berit larsson, - jämställ.nu · berit larsson, göteborgs universitet . k r k ? konferensen...
Post on 25-Oct-2020
2 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Berit Larsson, Göteborgs Universitet
Vad är normkritik
och varför normkritik?
Konferensen Jämställdhet 2.0 6 november 2014
BERIT LARSON
FD Genusvetenskap med inriktning mot filosofi berit.larson@gu.se
KVINNOFOLKHÖGSKOLAN och
GÖTEBORGS UNIVERSITET PIL-enheten
norm
norm (latin noʹrma ’rättesnöre’, ’regel’), det ”normala” eller godtagna beteendet i t.ex.
en social grupp; konvention, praxis.
Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör
överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska,
tekniska etc. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och de utgör medel
för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som bejakar dem.
De formella lagarna uttrycker en del av samhällets normsystem, andra finns nedlagda i
traditioner, seder och bruk.
Författare:
Lars Bergström
Nationalencyklopedin, norm, http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norm
VÄRDERINGAR Normer
A/tyder Handlingsprinciper (hållning, inställning) handlingsanvisningar
seder, vanor, tradi7oner, juridiska lagar, regler beteenden och föreskri>er
NORMTYPER
Konstruktiva normer: t.ex. fotbollsregler, grammatiska språkregler Kompetensnormer: anger vem eller vilka som skall eller bör fatta beslut, utföra bestämda handlingar eller ta ansvar för resultaten. Handlingsnormer: Föreskriver hur människor skall eller bör handla.
MORALISKA NORMER SOCIALA NORMER • Anger vad som uppfattas som rätt
och riktigt uppförande.
• Normbrott manifesterar sig genom förlust av socialt anseende eller social respekt.
• Sociala normer anses vara verksamma eftersom de internaliserats.
Konsekvens- etiska normer
Sinnelags- eller dygdeetiska normer
Handlingsnormer
NORMERS FUNKTION
Ett redskap för att styra och
kontrollera individer, grupper,
organisationer och
institutioner
Ett redskap för integration,
sammanhållning och gemenskap
Normer
SYMMETRISKA NORMER (konjunkta)
Vänder sig till alla deltagare i en grupp. (Normens adressat och normens målgrupp sammanfaller) t.ex. ”det är fel att stjäla”
ASYMMETRISKA NORMER (diskonjunkta)
Skapas för en grupp som man själv inte tillhör t.ex. ”barn skall lyda sina föräldrar”
Källa: Coleman (1990), Foundations of social theory
Vem är den Andra? –vårt förhållande till annanhet, till skillnad och olikhet–
Vem är jag?
Två sätt att tänka som har problem med ”den Andra” LIKHETs-ideologi
bara de som redan definierats som
”nära” kan verkligen vara lika.
De andra får nöja sig med att
”likna oss”.
NÄRHETs-ideologi bara de som redan definierats som ”lika”
som kan vara inkorporerade med varandra
och därmed nära varandra.
De andra får hålla sig borta.
Vi är alla inordnade i olika sammanhang och kontexter där vi bär privilegier eller är underordnade! Frågor man bör ställa sig: • Vem är bärare av skillnad? • Vem tillhör och vem tillhör inte? •När och i vilka sammanhang är klass, etnicitet, kön, sjukdomsdiagnos, funktionsnedsättning, hudfärg etc. viktigt? •Vilka är de centrala maktförhållandena (makt och ojämlikhet) beroende av?
Normer / avvikelser
v Funktions-normalitet
v Köns-normalitet
v Sexualitets-normalitet
v Etnicitets-normalitet
v Vithets- normalitet
v Friskhets-normalitet
Så snart som vi undanröjer pluralitet, så snart som
vi fjärmar oss från de andras särskildhet i försök att
kontrollera deras responser, kommer vi att beröva
oss själva och de andra möjligheten till handlande
och därmed subjektivitet.
Filosofen Hannah Arendt
ett ord en term
ett uttryck
en företeelse en relation
en egenskap
ett begrepp BETYDER
BETECKNAR INGÅR I likavärde Jämlikhet Jämställdhet normkri2k
ett ord en term ett uttryck
en företeelse en relation en egenskap
ett begrepp BETYDER
BETECKNAR INGÅR I Rä4visa Makt Demokra2
Vad är makt?
- en egenskap?
- en relation? - en förmåga? - användandet av en förmåga? - något man har? - något som utövas?
av agenter (individuellt eller kollektivt)? av strukturer eller system?
Hur utövas makt?
makt
Foucault: en process
Gramsci: hegemoni som bygger på ömsesidighet
Habermas: kommunikativt handlande
Latour: När ett kollektiv handlar med framgång uppstår makt som kan stabiliseras.
Bourdieu: ekonomisk och symboliskt kapital
Young: asymmetrisk ömsesidighet
Den maktlösa får inte:
• möjlighet att använda och utveckla sina talanger
• har inte makt över och frihet i sitt arbete
• blir ofta respektlöst bemött på grund av
den sociala position hen intar på det sociala fältet
RÄTTVISA ORÄTTVISA
Fördelning av resurser, inkomster, ägodelar
Kan fördelas och ägas (fördelnings-paradigmet)
- att ha
Rättigheter, möjligheter, självrespekt
Relationer, inte ting.
