det salutogena perspektivet

Det salutogena perspektivet

Salutogenes kommer ifrån grekiskan och betyder ”Hälsans ursprung”, detta

innebär att man försöker hitta och utveckla de faktorer som skapar hälsa.

Varför

• Inom traditionell medicin har man alltid letat efter orsaker till sjukdom.

• Enligt det här sättet är hälsa ett normaltillstånd och ohälsa en avvikelse.

• Med ett salutogent perspektiv söker man istället orsakerna till hälsa.

Aaron Antonovsky (1923-1994)

• Han gjorde en studie på kvinnor i klimakteriet och fascinerades av en grupp judiska kvinnor som överlevt terrorn i andra världskrigets koncentrationsläger utan att ta någon större skada.

• Han började då sin forskning kring salutogena faktorer.

Maskrosbarn

• Svåra uppväxtförhållanden och liv kantat av traumatiska händelser.

• I salutogen forskning har man intresserat sig mycket för dessa barn och hur de lyckas klara av sin situation.

• Vad är det som gör att dessa barn trots sin tuffa uppväxt lyckas skapa en stark identitet och klara sig bra i livet.

Salutogena faktorer• Saker hos individen och

omgivningen som har en skyddande effekt.

• Dessa faktorer kan jämföras med en krockkudde eller en cykelhjälm, om olyckan är framme blir inte skadorna så stora.

• På samma sätt blir inte skadorna så stora vi en svår uppväxt eller traumatiska händelser om individen har dessa faktorer i sin närhet.

• Salutogena faktorer finns i individen, i familjen, i det sociala nätverket bland annat.

KASAM – känsla av sammanhang

• Aaron Antonovski kom fram till att det finns något speciellt hos de individer som klarar sig bra trots svåra förhållanden.

• Han fann att de har en ”känsla av sammanhang”.

• Deras sätt att hantera livet gör dem till en naturlig del i ett större sammanhang.

De tre grundkomponenter som finns hos individen och som ökar chanserna till välmående.

BegriplighetHanterbarhet

Meningsfullhet

Begriplighet

• Begriplighet handlar om att man upplever sig själv och omvärlden som strukturerad, begriplig och förutsägbar.

• Man har alltså en viss förståelse om hur man själv och omgivningen fungerar.

• Här finns ingen känsla av kaos.

Hanterbarhet

• Man har dom resurser som behövs för att kunna hantera sin omvärld, inom sig eller i sin omgivning.

• Man har tilltro till sin egen förmåga att lösa problem och lägger inte över kontrollen på andra.

• Man ser sig inte som ett offer utan som herre över sitt eget liv.

Meningsfullhet

• Man är delaktig i sitt egna och i andras liv.

• Man har betydelse.• Man får något

meningsfullt tillbaka genom sin medverkan.

Mitt välmående är ingen annans ansvar

Jag har koll på läget!

Jag är inget offer

Jag kan påverka mitt eget liv!

Det är bara jag själv som kan göra mig lycklig!

Det här kan jag hantera!

Mitt välmående är ingen annans ansvar!

Livet är spännande!

Ett holistiskt arbetssätt

• Ett helhetsperspektiv där man ser på alla aspekter och faktorer som påverkar hälsan.

• När man mår dåligt är det lätt att fastna i detaljer som exempelvis en ömmande tå.

• Man ser istället till helheten.• Istället för att fokusera på det

som är dåligt så försöker man istället se helheten och hur mycket som trots allt är bra.

Se saker från den ljusa sidan

• Man försöker se det positiva.• En tonåring som har stränga,

tjatiga föräldrar kan vara glada att de har föräldrar som bryr sig.

• En del saker har inte något positivt i sig, men då får man försöka se allt annat positivt i sitt liv.

Självkänsla /självförtroende

• Självkänslan är individens bedömning av sig själv. Är man tillräckligt bra? Duger man?

• Självförtroende är individens förtroende för den egna förmågan. Hur mycket klara man av? Kommer man att lyckas eller misslyckas?

Bägge dessa har visat sig vara viktiga salutogena faktorer.

• Självkänsla och självförtroende hänger inte alltid ihop. En person kan ha lågt självförtroende (det här klarar jag inte) men hög självkänsla (men jag accepterar det och tycker att jag är bra ändå).

• En annan person kan ha högt självförtroende (det här fixar jag lätt som en plätt), men ändå ha låg självkänsla ( men jag duger ändå inte, jag är ändå inte tillräckligt bra).

• Man kan stärka sin självkänsla och självförtroende.

• Alla är bra på något.• Genom att

uppmärksamma individer och ge dem bekräftelse och återkoppling, visar man att de duger som de är.

Uppmuntra det positiva

• Om individen gör bra ifrån sig.

• Är en riktigt bra kamrat.

• Kommer med bra ideer.

Coping• Förmågan att hantera

motgångar.• Används mycket inom

stressforskning, psykosomatik och psykoterapi.

• Alla människor har olika sätt att hantera motgångar – vissa fungerar bra andra mindre bra.

• Positiv coping handlar om att acceptera motgångar på ett balanserat sätt. Inte förtränga och inte heller älta och låta dem ta över.

Hur kan man träna sin förmåga att klara situationer och känslor?

• Samtala, reflektera och analysera sina strategier för coping och diskutera för- och nackdelar.

• Ta fram positiva strategier för coping och eventuellt ändra sina vanor.

• Träna på svåra situationer för att lära sig hantera dem.

Ansvarstagande

• Ansvar för det egna livet

• Vanligt att människor med negativ livssyn lägger över ansvaret på andra.

• Dessa personer ser sig som offer för omständigheter, utanför den egna kontrollen.

• Frihet och ansvar kan vara tunga bördor.

Ett skratt förlänger livet =)

• Skratt och leenden smittar.

• Humor knyter samman människor.

• Skratt och glädje ökar den sociala kompetensen.

• Skratt och glädje ökar självkänslan och självförtroendet.

• Humor skapar kreativitet.• Många svårigheter kan

bearbetas med humor.

• Titta på sid.74 och 75 och fundera över vilka salutogena faktorer du har.

• Skriv 10 saker du är bra på, berätta det sedan för någon annan.

• Hur gör du för att klara av svåra situationer, vilken är din strategi?

• Vad har du lärt dig av det här kapitlet?