lednings- och verkanssystemutveckling sedan 1990-talet...
Post on 21-Aug-2020
9 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Lednings- och verkanssystemutveckling
sedan 1990-talet – vad har vi lärt oss?
Göran Kihlström FHT
Lednings- och verkanssystemutveckling sedan 90-talet – vad har vi lärt oss
• Kort sammanfattning av 90-talet
• Översiktliga projektbeskrivningar och uppnådda resultat inom områdena:
- Ledningssystem
- Sambandssystem
- Spanings/Verkanssystem
- Logistik
- Strategier, design etc
• Jämförelser mellan viktigare uppnådda resultat
• Vad har vi lärt oss
0940-0950 Kort sammanfattning av 90-talet Göran K
0950-1000 Översiktliga projektbeskrivningar Göran K
1000-1015 Strategier, design etc Per Johannisson (Ers)
1015-1030 Battlefield management system Ola Winberg
1030-1045 Link 16 Kristin Strömberg
1045-1055 Vad har vi lärt oss
Kort sammanfattning av 90-talet Systembyggnad/systemintegration Fram till mitten på 80-talet byggdes de flesta systemen som relativt slutna dvs det var svårt att kommunicera mellan systemen.
(Undantag FV StriL, M delvis, och inom Flygplan och Fartyg)
Under 80-talet påbörjades ett omfattande arbete med: • Funktionskedje- och gränsytedokument • Regelverk för informationsutbyte mellan vapen- och
”plattformsystem”, stridslednings- och taktiska lednings- system. Exempel: • Integration Flygsystem-flygbassystem-stridledningssystem • Integration ytattack-ledningssystem vid modernisering av marinens
lednings- och sambandssystem, Enda • Ledning indirekt eld vid införande SKER, TR8000,TS9000 • Ledning av luftvärn vid införande LV-måds, TR8000. TS 9000, Rbs 90,
Rbs70 mod, Rbs 23,
Kort sammanfattning av 90-talet Digitalisering och internetteknik slog igenom
För tester och verifiering byggdes ett antal fasta anläggningar
PC-StriL (för StriL 60)
TCL i Uppsala (för StriC)
VUM i Enköping (för armén och KA)
Sysim (Saab)
Exempel Verifiering FV 2000
Ledningssystem • ATLE– TS 9000– Taktiskt IP-nät--SWERAP
• SLB lednsyst II internationella insatser
• LedsystT--NBF
• BMS Battlefield Management Systems (Ola Winberg)
• Referensmiljö för ledningssystem
Sambandssystem • Link 11 (marinen)
• TARAS—Link 16 (flygvapnet) (Kristin Strömberg)
• Komnät Mobil inkl Rakel
• GTRS och ny KV-radio
TS9000/TR8000 Yttäckande system med taktiskt IP-nät
12
1 komp 2 komp 3 komp Ra 180 Ra 180 Ra 180
AVSTÅND A-‐B 50 mil
RADIOUTRUSTNING Samtliga fordon Ra 1512+Ra 180
A B
Förslag Cll testnät FFT med Ra 1512 (Fas 3A)
Spl
Ra 1512 Data
Blå server WAN/LAN
Blå client IP RAP
Ra 1512 Tal
TAB UtvC Enköping
Ra 1512 Tal TOC
C3I Development Centre Enköping
TTP-Lab
Technical POC-Lab
IT soldier
Berga
Mech units JAS sim FHQ BGHQ
Test & Integration Vision Lab
OHQ
Sensor nets Communications
Training area
17
I en stor hall i en gammal fläktfabrik i Enköping står sandfärgade tält uppställda sida vid sida med gröna containrar i olika storlekar. Personal rör sig med snabba steg genom anläggningen och från en av containrarna brummar kylanläggningen som håller utrustning och lokaler vid rätt temperatur. Här håller Försvarsmaktens blivande stabsplatser för bataljon och brigadnivå på att ta sin fysiska form.
