Digitala resurser används i lärandet/verksamheten
Verksamheten präglas av aktuell forskning
Eleven når så långt som möjligt enligt utbildningens mål
Måluppfyllelse på dessa mål redovisas i sin helhet i årsbokslutet. Målen som satts går lätt att
härleda till verksamhetens styrdokument därför finns också textmassa i denna sammanställning som
tangerar beskrivning av de politiska målen.
7
Resursfördelning
Skara kommun arbetar för att så mycket pengar som möjligt ska verka ute på respektive enhet. Det
finns ett tydligt fördelningssystem som bygger på antalet inskrivna barn i respektive verksamhet
samt timpris där det är sådan verksamhet.
Nämnden använder sig av sociokulturella faktorer och fördelar därmed större elevbidrag till några
av kommunens förskolor och skolor. I förra årets kvalitetssammanställning beskrevs att nämnden
behöver titta över resursfördelningsmodellen då samhällsutvecklingen gör att andra faktorer kan
vara aktuella. Den 18 december 2014 gav barn- och utbildningsnämnden förvaltningen i uppdrag att
se över och återkomma med förändringar i resursfördelningsmodellen avseende mätning av elevtal,
socioekonomisk fördelning samt översyn av grundbidrag, elevbidrag och resursbidrag.
Den socioekonomiska aspekten i resursfördelningsmodellen är belyst. Utgångspunkten för det
socioekonomiska arbetet har varit SCB:s framtagna riksmodell för resursfördelning i grundskola.
Genom att ta del av SKL:s arbete med att beskriva socioekonomiska aspekter kom förvaltningen i
kontakt med utredaren till SKL:s underlag.
Under de senaste åren har SCB tagit fram vissa utgångspunkter som påverkar elevernas
modellberäknade värde alltså chans att få betyget E eller mer i slutbetyg från årskurs 9. Det som
påverkar är föräldrarnas utbildning, nyligen invandrad (migrationsbakgrund), försörjningsstöd samt
ensamstående förälder (ej samtaxerad). För att få reda på om Skaras elever som slutat årskurs 9
under de senaste 5 åren påverkats av dessa faktorer så som riket i stort beställdes en körning av
SCB. Körningens syfte var att påvisa om Skara kommun kan använda sig av den riksmodell som
SCB tagit fram för socioekonomiska faktorer som påverkar resultaten för eleverna i årskurs 9.
Resultaten var slående likt de nationella resultaten. Det innebar att förvaltningen kunde beställa
statistik för respektive skola. Resultatet visade att de skolor som idag har det högre resursbidraget
fortsatt ska ha en högre socioekonomisk tilldelning. Inför budget år 2017 ska beslut tas i frågan om
den procentuella tilldelningen av resurserna är tillräcklig för att kompensera för de socio-
ekonomiska faktorerna som påverkar elevernas resultat på de aktuella enheterna.
Under hösten 2015 gav nämnden förvaltningen i uppdrag att upphandla en översyn av den totala
resursfördelningen för verksamheten förskola, grundskola och gymnasiet.
8
Frånvaro
År 2012 utkom allmänna råd från Skolverket för arbetet med att främja närvaro och att
uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Förvaltningen konstaterar med hjälp av
rektorernas utredningar att vi saknar effektfulla metoder och strukturer för att arbeta med elev-
frånvaro. Nämnden beslutade därför att lägga in frånvaroarbetet i intern-kontrollen för 2014.
Kontrollen visar att förvaltningen behöver tydliggöra de allmänna råden utifrån vars och ens
ansvar.
För att tydliggöra och följa upp arbetet finns ett speciellt avsnitt om detta i kvalitetssamman-
ställningen som skrivs ute på enheterna.
Rektorerna i grundskolan beskriver att de gått ut med information om frånvaro till lärare. Flera
enheter har byggt in frånvaro som en del i det systematiska samarbetet med elevhälsan. Några
enheter beskriver att de skärpt upp frånvarorutinerna på så sätt att elevernas vårdnadshavare alltid
kontaktas första dagen som det saknas ogiltig frånvaro. Det finns en frustration på några enheter
där verksamheten upplever att de inte har fungerande metoder att arbeta utifrån när eleverna har
blivit hemmasittare i större omfattning. Samarbetet med socialtjänsten behöver stärkas kring de
elever som också har insatser från dem.
Enheterna behöver bygga in egna uppföljningssystem för att systematiskt följa upp frånvaron på
skolan.
Varje elev ska delta i 178 dagars undervisning på ett läsår. Vid en frånvaro på 10 % kan det grovt
räknas som 2,5 veckors frånvaro under ett läsår.
Under läsåret var det ca 19 % av eleverna i årskurs 1-6 som var frånvarande 10-20 % av läsåret.
Det mesta av denna frånvaro är anmäld av vårdnadshavare eller beviljad ledighet från rektor.
9
Klagomålshantering
Enligt skollagen (2010:800) 4 kap 8§ ska huvudman ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda
klagomål mot utbildningen.
På skara.se finns nedanstående information om klagomålshantering
Om du har klagomål på något mot utbildningen i Skara kommun så hanteras detta på barn-
och utbildningskontoret.
Klagomål och synpunkter ska först och främst framföras till berörd rektor, så att skolan
själv får möjlighet att agera. Det är först därefter, om du fortfarande är missnöjd, som ett
klagomål ska lämnas in till förvaltningen.
Du lämnar ditt klagomål via vår självservicetjänst för klagomålshantering eller via brev.
Var noga med att ange vad som hänt, när det inträffade och vilken förskola/skola det gäller.
Redogör också för hur förskolan/skolan har hanterat ditt klagomål och varför du är
missnöjd med det.
Dina uppgifter registreras i vårt datasystem och hanteras enligt personuppgiftslagens och
offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser.
Du kan givetvis vara anonym, men då blir det svårare för oss att utreda ärendet och vi kan
då inte återkoppla till dig med hur vi följt upp ditt klagomål.
Källa: http://skara.se/barn--utbildning/grundskola/klagomalshantering.html
Från januari 2015 till dec 2015 har det inkommit 8 ärenden till klagomålshanteringen. Klagomålen
är fördelade på nedanstående områden;
Avsaknad av resurser till elev
Dåligt planerad studieresa, skolan har brustit i tillsyn av elev
Kränkande behandling av elev m.m.
Borttag av skolavslutning i kyrkan.
Klagomål mot personals uppträdande.
Klagomål om att elev inte får den utbildning som skollagen säger.
Elev får inte stöd att klara kunskapskraven.
10
Anmälningar och beslut 2014 och första halvåret 2015
Antalet anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, BEO om missförhållanden
i skolan har ökat kraftigt varje år sedan 2008. Under 2014 och det första halvåret 2015 har denna
utveckling bromsats upp, hittills i år har antalet anmälningar endast ökat med tre procent. Anmäl-
ningarna handlar framförallt om kränkande behandling och att elever inte fått det särskilda stöd de
har rätt till.
Det är 2,5 gånger vanligare att Skolinspektionen får anmälningar som rör elever i grundskolan,
jämfört med gymnasieskolan, sett till antal anmälningar per 1 000 elever. Det är också betydligt
vanligare att anmälningarna rör missförhållanden för pojkar jämfört med flickor. I gymnasieskolan
är det dock något vanligare att anmälningarna gäller en utsatt flicka.
Källa: http://skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-anmalningar/anmalningar-och-beslut-forsta-halvaret-2015/
Totalt antal inkomna anmälningar per
anmälningsgrund i Skara
Skara
2014
Riket
2014
Skara
jan-juni 2015
Riket
Jan-juni 2015
Anpassad studiegång 0 10 0 6
Avgifter 0 46 0 22
Betyg, omdöme 1 97 0 54
Disciplinära åtgärder 0 81 0 56
Elevinflytande 0 3 0 0
Huvudmannens organisation och styrning 0 496 0 226
Kränkande behandling
därav elev-elev
därav personal-elev
därav likabehandlingsplan
därav övrigt
3
3
0
0
0
1315
5
5
1
0
0
810
535
316
12
113
Modersmål, svenska som andraspråk 0 26 0 5
Samarbete och information skola-hem 0 203 2 130
Skolhälsovård 0 23 0 10
Skolplikt och rätt till utbildning 1 394 0 122
Särskilt stöd 2 922 2 521
Särskild undervisning enl. SkolL 10:3 0 10 0 5
Utbildningens innehåll 0 92 0 71
Vårdnadsproblematik 0 16 0 10
Övrigt 4 1019 2 560
Källa: http://skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-anmalningar/anmalningar-och-beslut-forsta-halvaret-2015/
11
De anmärkningar som Skara kommun fått under år 2014 och första halvåret 2015 redovisas nedan:
3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen
Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds (3 kap 8 § skollagen)
Rektorn ansvarar för att det av elevens åtgärdsprogram ska framgå behovet av särskilt stöd och
hur det ska tillgodoses. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och
utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen (3 kap 9§
skollagen)
Rektorn ska se till att elevens åtgärdsprogram följs upp och att insatserna värderas (3 kap 9§
skollagen)
Rektorn ska fatta beslut om särskild undervisningsgrupp för eleven enligt författningarnas krav
(3 kap 9§ andra stycket och 3 kap 11 § skollagen)
Rektorn ska fatta beslut om anpassad studiegång för eleven enligt författningarnas krav (3 kap
9§ andra stycket och 3 kap 12§ skollagen)
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Huvudmannen ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att eleven utsätts för
kränkande behandling (6 kap 7§ skollagen)
Vid kännedom om att en elev känner sig kränkt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och se till att personalen anmäler uppgifter om upplevd kränkande behandling
till rektor och att rektor anmäler sådana uppgifter till huvudmannen. (6 kap 10§)
Huvudmannen ser till att rektorn anmäler uppgifter om kränkande behandling till huvudmannen
Vidta åtgärder så att skollagens krav att motverka kränkande behandling uppfylls. (6 kap 10§
skollagen)
7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning
Rektorn ska vid omfattande frånvaro aktivt arbeta för att få eleverna till skolan (7kap 22§
skollagen)
8 kap. Förskolan
Skolinspektionen finner att Skara kommun inte följt författningarnas krav om särskilt stöd i
förskolan för det aktuella barnet. (8 kap 9§)
Det har inte heller framgått att vidtagna åtgärder systematiskt följts upp och utvärderats. (8 kap
9§)
Flera av ovanstående anmärkningar består i att dokumentationsskyldigheten inte fungerat tillfreds-
ställande.
