Anteckningar LV gkJohan VillaumeDecember 2004AnmärkningarMina ofullbordade anteckningar samt egna beteckningar!1 Allmänt1.1 HomerosIliaden och Odyssén två delar av den trojanska cykeln som bestod av 8 epos. Intemycket av resterna �nns bevarade. Iliaden: ca. -750, Odyssén ca. 50 år senare.Genomgående tema: frånvaro, återkomst och hämnd (Achilles vrede).Skillnader: I och O skiljer sig i stil och stämning. Iliaden kungar och ädlingarsom senare stra�as för övermod, Odyssén bredare människolandskap och �narelinjer mällan rätt och fel.Likheter: Iliaden 53 dagar, Odyssén 40. Koncentrerat och utförligt beskrivet. Ioch O: konstnärlig enhet som historieromantiserar mycket, ingen av �gurernasexistens kan försvaras historiskt, prisade en förgången hjältetid.Språket: nytt och gamalt (ev pga senare bearbetning?), jonisk dialekt överväger(Homeros därifrån). Stilväxling hög/gammal och nytt (Nausikaa säger pappatill Alkinoos). Många alternativa ord och sammansättningar. Ofta musikalisktspråk, men gutturalt tex hos Cykloperna. Många ljudnyanser (45 olika ljudbsekrivs, 9 verb för seendet). Mycket visuellt materiel.Epiteten: ger ingen ny info men ger intryck av gudarnas evighet. Liknelsernalåter bilderna växa självständigt. Omsorgsfull förstärkning eller kontrast (texi krigsscener). Kommer från muntlig framförning, Odyssén: berättandet mestgenom samtal.Homeriska frågan genom tiden: unitarer och analytiker. 1700 Frankrike:eposens moral kritiserades, väldigt analytisk syn. Tvärtom i England och Tysk-land (Werther hade homeros med sig). 1800: den analytiska ställningen förstärksi Tyskland; Wolf försökte komma åt den historiska bakgrunden. Sade I och O1

var för långa för att ha skrivits av en enda- de var kombinationer av mindre dik-ter. Styrks av att texterna ibland motsägelsefulla. I och O olika språk, livssyn.Unitarierna: lång tid mellan eposen, Homeros arbetade mindre med Odyssén(Steiner). 1870 Schliemann gräver upp Troja. 1900: Först kritiserades Iliadenatt vara ett eländigt lappverk, sedan började unitarierna dominera. Att eposetöverlevt så länge tyder på Homeros geni. Efter 1945: Nyanalytikerna, Kakridis.Kombination av unitarer och analytiker. Homeros fanns men ändrats genomtiderna. Många parallella motiv. Använde Homeros skrivkonst?Inspirerat av Gilgamesh? Ach och G födda av gudinnor, men annat tema.Grekisk teologi: moira (ödeslott) som ej får överskrida (hybris) ger nemesis (gu-domlig hämnd). Centrerat kring ära som oftast vinns i strid. Därför handlardikterna om förvärvan av odödlighet, som i G: båda frestas av gudinnor (Ka-lypso, Kirke, Ishtar). O släkt med Z. Penelopes tillbedjan till gudarna pp 52,203.O en annorlunda hjältegestalt, kortbent, luras gärna, undviker gärna faror, för-lorar temperamentet (eg. efter Cyklopen). Längtar mest av allt hem.Kvinnoporträtt: Helena, symboliserar sköhhet som orsakar stor ödeläggelse.Själv böjer hon sig för våldet. Kirke: solens dotter, förförande och fängslande.Kalypso: eld i härd, väver. Varm tillgivenhet, kan ge O odödlighet. Nausikaa:jungfrulighet, romantisk beundran av O.Gudarna: Först trodde man bara poetiska inslag. Men, visar även genuin tro pågudarna: nästan ingen magi/vidskepelse. Gudarna humaniseras samtidigt somdistansen till människorna skildras. Wanton attityd. Kivas och håller gästabud,som adeln. Gudarna beter sig oftast lågt, visar människornas dygder. Maktendyrkas, inte moraliska egenskaper- motsägelsefullt men medvetet. Gudarna harej full kontroll på ödet. Gudomlig plan och mänsklig vilja ekvivalenta hos Home-ros.1.2 Platons mimesisbegreppPlaton säger i Staten att poesi ger otillräcklig och osäker information. Sagor förbarn är medvetet censorerade för att undvika lögner. Dessa lögner är represen-tationer av lögner om inte direkt lögn (eller bilder av bilder, etc). Ju vackraredesto felaktigare. Viktigaste exemplet är Achilles, som både är girig och ar-rogant mot gudarna. Åstadkommer splittring i tidsperspektivet: sagorna hartidsbegränsningar medan världen är tidlös. Kritik: Platons dialogteknik ocksåmimesis.1.3 Norden: forntid till medeltid, EuropaIsland var helt koloniserat i början av 900-talet. Mycket gemensamt med ger-manska folkstammen (eg. Nibelungen/ni�ungaskatten). Sverige helt kristnat på1100-talet, gamla traditioner dog snabbt, inga nedskrifter förutom runstenar(eg. rökstenen år 800). Snorre på 1200-talet skrev ned mycket, 4 delar: Háttatal(lärodikt för skalder), Skaldeskaparmál med förklaringar kring utsmyckningarnaheiti och kenningar. Heiti är säregna beteckningar som kan ses som synonymer,2

eg. kvinna=víf. Kenningar är omskrivningar som kan ses som metaforer, eg.snáka tún, ormjord (guld). Kenningar har alltid ett bestämningsord och ettsubjekt. Heiti delas in i: (a) arkaismer, (b) gängse ord med nya betydelser,(c) nyskapelser (vanligen sammansättningar), (d) låneord, (e) halvkenningar(man tar bort bestämningsordet). Kenningar delas in i: (a) namn som ersättsmed härstamning (eg. Tor=Sifs man), (b) person ersätts med verksamhet (eg.svärdets svingare), (c) verkliga bilder (eg. svärdsvätska), (d) metaforer (eg.svärdets svett). Ursprung till dessa omskrivningar kan vara tabuord (eg. gråben),antingen religiösa eller profana. I prologen i SnE förklarar Snorre asatron ur kris-ten synpunkt, asarna säges komma från Asien, Thórr och sonen Odinn. I den4:e delen, Gylfaginning ger Snorre en helhetsbild av mytologien.Hövisk litt vid hoven2 Gilgamesheposet12 tavlor, börjar med en resumé av eposet. Urukfolkets klagan på G's hög-mod ger att Endiku (ursprungsmänniskan) skapas ur en bit lera. Glädje�ickanShamhat gör honom till mäniska, avvärjer honom från djuren, ger honom öloch bröd och övrtalar honom gå till Uruk. E och G kämpar ett tag i Uruk,sedan blir de vänner och drar för att döda Humbaba, skogens väktare. Ishtarskickar himelstjuren till dem i Uruk som dödas. Endiku dödas av gudarna, Gvandrar i ödemarken mot Utnapishtim (tavla IX). Via skorpionmänniskorna tilljuvelträdgården, sedan ölbryggerskan Siduri, Urshanabi för honom till U. Dennesätter G på prov för odödlighet, G dyker ned i Apsu och hämtar livets växt somtas av jordlejonet. . . Citat:(p 63): [Ninsun] �gick till sitt rum, tvättade sig med tvål, bytte om till sina �-naste kläder, gick uppför trappan till taket, brände rökelse till Shamash, o�rade,lyfte upp sina armar framför Shamash�. . .(p 88):�Ett tretvinnat rep kan inte skäras av�3 Bibeln3.1 1.Mos: 1-25Börjar med skapelsen: börjar med mörker, mörker och ljus skiljes sedan åt (segrekiska myten). Vattendjur och fåglar skapades före landdjur och människan(som ska råda över alla djur). Människan skapades ur stoft från gjorden, G blåsteliv i näsan. Eden ligger vid ett �oddelta: 4 grenar, en av dem �Frat�. Öster omeden �nnes keruber och ��ammande svärdets lågor� som bevakar livets träd efterA och E's utvisning.• Kain blev åkerman, Abel fårherde. Vid båda söners gåfvor ser G baraAbels, K dräper A, förvisas till Nod öster om Eden. Tredje sonen Set föds3

då A är 130 år, A blev 930 år.• När Noa (Sets släkt) var 500 år föddes sönerna Sem, Ham och Jafet. Våldoch förödelse på jorden. Bygger en ark bestruken med jordbeck, tar 7 parav de rena djuren, ett par av de orena. 40 dagar, 40 nätters regn utgörsynda�oden. Arken fastnar på Ararats berg, N skickar en korp, två duvor,den tredje återkommer med ett olivlöv. Regnbågen skall vara ett teckenpå Noas släkts förbund med G. N blev 950 år.• Han → Kus → Nimrod, upprättade ett välde, bygde bl.a. Nineve ochBabel. Bygde Babels torn för att sprida sitt namn i världen, stra�adesgenom att människornas språk delades.• Abrams son Lot bor i Sodom, blir anfallet av en främmande makt. A.beger sig med 318 män för att rädda L, lyckas. Vill ej ta emot skänker avSodoms konung. En tid sedan föröds Sodom och Gomorra.• Omskärelsetraditionen förbund mellan Abram och G, Abram blir Abra-ham, Sarai Sara. De får sonen Isak (Då A är 100 år), desförinnan får Asonen Ismael med den egyptiska tjänstekvinnan Hagar. H och I drivs borttill öknen sedan. Isak gifter sig med Rebecka, får tvillingarna Jakob ochEsau.• Jämförelser: Avkommor med stjärnornas samt sandkornens antal.• Citat: 1.Mos 8:21-�Gud kände den välbehagliga lukten� (bränno�er av renadjur), jfr Homeros.3.2 Pred12 delar, en vis predikare berättar om livsvisdom, särskilt fåfängligheter. Likhetermed Gilgamesh: 12 delar, det tretvinnade repet, vinden (Gilgamesh p193)• Budskap: Allting har skett förut, öka visdom ⇐⇒ öka plågan, frågar sigvarför man ska arbeta (sedan: �inget är bättreför människan än att varaglad åt sitt arbete�). Man ska hålla sina löften, njuta av livet, dumt atttro det var bättre förr, �Kvinnan är bittrare än döden. . . (Pred 7),etc.• Citat:Pred 3:8-Älska har sin tid, hata har sin tidPred 4:6- �Bättre en handfull ro än båda händerna fulla med möda ochjagande efter vind.�Pred 4:12- �Två håller stånd mot angriparen. Och ett tretvinnat rep bristerinte så snart.�Pred 5:9- �Den som älskar pengar blir inte mätt på pengar.�Pred 7:4- �Bättre grämelse än skratt, ty det som gör ansiktet sorgset farhjär4tat väl.�Pred 11:1- �Sänd ditt bröd över vattnetm ty i tidens längd får du dettillbaka.�Pred 11:4- En vindspejare får aldrig så och en molnspanare får aldrig4

skörda.�Pred 12:12-�Ingen ände är det på bokskrivandet, och mycket studerandegör kroppen trött.�3.3 Höga VTemat är en repetativt mönstrad duett, kvinnan söker sin man stora delar avvisan.• Detaljer: Salomons bärstol omges av 60 hjältar, �ertal referenser till Ced-erträ(d) och myrra.• Liknelser: Ögon med duvor (rep.);Hår likt en hjord av getter, tänder likt rena nyklippta tackor, läppar liktett rosenrött snöre, kind som ett brustet granatäpple, hals likt Davidstorn, bröst likt ett killingpar.Hår likt palmträdsvippor, kinder som blomsterängar, läppar som rödaliljor, händer och huvud lika guld.Sköte som en rundad skål, må vinet aldrig fattas däri.• Citat:�Oroa inte kärleken, stör den inte, förrän den själv så vill� (rep.) �Kärlekenär stark som döden, dess längtan obetvinglig som dödsriket�3.4 MarkApostel: glädjebud. Markus är det första evangeliet. Berättelser som när J gickpå vatten, utfodrade många människor med lite mat (5000 med 5 bröd, 2 �skar),hur J vandrade 40 dagar i öknen under prov av S. Döva, blinda, galna, sjukabotas, en massa snack. Berättelserna är uppenbarligen av muntligt ursprung-alltställs i förgrunden som i Homeros. Evangeliet är huvudsakligen en konkateneradfolksägen; J är folkets avatar.Primär berättarteknik: J vänder på orden (se nedan).• Johannes döparen tog bekännelser och döpte folk i Jordan(�oden). Hanlevde av gräshoppor och vildhonung. Halshöggs av Herodes då denne tvin-gades hålla ett löfte till en danserska (Herodes brorsdotter).• Judas går till Jerusalems översteprästar i påsktid, vill förråder J genomatt kyssa honom och uttala �Rabbi�.• Mördaren Barrabas friges av Pilatus under påskhögtiden, J korsfästs med2 rövare. Josef av Arimataia får hans kropp och sveper den. J uppenbararsig först för Maria av Magdala.• Liknelser: (Mark 4:) Himlen som ett senapsfrö: minst frö, växer sig stort.5

