svarte petter och svarta petra – på fyra olika sätt

Post on 19-Jan-2016

94 Views

Category:

Documents

0 Downloads

Preview:

Click to see full reader

DESCRIPTION

CM. Svarte Petter och Svarta Petra – på fyra olika sätt. Fall 1man född 1970. Bakgrund: Dom sluten rättspsykiatrisk vård. - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

CM

Svarte Petter och Svarta Petra – på fyra olika sätt

Fall 1man född 1970

• Bakgrund: Dom sluten rättspsykiatrisk vård.

• Piteå tingsrätt 1991 Stöld, Tillgrepp fortskaffningsmedel, Skadegörelse, Hot mot tjänsteman, Olovlig körning. Piteå tingsrätt 1996-06-28 Stöld, skadegörelse, Narkotikabrott. Dom Skellefteå Tingsrätt 1999 Tillgrepp fortskaffningsmedel, Stöld.

Fall 1man född 1970

• Flera av syskonen har missbruksproblem och är kriminellt belastade. Vårdats på Barn och ungdomspsykiatrisk klinik, paragraf 12 hem, kriminalvård. Mellan 92-95 mestadels dömd till olika fängelsestraff. Under vistelserna på psykiatri/ fängelse har ett omfattande missbruk av benzodiazepiner skett. Aldrig klarat sej ute i samhället längre än 2-3 månader. Den impulsiva paranoida grundsjukdomen med antisocialt beteende kvarstår och förhindrar utslussning.

23-04-21 Per-Axel Karlsson april 2003 4

Drogproblemet

23-04-21 Per-Axel Karlsson april 2003 5

30 års erfarenhet har ej fört oss närmare lösning på problemet.

• Narkotika väller in i strid ström • missbruksmönstret har ändrats • Nu ökar andelen kvinnor –

– i Skandinavien är den ca 30 %.• fler mentalt störda och fler kriminella

•Vad skulle DU göra för att hindra missbruket?

Mer poliser?

Utvisa alla langare?

Hårdare fängelsestraff?

Hitta en medicin som tar bort drogeffekten?

Mer ANT i skolan?

Med missbruk avses även allt icke-medicinskt bruk av psykotropa substanser.

• Centralt dämpande• Centralt stimulerande• Hallucinogener

Centralt dämpande medel

1)Morfintyp• morfin kodein

• heroin metadon buprenorfin

opium dextropropoxifen

Opiater• Morfinbas 1970, Heroin 1974.• Opiatruset medför lugn, eufori,

bekymmerslöshet, smärtlindring

- tydlig kickeffekt. • Toleransutvecklingen är kraftig ,

från

0,1 g första "fixen"

till 1 - 2 g nästa fix.

Dyrt, >1000 kr/gram.

"sno, gno, deala".

Centralt dämpande medel

2) Barbiturattyp

Alkoholer: etanol metanol

Kloralhydrat(knock out droppar)

Alkohol: Vad kostar supen?

• den mest förödande drogen. • Relaterad till brott, våldsbrott, olyckor,

depressioner, suicid, trafikolyckor, bilolyckor etc...

• 20 %-ig ökning mellan 16 och 24 år

• mer än 100 miljarder kronor per år!

• Högkonsumtion av alkohol om mer än 210 gram alkohol per vecka hos män

• 140 gram hos kvinnor.

• 210 gram alkohol motsvarar • 65 cL starksprit eller • 3 flaskor vin eller • 11 burkar starköl.• "dåligt ölsinne". Deviant Alcohol

Reaction – DAR)• genetisk disposition att utveckla

alkoholberoende.

Centralt dämpande medel

• 2) Bensodiazepinerdiazepamlorazepam nitrazepamflunitrazepamalprazolamOxazepamtriazolam

Bensodiazepinnedtrappning

• Ju snabbare utsättning desto kortare halveringstid - mindre utdragna symptom. Inneliggande.

Centralt dämpande medel • Övriga lugnande

medel

zopiklonzolpidem zaleplon

Centralt stimulerande medel

3) Amfetamintyp

• Amfetamin• Metamfetamin ("ICE")• Metylfenidat (Ritalina)

• Efedrin• MDMA ("Ecstasy")

Amfetamin

• Kronisk missbruk ger abstinens, rastlöshet, depressioner, psykosrisk/ farlighetsrisk.

• Slammades upp och silades genom bomull varpå det injicerades, en s k sil.

