prio stockholm

PRIO StockholmIntroduktion pedagogiska framgångar

Spånga Grundskola2013-05-16

Projektets tre faser

Kartläggning Lokal anpassning Genomförande

2

Spånga Grundskola 16/5 2013 Här befinner vi oss nu

▪ Tid för pedagogiska diskussioner har skapats

▪ Inventering av skolans samlade kompetens och erfarenhet har gjorts

▪ Strukturer och modeller har utvecklats för hur vi kan sprida pedagogiska frågor

”Jag hoppas detta skall leda till en pedagogiskt driven organisation”“Vi är kompetenta I

våra ämnen, kanske behöver vi utveckla pedagogiken också?”

”Jag tror vi är ganska inrutade och har en traditionell undervisning. Vi skulle behöva diskutera pedagogiska frågor och följa upp det vi gör”

Källa: Intervjuer och skolledningens självskattning

Pedagogiska framgångar

Syfte Möte (Tisdagar)Vecka

123

Pedagogiska framgångarPedagogiska framgångarAPT

Skolledningstid

4

Sprida pedagogiska erfarenheter och kunskaper i skolan

Information

Utvecklingsarbete

Tisdagskonferensen läsåret 2013-14

Processbeskrivning bilder

16/5 Formativ bedömning presenterat med bakgrund och prövbara förslag

Anna- Maija har forskat och tänkt

utifrån forskningen

och erfarenheter

Spånga Grundskolas lärare prövar i verksamheten

Utvärderas och diskuteras

på arbetslagsmöteMåndag den 27/5

Nya tankar som kan

användas i verksamhet

en

Vad, hur och varför bedömer vi?Och: Varför pratar vi så mycket om

bedömning?

Kunskapsbedömning

Vad, hur och varför bedömer vi?Kontext – tid och rum.

Några dilemman – för att problematisera!

Summativ bedömning.

Formativ bedömning:Återkoppling.Kamratbedömning.

Student learning in the past

8

B. Annan, 2012

Student learning now

Communities

ClassroomsFamilies Internet Iphones/IpadsVirtual games

Schools

Education Authorities

National Policy

Iwi

Cyberspace

International partnerships

Business partnerships

Communities

B. Annan, 2012

Student learning in the future

B. Annan, 2012

Vad, hur och varför bedömer vi?Kunskaper? Lärande? Beteende? Närvaro?

Mognad?

Kunskapssyn: Fix och färdig i huvudet på eleven eller en relation mellan individen och omgivningen. Klättra på en stege eller orientera sig i ett landskap.

Lärande: ”Meningsskapande i riktning mot en ökad beredskap att engagera sig i världen med ett ökat användande av semiotiska resurser inklusive artefakter i en disciplin, till exempel matematik.” (Björklund Boistrup, 2010)

Vad, hur, varför bedömer vi?Erkännandekulturer (t.ex. Selander och Kress, 2010):

Vad erkänns som kunskap inom en disciplin?

Learning is identified as the act of recognizing the already known (Dahlbäck, 2012).

Finns det utrymme för det okända inom ramen för Lgr 11 och andra styrdokument?

Betoning av kontroll, dokumentation och det mätbara kontra frihet, kreativitet och bildning.

Tillit kontra disciplinering i grundskolan.

Summativ bedömningBedömning av lärande, bakåtsyftande, t.ex.

betygssättning.Bidrar inte till lärande enligt forskning (t.ex.

Lundahl, 2011).Allt fler externa prov i Sverige. (Teaching

for the test/Wash back-effekt.)Reliabilitet (tillförlitlighet): intresse för

flervalsfrågor med kryss.Validitet: Bedömer/mäter vi det vi ska

bedöma/mäta?OTL: opportunity to learn: Har alla elever

en möjlighet att lära sig det som bedöms? Likvärdighetsfråga!

Överensstämmelse mellan undervisning och bedömning?

Betyg från åk 6

http://pedagogstockholmblogg.se/maxentin/

Formativ bedömning: för lärandeI planering: Fokus på prov eller lärande?

Hur kan/ska vi ta reda på hur eleverna uppfattar undervisningens syfte och om/vad eleverna lär sig? EXIT TICKET/LEKTIONENS KÄRNA PÅ 30 SEK/NÅGRA I TAGET KOMMENTERAR

Använda summativ bedömning formativt: Utvärdera undervisning efter prov/annan bedömning.

Bedömning som lärande:Bedömning som en del av undervisningen.Diskussioner om mål och kriterier.Kamrat- och självbedömning.

Fem strategier för att stärka bedömningens roll i lärandet1. Tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter

och betygsnivåer2. Skapa synliga tecken på lärande (genom

olika slags uppgifter och aktiviteter där alla elever får visa vad de kan)

3. Ge återkoppling som utvecklar lärandet

4. Aktivera eleverna som resurser för varandra

5. Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer

(Lundahl, 2011)

SamtalaGe exempel på återkoppling som du har

gett dina elever under läsåret!

Vad är återkoppling?Bra jobbat!CDu har skrivit en mycket bra text.23/27Okej resonemang, men det saknas röd tråd.

Återkoppling för lärandeSka ge svar på tre frågor:

1. Vart är jag på väg (dvs. vad är målet)?2. Var befinner jag mig i förhållande till målet?3. Hur ska jag närma mig målet?