• Citat:Mark 2: �Det är inte de friska som behöver en läkare, utan de sjuka�Mark 2: �Sabbaten blev till för människan, inte människan för sabbaten.�Mark 7: �Inget som kommer in i människan utifrån kan göra henne oren.Bara det som kommer ur människan kan göra henne oren.�Mark 10: �Den som vill vara den förste bland er [evangelisterna] skall varaallas slav.�Mark 11: �Tro att ni ska få allt ni ber om i er bön, då blir det så.�4 IliadenAgamemnon: Agamemnons son, grekernas (akajer/danaer/argiver) överbefäl-havare. Kung av Mykene och Peloponnesos, gift med Klytaimestra.Achilles: Nereiden Thetis och Peleus barn. Främst bland myrmidonernas folkfrån Phtia i Tessalien. Brisëis är hans slavinna/älskarinna (tages av Agam)Introduktion: Pesten skickas av Apollon (Letos son). Hans präst Kryses skymfsav Agam, de hade tagit hans dotter Chrysëis och vägrade lämna tillbaka hennenär han kommer med ransom. Zeus skyddade Troja, Hera och Atena grekerna.Hektors (gift med Andromache) bror, Trojas kung Priamos son Paris rövade bortHelena (�gåfva� av Afrodite i skönhetstävlingen) från Agam's bror Menelaos iSparta.Avsnittens handling:• Thersites gillade ej O och Ach. Han är �Fulast av grekerna�: skevbent,haltade, puckliga skuldror, nästan inget skägg. Han klagar på Agam'shögmod.• Heras list: Ach vill att striderna går illa för grekerna när han ej får delta,Z beviljar detta. H ber få låna Afrodites förföringsbälte. Förför Z somspänner en bländande sky som gömmer dem. H söver Z, säger till Poseidonatt han kan hjälpa grekerna så mycket han vill.• Hektor och Andromache: Hektor otålig, har dödsaningar (vet inte om hannågonsinn kommer tillbaka). Stildrag: de går förbi varandra åt motsatthåll. A säger han är allt för henne, söker hålla kvar honom. Hektor harplikt gentemot staden (jfr. Aeniden IV).• Achilles nya rustning (Patroklos tog den men dödades av Hektor). Hep-haistos smider en sköld med stjärnkonstellationer, 2 städer (en i krig,en i fred), åkrar, vinfält, Okeanos med. Benskenor av Tenn. Alla detal-jer beskrivs ingående (Vulcanus gör också en sköld år Aeneas). Sköldenmotsvarar allt som händer på jorden, ger balans. Speglar även scener urIliaden. Kan även ses som en dikt.• Liknelser: Folkmassa som havsvågor, myrmidoner som glupande vargarsom nyss fällt en hjort. 6

5 OdyssénOdysseus: son till Laërtes. Från det att Ilion förstördes efter 10 år åker han runtpå havet 10 år. Fånge hos Kalypso i 7 år.Penelope: (son Telemachos) säger hon väver svepningsskrud till Laërtes (sombor på landet), river upp den om nättrna för att avstå från friarna. Avslöjas avtärnor i friarnas tjänst.Nausikaa: dotter till fajakernas kungapar Alkinoo och Arete.Skylla: förfärligt skri, 6 fötter, 6 halsar med huvuden. Karybdis=pump.Några ordförklaringar: Ogydia= nymfen Kalypsos ö; Scheria= fajakernas ö; fa-jaker= sagofolk berömt för sin sjökunnighet och gästvänlighet, i.e. idealfolk.Bodde först med cykloper, dåligt folk; Ajaje= häxan Kirkes ö; Eurykleia= O'samma, trogen tjänare i huset; Eurymachos= den främste av friarna.Muntliga drag: epitet och olika formler, storslagna beskrivningar, indelning isånger, hexameter, allt är i förgrunden.Sång1: Gudarna beslutar släppa O från Kalypso på Atenas bön. Atena berättarför T att O ej död och kommer hem snart (implicit). Råder T åka till Nestorpå Pylos och Menelaos i Sparta.Sång2: T håller ting på Itaka. T klagar på friarna, ber om ett skepp och 20kamrater för att söka info om O. Beviljas ej, T går till stranden där Atena up-penbarar sig och lovar ska�a skepp och besättning. T ska�ar vin, mjöl hemmaoch seglar på kvällen.Sång3: Nestor berättar att grekerna splittrades snabbt efter Ilions fall pga Zeusoch Atenas vrede. Agam dödades av Aigistos och Kl, sedan dödade Orestes (so-nen) Aigistos och Kl i Mykene. N råder T trä�a MEnelaos som nyss kommithem efter lång segling. O�rar kviga, N's son Peistratos följer med.Sång4: Kommer då dubbelbrållop hålls i Sparta, Menel's son Megapentes giftersig och hans dotter med Ach's son. Menel berättar han var fast i Egypten då hanej �ck foglig vind- fångar Proteus (undergud till Poseidon). Menel och 3 mänklär ut sig till sälar och lyckas hålla fast Proteus. Denne berättar att kungarnaAjas och Agam döda, O fånge hos Kal. Menel ber gästerna stanna hos sig etttag. Under tiden planerar friarna döda T vid sundet mellan Itaka och Samosdit några seglar. Härolden Medon berättar detta för P.Sång5: Gudarna håller råd, Z beslutar frige O. Hermes skickas till Kal, O sitterpå stranden och gråter. Kal ger O en yxa, han kan bygga sin egen �otte. Skasegla 20 dar till fajakerna, men på 18:e dagen ser Poseidon honom och rör upphavet till storm med sin treudd. O kastas ur �otten, havsnymfen Ino lånar hon-om sin slåja så han kan hålla sig �ytande. Atena hjälper honom i land, läggersig i en olivbuske (en ädel och en vild oliv hopvuxna).Sång6: Nausikaa går och tvättar kläder, trä�ar O naken, de andra �yr. O badar,oljar in sig, får kläder och olja av N. N vill ej gå in i staden i hans följe pgaskvaller. O ska vänta i Atenas poppellund utanför innan han går in i Alkinoospalats.Sång7: O går mot staden, trä�ar Atena förklädd som vattenbärerska, visar vä-gen till palatset. O ber Alkinoo och Aretes om hjälp för att åka hem. Ar kännerigen O's kläder, han berättar sanningsenligt. Ting ska hållas dagen därpå.Sång8: Ting hålls på fajakernas torg. O får ett skepp med 52 roddare. Festi palatset. Skald sjunger och O gråter, Alk märker. Tävlingar ordnas, O kas-tar diskus längre än någon annan efter skymfning. Blinde skalden Demodokos7

sjunger om Ares och Afrodite, hur Hefaistos fångade dem. O får presenter, lovarberätta om sig själv om Demodokos sjunger om den trojanska hästen. Gråteråter och börjar sedan berätta om sina öden.Sång9: O berättar sitt namn och hur de efter plundringen rövat cikonernasstad Ismaros. Besättningen stannar ovist över natten, blir anfallna på mor-gonen. Strider och �ykt, Z skickar orkaner. Landar sedan hos lotofagerna somgav lotusblommor till besättningen. De vill ej åka hem men O tvingar dem tillskeppet och seglar till Cyklopernas land. C har allt förspänt: behöver ej odla,etc. O hade 12 skepp, de landar och jagar getter. O tar ett skepp och utforskarmarken med 12 män. De kommer till Polyfemos grotta. Poly frågar listigt varskeppet är, O säger de blivit strandade. Han dödar 2 människor, sover, äter 2till frukost. När han går ut för att valla getterna tar O hans knölpåk av olivträ,spetsar och sveder ena änden. Poly kommer hem och äter 2 till. O ger vin tillovane vindrickaren Poly. Säger han heter Ingen, Poly lovar äta honom sist. Polysomnar, de sticker sönder hans öga, han vaktar utgången. O �ätar samman ull,de hänger sig under getterna, tar med sig dessa. Då de seglar berättar O sittnamn, Poly minns spådomen om detta och ber fadern Poseidon hämnas. Hankastar stenblock efter skeppen.Sång10: De kommer till Eolus, vindarnas härskare, får hud med tjutande vin-dar. Nästan hemma på Itaka, männen vill girigt se vad O fått, släpper lös vindar-na och drivs tillbaka till Eolus. De måste segla därifrån, kommer till Telepylos,lestrogynernas land (jättar). O skickar 3 män, de jagas bort. Seglar sedan tillAjaje. O ser Kirkes palats, fäller en kronhjort och går till manskapet. 22 mänskickas till palatset vaktat av förhäxade män, lejon, vargar. Kirke bjuder dempå vin, med trollspö förvandlas männen till svin. O går dit, får råd av Hermes.Får örten moly så han ej ska förvandlas. Får rådet att när Kirke tar upp troll-spöt rusa emot henne. Han gör så, Kirke ber om nåd, hennes 4 tärnor badarO, friger männen från förtrollningen. Hela besättningen tas till Kirke, de äteroch dricker, stannar där ett år. O får i uppdrag gå ned till Hades och tala medtebanske siaren Tiresias. De seglar över Okeanos med nordanvind, O ska grävaen grop och fylla den med blod som lockar fram andarna men hålla bort demmed svärdsklinga.Sång11: Ritualen görs. O möter Elpenor som dog obegraven hos Kirke (brötnacken i trappan). Ser även O's mor. Ti säger de ska bege sig till Helios öTrinakia för att komma hem. O trä�ar sedan Epikaste (O's mor). O stannarberättelsen, Alk ber honom stanna ännu en dag för att få presenter. O berättarhur han såg Agam som är vred (�bittrare än döden ter sig då kvinnan�), berättarom sin död. Agam säger han aldrig ska lita på kvinnor och råder honom lägatill på Itaka i hemlighet. Trä�ar Akilles, Patroklos, Herakles.Sång12: Efter Hades hämtar de Elpenors lik hos Kirke och begraver honom.Kirke berättar hur O ska göra med sirenerna, sedan �nns det 2 vägar. En medklippor som han ej kan segla genom. Den andra vägen också klippig med Skyllaoch Karybdis. De seglar, O berättar ej för manskapet om Skylla, tar 6 män.O vill inte till solgudens ö, männen vill iland. De går iland, får ej slakta någraoxar. De får dock ingen bra vind, manskapet slaktar oxar i nöden, lovar byggatempel till Helios. H klagar då inför Z, hotar med att bara lysa i Hades. Skeppenseglade iväg, Z förstör skeppen. O �yter mot Karybdis, håller fast sig vid ett�konträd nära henne, driver sedan 10 dagar till Kalypso.Sång13: O kommer slutligen till Itaka, Poseidon hämnas på fajakerna genomatt binda fast skeppet, allt enligt en syn Alk's fader hade. Atena uppenbarar sig,8