Något man gör
– att göra
Hinder för människors utveckling och strävande
• Dominans ex. olika härskartekniker ”
• Förtryck exploatering marginalisering maktlöshet kulturell dominans våld
Iris Marion Young
Ø Vilken slags aktörer har räP aP framställa räPviseanspråk?
Ø Vems intressen och problem bör beaktas?
Ø Vem 7llhör den krets som har räP 7ll likabehandling?
Hur bör vi avgränsa frågor om rä@visa i en globaliserad värld?
Diskrimineringslagen Ø KÖN Ø KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET
Ø ETNISK TILLHÖRIGHET
Ø FUNKTIONSHINDER
Ø SEXUELL LÄGGNING
Ø ÅLDER
Ø RELIGION
De jämställdhetspolitiska målen
① En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattande.
② Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
③ Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
④ Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
JÄMLIKHET / JÄMSTÄLLDHET
Jämlikt deltagande mellan vilka?
Jämlikt deltagande av vilka i vilka sociala situationer?
VAD skall jämlikt fördelas? VEM ingår i jämlikheten?
HUR skall jämlikheten genomföras?
Få syn på makEördelningar
”Organisationer, föreningar och nätverk behöver få syn
på vilka kroppar som finns på vilka positioner, vilka
kompetenser som premieras, hur rekryteringsprocesser
ser ut, hur underlag, protokoll och beslut delas och så
vidare.
Citat ur Vinthagen och Zavalia, Normkreativ, Premiss förlag, 2014, s. 60.
NORM / NORMBRYTARE (avvikare)
Normal Onormal Privilegierad Marginaliserad Subjekt Objekt
En social konstruktion av normalitet
NORMKRITISK GRANSKNING UR
Systemperspektiv Positivt: Integration
Negativt: strukturell diskriminering
Enskilda individers relationer till varandra
Positivt: gemenskap och samhörighet
Negativt: stigmatisering, exkludering,
trakasserier…
Diskriminering i kontrakt
STRUKTURELL NIVÅ (Vilar på ett samhällskontrakt)
Diskriminering i kontakt INDIVIDUELL NIVÅ (har ofta sin utgångspunkt i det samhälleliga kontraktet, men styrs också av andra faktorer)
Eek-Karlsson & Elmeroth (2013), Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, s. 131
Spivak: före-träda ≠ re-presentera
Iscensättning av världen i representationer
RE-PRESENTERA (framställa)
Hur den skrivs, beskrivs, illustreras
Representation inom subjektsteori
RETORIK SOM TROP
FÖRE-TRÄDA (representera)
Maktutövande
Representation inom stat och politik
RETORIK SOM ÖVERTALNING
Afrofobiska hatbrott
Afrofobi, en kunskapsöversikt över afrosvenskarnas situation i dagens Sverige,
Rapport Arbetsmarknadsdepartementet, 2014 (Tobias Hübinette, Samson Beshir & Victoria Kawesa)
• Ur ett normkritiskt perspektiv är det i första hand den Västerländska
självbilden samt vithet som norm som är föremål för kritisk granskning.
Strukturellt förtryck
• Normer, sedvanor och symboler som aldrig ifrågasätts
• Föreställningar som ligger inbäddade i institutionaliserade regler och rutiner
• De samhälleliga konsekvenserna av dessa regler och rutiner är allmänt omfattande och åtlydda
• Omedvetna föreställningar och beteendemönster bland vanliga hyggliga medmänniskor, i medier och kulturella stereotyper
① Upprepad önskvärdhet
② Dikotomisering av kön
③ Differentiering av sexualitet
④ Positionernas hierarki
⑤ Marginalisering
⑥ Problematisering
⑦ Personifiering
Sju processer för att synliggöra heteronormen i sin helhet enligt Mattias Lundin:
Mattias Lundin, ”Heteronormativitet- vad är det?” i Elmeroth (red.), Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, Studentlitteratur, 2013, s. 63 ff.
① En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattande.
② Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
③ Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
④ Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
De jämställdhetspolitiska målen
① Upprepad önskvärdhet
② Dikotomisering av kön
③ Differentiering av sexualitet
④ Positionernas hierarki
⑤ Marginalisering
⑥ Problematisering
⑦ Personifiering
Sju processer för att synliggöra heteronormen i sin helhet enligt Mattias Lundin:
EN NORMKRITISK GRANSKNING AV JÄMSTÄLLDHETSMÅLEN Vilka är bakomliggande värderingar och normer? Vad eller vilka exkluderas, marginaliseras, osynliggörs…?
1. TVÅKÖNSNORMEN Två kategorier dvs. kvinnor och män, flickor och pojkar
2. HETERONORMEN Bygger på en heteronormativ matris
3. NORMER OM FEMININT OCH MASKULINT
4. MONOGAM FAMILJENORM
5. UPPREPAD ÖNSKVÄRDHET av tvåkönsnorm, heterosexualitet, feminitetsnorm/maskulinitetsnorm, familjenorm
Hur kan vi kombinera människors olikhet med jämlikhet?
Att vara olik och jämlik
Det finns tillfällen i livet då frågan om man kan
tänka på annat sätt än man tänker, och se på annat
sätt än man ser, är nödvändig att ställa, om man vill
fortsätta att betrakta och fundera.
Michel Foucault, Övervakning och straff.
Sv. övers. 1986, s. 12
top related