analys/malin picha edwardsson innovationstryck går ut över ... · vecklingen av digitalt...

Innovationstryck går ut över digitalt berättande

MARS / UTVECKLING

Analys/Malin Picha Edwardsson

© Medievärlden 2017

MEDIEVÄRLDEN ANALYS: www.medievarldenanalys.se, 08/692 46 10, [email protected], @medievarlden

›› Digitaliseringen av samhället förändrar medielandskapet på ett genomgri-pande sätt. Förutom de tekniska och affärsmässiga aspekterna av mediernas verksamhet påverkas även själva kärnan i journalistiken – berättandet. Till stor del handlar det om att maktrelationerna i samhället förändras, så att medie-företagen förlorar makt i förhållande till teknikutvecklande företag och använ-dare (läsare, tittare, lyssnare).

Med detta som bakgrund startade det ettåriga forskningsprojektet ”Teknik, tjänster och berättande för framtidens mediekonsumtion” i januari 2016 med finansiering av Vinnova. KTH Medieteknik och interaktionsdesign (Malin Picha Edwardsson) ledde projektet, med partners från Bonnier News, Schibsted, Sveriges Radio och KTH Innovation.

Uppdraget var att utforska vilka tekniska trender och tjänster som i dag har störst potential för digitalt berät-tande i traditionella medieföretag. Vilka medietrender med koppling till teknik fungerar bäst för digitalt berät-tande? En annan viktig fråga i studien gällde vilka hinder och drivkrafter som finns för att medieföretagen ska börja arbeta med dessa nya tekniska trender inom digitalt berät-tande (storytelling), och då inte enbart virtual reality, utan på en mer allmängiltig nivå.

I studien genomförde jag tre forskningsworkshops under april och maj 2016, en workshop på varje partnerföretag, med en blandning av ansvariga chefer och teknisk och re-daktionell personal från olika avdelningar. I fokus stod in-teraktionen mellan de olika personerna som deltog, liksom om det gick att komma fram till en gemensam ståndpunkt.

Varje workshop var omkring tre timmar lång, med ett första fokus på aktuella trender. I andra halvan av workshopen diskuterade vi begrepp som ”trend”, ”storytelling” och ”process”, och slutligen vad som hindrar respektive driver på användningen av ny innovativ teknik för digitalt berät-tande på redaktionerna.

Senare under året genomförde jag två separata intervjuer med medarbetare på ett av partnerföretagen, då framför allt arbetsprocesserna diskuterades mer i detalj. Intervju- erna kompletterade det redan insamlade materialet. Resultatet visar att det finns en relativt stor samsyn på medieföretagen när det gäller vilka tekniska trender med koppling till storytelling som är viktiga framöver. Listan toppas av virtual reality men även andra trender anses mycket starka.

FORSKARE

Malin Picha Edwardsson är doktor i me-

dieteknik vid Kungl. Tekniska Högskolan i

Stockholm. Hon arbetade tidigare som pro-

jektledare på TU och projektkommunikatör

på Wan-ifra, och dessförinnan som redak-

tör på ett antal svenska medieföretag.

MALIN PICHA EDWARDSSON

2/4MEDIEVÄRLDEN PREMIUM www.medievarldenpremium.se, 08/6924610, [email protected] 2/9

MARS / UTVECKLING

Intern struktur är största hindret för samarbete och innovation när medieföretag rankar hinder och drivkrafter. Sedan kommer konsumenters låga intresse för nya tekniska lösningar. Samtidigt riskerar kärnverksamheten – berättandet – att kom-ma i andra hand när företag vill bli mer innovativa. Det visar en ny KTH-studie.


Trenderna medieföretagen anser är viktiga att hålla ett öga på framöver är:

1, VIRTUAL REALITYVirtual reality (VR), en teknik där användarna bär speciell glasögon och hörlurar och ser på filmer i 360-graders perspektiv, ansågs av workshopdeltagarna som den viktigaste trenden. Trots detta hade många av deltagarna i studien blan-dade känslor kring användbarheten i tekniken, särskilt för nyhetsmedier. New York Times anses som föregångare inom området. Hösten 2016 lanserade DN sin VR-app i samarbete med Google och efter New York Times modell.