gömmer godset i najadernas grotta. O förvandlas till tiggare, går till svinherdenEumaios. Atena ber sedan T komma hem från Sparta, meningen med hans resavar att få egen beröm, mogna inför trä� med O.Sång14: E håller på göra sandaler. O berättar att O ska komma tillbaka dennamånad, E tror det ej. O säger han är från Kreta, varit i Egypten, Libyen. Litenallegori om sin egen irrfärd.Sång15: Atena varnar T om bakhållet. Säger farväl, får dryckesbål av Menel,slöja av Helena. De tar med sig en irrande siare, Peiriatos. T stiger av innan denår hamnen, går till E. O vill gå tigga i staden, E berättar om sin härkomst,kommer från Syria, köptes av Laërtes.Sång16: T och O äter hos E, T säger han ej kan hysa främlingen (O) blandfriarna. O röjer sig på Atenas befallning, T berättar det �nns 52 friare. O berT ta bort vapnen i gästabudssalen förutom svärd, spjut och sköldar för dem. Ipalatset smider friarna planer på att döda T när de får reda på att han kommithem.Sång17: T beger sig till palatset, E och O på väg till staden går också med. O'shund Argos känner igen honom, O tigger hos friarna. Antinoos hastar en pallmot O, P ber O presentera sig, E vidareberättar O's härkomstsaga. T nyser närP säger friarna kommer dö (visar sanning). O lovar tala med P på kvällen.Sång18: Ökände tiggaren Arnaios (smeknamn Iros ty han gick gärna ärenden)söker jaga bort O, slagsmål (friarna eggar dem, erbjuder vinnaren mat). O vin-ner, sätter Iros på vakt mot hundar och svin utanför palatset. Antinoos prisarO varvid denne varnar Anti att lämna godset innan O kommer hem. P görsvackrare av Atena, visar sig för friarna och ber om skänker, friarna festar etttag. Tärnan Melanto skymfar O, Eurymachos och O grälar, E blir våldsam. Tbefaller samtliga gå hem och vila.Sång19: O stannar, han och T bär bort vapnena (anledning: de har blivit gam-la och friarna kan skada sig). O vill pröva P och tjänstefolket, hånas åter avMelanto. Hon jagas bort av P som frågar ut O. Säger han heter Aïton, sägerhan trä�ade O för 20 år sedan, beskriver hans kläder och säger han kommerhem denna mpnad. Eurykleia tvättar hans fötter, hon känner igen ärret frånvildsvinet (berättas av O innan upptäckten). Eury ska hålla tyst, P berättar omen dröm att en örn dödade de 20 gässen (friarna) på gården. P ordnar tävling,den som kan spänna O's båge och skjuta en pil genom öglorna på 12 yxor fårhennes hand.Sång20: O ligger vaken i palatset, ser vilka tärnor som är i lag med friarna.Atena lovar honom seger (Z också). På morgonen kommer E och koherden Filoí-tios, båda visar sina trogna sinnelag. T går till staden, friarnas mord av honomhindras genom tecknet att en örn �yger förbi med en duva i klorna. FriarenKteisippos från Samos kastar ett oxlägg mot O. T säger han ska gå till denirrande siaren hos Peiratos i staden.Sång21: P låter hämta O's båge (som han fått av Iftios, dräpt av Herakles). Eoch F gråter då de får höra om tävlingen. T eggar friarna, O röjer sig för her-darna genom att visa sitt ärr. E ska ge O bågen och stänga pigornas dörr. F skaregla gårdsporten. O ber få skjuta då ingen kunde spänna bågen, P instämmermen T ber P gå upp och väva, E ger bågen till O som skjuter genom öglorna.Sång22: O skjuter Anti i strupen, röjer sig för friarna. Eury påstår Anti vardrivkraften, O skjuter mot friarna. T hämtar vapen för 4, glömmer stänga dör-ren och friarna beväpnar sig genom getherden Melantios som grips och binds avE och F. Spjutkast, endast skalden Femios och härolden Medon skonas. Melan-9

tios dödas.Av 50 tärnor hängs 12. Huset röks ut med svavel.Sång23: E hämtar P som ej tror att O hemma. O ber T spela musik, etc så attingen får reda på morden innan de �ytt till landet. O badas, P testar O genomatt säga hans säng �yttats ur kammaren. O berättar hur han byggt sängen ochsängkammaren varvid P känner igen honom. De berättar om sina öden, vilar.Dagen därpå går de till Laërtes på landet.Sång24: Friarnas själar ned till Hades, Agam talar till Ach om hur de sörjdehans död. Am�medon ur friarnas skara berättar hur de mördats, Agam prisarP och O lyckliga. O kommer till L som ansar träd. O prövar L, säger L ej tarhand om sig själv ordentligt, säger han heter Eperitos. L gråter när O nämns,O avslöjar sig och visar ärret,etc. Emellertid får stadsfolket reda på morden viaryktesgudinnan, anhöriga begraver de sina. Anti's fader Eupeites talar och berförsöker hetsa folket till upplopp, Medon berättar O har gudarna på sin sida.Eupeites och en del andra går mot landsägan, många dödas. Atena som talatmed Z ber striderna sluta, O förföljer skaran men Z ingriper genom att slungaen blixt. O lyder Atena och sluter fred med folket.6 Aiskylos: AgamemnonAllmänt om den äldre grekiska komedin: Tyngdpunkten �yttas från öarna tillinlanded, särskilt Aten. Dramat säges ha uppstått i samband med Dionyssos-fester på våren. 3 dramer, 1 satyrspel (där skådespelarna bar bockskinn) och1 komedi. Tävlan förekom. Enligt Aristoteles utvecklades dramat ur dithyra-mben (körlyrik), där försångaren separerats ur kören, kören hade en stor rolli dramerna. Dramats innehåll är främst mytologisk, men en teori om dramatsäger att den profana (sekulära) faktorn varit störst, alltså den jambiska/lesbiskalyriken har varit största faktorn. I Aiskylos kan man se en utveckling från ritu-al till drama. Orestien är den enda bevarade trilogin; Agamemnon, Gravo�retoch Eumeniderna (Orestes förföljs av hämndgudinnorna). Meddelandet här ärväsentligen att brott sonas inte med hämnd utan med försoning och ett un-derordnande av samhällets lagar. Mycket dans och sång förekom. Klytaimestraliknar sig själv med hämningsande, detta är det primära, ej äktenskapsbrot! ten.Kasandra är symbol för Troja (inklusive de av hrakerna ruinerade helgedomar-na), dör som en av många oskyldigaHandling: Börja på Atreidernas borg på Argos, väktaren letar bland stjärna efterbesked om Trojas fall. Ett bål �ammar upp på en bergstopp vid synranden. Gårtill Klytaimestramed det glada beskedet. 10 år har gått sedan bröderna Agamoch Menel dragit till Troja med 1000 skepp (kören). Omen: 2 örnar (Z) dödadeen hare. Stormar höll kvar fartygen på Argos, Agam tvingades o�ra sin dotterIphigenia för att kunna segla till kriget. �Blott genom lidande kan visdom vin-nas�. Kl vi sar sig, säger Hefaistos skickade eldbålet från Ida till Lemmos tillAthos till Makistos, etc (p 16). Kören gläds åt segertecknet och berättar hurParis fått sitt stra� för att ha röort Helena.En budbärare anländer, talar till kören. Säger Agam kommer hem snart. Körenberättar att han är efterlänktaf i hela staden och �väntas av samma trogna hus-tru han lämnat� (p27) som är �god som guld mot honom� (i.e. förrädisk, p 27).Budbäraren förklarar att grekernas skepp skingrades, Menel från Agam, eld och10

vatten förenades mot Argosskeppen, många förstördes. Kören klagar på Helenasom orskat så många dödsfall. Jämförs med ett lejon.Agam gör intåg med en vagn med Kassandra. Citat p 33: �Envar är redo attsucka med den som råkat i nöd/ och den lycklige hälsas med hycklande min.�p 37: �Ett måttfullt sinne är den bästa gudagåvan�. Kl berättar för Agam attOrestes för säkerhets skull är hos Strophios i Phokis. Tjänarna bereder purpur-mattor, Agam tar av sig skorna och går in med Kl (Agamemnons hybris ochpjäsens peripeti). Kl: �Zeus, Zeus som allt fullbordar, hör min bön!/Fullbordanu det som fullbordas skall!Ka får 3 syner genom Apollon; tidigare blodutgjutning, Agamemnon och hennesdödoch Orestes återkomst. Agan skriker 12 åldringarna i kören trormar in i bor-gen, Kl kommer ut med Agam och Kls lik med yxa i handen. Kl försvarar sittdåd inför kören, hänvisar till I som Agam o�rat. Kusinen Aigistos träder ut-hans far landsförvisades av Atreus, o�er gjordes av Aigistos syskon. Aig grälarmed kören, Kl ber honom komma in i borgen innan fejd uppstår mellan Aig ochkören.7 Sofokles: Kung OidipusSofokles införde en tredje skådespelare på scenen. Förebild för många dramer.Sofokles dramer börjar med en presentation av rådande missförhållanden. O:pesten härjar i Thebes, beror på att kung Laios mördats och mördaren är os-tra�ad. O vill rädda staden och söka mördaren (→kon�ikt). Avslöjanden kom-mer gradvis. Dramerna handlar om individer som beter sig ovist för att de intekänner sig själva (mänskligheten).Templen fulla av människor som o�rar för att de skall slippa pesten. Oidipus harsänt svågern Kreon till Delphi som anländer och berättar via Apollon att Laïosmödrare ska stra�as (p 72). O kallar folket, kören åberopar gudarnas hjälp. Otalar till folket, bannlyser och förbannar honom. Körledaren råder O tala medTeiresias sm kommer motvilligt. �Tungt är att vara vis när all ens visdom ejbringar någon lättnad eller hjälp� (p 80). Han ber få gå så ska båda kunnabära sina öden lättare, �den mördare du söker är du själv� (p 82). O misstänkeren komplott ledd av Kreon, vill döda honom. Iokaste träder ur borgen, körenförsvarar K som går därifrån. I berättar spådom att Laïos skulle mördas avsin egen son, de satte ut barnet 3 dagar gamalt med bundna fötter på ett ödeberg. (OBS, namnges ej!). Berättar hur L dräpts där 3 vägar korsas i Phokis. Isäger L liknade O, han får onda aningar (han kan ha förbannat sig själv, p 100).Tjänaren som överlevde attentatet bad ! få gå långt bort från staden då O blevkung. O berättar om sin far Polybos, Korinthos konung. O �ck spådom i Delphiatt han skulle gifta sig med sin mor, döda sin far. Flydde från Korinthos, varvidhan trä�ade på L's följe, de försökte med våld driva honom från vägen, slogs ihuvudet av L, dräpte alla utom en. O sätter hopp till detta vittne som kallas.En budbärare anländer, säger P död, O lättnad: �ordspråken och de [siarna]äro stoft� (p 109). I håller med: �Vad tjänar skräcken till i denna värld/ därslumpen härskar . . . I blindo får man leva som man kan� (p 109). O vågar ej resatill Korinthos, men budbäraren säger �din fruktan saknar varje grund�, berättarhur O gavs av honom till P, han hade fått honom av en herde som hittat honom11