• Typisk svenskt preparat. Kan snusas, sk fattigmanskokain.

Amfetamin

• - "tjacknojor" - "snutnojor" • risk för bestående tillstånd. • Amfetaminmissbruk är en av de få kända

orsakerna till schizofreni.• Den toxiska psykosen 1 - 2 veckor. • Endast några procent av alla missbrukare

• Psykosen medför ökad tendens till ny psykos vid ny episod av missbruk.

MDMA/ Ecstasy• Ruset kan vara flera timmar dämpar

hunger trötthet törst, stimulerar dans och beröring

• Beroendeframkallande• Anses depressionsframkallande.• Utmattning o värmeslag då man dansat

flera timmar och det har förekommit dödsfall.

Centralt stimulerande medel

4) Kokaintyp

• Kokain• Crack

Centralstimulerande medel - Kokain

• kraftig CNS-stimulerande effekt.• Kokablad i Andernas högländer sedan

före 2500 f kr • 1886 coca-cola, innehöll koka ända till

1903• Kokain isolerades ur kokablad slutet

1800 talet• Ansågs vara bra avvänjningsmedicin

för morfinister, har även använts för behandling av psykisk sjukdom.

Hallucinogener

5) Cannabistyp

• haschisch• marijuana

Hallucinogener

6) LSD-typ

• LSD• psilocybin

LSD

• Hallucinogent medvetandeutvidgande,

• Meskalin och psilocybin analoga ämnen.

• Hallucinogener har varit kända sedan antiken, man har använt växter som bolmört, spikklubba, vinda.

• Säljs uppsuget i läskpapper sk frimärken

Knarksvampar en "naturlig" drog ?

Knarksvampar en "naturlig" drog ?

• Psilocybe semilanceata kallas i USA för "Liberty cap" eftersom dess hatt liknar mössorna som bars av franska revolutionärer.

• Effekterna kan bli förödande...

Hallucinogener

6) lösningsmedel

• thinner• bensin• solution

Drogberoende

Fysiskt beroende uppstår• när bruket går ut över individens fysiska /

psykiska hälsa, • när toleransutveckling visar sig (som är mest

uttalad vid fysiskt beroende) • när abstinens (som är mest uttalad vid fysiskt

beroende) kan sesPsykiskt beroende består i • längtan, "sug" • strävan att undvika abstinens

DrogberoendeBrain of Homer Simpson

Fall 2 man född 1990

• Från häktet, dom för skadegörelse. Ej dom LRV!

• hör röster som uppmanar honom att ta livet av sig för att han ska bli ett ungt och friskt spöke och inte bara vänta på att bli psykiskt sjuk. Patienten är rädd och vill inte vara diagnostiserad med någon psykisk sjukdom.

Fall 2 man född 1990

• droger från det han var 13 år. Flerårigt sniffat bensin och gick sedan över till silverfärg. Därefter missbrukat framförallt hasch under flera års tid. De senaste 3 mån utan droger. Vanföreställningar om demoner, försöker att inte tänka på dem, känner sig orolig i kroppen, vill inte bli inlagd, rädd att han kommer att blir tvångsmedicinerad och inlagd livslångt.

Fall 2 man född 1990

• Sniffning kan ge hjärnskadesymtom men är även känt som utlösande faktor för schizofreni.

• Aktuellt läge: God effekt av medicin insatt på ZypAdhera. Törs man avsluta tvångsvården?

Kroppsliga komplikationer till narkomani - våld

• Uppsåtligt våld pga livsstil.

• Misshandel förekommer ofta.

• Mord och dråp

Psykiska komplikationer till narkomani

• Mest riskabel är hallucinogenerna inkl cannabis som kan förändra varseblivningen

• Psykoser oftast toxiskt betingade (dvs orsakade av drogen) centralstimulantia inklusive kokain cannabis. Relativt sällsynt.

• Exempel på symptom vid olika droganvändning:

• Paranoida symptom "Nojor" -amfetamin• Parasithallucinationer "Kokaindjur” -kokain• Haschpsykos -hasch

Anabola steroider• "ryssar"• ej narkotika

• vad hände september 1988?

GHB

• GammaHydroxyButyrat• Veterinärmedicinskt

anestesipreparat. Liknar mycket GABA (GammaAminohydroxybutyrat, ett kroppseget ämne, transmittorsubstans.)

• Säljs som piller, pulver och upplöst i vatten. Tillverkning är möjlig för "hemmakemisten".