2, AUDIOEn ökning i mängden ljudinnehåll ansågs som en viktig trend av deltagarna i studien, inte enbart av de från Sveriges Radio. De andra medieföretagen ansåg att audio var viktigt i förhållande till deras webbinnehåll, till exempel.

3, LIVESTREAMINGAudio och videoinnehåll streamat direkt till användarna ansågs också viktigt. Man tänker sig att det streamade innehållet framför allt ska konsumeras på mobila enheter som smartphones.

4, COGNITIV ROBOTICS/ARTIFICIAL INTELLIGENCEEn annan viktig trend som nämndes av deltagarna i studien var användningen av textrobotar eller artificiell intelligens i nyhetsarbetet. Dessa teknologier skulle kunna användas för att samla in och sortera nyhetsinnehåll i större skala, dels för att producera personaliserade nyheter, dels i kombination med Big Data (se nedan).

5, MESSAGINGAtt sända ut nyhetsflashar via mobilens messaging-app var en annan trend som nämndes av workshopdeltagarna. Det finns redan framgångsrika start-ups som erbjuder den här typen av tjänster. Studiens deltagare såg detta som en växande trend, baserat på konsumenternas bristande tid och tålamod när det gäller att ta del av längre artiklar.

6, SEAMLESS EXPERIENCE/INFINITE SCREENSAtt använda flera mobila skärmar samtidigt och förflytta sig mellan skärmarna sömlöst var en annan viktig trend som nämndes av deltagarna i studien. Teknologin bakom så kallade ”infinite screens” har redan kommit långt, men behöver utvecklas vidare för att skapa bra användarupplevelser.

7, BIG DATA Big Data och datajournalistik är en etablerad term för de stora mängder insam-lad data som i dag kan användas av medieföretag för att skapa nyhetsartiklar. Mängden data som samlas in om praktiskt taget allt i samhället i dag växer exceptionellt mycket. Utmaningen är att presentera journalistiskt material som bygger på denna information på nya och innovativa sätt.


MARS / UTVECKLING


Två medieföretag lade till ytterligare ett par trender i listan:

8, DRÖNARE En drönare är en obemannad luftburen farkost som fjärrstyrs från marken. Inom journalistiken kan drönare användas för att fotografera eller filma från luften. Drönare är särskilt användbara i områden där det är farligt för människor att vistas, exempelvis i krigszoner eller efter naturkatastrofer som jordbävningar eller översvämningar, då man kan få en bra överblick över området. Bara en liten del av workshopdeltagarna menade att drönare är en växande trend. När drönare nämndes, var det i kombination med 360-gradersvideo eller virtual reality.

9, PODCASTS I linje med trenden om ökat audioinnehåll, nämndes podcasts som en växande trend av workshopdeltagarna. De ansåg att den här typen av ”ljudinnehåll on demand” tas emot med stort intresse inom vissa grupper i samhället.

■ ■ ■

När det gäller vilken potential de olika trenderna har svarade en workshop-deltagare: “Det handlar om vilka personliga behov som uppfylls av tekniken. Exempel på sådana behov är att prata med andra, slappna av, lyssna till andra, lära sig något nytt. Sedan kan man kombinera dem på olika sätt.”

Att virtual reality hamnade på första plats när det gäller trender är inte förvånande med tanke på att många forskningsstudier pekar på att just VR tillhörde de hetaste trenderna 2016.

Särskilt perioden oktober 2015 till februari 2016 pekades ut av Knight Foun-dation som speciellt viktig för de tongivande företagen i världen att experi-mentera med VR och storytelling. De hävdar vidare att 2016 var det år då medieföretagen skulle fortsätta bedöma potentialen med VR, och slutligen avgöra om VR är något att satsa på och i så fall hur.


MARS / UTVECKLING

Många workshopdeltagare var tveksamma till VR-trenden:

”Man måste hitta en bra kontext för en berättelse i VR.”

”VR kräver en del av en. Det är inte så enkelt, utan man måste gå in i det. Det måste passa in i dagens mönster.”

”Det blir mest en cool grej. En trend.”

”VR kommer att revolutionera upplevelseindustrin.”

“Det förekommer allt högre krav på starka upplevelser. Där ligger VR helt rätt. Det är jobbigt att man ser så knasig ut, dock.”