i en klyfta i Kithairons berg. (p 111). O vill veta mer om sin härkomst, men Ivet sanningen: �Spörj ej mer! mitt kval kan vara nog� (p 115), går in i borgen.O tror hon skäms av sitt ringa ursprung. Herden förs in, vill ej tala ! men bindsfast. Säger O är L's son. �Ve mig. . . �, går in i borgen. Tjänare berättar I hängtsig, O letar efter vapen, tar I's spänne och sticker ut ögonen med detta. �Vadtjänar synen till/när varje anblick blott betyder kval� (p 127), �Ingen annan änjag kan bära detta mitt elände� (p 130, jfr början). O ber K föra ut honom urstaden och ta hand om sina unga �ickor, de går in i borgen.8 Euripides: MedeaReducerar körens roll, blandar komiskt och tragiskt, högt och lågt. En stor delav handlingen genom tjänstefolk. Håller sig ej till Aristoteles (handlingen börvara enhetlig och upplösning följer från skeendet). E använde deus ex machina(gudarna ingriper). Medea första äktenskapsdramat. Börjar dåligt, slutar värre.M är barbar men i vissa hänseenden mer civiliserad och vis.Jason gift om sig med Korinths kung Kreon's dotter. Amman: �Hennes kvalär blott en början, värre blir den sista hälften� (p 138). M gråter, föraktarbarnen. Barnens vårdare berättar han hört de skall landsförvisas, säger �högstav allt älskar man sig själv� (p 139). Amman: �där jämlikhet råder är trygghetenstörst� (p 140). Kvinnokören säger Z ska bevaka M's rätt (p 142). Medea klagarpå giftemålet, vill �hellre stå i 3 bataljer bak skölden än blott en gång föda barn�(p 145). K förkunnar förvisningen, vill förebygga hämd på dottern och Jason,vet att M är listig. M klagar på sin vishet �Föräldrar borde skona sina barn/från att belastas med för mycket lärdom� (p 146). M ber få stanna blott endag, K övertalas. Medea berättar hon ämnar döda fadern, dottern och maken,försöker tänka ut bästa vägen (hon har Hekate på sin sida). Kören sjunger atttiderna förändras, kvinnor respekteras mer och ses inte som trolösa (motsägelsemot Medea). Jason talar till M, säger han ! försvarat henne inför K, önskarhenne aldrig något ont (p 152). M berättar hur hon såg till att J �ck det gylleneskinnet draken ruvade på, dödade sin egen bror för honom. J säger han gift uppsig för hennes och barnens skull, går. M: �jag avstår från en lycka som är falsk/från rikedom som blott förnedrar själen� (pp 157). Hon möter Atens konungAigeus som varit i Delphi och frågat om barnlöshet. M ber om hans beskyddså ska hon ge läkemedel. Övertalar honom svära på att aldrig utelämna henneså länge han lever. M har nu till�yktsort och sätter igång planen som �måsteske�, körledarinnan varnar M. Hon kallar på J, säger hon ångrar sig, prisarJ men gråter då han föreställer sig barnens framtid. Befaller barnen överlämnaslöja och guldkrans till kungadottern, de går med J. Vårdaren berättar gåfvornaemottagits, påpekar �vi måste böja oss, när ödet slår� (p 174). M ångrar sig, villta med sig barnen, men inser det är för sent. Budbärare berättar K och dotterdödade a! v hennes gift. M fullbordar planen, går in i borgen och dödar barnen,lägger dem på en vagn förspänd med drakar som hon fått utav Helios. J medgerobetänkt att han tröttnat på hennes bädd, jämför henne med Skylla (p 185),ber få begrava barnen men M tillåter ej, det ska hon göra. J får inte ens vidrörabarnen en sista gång, M far till Aten. 12

9 Aristofanes: MolnenAristofanes ideal är bondelivet. Är emot krig (Lysistrate).Molnen skrevs år -423. Sokrates anklagas vara en destruktiv so�st (�dumma�frågor ger insikt), skicklig på att vända saker upp och ned. Förstör ungdomen.Teknik: ordlekar, förvrängningar, grov humor. (Komoi= dryckeslag)Handling:Strepsiades kan inte sova pga skulder för sonen Pheidippides som liggeri närheten och drömmer om hästar. St räknar upp skulderna,beklagar sig atthan gift sig med en förnäm kvinna från staden, han är från landet. St väcker Phoch berättar om �losoferna (so�ster) som (p.229)�Bevisar att himlen är en ugnoch vi små kol därinnuti�. Vill att Ph ska bli en lärjunge där, men Ph. vägrar.Då går St själv till �losoferna, lärjungarna sitter i konstiga ställningar, Sokrates�svävar i skyn och tänker på soln.� (p 237) So frågar St varför molnen liknar djuroch människor. So berättar att molnen tagit Zs plats i so�sternas värld ty detregnar och åskar aldrig utan dem. So prövar St: minne har han endast då folk ärskyldiga honom pengar, han kan tala lika lite som betala. So testat St hur hanska bli av med räntorna: ta månen ty ränta betalas månadsvis. So tröttnar dendumma mannen, ber honom i stället skicka sonen. St visar för Ph vad han lärtsig, ber So lära Ph det sämre och bättre talet. Rätt och orätt talar om rättvisa,etc. Rätt talar om gamla traditioners kraft (eg. kallbad), orätt om moderna�ungdomsfördärv�, att vara uppstudsig. Rätt förlorar (!?) och ger sig, visar denuppochnedvända stämningen. Ph går med So. Vid månadens slut kommer Stoch hämtar Ph, är glad att han hört att Ph kan talet.Ockrarna vill ha pengar och/eller räntan. St hånar dem och piskar en av dem.St och Ph grälar vid matbordet, Ph slår St och piskar honom då denne vägrarerkänna moderna Euripides storhet. Ph säger det är orättvist slå barn om de ejfår slå tillbaka, säger han även ska slå sin mor. Kören berättar detta är stra�etför att försöka smita från räntan och att inte tro på gudarna.10 Platon: GästabudetDet talas om Eros och odödlighet-dödlighet när �losofer trä�as hos Agaton pådryckeslag.Aristodemus möter Sokrates på gatan, S inbjuder Ar'd. På vägen försjunker Si tankar, Ar'd går före till Ag. Ar'd välkomnas men S vägrar komma in förränhlava middagen är förbi. Dryckeslaget börjar, Eryxmakos (berömd läkare) sägeratt han från läkekonsten dragit slutsatsen att ruset är skadligt. De beslutarsig för att dricka så lite som möjligt. E talar om Faidros iakttagelse att ingenlovprisae Eros, föreslår hyllning till denne.Faidros: Eros är den äldste guden, ger mod åt älskaren- paret vill dö för varan-dra. �Älskaren är med gudomlig än den älskade�, p 34.Pausinias: Såsom det �nns 2 Afrodite (Uranos och Zeus döttrar), �nns det 2Eros. Den vulgära Afrodites Eros är de fåliga människors kärleksgud. Älskarenälskar kroppen över själen. Detta håller inte i längden. Den himelska AfroditesEros är bra både för staten och det älskande paret, alltså inte bara för den äl-skande. Aristofanes ska få tala men hickar, E talar i stället, Ar får hålla andan,13

etc.Eryxmakos: håller med om att Eros är tvetydig, men denne �nns i allt-inte barai människor. Exempel: läkekonsten (friskt och sjukt), gymnsatik och jordbruk,tonkonst. Harmoni är ekvivalent med kärlek. Oenighet kan inte bilda harmoni(enighet). Jämför årstiderna: bra är harmoni mellan vått torrt och varmt.Aristofanes: Människor känner inte mycket av Eros. Talar om androgynerna(komb av m och f). Dessa anföll gudarna, Z kom på idén att klyva dem så attde blev svagare. De 2 delarna längtade efter varandra. p49: �Åtrån och strävanefter helheten bär namnet kärlek�.Agaton: Eros är den yngsta guden, ty är alltid med ynglingar. �Lika söker alltidlika� (p 52). Använder alldig våld, Eros är den tappraste av gudarna- ger upphovtill allt liv. Prisar alltså Eros och inte hans positiva e�ekt på människorna.Sokrates: Vill inte prata efter Agatons fullbordade tal, ställer några �obtydligafrågor� (p 57): �är kärlek kärlek till något�, det är nödvändigt att den som åtrårgör detta till något som den saknar. Ag sade att man har kärlek till skönhetoch godhet, men enl ovan också det man saknar → Eros är ej vacker eller god.Men behöver ej vara ful för man ej är vacker. Alla gudar är lycksaliga och sköna→ Eros är ej gud utan en demon som förbinder gudar och människor. Eros är�losof, i.e. han är mellan vis och oförnuftig (p 63).De�nition: �All slags begär efter det goda och lycksaliga är kärlek� (p 65). Kär-lekens yttran är alstring av kroppslig och själslig skönhet. Det gäller alltså ska-pandet av skönhet (p 66). Man strävar efter odödlighet, ty detta är det starkabegäret att föda. Såsom med kunskap blir det nya likt det gamla (p 67). Bramänniskor gör allt för att få ett bra eftermäle, själslig fruktsamhet (skalder,konstnärer) ska vara det största i samhället: omtänksamhet och rättrådighet (p70). Börjar med kroppslig körlek, sen kärlek till alla, sen kärlek till själen. Vis-dom är sökande efter högre skönhet. → �Livet är värt att leva om man skådardet sköna självt� (p 72). Detta sade Diotima till S.Alkibiades: ung politiker, kommer med följeslagare till Ag, håller lovtal till S.Jämför honom med en �öjtspelare. Som åskådare ville han ej förbli den han var.S är en �stor beundrare av sköna ynglingar� (p 78). Är hänförd av S, hur han�narrar mänskligheten� (p83). En morgon blev han stående för att grubbla, stoddagen och nattern tills solen gick upp. I slag betraktade han lugnt vänner och�ender. Kriget var ej viktigt för honom, ingen har någonsin liknat S påstpr Alk.Ag ska hålla lovtal till S, men några druckna personer träder in. Ar'd vaknar,S talar till Ag och Ar'f hur en bra pjäsförfattare borde kunna både tragedi ochkomedi. S och Ar'd lämnar tidigt på morgonen.Ordspråk: Till sämre folks gästabud kommer bättre folk objudet.11 Aristoteles: PoetikMimesis centralbegrepp. Tragedi: människor görs bättre än de är, komedi säm-re. Drama (komedi, tragedi) och musik samt körlyrik är olika sorters imitation(mimesis). Skillnader utges vara utövning (rytm och harmoni i musik, versersolika meter), skillnad i föremålen (personerna i dramerna bättre eller sämre änvanliga) och imitationssättet (I dramer: tre sätt; författaren talar direkt genompersonerna, skådespelarna oföränderliga eller skådespelarna representerar dra-14