Feedback på olika nivåer, olika effektiv:UppgiftsnivåProcessnivåMetakognitiv nivåPersonlig nivå

(Jönsson, 2010, Hattie & Timperley, 2007)

Vad är kamratbedömning?Peer tutoring, peer monitoring, peer

modelingElev som lärare eller förebild

Peer assessment, peer response, peer feedbackBedöma kvalitet på kamraters arbetenFormativ – styrkor, svagheter, ”lösning”Används under processen, snarare än i slutetElever ska inte betygssätta varandra

Varför kamratbedömning?Ökar motivationenLättare att förstå och använda

”I much prefer to get help from my friends because teachers have got this weird kind of language”

På samma nivå ”And if I haven’t understood it after the second explanation from the teacher, I pretend I have”

Transparens beträffande mål och kriterierFler tillfällen för feedbackAktivt deltagande och ansvarUnderlättar självbedömning

(t.ex. Topping & Ehly, 2001; Gielen, et al., 2010; Wiliam, 2011,)

Forskning om hur feedback användsKommentarer från lärare är oftast längre och

innehåller mer förklaringar, medan feedback från (flera) kamrater ofta efterfrågar förtydliganden och utveckling.

(Gielen et al., 2010)

”Mindful reception” – man funderar, diskuterar och värderar återkopplingen från kamrater (till skillnad från ’expert feedback’)

(Bangert-Drowns et al., 1991)

Konkret exempel, engelska

Bedömning som lärandePeer assessment in a communicative

classroom: What pupils learn from giving feedback (Jessica Berggren, ua)

Beskriva vad elever kan lära sig genom att tillsammans arbeta med kriterier för en specifik uppgift samt läsa och kommentera texter skrivna av klasskamrater (peer feedback): Vad lär sig elever genom att ge feedback?

Läsa ett brev, läsa färdiga svarsbrev på olika nivåer, formulera kriterier för ett bra svarsbrev, skriva ett svarsbrev, ge feedback i grupp, skriva ett nytt svarsbrev.

Tidigare forskning (L2 writing)Forskning med fokus på ”bedömaren” visar

attstudenter som enbart gav feedback

utvecklade sin egen skriftliga förmåga mer än de som fick feedback (Lundstrom & Baker, 2009)

studenter som gav feedback förbättrade helhetsaspekter av sina uppsatser mer än detaljaspekter, samt ordförråd, självbedömning och självförtroende (Tsui & Ng, 2000; Min, 2005; Yang, Badger & Yu, 2006; Lundstrom & Baker, 2009)

studenter som gav sina kamrater feedback utvecklade sitt läsarperspektiv (audience awareness) (Berg, 1999; Tsui & Ng, 2000)

Forskning om träning för kamrat- och självbedömningMan är överens om att träning är en viktig

del för att studenter ska bli goda kamrat- och självbedömare:träningen ska börja tidigt (t.ex. Erickson, 2004;

Dragemark Oscarson, 2009) träningen bör inkludera coachning, samt

lärardemonstrationer och hjälpmedel som checklistor (Stanley, 1992)

träningen ska innehålla bra exempel på elevtexter (Berg, 1999; Yang, Badger & Yu, 2006; Cho & MacArthur, 2011)

träningen bör fokusera på att identifiera problem, förklara varför något är ett problem och föreslå en lösning (Stanley, 1992; Min, 2005)

Verktygslåda – aktivera eleverna som resursRevoicing

Läraren låter eleverna i grupp diskutera fråga från student, istället för att själv ge ett svar

C3B4MEEleverna måste fråga tre klasskamrater

innan de frågar läraren Homework Board

Eleverna skriver upp frågor/problem på tavlan och någon som har lösning hjälper till

Verktygslåda – aktivera eleverna som resursSök specifika kriterier

Leta tecken på måluppfyllelse i exempeltextGör egen kriterielista

Med utgångspunkt i ett bra exempel formulerar studenterna gemensamt en lista med kriterier för hur en utmärkt text är komponerad

Error ClassificationStryk under grammatiska fel i en text och låt

eleverna gemensamt bestämma varför det är fel(Wiliam, 2011)

Verktygslåda – aktivera eleverna som resursFeedback på feedback

Den som fått feedback ger återkoppling på kommentarerna.

Frågor/Checklistor/MatriserStöd för att bedömning ska fokusera på

relevanta saker.Two Stars and a Wish

Glöm inte den positiva feedbacken. Vad är bra och varför?

Exit ticketLäraren får feedback på lektionen – var det

begripligt?Läraren får reda på vilka som hängt med.

Exitticket - Lektionens kärna på 30 sSom sista moment på en lektionElev-reflektion - hur har de uppfattat lektionens budskap?

Ställa någon av frågorna:• Vad anser du varit lektionens kärna?• Budskap?• Vad har du lärt dig?

Detta kan göras på olika sätt• en runda• några av eleverna får kommentera, säga sin reflektion högt • alla skriver, delger varandra, några räcker upp handen och säger högt. • samla in allas reflektioner.

Syftet med detta är att exempelvis kolla hur eleverna har uppfattat lektionens syfte kontra vad lärarens syfte varit - stämmer det överens?Visar på hur eleverna uppfattar syftet med lektionen. Eller om de förstår lektionen, en hint om vilka elever som hänger med eller ej.

För alla att pröva i undervisningen till den 27/5

Typiska reaktioner i förändringsprocesser

“Äntligen får vi ta tag i de här surdegarna!”

KartläggningLokal anpassning av arbetssätt Genomförande

“Vad ska det här vara bra för egentligen?”

“Det var kanske inte exakt så jag tänkte, men okej då”

“Kul att komma igång!”

“Det är för jobbigt att bryta gamla mönster och hitta rätt i de nya arbetssätten”

“Det funkar faktiskt”