Referensmiljö för ledningssystem
Spanings/Verkanssystem
• ARCHER
• Korvett Visby
• Fpl 39
• ASC 890 (Airborne Surveillance and Control systems)
• Iris-T
• Örnen - Taktisk UAV 03
När den obemannade luftfarkosten Örnen flyger, länkas videobilder i realtid ner till en kontrollstation på marken. Därifrån slussas de vidare till personal som har utrustning för att bearbeta bilderna. På så sätt kan man snabbt analysera den data som Örnens sensorer samlar in och sedan skapa bilder och ta fram spaningsrapporter som förbandet använder i sin planering. -
Logistik Fenix Fenix är eR IT-‐system för driT-‐ och underhållsuppföljning av flyg. IT-‐systemet ersäRer successivt några av de äldre systemen som används för uppföljning inom Försvarsmakten. Så fungerar IT-‐systemet Fenix Systemet leder en felrapport från piloten Cll en avvikelserapport som sedan sänder signaler Cll verkstad och reservdelshanteringen. Varje flygplansindivid kan följas i detalj och uppföljningen ger även underlag för beslutsfaRare. Piloter och tekniker rapporterar direkt i systemet, via en web-‐klient. Tidigare var deRa arbete Cll stor del pappers-‐ och blankeRbaserat. Fenix är baserat på eR standardsystem som heter Maintenix och är utvecklat av företaget Mxi Technologies i Kanada -‐Maintenix används av flera stora aktörer, Cll exempel US Navy, Lockheed MarCn samt civila bolag som Air France, KLM, Delta och Quantas. – System som ersäRs av Fenix är bland annat: DIDAS Flyg , VKTP, PRIMUS FD, Didas Bas (delvis)
0940-0950 Kort sammanfattning av 90-talet Göran K
0950-1000 Översiktliga projektbeskrivningar Göran K
1000-1015 Strategier, design etc (FM A/ FM AR) Per Johannisson
1015-1030 Battlefield management system Ola Winberg
1030-1045 Link 16 Kristin Strömberg
1045-1055 Vad har vi lärt oss
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
15-06-16
Införande av Länk 16 i Sverige
PresentaCon vid SESAM heldagsseminarium ”Ledning och verkan i cyberåldern”, 2015-‐06-‐09
KrisCn Strömberg, Tf. Teknisk Direktör, FMV
15-06-16 42
Agenda
• Bakgrund • Struktur • Uppnådda resultat • Erfarenheter
42
15-06-16
Bakgrund
• C KRI BIS (Beslut i Stort) 2004 – SCpulerade interoperabilitet i stället för naConella särlösningar.
– J-‐seriestandarden nämndes specifikt.
• Följdverkningar av beslutet: – Projekt TARAS/Ra90 lades ned utan införande.
– Utredning genomfördes om hur FMV borde arbeta med interoperabla takCska datalänkar.
– FMV TDL-‐kontor bildades 2005.
43
15-06-16
Struktur
44
• En sammanhållande struktur (TDL-‐kontoret) för: – anskaffning av plakormsoberoende utrustning
– sammanhållande lösningar på gemensamma problem
– stöd Cll plakormsprojekt
• RespekCve plakorm ansvarar för siR eget införande av Länk 16
• FM bildar en planeringsenhet för Länk 16 – Joint Data Link OperaCons Cell (JDLOC)
15-06-16
Uppnådda resultat
45
TDL-‐kontoret bildas
2005
Anskaffning MIDS-‐terminaler
2006
JDLOC bildas. Första leverans MIDS.
2008
ASC 890 deltar i övning NoCo
2009
IOC Länk 16 i FM
2010
Libyen – Länk 16 i skarp mission
2011 Dagligt bruk av Länk 16 på hemmaplan, fortsaR utveckling samt regelbundet deltagande i internaConella övningar
2013–
FOC Länk 16 i FM
2012 C KRI BIS 2004
Länk 16
15-06-16
Erfarenheter
46
• Man blir inte interoperabel genom aR siRa hemma vid siR skrivbord: – Goda kontakter med andra länder och organisaConer krävs…
– Man måste ta den bästa erfarenheten Cll stöd för siR arbete, oberoende om det är ”utländsk arbetskraT”….