Fall 2 man född 1983

• Luleå tingsrätt 2005 rättspsykiatrisk vård, Stöld x 4, tillgrepp av fortskaffningsmedel x 4, egenmäktigt förfarande, bedrägeri x 2, olovlig körning och rattfylleri.

• Vid 18 års ålder flyttat till ett närboende invid ett boende för psykiskt handikappade men fick flytta därifrån, nytt gruppboende men måste flytta därifrån nu också pga stölder.

Fall 2 man född 1983

• ADHD- problematik med kombination av en lindrig mental retardation som yttrar sig i impulsivitet,kriminalitet och periodvis depressivitet. Lättledd och har en asocial livstil och umgänge. Detta leder i sin tur till svårigheter i bostadssituation. Har också stora svårigheter med sin ekonomi,varför en förvaltare är utsedd. Vissa samarbetssvårigheter som yttrar sig i ifrågasättande

Nikotin

• Från tobaksplantan Nicotiana tabacum som ej växer vild men odlas över hela världen

• anses vara den dominerande orsaken till ohälsa, sjukdom och för tidig död i vårt land. Rökning

dödarSocialstyrelsen

Hasch

• Nedsatt intellektuell kapacitet• Försämrad abstraktionsförmåga• Otydliga tidsbegrepp • Koncentrationsstörningar• Amotivationssyndrom• Försämrat minne ffa närminnet• Patienten klarar monotona arbeten enbart

- därför kan man finna honom/henne på industrier som har enkla arbetsuppgifter.

Fall 3 man född 1980

• började han träna på gym för att bygga muskler. Mamman upplevde att han förändrades. Positiv för nandrolon och testosteron. Flyttade till Umeå. Sade upp sig, tog lån för att åka på semester. Hem efter brottslighet. Till Göteborg, hemlös. Hem till Norrbotten. Paranoida tankar. Misshandlade mamman. Åtalad, ej LRV! Mycket hotfull efter fängelsetiden.

Fall 3 man född 1980

• Patienten vårdas enligt LPT. Paranoid schizofreni, men mycket låg insikt. Autismdiagnostik? Missbruksbenägen Det finns oerhört stora risker om man låter LPT-vården falla, då skulle patienten utlämnas åt sitt eget omdöme vad gäller behandlingen, det finns en stor risk att han kommer att avbryta denna och därefter försämras, där risk för fysiskt våld är påtagligt stor

Beror psykos på en svår barndom?

Vad är psykos egentligen?

Psykossjukdom innebär

• Nedsatt realitetsprövning försvårar att avfärda egna orimliga tolkningar av tankar och intryck.

Hur vanligt är psykoser?

• Av 100 000 invånare insjuknar varje år mellan tio och tjugo personer för första gången i psykos.

• De flesta kommer att få återfall

Är psykotiska personer farliga?

Offrens relation till gärningsmannen med schizofreni

(N=615).

Ja, om dom missbrukarOfta rör det sig om rädsla som utlöser en akut aggression. De som löper störst risk att drabbas av våld och aggressivitet är nära anhöriga till personen.

SymtomkartaHallucinationer

• Hörsel• Fortlöpande kritisk kommentar av handlingar och

tankar• Hörbara tankar• Två eller flera röster som samtalar/ argumenterar• Syn• Lukt• Smak• Känsel• Egenrörelse

Symtomkarta tankestörningar

• Formella tankestörningar

• Tankestopp•

Tankepåsättning• Neologismer

Symtomkarta Jagstörningar

• Tankeutsändning• Påverkansupplevelser

Psykiska

Styrning

Hypnos

Somatiska

Telepati Bestrålning

Påverkad

• upplevelsen av att man själv eller ens tankar är påverkade av någon eller något. Vanföreställningar av olika slag, ofta om kontroll och styrning, är också typiska. Vanliga är också hallucinationer med röster som kommenterar eller diskuterar den drabbade.

Symtomkarta Vanföreställningar

• Bisarra• Icke-bisarra• Primära och

sekundära

Kataton schizofreni

uttalade störningar i

rörelsemönstret.

• förstelning eller

automatisk lydnad.

• Onaturliga kroppsställningar

• Episoder med våldsam upprymdhet kan förekomma. RAPTUS

Schizotyp?

