Uppsala universitet

Institutionen för informatik och media

Information Systems C: Examensarbete

Termin HT-19

200129

Användbarhet hos digitala skolplattformar En studie om Schoolsofts utvecklingspotential

Joel Melander och Magnus Norling

Sammanfattning:

Skolväsendet är en grundläggande instans i samhällsstrukturen, som i hög grad har påverkats

av digitaliseringen. Efterfrågan av väl fungerande skolplattformar, digitala verktyg för admi-

nistration och kommunikation mellan lärare, elever och föräldrar har ökat därefter. Den

svenska staten och dess myndigheter har gjort omfattande investeringar i digitaliseringen av

skolan men komplexiteten hos befintliga skolplattformar orsakar i nuläget problem för använ-

darna. Anledningen uppges vara brister i säkerheten och användarvänligheten. Lärarnas Riks-

förbunds krav på ett enhetligt digitalt skolsystem för hela landet är ett konkret exempel på att

digitaliseringen av skolan inte har nått fram till en önskvärd nivå. Projektet har sin utgångs-

punkt i Design Science och ett teoretiskt ramverk baserat på begreppet användbarhet som det

definieras av Jenny Preece m.fl. (2015). samt Jakob Nielsen (1993). Den väletablerade skol-

plattformen Schoolsoft undersöks för att synliggöra områden som kan vidareutvecklas och som

kan vara vägledande för framtida utveckling av digitala plattformar. Undersökningen av den

digitala skolplattformen antog ett heuristiskt förhållningssätt och kombinerades med en enkät-

undersökning som skickades ut till lärare, föräldrar och elever på gymnasienivå. Enkätunder-

sökningen involverar totalt 100 respondenter. Studien indikerar att Schoolsoft har utrymme för

vidareutveckling som kan stärka användbarheten. Vidare resulterar studien i en kravspecifikat-

ion och en high-fidelity-prototyp av ett delsystem hos Schoolsoft. Kravspecifikationen utgörs

av totalt 30 krav och är tänkt att vara vägledande i den fortsatta utvecklingen av befintliga

skolplattformar, för att bland annat bidra till en positivare användarupplevelse. Prototypen im-

plementerar 15 av kraven med fokus på Schoolsofts användargränssnitt, medan resterande krav

blir ämnen för framtida forskning.

Nyckelord:

Användbarhet, Usability, Skolplattform, Digitalisering, Skolväsendet, Design-science,

Schoolsoft, Kravspecifikation, Prototyp

Innehållsförteckning

1. Inledning .................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund .............................................................................................................. 1

1.2 Problembeskrivning ............................................................................................. 2

1.2.1 Syfte .............................................................................................................. 2

1.2.2 Forskningsfråga och kunskapsprodukt ......................................................... 2

1.3 Avgränsning ......................................................................................................... 3

2. Teori ........................................................................................................................... 4

2.1 Teoretiskt ramverk - Användbarhet ..................................................................... 4

2.1.1 Effektivitet .................................................................................................... 5

2.1.2 Lärbarhet ....................................................................................................... 5

2.1.3 Minnesvärde .................................................................................................. 6

2.1.4 Felsäkerhet .................................................................................................... 6

2.1.5 Subjektiv tillfredsställelse ............................................................................. 6

2.2 Mobil användbarhet ............................................................................................. 7

2.3 Begrepp för systemutveckling ............................................................................. 8

2.3.1 Agil systemutveckling .................................................................................. 8

2.3.2 Prototyp ......................................................................................................... 8

2.3.3 Kravspecifikation .......................................................................................... 8

2.4 Tidigare forskning ................................................................................................ 9

3. Metod ....................................................................................................................... 10

3.1 Forskningsmetod - Design Science .................................................................... 10

3.1.1 Design Science - Tillämpning ..................................................................... 11

3.2 Datainsamlingsmetodik...................................................................................... 12

3.2.1 Enkätundersökningar .................................................................................. 12

3.3 Metodik för dataanalys ...................................................................................... 14

3.3.1 Operationalisering av begreppet användbarhet ........................................... 15

3.3.2 Kodning av kvalitativ data .......................................................................... 16

4. Empiri ...................................................................................................................... 18

4.1 Kvantitativ data .................................................................................................. 18

4.1.1 Effektivitet .................................................................................................. 19

4.1.2 Lärbarhet ..................................................................................................... 20

4.1.3 Minnesvärde ................................................................................................ 20

4.1.4 Felsäkerhet .................................................................................................. 20

4.1.5 Subjektiv tillfredsställelse ........................................................................... 20

4.2 Kvalitativ data .................................................................................................... 21

4.3 Användarmanualer ............................................................................................. 22

5. Analys ...................................................................................................................... 24

5.1 Enkätsvar............................................................................................................ 24

5.1.1 Kvantitativ data ........................................................................................... 24

5.1.2 Kvalitativ data ............................................................................................. 26

5.2 Egna observationer av webbplattformen ........................................................... 27

5.2.1 Generellt intryck ......................................................................................... 27

5.2.2 Effektivitet .................................................................................................. 28

5.2.3 Lärbarhet ..................................................................................................... 29

5.2.4 Minnesvärde ................................................................................................ 29

5.2.5 Felsäkerhet .................................................................................................. 29

5.2.6 Subjektiv tillfredsställelse ........................................................................... 29

6. Kravspecifikation ..................................................................................................... 31

6.1 Härledning av krav ............................................................................................. 31

6.1.1 Direkt implementerbara krav ...................................................................... 31

6.1.2 Krav för senare utveckling .......................................................................... 33

6.1.3 Krav för framtida diskussion ...................................................................... 33

7. Prototyp .................................................................................................................... 35

7.1 Utvecklingsverktyg ............................................................................................ 35

7.1.1 Entitet-Relationsdiagram ............................................................................ 35

7.1.2 Bootstrap ..................................................................................................... 35

7.1.3 Github ......................................................................................................... 36

7.2 Databas och entitet-relationsdiagram ................................................................. 36

7.2.1 Relationer och entiteter ............................................................................... 37

7.3 Utformning av prototyp ..................................................................................... 38

8. Diskussion och slutsats ............................................................................................ 42

8.1 Diskussion .......................................................................................................... 42

8.2 Reflektion och framtida forskning ..................................................................... 43

8.3 Slutsats ............................................................................................................... 44

Referenser .................................................................................................................... 46

Bilagor.......................................................................................................................... 50

Bilaga 1 - Enkätsvar ................................................................................................. 50

Faktafrågor ........................................................................................................... 50

Användbarhetsfrågor............................................................................................ 52

Öppna frågor ........................................................................................................ 60

Bilaga 2 - Kravspecifikation .................................................................................... 65

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Den accelererande digitaliseringen av samhället har påverkat de flesta samhällsstrukturer och

drastiskt förändrat människors levnadssätt, något som påtalas av författarna Musik och Bogner

(2019). Allt större del av kommunikationen såväl individer emellan som mellan individer och

verksamheter, sker med hjälp av digitala verktyg och kanaler (Musik & Bogner 2019).

Den digitaliserade kommunikationen märks tydligt i användningen av internet och so-

ciala medier bland svenska ungdomar. Bara mellan åren 2003 och 2019 har tillgången till in-

ternet i hemmet bland 16-24-åringar i Sverige ökat från 85% till 98% (Statistiska Centralbyrån

2019) (Statistiska Centralbyrån 2009). Enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och inter-

net (2018) använder ca 70% av de svenska internetanvändarna i åldersgruppen 16-25 år platt-

formarna Facebook och Instagram dagligen (Internetstiftelsen 2018).

Skolväsendet är en grundläggande instans i samhällsstrukturen, som i hög grad har på-

verkats av digitaliseringen. Skolverket rapporterar att de aktivt arbetar med att främja skolvä-

sendets digitalisering, sedan ett regeringsbeslut år 2017. Arbetet innebär bland annat likvärdig

tillgång, ökad digital kompetens samt forskning kring digitaliseringens möjligheter (Skolverket

2019). Marcia Håkansson Lindqvist och Fanny Pettersson (2019) bekräftar att den svenska

staten och dess myndigheter har gjort omfattande investeringar i digitaliseringen av skolan,

men menar samtidigt att många skolledningar inte förstår vikten av den digitala kompetens

som krävs för att leda digitaliseringsarbetet (Lindqvist & Pettersson 2019). Detta tyder på att

digitaliseringen av skolverksamheten fortfarande är i ett tidigt stadium och har stor utveckl-

ingspotential.

I september 2019 rapporterade Sveriges Radio att flera digitala skolplattformar ska by-

tas ut. Anledningen uppges vara brister i säkerheten och användarvänligheten, vilket har skapat

stora problem hos föräldrar och lärare som använder sig av plattformarna. I reportaget, menar

Mikael Svensson från Sveriges kommuner och landsting (SKL) att digitaliseringen av skolan

är kostsam och tar tid. Komplexiteten hos de digitala system som ska samverka orsakar i nulä-

get problem för användarna. Samtidigt argumenterar han för att det som han kallar för en upp-

lärningsprocess kommer att leda till att systemen i slutändan blir effektivare både vad gäller

kostnad och funktionalitet (Sveriges Radio 2019a). Som följd av detta uttryckte Lärarnas Riks-

förbund en önskan om införandet av ett nationellt system som standard för alla skolor i landet

(Sveriges Radio 2019b).

Ett välanvänt begrepp för att utvärdera kvalitet och utvecklingspotential hos digitala

system är användbarhet (Preece, Rogers & Sharp 2015). Begreppet används för att kvantifiera

kvaliteten hos digitala system, genom att mäta exempelvis effektivitet, lärbarhet, minnesvärde,

felsäkerhet, samt användarnas subjektiva tillfredsställelse (Nielsen 1993). I detta projekt un-

dersöks användbarheten hos Schoolsoft, som är en väletablerad digital skolplattform i den

svenska skolan. Schoolsoft, som har ca 830 000 aktiva medlemmar och används av 2000 skolor

i Sverige (Schoolsoft 2019), är marknadsledande för friskolor och finns representerade i kom-

muner över hela landet (Allabolag 2019). Schoolsofts mål är att leverera en helhetslösning åt

skolor för hantering av administration och kommunikation mellan lärare, elever och föräldrar

inom förskola, grundskola, gymnasium samt ett flertal eftergymnasiala utbildningar

(Schoolsoft 2019).

2

En annan digital skolplattform är itsLearning, som är en populär internationell plattform

med över 7 miljoner aktiva användare. ItsLearning erbjuder bland annat inloggning via e-legi-

timation och samarbetar sedan 2018 med Google for education, för att smidigt kunna erbjuda

integrationer med Googles verktyg (itsLearning 2020). Även denna plattform skulle kunna vara

av intresse för projektet, men då kontakt med en användare av Schoolsoft har möjliggjort direkt

tillgång för egna observationer av plattformen har Schoolsoft valts framför itsLearning.

Schoolsofts breda användarbas i Sverige anses vara tillräcklig för att generella slutsatser om

användbarhet hos svenska skolplattformar ska kunna dras.

1.2 Problembeskrivning

Lärarnas Riksförbunds krav på ett enhetligt digitalt skolsystem för hela landet är ett konkret

exempel på att digitaliseringen av skolan inte har nått fram till en önskvärd nivå av stabilitet

och användarvänlighet. Det innebär att det är av intresse att undersöka hur användarna uppfat-

tar plattformarna som används i skolan idag, för att vidare kunna identifiera eventuella svaga

komponenter samt hur de kan vidareutvecklas.

1.2.1 Syfte

Syftet med detta projekt var att skapa en djupare förståelse rörande användbarheten hos ett

befintligt digitalt verktyg som används av lärare och elever i den svenska skolan. I projektet

studerades den digitala skolplattformen Schoolsoft, för att synliggöra områden där användbar-

heten kan vidareutvecklas. Resultaten av arbetet är tänkta att vara vägledande för framtida ut-

veckling av digitala plattformar, genom att uppmärksamma bristande användbarhet och föreslå

en alternativ utformning av det etablerade systemet Schoolsoft.

Med utgångspunkt i Design Science (Hevner m.fl. 2004) var målet att skapa en it-arte-

fakt i form av en kravspecifikation för vidare utveckling av Schoolsoft. Baserat på kravspeci-

fikationen utvecklades en prototyp som gestaltar en alternativ utformning av utvalda delar av

systemet. Prototypen fokuserar på Schoolsofts webbplattforms användargränssnitt och är tänkt

att vara vägledande i den fortsatta utvecklingen av befintliga skolplattformar, för att bland an-

nat bidra till en positivare användarupplevelse.

Projektet ska bidra till ökad förståelse för hur den digitala skolplattformen Schoolsoft

uppfattas av dess användare, samt leda fram till en sammanställning av relevant information

angående användbarhet. Detta kan ligga till grund för vidare utveckling av såväl Schoolsoft

som andra digitala skolplattformar.

1.2.2 Forskningsfråga och kunskapsprodukt

Hur kan den digitala skolplattformen Schoolsoft vidareutvecklas för att stärka användbarheten

för användarna?

För att besvara denna forskningsfråga genomfördes en studie om användbarhet hos Schoolsoft

med utgångspunkt i Design Science. Studien grundas till stor del på existerande forskningsun-

3

derlag som behandlar systemutveckling, enkätundersökningar, samt observation och analys ge-

nom egen användning den faktiska plattformen. Till stöd för arbetet låg existerande produkt-

beskrivningar och manualer från företaget som utvecklat skolplattformen Schoolsoft.

Arbetet ledde fram till ett designförslag i form av en kravspecifikation och prototyp

baserat på insamlat underlag, både från användare och från egna observationer av Schoolsofts

webbplattform. Utvecklingsprocessen har dokumenterats i syfte att verka som underlag för lik-

nande framtida utvecklingsprojekt eller för vidare studier inom ämnet.

Valet av Design Science som forskningsmetod har bidragit till att ett flertal olika kun-

skapsformer förekommer (Oates 2006). För det första en viss mån av karaktäriserande kunskap

från behovet av att tolka och förstå det befintliga skolplattformen. Detta eftersom det utgör en

grund för utvecklingen av den nya digitala lösningen. För det andra en förklarande kunskap

från behovet att beskriva korrelationer mellan Schoolsoft och användarnas upplevelser av platt-

formen. Slutligen var målet med den prototyp och kravspecifikation som projektet resulterade

i, att skapa vägledande kunskap för framtida utveckling av liknande system. (Goldkuhl 2011)

1.3 Avgränsning

Avsikten med projektet var att undersöka endast en digital skolplattform. Schoolsoft ansågs

vara ett lämpligt system att undersöka på grund av dess utbredda användning.

Schoolsoft är tillgängligt både i webbläsaren och som mobilapplikation. Då mobilap-

plikationen har mycket begränsad funktionalitet jämfört med webbplattformen bedömdes den

ligga utanför omfånget för projektet. Fokus för utvecklingsarbetet låg istället på att göra webb-

plattformen så användbar och tillgänglig som möjligt, såväl i mobilt format som för stora skär-

mar.

Projektets främsta syfte var att ta fram förslag för att förbättra webbplattformens an-

vändargränssnitt. Det innebar att fokus inte låg på att expandera systemet och dess funktion-

alitet.

Schoolsoft används från för- och grundskolan till och med gymnasieskolan och diverse

eftergymnasiala utbildningar, men omfånget för detta projekt begränsades till att enbart inklu-

dera versionen av systemet som används i gymnasieskolan. Baserat på Schoolsofts användar-

manualer ansågs skolplattformen för gymnasieskolor ha tillräckligt bred funktionalitet för att

demonstrera exempel där plattformen är i behov av vidareutveckling. Gymnasieelever, till

skillnad från yngre elever, bedömdes också ha uppnått tillräckligt hög mognadsgrad för att

kunna ge konstruktiva svar gällande Schoolsofts användargränssnitt och funktioner.

Vad gäller artikelsökning låg fokus på artiklar från 2014 och framåt. Anledningen till

detta var att informationssystem ständigt förändras och nyare forskning inom området är att

föredra. I de fall äldre artiklar bedömdes kunna tillföra något till arbetet, diskuterades dessa för

att avgöra huruvida de skulle inkluderas eller inte.

4

2. Teori

2.1 Teoretiskt ramverk - Användbarhet

Det teoretiska ramverket för detta projekt fokuserar på begreppet användbarhet. Användbarhet

är ett sätt att kvantifiera delar av bredare abstrakta begrepp såsom acceptans och User Experi-

ence (UX) (Preece m.fl. 2015).

I artikeln A Generic Model for Evaluating the Usability of Learning Management

Systems (2017) demonstrerar Al-Maani och Salameh en modell för att utvärdera användbarhet

hos skolplattformar. Denna modell är baserad på ISO-standarder för användbarhet, kombinerat

med etablerade teorier om användbarhet, inkluderat Nielsen (1993) samt Jenny Preece, Yvonne

Rogers och Helen Sharp (2015). ISO är en självständig internationell organisation vars syfte är

att säkra kvaliteten hos produkter, tjänster och system genom att formulera välgrundade inter-

nationella standarder (International Organization for Standardization 2020).

Jakob Nielsen, som är ett av de mest framträdande namnen inom området, skrev boken

Usability Engineering (1993). Nielsen gör en tydlig distinktion mellan begreppen användbarhet

och användarvänlighet, där det senare ses som ett abstrakt och subjektivt begrepp, medan an-

vändbarhet är konkret och mätbart. Nielsen beskriver hur användbarhet kan delas upp i effek-

tivitet, lärbarhet, minnesvärde, felfrekvens och subjektiv tillfredsställelse. Kategorierna är

starkt kopplade till användarnas tidigare erfarenheter av systemet, vilket gör att ett systems

användbarhet kan variera beroende på vem användaren är.

Nielsens definition av användbarhet från 1993 skulle kunna anses vara föråldrad. Dock

används Nielsens teorier i stor utsträckning i modern forskning vilket tyder på att de fortfarande

är aktuella. Genom att komplettera ramverket med moderna tolkningar och studier ansågs käl-

lans tillförlitlighet tillräckligt hög för att vara användbar.

En mer sentida tolkning av användbarhet presenteras av Preece m.fl. (2015), som be-

skriver användbarhet som en av flera delar som utgör användarupplevelsen. Andra aspekter är

bland annat funktionalitet, estetik samt utseende och känsla. I likhet med Nielsen (1993) delar

Preece m.fl. upp användbarhet i underkategorier, så kallade användbarhetsmål. Dessa mål skil-

jer sig dock från Nielsens kategorier i vissa avseenden.

En viktig skillnad är att Preece m.fl. (2015) inte använder begreppet subjektiv tillfreds-

ställelse, utan beskriver istället målen nytta och ändamålsenlighet. Nytta innebär att ett system

har tillräcklig funktionalitet för att låta användare fullfölja sina uppgifter på ett tillfredsstäl-

lande sätt. Systemets ändamålsenlighet beskrivs som ett övergripande mål som uttrycker i vil-

ken grad systemet är kapabelt att göra vad som förväntas av det. Ett begrepp med liknande

innebörd som ändamålsenlighet återfinns även hos Nielsen (1993), men då med benämningen

Usefulness1, vilket beskrivs som en överkategori som innefattar såväl nytta som användbarhet.