”Om vi på medieföretagen inte gör det här, så kommer det att göras av andra. Tekniken är så lättillgänglig att det blir andra som gör det och lägger ut det eller sänder det. Men vi behövs, för att skapa storyn och för att göra det förklarande arbetet, som att visa sammanhangen.”

”Vi måste ställa oss frågan: 'Är vi relevanta?' Ja, för att sortera, välja ut, och ge sammanhang i informa-tionsfloden.”

MEDIEVÄRLDEN ANALYS: www.medievarldenanalys.se, 08/692 46 10, [email protected], @medievarlden 4/4MEDIEVÄRLDEN PREMIUM www.medievarldenpremium.se, 08/6924610, [email protected] 5/9

Vad är det då som hindrar medieföretagen att börja arbeta med dessa nya tekniska trender, inom digitalt berättande (storytelling), och då inte enbart virtual reality?

Följande hinder sattes upp av medieföretagen i studien:

✓ Konsumenten eller användaren är inte intresserad, eller har inte råd med den utrustning som krävs för att använda den nya tekniken.

✓ Prisnivån (kostnaden) är för hög för medieföretaget.

✓ Kunskapsnivån är för låg inom medieföretaget.

✓ Förändringsviljan är för låg inom medieföretaget.

✓ Den nya tekniken fungerar inte för storytelling.

✓ Journalistik och teknik utvecklas inte tillsammans, utan drar åt olika håll.

✓ Medieföretaget är inte organiserat så att man kan arbeta effektivt med ny innovativ teknik.

✓ Traditionella medieföretag har inte tid att arbeta med ny innovativ teknik, eftersom de är slimmade av ekonomiska skäl, och måste sköta ”det dagliga” sändandet i radio, eller publicerandet (på papper).

En lösning på det sistnämnda problemet skulle enligt workshopdeltagarna vara att skapa en mindre grupp inom företaget som kunde fokusera på experiment med ny teknik och nya affärsmodeller. Om gruppens resultat var lyckat kunde det inkorporeras i verksamheten. Om det inte var lyckat kunde man avsluta gruppens arbete utan att någon större skada var skedd. Andra lösningar var att förbättra kompetensen bland medarbetarna, hitta den rätta tajmingen för nya produkter och tjänster, utföra fler användartester, parallellt med teknikutveck-lingen, och slutligen ta bort existerande produkter och tjänster i medieföreta-gens portfolio, vilket ansågs vara mycket svårt.

För att öka arbetet med storytelling och olika former av kreativt berättande ansåg workshopdeltagarna att det var avgörande att skapa etablerade arbetsprocesser, där journalister, designers och tekniker arbetade tillsammans i gemensamma team eller projektgrupper.

När det gäller ordet ”process” hade workshopdeltagarna mycket olika syn på ordets innebörd. Designers och tekniskt inriktad personal hade generellt sett en mycket mer positiv syn på ordet ”process” än journalisterna i studien. Journalisterna menade att processer kontrollerade dem och ”hindrade de-ras kreativitet” och att många tekniker hade ”process-sjuka”. Designers och tekniker däremot ansåg att etablerade processer var avgörande för att ett arbete skulle kunna genomföras strukturerat och resurseffektivt.

Organisationens syn på processer verkar avgörande för arbetsplatsens struktur. Studien tyder på att workshopdeltagarna var medvetna om de skillnader som fanns i synsätt. De ansåg vidare att de hinder som fanns för ett kreativt och in-novativt arbetsklimat hängde ihop med de olika synsätten på ordet ”process”.

MARS / UTVECKLING


Min slutsats är att det är viktigt att alla i organisa-tionen har en samsyn när det gäller hur man förhåller sig till processer och till kreativitet, särskilt om man vill upp-muntra arbete i blandade projektgrupper.

■ ■ ■

När det gäller ordet ”storytelling” blev det också en hel del intressanta diskus-sioner. Storytelling, eller journalistiskt berättande, är ju själva kärnverksam-heten i journalistiken och att definiera storytelling som begrepp borde vara självklart på ett medieföretag, kan man tycka.

Men så enkelt var det inte. Under workshopdiskussionerna snurrade diskus-sionerna länge kring ”kvalitetsjournalistik” eller ”fördjupande journalistik”. Men det kom också definitioner som ”att kommunicera ett budskap” eller ”att måla en bild av en historia som beskriver en resa”. Alla beskrivningar eller definitioner av begreppet var dock väldigt positiva, och samtliga workshop-deltagare var mycket intresserade av att diskutera det.