12
Statistiska grundfakta förskola, skola och vuxenutbildning
Kommunal statistik som avser läsåret 2013/2014
13
Kommunblad finns för åren tillbaka på http://skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-kommunblad.
Här finns också definitioner och förklaringar till statistiken.
14
Större satsningar som genomförts under läsåret 2014/2015 samt hösten 2015 i förskola, grundskola, gymnasium, komvux och SFI
Förskolesatsningen
Från hösten 2012 till våren 2015 har Skara kommun genomfört en kompetensutbildningssatsning
för all personal i kommunens förskolor, ca 150 medarbetare. Det övergripande syftet har varit att
undersöka och analysera hur skapande och laborativt material används och kan användas i
förskolans aktiviteter i syfte att utveckla matematiska lärmiljöer, samt hur barn i samspel med dessa
skapar och utvecklar språkliga händelser, kunskap och uttryck i matematik. Fokus har legat på
förskolans didaktik och yrkesrollens uppdrag samt att utveckla lärandemiljöer som stödjer barns
matematiklärande i förskolan.
År 1; Målet var att utveckla lärarnas kunskap om förståelse för matematikens betydelse som en
livskomptetens i förskolans vardag.
År 2; Fokus låg på förskolans didaktik och yrkesrollens uppdrag att utveckla lärandemiljöer som
uppmuntrar och städjer barns matematiklärande i förskolan.
År 3; Fokus låg på matematik som tematisk verksamhet i förskolan.
Förskolecheferna beskriver i sina kvalitetsammasställningar att läsåret 14/15 har präglats av
införandet av variationsteorin och de sju undervisningsprinciperna har varit i fokus under detta år
med utgångspunkt i matematiken. De sju undervisningsteorierna består av inramning, variation,
expansivt språk, utmaning och stöttning, vad innebär det att kunna, samordning av perspektiv och
mönster. Under samarbetet med högskolan har pedagogerna arbetat med exempelvis ”matematik
som rörelse”, där utgångspunkten i aktiviteter för barnen har varit rörelse via kroppen, rummet,
objekt/ting och natur. Detta har lett till att pedagogerna tillsammans planerar lärtillfällen, doku-
mentation och analyserar på ett mer medvetet sätt genom att använda sig av de sju undervisnings-
principerna.
Några förskolor beskriver att det som blivit tydligast är inramningen och dess betydelse för barnets
lärande och uppfattning av vad och att man lär sig. Pedagogerna ser betydelsen av inramning för att
tydliggöra det arbete och lärande som pågår. Flera förskolor skriver att de sju undervisnings-
principerna är användbara som ett planeringsverktyg.
Matematiklyftet
Läsåren 2013/2014 samt 2014/2015 genomfördes matematiklyftet i Skara kommun där ca 90 lärare
deltagit från förskoleklass till vuxenutbildning. Regeringens syftet med matematiklyftet är att stärka
och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Målet är att
lyftet ska utveckla undervisningskulturen och fortbildningskulturen på skolorna. Lärarna ska
uppmärksamma sin egen undervisning, reflektera mer över undervisningsbeslut samt få en bredare
uppsättning metoder.
Inför att Skara kommun gick med i matematiklyftet analyserades de resultat som eleverna fått på
nationella prov ett antal år tillbaka i årskurs 9 och i årskurs 3. Ett tydligt mönster framträdde där
områdena problemlösning och algebra visade sämre resultat än övriga områden inom matematik. I
15
samråd med rektorerna bestämdes på förvaltningsnivå att de moduler som behandlade problem-
lösning och algebra blev innehållet för samtliga lärare i matematiklyftet.
Utvärdering från det år som varje enskild lärare har genomgått matematiklyftet visar att matematik-
lyftet är en uppskattad satsning av lärarna. Utvärderingen som genomförts av Skaras lärare på
matematiklyftet går hand i hand med resultaten på de nationella utvärderingarna. I den nationella
utvärdering som Ramböll genomfört beskrivs att deltagarna upplever att deras ämnesdidaktiska
kunskaper har ökat, de anser även att de har fått fler metoder att använda i undervisningen och att
de har blivit mer medvetna om val de gör i undervisningssituationen. Att lärare i större utsträckning
gjorde medvetna val av undervisningsmetoder och arbetssätt.
Därutöver har satsningen bidragit till att stärka lärarnas engagemang för kollegialt lärande och gett
rektorer och huvudmän inspiration till framtida fortbildningsinsatser. I Skaras egen utvärdering
beskriver lärarna att de tycker att eleverna blivit bättre och utvecklat tankarna kring det egna
lärandet. Lärarna uppger själva att de ställer mer kvalitativa frågor och har en röd tråd i undervis-
ningen i problemlösning. De beskriver också att de blivit mer medvetna om hur de undervisar
genom att exempelvis reflektera kring hur de ställer frågorna och om vad de frågar efter.
Lärarna anser att eleverna har utvecklat sin syn på problemlösning och algebra. Eleverna lär mer av
varandra genom att exempelvis diskutera olika lösningar. Eleverna har fått en förståelse för att det
finns olika sätt/ metoder att lösa problem i matematik.
Utmaningen i Skara framöver är att hålla i det kollegiala lärandet med fokus på ämnes-didaktiska
kunskaper inom ämnet matematik. Regeringen satsar stora resurser på olika lyft, dessvärre kommer
dessa satsningar med tillhörande statsbidrag under en mycket begränsad tidsperiod. Det gör att de
lärare som nyss varit inne i matematiklyftet inte kan fortsätta under längre tid med efterlyft inom
matematik innan det är dags för läslyftet. En uppenbar risk är att kunskaperna inte befästs och
utvärderas på den egna enheten så att det går att utvärdera vad insatsen inom matematiklyftet lett
till.
Ur verksamhetssynpunkt vore det önskvärt att dessa stora satsningar kunde fördelas över fler år än
vad som nu är möjligt. Det kommer tydliga signaler från verksamheten i Skara om en kompetens-
utvecklingströtthet där lärare upplever att de inte hinner omsätta de statliga satsningarna till
vardagsarbete och rutin i undervisningen.
Det har gått ett år sedan den första gruppen lärare genomgick sitt år inom matematiklyftet. Hälften
av lärarna var klara med utbildningen våren 2015. Resultat av utbildningen har inte visat sig ännu i
resultaten. Tyvärr är det så att resultaten sjunker i ämnet matematik. Mer om detta under resultat-
analysen.
Läslyftet
Läsåret 2015/2016 har ca 45 lärare påbörjat läslyftet. Förvaltning och rektorer har tagit beslut om att
de grundskolor som medverkar i språklyftet deltar med samtliga lärare oavsett ämne. Läslyftets
moduler riktar sig inte bara till svensklärare. Utvärderingar görs kontinuerligt av handledarna inom
läslyftet och kommer att belysas i kommande års kvalitetssammanställning.
16
Genrepedagogisk utbildning på SFI
SFI, svenska för invandrare, ansökte om och fick ett bidrag på 226 200 kronor för att få en
fördjupad kunskap om genrepedagogik. Alla lärare som är anställda på SFI har deltagit. Utbildning
har skett genom seminarium och fortbildningslitteratur. Tyngdpunkten har lagts på funktionell
grammatik, vad som kännetecknar de olika basgenrerna samt hur man genom cirkelmodellen kan
arbeta med detta i undervisningen. IT-utrustning för att underlätta inlärningen är inköpt i form av
surfplattor, dokumentkamera, talpennor och scannermöss.