• excentriskt beteende och egendomligheter i tankegång och affekter

• social tillbakadragenhet,

• paranoida eller bisarra ideér

Hur

ska man behandla?

läkemedel en hörnsten i behandlingen

Soci

ala

åtg

ärd

er

Soci

ala

åtg

ärd

er

Psy

kolo

gis

ka å

tgärd

er

Soci

ala

åtg

ärd

er

Psy

kolo

gis

ka å

tgärd

er

Medic

insk

a å

tgärd

er

När någon blir sjuk...

• är det viktigt att den sjuke så fort som möjligt får hjälp.

• Tidig behandling kan hjälpa personer att snabbare komma över sjukdomen och kunna återgå till ett normalt liv.

• Därför är det av största vikt att ordna professionell hjälp.

Fall 4 kvinna född 1959

• Regelbunden alkoholanvändning sedan 12 års ålder fram till 1997. Använt droger i form av amfetamin och hasch från 1989. Förtidspensionerad sedan 1997 på grund av missbruk. Dömd till LRV-sup 2004 misshandel. stöld. skadegörelse. mordbrand. Tester visar på dåligt minne, har uppfyllt kriterier för både ADHD och Aspergers syndrom samt lindrig psykisk utvecklingsstörning

Fall 4 kvinna född 1959

• Hereditet: Farbror alkoholism, han drack tom T-sprit. Moder tydligt manodepressiv, haft både depressiva episoder och manier.

• Maniskt uppskruvad och psykotisk vid intagningen, svårbehandlad, efter ett år starkt dämpad/ zombieartad. Ej neuroleptikamedierat. Latens som vid grav depression. MAO-hämmare hjälpt påtagligt. Kan nu bo i skyddat boende.

•Neuropsykiatri vad är det

Mental retardation 1 %

ADHD DAMP 2,5 % 1 kv 3 m

Tourettes kroniska tics 0,5 % 1 kv 4 m

Autism, Aspergers syndrom 0,7 % 1 kv 5 m

Pojkar…

• Exekutiva funktioner

• Perceptions-störningar

• Kognitioner

Ta initiativ, idé, viljaPlanering och organisationSkapa struktur i tillvaronMotivation och uthållighetSkjuta upp tillfredsställelseOmdömeAutomatiskt agerandeFokusera, hålla kvar och

fördela uppmärksamheten

Värdera prestationerTidsuppfattning

Svårigheter

Robert Aschberg? Hans Asperger?

Fritt efter Kjell Modigh

ADHD-kriterier (ur DSM-IV)

Minst sex av totalt nio kriterier för Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet

• Debut före sju års ålder

• Symptom i minst två år

• Kliniskt signifikant funktionsnedsättning

ADHD litet nytt

• Ju högre IQ desto senare diagnos• Missbruk kopplat till samsjuklighet• Missbruk kopplat till psykiska besvär

• Hos unga har ALLA missbrukare psykiska besvär.

• ALLA!!

ALLA.

Neurologin vid ADHD

• Hjärnans lägre delar RAS - Reticular Activating System ej fungerar helt bra vid ADHD, och att hjärnan således “håller på att somna”.

• Hyperaktivitet är då hjärnans försök att generera nytt stimuli och behålla vakenheten. : Kinomura et. al., Science, Jan. 26,1996, Vol. 271, pp. 512-515

RAS

PSYKOSER

DAMP + ADHD + ASP

ASPFÄNGELSE

resten

50 % av de som sitter i 50 % av de som sitter i svenska fängelser hade svenska fängelser hade ADHD-diagnos som barn, ADHD-diagnos som barn, 25 % har kvar symptomen.25 % har kvar symptomen.

Behandling med centralstimulantia MINSKAR risken för missbruk hos

barn med ADHD

Missbruksrisk?Missbruksrisk?

Ref.: Wilens TE et al. ”Does stimulant therapy of ADHD beget later substance abuse?A meta-analytic review of the literature. Pediatrics 2003

Obehandlad ADHD ger dubbelt så stor risk Obehandlad ADHD ger dubbelt så stor risk

för missbrukför missbruk

i förhållande till dem som fick behandling i förhållande till dem som fick behandling

med centralstimulantiamed centralstimulantia

Fetalt alkoholsyndrom

Microcephali (liten huvudomkrets, under 5%)Korta ögonspringor, epichantusveck som hos Downs syndrom

Platt näsrygg, kort uppnäsa

Utslätad eller jämn amorbåge (philtrum)

Lång tunn överläpp

Utplattad ansiktsmitt

Lågt satta, förstorade öron

Lindrig mental retardation

• ca 1% av befolkningen

• Svårt att acceptera (föräldrar, utredare, behandlare, patient)

• Ofta sen diagnos även idag

• Prognos: varaktigt..