Min slutsats är att ordet storytelling är ett positivt laddat modeord just nu, men att inte alla menar samma sak när man talar om storytelling. En samsyn kring begreppet tror jag skulle göra det lättare för medieföretagen att arbeta innova-tivt med nya kreativa lösningar kring berättande i ljud, ord och bild.

■ ■ ■

Workshopdeltagarna fick därefter ta del av sex faktorer som påverkar ut-vecklingen av digitalt berättande med ny innovativ teknik, och ombads ranka dessa samt lägga till ytterligare faktorer som påverkar utvecklingen. Två av tre medieföretag rankade de tre viktigaste faktorerna i följande ordning:

1, Den interna strukturen på medieföretaget2, Konsumenternas behov och intressen3, Utvecklingen av ny teknik

MARS / UTVECKLING

Åsikter om processer och kreativitet bland workshop-

deltagarna:

”Det måste finnas en tydlig struk-tur, tydliga roller, en tydlig organi- sation. Då kan processerna vara kreativa och inte så spikraka. Men om alla springer runt och undrar vem som egentligen bestämmer har ingen tid och möjlighet att göra det som behöver göras.”

”Det finns en stark längtan bland många reportrar att fortsätta göra som de alltid har gjort. Men det är ett stort problem i ett mediehus, och en fara i en föränderlig värld. Vi behöver skaka om processerna ordentligt. Och det måste finnas en vilja hos företagets ledning att göra det.”

”Processer är en sak, men hur är det med kreativitet? Hur matchar vi processer och kreativitet?”

MARS / UTVECKLING

MEDIEVÄRLDEN PREMIUM www.medievarldenpremium.se, 08/6924610, [email protected] 6/9


Ett av medieföretagen rankade faktorerna i omvänd ordning, så att den vik-tigaste faktorn var utvecklingen av ny teknik, konsumenternas behov och intressen i mitten, och den interna strukturen sist.

Intervjuerna i studien kompletterade workshopresultaten kring den interna strukturen på medieföretaget. Resultatet tydde på att många medieföretag är oväntat toppstyrda, vilket innebär att nya projekt och innovativa lösningar föreslås av chefer och ledningsgrupper, medan det är svårt för alla utanför ledningsskiktet att initiera innovativa projekt.

Intervjuerna antydde också att många anställda på medieföretagen lever i en så osäker anställningssituation att man inte vill riskera att ”synas” i mängden genom att komma med nya idéer. Arbetsklimatet är sådant att det är bättre att hålla en låg profil och jobba på med det som man har blivit anvisad än att synas för mycket och riskera att förlora jobbet. Med tanke på medieutvecklin-gen och förändringstakten inom medieindustrin tycker jag att den utvecklingen känns minst sagt oroväckande.

I workshopdiskussionerna framkom det också att även om en del medieföretag har kommit långt i forskning och utveckling av nya produkter är ofta lednin-gen tveksam när det gäller lanseringen. Dels är man tveksam med tanke på den begränsade möjligheten till inkomster från de nya tjänsterna. Dels är man tveksam när det gäller tajmingen. Det gäller att veta exakt när det är lämpligt att lansera nya produkter och tjänster på marknaden, i förhållande till teknik-ens utveckling och till användarnas behov och intresse för en sådan tjänst eller produkt.

Sammantaget hänger den tuffa ekonomiska situationen för många medie-företag, liksom hur de internt är organiserade, samman med utvecklingen av digitalt berättande med ny innovativ teknik. Även konsumenternas behov och intressen är förstås en viktig faktor i sammanhanget. Oväntat nog verkar många företag ägna relativt lite tid åt konsumenternas behov och intresse och i stället fokusera på möjligheterna som ny innovativ teknik kan erbjuda. Inte heller själva berättandet eller storytelling-aspekten av ny innovativ teknik är något som medieföretagen ägnar sig åt i någon större skala, utan tekniken själv står oftast i centrum vid utvecklandet av nya tjänster.