Ett sagoprojekt med fokus på muntlig berättande framställning har också ingått i projektet och
genomförts i samarbete med förskolor i Skara kommun.
På lång sikt är målet att arbetslagets gemensamma arbetssätt med genrepedagogiken som grund ska
öka kvalitet och likvärdighet i undervisningen för alla sfi-deltagare, oavsett kurs och nivå. På kort
sikt förväntas en ökad litteracitet genom att eleven lär sig använda olika strategier för såväl muntlig
förmåga som i sin läsning och textskrivning. Att känna till och kunna välja olika strategier beroende
på genre ger eleverna en ökad självtillit och tilltro till sin egen förmåga. På så sätt når de, enligt
forskning en högre måluppfyllelse.
Nyanländas lärande
Genom rektorerna fick vi läsåret 2013/2014 kunskap om att fler elever än tidigare som kommer till
oss saknar helt skolbakgrund eller saknar undervisning under längre tid. Detta är naturligtvis en
utmaning under flera år framåt.
Under året 2014 har kommunen lagt om mottagandet till våra grundskolor för nyanlända elever.
Tidigare placerades de nyanlända eleverna i respektive klass och fick stöd av lärare i svenska som
andraspråk. Kulturbryggorna åkte runt till de olika skolorna. Nu kommer eleven först till en inter-
nationell klass där elevens kunskaper kartläggs innan eleven placeras i en klass. Längden på tiden i
internationella klassen är individuellt och beror på ålder, tidigare skolgång, samt hur nyanländ
individen är i Sverige. IM och språkintroduktion på gymnasiet har växt i antal elever så mycket att
det har varit svårt att planera personella resurser till IM utifrån elevernas tidigare kunskaper. En
tendens är att fler elever till IM har en påbörjad gymnasieutbildning i sitt hemland och har fått vissa
kunskaper omsatta till svenska gymnasieskolans kurser.
I skolverkets skrift Att bana väg för nyanländas lärande - mottagande och skolgång beskrivs att
kommunerna och personalen som tar emot nyanlända elever ställs inför utmaningar och kan ha ett
stort behov av beredskap och kompetensutveckling. I Skara kommun finns ett behov av att kompe-
tensutveckla personal i svenska som andraspråk.
Regeringen har tagit fram förslag på förändringar i lagstiftningen för nyanländas lärande som trädde
i kraft 1 januari 2016.
Rektorn ska ansvara för att det skyndsamt och senast inom två månader från en nyanländ elevs
ankomst till skolan görs en bedömning av elevens kunskaper.
Bedömningen ska utgöra underlag för hur undervisningen i de olika ämnena ska planeras och
hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Utgångspunkten för bedömningen ska vara att
eleven så snart som möjligt ska kunna följa och tillgodogöra sig undervisningen i den
elevgrupp som eleven normalt ska tillhöra.
17
Bedömningen ska även utgöra underlag för beslut om vilken årskurs eleven ska placeras i samt
om elevens behov av särskilt stöd bör utredas.
En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket för att följa och tillgodo-
göra sig den ordinarie undervisningen delvis ska få undervisas i förberedelseklass.
Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka måluppfyllelsen för
elever med annat modersmål än svenska. I det ingår att utveckla ett nationellt material som kan
stödja arbetet med att kartlägga de kunskaper som en nyanländ elev har med sig till svensk skola.
Forskningen om vad som fungerar bäst i undervisningen av nyanlända elever är ännu knapphändig.
De nyanländas lärande är ett område för nämnden att följa framåt. En fråga är om vi har tillräckliga
kunskaper och personella resurser för att möta dessa elever på bästa sätt oavsett ålder
IKT och digitala resurser
Inför läsåret 2014/2015 köptes iPads in till alla elever i årskurs 7 på grundskolan. Sedan tidigare har
gymnasiet 1-1. En till en i grundskolan är en prioriterad satsning från nämnden och ytterst
fullmäktige. Hösten 2018 har alla elever i grundskolan en egen digital enhet. Införandet av iPads i
årskurs 7 med start hösten 2014 har utvärderats av förvaltningen.
Utvärderingens fokus var att belysa om;
nya arbetssätt införts
lärplattorna är ett stöd för att utveckla lärandet
lärplattorna stimulerar arbetssättet som leder till bättre resultat
Ytterligare ett syfte var att belysa vilket engagemang och vilken motivation för skolarbete som
införandet av lärplattor påvisar hos elever och personal.
Enkätsvar ligger till grund för utvärderingen. 63% av alla elever i årskurs 7 svarade samt 66% av
pedagogerna i årskurs 7-9. Elevernas uppger att arbetssätten har förändrats på så sätt att de kan
arbeta mer i sin egen takt, att de i större utsträckning kan visa på kunskaper etc. Tre fjärddelar av
eleverna uppger att skolarbetet är roligare när iPads används i undervisningen. 43 % av eleverna
uppger att de arbetar mer med sitt skolarbete sedan de fick tillgång till iPads.
Lärare uppger att det är svårt att finna bra sätt för att ge återkoppling via iPadsen. Det krävs ett
engagemang från båda håll för att ge konstruktiv feedback. 69 % av pedagogerna anser att de
utvecklat nya arbetssätt, vilket stämmer väl överrens med elevernas svar där 72 % svarat positivt på
motsvarande fråga.
I samband med införandet av 1-1 i årskurs 7 upphandlades utbildning (fem heldagar) för lärare och
rektorer. Utbildningen för rektorer omfattade alla chefer i förvaltningen oavsett skolform. För
lärarna har utbildningsdagarna varit inriktade mot att använda iPadsen i undervisningen. För
cheferna har innehållet syftat till att leda och kvalitetssäkra införandet av digitala verktyg i
undervisningen. Under läsåret 2015/2016 fortsätter cheferna att genomgå utbildning som utgår från;
Fem beprövade områden för framgångsrika skolor;
1. Visionärt ledarskap
2. Innovativt lärande och utbildning
3. Kontinuerlig kompetensutveckling
18
4. Övertygande belägg och framgång
5. Flexibel inlärningsmiljö. Förstelärarna på övergripande nivå delta i delen om innovativt lärande
och utbildning.
SKL: matematiksatsning PISA 2015
Målsättningen med SKL:s projekt är att de 86 kommuner som deltar ska höja elevernas kunskaper i
matematik i grundskolan samt pröva sin egen styrning och ledning genom de fyra nivåerna politik,
förvaltning, rektor, lärare. Projektet avslutas i september 2016, med en slutrapport, vars resultat
nämnden ska få information om. Ett särskilt inslag i genomförandet från SKL är att kommunen ska
pröva sin egen styrning och ledning genom att på alla fyra nivåer inom områdena;
lärares kompetens och samarbete
systematisk uppföljning och återkoppling
höga förväntningar
elever i behov av stöd
Skara kommun har valt att genomlysa styrkedjan i Skara kommun genom dialog och samtal snarare
än att arbeta med konkreta mindre förbättringsåtgärder inom matematikämnet. Det yttersta resultatet
av denna satsning att höja resultaten i matematik för eleverna i kommunen blir svår att analysera då
lärarna i matematik samtidigt har genomgått matematiklyftet.
I november 2014 lämnade Skolinspektionen en skrift till regeringen med Skolinspektionens slut-
satser efter granskningar under fem år. ”Från huvudman till undervisning – styrkan i skolans lokala
styrkedja avgör om eleven får den skola han eller hon har rätt till”. Slutsatsen är att granskningarna
visar att rektorn behöver kunskap om undervisningens innehåll och genomförande för att kunna
identifiera, analysera och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Lärarna behöver kontinuerlig
återkoppling av rektor. Där rektor också uppmuntrar till ett professionellt lärande mellan lärarna
fungerar styrning och ledning av verksamheten mot en högre måluppfyllelse. I skriften beskrivs att
Huvudmannen också ska ta sitt ansvar genom att ge rektorerna förutsättningar att fokusera på att
leda det pedagogiska arbetet på skolorna. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att skapa
goda förutsättningar för skolverksamheten i stort och behöver därför känna till hur undervisningen
fungerar.
Huvudmannen måste ha system och redskap för att kunna samla in och sedan analysera den
information de får om hur verksamheten fungerar och vad som behövs för att utveckla den.
19
Förskolan och annan pedagogisk verksamhet
Flera förskolor beskriver hur de systematiskt dokumenterat och observerat barnens lärande och
delaktighet för att utmana och stimulera lärandet. En lärdom som några förskolor beskriver är att de
strukturerat upp arbetet så att det är klart mellan personalen vem som stannar kvar med barnen i
leken exempelvis när föräldrar kommer och lämnar, hämtar eller svarar i telefonen. När peda-
gogerna är närvarande i barnens lekar stannar barnen kvar längre i situationen och lekarna utvecklas
mer genom pedagogernas närvaro. Det bidrar till att utmana barnen med fokus på utvecklings-
områden i läroplanen. Några förskolor beskriver att pedagogernas positiva förstärkningar och
bekräftelse av barnens handlingar och idéer har uppmärksammat barnet i gruppen på deras
kompetenser. Trots god utveckling har pedagogerna behovet av att fortsätta utveckla både sitt och
barnens lyssnande på varandra.