Nielsen väljer att placera begreppet nytta skilt från användbarhet. Nytta, menar Nielsen,

fokuserar på funktionaliteten hos systemet i sig, medan användbarhet fokuserar på användarna

och deras möjlighet att utnyttja systemets funktionalitet (Nielsen 1993).

För att utvärdera användbarhet föreslår Preece m.fl. (2015) ett antal frågor som utveck-

lare och designers kan ställa internt för att underlätta implementering och utvärdering av de

olika användbarhetsmålen.

1 Begreppet Usefulness kan översättas till användbarhet, men skiljer sig från begreppet användbarhet

som används i denna text, vilket är en översättning av begreppet Usability.

5

Modellen av Al-Maani och Salameh (2017) beskriver sju användbarhetsmål för att mäta

användbarhet. Dessa mål är ändamålsenlighet, effektivitet, skydd mot fel, tillgänglighet, drifts-

duglighet, lärbarhet, och tillfredsställelse. En jämförelse mellan den nya modellens sju valda

kriterier för att mäta användbarhet och deras användning i redan etablerade användbarhetsteo-

rier demonstreras i artikeln. Denna jämförelse indikerar att lärbarhet, effektivitet, ändamålsen-

lighet och tillfredsställelse är fyra kriterier som behandlas i en större utsträckning för att besk-

riva användbarhet, och är därmed av större intresse i detta projekt.

Begreppet användbarhet som det används i detta arbete är baserat på tolkningarna från

både Nielsen (1993) och Preece m.fl. (2015). Användbarhet, funktionalitet, estetik och innehåll

är enligt Preece m.fl. separata delar i användarupplevelsen. Denna definition av användbarhet

är publicerad år 2015 och representerar därför ett modernare förhållningssätt än det som Niel-

sen presenterade år 1993. Däremot ryms inte den fullständiga användarupplevelsen inom ra-

marna för detta projekt, vilket motiverar valet att huvudsakligen använda Nielsens kategorise-

ring av användbarhet, där den subjektiva tillfredsställelsen blir representant för användarupp-

levelsen som helhet.

Båda författarna använder dock benämningarna effektivitet, lärbarhet och minnesvärde

på liknande sätt.

2.1.1 Effektivitet

“Kan användarna upprätthålla en hög produktivitetsnivå när de har lärt sig hur de kan an-

vända systemet för att fullfölja sina uppgifter?” (Preece m.fl. 2015. s.31).

Effektivitet syftar bland annat på tidsåtgång och antal knapptryck som krävs för att utföra olika

uppgifter i systemet. Preece m.fl. (2015) tar upp automatisk ifyllning av formulär som ett ex-

empel på en lösning som bidrar till ett systems effektivitet. Effektivitet mäts lättast genom att

utgå från användare som har tidigare erfarenhet av systemet och använder det regelbundet.

2.1.2 Lärbarhet

“Är det möjligt för användaren att lista ut hur produkten2 ska användas genom att utforska

gränssnittet och prova olika handlingar? Hur svårt är det att lära sig hela funktionaliteten på

detta sätt?” (Preece m.fl. 2015 s.32).

Användarnas första intryck av ett system kretsar ofta kring hur lätt det är att lära sig systemet.

Denna aspekt mäts lättast genom att utgå från användare utan någon tidigare erfarenhet av

systemet. Nielsen (1993) illustrerar oerfarna användares inlärningskurvor för nya system, men

poängterar att kurvorna ser annorlunda ut för användare som har använt liknande system tidi-

gare.

Ett vanligt förekommande element vid utformningen av användargränssnitt är ikoner

för att representera funktioner och signalera enkla budskap till användaren. Ikoner anses vara

lättare för användarna att lära sig och komma ihåg än text med samma innebörd, vilket kan

bidra till att öka systemets lärbarhet. (Preece m.fl. 2015)

2 Ordet produkt är här en översättning och används av författarna för att tydliggöra att teorierna inte är

begränsade till digitala system.

6

Ikoner kan utformas i form av bilder av konkreta objekt såväl som abstrakta symboler

(Preece m.fl. 2015). Charles Sanders Pierce, professor i semiotik, menar dock att innebörden

hos abstrakta symboler är beroende av konventioner, såsom sammanhang och sociala regler,

och kan därför variera (Atkin 2013).

2.1.3 Minnesvärde

“Vilka typer av stöd erbjuder gränssnittet för att hjälpa användarna att komma ihåg hur de

ska genomföra olika uppgifter, särskilt för produkter och funktioner de sällan använder?”

(Preece m.fl. 2015 s.32).

Minnesvärde är mest relevant att mäta när ett system eller funktion används oregelbundet eller

där uppehåll i användandet kan förekomma, exempelvis vid semestertider. Nielsen (1993) på-

pekar att lärbarhet och minnesvärde ofta går hand i hand, men att grundförutsättningarna ändå

kan skilja sig. Medan lärbarhet mäter hur lätt det är för nya användare att lära sig systemet,

mäter minnesvärde hur lätt det är för användare som besitter viss erfarenhet att börja använda

systemet på nytt. När användaren väl har lärt sig vissa grundpremisser för systemet kan det

vara lättare att komma ihåg specifika saker som glömts vid längre inaktivitet. (Nielsen 1993)

(Preece m.fl. 2015)

2.1.4 Felsäkerhet

“Vilka fel har möjlighet att inträffa när produkten används och vilka åtgärder har vidtagits för

att låta användarna själva åtgärda dem?” (Preece m.fl. 2015 s.32).

Preece m.fl. (2015) väljer att lägga vikt vid systemets felsäkerhet istället för att enbart, som

Nielsen (1993) fokusera på antalet fel som uppstår vid användandet. När ett fel är så litet att

det kan rättas direkt av användaren och endast bromsar användningen menar Nielsen att det

kan räknas in i systemets generella effektivitet. Preece m.fl. räknar istället de åtgärder som

vidtagits för att motverka fel som en kvalitet som bör uppmärksammas. Konkreta exempel är

placering och utformning av knappar för att minska risken för felaktiga knapptryck, möjlighet

för användarna att återställa systemet och ångra eventuella misstag, samt lättillgängliga manu-

aler och hjälpresurser online. En annan viktig del av felsäkerhet är att det finns tydliga felmed-

delanden så att användaren förstår vad som gick fel. Ett felsäkert system beskrivs som ett sy-

stem som uppmuntrar användaren att våga utforska och lära sig systemet genom att testa sig

fram.

En del av projektets mål var att lägga fram ett konkret förslag på hur den digitala skol-

plattformen Schoolsoft kan vidareutvecklas. Därför bedömdes felsäkerhet som det presenteras

hos Preece m.fl. (2015) vara mer ändamålsriktigt än Nielsens (1993) felfrekvens. Det ansågs

vara starkare knutet till konkreta designval, såsom placering av knappar och deras utseende.

2.1.5 Subjektiv tillfredsställelse

Den subjektiva tillfredsställelsen beskriver Nielsen (1993) som hur “trevligt” det är att använda

systemet. Även om detta till viss del kan påverkas av användarnas generella attityd till digitala

plattformar, är inte den faktorn avgörande. Nielsen menar att användarnas relation till teknologi

7

hör till social acceptans, och inte användbarhet. En metod för att mäta tillfredsställelse är att

ställa frågor till användarna i exempelvis enkäter.

Faktorer som kan påverka systemets subjektiva tillfredsställelse är exempelvis gräns-

snittets färger och utseende, vilka kan påverka användarnas uppfattning om såväl systemet som

verksamheten som har utvecklat det. Här är begreppet branding relevant, vilket delvis skulle

kunna beskrivas som att de signaler som verksamheten vill förmedla speglas av produkten som

verksamheten tillhandahåller. (Muzellec & Lambkin 2009)

Genom att använda ett rankningssystem kan subjektiv tillfredsställelse kvantifieras och

sammanställas till ett genomsnitt, som enligt Nielsen är mer objektivt än varje enskilt svar. En

risk med denna metod är att användarnas subjektiva uppfattning inte behöver motsvara verk-

ligheten. De upplevelser som användarna starkast tenderar att minnas är de negativa, vilket kan

ge en missvisande bild av systemets generella kvalitet. Det finns även indikationer på att an-

vändare tenderar att få en mer positiv upplevelse av okomplicerade system med enkla gräns-

snitt, än av avancerade system med komplicerade moment, trots att funktionaliteten hos det

senare systemet kan vara betydligt bättre. Därför diskuterar Nielsen hur väl det går att förlita

sig enbart på användarnas åsikter när målet är att höja kvaliteten hos systemet som helhet.

(Nielsen 1993)

2.2 Mobil användbarhet

I rapporten Ungar & medier (2019) rapporterar Statens medieråd att allt mer medieteknik kon-

vergerar och förenas i mobilen. Detta medför att användningen av annan teknik, såsom datorer

och surfplattor minskar. I samma rapport framgår det att 97% av unga mellan 16 och 18 år i

Sverige har tillgång till en egen smart telefon. Det är betydelsefullt att ha smarta mobiltelefoner

i åtanke vid utformning av användbara gränssnitt, eftersom en stor del unga föredrar mobila

enheter.

Tillsammans med Raluca Budio publicerade Jakob Nielsen boken Mobile Usability

(2012). Genom att analysera hur olika verksamheters hemsidor används belyser de skillnaderna

mellan mobil användning och stationär användning. Med hjälp av modeller, tabeller och ex-

empel tar författarna upp konkreta skillnader mellan stationära och mobila plattformar. Precis-

ionen hos en mus jämfört med ett finger på en touchskärm är hög, vilket påverkar designval

som exempelvis knappstorlek. Eftersom skärmstorleken skiljer sig så markant mellan mobila

och stationära enheter är det viktigt att presentationen av information är genomtänkt för olika

skärmstorlekar. Författarna menar att den generella förståelsen av information är mer begrän-

sad på mobila enheter för att det är svårare att få överblick på en liten skärm. Därför är det

lämpligt presentera mindre information åt gången och ge läsaren möjlighet att komma åt mer

information med knapptryck och länkar till andra sidor.

Det finns olika sätt hantera dessa skillnader på, men Nielsen och Budio (2012) före-

språkar utveckling av separata mobilanpassade sidor. Dessa kan vara mer begränsade och fo-

kusera på den information som användarna faktiskt är intresserade av vid mobil användning.

Det kan även finnas med en länk till den vanliga sidan för de användare som vill komma åt en

bredare funktionalitet.

Ett annat tillvägagångssätt är att göra responsiva sidor. Dessa anpassar sitt användar-

gränssnitt beroende på skärmstorleken. På detta sätt går det att undvika att den lilla skärmen

blir överbelamrad av information, vilket kan tvinga användarna att förstora sidan och fokusera

på en liten del för att kunna läsa eller trycka på knappar. Problemet som Nielsen och Budio tar

upp är att det är fler faktorer som spelar in i design av mobilanpassning än bara gränssnittet

8

och layouten. Även textmängd och formuleringar kan behöva varieras. Responsiva sidor kan

dock vara ett användbart alternativ när användandet av sidan inte skiljer sig mellan stationär

enhet och mobil. (Nielsen & Budio 2012)

2.3 Begrepp för systemutveckling

2.3.1 Agil systemutveckling

Agil systemutveckling är ett samlingsbegrepp för programmeringsinriktade systemutveckl-

ingsmetoder där större delar av det tidskrävande förarbetet med dokumentation och modelle-

ring förknippat med systemutveckling minimeras eller tas bort. För agil systemutveckling er-

fordras tydlig kommunikation och regelbunden kontakt med alla parter involverade i projektets

utveckling. (Dennis m.fl. 2012)

Utvecklingsmetoder av denna typ anses mer flexibla än exempelvis sekventiella meto-

der såsom vattenfallsmodellen, då de inte binder sig till invecklad och tidskrävande doku-

mentation och planeringsprocess i början av arbetet. Istället förespråkas en iterativ arbetspro-

cess där varje iteration kan ses som ett separat mindre mjukvaruprojekt som involverar plane-

ring, kravanalys, design, programmering, tester och dokumentation. (Dennis m.fl. 2012)

2.3.2 Prototyp

Inom systemutveckling och interaktionsdesign är det vanligt att prototyper används för att låta

intressenter utforska och testa olika utformningar av systemet som utvecklas. Prototyper kan

anta många olika former, alltifrån enkla pappersmodeller till komplex funktionell och interak-

tiv mjukvara. (Preece m.fl. 2015)

Coyette, Kieffer och Vanderdonckt (2007) beskriver dessa olika nivåer av prototyper

med benämningarna low-, medium-, och high-fidelity. En prototyp kan klassas som high-fide-

lity om dess användargränssnitt, innehåll och interaktionsmöjligheter ligger så nära det färdiga

systemet som möjligt. Low-fidelity-prototyper representerar endast delvis det färdiga systemet,

genom att exempelvis demonstrera och testa navigation med hjälp av papper och penna,

whiteboard eller post-it-lappar. Medium-fidelity-prototyper ligger, som namnet antyder, mel-

lan high- och low-fidelity. Med hjälp av enkla modeller är dessa tänkta att demonstrera hur

innehåll presenteras, men utan att ta hänsyn till estetiska aspekter såsom användargränssnittets

färger och stil.

2.3.3 Kravspecifikation

Kravspecifikationer kan ses som ett verktyg för att klargöra riktlinjer och mål för utvecklingen

av ett nytt system. Enligt Dennis m.fl. (2012) är beslutsprocessen för att avgöra vilka krav som

systemet skall uppfylla ett av de mest kritiska momenten inom systemutvecklingen då det vid

ett senare skede i utvecklingsprocessen kan bli mer kostsamt att göra förändringar på grund av

felaktiga krav. Dennis m.fl. menar att en av anledningarna till att iterativa utvecklingsprocesser,

såsom agila metoder, anses effektivt är att just systemkraven kan delas upp i mindre grupper

9

och stegvis implementeras i det nya systemet vilket ger utrymme för förändringar samt om-

prövningar av de befintliga kraven allteftersom systemet tar form.

Kravspecifikationer delas primärt upp i funktionella krav och icke-funktionella krav,

vilka härleds från användarkrav. Användarkrav syftar på krav som ställs på systemet från an-

vändarnas sida. Funktionella krav beskriver vad systemet ska göra i form av funktioner och

processer. Icke-funktionella krav beskriver hur de funktionella kraven ska uppfyllas, samt vilka

karaktäriserande egenskaper som systemet ska besitta. (Dennis m.fl. 2012)

Al-Maani och Salameh (2017) påpekar att användbarhet i sin helhet kan ses som ett

icke-funktionellt krav.

2.4 Tidigare forskning

Undersökningar av användbarhet hos webbplattformar har gjorts tidigare, bland annat av Ben-

moussa m.fl. (2019), som undersökte användbarhet hos webbplattformen SIMARECH som

används av marockanska universitet. Syftet med studien var att utvärdera användbarhet hos

systemet för att förse institutionerna med rekommendationer för hur de bäst uppnår system-

målen. Författarnas definition av användbarhet är främst hämtad ur Jacob Nielsens bok

Usability Engineering (1993).

Datan som analyserades i projektet samlades in genom en enkät, vars frågor var utfor-

made kring användbarhets-begreppets fem olika delar enligt Nielsen (1993): Lärbarhet, effek-

tivitet, minnesvärde, felfrekvens och subjektiv tillfredsställelse. Genom användandet av en Li-

kert-skala kunde de olika delarna ges ett värde, vilket möjliggjorde en uppskattning av syste-

mets totala användbarhet, samt vilka delar som kan göras bättre.

Mängden forskning som rör Schoolsoft är begränsad. I ett examensarbete som gjordes

på lärarutbildningen på Mälardalens Högskola år 2015, undersöker dock Cristóbal González-

Aller hur Schoolsoft uppfattas av lärare. Datan i studien samlades in med hjälp av en enkät som

besvarades av 17 lärare på en skola. Syftet med datainsamlingen var att ta reda på hur lärarna

använder och uppfattar Schoolsoft. González-Allers studie var ett examensarbete på kandidat-

nivå och var mycket begränsat i omfång. Det används därför i detta projekt främst som en grund

att utgå ifrån, samt för att visa att användarnas uppfattningar av Schoolsoft har varit föremål

för tidigare studier.

Ett exempel på en enkät utformad för att mäta den upplevda användbarheten i inform-

ationssystem är System Usability Scale (SUS), framtagen av John Brooke (1996). Enkäten be-

står av tio frågor på en femgradig skala och har fördelarna att den kan besvaras på kort tid samt

uppnå tillförlitliga resultat på en mindre datamängd. Detta har enligt Revythi och Tselios

(2019) bidragit till SUS är ett populärt verktyg för mätning av användbarhet.

Orfanou, Tselios och Katsanos (2015) använder SUS för att utvärdera två skolplattfor-

mar “eClass” samt “Moodle”. Den upplevda användbarheten uppnår en acceptabel nivå i båda

fallen. Studien illustrerar att SUS även är anpassningsbar för utvärdering av användbarhet inom

skolplattformar.

Tidigare forskning indikerar att enkätundersökning kan vara en tillförlitlig datain-

samlingsmetod för att mäta användbarhet i skolplattformar, samt att det redan finns väletable-

rade enkäter utformade för detta ändamål. Eftersom detta projekt leder fram till ett utvecklings-

förslag i form av kravspecifikation och en prototyp bedöms SUS inte tillräcklig för ändamålet.

Istället har en ny enkät framställts inriktat på Schoolsoft, där SUS och tidigare forskning kan

utgöra en grund samt bidra till utformningen av ny enkät.

10

3. Metod

3.1 Forskningsmetod - Design Science

En central del inom Design Science är utvecklingen av nya informationsteknologiska lös-

ningar, så kallade IT-artefakter. Dessa IT-artefakter kan manifesteras på olika sätt, exempelvis

i form av dataflödesdiagram, kravspecifikationer, en prototyp av ett system eller ett fullt im-

plementerbart system.

Oavsett vilken typ av IT-artefakt som eftersträvas finns det enligt Hevner (2007) vissa

gemensamma riktlinjer att följa för att bedriva ett lyckat projekt inom design science. Hevner

och Chatterjee (2010), beskriver hur forskning inom Design Science samt utveckling av IT-

artefakt bör ske i anslutning till två utomstående domäner: miljö och kunskapsbas.

Med miljö avses att utvinna relevant information ur det kontext där forskningen bedrivs.

När målet är att förbättra en verksamhets befintliga system kan det rådande systemet och dess

användare bidra med väsentlig information för att belysa ett problemområde och samla in nöd-

vändigt innehåll till den planerade IT-artefakten.

Kunskapsbas är de vetenskapliga teorier och metoder som ligger till grund för utveckl-

ing av en IT-artefakt. I detta projekt utgörs kunskapsbasen av ett teoretiskt ramverk som be-

handlar användbarhet.

