datorhistoria ht10 lennart petersson

“FRÅN FINGRAR OCH TÅR TILL SMARTPHONES”

DATOR- ELLER BERÄKNINGSHJÄLPMEDLENS HISTORIA

Lennart Petersson

lennart.petersson@ituniv.se

LITE LÄNKAR

• http://www.computerhistory.org/• http://www.smilemu.org/• http://www.neatorama.com/2008/01/25/the-

wonderful-world-of-early-computing/• http://en.wikipedia.org/wiki/

History_of_programming_languages• http://en.wikipedia.org/wiki/Computer_history• http://www.pcworld.com/printable/article/

id,141699/printable.html• http://www.tekniskamuseet.se/1/314.html• http://www.slideshare.net/billder/history-of-the-

button-at-sxsw

FÖRHISTORIA

Fingrar och tår Abakus eller kulram.

Tidigaste varianter redan 2400 f.kr i Babylonien. Vanligt i Kina och Japan långt fram i våra dagar.

ANTIKYTHERA Antikythera mechanism, hittad utanför den grekiska

ön Antikythera i början av 1900-talet. Troligen från 100-150 f.kr. För astronomiska beräkningar. Se t ex: http://www.antikytheramechanism.gr/

Se också: Jo Merchant, Decoding the Heavens

NAPIER’S BONES

John Napier, skottsk matematiker (1500-talet) som uppfann bl.a. logaritmerna. För multiplikation och division.

RÄKNESTICKAN

Räknestickan (1621), för logaritmer, multiplikation, division, trigonometriska op. osv. Ej addition och subtraktion. Användes in på 1970-talet då den utkonkurrerades av digitala räknare.

MEKANISKA RÄKNARE

Wilhelm Schickard (1623) och Blaise Pascal (1645), mekaniska räknare addition och subtraktion, jfr. vägmätare.

GOTTFRIED LEIBNITZ (1646 -1712)

Tysk matematiker (bl .a.) Binära talsystemet Mekanisk räknemaskin

JACQUARD

Jacquard:s vävstol Det vävda mönstret

styrdes via hålkort

CHARLES BABBAGE

The Difference Engine, för att beräkna matematiska tabeller för logaritmer och annat, dessa innehöll ofta felaktigheter.

THE DIFFERENCE ENGINE

Replika byggd under 1990-talet. 2600 kg tung, originalet aldrig färdigt.

Se t ex London Science Museum:

http://www.sciencemuseum.org.uk/onlinestuff/stories/babbage.aspx

THE ANALYTICAL ENGINE

Babbage efterföljande försök, styrdes via hålkort för att kunna beskriva generella matematiska problem. Blev ej heller den klar, pga. ekonomiska, politiska problem.

ADA LOVELACE

Lord Byrons dotter, ofta kallad den första programmeraren.

Beskrev hur man med Babagge’s Analytical Engine kunde beräka “Bernoulli number”

Och namngav ett programspråk.

GEORGE BOOLE (1815 - 1864)

Irländsk matematiker Boolsk algebra. AND, OR, NOT Dåtiden fattade inte vad man

skulle ha detta till. Claude Shannon, 1938,

använde boolsk algebra för att beskriva elektriska relän, dvs. Ursprunget till våra digitala datorer.

HOLLERITHS TABULERINGSMASKIN

Holleriths tabuleringsmaskin användes vid den amerikanska folkräkningen 1890, den förra (1880) tog 8 år att beräkna och man antog att 1890:s skulle ta 13 år.

Använde hålkort. Och 1890:s folkräkning tog med Holleriths

maskin bara 18 månader att genomföra. Användes av försäkringsbolag mm. Till

redovisning. Holleriths företag var ett av urspungen till IBM.

HÅLKORT

Holleriths maskin använde hålkort som indata. Hålkort användes långt in på 80-talet som ett sätt att

mata in data. Ett kort motsvarade 80 tkn eller kolumner.

MEMEX

Vannevar Bush; As We May Think; Atlantic Monthly; July 1945

Hade en idé om att kunna relatera alla de böcker och annat skrivet material som någon var intresserad av. Där allt material sparades på mikro fiche. Men återigen stannade idén som ett papperprojekt men har nu återuppstått med hjälp av hypertext, Webb och sökmotorer.

Engelbart och Licklieder inspirerades av dessa tankar.

MEMEX

DE FÖRSTA DATORERNA1940- och 1950-talet

Z3

Konrad Zuse, tysk Skapade 1941, den första programmerbara

datorn. Använde kasserade telefonrelän. Användes för

utformning av flygplan. Klockfrekvens på 5 - 10 hz!!!!! Binär aritmetik.

ATANASOFF–BERRY COMPUTER

Den första elektroniska datorn, 1941 Massa patentbråk med Eniac-folket

COLLOSUS

Engelsk dator som användes för att knäcka tyskarna krypto under andra världskriget.

Har inte fått så mycket uppmärksamhet då det mesta hemligstämplades efter kriget.

MARK 1

Amerikansk dator, 1943 3 beräkningar per sekund! 16 meter lång, 4700kg, 800km kabel.

ENIAC

Den första elektroniska generella datorn, klar 1946

För amerikanska armens ballistiska tabeller

167 m2, 150 kilowatt

EDVAC

Eniacs efterföljare Binär Klart mindre än Eniac, bara 45m2

BARK OCH BESK

Två svenska dator från början av 50-talet Besk var en snabbaste datorn i världen under en

kort period Se: http://www.smilemu.org/ som beskriver SMIL en impl. av Besk i Lund.