Workshopdeltagarna var generellt sett medvetna om situationen och bris-terna. ”Vi är mitt uppe i en process där vi lär oss nya saker om möjligheter och begränsningar med den nya tekniken. Allt handlar om tajming och om att öka vår kompetens.” Några lösningar som föreslogs när det gällde att skapa fler innovativa produkter och tjänster var att öka antalet användartester och att dra ned på antalet existerande produkter och tjänster.

Ytterligare lösningar baserat på forskningsresultaten i studien är:

◆ Inför arbetsprocesser i organisationen, som uppmuntrar kreativt digitalt berättande, gärna genom att arbeta i team där journalister, designers och tekniker arbetar tillsammans från ax till limpa.

◆ Diskutera och hitta en samsyn kring ordet ”process”, och hur process och kreativitet hänger ihop.

MARS / UTVECKLING

"MÅNGA ANSTÄLLDA PÅ MEDIEFÖRETAGEN LEVER I EN SÅ OSÄKER ANSTÄLLNINGS-SITUATION ATT MAN INTE VILL RISKERA ATT ”SYNAS” I MÄNGDEN GENOM ATT KOMMA MED NYA IDÉER. ARBETSKLIMATET ÄR SÅDANT ATT DET ÄR BÄTTRE ATT HÅLLA EN LÅG PROFIL OCH JOBBA PÅ MED DET SOM MAN HAR BLIVIT ANVISAD, ÄN ATT SYNAS FÖR MYCKET OCH RISKERA ATT FÖRLORA JOBBET"

intressen är förstås en viktig faktor i sammanhanget. Oväntat nog verkar många

innovativa produkter och tjänster var att öka antalet användartester och att dra



◆ Diskutera och hitta en samsyn kring ordet ”storytelling”, och på vilket sätt digitalt berättande utgör kärnan i den journalistiska verksamheten.

◆ Skapa ett arbetsklimat som uppmuntrar kreativitet och innovativt tänkande kring storytelling, inte bara på ledningsnivå utan på alla nivåer inom företaget.

◆ Öka kunskapen bland medarbetare och chefer kring ny innovativ teknik och vilka möjligheter den nya tekniken skapar för journalistiskt berättande.

◆ Uppmuntra aktivt, innovativt ledarskap, med samarbete över avdelnings-gränserna.

◆ Skapa ett arbetsklimat där alla känner sig trygga nog att komma med nya idéer.

MARS / UTVECKLING

Forskningsstudien ”Teknik, tjänster och berättande för framtidens mediekon-sumtion” avslutades i februari 2017 med ett Media Hackathon, arrangerat av KTH Innovation, där studenter från KTH, Södertörns högskola och Stockholms universitet arbetade intensivt under två dagar tillsammans med anställda på Bonnier News, Schibsted, Sveriges Radio och Utbildningsradion för att hitta innovativa lösningar på temat Yttrandefri-het. Slutresultatet blev 17 lösningar som presenterades för juryn som bestod av företagens vd:ar och chefredaktörer. De vinnande teamen arbetar vidare med sina förslag i samarbete med KTH Innovation och partnerföretagen.



Sammanfattning›› Medieföretagen riskerar att tappa bort sin kärnverksamhet – berättandet – när de strävar efter att bli mer innovativa.

›› Den interna strukturen på arbetsplatsen är det största hindret för samar-bete och innovation, om medieföretagen själva får ranka hinder och drivkrafter.

›› Språkförbistring inom företagen är ett annat hinder. Orden ”process” och ”storytelling” har till exempel olika betydelse och laddning på olika avdelnin-gar inom företagen.

›› Oväntat nog verkar många företag ägna relativt lite tid åt konsumenternas behov och intresse, och i stället fokusera på möjligheterna som ny innovativ teknik kan erbjuda.

›› Tekniken står oftast i centrum vid utvecklandet av nya tjänster.

›› Många medieföretag är oväntat toppstyrda, vilket innebär att nya projekt och innovativa lösningar föreslås av chefer och ledningsgrupper, medan det är svårt för alla utanför ledningsskiktet att initiera innovativa projekt.

›› Många anställda på medieföretagen lever i en så osäker anställnings-situation att man inte vill riskera att ”synas” i mängden genom att komma med nya idéer. Arbetsklimatet är sådant att syns man för mycket riskerar man att förlora jobbet.


MARS / UTVECKLING

analys/malin picha edwardsson innovationstryck går ut över ... · vecklingen av digitalt...

Documents