Ett Design Science-projekt beskrivs som en iterativ process, där utvecklingen sker i

cykler som upprepas och även inkluderar de yttre domänerna. Nödvändiga egenskaper hos en

IT-artefakt kan först utvinnas utifrån en datainsamling i den aktuella miljön, exempelvis via

analys av ett befintligt system, för att vid ett senare skede omprövas och revideras genom att

förslagsvis involvera användare i workshops. Även inom kunskapsbas-domänen kan valet av

teorier omprövas eller utökas vid behov. Om den iterativa processen inom miljö exempelvis

uppdagar ny väsentlig information kan behovet av en utökad teoretisk bakgrund uppstå. (Hev-

ner & Chatterjee 2010)

Den iterativa processen som utgör Design Science är mycket omfattande vilket innebär

att detta projekt begränsas till den första iterationen av utvecklingsprocessen. Nästa iteration

kan sedan vara fokus för framtida projekt, där den resulterande IT-artefakten utvärderas och

vidareutvecklas.

Detta projekt leder fram till en prototyp med utvecklingsförslag till ett delsystem i den

digitala skolplattformen Schoolsoft. Design Science är en relevant metod för projektet, då det

ger en möjlighet att demonstrera de teoretiska slutsatserna kring Schoolsofts utvecklingspot-

ential med konkreta designförslag.

Oates (2006) beskriver ett konkret tillvägagångssätt för ett projekt av denna typ, där

genomförandet kan delas upp i faserna Awareness, Suggestion, Development, Evaluation och

Conclusion.

● Awareness: Identifiering av ett problemområde att bedriva vidare forskning inom.

● Suggestion: Lösningsförslag föreslås till det problemområde som infinner sig i Aware-

ness-fasen, i form av ett preliminärt designförslag för utveckling av en IT-artefakt.

● Development: Implementering av den föreslagna lösningen, dvs utveckling av en IT-

artefakt sker i denna fas.

● Evaluation: Utvärdering av den utvecklade IT-artefakten.

● Conclusion: Sammanställning av resultat, ny kunskap identifieras.

11

3.1.1 Design Science - Tillämpning

Fig. 3.1. Tillämpning av Design Science-metod i denna studie.

I Awareness-fasen undersöks Schoolsofts webbplattform för att skapa en medvetenhet om kon-

kreta brister och upplevda problem med funktionalitet och användbarhet. Här antar projektet

ett explorativt förhållningssätt där åsikter och upplevelser undersöks för att utforska om och

var Schoolsoft har utrymme för utveckling. Detta, i kombination med litteratursökning angå-

ende åtgärder och lösningar på liknande problem, ligger till grund för suggestion-fasen och

kravspecifikation som leder fram till ett designförslag i development-fasen.

Då tidsramen för projektet uppgick till 10 veckor var det rimligt att begränsa kravspe-

cifikationen främst till icke-funktionella krav. Att utveckla nya funktioner som kan tillföra nå-

got till väletablerade system bedömdes kräva mer tid, främst i faserna development och evalu-

ation, än att bygga på och vidareutveckla redan existerande funktioner. Det innebar att pro-

jektets främsta syfte var att skapa ett förslag som kan ligga till grund för förbättring av existe-

rande funktioner hos Schoolsofts webbplattform.

Development-fasen utgår från de lösningsförslag och de krav som tidigare faser lett

fram till. Med hjälp av programmeringsspråken HTML, CSS, Javascript och PHP, var målet

att utveckla en funktionell prototyp av ett förbättrat delsystem till den valda plattformen. An-

vändbara API:er för den valda plattformen bedömdes vara svåra att få tillgång till, vilket gjorde

att det inte var ett krav att it-artefakten skulle gå att implementera direkt. Syftet med prototypen

är istället att vara vägledande för vidare utveckling av plattformen. Hjälpmedel i denna fas

såsom entitet-relationsdiagram, Github och Bootstrap beskrivs närmare i kapitel 7.

Evaluation-fasen innebär att den utvecklade prototypen och kravspecifikationen testas

och kommenteras av Schoolsofts användare. Då prototypen inte kan implementeras direkt i

Schoolsofts nuvarande webbplattform innebär detta att tid måste avsättas för exempelvis

workshops med elever, vilket inte ryms i projektets omfång.

Genom att jämföra redan etablerade teorier med insamlade data från litteratur och an-

vändare kan specifika slutsatser dras angående Schoolsofts webbplattforms funktionalitet och

utvecklingspotential. Dessutom är det möjligt att dra generella slutsatser angående både an-

vändbarhet och utvecklingsprocessen som helhet.

12

3.2 Datainsamlingsmetodik

Al-Maani och Salameh (2017) beskriver olika metoder för att utvärdera användbarhet gruppe-

rat i två övergripande områden, användartester samt heuristisk utvärdering. Heuristisk utvär-

dering innebär att utvecklare själva utför en utvärdering av systemet i fråga, baserat på väl-

grundade användbarhetsprinciper.

Datainsamlingen antog ett heuristiskt förhållningssätt, vilket anses vara lämpligt tidigt

i utvecklingsprocessen bland annat vid utvärdering av kravspecifikation eller prototyp (Al-

Maani & Salameh 2017). Kvantitativa användartester valdes bort då de bedömdes vara för om-

fattande för att rymmas inom projektets ramar.

Att besvara forskningsfrågan med utgångspunkt i metoden design science krävde såväl

specifik kunskap om det existerande systemet, som generell kunskap som kan tillämpas vid

utformandet nya it-artefakter (Hevner 2007). För att kunna genomföra en välinformerad analys

krävdes tillgång till Schoolsoft för att egna observationer skulle kunna genomföras, vilket möj-

liggjordes genom att en användare erbjöd sig att låna ut sina inloggningsuppgifter.

Detta kombinerades med en enkätundersökning som skickades ut till ett flertal skolor

för att besvaras av lärare, elever och föräldrar. Informationen kompletterades med hjälp av

litteratur rörande systemutveckling och användbarhet för att motivera utformandet av en pro-

totyp.

Tidigare studier och vetenskaplig litteratur inom områden som systemvetenskap och

människa-datorinteraktion (MDI), låg till grund för det teoretiska ramverket och steg-för-steg-

processen i utvecklingen av kravspecifikationen och prototypen.

Nielsen (1993) föreslår enkätundersökningar som en möjlig metod för att samla in data

från användare. I projektet ansågs enkätundersökning vara en ändamålsenlig metod då den

möjliggör insamling från en stor mängd respondenter, samtidigt som den ger utrymme för

öppna frågor, vilket bedömdes kunna ge en kombination av kvantitativa och kvalitativa data

för en utförlig analys.

3.2.1 Enkätundersökningar

Enkätundersökningar bygger på välstrukturerade frågeformulär som med en utvald strategi

skickas ut till personer av intresse för undersökningen. En fördel med enkäter är möjligheten

att nå ut till en stor grupp respondenter, vilket gör att insamlad data kan analyseras för att uppnå

ett mer generaliserbart resultat som sträcker sig utanför den grupp individer som enkäten direkt

berör. (Oates 2006)

Kunskapsbehov för enkät

Hjerm m.fl. (2014) poängterar vikten av hög validitet och reliabilitet för enkätundersökningar.

Validitet innebär huvudsakligen att frågor är korrekt formulerade, rimliga och ändamålsenliga.

Låg validitet orsakade av felaktiga frågor anses vara problematiskt då det kan orsaka ”syste-

matiska fel” i undersökningen.

Låg reliabilitet kan uppkomma om yttre eller slumpmässiga faktorer påverkar svaren

till enkätundersökningen, exempelvis om lärare ger ut olika instruktioner till elever som deltar

i undersökningen. Sådana problem är dock inte unika för enkätundersökningar, utan kan även

uppstå vid intervjuer där intervjuaren oavsiktligt riskerar att påverka frågornas svar med bland

annat tonfall, attityd och kroppsspråk. (Hjerm m.fl. 2014)

13

En fördel med enkätundersökningar är att alla respondenter svarar på identiska frågor.

När frågorna har fasta svarsalternativ minskar risken för slumpmässiga faktorer och misstolk-

ning av insamlade data, jämfört med processen att tolka och analysera utförliga intervjusvar.

Öppna frågor i enkätundersökningar riskerar att bidra till lägre reliabilitet och är svårare att

organisera samt analysera kvantitativt. (Hjerm m.fl. 2014)

Utformning av enkät - teoretisk bakgrund

Utgångspunkten för en lyckad enkät är en god förståelse inom det ämne som undersöks. Fråge-

formulärets struktur och frågornas uppbyggnad är väsentlig för att en enkätundersökning skall

ge relevant data samt uppfylla en acceptabel nivå av validitet och reliabilitet. Oates (2006)

beskriver riktlinjer som kan vara vägledande för att utforma en välstrukturerad och användbar

enkät.

● Kortfattade frågor med färre än tjugo ord per fråga i så stor utsträckning som möjligt.

● Relevanta frågor med helhetsbilden av enkäten i åtanke.

● Entydiga frågor som inte riskerar att försvåra förståelsen för frågan i sig.

● Specifika frågor som minimerar utrymmet för misstolkningar i frågorna genom att und-

vika vaga formuleringar.

● Objektiva frågor som undviker ledande frågor som kan påverka hur respondenten tar

till sig frågan.

Utformning av enkät om Schoolsoft

Enkätundersökningen syftar till att ta reda på användarnas upplevelser av Schoolsoft, med av-

seende på användbarhet. För att uppnå en hög validitet och reliabilitet samt godtagbar svars-

frekvens är enkätundersökningen utformad utifrån riktlinjer angivna av Oates (2006). Oates

poängterar vikten av att frågeformuläret täcker alla aspekter inom det ämnesområde som skall

undersökas, i detta fall användarupplevelser av Schoolsoft. Användbarhet enligt Nielsen (1993)

och Preece m.fl. (2015) utgör det grundläggande ramverket för projektet. Därför utformades

frågorna med begreppets fem underkategorier i åtanke för att säkerställa att enkätundersök-

ningen täckte hela ämnesområdet.

Enkäten inleddes med ett antal faktafrågor i syfte att underlätta kategorisering av svar i

analysen. Därefter ställdes ett tjugotal frågor där respondenterna ombads ta ställning till påstå-

enden om Schoolsoft. Avslutningsvis kompletterades detta med två öppna frågor där respon-

denterna med egna ord kunde beskriva områden där Schoolsoft kan utvecklas.

Faktafrågor ger grundläggande information om bland annat roll, kön och hur Schoolsoft

används av respondenterna. Nielsen (1993) understryker att användbarhet är relativt till olika

typer av användare och att samma system kan ges olika användbarhet beroende på hur systemet

används. Därför delas användarna in i de tre huvudgrupperna elever, lärare och föräldrar. En-

kätdatan begränsas efter det grundläggande kriteriet att respondenten använder Schoolsoft i

webbläsaren.

Påstående-frågor behandlar upplevelser av Schoolsoft och är uppdelade på Nielsens

(1993) fem underkategorier av användbarhet. Det är tre till fyra frågor inom respektive kategori

och varje fråga består av en femgradig skala för att möjliggöra analys och gruppering av den

insamlade informationen i ett senare skede. En femgradig skala används även i den populära

skalan för mätning av användbarhet System Usability Scale (John Brooke 1996), och bedöms

ha tillräckligt hög precision för ändamålet. Kategorin felsäkerhet utökades dock med ett null-

alternativ i form av “vet ej”, eftersom respondenten inte nödvändigtvis har stött på fel som kan

14

uppstå vid användning av Schoolsoft och därmed inte har möjlighet att ge ett rimligt svar uti-

från den femgradiga skalan.

Öppna frågor gav respondenten möjlighet att med egna ord beskriva önskade föränd-

ringar inom Schoolsoft. Enligt Hjerm m.fl. (2014) kan öppna frågor minska reliabiliteten i en

enkätundersökning. För att stävja detta har antalet öppna frågor reducerats till endast två frågor,

som bedömdes ge utrymme för värdefulla reflektioner hos respondenten. Förhoppningen var

att de öppna frågorna skulle kunna ge upphov till relevant information som inte är praktisk att

utvinna med ett uteslutande kvantitativt tillvägagångssätt.

Syftet med att utföra en enkätundersökning var att ta reda på hur en generell grupp av

elever och lärare använder Schoolsoft samt hur webbplattformens användbarhet uppfattas.

Konkret innebar det att frågorna som enkäten ämnade besvara kretsade kring vem som använ-

der funktionerna, samt vad som kan utvecklas hos de funktioner som används. Det kan även

vara av intresse för framtida projekt att ta reda på om användarna upplever att det saknas funkt-

ioner.

Enkäten skickades ut till lärare, elever och föräldrar på gymnasieskolor i Uppsala och

Linköping, inledningsvis genom massutskick via email. Då detta inte gav resultat distribuera-

des enkäten istället genom direktkontakt med rektorerna för två skolor.

Enkäten avsåg att främst samla in data om Schoolsofts direkta användbarhet. Det inne-

bar att frågorna främst kretsade kring design och presentation av information, medan stabilitet

och funktionalitet var av mindre intresse. Syftet med datan som samlades in från enkätunder-

sökningen var främst att ligga till grund för analys inom detta projekt. Målet var dock att datan

skulle vara tillräckligt generaliserbar för att kunna byggas vidare på i framtida forskning.

3.3 Metodik för dataanalys

Produktbeskrivning från Schoolsoft samt litteraturstudier om systemutveckling och använd-

barhet, utgjorde grunden för att med en enkätundersökning samla in relevant data från använ-

dare. En blandad kvantitativ och kvalitativ analysmetod med ett primärt deduktivt förhållnings-

sätt tillämpades på det material som lyfts fram från datainsamlingen. Det innebar att datan

analyserades utifrån förbestämda kategorier inom användbarhet. Användares iakttagelser och

upplevelser nyttjades för att bilda en djupare förståelse för det befintliga digitala verktyget

Schoolsoft samt dess huvudsakliga användningsområden. (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014)

Insamlade data från användare via enkätens öppna frågor blev kodad och kategoriserad

för att vidare analyseras och valideras med utgångspunkt i tidigare forskning och det teoretiska

ramverket. Kodningsprocessen kan enligt Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) delas in i tre

steg, kodning, tematisering och summering, där utförandet av varje moment sker iterativt.

Den eftersökta informationen faller huvudsakligen inom ramarna för användbarhet hos

den digital skolplattform som undersöktes. Vidare analys av datan genomfördes för att avgöra

om Schoolsoft har funktionalitet som används mindre frekvent eller helt enkelt inte är uppskat-

tad av användarna. Målet med dataanalysen var att tydliggöra användares upplevda problem

med den rådande skolplattformen och bidra med ett konkret förslag på förbättringsmöjligheter

i den tänkta it-artefakten.

När frågorna för enkäten fastställts men inte ännu skickats ut, genomfördes en egen

observation och analys av Schoolsofts webbplattform. Denna analys utgick från enkätfrågorna

för att göra den kompatibel med analysen av datan insamlad från användarna. Genom inlogg-

ning på Schoolsoft och en metodisk genomgång av webbplattformens sidor och funktioner,

besvarades frågorna en i taget. Svaren kunde sedan jämföras med svaren från användarna.

15

Då insamling av enkätsvar ännu inte påbörjats eliminerades risken att svaren i enkäten

påverkade resultaten av de egna observationerna. En nackdel med detta tillvägagångssätt skulle

kunna vara att uppfattningar som bildats i samband med de egna observationerna istället skulle

påverka tolkningen av enkätresultaten. Dessutom riskerade de egna observationerna att bli

mindre fokuserade än om de hade utgått från enkätundersökningens resultat. Användarnas svar

hade kunnat vara vägledande och ge en indikation på vilka av webbplattformens områden som

var i störst behov av vidareutveckling. Användarnas åsikter stämmer dock inte alltid överens

med deras faktiska behov (Nielsen 1993), vilket hade kunnat leda till att de egna observation-

erna fokuserade på mindre relevanta områden eller utgick från missvisande data. Därför be-

dömdes fördelarna med oberoende observationer väga över nackdelarna.

Analysen av enkäten låg slutligen till grund för formuleringen av en kravspecifikation.

I de fall där användarnas uttryckta åsikter var otydliga eller inte tillräckligt utförliga för att ett

tydligt krav skulle kunna formuleras, användes resultaten från de egna observationerna som

komplement.

3.3.1 Operationalisering av begreppet användbarhet

För att säkerställa kvaliteten hos mätresultaten för användbarhet menar Hjerm, Lindgren och

Nilsson (2014) att begreppet först bör operationaliseras. Ett tillvägagångssätt för operational-

isering är att skapa ett så kallat index baserat på egenskaper hos begreppet i fråga. Här är åter-

igen validitet en avgörande faktor, vilket kräver en god teoretisk grund samt förståelse för be-

greppet som avses, i det här fallet användbarhet.

Index blir en sammanställning av ett flertal teoretiskt grundade variabler som kan bidra

med väsentlig information för att tillsammans utgöra en beskrivning av begreppet. Med andra

ord blir det möjligt att tilldela användbarhet ett konkret värde och därmed den uppskattade

användbarheten för det undersökta systemet.

Indexering anses leda till en bättre mätning då operationalisering av ett begrepp inte

endast utgår från en variabel (Hjerm m.fl. 2014). Eftersom användbarhet är ett komplext be-

grepp är det av stor vikt att ta hänsyn till alla involverade variabler, där indexkonstruktion av

teoretiskt grundade variabler blir en bidragande faktor för mätningens validitet. Även reliabi-

liteten för mätningen förbättras. Om missförstånd eller feltolkning av individuella frågor skulle

uppstå minimeras dess negativa inverkan när indexkonstruktion består av flertal variabler.

Enkäten utformades med tre till fyra frågor inom varje användbarhetsmål för att på lik-

nande vis som för begreppet användbarhet operationalisera respektive kategori. Om en fråga

skulle missförstås var det fortfarande möjligt att utvinna relevant information från frågor inom

samma kategori i kombination med ett indexvärde, eftersom varje fråga inte var lika tungt vik-

tad för analysen. Mätningen ansågs styrkas genom att reliablitetsförlusten vid eventuella miss-

förstånd på detta sätt minskade.

Såväl Nielsen (1993) som Preece m.fl. (2015) förespråkar metoder som är oberoende

av användarnas personliga åsikter för att mäta användbarhet. Dessa innefattar exempelvis mät-

ning av faktisk tidsåtgång för specifika uppgifter. Då enkäten utgår från användarnas subjektiva

upplevelser kan det därför konstateras att resulterande indexvärden snarast är ett mått av webb-

plattformens upplevda användbarhet hos användarna.

Enligt Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) finns det en viss nackdel med indexkon-

struktion av denna typ då det medför en potentiell risk för informationsförlust. En respondent

kan exempelvis svara neutralt på flertalet frågor och uppnå samma index som en respondent

med starka åsikter i vardera riktning. Med det sagt var intresset i denna studie inte en detaljerad

16

beskrivning av upplevda problem utan en fingervisning till brister i webbplattformen med av-

seende på användbarhet. Risken för att viss information skulle gå förlorad genom indexering

ansågs godtagbar, då index kompletterades med den egna analysen samt svar från de öppna

frågorna.

Med flera frågor inom varje underkategori av användbarhet, skapades ett index för re-

spektive kategori. Genom att addera svarens värden och dela summan med antalet frågor inom

kategorin, fick varje kategori ett indexvärde mellan ett och fem. För att ta fram ett totalt index

för användbarhet adderades värdena från alla svar för att sedan delas med det totala antalet

frågor.