– Man måste lära sig de processer och regelverk som gäller för de system man arbetar med, det finns inga undantag för eR land som Sverige….
15-06-16
Erfarenheter
47
• The devil is in the details: – En standard är inte en standard…. – När man arbetar med meddelandestandarder så krävs detaljerad
kravställning ned Cll minsta del för aR säkra interoperabilitet….
– Kontroll på versioner, varianter, ediConer, ändringar etc. är nödvändigt…..interoperabilitet är inte staCskt….
• ER äkta system-‐av-‐system: – Teknisk samfunkCon är nyckeln Cll eR system som Länk 16….
– En plakorm som opCmerar sin egen implementaCon kan sänka systemet som helhet….
– Grundläggande övergripande kravställning är av högsta vikt….
15-06-16
Erfarenheter
48
• Ensam är inte allCd stark…. – Avvägningar måste allCd göras mellan nyRan av interoperabilitet
och möjligheten aR utveckla eR tekniskt mer avancerat naConellt system….
• Det är inte allCd tekniken som är svårast…. – Regler, processer, kryptohantering, säkerhetsavtal…. – Avsaknad av takCskt tänk och grundläggande utbildning försvårar
införandet av eR komplext tekniskt system – Länk 16 är inte ”JAR – Just Another Radio”…..
Vad har vi lärt oss
• Utmanande att bygga system som uppfyller alla krav på ackreditering, certifiering etc Ex. Sirius, LedsystT, IP-telefoni i FTN
• Viktigt att inte släppa kopplingen mellan utvecklings- projekt och linjeorganisationerna Ex. LedsystT som delvis levde ett eget liv med få deltagare från FMV (stort antal konsulter förutom industrin). FM och FMV linjeorg mycket litet engagerade)
• Internationaliseringen och NATO anpassningen Ex. Mycket stora insatser för att på kort tid leverera lednsyst, Ofta som ad-hoc där man tog det som för tillfället fanns SLB, SWERAP,SWECCIS etc Natoanpassning övergången RAS 90 till Link 16. • Tänk efter noga innan kompetenser/förmågor avvecklas Ex. Nedmonteringen av KV kompetens ställde till med problem för II där det krävs allt från KV till satellit.
Vad har vi lärt oss?? Övergången från ”stuprör” till system krävde • Gränsytedefinitioner, standardiserade gränsytor • Regelverk för informationsutbyte • Teknisk arkitektur (förebild US JTA)
För att ensa den spretiga IT verksamheten behövdes • HIT • DIT
Perparbete och FoT var viktiga för visionsarbetet
Rak och öppen samverkan användare, beställare och leverantör är en förutsättning för lyckat slutresultat
De formella delarna i upphandlingarna ökade successivt
Etableringen av försök- och testanläggningar ett måste Moduluppbyggnad av program- och maskinvara en positiv utveckling
Att bygga ledningssystem för internationella insatser
Mobiltele- och Internet/IP hade/har mycket stor inverkan på ledningssystemonrådet
Att uppnå av FM krävd IT-säkerhet mycket svårt vilket fällde flera projekt
Inom sambandsområdet var vår samverkan med Norge och USA av mycket stor betydelse för våra projekt
Successiv uppföljning av programvaruintensiva system nödvändig
Krav på outnyttjade minnesutrymmen vid beställning var mycket viktigt m h t ökade krav under utvecklingen och för framtida mod
Standardisering • Leverantörsunika lösningar • ”Svensk profil standard” • InternaMonell standard • Nato/EPa standard • Öppna standards och
gränsytor
abc
NATO UNCLASSIFIED 53
C4ISR – architecture : NSV-1a Communication services IOPs
NATO UNCLASSIFIED 54
C4ISR – architecture : NSV-1b Information Systems IOPs
top related