mats utvecking).Poesins ursprung: Imitation är naturligt för människor, människor tycker ävenom att imitera då vi erhåller kunskap genom imitationens realistiska komponen-ter. Poesin splittrades i två delar, hymner och satirer.Dramats utvecking: Skapades ur körlyriken. Aeskylos ökade skådespelarantalettill 2, mycket dialog, Sofokles ökade antalet till tre, dramatikens e�ekt ökadesgenom övergång från trokéisk till jambisk (därför mindre dans), jambisk passarbättre för tal. Sist ökades antal episoder. Handlig utspelas på kort tid, oftastunder ett dygn.Tragedien skall vara självständig, baserat på en enda händelse och de ska up-pnå katharsis (rening). Alla händelser representeras av fabeln, skådespelarenrepresenterar en moralisk bild. Tankarna framträder genom skådespelaren ochska komma fram till någon sanning. Viktigt med peripeti och upptäckter. Där-för uppdelning i början (Prolog), mellanspel (Episod) och slut (Exod). Dessaska tillåta skådespelaren gå från lycka till olycka (eller tvärtom). Händelseför-loppen skall vara realistiska (om ej kallar A dem episodiska). Tragedi ska ingemedömkan, rädsla; störst e�ekt om oväntade men ändå logiska.Peripeti: förändring från ett tillstånd till det motsatta (eg. O: budbäraren). Up-ptäckt: förändring från ignorans till vetskap (samma som peripetin i O). A kallartragedierna enkla om inga peripetier eller upptäckter i dramat.För att framkalla mest känsla skall man ha en person med felaktigheter gå frånlycka till olycka. Mest e�ekt om det tragiska görs inom familjen, antagonistenmåste fullfölja sin plan.Ideala skådespelare: a) de skall vara goda, b) passande, c) realistiska, d) konsis-tenta.Olika typer av upptäckter:Upptäckt med hjälp av yttre tecken (Odysseus)Upptäckt som görs direkt av författarenUpptäckt genom minneUpptäckt genom resoneringUpptäckt genom motståndarnas dåliga resonemangUpptäckt direkt genom händelsestrukturen (Oidipus)Olika typer av tragedier som bör kombineras:Komplexa tragdedier (peripeti och upptäckt)tragedier med lidandeTragedier baserad på kända personerTragedier baserade på spektakler, eg. mytisk miljöEpiken bör hålla sig till samma regler som för dramat. (Odyssén: många upp-täckter för personerna i den). Skillnaden är (a) längden och (b) metern. Mankan berätta om �era saker samtidigt, använda tex heroisk meter. Författarenskall inte själv färga verket. Epik tillåter också mer osannolika händelser, men deska då vara möjligt att övertalas till dess nödvändighet. Epiken är också mindresammanhängande än dramat. Tragedi har allt dramat har, dessutom musik ochen starkare verklighetsanknytning.Poesikritik: (a) osannolikheter är misstag, men kan vara försvarbara.(b) Om poesin ej överensstämmer med fakta kan de vara att poeten bsekriverett ideal(c) Kritik på språkbruket, kan vara motsägelsefullt, även fel.Komedins utveckling: Själva fabeln kommer från Sicilien. Mycket berättande15

form, �nns ingen tidsbegränsning.12 Grekisk poesi12.1 Sappho12.2 PindarosKörlyrik, koreograferade danser med musik. Upphöjer (bla Heiron) men inte förmycket. Segen är en gudarnas ynnest. Mycket o�ciell musik, men betonar ävenenskildhet och kritik. endagsvarelsercitat13 Plautus: SpöketLevde ca. -200. Teater anordnades i Rom och Aten i samband med religiösafester. Plautus: mycket som en kabaré; mycket sång. Teknik: situationskomik,ordlekar, grovt språk.AISc1: Slaven Grumio börjar pjäsen. G tycker Tranio fördärvar husets son.�Fortare kommer ofta det man inte vill än det man vill� (p 236). G ber tillgudarna att husbonden kommer snart, varit borta i Egypten i 3 år nu.AISc2: Ph's jämför nyfödd med ett nybyggt hus. Det beror på vem som �yttarin. Ph's medger han blivit en odåga.AISc3: Pigan berättar för Ph'm efter ett kallbad hur Ph's kommer svika henneförr eller senare, Ph'm tror ej, berättar hur viktigt det är att vara trogen och haett gott rykte. Ph's lyssnar obemärkt. AISc4 Callimates och Delphium anländer,C drucken. AIISc1: Tranio talar till publiken, han såg husbonden vid hamnen.berättar detta för Ph's som börjar röja undan, väcker C ett antal gånger menhan måste bäras in till huset. Tr får en idé, säger åt Ph's stänga till huset ochvara tyst.AIISc2: Th går mot huset, var nära dö på havet. Bultar på dörren, Tr uppenbararsig, hälsar. Frågar om Th rört vid dörren. Talar om ett gamalt illdåd, en gästblev mördad och obegravd. Ph's �ck besök av spöket som sagt åt honom att�ytta ur huset.AIISc3: Ockrare ankänder. Vill ha räntan på pengarna han lånat till Ph's. Trsäger Ph's köpt grannens hus. Säger åt ockraren att komma nästa dag, Tr ochTh går till grannen Simo.AIISc4: Simo berättar hur hans fru gör hans liv surt. Tr säger Th vill se på hanshus som föredöme för tillbyggnad.AIISc5: De går till S. Tr säger S är arg och ledsen för han tvingas sälja eget hus,Th ska ej nämna något om köpet. S går till forum.AIIISc2: Börjar med Cs slavar. En av dem har Cs gunst → han blir fräck. Bultarpå dörren, ska hämta C.AIIISc3: Th prisar Ss hus. Priset nämns till 80 minor, Tr vill att Th ger dem16

till honom. Går till Ph's.AIIISc4: Th ser Cs slavar som bultar på dörren. De berättar att C är på kalasi Ths hus. Slaven Phaniscus berättar att många fester hållits där och att Ph'sfriköpt �öjtspelerskan Ph'm för 30 minor. Phaniscus omtalar Tr som bra på attluras.AIIISc5: Th talar om att han blir ruinerad. Möter Simos, på forum bar de framen död. De talar om husköpet, S berättar sin version. Th ber S om hjälp, gårtill S.AIIISc6: Tranio �ck ut alla ur huset. Vill förekomma Ths hämnd. Th utanförhuset med bödelsdrängar. Tr ska förjöras, Tr sätter sig på altaret.AIIISc8: C berättar hur Tr lurats. C har blivit sänd att tala med Th. Th kanej förlåta Tr för hans lurendrejeri. Tr föreslår göra detta till en löjlig komedi,ber om förlåtelse och skyller på ungdom. Th förlåter Ph's men ej Tr. C ber Thsläppa Tr, vilket Th gör så småningom.14 Vergilius: AenidenBeställningsverk till kejsar Augustus och rom som fredsriket. Vergilius ville ska-pa ett romerskt epos. Vergilius är en stor naturskillnad (eg. hav som marmor).Stor debatt Homeros (Goethe) vs. Vergilus (Schiller). Märks att Vergilius senareär Homeros, A är modernare, mer personpsykologi, världsordningens grymhetinses, platonskt in�ytande starkt. Aeneas bär ödet som en börda, men fram-förallt uppfyller han kraven för pietas dvs tveklös pliktuppfyllelse mot familj,samhälle och gudar. A släkt med troernas stamfader, �yr från det brinnandeTroja för att bygga det nya Troja (Rom). A kan ses som en inkarnation avromersk dygd. Dido kan ses som en projektion av A's samvete (Eliot, se sångIV). 12 avsnitt, halva irrfärd (Odyssén), halva strider (Iliaden).Vikten av den gyllene grenen: förenar eposet (sjätte sången är central). Genomritualen med grenen (en yttre jordisk-underjordisk symbol) får Aenas tillgångtill den yttersta visdomen (hemlig kunskap viktig för A att få ta del av) som en-bart �nns i Hades. Symbolikens ursprung eventuellt från Junos gyllene äpplen/det gyllene skinnet.14.1 Sång IVDido vill gifta om sig, anförtror systern Anna. Får mod (p 52), sänner �som enhind av jägaren trä�ad�. Juno föreslår pakt mellan Italien och Kartago till A'smor Venus. Juno ska göra så att A och D trä�as i en grotta dit de �ytt från hagel,dunder och regn. Dido kallar sig gift efter tecken från Juno, dock visar Jupitersitt misstycke (blixt). Skvallret sprider sig (genom ryktesgudinnan Fama) tillgrannlandskungen Iarbas (p 55) som ber till Jupiter. J skickar Merkurius somtalar till A, säger han försummar sitt land och sonen Iulus. A rustar vapen ochhär i hemlighet, D tror han försöker rymma från henne, blir arg. A säger hanska tillbaka till Italien, D önskar honom olycka och svimmar. Sedan bestämmerhon sig för att begå självmord, ber Anna ordna stort bål med A's vapen nära. D17

försöker sätta eld på A's skepp, men han varnas på natten och råds segla direkt.Dido begår självmord med svärdet vid altaret, Anna förgrymmad.Kärleken ges ut vara ödesbundet (bestäms av gudarna). Stora skillnader mellandygdiga män och kvinnor, D uppslukas av kärleken (klassiskt ideal) medan Atillämpar plikten framför allt. Påstår han ej gift sig på riktigt (p 59). Jämförelser:p62 Aenas som en åldrig ek som skakas av vind (D's ilska och vemod), �fast ärdock hjältens beslut och tårarnas vapen fåfängt�. A blir hårdare medan D merförtvivlad och labil (slav under kärleken), bestämmer sig snabbt för självmord.14.2 Sång VIAenas går mot Apollos berg där siaren Sibylla bor. Hon profeterar att han skagrunda ett rike, men mycket krig ska plåga folket. A ber henne visa honom sin fari underjorden, de går ned och monsters gastar möter honom. Charon färjekarlenöver Styx mötes, med �grått stripigt skägg, ögon som eldkol� (p 77). Obegravdagår 100 år på Achaerons stränder tills de får komma över Styx. A trä�ar Dido,svär att han åkte mot sin vilja (p 81). Möter sin far Anchisos, försöker förgävesomfamna honom. Återfödelse genom att dricka ur Lethe, hjältar vilar i Elysiuminnan de får återfödas. 2 portar från underjorden, en av horn (sanna syner), en avelfenben (gäckande drömmar). Den senare används för att träda ur underjorden.Avsnittet mest centralt, A får större motivation och inblick i framtiden.15 Ovidius: MetamorphosernaAlla är oskyldiga o�er för (oftast) kärleken. Denna yttras som en stark naturkraftsom förevigas genom förvandlingarna.15.1 DaphneDaphne har väckt kärlek hos Apollo pga Cupidos vrede (Apollo har hånat hon-om). D vill aldrig giftas utan trivs med skogen. Apollos hjärta brinner av kärlektill D som �yr som en duva från en örn. A klagar på att det inte �nns örter somhelar kärleken (p 137). D ber förtvivlat till sin far när hon inte orkar springamer (vid en å) och förvandlas till ett träd. A famnar och kysser trädet. Pil?15.2 NarcissusNajaden föder vackra Narcissus, Tiresias spår att han mognar bara om han intelär känna sig själv. När N är 16 år ser nymfen Eko honom och blir kär. Ekoförbannar honom då han ej älskar henne: må han älska förjäves�. Efter han varitpå jakt böjer sig N över en källa för att dricka, blir förhäxad av sin egen skönhet.18