Nielsen (1993) menar att lärbarhet främst kan mätas med avseende på användare som

saknar tidigare erfarenhet av systemet. Då enkätundersökningen genomfördes i slutet av höst-

terminen 2019 kan det antas att majoriteten av användarna hade minst tre månaders erfarenhet

av Schoolsoft vid undersökningstillfället. Detta gjorde att frågor om användarnas tidigare erfa-

renhet inte ansågs tillräckligt relevanta för att motivera en längre enkät. Dock kan detta medföra

något lägre reliabilitet hos enkätens resulterande indexvärde för lärbarhet.

Frågorna rörande felsäkerhet utformades med ett “vet ej”-alternativ av anledningen att

fel inte hör till normalfallen, och kan därför vara något som vissa användare inte har stött på.

“Vet ej”-alternativen resulterade i null-värden vid sammanställningen, så att dessa responden-

ter kunde sorteras bort vid kalkylen av medelvärde för respektive fråga.

Enkäten tillät respondenterna att svara med ett mittenalternativ som antog värdet 3. Det

finns en risk att tolkningarna av detta mittenvärde inte är entydiga. Vissa respondenter kan ha

svarat med mittenalternativet när de inte haft en åsikt, medan andra kan ha svarat 3 för att de

faktiskt tyckte att värdet reflekterade det som egenskapen ifråga var värd (Blasius & Thiessen

2001).

Oates (2006) poängterar vikten av entydighet för att säkerställa enkätens reliabilitet och

validitet. Empirin kompletterades därför genom att även undersöka indexvärden där alla treor

antog null-värde och exkluderades. Dessa indexvärden jämfördes sedan med de ursprungliga

indexvärdena som inkluderade treorna, för att avgöra i hur stor utsträckning de tvetydiga svars-

alternativen påverkade resultaten.

3.3.2 Kodning av kvalitativ data

Kodning beskrivs av Johnny Saldana (2011) som en metod för att utforska betydelsen hos in-

dividuella sektioner av data. Genom klassificering och identifiering av mönster i datan kan den

kategoriseras för att underlätta vidare analys. Saldana menar att kodningen kan ske med induk-

tiva, deduktiva eller abduktiva resonemang. Deduktiva resonemang handlar om att sortera da-

tan i fördefinierade kategorier, medan induktiva resonemang går ut på att identifiera kategorier

utifrån den givna datan.

Då analysen i projektet utgick från de etablerade användbarhetsmålen, genomfördes

kodningens första steg med ett deduktivt resonemang. Från kodningens tredje iteration över-

gick processen till att vara mer induktiv med kategorier som formulerats med utgångspunkt i

insamlad och sorterad data.

Kodningsprocessen utgick från svaren från alla respondenter, även de som sållats bort

i den kvantitativa analysen. Svaren analyserades var för sig och stod inte i förhållande till

varandra på samma sätt som kvantitativa värden, vilket gjorde att svar från alla tre grupper,

lärare, föräldrar och elever, kunde analyseras i denna process. I den första iterationen av kod-

ningen sållades tomma och intetsägande svar bort. Svar som exempelvis endast sa “ingenting”

17

eller “jag vet inte” bedömdes som intetsägande. Även svar som enbart rörde Schoolsofts mo-

bilapplikation sållades bort då mobilapplikationen inte hör till projektets huvudfokus.

I den andra iterationen tematiserades svaren efter de fem etablerade användbarhetsmå-

len. I de fall ett svar tog upp flera punkter kunde dessa delas upp och punkterna kategoriseras

var för sig. Det förekom även svar som bedömdes passa in i flera av kategorierna, vilket gjorde

att de kunde placeras på mer än en plats i matrisen. I de fall där flera av respondenterna gav

snarlika svar inkluderades alla svaren. Flera svar som sa samma sak bedömdes styrka argu-

mentationen för att fokusera på vissa specifika områden under utvecklingsprocessen. Dock in-

kluderades endast ett av svaren när enskilda respondenter svarat med samma svar på båda de

öppna frågorna.

Den tredje iterationen av kodningsprocessen innebar en ny tematisering av svaren. Med

utgångspunkt i respektive användbarhetsmål diskuterades varje svar på nytt för att sorteras i

två grupper, Design och Funktionalitet. Detta gjordes genom att diskutera hur möjliga lösningar

skulle kunna stärka kategorin som frågan placerats under. På så sätt kunde slutsatser dras om

huruvida lösningen främst skulle förändra sidans utseende, eller påverka funktionalitet och pre-

standa.

Inför kodningens fjärde fas härleddes nya teman utifrån de två grupperna Design och

Funktionalitet. Dessa teman var Utseende, Navigering, Information, Bristande funktionalitet

och prestanda. Svar som berörde faktorer som färger, former och layout m.m. placerades under

temat Utseende, medan svar som berörde menyer, knappar och länkar m.m. placerades under

Navigering. Gränsen mellan dessa två teman är inte absolut, och i några fall passade svaren in

under båda. Då hypotetiska lösningar på problemen som togs upp i dessa fall oftast bedömdes

ha inverkan på både navigering och utseende hanterades dessa fall genom att endast ett tema

valdes. Under Information placerades främst svar som berörde hur information presenteras för

användarna, samt hur informationen filtreras. Bristande funktionalitet användes för att samla

de svar som berörde bristande funktionalitet hos existerande delar av systemet såväl som över-

flödig eller saknad funktionalitet.

I kodningsprocessens sista iteration användes temana från föregående steg, men svaren

kondenserades till ett mindre antal samlingsbegrepp som summerade vilka konkreta delar av

systemet som datan berörde. Detta innebar att flera svar samlades under ett begrepp, vilket

bidrog till att göra datan mer greppbar och överskådlig. Samlingsbegreppens huvudsyfte var

att möjliggöra formuleringen av en konkret kravspecifikation för vidare utvecklingsarbete. I de

fall ett svar i sig utgjorde ett välformulerat konkret krav inkluderades detta i tabellen för att

senare kunna föras över till kravspecifikationen.

18

4. Empiri

I empirin presenteras resultatet från enkätundersökningen, följt av utdrag och exempel ur

Schoolsofts användarmanualer. Inledningsvis sammanfattas den kvantifierbara enkätdatan ut-

efter användbarhetsmålen och dess indexvärden. Därefter presenteras resultatet från kodnings-

processen av de öppna frågorna under respektive användbarhetsmål. Fördelningen av de 100

respondenterna i undersökningen utgjordes av 78 elever, 17 föräldrar och 5 lärare. Det kvanti-

fierbara resultatet är baserat på respondentgruppen elever medan de öppna frågorna inkluderar

alla respondentgrupper.

4.1 Kvantitativ data

10 av de 17 föräldrarna svarade att de inte använder Schoolsoft i webbläsaren, vilket gjorde att

dessa sorterades bort. Då föräldrarnas användningsmönster verkar skilja sig från elevernas,

med lägre användningsfrekvens och andra användningsområden, fattades beslutet att svaren

från de 7 föräldrarna som använder Schoolsoft i webbläsaren inte kunde sammanställas till-

sammans med övriga respondenter. Dessa räknades som bortfall då antalet inte ansågs tillräck-

ligt för att kunna ligga till grund för en analys.

Samtliga 5 lärare svarade att de använder Schoolsoft i webbläsaren. Enligt Schoolsofts

manualer skiljer sig dock funktionaliteten som är tillgänglig för lärare markant från funktion-

aliteten tillgänglig för elever och föräldrar. Då användbarhet varierar beroende på användaren

(Nielsen 1993) innebär detta att deras svar har en annan betydelse och bör därför inte jämföras

med övriga respondenter. Då det endast rörde sig om 5 respondenter räknades dessa som bort-

fall istället för att någon separat analys gjordes.

Sammantaget innebär detta att totalt 27 respondenter räknades som bortfall. 73 elever

kunde användas vid operationaliseringen av Schoolsofts användbarhet. 67 av dessa elever upp-

ger att de använder Schoolsoft dagligen, medan resterande 6 elever använder systemet vecko-

vis.

Syftet med resulterande medelvärden är att de ska läsas i förhållande till varandra, vilket

innebär att det inte finns ett specifikt värde som anses högt eller lågt. Detta avgörs istället av

resterande medelvärden inom samma kategori, samt på ett högre plan genom att jämföra hur

kategoriernas indexvärden förhåller sig till varandra.

Fråga Total Medelvärde Indexvärde

Det är lätt att navigera mellan Schoolsofts funkt-

ioner. 230 3,15

Det är smidigt att använda Schoolsoft (Antal mo-

ment, antal knapptryck, tidsåtgång m.m.). 238 3,26

Det är okomplicerat att lägga in information i

Schoolsoft (Fylla i formulär, skapa kalenderhän-

delser m.m.). 205 2,81 3,1

Det är lätt att förstå informationen som presente-

ras i Schoolsoft. 274 3,75

19

Det är lätt att förstå hur Schoolsofts funktioner

ska användas. 250 3,42

Det var lätt att lära sig att använda Schoolsoft. 276 3,78 3,7

Det är lätt att komma ihåg hur Schoolsoft ska an-

vändas (Exempelvis efter skollov eller annan le-

dighet). 300 4,11

Jag förstår hur jag hittar informationen jag söker i

Schoolsoft. 254 3,48

Schoolsofts menyer ger en bra översikt. 240 3,29 3,6

Felmeddelanden i Schoolsoft är lätta att förstå. 125 2,78

Om jag gör fel i Schoolsoft är det lätt att korri-

gera. 196 3,38

Det är svårt att göra misstag i Schoolsoft (Råka

trycka på fel knapp, spara felaktig information

m.m.). 197 2,94 3

Schoolsoft ser bra ut (Färger, typsnitt, former

m.m.). 225 3,08

Schoolsoft har de funktioner som jag förväntar

mig. 267 3,66

Schoolsoft förser mig med den information som

jag förväntar mig. 273 3,74

Jag är nöjd med Schoolsofts gränssnitt (Place-

ring av knappar, menyer, informationsrutor m.m.). 239 3,27 3,4

Totalt indexvärde för användbarhet 3,4

Tabell 4.1. Sammanfattning av indexvärden. Sammanslagning av de fem kategoriernas indexvärden ger den

uppskattade användbarheten för Schoolsoft ett index på 3,4.

4.1.1 Effektivitet

Frågor rörande effektivitet fokuserar bland annat på hur smidigt det är att använda Schoolsoft,

sett till navigeringsmöjligheter, antalet knapptryck för att utföra en uppgift, hur lätt det är att

lägga in information. Effektivitet erhåller ett relativt neutralt indexvärde på 3,1. I förhållande

till övriga kategorier är indexvärdet för effektivitet i underkant. Det noteras även att bland annat

funktionalitet för att fylla i formulär, skapa kalenderhändelser m.m. sticker ut med ett något

lägre medelvärde på 2,81.

Även vid eliminering av mittenvärden blev indexvärdet för effektivitet 3,1. Dock sänk-

tes det lägsta medelvärdet till 2,68, vilket balanserades av att de två övriga medelvärdena

ökade.

20

4.1.2 Lärbarhet

Av de fem kategorierna för användbarhet är lärbarhet den kategori som uppnår högst index-

värde hos respondenterna, med ett indexvärde på 3,7. Frågorna kretsar huvudsakligen kring

hur lätt det är att förstå informationen som presenteras och hur lättanvänt Schoolsofts webb-

plattform anses vara. Frågornas medelvärden, som ligger på ett intervall mellan 3,42 och 3,78,

avviker inte nämnvärt från index för kategorin lärbarhet.

När mittenvärden eliminerats höjdes indexvärdet till 3,8, vilket innebar en lätt höjning

till ett intervall mellan 3,68 och 3,96.

4.1.3 Minnesvärde

Kategorierna minnesvärde och lärbarhet har mycket gemensamt (Nielsen 2015) och resultatet

av undersökningen speglar detta då minnesvärde har näst högst indexvärde på 3,6. Av intresse

är frågan “Det är lätt att komma ihåg hur Schoolsoft ska användas (Exempelvis efter skollov

eller annan ledighet)”, som uppnår högst medelvärde (4,11) av alla de individuella frågorna i

enkäten.

Eliminering av mittenvärden gav även här en lätt höjning av index till 3,7, med en höj-

ning av medelvärdet för alla frågor.

4.1.4 Felsäkerhet

Indexvärdet för felsäkerhet är 3, vilket är lägst index utav alla kategorier. Dock skiljer sig mät-

ningen något i denna kategori från övriga kategorier eftersom frågorna inkluderar ett “vet ej”-

alternativ. “Vet-ej”-svar antar värdet null och exkluderas från mätningen, vilket kan ha påver-

kat resultatet. Av alla respondenter inklusive lärare och föräldrar, har 39% svarat vet-ej på

påståendet “Felmeddelanden i Schoolsoft är lätta att förstå”. Med det sagt erhåller denna fråga

lägst medelvärde av alla frågor (2,78).

När mittenvärden eliminerats i denna kategori var indexvärdet oförändrat, men med ett

större intervall mellan det lägsta och det högsta medelvärdet.

4.1.5 Subjektiv tillfredsställelse

Subjektiv tillfredsställelse är en något bredare underkategori av begreppet användbarhet som

beroende på vald teoretisk bakgrund även kan involvera nytta, det vill säga att systemet har en

bred funktionalitet som uppfyller det huvudsakliga syftet.

För att säkerställa att viktig information inte går förlorad har antalet frågor för subjektiv

tillfredsställelse utökats till fyra frågor istället för tre. Index för denna kategori antar ett värde

på 3,4. Med tanke på bredden hos subjektiv tillfredsställelse är det även av betydelse att studera

de individuella frågorna närmare för att inte relevant information skall gå förlorad.

Här kan en tydligare skillnad utrönas då frågorna “Schoolsoft har de funktioner som jag

förväntar mig.” och “Schoolsoft förser mig med den information som jag förväntar mig.”, den

ena sidan av subjektiv tillfredsställelse, uppnår högre värden (3,66 och 3,74) medan frågor

gällande utseende och gränssnitt inte håller en lika hög nivå (3,08 och 3,27).

21

Eliminering av mittenvärden gav en tydlig ökning av indexvärdet till 3,6. Medelvärden

för alla frågor ökade och medelvärdena för frågorna som behandlade information och funkt-

ioner ökade markant.

4.2 Kvalitativ data

Enkätens öppna frågor genererade kvalitativ data bestående av svar från alla tre respondent-

grupper, lärare, föräldrar och elever, till skillnad från den kvantifierbara analysen som endast

utgick från elever. Antalet svar uppgick till totalt 104, (“Vad tycker du saknas i Schoolsoft?” -

48, “Om du har möjlighet att förändra någonting i Schoolsoft, vad skulle det vara?” - 56).

Tomma och intetsägande svar sållades bort, som exempelvis “jag vet inte”. Även svar

baserade på mobilapplikationen togs bort då de ej är av intresse för detta projekt. Återstående

40 svar har i en iterativ process kodats, kategoriserats och förtydligats. Detta resulterade i totalt

24 relevanta kodord fördelade på fem kategorier, Utseende, Navigering, Information, Funkt-

ionalitet, Prestanda. Kodord som inte tydligt kunde placeras in i endast en kategori placerades

ut i alla kategorier den anses beröra. Koden “responsiv sida” är ett exempel som har placerats

under kategorierna Utseende och Navigering.

Tabell 4.2. Utdrag från svaren på de båda öppna frågorna. Svaren färgkodades för att underlätta kodningsproces-

sen.

22

Användargränssnittet är ett vanligt förekommande tema. Flera respondenter uppger att

Schoolsoft är “plottrigt” och att menyerna är ostrukturerade. Ett av de vanligaste förekom-

mande svaren är att Schoolsofts färger är “tråkiga” och behöver förändras. Många respondenter

efterfrågar i detta sammanhang ett så kallat dark-mode, det vill säga ett tema med mörka färger.

Bristande funktionalitet representeras också starkt i svaren. En respondent efterfrågar

möjlighet för läraren att lägga in giltig frånvaro på enskilda lektioner, i de fall då eleven arbetar

på annan plats än i klassrummet. Många användare tar också upp att de vill ha möjlighet att

lämna in fler än ett dokument för varje inlämningsuppgift. Ett annat exempel är efterfrågan på

underlättat inlogg till tjänsten. Flera respondenter har synpunkter på plattformens inloggnings-

funktion, och menar bland annat att den skulle behöva göras mer tillgänglig genom att exem-

pelvis tillåta automatisk inloggning eller att inloggningsuppgifterna sparades. Några respon-

denter vill ha mer funktionalitet i Schoolsoft, medan andra uppger att en stor mängd onödiga

funktioner, så kallad “Bloatware”, behöver tas bort.

Fullständiga tabeller och diagram med enkätdata presenteras i bilaga 1.

Tabell 4.3. Slutgiltiga kodord fördelade på fem kategorier, Utseende, Navigering, Information, Funktionalitet,

Prestanda.

4.3 Användarmanualer

Schoolsofts användarmanualer studerades för att skapa en uppfattning om Schoolsofts funkt-

ionalitet och utformning. Beskrivningarna av webbplattformens olika sidor och funktioner

kunde sedan komplettera och berika analysen av de egna observationerna.

Av användarmanualerna framkommer det att Schoolsoft erbjuder viss utökad funktion-

alitet som inte ingår i grundutbudet. Denna funktionalitet kan väljas till av skolorna, men inne-

bär i flera fall en merkostnad (Schoolsoft 2015b, s. 84). Schoolsoft erbjuder exempelvis funkt-

ionalitet i form av neutral frånvaro, vilket beskrivs som att eleven varken får frånvaro eller

närvaro på lektionen på grund av giltiga skäl (Schoolsoft 2015b s. 8).

23

Ett annat exempel på utökad funktionalitet som skolverksamheten kan välja till är in-

ternmeddelanden. Syftet med denna funktion är att elever lättare ska kunna ta del av informat-

ion från personal. Möjligheten finns också för elever att skicka meddelanden till vårdnadsha-

vare samt andra elever. Meddelandefunktionen utgörs av de tre flikarna inkorg, skickade med-

delande samt borttagna meddelanden. Lästa och olästa meddelanden illustreras med en brev-

symbol. (Schoolsoft 2015a, s. 15).

Användaren har möjlighet att lägga in egen information i systemet, bl.a. i kalendern,

kursspecifika forum och frånvaroanmälan. Skapande av en ny kalenderhändelse består av en

rubrik, beskrivande text och ett klockslag. Frånvaroanmälan har två checkbox-alternativ där

användaren kan anmäla frånvaro antingen för en hel dag, eller för en specifik lektion. Det sist-

nämnda kräver flera steg för att slutföra processen. Elever får en bekräftelse när frånvaroan-

mälan är gjord i form av en grön informationsruta. (Schoolsoft 2015a, ss. 36-38).

Schoolsoft använder färgkodning och olika symboler såsom röda utropstecken för att

skicka signaler till användaren. Utropstecken på specifika uppgifter innebär att läraren har valt

att eleverna ska kunna ladda upp filer till uppgiften. Samma symbol på nyheter och meddelan-

den indikerar att användaren behöver bekräfta att informationen mottagits. Kursmål markerade

med grönt, gult eller rött kan bland annat indikera hur väl eleven uppfyller målen. Färgernas

innebörd kan dock styras av skolan. (Schoolsoft 2015a, ss. 22-24)

Forumsidan består av en samlingssida med översikt över befintliga och generella forum

men har även navigeringsmöjlighet mellan olika kursspecifika forum i form av en extra meny

(Schoolsoft 2015a, s. 26).