• Behandla komorbiditet!

Svårt att förstå

• Sociala signaler• Turtagning• Ömsesidighet• Underförstådda meningar• Förväntningar• Ansiktsuttryck• Gester• Intonation

Autism

TvångssymptomAspergers

Samlartvång Beröring Gnidning Knackning Självskadande,

självmutilerande beteende

Upprepat ordnande Upprepat frågande

Autism

Savantförmåga hos

1/ 100

Matematisk begåvning

Absolut gehör

Rättshaverister

Fall 5 kvinna född 1973

• Luleå Tingsrätt 2007. Rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning Hemfridsbrott, Misshandel

• Vanlig uppväxt. Innan brottet närmast dagligt alkoholmissbruk, i perioder behandlats med Antabus. Raseriutbrott. Utredd med personlighetsstörningsdiagnoser.

• Angrep en kvinna som känt en man hon gått skola med. Använt sin egen hund vid angreppet. Barn närvarande!

Fall 5 kvinna född 1973

• Dåligt självförtroende, tillitsbrist, djup misstro och emotionellt distanserad. Bristande realitetstestning och social bedömning i grunden orsakar kaotiskt emotionellt liv, inneboende ilska, impulsivitet, paranoida tendenser, socialt utagerande.

Affektiva syndrom

• Maniska förhöjd grundstämning

• Depressiva sänkt grundstämning

Maniskt syndrom

• tankeflykt, lösa associationer

• distanslöshet, oövertänkta kontakter, oövertänkta affärer

• sömnbehovet minskar

• sexualbehovet ökar

• Då omgivningen ej tror en blir man lätt misstänksam och aggressiv

Maniskt syndrom

• känner sig skärpt och koncentrerad (stegrad till odräglighet)

• vanföreställningar om rikedom, framtidsmöjligheter, begåvning.

• uttalad labilitet med stundvis irritation, ilska och även depression

• pratsam, påflugen

LPT-vård oftast nödvändigt

• Stabil, tolerant vårdmiljö och mild men fast kontroll av beteendet.

•Hur skapar man det?

depression

20 års uppföljning av 400 st deprimerade

• M Keller 2006

• 90 % återfaller

• 2020: no 2 av alla sjukdomar avs DALY

Varför

Varför är kvinnor mer deprimerade än män

?wolfgang.rutz@akademiska.se

Typer av depressioner:

• Säsongsbundna• Melankoliska kroppsliga symtom• Bipolära tydliga svängningar• Atypiska/ anergiska hypersomni blykänsla• Maskerade / äldres depressioner värk, oro• Somatisk sjukdom• Droger ALKOHOL comorbiditet• Ungdomars depressioner affektlabilitet

Depressionsdiagnostik är central.

Fall 6 kvinna född 1971

• Luleå tingsrätt, överlämnad till LRV/SUP. Skadegörelse, brand i soprum. Tidigt missbruk, självdestruktivitet, misskött skolarbetet, tänt eld hemma. Vårdats på olika vårdinrättningar och

• familjehem. Har i drogpåverkat tillstånd anlagt eld vid många tillfällen. Tiden före brottet funderingar kring sin könsidentitet. Missbruk i tidiga tonår lösningsmedel, cannabis, alkohol. Vid 24-års ålder debuterade med injektioner av amfetamin och heroin.

Fall 6 kvinna född 1971

• Schizoaffektivt syndrom. Blandberoende Könsidentitetsstörning UNS, Borderline personlighetsstörn

• Vid försämring ångestfylld, mer tillbakadragen, tystlåten och rastlöshet i form av benspark. Fått ett strukturerat boende med tydliga och klara gränser samt plan att fortsätta med teckenekonomisystem

Depression

• Det finns tre ”S” som är svåra att prata med patienten om:

• Självmordstankar

• Spritvanor

• Sexualitet

•självmordsrisk

Suicidrisken

• 15-20 % om depressionen ej behandlas.

• DEN VANLIGASTE DÖDSORSAKEN FÖR MÄNNISKOR mellan 5 och 45 års ålder

• Ca 15 000 självmordsförsök

För män mellan 15 och 44 år är självmord den vanligaste dödsorsaken och den näst vanligaste för kvinnor i samma åldersgrupp.