Han sitter vid vattnet tills han vissnar och dör, narcissusblomman (gul med vitakanter) blommar där han dog.15.3 Pyramos och ThisbeDe är fagrast i världen, bor granne och är kära. Deras föräldrar förbjudergiftemål. Genom en springa i väggen mellan husen talas de vid. Bestämmersig för att mötas vid Nirus gravmonument där det växer ett mullbärsträd. Thsitter vid trädet och väntar. Ett lejon dyker upp, Th �yr till en grotta och tap-par sjalen som lejonet attackerar, börjar blöda. P anländer och ser den blodigasjalen och säger det är hans fel. Begår självmord under trädet, Th anländer ochbegår självmord. Trädets frukter blir blodröda hädanefter.15.4 Philemon och BaucisP och B är ett fattigt gamalt par. Jupiter och son tar in hos dem, ty allaandra ställen förvägrar dem. Paret ger dem mat och dryck (som aldrig tar slut igudarnas sällskap) J säger de skall frälsas, ber dem gå upp på ett berg. J stra�arfolket och gör ett palats av deras koja. P och B får en önskan varefter de väljeratt bli templets skötare och dö samtidigt. När de dör blir de Ek (P) och Lind(B) som står vid tempelingången.16 Romersk poesiFormades runt år -200 genom assimilation av grekiska traditioner.16.1 CatullusFödd -85. Tidig romersk poet. Skildrar smärtsam kärlek, likstäldhet och självsäk-erhet hos kvinnan kallad Lesbia talas det om. Typiskt stormiga, känslostarkaförhållanden, Lesbia hetär?. Införde begrepp som �sjuk av kärlek�, vara �slav tillkärlek�. Bröllopsdikterna håller sig till samhällets normer, kvinnan måste fullföl-ja sin plikt. Besvärjelseliknande uppmaningar till brudparet. Sparven kärlek tillbarn eller barndom?16.2 HoratiusSkrev satiriska och jambiska dikter.Budskap: Carpe diem, måttlighet.19

17 AugustusFödd ca 200. Existentiell �loso�, var heding som ung men konverterade tillkristendom. Medvetandet är en gåfva så att man kan nå kunskap om sig självoch gud. Asexuella skildringar, gud tar faderns roll. Platonsk (ideell) kärlekförsvaras. Filoso�n använder de fyra elementen, jord, vatten, luft, eld, reninggör kroppen progressivt lättare. A talar om att paradiset delvis lever kvar (iolika grad) i själen, vi försöker återgå till detta ursprung. Människor hindrasav stolthet att nå målet, söker det som verkar vara rikast. Genom smärta hållsmänniskorna rastlösa, för de söker fel mål.A berättar att han som ungdom han stal och njöt av stölden. Nöjet var attdet var förbjudet. Studieår i Karthago: �lösa kärleksförbindelser� och han blev� piskad av svartsjuka�. Anser folk inte tycker om lidande men medlindande (p222). Vid 19 års ålder konverterade A till sin mors religion kristendom. När honfår reda på det känner hon att det är dags att dö vilket hon gör efter en tidssjukdom, A är då 35 år gammal.18 RolandssångenOlivier och Roland spanar på en höjd, ser en morisk armé (hedingar). O sägerGaredon (rådgivare till kung Karl, R's styvdar) förrått dem. O ber R blåsa ihornet Olifant för att be om Karls hjälp, R tänker på sitt rykte, blåser ej. Ärke-biskop Turpin håller gudtjänst, påminner att de blir martyrer om de kämparduktigt. Deras armé består av 20,000 av de bästa krigarna, hedingaarmén sägesvara 5 ggr större. Roland har Durendal (heligt svärd, ursprungligen givet avgud), O har Halteclaire.Förarméns ledare Aelroth skymfar fransmännen, dödas av R. O dödar Falseron,kunge Marsiles bror. Turpin dödar kung Corsablis. Liknande skildringar, sköldoch rustning bräcks. Fransmännen dödar de 12 främsta riddarna i armén, trionslår genom hjälmen, ansiktet, skrevet, gyllene sadeln och hästen (p 67). (E�ekt-fullt om berättat muntligt), �skallen spräcks som glas�(p 68). Förädaren Garedonska få igen i Aix lovas det (p 69). Första hären förstörd, medan de går blandliken kommer Masiles med huvudhären i 20 skaror. Rolands trupper fortsätterkriga, bättre dö och komma till paradiset än vara med i skymfsång. Engeli-er, gascognaren från Bordeaux dräps, O hämnas och djävlarna tar gladeligenhädingens själ. Samson dödas, hämnas av R, etc, som när morernas riddare dö-das. Anklagelser: attackerat Jerusalem och dödat guds patriark (p 73), dödat enkung i Danmark (p 76). Till slut bara 60 fransmän kvar, trion har dödat 4000.Nu vill R blåsa i hornet, O påminner om det han sade innan s! laget, O anklagarR med övermod (p 78), vill sluta vänskapen. T träder emellan och ber R blåsai hornet, R spräcker tinningen. Karl hör hornet, G säger han blåser för en harevarje dag och att R är övermodig. G fängslas av köksfolket, Karls armé rider tillundsättning. R dädar Masiles son, hugger av kungens arm. Huvudarmén går tillreträtt, Kalifen kvar med 15,000. Denner ger O ett dödligt sår men dödas av O.Han hugger vilt omkring sig, även Roland innan han dör. Karls armé närmarsig, hedingarna �yr. R söker ut tappra krigare, T välsignar dessa innan han dör.20

R lägger sig för att dö på en kulle, en heding låtsas vara död, tar hans svärdmen dödas med hornet av R. R slår svärdet mot marken för att splittra det (såatt ingen heding får tag på det heliga svärdet), men det går ej sönder. R går tillett pinjeträd, ber om förlåtelse för sina synder, dör, själen bärs av helgon tillparadiset.19 Tristan och IsoldeI början av sagan dräper Tristan jätten Morold, skadar T och bara dennessyster Isolde kan läka honom. T förklär sig till skald och undervisar Isolde jr,helas som belöning. T friar till I åt Marke, dräper en drake och vittnar mot enfalsk rådgivare, får I's hand, tar henne till Marke. Isolde förs till kung Marke,av misstag dricker de av kärleksdrycken (trodde det var vin). De delar smärta,de var en och samma låga (p 135).Järnbörden: Tjänarna Melot och Marjado vill förråda T, M anar oråd. Delägger mjöl kring I's säng men tärnan varnar T. T försöker hoppa över, menhan har åderlåtits och han börjar blöda. Marke ser blod på I och T, befallerI bestyrka sin oskuld. I skriver till T, ber honom komma till platsen ikläddpilgrimsdräkt. De faller tillsammans i en grop. I svär arr ingen annan rört henne,legat vid henne än Marke och pilgrimmen.Kärleksgrottan: Förtal mot I och T gör att de landsförvisas av M. Bosättersig i en gömd grotta gjord av jättar i skogen utanför. Marke jagar i skogen endag, en jägare ser dem i grottan. De har lagt sig med utdraget svärd mellansig. M ser dem och I's skönhet och all misstro försvinner. Han ber dem kommatillbaka till slottet.Seglet: T ligger sårad. Ber Kurvenal resa till Tintagel och be I komma dit.Seglet skall vara vitt om hon är med på skeppet, svart om ej. I vithand (giftmed T, men T tillber I's staty i hemlighet) skämtar med T, säger det är svartoch T dör. I anländer, kysser liket och dör. Han dog för henne, hon för honom.20 Lorris och Meung: Romanen om rosenI början av 1200-talet spekulerades det om kärlekens makt och väsen. Romanenfullbordades av Meung på 1270-talet, får mer cynisk och satirisk ton.En skald berättar om en dröm han haft, som senare blivit verklighet. En majmorgon vaknar han, syr, lyssnar på fåglarna. Han följer en klar �od till enträdgårg omgiven av höga murar där ljuvlig musik hörs, försöker gå in. Finneren port och bultar på den, öppnas av jungfun Sysslolösheten (skönhetsideal p164). Hon visar honom genom nöjets trädgård. De kommer till rosorna, hanser den vackraste rosen men vågar ej ta den på grund av taggar. Skjuts avkärleksguden med olika pilar band annat skönhet. Endast besinning av rosenkan bota honom, med Venus hjälp kysser han rosen, men hotas utav svartsjuka.Guden berättar om moral: man ska överge låghet, ej förtala, ej säga fula ord,hedra alla kvinnor, akta sig för högmod, klä sig så vackert man kan, Man ska ha21

rena händer, vita tänder, kammat hår (p 169). Manar till att ge bort hjärtat.Meung: Krig utbryter mellan kärlek och dess �ender, Genius talar till kärlekenstrupper, hotfullt tal. Man ska följa naturens lagar, han förbannar de som ejplöjer, skriver eller smider. Man ska dansa och akta sig för att bli kall och stel(�arbete gör kroppen varm�, p 174). Venus segrar och rosen vinns.21 Dante: Divina Commedia21.1 AllmäntKomedien tillkom 1317,1319,1322, påbörjad innan Clemens V dog 1314? Var-för namnet komedi? man trodde dramerna deklamerades, betyder lantlig sång(folkspråkig), den slutar även bättre än den börjar. Komediens ämne är denallegoriserade mänskligheten, som genom att utöva sin fria vilja stra�as ellerbelönas, den är alltså ett moral�loso�skt verk. DK gör inte anspråk om att varaen vision utan sbarare allegori, även delvis innefattande Dantes liv. Innehållerdock mycket som ej kan tolkas allegoriskt. Dante talar om sina vänner, �enderoch religiösa, �loso�ska, politiska åsikter. DK är ej självbiogra�, skildrar intesin familj, vänder sig direkt till läsaren. Speglar dock Dantes utveckling, först ir-rande i syndens mörker, sedan syndabekänningen på Purg's topp, rening i Letheoch Eunoë (komma ihåg det goda).Budskap: Bittrast angrepp mot kyrkans män, moderna predikare och fetamunkar, även astrologer. De hediska romerska kejsarna får det bättre i �ädlaborgen� omgiven av 7 murar som �nns i Limbus. Cato skärseldsbergets väktare.Maleboge tar upp störst plats i Inferno, kanske på grund av tilltagande praxisav dessa illdåd enligt Dante (det är först här demoner plågar aktivt). Fortsätteräven Aenidens mission att förklara Roms (genom kristendomen) mission att be-härska världen; imperiets existens är nödvändig, ingen kejsare i helvetet. Sceneni Purg med örnen som attackerar den mystiska vagnen (kyrkan), illustrerar ävenkyrkans förfall. Roland, Gottfrid av Lothringen i paradiset.Utveckling i DK: Kropparna blir luftigare, stenkropp/mörk skuggkropp i In-ferno. Ljussättningen varierar, detta är en länk mellan andligt och kroppsligt.Paradiso: först svaga skuggor, ögon blixtra. Högre upp: andar av allt starkareljus. Inferno mörkrets land, i skärselden kan man se stjärnorna allt klarare, par-adiso himlaljus. I Inf lider man ensamt men i skärselden gemensamt, i paradisetär gemenskapen fullständig (himmelska rosen, de saliga säger oftast vi), är enharmoni av eld och sång.Olika stiler i DK:Dante växlar mellan 3 stiler, . . . seminar . . . Vergilius erkännsvara förebild. Denne talar i hög stil, ser till att vandraren ej dröjer för länge viddet fula. I särskildt högtidliga ögonblick talas latin (mest i Para, citat/omskrivningarav Bibeln). Stilbrytning när ängeln öppnar Dis port. Mest hög stil i Paradiso,sammanhängande stil i Purgatorio. Vulgärt språk av rövare och andra, familjärt/folkspråkigtnär Dante trä�ar någon �vän�, eller till Maria i Paradiso.Hediska inslag: antikt och kristet blandas, invokation till gamla gudar närövermänskligt mod behövs. Genom dessa får verket en klassisk status, den ska22