Varje användare har också en egen profilsida, Min profil, där de bland annat kan upp-

datera sina personuppgifter, göra personliga inställningar av hur viss information ska visas,

samt ändra lösenord. Denna sida är uppdelad i två kolumner, med en spara-knapp längst ner på

sidan. (Schoolsoft 2015a, s. 6)

Ett annat sätt för användarna att interagera med systemet är webbplattformens filtre-

ringsfunktioner som återfinns på flera sidor, exempelvis för filtrering av kalenderhändelser,

provschema och kursmatris. Genom ett antal checkboxar väljer användaren vilken information

som ska visas. (Schoolsoft 2015a, s. 28)

24

5. Analys

Analysen delades upp i två delar. Dels analyserades enkätdatan för att slutsatser om användar-

nas uppfattningar skulle kunna dras. Den andra delen bestod av en egen observation och analys

av Schoolsofts gränssnitt och funktioner baserat på samma frågor som elever och lärare fick

svara på. Detta gjordes innan enkätsvaren samlats in för att säkerställa att analyserna var obe-

roende av varandra. Slutligen sammanställdes de båda analyserna så att kravspecifikation

kunde produceras.

5.1 Enkätsvar

Utifrån enkätens resultat framgår att den upplevda användbarheten för Schoolsoft har ett in-

dexvärde på 3,4 hos elever. Enbart utifrån index går det inte att uttala sig nämnvärt om webb-

plattformens användbarhet då många okända faktorer kan påverka resultatet, exempelvis möj-

liga variationer i de olika skolornas användningsmönster. Det som går att konstatera utifrån

indexvärdet är dock att den upplevda användbarheten för Schoolsoft har utrymme för utveckl-

ing.

5.1.1 Kvantitativ data

Effektivitet

Effektivitet hamnar i underkant jämfört med övriga kategorier baserat på dess indexvärde. Här

skulle navigeringsmöjligheter, antalet knapptryck och presentation av information kunna vara

avgörande faktorer.

Funktionalitet för att lägga in information i systemet sticker ut med ett lägre medelvärde

på 2,81. Resultatet indikerar att brister finns i navigationen mellan Schoolsofts funktioner samt

funktionaliteten för att lägga in eget innehåll.

Då majoriteten av respondenterna i projektet använder Schoolsoft dagligen är det rim-

ligt att anta att de är erfarna användare. Eftersom effektivitet utgår från hur ett system används

av erfarna användare (Nielsen 1993) var det ett av de användbarhetsmål som blev huvudfokus

för arbetet.

Lärbarhet

Det förhållandevis höga indexvärdet på 3,7 tyder på att information som Schoolsoft presenterar

är lättförståelig och lätt att ta till sig hos användarna. En bidragande faktor kan vara hur välan-

passade elever redan är för att ta till sig en digital plattform likt Schoolsoft, som följd av digi-

talisering i samhället och den vardagliga datoranvändningen. Detta kan påverka inlärningskur-

van för Schoolsoft och därmed förklara det resulterade indexvärdet i denna studie. Nielsen

(1993) menar att mätning av lärbarhet skiljer sig när användare har tidigare erfarenhet med

liknande system eller om de har använt sig av det undersökta systemet tidigare, vilket är fallet

i denna undersökning då mätningen är gjord på elever som redan använder sig av systemet i

fråga och som enligt SCB:s mätningar dessutom är vana vid att använda andra webbplattformar

såsom sociala medier dagligen (Statistiska Centralbyrån 2019).

Här skulle det vara av intresse att göra en jämförelse med föräldrar som inte nödvän-

digtvis har samma datorvana sedan tidigare. Föräldrars användning av Schoolsoft skiljer sig

dock från elevernas och majoriteten av de föräldrar som deltagit i undersökningen använder

25

sig enbart av mobilapplikationen. Därför är en sådan jämförelse inte rimlig att genomföra uti-

från enkätens resultat. Med hjälp av indexvärdet samt den jämna fördelningen hos de separata

frågorna, går det däremot att konstatera att Schoolsofts lärbarhet inte är webbplattformens pri-

mära problemområde.

Minnesvärde

Minnesvärde har näst högst indexvärde på 3,6 hos webbplattformen. Detta är förvisso inte ett

intressant värde på egen hand men kombinerat med det höga medelvärdet 4,1 på frågan “Det

är lätt att komma ihåg hur Schoolsoft ska användas (Exempelvis efter skollov eller annan le-

dighet)”, tyder det på ett stabilt upplevt minnesvärde hos respondenterna. Nielsen (1993) menar

att minnesvärde främst avser användare med oregelbunden användning av systemet. Svaren på

enkätens faktafrågor indikerar att en stor andel av respondenterna använder Schoolsoft dagli-

gen, vilket kan vara en anledning till det höga indexvärdet.

Frågan “Schoolsoft menyer ger en bra översikt” har däremot ett lägre medelvärde på

3,29 och drar ner index för minnesvärde-kategorin. Här är det värt att poängtera att enkätens

frågor och dess övergripande kategorier inte alltid går att specificera inom endast en kategori

utan är tänkta att utgöra en grund för det vida begreppet användbarhet. Den sistnämnda frågan

skulle utöver kategorin minnesvärde även kunna knytas till effektivitet, där webbplattformen

inte uppnår lika goda resultat, vilket kan förklara frågans lägre medelvärde.

För att värdera kategorin minnesvärde är det därmed möjligt att frågan “Det är lätt att

komma ihåg hur Schoolsoft ska användas...”, tillsammans med det högre indexvärdet, ger en

mer rättvis bild av webbplattformens faktiska minnesvärde som likt det närliggande området

lärbarhet kan anses hålla en relativt hög nivå.

Felsäkerhet

Indexvärdet för felsäkerhet är 3 vilket antyder att förbättringsmöjligheter finns, där bland annat

gränssnittet kan ses över med avseende på bland annat risk för felaktiga knapptryck, sparande

av felaktig information, samt hur information presenteras när fel uppstår. Då felsäkerhet inklu-

derar åtgärder som vidtagits för att undvika att fel uppstår (Preece m.fl. 2015), är det möjligt

att användarna har svårt att värdera detta användbarhetsmål. Vissa åtgärder, såsom designval

och placering av knappar kan vara svåra för användarna att koppla ihop med felsäkerhet.

Värt att notera är det höga bortfallet i samband med “vet ej”-alternativ på frågorna inom

kategorin felsäkerhet. Om det beror på att problemen som frågan behandlar inte förekommit

hos respondenterna eller att webbplattformen i sig inte delger felmeddelanden i någon större

utsträckning är utifrån enkätens kvantifierbara resultat inte möjligt att avgöra. Detta klargörs

dock tydligare genom analys av de öppna frågorna, vidare validering utifrån Schoolsofts ma-

nualer samt egna observationer och analyser av Schoolsofts webbplattform.

Subjektiv tillfredsställelse

Resultatet från enkätundersökningen i denna kategori blir tvådelad, frågorna som behandlar

funktionalitet och information uppnår en högre nivå medan utseende och gränssnitt hamnar

något i underkant. Med tanke på att ny funktionalitet inte är det huvudsakliga syftet med IT-

artefakten samt att den förväntade funktionaliteten här anses relativt hög hos respondenterna,

faller det sig naturligt att fokusera på utvecklingspotential hos användargränssnittet och utse-

endet.

När det kommer till subjektiv tillfredsställelse beskriver Nielsen (1993) risker med att

kvantifiera och sammanställa datan till ett genomsnitt då användarnas subjektiva uppfattning

26

inte behöver motsvara verkligheten. Eftersom användare tenderar att minnas negativa upple-

velser i högre grad, kan de ge en missvisande bild av systemets generella kvalitet. Responden-

ternas uppfattning om den subjektiva tillfredsställelsen hos webbplattformen bör därför vidare

analyseras och kompletteras med egna observationer av systemet som undersöks.

Sammanfattning

Indexeringen av de olika kategorierna kretsar till stor del kring det neutrala värdet 3. Detta till

trots går det att urskilja olika nyanser inom användbarhetsmålen. Det huvudsakliga syftet in-

dexeringen är att få en indikation på vilka områden som är mest relevanta att undersöka när-

mare, vilket kan uppnås genom att jämföra indexvärdena för användbarhetsmålen med

varandra.

Baserat på information utvunnen från enkätundersökningens kvantifierbara data är ef-

fektivitet, felsäkerhet och subjektiv tillfredsställelse potentiella områden att titta närmare på,

medan lärbarhet och minnesvärde inte bedöms vara lika utsatta. Även här finns det dock tecken

på att webbplattformens överskådlighet när det gäller menyer och presentation av information

kan ses över.

5.1.2 Kvalitativ data

Resultaten från de öppna frågorna ger en mer specifik bild med konkreta beskrivningar av hur

användarna upplever att webbplattformen kan vidareutvecklas.

För att förbättra effektivitet i webbplattformen är en möjlighet att se över utformningen

av navigeringsmenyer och antalet knapptryck. De öppna frågorna bekräftar behovet av änd-

ringar i hur navigationsmenyer är placerade och utformade, vilket i sin tur även kan komma att

påverka minnesvärde positivt. Resultatet från enkätens kvantifierbara data har visat att webb-

plattformens minnesvärde håller en förhållandevis hög nivå, men har brister när det gäller just

navigationsmenyer.

De öppna frågorna framhäver ett nytt problem under temat Funktionalitet, där flertalet

elever påtalar problem med att ladda upp flera dokument samtidigt vid exempelvis inlämnings-

uppgifter. Detta är en möjlig förklaring till det lägre medelvärdet (2,81) på frågan “Det är

okomplicerat att lägga in information i Schoolsoft...”. En justering här kan påverka effektivitet

och subjektiv tillfredsställelse positivt.

Inom felsäkerhet visas tecken på att notiser samt feedback vid utförda aktiviteter ibland

saknas. Enligt Preece m.fl. (2015) är det viktigt att användarna ges en möjlighet att rätta till fel

som uppstår. Avsaknaden av feedback kan skapa osäkerhet hos användarna och försvåra kor-

rigering av eventuella misstag då de riskerar att inte uppdagas. Majoriteten av upplevda pro-

blem hos användarna när det kommer till felsäkerhet, ser ut att grunda sig i buggar, bristande

prestanda, samt funktionalitet eller avsaknaden av sådan. Inloggningsprocessen är ett tydligt

exempel på detta både sett till bristande funktionalitet och sviktande prestanda. Större delen

funktionalitet och prestandakrav hamnar utanför IT-artefaktens omfång, men inloggningspro-

cessen poängteras så pass ofta att det ger upphov till vidare diskussion.

Den kvantifierbara datan rörande subjektiv tillfredsställelse indikerar att Schoolsofts

gränssnitt samt utseende är av stort intresse för respondenterna. Vid analys av de öppna frå-

gorna blir detta tydligt. En stor andel av svaren föreslår modernisering av design, annat

färgtema, ett bättre gränssnitt och mobilanpassning för hemsidan. Alla dessa kriterier kan anses

relevanta då de påtalas av flera av respondenterna.

27

Preece m.fl. (2015) beskriver hur användare tenderar att föredra okomplicerade system

med enkla gränssnitt framför avancerade system med komplicerade moment. Detta återspeglas

i de öppna svaren där användare vill förbättra gränssnittet samt förenkla eller helt och hållet ta

bort flertalet överflödiga och underutvecklade funktioner.

5.2 Egna observationer av webbplattformen

5.2.1 Generellt intryck

Vid uppstart av Schoolsofts startsida efter inlogg är det tydligt att ingen hänsyn har tagits till

mobilanvändning. När mobiltelefon används för att visa sidan ges användaren samma gräns-

snitt som vid visning på stor skärm. Detta innebär att användaren måste förstora bilden avsevärt

för att kunna använda sidan och ta del av informationen. Nielsen och Budio (2012) menar att

detta är en stor nackdel för att det är omständligt och gör det svårt för användaren att få över-

blick av sidan. Det innebär också att knappar och kontroller är utformade för mus och tangent-

bord, som har betydligt högre precision än fingrar på en touchskärm (Nielsen & Budio 2012).

Bild 5.1. Schoolsofts nuvarande startsida som den ser ut för föräldrar. Färg och logga kan variera beroende på

vilken skola användarkontot är knutet till.

28

5.2.2 Effektivitet

Det är relativt lätt att navigera mellan Schoolsofts funktioner. Menyerna är uppdelade i en hu-

vudmeny överst på sidan och en navigationsmeny längs sidans vänstra kant. Några av webb-

plattformens sidor, såsom forum, verkar dock inte användas. På den undersökta versionen av

Schoolsoft är alla forum-sidor helt tomma och det står ingen information om vad forumet är

eller hur det används. Då Schoolsofts webbplattform innehåller en stor mängd sidor blir navi-

gationsmenyn lätt överbelamrad när den dessutom innehåller överflödiga länkar. Elever har ett

menyalternativ för varje kurs och flera sidor utöver det.

För att öka webbplattformens översiktlighet har menyn delats upp med rubriker, vilket

ger viss överblick. Däremot har kollapsbara sektioner endast implementerats på två rubriker:

Kurser och Filer och Länkar.

Meddelandefunktionen presenteras på förstasidan och under en länk i den vänstra na-

vigationsmenyn. Notis om olästa meddelanden syns endast på förstasidan, vilket bedöms öka

risken för att användare som befinner sig på andra sidor än förstasidan missar viktiga med-

delanden.

I toppmenyn är enbart tre knappar tillgängliga i versionen som används av elever och

föräldrar, vilket skulle kunna ge intrycket att den är överflödig.

Ett flertal sidor på webbplattformen använder en egen meny för att användaren ska

kunna bläddra mellan olika kurser. Denna är uppbyggd som en flik-rad överst i sektionen, som

fylls med alla kurser som berör användaren. Problemet med detta är att alternativen är alldeles

för många för att kunna rymmas på en rad. I flera fall uppgår flik-sektionen till tre rader av

osorterade kurskoder. Nielsen och Budio (2012) tar upp vikten av överskådlighet, inte minst

när sidan visas på en liten skärm.

Filtreringsfunktionerna är välfungerande och smidiga att använda. Genom ett antal tyd-

liga checkboxar väljer användaren vilken information som ska visas.

De funktioner där användaren kan lägga in egen information i systemet, såsom kalen-

derhändelser och frånvaroanmälan, kräver få knapptryck och har tydliga alternativ. Exempelvis

kan frånvaro anmälas för heldag och för enskilda lektioner. Dock finns det här viss inkonse-

kvens då användaren anmäler frånvaro för heldagar och sparar frånvaro för specifika lektioner.

Bild 5.2. Intern navigering mellan kurser.

29

5.2.3 Lärbarhet

Informationen som presenteras på Schoolsoft är relativt lätt att förstå. Kurssidorna är välstruk-

turerade (navigering mellan kurser undantaget) med tydligt kategoriserad information som är

lätt att hitta.

Innebörden i färgkodningen och symbolerna som används i användargränssnittet är nå-

got otydlig. Gröna, gula och röda fält utan förklaringar kräver att användaren gör egna tolk-

ningar eller får förklaring från annan användare. Röda utropstecken är ännu svårare att förstå

på egen hand. De är abstrakta symboler vars betydelse enbart består av mänskliga konvent-

ioner, vilket gör att betydelsen kan variera mellan olika sammanhang (Atkin 2013).

5.2.4 Minnesvärde

Schoolsofts funktioner och gränssnitt bedöms vara tillräckligt tydliga för att användarna rela-

tivt lätt ska komma ihåg hur de ska användas. Dock förekommer viss inkonsekvens i hur in-

formationen presenteras mellan olika sidor. Knappar och funktioner som är snarlika har namn

som varierar, vilket kan skapa förvirring och försämra webbplattformens minnesvärde (Inter-

national Organization for Standardization 2011).

Medan de flesta sidor med filtreringsfunktion har en standardfiltrering som visas när

sidan öppnas, visar sidan “Provschema” ett helt tomt schema vid start. Användaren ser inform-

ationen först vid input från användaren. Detta skulle kunna upplevas som förvirrande då det

kan ge intrycket av att det inte är några prov planerade.

5.2.5 Felsäkerhet

När Schoolsofts felsäkerhet testades i projektet testades funktionen för kalenderhändelser. Det

visade sig att det inte går att lägga in en händelse utan rubrik. När försök till detta gjordes

genererades ett felmeddelande som tydligt informerade om att rubrik saknades. Detta bedöms

vara en åtgärd som ökar webbplattformens felsäkerhet.

När en händelse hade lagts in i kalendern var det däremot inte möjligt att ta bort den.

Detta är ett exempel på svag felsäkerhet då det minskar möjligheten för användare att ångra

och korrigera misstag (Preece m.fl. 2015). Det är också möjligt att lägga in en kalenderhändelse

på ett datum som redan passerats. Detta skulle kunna öka risken för felaktiga kalenderhändelser

som i kombination med att det inte går att korrigera fel kan göra att kalendern blir överbelamrad

med inaktuella eller felaktiga poster. Schoolsoft visar mycket information på en gång, vilket minskar användarnas överblick

markant. Detta blir särskilt tydligt på sidan Min profil, som innehåller mycket information upp-

delad i två kolumner, med endast en spara-knapp längst ner på sidan. Då mängden innehåll gör

det nödvändigt att scrolla ner för att hitta spara-knappen kan det finnas en risk att användaren

har svårt att kontrollera sina ändringar innan de sparas.

5.2.6 Subjektiv tillfredsställelse

Schoolsoft använder sig av en färgskala i blågrå toner och en tredimensionell stil på knappar

och kontroller. Det finns ingen tanke på mobilanpassat gränssnitt, vilket blir tydligt bland annat

av mängden information som presenteras på en gång samt storleken på knappar och kontroller.

30

Webbplattformens kontroller för navigation består av två menyer, en högst upp på sidan

och en i vänstra kolumnen. I den observerade versionen av webbplattformen är toppmenyn röd

med skuggning som ger den ett tredimensionellt utseende. Raden med knappar är markerad

med en inverterad skuggning som gör att det ser ut som att menyraden buktar inåt. Det aktiva

menyalternativet har samma skuggning som resten av toppmenyn. Toppmenyns utseende bry-

ter kraftigt mot sidans i övrigt sterila design.

Vid en enkel bildsökning av Schoolsoft på Google framkommer det att toppmenyns

färg kan variera. Troligtvis är den beroende av inställningar som är lokala för skolan. Det verkar

också som att antalet knappar i toppmenyn kan variera beroende på vilken roll den inloggade

användaren har. Det bör också diskuteras huruvida funktioner som inte används bör visas över-

huvudtaget. Forum-knappen leder till en tom sida och på toppmenyn finns det en knapp med

ett frågetecken som bara ger ett felmeddelande. Det kan vara så att skolan har valt att inte

använda dessa funktioner, men detta skulle kunna tydliggöras med en standardtext med inform-

ation om funktionen.