Pedagogerna arbetar med Marte Meo metoden för att stötta och benämna och bekräfta barnet.
Genom handledning har pedagogerna tagit till sig metoden och upplever att filmning och åter-
givning har gynnat hela barngruppen. Pedagogerna upplever att de känner sig mer säkra med
metoden och ser skillnader i sitt eget förhållningssätt. Några förskolor beskriver att metoden
fungerar allra bäst när pedagogerna befinner sig nära barnet och deltar i leksituationen för att
praktisera, sportkommentera och triangulera (finna en ’tredje ståndpunkt’ mellan den som barnet
har och den som pedagogen/barnet tidigare själv intagit) barnens kommunikation och samspel.
Flera förskolor beskriver att verksamhetsutvecklingen har präglats av kompetensutvecklingen av
personal tillsammans med Skövde högskola där variationsteorin och de sju undervisnings-
principerna har varit i fokus under detta år med utgångspunkt i matematiken. De sju undervisnings-
teorierna består av inramning, variation, expansivt språk, utmaning och stöttning, vad innebär det
att kunna, samordning av perspektiv och mönster. Under samarbetet med högskolan har peda-
gogerna arbetat med ”matematik som rörelse”, där utgångspunkten i aktiviteter för barnen har varit
rörelse via kroppen, rummet, objekt/ting och natur. Detta har lett till att pedagogerna tillsammans
planerar lärtillfällen, dokumentation och analyserar på ett mer medvetet sätt genom att använda sig
av de sju undervisningsprinciperna.
Några förskolor beskriver att det som blivit tydligast är inramningen och dess betydelse för barnets
lärande och uppfattning av vad och att man lär sig. Pedagogerna ser betydelsen av inramning för att
tydliggöra det arbete och lärande som pågår. Flera förskolor skriver att de sju undervisnings-
principerna är användbara som ett planeringsverktyg.
Flera förskolor skriver i sina kvalitetssammanställningar att pedagogerna på ett mer strukturerat sätt
utvärderar och dokumenterar tema såväl som händelser och upplevelser tillsammans med barnen.
Det är en medveten strategi från personalen att använda sig av dokumentation för att öka barnens
delaktighet.
Flera förskolor nämner att teknik och naturkunskap ingår som en del i utvecklingen på förskolan
och att de arbetar kontinuerligt med detta. Ca 20 medarbetare har nyligen genomgått lärarlyftskurs
genom Högskolan Väst i teknik för förskolan. Utvecklingen består i att pedagogerna bland annat
arbetar med barnen genom att ställa hypoteser både muntligt och genom bild.
20
Förskolor beskriver att de arbetat med Grön flagg som ett verktyg i att nå strävansmålen kring
naturvetenskap och teknik.
Det finns också de förskolor som haft fokus på IKT där målet har varit att användningen och
pedagogiken kring digitala resurser ska vara en naturlig del i verksamheten och användas av all
personal tillsammans med barnen och enskilt vid planering, dokumentation och information. Inköp
av iPads till förskolan har ökat den digitala dokumentationen.
Flera förskolor beskriver att verksamheten behöver bli säkrare i mötet med flerspråkiga barn. Cirka
10 medarbetare i förskolan har genomgått förskolelyftets kurs ”Flerspråkighet och interkulturalitet i
förskolan” vars syftet är att deltagarnas kunskaper och kompetens gällande flerspråkiga barns
utveckling och lärande ökas och fördjupas. Avsikten är också att deltagarna kommer till insikt om
vad ett interkulturellt förhållningssätt innebär för arbetet i verksamheten. Kursen syftar också till att
deltagarna utvecklar kompetens i arbetssätt som stödjer flerspråkiga barns språk- och kunskaps-
utveckling. Förskolor som vars medarbetare genomgått utbildningen beskriver att fler tagit del av
litteraturen och att erfarenheter förmedlats på exempelvis arbetsplatsträffar.
Pedagogisk omsorg
Pedagogisk omsorg erbjuds i stället för förskola eller fritidshem och vänder sig till barn i samma
åldrar som barn och elever i förskolan och i fritidshemmet. Begreppet familjedaghem åter finns inte
längre i skollagen, utan är som nämnts en av formerna inom pedagogisk omsorg. Pedagogisk
omsorg kan bedrivas i kommunal eller enskild regi.
För pedagogisk omsorg gäller inte grundskolans, förskoleklassens och fritidshemmets läroplan
(Lgr11) eller förskolans läroplan (Lpfö98). Regeringen har i förarbeten uttalat att förskolans
läroplan ska vara vägledande. Läroplanens avsnitt om normer och värden är lika relevanta för
pedagogisk omsorg som för förskolan och blir därmed vägledande i samband med kvalitets-
bedömningen.
Under året har dagbarnvårdare haft som mål att sträva efter att utmana barns nyfikenhet och för-
ståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturkunskap och teknik. Detta har skett
med dockan som redskap genom att dramatisera lärandet i ett tema om miljö. Barnen har tillverkat
sina egna dockor och en skogsmiljö.
Personal beskriver att de koncentrerat sig på att vara en vuxen som är närvarande än mer i leken.
Uppmärksamma barns relationer och främja vänskap har också varit i fokus.
I Skara finns endast kommunal pedagogisk omsorg, alltså inga enskilda utförare. Dagbarnvårdaren
har inte någon arbetstid utöver barngruppsarbetet att planera, följa upp och utvärdera sin verksam-
het. Uppföljning av utvecklingsområde sker en gång i månaden på APT.
Fritidshem
Skara kommun har ansökt om och fått statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskola och
fritidshem under flera år. En del av statsbidraget har gått till personalförstärkning på fritidshemmen
men också till kompetensutveckling för personalen på fritidshemmen. Två gemensamma träffar har
genomförts under året, med fokus på Skolverkets allmänna råd om fritidshemmet samt utvecklings-
mål och kvalitetsarbete för fritidshemmet. Syftet med de kommunövergripande träffarna är att
21
fritidshemmens personal ska få möjligheter att diskutera kommunövergripande frågor med varandra
och kunna dela med sig av de goda exempel som finns på de olika skolorna. Utgångspunkten vid en
av träffarna var Skolverkets film ”fritidshemlärande i ett helhetsperspektiv” som sedan utgjorde
diskussioner på hemma. Pedagogerna uttrycker att de pratar mer med varandra om målen, att syftet
med arbetet är tydligare. Pedagogerna berättar att de efter träffarna har fortsatt arbetet genom att
exempelvis utgå från gemensam litteratur vid diskussioner om verksamhetens innehåll. Något
fritidshem beskriver att de haft studiecirkel kring de nya allmänna råden. Att kritiskt granska sin
verksamhet i förhållande till aktuella forskning leder verksamheten framåt enligt pedagoger och
rektor.
Föräldrars möjlighet till inflytande och påverkan är svårt att hitta en bra ingång till i verksamheten.
Föräldrarna upplever och uppger att de har förtroende för personalen och deras sätt att planera och
organisera verksamheten. På föräldramöten uttrycker föräldrarna att de inte riktigt förstår hur de ska
kunna påverka.
Ett av fritidshemmets stora utmaningar är att ha möjligheten att möta varje barn utifrån deras förut-
sättningar och behov. Elever har behov av extra anpassningar även på fritidshemmet. Det ställer
krav på pedagogernas kompetens.
Skolor beskriver hur samarbetet har utvecklats mellan pedagoger och fritidspedagoger på så sätt att
exempelvis förhållningssätt har diskuterats gemensamt för de båda verksamheterna. Någon
beskriver utmaningen i att finna schemalagd gemensam planeringstid för skola och fritidshem.
Fritidshemmets roll och uppdrag har tydliggjorts för föräldrar.
Ett utvecklingsområde är att fortsatt arbeta för åtgärdsprogram som involverar insatser i samband
med vistelsen på fritidshemmet där så gynnar eleven att utvecklas mot målen i åtgärdsprogrammet.
Familjecentralen
Under året har personalen arbetat med barnkonventionen för att tydliggöra för föräldrar vilka
rättigheter som barn har i samhället. De också fokuserat på att samtala om vikten av en god hälsa
för barn och föräldrar. Personalen har tagit del av projektet ”En förälder blir till”. Ett projekt som
riktar sig till familjecentraler eller motsvarande verksamheter. Syfte är att stärka arbetet med jämlikt
och jämställt föräldraskap. Samverkan med SFI, AME och IFO är utbyggt och fortsätter. Personalen
på familjecentralen upplevt att flera familjer har efterfrågar föräldrastödsutbildning, något de inte
kunnat erbjudas under läsåret Stämmer detta?