ha mer gemensamt med antika epos. Musorna och Apollon åberopas �era gånger.Dante försöker förklara de antika gudarna ur kristet perspektiv. Alla himlakrop-par är gudaväsen, hedingarnas fel var alltså att dyrka guts tjänare och ej honomsjälv. Rättsinniga hedingar (kejsarna, skalderna) får bo i Limbus.Talmystik:Vinthunden som skall födas mellan veltro och veltro förutspås, DXVkommer utsänd (dux, furste). DK innehåller 14233 elvastaviga rimmade verser,terziner. Styrker treenigheten (makt, vishet, kärlek), slutversen har störst vikt.Rimstrukturen skapar en trappstegskänsla framåt/nedåt/uppåt. Med preludi-um 99 sånger totalt.Inspirationsverk: Mestadels bibeln (innehåll och vardagslivs/naturliknelser)och Aeniden (innehåll, särskilt sång VI). De många liknelserna ger ett intryck avverklighet. Även jordiska yrken används som liknelser, skapar illusionen av ettporträttgalleri som Dante vandrar igenom. Även tidsenliga konsten, särskilt avskärselden har inspirerat. Till exempel mosaiken i baptiseriet i Florens med dentrehövdade lucifer. D hade ej läst Odyssén, men arabiska texter. Dante ändrarstämningen tex vid omfamningarna, dämoniserar Charon. Även den politisk-religiösa stämningen, särskilt synen på brott och stra� har inspirerat.Komediens världsbild: Baseras på Bibeln och Aristoteles. Alla delar är evi-ga, ty skapade av gud. Lucifer på den tyngsta platsen i universum-jordens mitt.Inferno är en stor tratt från jordens yta till lucifer. Stra�en är både kroppsli-ga och andliga (andarna stra�as som de gjort andra, eg. giriga och slösaktigafastbundna med tyngder). Skärseldsberget på en ö motsatt Jerusalem. Dettaskapades när Jesus dog, det skall alltså förgå, vilket speglas av dess förgäng-lighet. Vaktas av Cato, men egentligen av änglar. Består av 7 riken/kretsar (nför varje dödssynd, änglar ristar in 7 p:n som försvinner efteråt). Även trede-lad: onda (högmod, avund, vrede), otillräckigt gott (missmod), överdrivet goda(girighet, frosseri, vällust). Här också stra� prop mot brott, högmodiga bärstenblock som tynger dem mot jorden, missmodiga springer omkring, frossarnahungrar och törstar. Alla måste genomgå samtliga stadier. När reningen är klarskälver berget. Paradiset: nio himlasfärer (ä! nglarnas 9 ordningar). Även tre-delad: jordens skugga (månen, mercurius, venus), solens (kyrkolärare, �losofer),mars (krigare), jupiter (härskare), saturnus (munkar), (tredje:) �xstjärnehimlen,kristallhimlen (änglar).Personae:Vergilius: kunnig om allt, personi�kation av �loso�en/förnuftet. StodD poetiskt och mänskligt nära. V driver på D, de resonerar dock oftast medvarandra. V saknar kraft att öppna Dis portar, blir mer osäker i Purg tills hanförsvinner.Statius: färdigrenad själ, sågs som Vergiliusimitatör.Beatrice symboliserar tron/nåden, är aldrig frånvarande, är med honom frånbörjan. När de möts i Para påminner hon om D's laster (spelar även samvetetsroll). Hon älskar men ställer höga krav på D som begått otro. Tar plats vidRakel, lovar honom att han skall bli �medborgare i det Rom där Kristus är ro-mare� (se ovan).St Bernhard: förklarar rosen i slutet.23

21.2 HandlingInf1: Dante vilsen i en dunkel skog (synden?). Attackeras av en panter (vällus-ten), lejon (högmod), varginna (girighet) (bilerna från bibeln, varginnan värst).Trä�ar Vergilius, leder in honom i helvetet, får ej visa paradiset då han varheding.Inf2: Går geom helvetesporten, V berättar hur Beatrice (teologin) bett V vägle-da Dante.Inf3: Kommer till fallna änglar, varken himmel eller helvete vill ha dem. Män-niskor utan ära (de ljumma) vistas där. Kommer till Acheron. Charon, gubbemed (�vita lockar�), arg på Dante (�harmens låga i hans öga brann�, �ögon liksomkolelds�amman� p 235, 236. Jfr Aeniden). De som dött pga guds vrede bor påstanden (eg. Kains släkt). V uttalar lösenordet för att komma förbi.Inf5: 2:a kretsen, Minos dömer alla. Helvetesorkanen drar själarna hit och dit,plgas. Dido, Helena,Kleopatra, Tristan i stormen (vällustiga stra�as).Inf33: Svek mot fosterland bestra�as. Greve Ungolino erövrade Pisa, gav bortborgar till Lucca och Florens, bedrog sin kumpan Ruggeri. Denne ingick förbundmed Gulandi, Sismondi och Lanfrachini, spärrade in Ungolino och söner där desvalt till döds. Kommer även till Ptolomea, svek mot gästvänner. Demon tarjordsliga kroppen, själen skickas hit. D undrar varifrån blåsten kommer ifrån.Inf34: Närmar sig avgrundens furste. Andarna sträckta i is. Lucifer under brösteti is, 3 ansikten, 3 vingpar som skapar vinden. De klättrar ned för kroppen(i världens mitt), kommer upp på södra halvklotet mitt emot Jerusalem tillskärseldsberget (L stördades där med huvudet först, skapade berget).Purg27: Statius och V går genom eld till B, kommer till paradisets förgård, Dblir gladare men V tar farväl och försvinner.Para23: Det lyser om de saliga, jesus som solen. Kommer till blomsteräng, detsjungs om Maria som är gloriesmyckad (ljusomkransad), hon höjer sig till högstahimmelstrakten, de saliga sträcker på sig mot henne.22 F Villon: BalladerFrån 1400-talet, vid slutet av 100-årskriget. Villon bodde i Paris, var inbrottstjuvoch mördare. Omgicks med tjuvar och prostituerade, satt ofta i fängelse. Hangavs bort till släktingar på ett kloster där han arbetade som page, lärde sig latin,grammatik, retorik. Studerade �loso� i Paris. En präst rusade emot honom somhan dräpte i själförsvar, rymde från Paris, var på väg att hängas �era gånger.Försvann 1463. BAlladerna säges innehålla kvinnorförakt, döden är aldrig långtborta.Ballad om forna tiders kvinnor: Frågar var kvinnorna är som orsakat såmånga spektakel på alla sätt. Rep: �men var är nu fjolårets snö?�, saknad.Ballad om forna tiders kavaljerer: Vart tog kungarna, påvarna, etc vägen,�Det �nns ingen som motstår döden/ och människan är bräcklig och svag�, ävende stora som till exempel Launcelot.Balladen Villon skrev till sin mor: Handlar om en fattig gammal kvinnasom ingenting vet, söker en bättre framtid i kyrkan men hånas av prästerna.24

Ballad: Uttrycker hat för de avundsjuka, gäller alla men särskilt de höga, be-stra�as.Ballad om tjocka Margot: Handlar om en bordell där han och Margot arbe-tar, han står vid dörren. Margot har �behag som räcker till sju�, hon lägger sigpå honom en tidig morgon, han �kvider, platt och klämd liksom en lus/ jag blirfördärvad av Margots begär�. Han plågas av sina luster och situation. �Liderlig?Visst är jag liderlig!/ Låt dålig katt få ta en dålig mus� (lagen).23 Spelet om Envar (Everyman)Börjar med att berätta detta handlar om jordelivets förgänglighet, talar ommoralitet (�håll aldrig vällusten för kär�). Budbäraren ber Envar föra räkenskapöver sina ägodelar. Gud har sagt att människorna ej bryr sig om hans kommandedom, de är förblindade av �gods och guld�, det kan inte fortsätta så. Dödenuppenbarar sig för E, ber honom komma till domstolen, E vill ha uppskov,erbjuder pengar. Frågar om han får återvända till sina gods efteråt. Dödenberättar att livet endast är ett lån såsom allt materiellt, E får ta med sig vännerom han vill. Vänskap anländer, vill veta vad som plågar E, säger han ej skyrdöden. När E berättar tappar han modet, frågar också om de får komma tillbaka.Vill inte hjälpa trots att han lovat, �yr. E kallar på Släkt och Frände somanländer och lovar hjälpa även in i döden. Ryggar dock tillbaka (kramp i en tå),avlägsnar sig. E ber Rikedomen om hjälp, kan inte följa med (�jag dödar tusenom jag hjälper en�), visar sitt rätta ansikte och berättar om sin förföriska uppgiftpå jorden (moral: E säger han gett Rikedomen vad gud skulle ha). E kallar påGoda Gärningar (klen, ligger på marken). De vil följa honom men är för klena.Ger rådet att kalla på Kunskap (i.e. kunskap om sina synder) som följer medE. K ledsagar E till Bekännelse som administrerar botgörning, K lovar se tillräkenskaperna. Efter botgörningen kan GG resa på sig och följa med. K sägerE ska klä sig i sorgens dräkt som befriar smärta och ger förlåtelse. E kallar påStyrka, Eftertanke, Skönhet och Fem Sinnen som lovar gå med honom. E gårtill en präst för att mottaga sista smörjelsen, K varnar för de som tar betalt förheliga riter. E går till sin grav, Skönhet måste överges (lever bara kvar i själen),även Styrka överger honom (�den som litar p åsin styrka får snart sin svaghetveta�). Eftertanke och Fem Sinnen lämnar E. GG lovar stanna med E, visarsig vara en sann vän. Kunskap måste överge E då han lämnar kroppen, ängelmottar E. Doktorn kommer in och påminner att Goda Gärningar är viktigast,Slut.24 Birgittas UppenbarelserBirgitta Birgersdotter, 1303-1373 kom antagligen från Uppland. Gift med enlagman, 8 barn. Uppenbarelser sedan hon var liten. B och mannen reste tillSantiago de Compostela, mannen dog hemma 1344. Då reste B till Rom däruppenbarelserna fortsattes skrivas ned. B försökte få påven �ytta från Avignon,25