Bild 5.3. Webbplattformens toppmeny med tre navigationsknappar och ett frågetecken med oklar funktion.

31

6. Kravspecifikation

Utvecklingsprocessen grundas i Oates (2006) beskrivning av Systems development methodo-

logy. Arbetet utgår från ett agilt förhållningssätt med en planeringsfas som sedan leder fram till

en utvecklingscykel som består av stegen analys, design och implementation.

Genom att omvandla användarkrav till funktionella och icke-funktionella krav är det

möjligt att utvärdera det undersökta systemets utvecklingspotential. Utifrån datainsamlingen

har en kartläggning gjorts av de tillfrågade användarnas krav och åsikter kring Schoolsoft. Ge-

nom en iterativ kodningsprocess har nya funktionella och icke-funktionella krav kunnat härle-

das, där de mest väsentliga kraven har implementerats i IT-artefakten. Valet av implementerade

krav är baserat på de kvantitativa resultaten från datainsamlingen, tolkning av enkätens kvali-

tativa data, samt egna reflektioner genom utforskande av webbplattformen. De implementer-

bara kraven har begränsats till utveckling av webbplattformens användargränssnitt, vilket in-

nebär att majoriteten av de krav som behandlas är icke-funktionella krav. Krav som berör pre-

standa bedöms kräva justeringar på en djupare nivå i systemets data- och infrastrukturer, eller

är beroende av yttre faktorer, såsom interaktion med andra system. Funktionella krav och pre-

standa ligger därför utanför detta projekts implementerbara omfång och är istället föremål för

vidare diskussion, forskning och utveckling.

6.1 Härledning av krav

När både den kvalitativa och den kvantitativa datan sammanställts, gjorts överskådlig och ana-

lyserats kunde en kravspecifikation produceras. Enligt Dennis m.fl. (2012) kan funktionella

och icke-funktionella krav härledas från användarkrav. Resultaten från den fjärde och den

femte iterationen av de öppna frågornas kodningsprocess kan ses som användarkrav. Dessa

användes sedan i kombination med egen observation och analys av webbplattformen för att

producera en konkret kravspecifikation med funktionella och icke-funktionella krav. Kraven

baserades främst på användarnas uttrycka åsikter från de öppna frågorna. Då användarnas svar

var relativt vaga eller ofullständiga användes resultaten från de egna observationerna som kom-

plement för att kunna formulera konkreta krav med tydlig förankring i den nuvarande webb-

plattformen. Kraven formulerades med användbarhetsmålen i åtanke och varje krav bedöms

kunna stärka minst ett av dessa.

När kraven hade blivit formulerade genomfördes en prioriteringsprocess där indexvär-

den från den kvantitativa datan användes som en indikation på hur kraven kunde prioriteras.

Därutöver prioriterades varje krav efter hur väl det ansågs rymma inom ramarna för utveckl-

ingsprojektet. Krav relaterade till användargränssnitt och utseende hos plattformen som helhet

bedömdes vara direkt implementerbara, medan krav kopplade till specifika sidor eller funkt-

ioner sorterades som fokus för senare utveckling. Krav som inte ansågs vara implementerbara

inom projektet blev istället fokus för vidare diskussion och forskning.

6.1.1 Direkt implementerbara krav

Antalet direkt implementerbara krav uppgick i slutändan till 15. Huvudområdet som dessa krav

fokuserade på var Schoolsofts gränssnitt och utseende. De frågor som behandlade dessa områ-

den i enkäten fick märkbart lägre poäng än exempelvis frågor om information och förståelse.

32

Ett flertal av respondenterna som svarade på de öppna frågorna efterfrågade ett annat färg-

schema, modernare gränssnitt och en mobilanpassad hemsida. Många yttrade också missnöje

med att Schoolsoft är “plottrigt” och har ostrukturerade menyer. Detta går i linje med de egna

observationerna av webbplattformen där det konstaterades att mobilanpassning av hemsidan

saknades och menyerna var svåra att överblicka på grund av bristande struktur. Valet att prio-

ritera krav som behandlar hur information presenteras på webbplattformen styrks av Budio och

Nielsen (2012) som poängterar vikten av överskådlighet för mobil användbarhet. Då smarta

mobiltelefoner används av majoriteten av unga i Sverige (Ungar & medier 2019) kan avsaknad

av mobilanpassning vara en bidragande faktor till att systemet kan upplevas föråldrat.

Då en stor del av svenska ungdomar använder Facebook och Instagram dagligen (In-

ternetstiftelsen 2018) kan slutsatsen dras att majoriteten av eleverna som använder Schoolsoft

är vana vid att använda dessa plattformar. Även om sociala medier inte fyller samma syfte eller

funktion som Schoolsoft, bedöms de ändå vara relevanta när det gäller enskilda designelement

såsom användningen av färger och utformandet av menyer, knappar och andra kontroller.

Enligt Nielsen (1993) har användare lättare att lära sig system om det finns en viss

igenkänningsfaktor. Av denna anledning kan det vara användbart att inspireras av hur populära

moderna webbplattformar har utformat sitt gränssnitt. Ett tydligt exempel är Schoolsofts med-

delandefunktion, vilket är ett socialt element som motiverar valet att låta utformningen inspi-

reras av sociala plattformar. Navigering till meddelandefunktionen på Schoolsoft sker från

startsidan eller högst upp från navigationsmenyn. På startsidan finns det även notiser om olästa

meddelanden. Genom att utnyttja toppmenyn och flytta navigation till meddelanden dit bör

överblicken öka. I synnerhet om ikonen ges en indikation på att det finns olästa meddelanden.

Detta har gjorts på flera sociala medier såsom Facebook och Instagram, och bedöms därför

även bidra till att igenkänningsfaktorn ökar.

Om meddelanden särskiljs från andra sidor på detta sätt blir de lätta att hitta och navi-

gera till. Dessutom bör risken att användaren missar meddelanden minska genom att olästa

meddelanden gör sig påminda på varje sida som användaren besöker. Plattformen antas dess-

utom bli mer intuitiv och därmed mer lärbar, samt få ökad effektivitet genom att användaren

inte behöver lägga tid på att hitta funktionen, eller navigera till en annan sida för att se om nya

meddelanden har mottagits (Nielsen 1993).

Det framkommer att navigationsmenyerna är ostrukturerade och svåra att överblicka.

Webbplattformen bedöms kunna ges bättre effektivitet om rubrikerna utnyttjades till fullo ge-

nom att implementera kollapsbara subsektioner under varje rubrik, då det skulle ge användaren

mer överblick. Den underanvända toppmenyn kan utnyttjas genom att navigation till generella

funktioner som används ofta exempelvis schema och kalender flyttas dit.

Den interna navigationen mellan kurser på enskilda sidor bedöms kunna bli lättare att

överblicka och hitta i om menyraden byts mot en drop-down-lista där alternativen laddas in i

bokstavsordning.

De egna observationerna tyder på att det kan vara svårt att tolka vissa element som

förekommer på webbplattformen, exempelvis färgkodade kursmål samt utropstecken vid med-

delanden och notiser. Utropstecken är ett exempel på abstrakta symboler, vars innebörd är be-

roende av konventioner och sociala regler och kan därför variera i olika sammanhang (Atkin

2013). Innebörden hos svårtolkade element kan tydliggöras med en informationstext, antingen

överst på sidan eller som ett så kallat tooltip som visas när användaren hovrar eller klickar på

elementet ifråga.

En annan aspekt som flera respondenter tog upp var Schoolsofts färger. Svaren tyder

på att användarna tycker att färgschemat som Schoolsoft använder är föråldrat och “tråkigt”.

Schoolsofts färgtema går i främst grått och vitt, med ljusblå fält som fungerar som highlight.

33

Utöver det tyder den i detta fall röda toppmenyn på att färgtemat i viss mån kan anpassas efter

skolans önskemål. Färger är en faktor som är svår att objektivt förbättra då uppfattningar om

vilka färger som ser bra ut är ytterst subjektiva.

Det kan dock konstateras att bilden som Schoolsoft förmedlar utåt inte stämmer överens

med plattformens utseende. Schoolsofts webbplats (Schoolsoft 2019) har ett modernare utse-

ende med touchvänliga knappar och tydligare färger. Dessutom är webbplatsen responsiv och

fungerar bra för skärmar av olika storlekar.

Med Branding i åtanke, vilket beskrivs av Muzellec och Lambkin (2009), kan det vara

rimligt att låta Schoolsofts webbplattform påminna om hemsidan Schoolsoft.se. Detta skulle

kunna åstadkommas genom att låta färgtemat och övrig design på webbplattformen gå i linje

med utseendet på Schoolsoft.se. Detta skulle innebära att webbplattformen ges starkare färger

i blått och vitt, samt ett skarpare utseende som skiljer sig från de rundade och något tredimens-

ionella kontrollerna som används idag.

6.1.2 Krav för senare utveckling

7 krav kom att övervägas för senare utveckling. Den gemensamma nämnaren för dessa krav

var att de behandlade specifika funktioner eller sidor på webbplattformen. Åtgärder som på-

verkade webbplattformens generella utseende och användbarhet prioriterades högre än dessa.

Exempel på krav i denna kategori är “Standardfilter i provschemat så att uppgifter visas

från början”. Då provschemat på webbplattformen inte visar någon information från början

bedömdes denna åtgärd kunna öka plattformens effektivitet och minnesvärde genom att minska

antalet steg som krävs för att nå önskad information.

Ett exempel som skulle kunna öka felsäkerheten är “Möjlighet att redigera och ta bort

kalenderhändelser”, eftersom en viktig del av felsäkerhet är att användaren har möjlighet att

korrigera misstag (Preece m.fl. 2015).

En annan åtgärd för ökad felsäkerhet skulle vara att dela upp profilsidan i kollapsbara

sektioner med en spara-knapp för varje sektion. På detta sätt kan användaren lättare fokusera

på en greppbar mängd information åt gången och riskerar inte att göra ändringar av misstag på

grund av bristande överblick.

6.1.3 Krav för framtida diskussion

I denna kategori placerades 8 krav, vilkas implementation bedömdes ligga utanför ramarna för

detta projekt. Kraven ansågs förvisso kunna stärka webbplattformens användbarhet, men be-

rörde bland annat djupare funktionalitet som skulle ta lång tid att implementera, eller åtgärder

som skulle kräva inblick i externa policys såsom den svenska skolans integritetspolicy. Krav

på möjlighet att lämna in mer än en fil åt gången är ett exempel som antagligen skulle vara

relativt enkelt att implementera med djupare inblick i Schoolsofts existerande kod.

Flera respondenter inloggning på Schoolsoft skulle behöva förenklas. En lösning på

detta skulle kunna vara att använda e-legitimation för att logga in, möjligtvis kompletterat med

alternativa inloggningsmetoder för användare som saknar svenskt personnummer. Eftersom

inlogg med e-legitimation görs med samma uppgifter oavsett vilken tjänst användaren loggar

in på, bedöms lösningen kunna minska risken att användaren exempelvis glömmer lösenord

eller användarnamn. Inloggning med e-legitimation används redan av andra digitala skolplatt-

formar såsom itsLearning (itsLearning 2020). Därför skulle implementering av e-legitimation

eventuellt också kunna göra det lättare att föra över betyg och annan information mellan olika

34

plattformar när elever exempelvis byter skola, eftersom informationen då kan kopplas till en

individ istället för ett isolerat användarkonto. Att information inte förs över mellan olika system

är ett av de problem som motiverar kraven från Lärarnas Riksförbund på ett enhetligt digitalt

system för alla skolor i Sverige (Sveriges Radio 2019).

35

7. Prototyp

En av IT-artefakterna från detta projekt var ett designförslag i form av en interaktiv prototyp

som kan ligga till grund för vidare utveckling av Schoolsoft såväl som andra digitala skolplatt-

formar. Prototypen är tänkt att demonstrera hur Schoolsofts användare skulle kunna interagera

med systemet i framtiden. Dessutom implementerar den ett vidareutvecklat användargränssnitt

som kan ligga till grund för vidare utvärdering av användarnas preferenser vad gäller utseende

och stil. Detta gör att prototypens användargränssnitt är funktionellt och ligger nära den tänkta

slutgiltiga utformningen av systemet. Då prototypens huvudsyfte är att demonstrera hur

Schoolsofts generella användargränssnitt kan vidareutvecklas, implementeras enbart ett fåtal

av Schoolsofts olika sidor och funktioner. Detta gör att prototypen som producerats i detta

projekt kan klassas som en high-fidelity-prototyp av ett delsystem hos Schoolsoft.

7.1 Utvecklingsverktyg

7.1.1 Entitet-Relationsdiagram

Ett entitet-relationsdiagram (ERD) beskriver samt tydliggör relationerna mellan information

som lagras eller används i ett system. Sammanhängande information grupperas i så kallade

entiteter och relationer mellan olika entiteter kartläggs i ett diagram. Mer konkret består en

entitet av ett namn samt en lista på attribut som utgör väsentlig data för entiteten i fråga. En

entitet kan exempelvis ha namnet “elev” och attributen “personnummer” och “namn”. Relat-

ioner beskrivs sedan i diagrammet med hjälp av kopplingar mellan de olika entiteterna. Syftet

är att ge en överskådlig bild över den information systemet behandlar och i sin tur klargöra

relationerna mellan olika grupperingar av information. (Dennis m.fl. 2012)

I projektet används entitets-relationsdiagram för att skapa viss förståelse för vilka enti-

teter som behöver samverka för att prototypen som utvecklats ka kunna representera

Schoolsoft. På detta sätt görs en enkel kartläggning av webbplattformens mest framträdande

komponenter.

7.1.2 Bootstrap

Bootstrap är ett utvecklingsramverk byggt för att underlätta utvecklingen av responsiva och

mobilanpassade hemsidor (Bootstrap 2019), något som är högst eftertraktat inom dagens web-

butveckling. Huvudsakligen består Bootstrap av ett stort klassbibliotek och fördefinierade

komponenter, knappar m.m. som tillhandahåller nödvändig kod och klasstruktur. När Boots-

trap implementeras i html, skapas responsiv funktionalitet för hemsidan (Bootstrap 2019).

Centralt för Bootstrap är användningen av ett grid-system vilket strukturerar hemsidan

i ett rutnät uppdelat i tolv kolumner per rad. På så sätt blir det lättare att placera och justera

hemsidans olika komponenter, och ger fördelen att komponenter knyts till rutnätet och kan

anpassas efter skärmens storlek. Med andra ord blir hemsidan mer responsiv och flexibel

(Bootstrap 2019). I detta projekt används Bootstrap främst för att implementering av ett re-

sponsivt användargränssnitt i prototypen som utvecklas.

36

7.1.3 Github

Github är en plattform med databibliotek för systemutvecklingsprojekt och kan användas för

att underlätta utvecklingsprocessen. Det ger en möjlighet för utvecklare att arbeta tillsammans

utan att behöva vara på samma geografiska plats. Förändringar utförda av en utvecklare i ett

projekt kan istället samlas i Github och hämtas av resterande medarbetare i projektet. (Github

2019)

Github tillhandahåller även versionshantering med en s.k. trädstruktur som gör det möj-

ligt för utomstående att förgrena projektet ytterligare och komma med egna bidrag eller lös-

ningar utan att projektets ursprungliga innehåll går förlorat. Detta gör det enkelt att dokumen-

tera och spåra ändringar under projektets gång. (Github 2019)

Github är en av de mest väletablerade plattformarna av sitt slag med över fem miljoner

användare. Bland annat är ramverket Bootstrap utvecklat med hjälp av Github. (Devanbu m.fl.

2014)

I detta projekt utnyttjas Github i systemutvecklingsfasen för att bidra med struktur till

arbetet samt effektivisering av arbetsprocessen. Versionshanteringen skapar även nödvändig

dokumentation och backtracking av prototypens utveckling vilket kan användas för vidare ana-

lys.

7.2 Databas och entitet-relationsdiagram

Ett entitet-relationsdiagram har skapats för att beskriva olika komponenter som bedöms ingå i

Schoolsofts webbplattform. Här illustreras kopplingarna mellan entiteter såsom uppgifter, ele-

ver, kurser och resultat.

Syftet med diagrammet är att det ska bidra till en ökad förståelse gällande Schoolsofts

informationshantering och därmed även utgöra en grund för hur komponenter kan utformas i

prototypen utan att väsentlig information går förlorad. Entitet-relationsdiagrammet har använts

för att utforma en enkel databas med testdata som utnyttjas i design-fasen för utveckling och

test av prototyp. I senare iterationer av utvecklingsprocessen finns det utrymme för modifiering

och utökning av entiteter och relationer beskrivna i diagrammet.

37

Bild 7.1. Entitet-relationsdiagram som kartlägger relationerna mellan prototypens delar.

7.2.1 Relationer och entiteter

● Varje användare av Schoolsoft måste vara förälder, elev eller lärare, men kan inte ha mer

än en roll.

● Meddelanden har en användare som är mottagare och en användare som är avsändare.

● Varje elev har minst en förälder och varje förälder-konto måste vara bundet till en elev.

● Alla elever tillhör en klass och det måste finnas minst en elev i varje klass.

● Elever kan ha flera registrerade resultat.

● Varje kurs har en ansvarig lärare men en lärare kan vara ansvarig för mer än en kurs.

● Det finns minst en elev i varje kurs och varje elev studerar minst en kurs.

● Varje kurs består av en eller flera lektioner medan varje lektion tillhör en kurs.

● Kurser kan ha flera uppgifter och varje uppgift måste höra till en kurs.

● Det finns flera typer av uppgifter och det kan finnas noll till flera uppgifter av samma

typ.

● Varje uppgift har kan ha noll eller flera resultat.

● Varje resultat är knutet till en elev och en uppgift.

Relationerna som beskrivs i diagrammet utgår från observerade relationer i den nuvarande

webbplattformen. I en framtida version av Schoolsoft skulle dessa kunna utvärderas och revi-

deras. Exempelvis skulle det kunna vara mer logiskt att en förälder kan vara knuten till flera

elever, än att det ska finnas ett separat förälder-konto för varje elev.

38

7.3 Utformning av prototyp

Prototypen som utvecklats i detta projekt är en high-fidelity-prototyp (Coyette m.fl. 2007) av

ett delsystem hos Schoolsoft baserat på kravspecifikationens direkt implementerbara krav. Ge-

nom att ändra Schoolsofts nuvarande startsida illustrerar prototypen ett förslag på hur kraven

kan implementeras. Även om prototypen är ett delsystem hos Schoolsoft är flertalet av de änd-

ringar som prototypen demonstrerar direkt applicerbara på webbplattformen i sin helhet, ex-

empelvis navigeringsfunktioner.

Utvecklingen av prototypen har skett över Github för att med hjälp av versionshante-

ringen säkerställa att ändringar till prototypen skett under kontrollerade former. För att under-

lätta vid utvecklingen av webbplattformens responsiva aspekter samt mobil anpassningsför-

måga har Bootstrap (v4.4.1) utnyttjats. Databaskopplingar, baserade på entitet-relationsdia-

grammet, har utvecklats för att bland annat visa hur meddelanden samt nyheter kan presenteras.

Bild 7.2. Hur startsidan ser ut i prototypen.