Sedan tidigare erbjuder familjecentralen babycafé för de yngre barnen. Babyrytmik erbjuds där
fokus ligger på samspel mellan barn och förälder. Detta är populära aktiviteter som lockar många
föräldrar att delta.
Valfrihet och tillgång till barnomsorg
De som önskar plats, får en plats inom fyra månader. Kommunen kan inte garantera att de som
söker får sina förstahandsval tillgodosedda.
22
Grundsärskolan
Verksamheten har sett pedagogiska vinsten med att bli fler elever i en och samma undervisnings-
grupp eftersom man då kan identifiera sig och samspela med andra för att nå högre måluppfyllelse.
Gruppen utgör ett redskap för utveckling av förmågor såsom samspel, riggade lärsituationer,
gemensam målbild, arbetsmetoder, bemötande/relationer med mera.
Verksamheten har under året arbetat med kollegialt lärande som har bidragit till att fokusera på
pedagogernas undervisning och dess genomförande. Ett redskap för detta är Marte Meo filmning.
Kvalitén i verksamheten har ökat med teamarbetet då vi tar tillvara på varandras kompetenser.
Dokumentationen och formativ bedömning har utvecklats. Att arbeta med bedömning på ett
strukturerat sätt där eleven blir delaktig och medveten ser grundsärskolan som ett sätt att arbeta mot
högre måluppfyllelse. Pedagogerna har tagit del av skolverket bedömningskompetens kurs via
webben. Denna kurs har alla pedagoger medverkat i. Kursen kommer att sträcka sig över läsåret
15/16 också. Ett utvecklingsområde är att skapa en handlingsplan runt varje elev där det tydligt
framgår var eleven befinner sig och hur nästa steg i lärandet ska ske.
Användande av IKT är en framgångsfaktor för högre måluppfyllelse. Eleverna blir mer själv-
ständiga och kan med hjälp av till exempel iPad både skriva, prata in och på så sätt göra sig
förstådda. IKT är viktiga alternativa verktyg för grundsärskolans elever i deras lärande och
kommunikation. IKT är idag en del i undervisningen/utbildningen.
Inom grundsärskolan har eleverna idag 100% måluppfyllelse.
23
Grundskolan
Resultat på ämnesprov årskurs 3 (inkl Metis)
Det är svårt att dra några slutsatser rakt av från de nationella proven från år till år då innehållet i de
nationella proven skiljer sig mellan åren och att de enskilda delproven innehåller olika moment
mellan läsåren. En annan omständighet är att inrapporteringen av en klass resultat i årskurs 3 inte
fungerade för läsåret 2013/2014 i sammanställning till SCB. Detta gör att resultaten är missvisande
från föregående läsår för Skara kommuns som helhet.
I ämnet matematik i årskurs 3 ligger Skaras skolor resultatmässigt något under de nationella
resultaten. Det är ungefär samma statistiska bild som framträder åren bakåt. En skola visar generellt
sämre resultat än de andra skolorna på de nationella proven i matematik. Rektor för den aktuella
skolan beskriver i sin kvalitetssammanställning att lärarna bedömer att flera av de elever som inte
nått kravnivån på de nationella proven når kunskapskraven för årskurs 3. Eleverna har vid andra
24
redovisningssituationen visat att de klarar av styrdokumentens krav på kunskapsnivå i ämnet
matematik.
I årskurs 3 består ämnesprovet i matematik av sju delprov. Varje år ger Skolverket ut ett PM med
kommentarer till resultaten på de nationella proven i årskurs 3. Av PM:et liksom i tabellen ovan går
det att utläsa att andelen som uppnådde kravnivån var störst i de delprov som prövar muntlig
kommunikation, räknesätt och enkla problem.
Lägst andel elever som uppnådde kravnivån var det i delprovet som prövar skriftliga räknemetoder.
Det andra delprovet som ligger relativt lågt i andelen elever som uppnått kravnivån, är delprovet
som prövar omkrets, punkt och sträcka inom kunskapsområdet geometri. Skolverket skriver i sitt
PM att här är det värt att notera att det är ett relativt nytt innehåll inom geometri enligt läroplanen
Lgr 11 jämfört med tidigare läroplan.
Skara kommun har klart lägst resultat på just delprovet mätning, massa och skriftliga räknemetoder.
Detta slår igenom på samtliga kommunala skolor i kommunen. Det är det delprov som fått lägst
resultat på alla sex grundskolorna, det går alltså inte att härröra resultatet till någon specifik skola.
Precis som i riket så är det inte några större skillnader mellan flickor och pojkar på de nationella
proven i matematik i årskurs 3.
Kommunen har satsat stort på matematiklyftet som beskrivits i tidigare avsnitt i denna
kvalitetssammanställning. Om inte den satsningen ger tydliga genomslag på resultaten inom något
år är det möjligen nödvändigt med kartläggning av respektive lärares undervisning. Rektorerna har
svårt att dra slutsatser och föreslå förändringar utifrån delprovet ovan i sina kvalitetssamman-
ställningar. De beskriver att de följer utvecklingen av matematiklyftets insatser.
I de nationella proven för årskurs 3 i svenska är det framförallt delprovet läsa faktatext som har ett
sämre resultat än riket. Vid analys inför val av moduler och kunskapsområde inom läslyftet
observerades att just läsa och skriva faktatext har kunskapsmässigt legat något under riket i flera år i
kommunen.
De fyra grundskolor som genomför läslyftet hösten 2015 och våren 2016 arbetar därför med
modulerna ”Att tolka och skriva text i skolans alla ämnen” som innehåller teorier om vad man vet
om text i olika skolkontexter. Bland annat diskuteras hur textanvändning kan utgöra både
möjligheter och hinder för elever i olika skolämnen. Textnormer uppmärksammas, som både hinder
och stöd för elevers läsning och skrivande och därmed kunskapsutveckling. Den andra modulen är
”Kritiskt textarbete” som tar sin utgångspunkt i frågor som berör identitet, demokrati och rättvisa. I
modulen presenteras redskap för hur lärare kan arbeta med text så att elevens identitet stärks samt
redskap för att förstå den värld de lever i. I undervisningssituationen övar eleven på att analysera
texters olika röster. Diskutera texter utifrån makt och genus samt beskriva sig själva utifrån olika
perspektiv.
Läsåret 2014/2015 genomförde 19 % nationella prov i svenska som andraspråk av eleverna i Skara
kommun. I svenska som andraspråk gör eleverna samma ämnesprov som i svenska med bedöm-
ningen sker utifrån kursplanen i svenska som andraspråk. Bland eleverna som följer kursplanen i
svenska som andraspråk var andelen som uppnådde kravnivån lägst i delprovet som läsa faktatexter.
Detta är samma tendens som i riket.
25
Genom rektorerna fick förvaltning och nämnd läsåret 2013/2014 kunskap om att fler elever än
tidigare som kommer till oss saknar helt skolbakgrund eller saknar undervisning under längre tid.
Detta är naturligtvis en utmaning under flera år framåt.
Resultat ämnesprovs årskurs 6
Statistiken nedan avser läsåret 2014/2015 och samtliga huvudmän i Skara kommun. Statistiken
innefattar alltså friskolan Metis och genomsnittligt betygsvärde i årskurs 6.
Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12,5,
C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genom-snittliga betygspoängen
beräknas för de elever som fått A-F i respektive ämne.
Ämne Antal
elever
A-F
Riket
Totalt
Riket
Flickor
Riket
Pojkar
Riket
Antal
elever
A-F
Skara
Totalt
Skara
Flickor
Skara
Pojkar
Skara
Modersmål 11458 14,5 14,9 14,0 16 12,8 __ 11,8
Engelska 101741 14,2 14,4 14,0 189 13,0 12,2 13,9
Idrott och hälsa 101744 14,1 14,1 14,0 189 13,0 13,3 12,6
Musik 100790 13,9 14,8 13,1 189 13,2 13,8 12,6
Bild 100683 13,7 14,9 12,5 189 13,7 14,9 12,4
Hem- och
konsumentkunskap
92364 13,6 14,6 12,6 187 12,8 13,9 11,8
Slöjd 100630 13,6 14,5 12,6 189 12,9 13,7 12,0
Svenska 91670 13,6 14,8 12,4 152 13,3 13,9 12,6
NO- blockbetyg 22659 13,3 13,8 12,8 34 14,6 14,9 14,2
SO-blockbetyg 21732 13,3 14,0 12,7 18 14,4 __ 15,0
Biologi 78028 13,1 13,7 12,5 155 12,3 12,9 11,6
Teknik 94437 13,1 13,5 12,7 189 12,9 12,8 12,9
Geografi 79141 13,0 13,6 12,5 171 11,2 12,1 10,3
Samhällskunskap 78968 13,0 13,6 12,4 171 12,3 12,7 12,0
Kemi 77705 12,9 13,4 12,4 155 11,7 12,2 11,2
Fysik 77961 12,9 13,3 12,5 155 12,0 11,9 12,1
26
Ämne Antal
elever
A-F
Riket
Totalt
Riket
Flickor
Riket
Pojkar
Riket
Antal
elever
A-F
Skara
Totalt
Skara
Flickor
Skara
Pojkar
Skara
Historia 79033 12,9 13,5 12,3 171 11,2 11,8 10,6
Religionskunskap 78911 12,9 13,7 12,2 171 12,8 13,4 12,1
Matematik 102082 12,8 13,2 12,5 189 12,1 12,0 12,1
Svenska som
andraspråk
10547 8,3 9,3 7,4 37 8,7 10,0 7,8
I årskurs 6 ska eleverna få betyg i alla ämnen de läst under året. I natur- och samhällsorienterande
ämnen kan skolor besluta att antingen sätta ett sammanfattande blockbetyg eller ämnesbetyg.