NÅGRA KÄNDA NAMNVäldigt godtyckligt valda

JOHN VON NEUMANN

Ungersk/amerikansk matematiker som höll på med det mesta inom matematiken, alltifrån logik till atombomber.

Och inom datorområdet är han känd för begrepp “stored program concept” eller “Von Neumann architecture”. Dvs. att datorminnet kunde användas till att både lagra program och data. EDVAC var en av de första datorerna enligt detta koncept.

ALAN TURING

Engelsk matematiker Under 2:dra världskriget baserad i

Bletchley Park där han arbetade med kryptoanalys

Utformade den sk. “Turing Maskinen”, universiell beräkningsbarhet

Turing Testet, när kan ett program upplevas som “mänskligt”

GRACE HOPPER

Arbetade med Mark 1 och 2 Myntade begreppet Bug Cobol (Sent 50-tal)

DOUGLAS ENGELBART

Pionjär inom områden som Hypertext och GUI (användargränssnitt).

Den första datormusen, ca. 1965

ENGELBART, FORTS.

Human Augmentation System It seemed clear to everyone else at the time that nobody would ever

take seriously the idea of using computers in direct, immediate interaction with people. The idea of interactive computing—well, it seemed simply ludicrous to most sensible people. (Engelbart,1968)

DATORGENERATIONER

Generation Noll

DATORGENERATIONER

Första generationens datorer, –1958 Assembler, Fortran

Andra 1959 – 1965 Transistorn, 1958 Programspråk som COBOL, LISP, APL, ALGOL

DATORGENERATIONER

3:dje Generationens datorer, 1964 – 1972 IBM/360 stordatorer

Minidatorer, Dec:s PDP-8

NÅGRA GODTYCKLIGA NEDSLAG I HISTORIENDatorer, spel, programvaror som förändrat världen

Moores Law, “Processor complexity doubled every two year”

Basic, 1965, Pascal 1971 (programmeringsspråk) 1971, den första mikroprocessorn, Intel 4004

1972 - Den 4:dje generation, LSI och VSLI kretsar

1972, C (programmeringsspråk)

HP:s första miniräknare 1972

1973 Ethernet, TCP/IP började utvecklas året innan

1975 Microsoft grundades

1976, den första “superdatorn” Cray-1

Bevingat ord, Ken Olson VD Digital Equipment, 1977 “There is no reason anyone

would want a computer in their home.”

Och det blev fel med en gång för samma år kom Apple II

Fast jämförelsen haltar väl:-) En tre-fas, några kubikmeter

stor dator skall nog inte jämföras med en hemdator (i alla fall inte på den tiden)

Ataris “Space Invaders” 1978, “Astroids” året efter

1978 Motorolas 68000 processor

1980, VIC-20 och Sinclairs Z80, våldsamt populära “hemdatorer”, med flera efterföljare. Pac-Man samma år

1981, Xerox “Star”, det första datorsystemet som hade ett WIMP interface (Windows, Icons, Menues, Pointers”, kostade $16.000

“It's a little sobering to reflect that most of what we have learned to add to GUIs since 1973 is eye candy.”

Eric S. Raymond, The Art of Unix Usabilityhttp://www.catb.org/~esr/writings/taouu/html/

1981, IBM PC. Persondatorn är född, revolutionen har börjat:-)

MS-DOS 1 1981, TCP/IP protokollet

är färdigdefinierat, klart för en revolution till.

Apple Lisa, 1983 IBM XT, med 10Mb hårddisk, 128Kb RAM, floppy,

monitor och skrivare för bara $5000 samma år

1984, Apple Macintosh, introducerad med världens bästa reklamfilm:-) http://www.youtube.com/watch?

v=OYecfV3ubP8&feature=related

1985, Postscript (skrivarspråk), Windows 1 1985 Tetris 1987 Windows 2 Macintosh 2 och SE med hela 4Mb Ram och SCSI

interface IBM PS/2 med VGA skärm 1989 Word Wide Web 1989, Microsoft Office 1990, Adobe Photoshop

1991, Linux kernel ser dagens ljus 1991, Internet börjar användas kommersiellt,

dvs. DEC och IBM började skicka email. 1992 Windows 3.1 1993, Doom, Pentium processorn, Windows NT,

NCSA Mosaic den första web-browsern 1994 Linux 1.0

1994, Det första SPAM:et skickades ut på Usenet 1995

Windows 95 Playstation Java

1996 ICQ, Hotmail

1997 Pentium II

1996 – AMD börjar släppa processorer som konkurrerar med Intel

1998 iMac Windows 98

2000 Y2K inte ett problem:-) Windows 2000 Playstation 2 Pentium IV

2001 iPod

2002 Mac OS X

2004 Firefox 1.0

2006 Apple byter till Intel processorer Playstation 3 och Nintendo Wii

2007 Windows Vista

EFTER 2000 (MYCKET UNGEFÄRLIGT)

Web 2.0, Social networks (Facebook, Flickr, bloggar, Twitter, wikis)

Bredband Smartphones, NetBooks, PDA:ns “död”, iPad Cloud Computing Sjunkande lagringspriser Fildelning Mängder av Internet relaterade lagar

FRA, IPRED, datalagringsdirektivet