Schoolsofts användare efterfrågar ett moderniserat utseende, nytt färgschema och ett mindre

“plottrigt” Schoolsoft. En omfattande förändring av Schoolsofts utseende och gränssnitt kan

åskådliggöras i prototypen. Med konceptet Branding (Muzellec & Lambkin 2009) i åtanke har

färgschemat i prototypen utformats med verksamheten Schoolsofts egna hemsida som utgångs-

punkt (Schoolsoft 2019).

39

Bild 7.3. Demonstration av sidomeny i prototypen.

Schoolsoft tillhandahåller bred funktionalitet vilket medför att användargränssnittets utform-

ning och mängden information som presenteras i webbplattformen kan vara en betydande fak-

tor för den subjektiva tillfredställelsen hos användaren (Nielsen 1993). Avsaknaden av kollaps-

bara sektioner samt en underanvänd toppmeny ökar risken att webbplattformens innehåll blir

överväldigande för användaren. Detta har lett till en omstrukturering av navigeringsmenyer,

där sidomenyn är helt kollapsbar och sammanvävd med toppmenyn vilket bidrar till bättre

överskådlighet av hela webbplattformen.

Användarinställningar är samlade till höger i en drop-down-meny, där exempelvis pro-

filinställningar placerats istället för att vara centrerad på toppmenyn.

Meddelandenotiser och navigering till meddelandefunktionen har vidareutvecklats och

är numera lättillgänglig i toppmenyn. Placeringen kombinerat med notiser om nya meddelan-

den säkerställer att användare kan ta del av väsentlig information oavsett vilken del av webb-

plattformen som visas, inte olikt sociala mediers användning av meddelandefunktioner. Lik-

heten med sociala medier anses även öka igenkänningsfaktorn.

40

Bild 7.4. Illustrerar användning av symboler och tooltip för olika aktiviteter.

Ett av de direkt implementerbara kraven var att tydliggöra hur information presenteras. De

egna observationerna av webbplattformen uppmärksammade brister, där innebörden hos röda

utropstecken inte i tillräckligt hög grad illustreras. Eftersom utropsteckens betydelse kan vari-

era mellan olika sammanhang är det inte tydligt om symbolen innebär att fel har uppstått vid

användning eller om vidare aktivitet hos användaren krävs. I det sistnämnda fallet tydliggörs

inte heller vilken aktivitet som förväntas utföras. Detta kan påverka lärbarhet samt minnesvärde

negativt (Preece m.fl. 2015).

Röda utropstecken finns representerade på startsidan vid kalenderhändelser, nyheter

och uppgifter. Manualerna ger en förklaring till symbolernas betydelse (Schoolsoft 2015a, ss.

22-24) där röda utropstecken kan innebära att det finns möjlighet att lämna in uppgifter för

användaren, medan samma symbol för nyheter och meddelanden indikerar att användaren be-

höver bekräfta att informationen mottagits. Vid utförd aktivitet i båda fallen visas en grön bock-

symbol för att tydliggöra att nödvändig åtgärd utförts av användaren.

Ett lösningsförslag är att ersätta röda utropstecken med mer specifika symboler, där

uppladdning av dokument samt oläst information kan tilldelats egna symboler. Med tanke på

att Schoolsoft redan är en etablerad webplattform med en stor del erfarna användare, riskerar

en sådan åtgärd att ha en negativ inverkan på webbplattformens minnesvärde. Dessutom krävs

vidare forskning för att säkerställa att symbolerna förmedlar det som avses. Istället har proto-

typen fokuserat på att förtydliga informationen med hjälp av tooltips som visas vid interaktion

med symbolen.

41

Bild 7.5. Sida-vid-sida-jämförelse av prototypens gränssnitt på surfplatta och mobil.

Prototypen är mobilanpassad vilket innebär att den är responsiv och utseendet anpassas efter

skärmens storlek. Det innebär också att knappar samt navigeringsmenyer är utformade för att

lättare manövrera på en touchskärm utan att för den delen förlora relevant innehåll på webb-

plattformen. Startsidans komponenter är uppdelade i flera kolumner som anpassas till skärmens

storlek och kan kombineras till en kolumn vid visning på små skärmar. Toppmenyn skalas ner

i mobilformat för att lättare hanteras med touchskärm. Komponenter med tooltip-funktion har

en hover-effekt vid användning av mus men agerar som en knapp när prototypen övergår i

mobilläge.

42

8. Diskussion och slutsats

8.1 Diskussion

Kravspecifikationen som projektet har resulterat i är specifik för Schoolsofts webbplattform.

Dock utgår resonemangen som ligger till grund för kravspecifikationen från etablerade teorier

kring användbarhet. Därför är dessa resonemang generaliserbara och kan tillämpas vid fram-

tagning av krav för andra digitala skolplattformar.

Studien visar att Schoolsofts webbplattform har många områden där den kan vidareut-

vecklas. Medan flertalet av kraven från användarna rör användargränssnittets layout och utse-

ende, finns det också en stor del krav som handlar om att Schoolsofts funktionalitet inte lever

upp till förväntningarna. Vissa användare vill att Schoolsofts funktionalitet ska utökas och

täcka fler områden, då plattformen i nuläget måste kompletteras med andra plattformar såsom

Google Classroom. Andra användare menar att Schoolsofts största brister ligger i att det snarare

finns för många funktioner som inte används.

Det framkommer också av användarmanualerna att Schoolsoft erbjuder viss utökad

funktionalitet som inte ingår i grundutbudet. Denna funktionalitet kan väljas till av skolorna,

men innebär i flera fall en merkostnad. Schoolsoft erbjuder exempelvis funktionalitet i form av

neutral frånvaro, vilket är en funktion som efterfrågas av en av respondenterna. Detta lyfter

frågan i hur stor utsträckning skolorna är medvetna om möjligheten till utökad funktionalitet,

något som kan vara värt att undersöka i framtida studier.

De egna observationerna av webbplattformen bekräftar att det finns flera fall där navi-

gationslänkar leder till tomma sidor eller endast ger felmeddelanden. Om detta beror på att

webbplattformen är underutvecklad eller på att skolan inte har valt att köpa till utökad funkt-

ionalitet är inte tydligt. Oavsett vad det beror på är det däremot tydligt att denna till synes

oanvändbara funktionalitet är ett störande inslag för användarna. Länkar som tar upp plats i

menyerna utan att användas kan vara en bidragande faktor till att flera respondenter uppger att

de upplever att plattformen är rörig och ostrukturerad. På ett generellt plan kan ostrukturerad

navigation och information påverka användbarhetsmålen effektivitet, lärbarhet och min-

nesvärde negativt.

Kraven på utökad funktionalitet och kraven på mer fokuserad funktionalitet behöver

inte stå i motsats till varandra. Däremot bör lösningarna implementeras stegvis. När använd-

barheten hos Schoolsoft och andra digitala skolplattformar utvärderas kan det vara en fördel

att först utreda vilka funktioner som används och vilka funktioner som är överflödiga. Därefter

kan överflödig funktionalitet plockas bort och ny funktionalitet kan utvecklas och implemen-

teras stegvis.

Flera av respondenterna efterfrågade en mer utvecklad mobilapplikation. Mobilappli-

kationen i sig var inte fokus för detta projekt, men det skulle kunna tolkas som att användarna

är missnöjda med Schoolsofts tillgänglighet på mobila enheter. Detta bekräftas av de egna ob-

servationerna av webbplattformen som gjorde det tydligt att mobilanpassning saknas. Nielsen

och Budio (2012) förespråkar att mobila versioner utvecklas separat, antingen som en egen

webbplats eller som mobilapplikation. Detta för att funktionalitet och presentation av inform-

ation bör hållas mer begränsad i mobilt format, då små skärmar medför att mindre information

kan presenteras på en gång. Dock har mobil teknologi utvecklats sedan Mobile Usability (2012)

publicerades. Medan smarta telefoner visserligen börjat få fäste på marknaden år 2012 framgår

det av Nielsen och Budio att det fortfarande fanns en inte obetydlig representation av gamla

43

knapptelefoner. Rapporten Ungar & medier (2019) visar att så inte längre är fallet och att ma-

joriteten av Sveriges unga människor har tillgång till en egen smart telefon. Alltmer teknologi

konvergerar i mobila enheter och genom att använda exempelvis Bootstrap är det enkelt att

utveckla olika layouter för olika skärmstorlekar. Detta gör att det idag kan vara rimligt att ut-

veckla responsiva användargränssnitt med full funktionalitet för mobila enheter från början,

istället för att skapa begränsade mobilanpassningar av system som enbart är utvecklade för

stora skärmar med mus och tangentbord.

Jakob Nielsen poängterade redan år 1993 att igenkänning kan bidra till att öka digitala

systems lärbarhet, och eftersom allt mer teknologi konvergerar i moderna mobiltelefoner sam-

tidigt som användningen av annan teknik såsom datorer och surfplattor minskar (Statens me-

dieråd 2019) är det rimligt att anta att ungdomar idag har stor vana vid mobilanpassade använ-

dargränssnitt. Av detta kan den generella slutsatsen dras att användbarheten hos digitala skol-

plattformar skulle öka med ett responsivt och mobilanpassat användargränssnitt. Genom att

utforma system som påminner om andra välanvända system bör även lärbarhet öka.

Det är tydligt att användbarhetsmålen inte är isolerade från varandra. En ändring gjord

med avsikt att stärka ett mål kan även påverka de andra målen. Därav faller det sig också na-

turligt att anta att vissa åtgärder kan påverka den totala användbarheten på oförutsedda sätt. Ett

exempel på detta är att några respondenter efterfrågade enklare inloggning på Schoolsoft och

möjlighet att slippa logga in varje gång plattformen skulle användas. Detta skulle förmodligen

öka Schoolsofts effektivitet, då antalet steg för att utföra uppgifter skulle minska. Schoolsoft

behandlar dock bland annat personuppgifter som kan ses som känslig information, och risken

att de hamnar i fel händer skulle kunna öka vid en sådan åtgärd. Dessutom skulle det kunna

finnas en risk att elever lyckas logga in på plattformen som en förälder och därmed få tillgång

till exempelvis frånvaroanmälan. Därmed skulle en åtgärd som är tänkt att stärka effektiviteten

få som följd att felsäkerheten blir mycket lägre.

8.2 Reflektion och framtida forskning

Sammanfattningsvis kan konstateras projektet till stor del fyllde sitt syfte. Genom att undersöka

olika definitioner och tolkningar av användbarhet för att sedan tillämpa begreppet på

Schoolsofts webbplattform, har det varit möjligt att dra generella slutsatser rörande begreppets

tillämpning inom systemutveckling. En framtida studie som undersöker hur kravspecifikat-

ionen och prototypen uppfattas av användarna kan säkerställa att resultaten är ändamålsenliga.

Då studiens enkätundersökning främst mätte upplevd användbarhet, skulle fler slutsat-

ser kring Schoolsofts faktiska användbarhet skulle kunna dras genom kvantifierbara användar-

tester och mätningar, såsom de föreslås av både Nielsen (1993) och Preece m.fl. (2015).

I moderna tolkningar av användbarhet kopplas begreppet ofta till användarupplevelsen

(Preece m.fl. 2015). Därför kan det vara av intresse för framtida projekt att komplettera förstå-

elsen för Schoolsoft eller andra system genom att undersöka fler aspekter av användarupple-

velsen.

Projektets enkätundersökning skulle kunna upprepas på en större skala, där även för-

äldrar och lärare kan representeras i analysen. I ett sådant fall kan det vara meningsfullt att

vidareutveckla frågorna och svarsalternativen för att säkerställa datans validitet. Ett exempel

på hur detta kan göras är att tydligare beskriva varje svarsalternativ för att undvika tvetydighet.

I svaren från undersökningen var mittenalternativet överrepresenterat, och då tolkningen av

alternativet kunde variera mellan olika respondenter blev det svårare att dra slutsatser från de

indexvärden som enkäten resulterade i.

44

I framtida studier kan det även vara givande att utföra intervjuer med användarna. Detta

skulle möjliggöra följdfrågor och förtydliganden som kan ge mer specifika detaljer kring vilka

delar av Schoolsoft som är i behov av vidareutveckling.

Prototypen som utvecklats i detta projekt demonstrerar hur flera av de föreslagna åtgär-

derna skulle kunna implementeras i Schoolsofts webbplattform. Utvärdering och iteration är

viktiga delar av Design Science. Dessa rymdes dock inte i projektets omfång, utan kan vara

fokus för vidare studier där användare av Schoolsoft kan testa prototypen och komma med

förslag på hur den kan vidareutvecklas. Iterativa processer där användarna involveras skulle

kunna säkerställa att webbplattformen blir så välutvecklad som möjligt, både vad gäller utse-

ende och funktionalitet.

Då bland annat Lärarnas Riksförbund efterfrågar en nationell digital skolplattform kan

det i framtiden vara av intresse att jämföra Schoolsoft med andra plattformar. En nackdel med

ett nationellt system skulle kunna vara att användarnas krav och behov varierar mellan olika

skolor och geografiska områden. Nielsen (1993) menar att ett systems användbarhet kan variera

beroende på vilken användare som undersöks, vilket gör att det är svårt att utveckla ett enda

system som är användbart för alla. Genom att istället utvärdera hur informationsutbytet mellan

olika skolplattformar kan utvecklas, är det möjligt att systemen kan närma sig varandra och

tillsammans uppfylla mer varierade behov och krav än de skulle kunna göra var för sig.

8.3 Slutsats

Hur kan den digitala skolplattformen Schoolsoft vidareutvecklas för att stärka användbarheten

för användarna?

För att återknyta till forskningsfrågan för detta projekt kan det konstateras att Schoolsoft har

stort utrymme för vidareutveckling som kan stärka användbarheten. Modernisering av gräns-

snittet genom mobilanpassning kan öka webbplattformens effektivitet genom att öka tillgäng-

ligheten på mobiltelefoner istället för att användarna tvingas logga in på en PC för att få tillgång

till full funktionalitet. Genom att dessutom uppdatera plattformens färgschema så att det blir

mer tidsenligt, kan den subjektiva tillfredsställelsen öka då det skulle kunna leda till en högre

grad av igenkänning hos de unga användarna. Igenkänning påverkar även lärbarheten och min-

nesvärdet, och den skulle kunna stärkas ytterligare genom att låta designvalen inspireras av

välanvända sociala plattformar såsom Facebook och Instagram.

Effektivitet, minnesvärde och lärbarhet ökar ytterligare om webbplattformens navigat-

ionsmenyer får tydligare struktur och bättre översiktlighet genom exempelvis kollapsbara sekt-

ioner och menyalternativ sorterade i bokstavsordning. Kollapsbara sektioner kan även tilläm-

pas på plattformens formulär, bland annat på användarprofil-sidan. Kombinerat med separata

spara-knappar för varje sektion ökar felsäkerheten då det blir lättare för användaren att se vil-

ken information som ändras och sparas. Det är även viktigt för felsäkerheten att det finns möj-

lighet att ångra och ändra information som läggs in i systemet av användaren. Kalenderhändel-

ser som inte går att ta bort eller redigera är ett exempel på bristande felsäkerhet.

Prototypen och kravspecifikationen som projektet resulterade i, visar att enkla åtgärder

är praktiskt genomförbara och skulle kunna stärka flera av användbarhetsmålen för Schoolsofts

webbplattform.

Slutligen kan det konstateras att även om användbarhet är mer konkret och kvantifier-

bart än flera andra begrepp som används för att beskriva digitala system, såsom acceptans och

User Experience, så krävs det många olika typer av undersökningar för att användbarheten hos

45

specifika system ska kunna ges ett värde. Resultat och värden från enskilda undersökningar

kan ligga till grund för kvalitativa analyser, men kan inte på egen hand representera enskilda

systems användbarhet. Det detta projekt fokuserar på är den upplevda användbarheten för en

begränsad grupp av användare. För säkra slutsatser kring användbarheten ska kunna dras måste

subjektiva åsikter kompletteras med konkreta användartester där faktorer som tidsåtgång och

antal moment för specifika uppgifter mäts. Dessutom måste en bredare grupp av användare

undersökas då användbarheten för samma system kan se olika ut för användare med olika er-

farenhet och bakgrund.

46

Referenser

Allabolag (2019). Schoolsoft AB[Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.allabo-

lag.se/5565876066/schoolsoft-ab [2019-12-16].

Al-Maani, D.I., Salameh, H.B., (2017). A generic model for evaluating the usability of

learning management systems, in: Proceedings of the Second International Conference on In-

ternet of Things, Data and Cloud Computing - ICC ’17. Presented at the the Second Interna-

tional Conference, ACM Press, Cambridge, United Kingdom, pp. 1–5.

Atkin, Albert, "Peirce's Theory of Signs", The Stanford Encyclopedia of Philosophy

(Summer 2013 Edition), Edward N. Zalta (ed.), Tillgänglig: https://plato.stanford.edu/ar-

chives/sum2013/entries/peirce-semiotics/

Blasius, J., & Thiessen, V., (2001). The use of neutral responses in survey questions:

An application of multiple correspondence analysis. JOURNAL OF OFFICIAL STATIS-

TICS-STOCKHOLM-, 17(3), 351-368.

Benmoussa, K., Laaziri, M., Khoulji, S., Kerkeb, M.L., Yamami, A.E., 2019. Evaluat-

ing the Usability of a Moroccan University Research Management Web Platform. Procedia

Manufacturing 32, 1008–1016.

Bootstrap (2019). Get Bootstrap[Elektronisk]. Tillgänglig: https://getbootstrap.com/

[2019-12-01].

Brooke, J. (1996). SUS: A quick and dirty usability scale. In P. W. Jordan, B. Thomas,

B. A. Weerdmeester, & I. L. McClelland (Eds.), Usability evaluation in industry (pp. 189–

194). London: Taylor & Francis.

Coyette, A., Kieffer, S., Vanderdonckt, J., (2007). Multi-fidelity Prototyping of User

Interfaces, i: Baranauskas, C., Palanque, P., Abascal, J., Barbosa, S.D.J. (Eds.), Human-Com-

puter Interaction – INTERACT 2007. Springer Berlin Heidelberg, Berlin, Heidelberg, ss.

150–164.

Dennis, A., Wixom, B.H., Roth, R.M., (2012). Systems analysis and design, 5th ed.

ed. John Wiley, Hoboken, NJ.

Devanbu, P., Kim, S., Pinzger, M., Devanbu, P., ACM Digital Library, (2014). 11th

Working Conference on Mining Software Repositories: proceedings : May 31 - June 1, 2014,

Hyderabad, India.

Gagliano, A., (2019a). Digitala skolplattformar skrotas efter kritik. [Elektronisk] Sve-

riges Radio, 23 september. Tillgänglig: Sveriges Radio. [2019-09-23] https://sverigesra-

dio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7300501

47

Gagliano, A., (2019b). Lärarnas Riksförbund: Måste finnas ett nationellt system.

[Elektronisk] Sveriges Radio, 23 september. Tillgänglig: Sveriges Radio. [2019-09-23]

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7304962

Github (2019). Github Features[Elektronisk]. Tillgänglig: https://github.com/ [2019-

12-01].

Goldkuhl, G. (2011), Kunskapande, Institutionen för ekonomisk och industriell ut-

veckling Linköpings universitet.