Depression

• Tänk på att det ofta är obehagligt att ta

upp frågor om självmord. Låt det aldrig bli en anledning att inte fråga! För den person som gjort ett allvarligt självmordsförsök är det oftast befriande att få tala i klartext.

-har du bestämt att du ska begå självmord? När? Hur?

SJÄLVMORDSSTEGEN

DÖDSTANKAR

-har du tankar på döden? -önskar du att du vore död?

DÖDSÖNSKAN

SJÄLVMORDSTANKAR -har du tänkt begå självmord?

SJÄLVMORDSAVSIKT

SJÄLVMORDSFÖRSÖK

-har du försökt begå självmord?

LIVSLUST -hur är det med livslusten?

-tycker du att livet är hopplöst, meningslöst?

LIVSLINA

• -om du får sådana starka tankar på att döden är den enda utvägen - vem ringer du till då/ ber om hjälp då?

Riskfaktorer för självmord

Riskfaktorer

¤ tidigare självmordsförsök¤ melankoli/ depression¤ (affektiv sjukdom)

¤ manligt kön¤ krisreaktioner ¤ alkoholism och drogmissbruk ffa hos män¤ schizofreni som debuterat hos unga

¤ frånskilda¤ änka/änkling¤ > 45 år ¤ ensamboende¤ arbetslöshet¤ kroppslig sjukdom

Självmords-kommunikation

avsikten visas oftast i förväg.

• Besöket på akutmott kan vara sista försöket att bli förstådd

• om den avvisas /missförstås >>> dramatiskt ökad självmordsrisk!

i Europa X PERSONER PER ÅR

I SVERIGE CA x PER ÅR

SUICID I EUROPA

•58 000 PERSONER PER ÅR

• I SVERIGE CA 1400 PER ÅR

Depression

• Endast hälften har haft senaste året haft kontakt med sjukvården för sina besvär.

suicidfrekvens

• 20,9 gånger oftare bland männen i denna grupp 27,0 gånger oftare hos kvinnorna, jämfört med i normal-befolkningen

0

5

10

15

20

25

30

kvinnor män

normal

deprimerade

Självmordsförsök (säkra och osäkra) i sluten vård

•Litet om ångest

122

>skräck och panikoro

Hur märker man det på patienten?

spänt ansiktsuttryckryckigt, oharmoniskt rörelsemönster

124

Lokalt

Generellt

spänt ansiktsuttryck, ryckigt, oharmoniskt rörelsemönster

• Lokalt• spänningshuvudvärk

125

126

Ångestens syfte• Signalera individen om hot och faror • Signalera till omgivningen om hot och faror • Den genetiska grundvalen (beteendeprogrammet)

är utformad under förhistorisk tid

127

128

129

Tid0-10 min

Profil

Panikattacker och ångestattacker med begränsade symtom

Ångest intensitet

130

En överväldigande upplevelse, hjälpbehovet blir intensivt - anhöriga förslår inte, ambulans-transporter in till sjukhus.Matthet efteråt, man är förvånad vid att fortfarande vara vid liv

131

Folkhälsoenkäten 2006Svarsfördelning efter födelseland

Folkhälsoinstitutet

Män

Kvinnor

0

5

10%

15

20

30

Sverige

Övriga NordenÖvriga Europa

Övriga världen

Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (%)

25

3

6 6 6

98 8

20

?

132

Folkhälsoenkäten 2006Svarsfördelning efter födelseland

Folkhälsoinstitutet

Män

Kvinnor

0

5

10

15

20

30

Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen

Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (%)

25

3

6 6 6

98 8

20

133

134

Tid

Ett ängsligt stämnings-läge med ångestpålagringarIntensitet

135

Social fobi: När man är räddför att bli granskad och bortgjord

• Rädsla för att stå i fokus

• Rädsla för att ”göra bort sig” och att ångestsymptomenskall märkas

• Undvikande av situationer somaktiverar den sociala rädslan

Specifika fobier

kan en gång ha haft överlevnadsvärde tex spindlar, ormar

• dvs en ärvd disposition?

137

138

139

140

transformerad ångest

• Tvångssyndrom

• Obsessiv (tankar man inte vill tänka)

• kompulsiv (handlingar man inte vill utföra)

• 2-3 % av befolkningen

141

●Respons- och preventionsterapi

●kombinerat med SSRI mest effektiv

142

IntrusionAvoidanceStarle reactionFlashbacksTrashingFugue

•Slut

top related