utövade stor politisk makt på tyska och svenska kungar, kloster, etc. Reste tillJerusalem året innan hon dog, kanoniserades 1391. Uppenbarelserna är rika isina bildspråk och vardagliga jämförelser.Gud har talat till B, beskrivs som en intensiv uppenbarelse (som om en �mängddyrbarheter stjälpts� på henne på �försvinnande tid�), hon går som en blåsa tillhennes biktfader som skriver ned synerna så snabbt han kan.Den självrådiga och samvetslösa abedissan: Hon är �en av de feta korna�,bär en vacker dräkt, �äter sig fet som en djävulens ko�, använder sitt namn ochrang. B manar till bättre leverne, annars ska hon �fara rill helvetet med de fetakorna�.Maria och Josef: Maria berättar för Josef om barnet, J blir undersam men ien dröm �ck han bekräftelse på M's berättelse. J tjänade hädanefter troget, gavåt de fattiga, tänkte bara på himelska ting, så hans ära är nu stor.Program för uppror mot kung Magnus: B talar om gåfvan att kunna hörasin ande (profetiska saker) men man skall inte söka efter mer än man fått vetaoch ej använda kunskapen för eget bruk, ej heller andras missbruk. 4 personerfår reda på att en ny kung ska utses. Några av dem ska berätta för Magnushur dåligt rykte han har anklagar honom för att vara sodomit (i ha�n haptnaturabland mäth mannum),portförbjuden i kyrkan, frånrövat kronan land ochgods, förrått sina undersåtar. De ska befalla honom att bättra sig, om han intelyssnar ska de få några av riddarskapet att lyssna och göra uppror.Reformation av kyrkan: En vaken människa tyckte sig be�nna i ett palats,framför människan lyste en stor sol, 2 predikstolar framför. Vänstra prisar, högrasäger kyrkan förfaller. Allegori om en förfallande kyrka. Manar påven (dörrarna)pröva sig själv, om de tagit för mycket kyrkskatt, han ska granska sitt hus. Kar-dinalerna (dörrkrokar) är böjda mot girighet och lusta. Hos biskopar och präster(golvet) råder stor girighet och överdåd. Klosterbundna (taket) har hjärtan sombrinnande svavel. Bättring måste ske, allt ligger i påvens händer.Sjudande ölbrygd och uppbrusande människor: Vissa sticker näsan förnära ölet. Med dem där övermodet jäser ska amn ej tala tills de brusat fördigt.Den högfärdiga fjärilen: De har breda vingar, liten kropp, sväller av högfärd,tror sig bättre än alla andra men faller till jorden och dör. Mångskiftande färger,nöjda med ägodelarna men detta är förgängligt och blir bara grått stoft.Karl Ulfsson inför domen:Birgitas son, dog som pilgrim på väg till Jerusalem.Liknar dem med jesus och maria. Maria berättar hur hon står vid en döendesom vid en förlossning. K kommer till ett palats för domen. En djävul anklagaratt han inte hann ta honom, ska läsa anklagelserna men texten bortsköljd avMarias/Birgittas tårar. Biktning raderar synder. Djävulen tar fram en säck (tyav lättjan underlät han många goda gärningar), men anklagelserna är borta.Förlåtliga synder på D's tunga, men den blev bortskuren av moderns böner ochmödor. Djävulens minne försvinner, Karl kallas Tårarnas son. Synen gavs föratt visa hur männinskorna skulle bete sig.Betlehem: Berättar om födseln i Betlehem, J hade en fackla med sig vars ljustillintegjordes av det himmelska ljuset vid födseln.Golgata: B var vid J's grav, �ck synen om hur judarna satte upp korset (kiladefast det), korsfäste J. Skildrar hans lidande (ansiktet vitt och insjunket, krop-pen blodig, blå och utmattad), lider av moderns lidande, M är �skör och tunn�(i detta ögonblick), någon sticker ett spjut genom J efter han dött med stortmuller. M hånas, hon sorkar såren och begraver J.Jungfu Marie lekamens lov: B prisar Maria, hon skiner klarare än solen.26

Prisar näsan som fylldes av den heliga anden (�må den lovas mer än välluktandeörter�), tungan prisas över fruktträd (ljuv att ta del av), fötter som livgivanderötter, etc.25 Christine de Pizan: Damernas StadLevde 1364-143026 Gisle Surssons sagaBörjar med Torkel och Isgerds familj och sönerna Ari, Gisle och Torbjörn. Arigibter sig med Ingiborg. Bärsärken Bjorn befaller Ari att slåss eller gifta bort I.Ari slåss och dödas. Gisle möter Bjorn, I's tjänare Kol lånar ett vinstbringandesvärd och beserar B, gifter sig med I. Tvistar med tjänaren (vill inte lämnatillbaka svärdet), det går sönder och de dödar varandra. T tar över egendomenoch gifter sig med Thora, får barnen Thordis, Torkel, Gisle, Ari. Ari tas hand omvänner till familjen. Bard säges förföra Thordis, blir vän med Torkel. G dödarBard, fadern glad men inte Torkel som �yttar hemifrån. Efter kamp �yttar handock hem igen. Deras hus bränns ned, de säljer landet och seglar för att hämnaspå de som gjorde dådet. De seglar till Haukadal och bygger ett hus med TorbjörnEiriksson och Torbjörn den rike. Då föräldrarna dör gifter de sig, Gisle med Aud,Torkel med Asgerd, Thordis med Thorgrim. Vestein Gisles svåger. Spådom (del6), Gest säger alla kommer ej var! a eniga om 3 år, så Thorgrim, Torkel, Gisleoch Vestein går igenom riten att bli blodsbröder, men redan då är de inte eniga.Gisle säger man ej kan und�y ödet vad man än gör. Thorgrim kommer överen båt av ohederliga norrmän som dödat hans son (dödade båda med spjut iottan), han och Torkel reser till Norge, Gisle och Vestein till Danmark. V fartill England på hämningsuppdrag, G gör ett tvådelat mynt vars delar de skaskicka till varandra då det gäller en fråga om liv och död. G spår att en sådanhändelse kommer hända även om de inte ses igen. G,T,T kommer till Islandigen, de andra arbetar med Torkel är lat och fåfäng och råkar höra Asgerd sägahon tycker om Vestein. Aud berättar för Gisle.En tid senare vill Torkel dela ägan, tar svärdfragmentet (ovan) och pengarna,bor hos Thorgrim. Del 10: Vinterblot, Gisle gör inget sådant sedan han variti Danmark. T, T bjuder in trollkarlen Thorgrim, gör om svärdet till ett spjut(Grásida). Vestein kommer till Island, G vill ej att han kommer dit, skickarmynthalvan. Budbäraren går förbi V, V medlar i drängars kamp (de slogs medliar, del 12). V erhåller myntet men kommer ändå till Gisle. V ger gåfvor tillGisle som han erbjuder T hälfen av men han vill inte ha dem. Del 13: Gislesover dåligt tredje dagen i rad, taket lossnar. V dödas, G drar ut spjutet (fårhämningsrätt). Vid begravning talar T,T,G om vem som kan ha mördat V, Gvet från drömmarna vem som gjort det; det var en varg och en orm. T frågar2 gånger hur Aud tar mordet (vill att hon ska lida). Thorgrim och Gisle blirovänner vid leken som följer begravningen, dödar honom listigt i sängen (del27

16). T begravs, G säger liknande som vid V's begravning. Trollkarlen ! Thorgrimo�rar en 9-årig oxe så att det �inte ska �nnas någon hjälp för mördaren, hanskall ej �nna vila i landet� (del 18). T's bror Bork gifter sig med Thordis, T'sbarn döps till Thorgrim men ändras till Snorri för han var jobbig. Gisle yttrarvers som säger han dräpt Thorgrim, Thordis hör och berättar för Bork som villdöda G. G byter kläder med trälen Thord i B's följe, trälen dödas av Bork. Gsäljer sitt hus och seglar därifrån. Tinget beslutar att Gisle ska landsförvisas. Gvandrar runt och hade olika gömställen. Bork anlitar Eyjolf genom betalning attdöda G. Del 23: kommer till Auds stuga och försöker muta henne. G gömmer sighos Gests mor (spår kan fortfarande ses), del 24: han går till Torkel (ristar enruna på en pinne och kastar in den när han inte vill öppna). T vill bara hjälpaG materiellt, ger G en båt. G spår T kommer dö före honom. G bor på en ö hosen �skarfamilj, bygger saker åt dem. Folk blir misstänksamma och Bork seglardit. G �yr genom att ut! ge sig vara familjens idiotson. Blir skadad men hjälpsav bonden Redd, hans fru skäller ut följet när de söker igenom stället, de letarinte tillräckligt noggrant då. G går tillbaka till Aud, del 28: Torkel dödas av enyngling, en av V's söner. Del 31: Eyjolf försöker åter muta Aud, men hon slårhonom med silvret. Drömmar har länge förföljt G, han vet precis när han skadö. Eyjolf och 14 män attackerar och efter slakt dödar de Gisle.27 Poetiska EddanVöluspa: Talar om världens skapelse. Nornorna Urd, Skuld, Verdandi spin-ner öden, hugin (tänker), munin (minns). Budbärare ekorren Ratatosk somränner längs Ygdrasil. I begynnelsen höll gudarna rådslag, bestämde att tidskulle �nnas, skapade dvärgarna. Gudarna hittar Ask och Embla, utan andeeller omdöme, ger dem nytt liv. Strof 57: �Solen svartnar/ jord sänks i havet/upp ångar imman/ och elden lågar�; apokalyptiskt vulkanutbrott.Havamal: (Den höges tal, Odens tal): råd för det alldagliga livet. Skriven påLjodahattr, många strofer hänger samman och belyser lika situationer ur olikasynvinklar, ibland även repetition. Delar skrivet i jagform (eg. rr 47, 49). Manska visa sig aktsam (�den varsamme vållar ej våda�,rad 6), r 19: �drick med hovav mjödet�/ tala väl eller tig, ska ej tänka för mycket (r 23), vänners betydelse.r 71: ett lik kane ej nyttja någon, r 92: den som älskar älsakas igen. I r 98 sägestalaren vara Oden, tilltalas som Loddfafne. Man ska aldrig locka nnågon an-nans hustru, ta hand om vänner, lyssna till de äldre (r 134), värja sig mot ölen.I slutet berättas om 18 kraftkväden, allegoriskt. Kvädet om Rig:Trymskvädet: Tors hammare försvunnen... Skirsmal:Völundarkvida:Helge Hunding:Sigurd Fafnersbane:Gudrunskvädet:Atlakvida:28

28 BalladerDessa äro folkvisor som nedtecknades efter 1500. Kan eventuellt härstamma från1200-talet. De karakteriseras av ett formelaktigt språk, allt sker genom dialogeller handling (episodiskt). Framställs objektivt-inga berättare. Alla balladerhar omkväden som är oberoende av handlingen och anger tema eller stämning.Dessa förklaras genom att balladerna är dansvisor och omkväderna användessom refräng, en försångare sjöng resten. Olika typer av ballader: riddarvisor,historiska visor, naturmytiska visor (älvor), legendvisor (religiösa), kämpvisor(norskt ursprung med sto� liknande isländska).Ebbe Skammelsson: Denne är riddare vid kungens hov, gifter sig med Luciesom lovar trohet, E rider i kungens tjänst. Bror Peder anländer till huset, sägerE död. Förbereder bröllopp men E får en dröm: �Jag drömde at min kappa rödh/thet hon war blefwen blåå/ jag drömbde och att min gode häst/ var luppen migifrå�. Tyds som att L ska gifta om sig, Ebbe får lov resa hem, kommer sammadag som brölloppet. På kvällen dödar han paret, �yr in i skogen (slutet: fjättrarsig själv?)Slaget vid Lena: Sverker samlar trupper i Danmark för att ta över svenskakronan, slogs av kungen 1208. Beskrivning: hästarna kom tillbaka blodiga utanryttare.Herr Olof och älvorna:

29