Hevner, Alan R., March, Salvatore T., Park, J. & Ram, S,. (2004). Design Science in

Information Systems Research. Management Information Systems Quarterly. 28. 75-105.

Hevner, Alan R. (2007), A Three Cycle View of Design Science Research, Scandina-

vian Journal of Information Systems: Vol. 19 : Iss. 2 , Article 4.

Hevner, Alan R., Chatterjee, S., (2010). Design research in information systems: the-

ory and practice, Integrated series in information systems. Springer, New York ; London.

Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M., (2014), Introduktion till samhällsvetenskaplig

analys (2., uppl.). Gleerup, Malmö.

Håkansson Lindqvist, M., Pettersson, F., (2019). Digitalization and school leader-

ship: On the complexity of leading for digitalization in school. The International Journal of

Information and Learning Technology, 36(3), 218-230.

doi:http://dx.doi.org.ezproxy.its.uu.se/10.1108/IJILT-11-2018-0126

International Organization for Standardization. (2010). ISO 9241:2010 Ergonomics of

human-system interaction — Part 210: Human-centred design for interactive systems. Tech-

nical Committee : ISO/TC 159/SC 4 Ergonomics of human-system interaction Tillgänglig:

https://www.iso.org/standard/52075.html

International Organization for Standardization. (2011). ISO/IEC 25010:2011 Systems

and software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) — System and software qual-

ity models. Technical Committee : ISO/IEC JTC 1/SC 7 Software and systems engineering

Tillgänglig: https://www.iso.org/standard/35733.html

International Organization for Standardization. (2020). About us[Elektronisk]. Till-

gänglig: https://www.iso.org/about-us.html [2020-01-23].

itslearning (2020). Vår Historia[Elektronisk]. Tillgänglig:

https://itslearning.com/se/om/var-historia/ [2020-01-21]

Muzellec, L., Lambkin, M.C., (2009). Corporate branding and brand architecture: a

conceptual framework. Marketing Theory 9, 39–54.

Nielsen, J., Budio, R., (2013). Mobile usability. New Riders, Berkeley, CA.

48

Oates, B.J., (2006) Researching information systems and computing , SAGE Publica-

tions, London.

Orfanou, K., Tselios, N., & Katsanos, C. (2015). Perceived usability evaluation of

learning management systems: Empirical evaluation of the System Usability Scale. The Inter-

national Review of Research in Open and Distributed Learning, 16(2), 227-246.

Preece, J., Rogers, Y., Sharp, H., (2015). Interaction design: beyond human-computer

interaction, Fourth edition. ed. Wiley, Chichester.

Revythi, A., Tselios, N., (2019). Extension of technology acceptance model by using

system usability scale to assess behavioral intention to use e-learning. Educ Inf Technol 24,

2341–2355.

Roberts, S, Snee, H, Hine, C, Morey, Y, & Watson, H, (2016). Digital Methods for

Social Science : An Interdisciplinary Guide to Research Innovation, Palgrave Macmillan

Limited, London.

Saldana, Johnny. (2011). Fundamentals of Qualitative Research, Oxford University

Press USA - OSO. ProQuest Ebook Central, http://ebookcentral.proquest.com/lib/uu/de-

tail.action?docID=665394.[2019-09-06].

Statistiska Centralbyrån. (2019). Tillgång till internet i hemmet efter kön och redovis-

ningsgrupp. År 2018 - 2019[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.statistikdataba-

sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0108__LE0108D/LE0108T10/table/table-

ViewLayout1/

Statistiska Centralbyrån. (2009). Privatpersoners användning av datorer och inter-

net[Elektronisk]. Tillgänglig: http://share.scb.se/ov9993/data/publikationer/statistik/_publi-

kationer/le0108_2009a01_br_it01br1001.pdf

Schoolsoft. (2015a). Schoolsoft för elever[Elektronisk]. Tillgänglig:

https://sms.schoolsoft.se/help1.1/webhelp_teacher/Manualer.htm [2020-01-02].

Schoolsoft. (2015b). Schoolsoft för administratörer[Elektronisk]. Tillgänglig:

https://docplayer.se/114333390-Schoolsoft-for-administratorer.html [2020-01-02].

SchoolSoft (2019a). Om Oss[Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.schoolsoft.se/om-

oss [2019-12-16].

SchoolSoft (2019b). Varför Schoolsoft[Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.schoolsoft.se/#varfor-schoolsoft [2019-12-16].

SchoolSoft (2019c). Gymnasium[Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.schoolsoft.se/produkter/gymnasium [2019-12-16].

49

Statens Medieråd (2019). Ungar & Medier[Elektronisk]. Tillgänglig: https://statens-

medierad.se/down-

load/18.126747f416d00e1ba946903a/1568041620554/Ungar%20och%20me-

dier%202019%20tillganglighetsanpassad.pdf [2020-01-10]

Svenskarna och internet (2018). Internetstiftelsen.se[Elektronisk]. Tillgänglig:

https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2018.pdf [2020-01-03]

50

Bilagor

Bilaga 1 - Enkätsvar

Faktafrågor

Enkätsvar 1. Könsfördelning hos respondenter.

Enkätsvar 2. Fördelningen av elever, lärare och föräldrar.

51

Enkätsvar 3. Respondenternas geografiska plats används för att kunna skilja på skolor med samma namn i Lin-

köping och Uppsala.

Enkätsvar 4. Användningsfrekvens av Schoolsoft hos respondenterna.

Enkätsvar 5. Undersöker om Schoolsoft används i en webbläsare.

52

Enkätsvar 6. Undersöker om Schoolsoft används i mobilappen.

Användbarhetsfrågor3

Enkätsvar 7. Mäter subjektiv tillfredsställelse, om Schoolsoft ser bra ut.

3 Stapeldiagrammens y-axel visar antalet respondenter och x-axeln visar poängskalan som har används för frå-

gorna

53

Enkätsvar 8. Mäter lärbarhet, om det är lätt att förstå hur funktioner skall användas.

Enkätsvar 9. Mäter minnesvärde, om menyer ger en tydlig överskådlighet.

54

Enkätsvar 10. Mäter effektivitet, med avseende på navigerings-funktionalitet.

Enkätsvar 11. Mäter minnesvärde, där lättillgänglig information gör navigationen på plattformen lättare att min-

nas.

55

Enkätsvar 12. Mäter subjektiv tillfredsställelse, hur respondenterna upplever gränssnittet i Schoolsoft.

Enkätsvar 13. Mäter effektivitet, genom uppskattning av antal moment, knapptryck, tidsåtgång m.m.

56

Enkätsvar 14. Mäter subjektiv tillfredsställelse, om respondenterna upplever att Schoolsoft har förväntad/önskad

funktionalitet.

Enkätsvar 15. Mäter effektivitet, hur hantering av input från användare i Schoolsoft upplevs av respondenterna.

57

Enkätsvar 16. Mäter Minnesvärde, specifikt om respondenterna upplever att det är lätt att minnas hur Schoolsoft

används efter en viss tids avbrott från den ursprungliga användningen.

Enkätsvar 17. Mäter lärbarhet, om respondenterna upplever det lätt att förstå den information som presenteras i

Schoolsoft.

58

Enkätsvar 18. Mäter subjektiv tillfredsställelse, om respondenterna upplever informationen i Schoolsoft som

tillräcklig.

Enkätsvar 19. Mäter lärbarhet, hur lätt det var för respondenterna att lära sig använda Schoolsoft.

59

Enkätsvar 20. Mäter felsäkerhet, om det är svårt att göra misstag i Schoolsoft. Ett “vet ej” alternativ tillkommer.

Enkätsvar 21. Mäter felsäkerhet, om respondenterna upplever det lätt att korrigera misstag som förekommer. Ett

“vet ej” alternativ tillkommer.

60

Enkätsvar 22. Mäter felsäkerhet, om felmeddelande upplevs lätta att förstå av respondenterna. Ett “vet ej” alter-

nativ tillkommer.

Öppna frågor

Vad tycker du saknas i Schoolsoft?

Möjligheterna att lägga upp en plan i sina studier kanske, alltså att man kan interagera med informat-

ionen man kan få och till exempel kunna lägga in när och vad man ska plugga på inför prov m.m.

inget

Flera dokument i inlämningsuppgifter

möjligheten att lämna in flera dokument i en uppgift

Vet ej

Schema som man har på webbläsaren

Inget

Inget

inget, är faktiskt nöjd

Lämna in fler dokument under samma uppgift

Kanske ett sätt att göra ett eget personligt schema där man skulle kunna planera mer skoltid än bara

när man är i skolan. Till exempel när och vad man ska plugga.

Kunna kolla resultat smidigare via mobilappen utan att behöva logga in i webbläsaren och att kunna

lämna in fler dokument till en uppgift, till exempel en Powerpoint och ett Word dokument

Schoolsoft i webbläsaren är mer komplicerad än mobilappen. Jag använder till största del mobilap-

pen, det skulle va lättare att lära sig webbläsaren om de var mer lika

Allt

Snygg design, enklare användning framför allt för provschema etc.

Tydligare typsnitt/design i appen. Det kan vara lite krångligt ibland gällande frånvaro/anmäla frånvaro

sidan

Så att man kan se frånvaro i appen och inte bara i hemsidan. Dark mode, ny ikon som inte är skit ful

och förstör temat på min mobil.

Dark mode, närvaro visas inte i appen

mobil anpassning för hemsidan. mindre jobbiga buggar med inlogget

Mycket

På appen så tycker jag att man ska kunna kolla scheman i andra månader, veckor osv

61

Menyer på bättre ställen, det man använder oftast ska vara lättare att nå. Man ska inte heller behöva

använda en webbsida designad för datorer när man ska komma åt ex betyg och närvaro i mobilap-

pen. Det ska vara lättare att ha åtkomst till och helst ska mobilappen ha de funktioner som webbsidan

har, även om man behöver logga in en extra gång pga säkerhetsskäl.

Dark Mode

en clean ui , alltså schoolsoft har en ui som ser ut som sidan gjordes under 2000-talet

Ett smidigt schema i appen

struktur

Väldigt många funktioner sådana som faktiskt hjälper och inte bara låter bra

Vet ej

Utseendemässigt och fuktionsmässigt skulle det kunna vara mindre rörigt och att saker som har med

varandra är mer samlade istället för att det är lite här och där.

vert intew

att kunna kolla på kursmatrisen i appen

Den måste vara snabbare

bättre gränssnitt (mer CSS),

mindre komplicerade sätt att lägga in information såsom i kursmatrisen,

smidigare sätt att lämna in uppgifter då t.ex. inlämningen stänger när lektionen slutar

appen saknar flera funktioner som webbsidan har samt måste man logga in igen för att se vissa saker

som enligt schoolsoft är "följd av GDPR"

Färg

Inget

Smidigheten av att logga in. Det borde finnas en möjlighet att spara sina inloggningsuppgifter, speci-

ellt för dem som använder schoolsoft varje dag.

feedback

Tydlighet, funktioner som är till 100% pålitliga

Alla notiser kommer lite när dom vill. Ofta flera dagar sent.

Stabilitet, ATT DET FUBGERAR

en stor förbättring av appen, att alla funktioner som finns online ska finnas där med.

Meddelandefunktion

Jag saknar en felanmälningsfunktion om något inte fungerar med systemet. Dessutom önskar jag att

det inte ska bli så mycket fel när man ska titta på inkomna notiser mm

62

Urusel sida. Allt kan förbättras. Ett tydligt exempel är betygen och omdömena. Man måste kolla alla

kurser även de som han inte haft än eftersom det inte är tydligt markerat vilka det finns kommentarer

på

Funktion för att lättare att lägga in prövningar. Egna ändringar i kursmatrisen är för komplicerat.

Skicka meddelanden till elever är onödigt krångligt.

Överblick över elevers bedömning på uppgifter. Nu måste jag gå in på varje separat uppgift.

Tydlighet! Google Classroom är mycket enklare att använda och har en tydligare layout!

En större möjlighet att ha undervisningsmaterial och inlämningar via Schoolsoft på ett lika fungerande

sätt som på google classroom. Så eleverna slipper ha koll på två olika sidor. Tror de hade bättre koll

på all info på schoolsoft förut då vi använde sidan mer även i undervisningen, nu är den endast en

plattform för närvaro.

Enkätsvar 23. Tabell som redovisar svaren från den första öppna frågan.

Om du hade möjlighet att förändra någonting i Schoolsoft, vad skulle det vara?

Dels göra det snyggare rent stilmässigt, alltså inte bara tråkigt vitt och blått. Sedan också göra studie-

plan-delen mindre krånglig och lättare att förstå, förslagsvis sätta betyget mer i fokus då det ofta är

det man letar efter där.

inget

Kuna lämna in flera dokument i en uppgift

Vet ej

Färger

Designen

Inget

Inget

annan leyout, typ någon som är swag

Kunna lämna in fler än ett dokument under smma uppgift

Snyggare stil på hemsidan och mer färger. Ser lite tråkig ut som det är nu.

att man kan lämna in fler filer till samma inlämning

Bilden

Modernisera designen ur ett UI och UX perspektiv, med mindre knapptryck, enklare menyer. Man kan

kombinera många undermenyer för att förenkla navigation exempelvis

Kommer inte på någonting för tillfället, men möjligtvis att lägga till något meddelande som visas när

man lägger in sjukanmälningar (så att man är säker på att det faktiskt sparades och skickades in)

Så att man kan se frånvaro i appen och inte bara i hemsidan. Dark mode, ny ikon som inte är skit ful

och förstör temat på min mobil.

63

Dark mode, närvaro visas inte i appen

Göra att man själv kan sjukanmäla sig när man fyllt 18 utan att få felmeddelanden.

byta bort de helt

Appen

Det som jag tyckte saknades skulle jag läga till

Fixa bugs

(föregående fråga)

Färgerna och UI

UI = user interface

Förbättra appen så att allt fungerar som det ska,

Gränssnittet, Funktionerna (väldigt många är överflödiga för dem används inte och mer användbara

funktioner skulle behöva implementeras)

färg och bättre mobilapp

Ta bort all bloatware och bara låta funktioner som har användning finnas med

Vet ej

neuj

slippa logga in hela tiden i appen, fett drygt

Enklare och underlätta mer att gå till webbläsare bland annat

samma som ovan

Schema-sidan

helt nytt gränssnitt och färre funktioner som låser sig.

det skulle också vara bra att kunna kolla scheman för olika salar på schoolsoft, då salarna ligger in-

lagda i vanliga scheman ändå.

dessutom skulle det vara bra om flera lärare än bara sin mentor och rektorerna kan ändra på närva-

ron, t.ex. att en lärare kan lägga giltig frånvaro på sina lektioner då det har pratat med eleven om att

jobba på valfri plats. att då behöva ge giltig närvaro när eleven egentligen inte är närvarade kan leda

till stora problem vid t.ex. brand då eleven faktiskt inte är fysiskt närvarade men det verkas tro det en-

ligt närvarolistorna

Ett smidigare sätt i appen att logga in i online versionen

Arbets området ska vara under ämne

gränssnittet

Inget

Att nästa lektion syns direkt när man öppnar appen

Layouten

Mer optimerad, bättre interface, mer funktioner, lättare att förstå, pålitlighet, lättare att använda,

64

snabbare navigering

Bug fix. Även så man kan kolla frånvaro på appen

Appen är något sämre, man ser inte hela meddelanden

UI,

Appen skulle föbättras. Funktionerna skulle utvecklas och finnas fler. Många platser fylls inte utan

står tomma.

Enklare menyer

Lättare kunna komma i kontakt med lärare på skolan via appen

Som förälder blev det svårare följa med i vad som ska vara färdigt till vilken tid i samband med att

lektionsplanering/uppgifter flyttades till nya plattformen. skulle vara bra med föräldrainloggning dit

Se fg svar

Att man ska kunna få all info i appen, och att man enkelt kan logga in m mobilt BankID. Nu måste

man ibland öppna webbsidan och logga in varje gång man vill tex de resultat på prov.

So ovan.

ovanstående

SchoolSoft är för plottrigt!

Jag skulle vilja att den hade allt mer koncentrerat så man slapp ha Google classroom som substitut.

Tidigare har Schoolsoft haft sådana funktioner vad jag förstår men att det nu tagits bort eller försvå-

rats. Många förändringar görs utan att det rapporteras och utan att det förvarnas och sen bara räknar

de med att man ska förstå eller ska acceptera det.

.

Enkätsvar 24. Tabell som redovisar svaren från den andra öppna frågan.

65

Bilaga 2 - Kravspecifikation

Direkt implementerbara krav

krav för senare utveckl-

ing Krav för framtida diskussion

Touch-vänliga kontroller

- Knappar

- Drop-down selectors

- Formulär

m.m.

Standardfilter i provsche-

mat så att uppgifter visas

från början Möjlighet att logga in med bank-id

Lätt avrundade hörn

Gör hela cellen för respek-

tive uppgift i provschemat

klickbar

Möjlighet till inlämning efter lektion-

ens slut. Skulle kunna realiseras

med att läraren själv sätter deadline

Hover-effekter istället för hårda ra-

mar och blå länkar

filtrering av tomma kurssi-

dor, (itomma innehållsru-

tor, kommande kurser)

Möjlighet för läraren att registrera

närvaro på annan plats

Färre boxar i menyerna

Samlingssida för alla kur-

ser där de presenteras i

form av kort som är i

samma stil som på

SchoolSofts egen hem-

sida.

Möjlighet för elever över 18 år att re-

gistrera frånvaro utan att få felmed-

delande

Toppmenyns utseende

- Ingen skuggning

- ingen list för knappar

- Hover-effekt för knapparna

- Heltäckande sticky list

Möjlighet att redigera och

ta bort kalenderhändelser

Personlig studieplanering med kopp-

ling mellan schema och kalender

Ingen toppmeny i mobilformat. In-

nehållet i toppmenyn hamnar istäl-

let längst ner i den kollapsbara

menyn.

Notiser om var ny informat-

ion finns. Kan vara i form

av en liten siffra på varje

kurs i Uppgifter och Resul-

tat som indikerar antalet in-

lägg. Siffran är fetmarkerat

om det finns olästa inlägg.

Möjlighet att lämna in fler än ett do-

kument för varje inlämningsuppgift

Slå samman toppmeny och topp-

list

Strukturera profilsidan med

kollapsbara sektioner och

multipla spara-knappar

tydligare studieplan med betyg i fo-

kus

Enhetlig färg. Förslagsvis vitt och

blått som SchoolSofts brand Standardtext på forumsidan

Kollapsbara kategorier i menyerna

66

Presentera kurser i sorterad drop-

down-lista på sidorna:

- Planeringar & uppgifter

- Uppgifter & Resultat

- Min portfolio

- Forum

- Kursmatris

Meddelanden presenteras i topp-

menyn med indikation på olästa

meddelanden

Filtrering på avklarade och icke

avklarade uppgifter i Uppgifter &

Resultat

Tooltip med information som för-

klarar vad utropstecknet betyder

(on click)

Nästa lektion på startsidan

- Klick ger info om exempelvis

läxor och uppgifter och eventuellt

tema på lektionen

Tydlig länk till SchoolSofts sup-

portsida