Beslutet ligger hos rektor och ska utgå ifrån huruvida undervisningen i huvudsak varit
ämnesövergripande eller inte. (PM 2015-10-27 Dnr: 2015:00722)
I Skara kommun är det 34 elever som fått betyg i block i naturorienterande ämnen och 18 som fått i
block i samhällsorienterande ämnen. Antalet ämnen eleverna läser och betygssätts i kan alltså
variera beroende på blockbetyg men också på att vissa ämnen inte varit schemalagda under årskurs
6.
Nationellt har 80,5 % av eleverna uppnått kunskapskravet för lägst betyget E i alla ämnen. I Skara
har 72, 0 % av samtliga elever uppnått kunskapskraven för (A-E). Det finns statistik för att jämföra
Skara kommuns resultat med Västra Götaland också. Av alla elever har 76,0 % av flickorna och
67,7 % av pojkarna har uppnått kunskapskraven i Skara. I Jämförelse med Västra Götaland är det
6,8 % sämre för flickorna och 7,9 % sämre för pojkarna.
Nationellt är det 7,4 % av eleverna som inte uppnått kunskapskraven i ett ämne. I Skara kommun är
det 11,1 % som inte uppnått i ett ämne. Nationellt är det 11,5% som inte uppnått i två eller flera
ämnen. I Skara kommun är det 16,9 %. I den nationella statistiken liksom i Skaras statistik över
eleven som inte uppnått kunskapskraven återfinns elever med ett F eller ett streck i betygskatalogen,
samt elever med anpassad studiegång.
Under flera år har kvalitetssammanställningarna i Skara pekat på ett tydligt mönster där flickorna
får ett genomgående högre betyg än pojkarna. Läsåret 2012/2013 hamnade den genomsnittliga
betygspoängen för flickorna i Skara över riket i princip alla ämnen. Medans pojkarna hamnade i
paritet med riket eller till och med under riket i flera ämnen. Det uttrycktes en oro för pojkarna
resultat i kvalitetsammanställning läsåret 12/13. I kvalitetssammanställningen från läsåret 13/14
redovisas att den genomsnittliga betygspoängen minskat i flera ämnen för eleverna i Skara
kommun. En genomlysning visar att det är flickorna som tappat i betygspoäng läsåret 13/14.
Flickorna ligger detta läsår i paritet med riket i de flesta ämnena.
Ett stort observandum är att denna nedgång har fortsatt även läsåret 14/15. Skara kommuns
genomsnittliga betygspoäng ligger i princip under riket i alla ämnen. Flickornas genomsnittliga
betygsvärde ligger nu under rikets. En tydlig tendens är att eleverna inte når de högre betygen i
27
samma omfattning som tidigare. I ämnena biologi, fysik, hem- och konsumentkunskap, historia,
kemi, musik, samhällskunskap, slöjd och teknik är det fem elever eller färre som fått ett A-betyg
läsåret 2014/2015 i årskurs 6. Det finns skolor som inte satt ett enda A-betyg under de senaste tre
åren i ett enskilt ämne. Flest A-betyg är satta i engelska, matematik och svenska.
Rektorerna beskriver att det är problematisk med att få behöriga lärare i exempelvis hem och
konsumentkunskap och teknik där inte alla enheter har utbildade lärare i ämnet. Det är också de av
ämnen där det generellt sats minst A och B betyg tre åren bakåt i tiden. Det är också identifierat att
det finns lärare med legitimation i ämnet musik men att de själva uppger att de inte anser sig ha
tillräcklig kompetens i ämnet för att klara att undervisa mot kravnivån i årskurs 6. Kommunen har
gått in och delfinansierar en pedagogs studier för behörighet i ämnet hem- och konsumentkunskap.
I några av enheternas kvalitetssammanställningar beskriver man att bristande måluppfyllelse beror
på att fler elever har konstaterade inlärningssvårigheter samt att det är en ökad andel nyanlända som
inte nått betyget E. Någon enhet beskriver att organisering och genomförande av ämnet svenska
som andraspråk kommer att struktureras om då det tidigare i huvudsak byggt på en SVA-pedagog
istället för att vara en del av undervisningen i gruppen. En annan beskriver att undervisningen för de
nyanlända har skett genom anpassat arbetssätt och material i både form och innehåll, möjlighet att
redovisa sina kunskaper på olika sätt, kompensatoriska hjälpmedel i form av olika teknik m.m.
Detta har skett inom klassens ram, förutom viss SVA-undervisning, och pedagogerna har ansvarat
för detta.
Nationellt har andelen elever med de högre betygen i betygsskalan C,B och A ökat i de flesta ämnen
sedan föregående år. Nationellt skiljer sig andelen elever med streck eller F skiljer sig marginellt
från föregående år. När det gäller F-betyg i Skara kommun så finns det inga tydliga tendenser att
det är något ämne på förvaltningsnivå som dippar mer i jämförelse av en treårsperiod. Det är
snarare på den enskilda skolnivån som det skiljer mellan år och ämne. Läsåret 14/15 är det ämnet
matematik är det ämne som har flest F (15%) av eleverna har fått F i betyg, följt av engelska (13 %.
Nationellt följer drygt 10 % av eleverna kursplanen i svenska som andraspråk. I Skara kommun är
det 20 %. Nationellt är det en marginell ökning från föregående år. I Skara är det en ökning med
7%. Bland eleverna i årskurs 6 är det enligt nationell statistik 7 % (13 elever) som är nyinvandrade
elever som har kommit till Sverige de senaste 4 åren.
De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Denna statistik går inte att följa
bakåt i tiden för Skara kommun.
Exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund är det 76,1% som uppnått (A-E) i
alla ämnen.
Årligen genomför förvaltningen en enkätundersökning med frågor som är kopplade till SKL-
Sveriges kommuner och landsting. Under flera år har Skara kommun haft riktigt goda resultat på
dessa frågor i jämförselse med riket. Frågorna ställs till de kommunala skolorna i årskurs 2,5 och 8
samt på gymnasiet i årskurs 2. Ett observandum till betygsresultaten ovan är att eleverna i årskurs 5
i minskad omfattning upplever att ”Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet” minskning med 7
% procentenheter från fjolåret” Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen åk 5”
minskning med 8 procentenheter. ”Skolan gör mig så nyfikne att jag får lust att lära mig mer”
minskning med 7 %.
28
I kvalitetssammanställningen för läsåret 13/14 var det noterat att riket och länet satte högre betyg i
ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk än skolorna i Skara i jämförelse med de
nationella proven. Detta har varit en tendens i några år. I år är det en större korrelation med
resultatet på riks och länsnivå jämfört med resultatet för Skara på kommunnivå. Dock går det att se
större skillnader på respektive enhet.
29
Betyg årskurs 9
Uppnått kunskapskraven
Andelen elever som inte nådde kunskapskraven i ett, flera eller samtliga ämnen på riksplanet läsåret
12/13 (23,0 %) 13/14 (22,6 %) 14/15 (23,0 %)
Motsvarande statistik för Skara kommuns grundskolor läsåret 12/13 (17,7 %) 13/14 (19,0 %) 14/15
(23,3 %)
Av eleverna i årskurs 9 våren 2014 var det 6,7 procent som inte fick godkänt betyg i ett ämne och
14,7 procent i två eller fler ämnen. Våren 2015 är motsvarande siffra 6,3 procent i ett ämne och 17,4
procent i två eller flera ämnen.
Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är i år lägre än på många år (76,3%).
Detta efter att värdet tycks ha varit stabiliserat över 80 % och därmed bättre än riket i stort. I år får
detta också genomslag på andel elever som är behöriga till yrkesprogram.
Nationellt har andelen elever som är behöriga att söka in till gymnasieskolans nationella program
minskat över tid. Årets nationella minskning med 1,3 procentenheter för yrkesprogram till (85,6 %) är
den största hittills. Nationellt är andelen behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program är lägst,
men har legat mest stabil jämfört med för övriga program. I Skara kommun var motsvarande andel
elever som är behöriga till yrkesprogram (82,6 %) en minskning med dryga 3 % från föregående år.
Meritvärde
En omständighet att beakta är att pojkarna får lägre meritvärde och får betyg i lägre omfattning i de
olika ämnena än flickorna. Som går att utläsa av statistiken var det 54,6 % som var pojkar och 45,4
% som var flickor våren 2015. Detta påverkar såväl genomsnittligt betygspoäng som meritvärde i
jämförelse med tidigare år och är en viktig faktor att beakta vid jämförelse mellan åren.
30
Nationellt har det genomsnittliga meritvärdet ökat under flera år. Våren 2015 är det nationella
genomsnittliga meritvärdet 217,1 beräknat på 16 ämnen och 224,7 beräknat på 17 ämnen. Det är en
ökning med 2,3 respektive 2,6 meritvärdespoäng sedan föregående läsår. Årets ökning är något
kraftigare än tidigare år. I Skara är det genomsnittliga meritvärdet 206,4 % beräknat på 16 ämnen
och 214,4 beräknat på 17 ämnen.
Könsuppdelat är det flickorna som har ett högre meritvärde än pojkarna. Flickornas genomsnittliga
meritvärde nationellt år 2015 är 229,4 beräknat på 16 ämnen och 238,0 beräknat på 17 ämnen. I
Skara är motsvarande meritvärde 227, 0 i kommunen.
Motsvarande för pojkarnas är 205,4 respektive 212,1. Meritvärdet för såväl 16 som 17 ämnen har
ökat mer bland flickorna än bland pojkarna, jämfört med föregående läsår. I Skara kommun är
meritvärdet 203,7 beräknat på 17 ämnen. Det är andra året i rad som meritvärdet för pojkarna
sjunker i Skara.
Från och med ansökan till gymnasiet läsåret 2014/15 får de sökande som fått betyg i modernt språk
som språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt. D
e elever som ej har godkänt betyg i modernt språk som språkval har meritvärde om max 16 ämnen
och ingår i medelvärdet om 17 ämnen.
I riket var det läsåret 2013/14 67 procent av eleverna som läste moderna språk som språkval och det
var 61 procent som uppnådde godkända betyg i ämnet. Rikssiffror saknas för läsåret 14/15 men i
Skara kommun är det 75 % av eleverna i den kommunala skolan som läste ett modernt språk.
Slutbetyg 9 uppdelat på kön
Källa: http://siris.skolverket.se/
Eftersom elever med utländsk bakgrund har ökat kraftigt i Skara kommun under de senaste åren
som går att utläsa i statistiken som inledde stycket för analys av årskurs 9. Lyfts statistik in i denna
sammanställning om de elever som i statistiken räknas som elever med utländsk bakgrund.
Nedanstående bild visar om eleverna är födda i Sverige eller födda utomlands samt meritvärde för
eleverna.
Annan statistik visar att av eleverna i nedanstående statistik som finns under rubriken ”utlandsfödda
i Sverige” är 17 elever eller 8 % av samtliga elever som gick ut årskurs 9 våren 2015 nyinvandrade
eller med okänd bakgrund. Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har
31
inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Elever med okänd bakgrund är elever
med tillfälliga personnummer samt några enstaka elever med hemliga personnummer.
Betyg årskurs 9
Statistiken nedan avser läsåret 2014/2015 och samtliga huvudmän i Skara kommun. Statistiken
innefattar alltså friskolan Metis och genomsnittligt betygsvärde i årskurs 6.
Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12,5,
C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genom-snittliga betygspoängen
beräknas för de elever som fått A-F i respektive ämne.
Ämne Antal elever
A-F Riket
Totalt
Riket
Flickor
Riket
Pojkar
Riket
Antal elever
A-F Skara
Totalt
Skara
Flickor
Skara
Pojkar
Skara
Modersmål 11766 16,5 17,0 13,6 12 17,9 __ __
Engelska 96391 14,5 14,9 14,1 207 13,2 13,1 13,3
Idrott och hälsa 95470 14,4 14,2 14,6 207 13,7 13,8 13,6
Musik 95667 14,4 15,3 13,6 207 13,4 14,2 12,7
Bild 96 103 14,4 15,8 13,0 207 13,2 14,9 11,9
Hem- och
konsumentkunskap
95737 14,4 15,7 13,2 207 14,4 15,4 13,6
Slöjd 95900 14,6 15,3 13,8 207 13,5 14,7 12,5
Svenska 85002 14,0 15,2 12,8 167 13,2 14,8 11,8
Moderna språk 65860 14,1 15,0 13,2 153 13,5 14,8 12,4
Biologi 94292 13,2 14,0 12,4 207 12,8 13,7 12,1
Teknik 94639 13,6 14,1 13,1 207 12,7 13,2 12,2
Geografi 94909 13,4 14,2 12,7 201 12,7 13,6 12,0
Samhällskunskap 95073 13,5 14,3 12,8 204 13,1 13,6 12,6
Kemi 93345 13,0 13,6 12,4 202 12,9 13,8 12,2
Fysik 93406 12,9 13,4 12,5 201 12,6 13,1 12,1
Historia 94949 13,5 14,1 12,8 199 12,6 13,1 12,3
Religionskunskap 13,6 14,5 12,7 199 13,0 13,9 12,2
Matematik 96747 12,2 12,5 11,9 207 12,3 14,8 11,8
Svenska som andraspråk 12014 8,2 9,2 7,4 40 6,0 6,0 6,1
32
De ämnen där Skaras elever i den kommunala skolan i mest omfattning har fått F är idrott 10 %,
biologi 10%, engelska 10 %, matematik 9 %, kemi 8 %, fysik 7 %, geografi 7 %, teknik 7 %.
De ämnen som har flest A-betyg är idrott 14 %, historia 10 %, biologi 8 %, geografi 7 %.
Nationell information om betygen
Fördelningen av de olika betygsstegen skiljer sig mellan ämnena. Svenska som andraspråk sticker
ut bland ämnena genom att ha en hög andel elever med betyget F och låg andel med de högsta
betygen B och A. I de flesta ämnena erhöll mellan 25–30 procent av eleverna betyget C. Bland de
obligatoriska ämnena är andelen med betyget A störst i engelska och idrott och hälsa. I de icke-
obligatoriska ämnena moderna språk som elevens val och modersmål är andelen elever med betyget
A ungefär tre gånger så stor som i de flesta obligatoriska ämnena. Andelen elever med A i moderna
språk som elevens val har ökat med nästan 6 procentenheter sedan våren 2014. Fysik, kemi,
matematik och teknik har tillsammans med svenska som andraspråk lägst andel A. Så var fallet
även föregående läsår, men andelen A har ökat något. I ämnet matematik är det en hög andel elever
som har betyg F och E samt låg andel A. Det överensstämmer med föregående år även om
respektive an-del med F och A har ökat.
Källa: PM Slutbetyg i grundskolan våren 2015 Dnr 5.1.1- 2015:1103
Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9 Svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska
Rapporten visar statistik om det finns minst 15 elever i årskurs 9 med både slutbetyg och provbetyg
i ämnena svenska, matematik eller engelska. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall
33
34
Gymnasieskolan
När det gäller Katedralskolans resultat går det att utläsa att det är fler elever procentuellt av totalt
antal elever som studerar på ett yrkesförberedande program än i riket. I riket är det generellt så att
eleverna på vid de studieförberedande programmen presterar bättre genomsnittligt betyg än
motsvarande elever som studerar vid ett yrkesförberedande program. Detta faktum gäller också för
Katedralskolans program, vilket får genomslag på de genomsnittliga betygspoängen.
Katedralskolan har haft en kraftig ökning av elever på språkintroduktion som står öppen för
ungdomar som nyligen har anlänt till Sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för
behörighet till ett yrkesprogram. Nyanlända elever som erbjuds språkintroduktion kan inte samtidigt
erbjudas yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.
Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i
gymnasieämnen. Språkintroduktion får kombineras med utbildning i svenska för invandrare och
motsvarande utbildning vid folkhögskola.
En utmaning för eleverna från IM är att påbörja ett nationellt program efter två år i Sverige och
klara av att nå kunskapskraven i de olika kurserna. Detta är speciellt påtagligt för de elever som valt
ett yrkesprogram. Exempelvis medicinska termer/facktermer inom flera kurser på vård och
omsorgsprogrammet kan utgöra hinder för eleven att nå kunskapskraven.
Elever med avgångsbetyg
35
Nationellt är andelen elever som tagit examen inom tre år från nationella program 73,7 procent år
2015. Katedralskolan i Skara uppvisar en något bättre genomströmning med 76,2 %.
Nationellt har det skett en ökning av andelen elever med examen inom tre år. Det gäller både
yrkesprogrammen och högskoleförberedande programmen. Skara har ökat genomströmningen med
0,7 % från våren 2014 på de nationella programmen, samt med 1,1 % på yrkesprogrammen.
36
För att få en gymnasieexamen krävs bland annat att 2250 av 2500 kurspoäng ska vara godkända.
Det finns också kurser som eleven måste ha godkänt i för att få en examen. För yrkesexamen gäller
godkänt i svenska 1, matematik 1, engelska 5, gymnasiearbetet samt i programgemensamma ämnen
om 400 poäng. För högskoleförberedandeexamen gäller godkänt i svenska 1, 2 och 3, matematik 1,
engelska 5och 6 samt gymnasiearbetet. Dessa kurser är viktiga nycklar för att nå en examen.
Betyget F, d.v.s. inte godkänt, i någon av dessa kurser innebär att eleven går miste om examen.
Den genomsnittliga betygspoängen för riket för elever som slutförde yrkesprogram med examen
eller studiebevis om minst 2500 poäng våren 2015 är 12,9. I Skara är motsvarande 12,8. För
yrkeseleverna som slutförde gymnasieskolan i riket våren 2014 var den genomsnittliga betygs-
poängen 13,0. Motsvarande för Skara var 13.0. Observera att naturbruksgymnasiets elever på
Uddetorp ingår i denna statistik. Den genomsnittliga betygspoängen i riket för samtliga elever som
slutförde högskoleförberedandeprogram med examen och studiebevis om minst 2500 poäng våren
2015 är 14,5. För Katedralskolan i Skara är motsvarande 14,4.För eleverna på högskoleför-
beredande program i riket våren 2014 var den genomsnittligabetygspoängen 14,6.
Statistik för elever som lämnat gymnasieskolan folkbokförda i Skara kommun
Andelen elever i riket som påbörjade studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad
gymnasieutbildning uppgick år 2012 till 44,7 procent. Läsåret 2013/2014 har den nationella
statistiken ändrats till ungdomar som studerar på högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasie-
utbildning. Av elever folkbokförda i Skara är 35 % studerande på högskola/universitet.
Motsvarande för riket är 31,7 %. Skara placerar sig därmed på 43 plats i riket.
En ny nationell målindikator är ungdomar som studerar på annan studiemedelsberättigad utbildning
än högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning. Det är 10 % av Skaras ungdomar
som studerar inom exempelvis folkhögskola, komvux, yrkeshögskola etc. två år efter fullföljd
gymnasieutbildning. Motsvarande statistik för riket är 9%. Statistik från år 2014 visar att 27 % av
Skara kommun ungdomar var etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasie-
utbildning.
År 2014 var det 9,9 % av invånarna i Skara kommun i åldern 17-24 år som varken studerade eller
arbetade.
37
Relationen mellan nationella kursprov och kursbetyg
Ett observandum är att eleverna på Katedralskolan generellt får avsevärt mycket högre kursbetyg än
de nationella kursproven i ämnet matematik. Detta är något att titta vidare på och följa framöver.
38
Vuxenutbildningen
SFI- svenska för invandrare
Från starten av hösten 2014 till hösten 2015 har elevantalet ökar kraftigt på SFI. Vid ingången av
läsåret 2014 var ca 190 elever inskrivna och ett år senare fanns ca 320 elever på SFI. Under hösten
2015 var hälften av eleverna på SFI i Skara inskrivna inom etableringen. Det innebär att deltagarens
etableringsplan ska omfatta aktiviteter under högst 24 månader (ramtid på 36 månader) och bland
annat innehålla Svenska för invandrare (sfi). Etableringsplanen omfattar personer mellan 20 och 65
år som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande och deras anhöriga. Den
andra gruppen som har rätt att läsa SFI är den som saknar sådana grundläggande kunskaper i
svenska språket som utbildningen syftar till att ge och som är bosatt i landet och folkbokförd här
enligt folkbokföringslagen. Rättigheten gäller för den som är bosatt i landet, från och med andra
kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år. Ingen övre åldersgräns definieras i skollagen.
Det har varit en utmaning under läsåret 2014/2015 då arbetslaget genomgått en omfattande
förändring då verksamheten i princip fördubblades både till antal elever och lärare. För att klara av
det har arbetet med att skapa rutiner systematiserats och idag finns ett väl fungerande arbetslag. De
signaler som kommunen har fått är att elevantalet kommer att öka kraftigt ännu en gång från hösten
2016.
Det finns en stor vilja till utveckling och förbättring bland personalen på SFI. Som beskrivits
tidigare i detta dokument har SFI fått statsbidrag för att utveckla genrepedagogik. På lång sikt är
målet att arbetslagets gemensamma arbetssätt med genrepedagogiken som grund ska öka kvalitet
och likvärdighet i undervisningen för alla sfi-deltagare, oavsett kurs och nivå. På kort sikt förväntas
en ökad litteracitet genom att eleven lär sig använda olika strategier för såväl muntlig förmåga som i
sin läsning och textskrivning. Att känna till och kunna välja olika strategier beroende på genre ger
eleverna en ökad självtillit och tilltro till sin egen förmåga. På så sätt når de, enligt forskning en
högre måluppfyllelse.
När det gäller måluppfyllelsen behöver vuxenutbildningen ta fram egen statistik som analyseras i
samband med kvalitetssammanställningen. På nationell nivå har Skolverket påbörjat arbetet med att
sammanställa detta för vuxenutbildningen.
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
En vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret
det år då han eller hon fyller 20 år om eleven är bosatt i landet, saknar sådana kunskaper som
normalt uppnås i grundskolan, och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Den som
har rätt att delta i utbildning enligt ovan har också rätt att delta i sådan utbildningen även i en annan
kommun är hemkommunen, om utbildningen tillhandahålls där. I Skara finns möjligheten att läsa
ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska motsvarande högstadienivån för
vuxna. Under året har behovet av undervisning ökat då elever från SFI som fortsätter att läsa upp
sina betyg går vidare till grundläggande utbildning.
Under 2016 behöver denna verksamhet utökas personellt för att klara av att utbilda de som söker till
oss. Det är framförallt svenska som andraspråk och engelska som växer. Under hösten 2015 har
39
flera elever fått vänta några månader för att få påbörja utbildningen då undervisningsgrupperna varit
fulla. Ett behov finns av att påbörja utbildning i samhällskunskap i Skara.
Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
Varje kommun ska erbjudas utbildning på gymnasial nivå. Hemkommunen ansvarar för att de som
har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Kommunen ska sträva efter att
därutöver erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Kommunerna åläggs ingen
skyldighet att anordna gymnasial vuxenutbildning i någon viss omfattning men de ska sträva efter
att utbildning erbjuds i den utsträckning som motiveras av invånarnas behov och efterfrågan.
Idag finns vuxenutbildning på plats i Skara inom vård och omsorg samt inom gymnasiekurser i
svenska, engelska och matematik. Idag saknas utbildning på plats i Skara i tex. svenska som
andraspråk och naturkunskap. Något som det finns stor efterfrågan på från våra invånare. Idag kan
de erbjudas att studera svenska som andraspråk och naturkunskap via distans eller att kommunen
köper plats om det finns ledigt i några av våra grannkommuner. Erfarenheten är att de som har
behov av svenska som andraspråk misslyckas med sina studier då de flesta behöver mer stöd på
plats än vad de kan få genom distans. Under läsåret 14/15 har ca 280 kurser lästs på distans av
kommuninvånare. Inför så gott som varje beviljande av att läsa kurser har SYV kontakt med
respektive elev så att det är rätt kurser som eleven läser för att exempelvis nå behörighet till en
speciell utbildning på högskola/universitet. Trycket på studie- och yrkesvägledning har ökat
markant under året som gått. Behovet har ökat ytterligare under hösten 2015. Dessutom har ca 150
elever läst någon av kurserna på plats i Skara. Elever nekas att läsa kurser på vuxenutbildningen om
det inte finns behov av att läsa upp behörighet för att söka sig vidare i utbildningsystemet.
Det finns statsbidrag att söka för komvux och för yrkesvux. När det gäller dessa statsbidrag finns ett
samarbete i Skaraborg för att få ut mesta möjliga utbildning för pengarna. 50 % av medlen läggs i
en gemensam pott i Skaraborg. Den andra halvan tilldelas den enskilda kommunen. I Skara
kommun går dessa medel till vård och omsorgsutbildningen.
De yrken där kommunen i nuläget har möjlighet att bevilja plats utifrån tilldelade medel är de som
enligt arbetsförmedlingen är listade som bristyrken eftersom det är till dessa som statsbidragen går.
Vuxenutbildningen får därför neka invånare som vill läsa andra utbildningar eller som inte får en
plats genom yrkesbyrån. Det finns ett könsperspektiv i denna problematik då de flesta yrken enligt
bristyrkeslistan är traditionella mansyrken. I nuläget är det endast vård och omsorgsutbildningen
som får anses vara ett kvinnodominerat yrke som finns med.
Särskild utbildning för vuxna
Målet för den särskilda utbildningen är att vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärn-
skada ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och
sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin
personliga utveckling. Kommunen har krav på sig att tillhandahålla särskild utbildning för vuxna.
Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande och på gymnasial nivå. I nuläget finns ca 25
elever inskrivna i verksamheten. De deltar i olika omfattning och läser olika antal kurser.
top related