arbete – människa – teknik ursprung •aktionsforskningen lanserades av psykologen kurt lewin...

Aktionsforskning

och

Interaktiv forskning

Aktionsforskningens ursprung

• Aktionsforskningen lanserades av

psykologen Kurt Lewin under 1940-talet,

med huvudsyftet att ”hjälpa praktikern”

• Handling/forskning, praktik/teori

• Influerad av pragmatismen - giltig

kunskap utvecklas genom handling

© Anette Karltun 20092

Bidrag till aktionsforskningens utveckling

• Charles Sanders Pierce (1839 -1914)

• John Dewey (1859 -1952)

• Donald Schön (1930-1997)


Idé - planering - handling


(Lewin , 1947 )

Aktionsforskning …

…är inte en metod utan en

forskningsansats som kräver

olika metoder beroende på

forskningsprojektets natur


Några olika typer av aktionsforskning

• Participatory research

• Collaborative Inquiry

• Co-operativ Inquiry

• Utvecklingsinriktad forskning


Kriterier för aktionsforskning

1. Kombination av vetenskaplig forskning och praktisk problemlösning

2. Kontextbunden, dvs. fokus ligger på innehållet i problemet som det

upplevs av deltagarna i en specifik kontext och på lösning av

problemet

3. Förändringsorienterad och kräver därför en systematisk

datainsamling över en längre tid för att göra det möjlig att genomföra

och spåra konsekvenserna av en förändringsinsats

4. Omöjlig att genomföra utan deltagande av de medarbetare som

”äger” det reella problemet i den aktuella kontexten

5. Fortlöpande interaktion och feedback från forskaren

6. Praktisk problematik kopplad till relevant teoribildning,

kunskapsutvecklingen och spridning


(Elden & Chisholm , 1993)

Kritik mot aktionsforskningen

Aktionsforskning anses i vissa läger• ge forskaren tolkningsföreträde framför praktikens

deltagare i fråga om problemformulering och

förståelse för förändringsprocessen

• inte tillåta praktikerna att vara aktiva

”medproducenter” i forskningsprocessen

• sällan innebära ett partnerskap mellan jämlikar

• begränsa praktikernas betydelse när det gäller att

bidra till den vetenskapliga kunskapsutvecklingen


Interaktiv forskning poängterar

• Mer jämlikt förhållande mellan

forskare och praktiker

• Gemensamt lärande mellan

forskare och praktiker


Tre olika forskningspositioner

Traditionell forskning (forska på): praktikens intressen

underordnas forskningens – t ex en arbetsplats blir i första

hand ett ställe för insamling av data - ett studieobjekt

Aktionsforskning (forska för): forskningens intressen

underordnas praktikens kunskapsintressen – forskningens

får ofta en serviceroll och riskerar att begränsas till ett

utvecklingsarbete

Interaktiv forskning (forska med): kunskapsutveckling i

samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma inom

ramen för ett system med ömsesidigt lärande


(Svensson, et al., 2002; Ellström, 2007)


Interaktiv forskning är också en

forskningsansats snarare än en

metodik – den har inte en

metod utan flera och den har ett

trefaldigt syfte…

Interaktionsforskningens trefaldiga syfte

Vetenskaplig uppgift: bidra till långsiktig kritisk

vetenskaplig kunskaps- och teoriutveckling

Praktisk uppgift: bidra till utvecklings- och

förändringsprocesser i organisationer

Utbildande uppgift: bidra till den gemensamma

kompetensutvecklingen hos forskare och

praktiker


(Ellström, 2007)

En modell för interaktiv forskning

Konceptualisering

och tolkning

Teorier och

begrepp

Datainsamlingoch analys

Problem och frågeställningar

Problem ochfrågeställningar

Handling iorganisationen

Lokala teorier

och begrepp

Forsknings-

systemet

Praktik-

systemet

Konceptualisering

och tolkning

Konceptualisering

och tolkning

Teorier och

begrepp

Datainsamlingoch analys

Problem och frågeställningar

Problem ochfrågeställningar

Handling iorganisationen

Lokala teorier

och begrepp

Forsknings-

systemet

Praktik-

systemet


(Ellström et. al., 1999)

Kriterier för interaktiv forskning

1. Samarbete och lärande/kunskapsutveckling mellan forskare och

praktikens deltagare från definition av problemet till analys,

tillämpning och spridning

2. Praktisk problemlösning kopplad till vetenskaplig teoribildning och

kunskapsutveckling

3. Arbetsfördelning/kontrakt

4. Forskarens roll stödjande, inte styrande

5. En vid metodarsenal som kan utvecklas tillsammans med

praktikens deltagare

6. Utvecklings- och förändringsorienterad

7. Förutsätter bred delaktighet i den berörda organisationen

8. Kräver mycket tid och engagemang och långsiktighet


Interaktiv forskning - exemplet Posten

Bakgrund

• ”Bästa Metod” – ett nytt

arbetskoncept för brevbäring

införs år 2000

• Planerad produktivitetsökning

uppnås ej

• Risk för ökade arbetsskador hos

brevbärare


http://images.google.com/imgres?imgurl=http://www.load.se/bilder/posten.jpg&imgrefurl=http://www.load.se/298&h=104&w=103&sz=7&hl=sv&start=113&tbnid=ks4b0SI1Yf3J1M:&tbnh=84&tbnw=83&prev=/images%3Fq%3Dposten%26start%3D108%26gbv%3D2%26ndsp%3D18%26svnum%3D10%26hl%3Dsv%26sa%3DN

Samarbetspartners

Linköpings universitet, Avd för industriell

arbetsvetenskap

Posten Sverige AB, Servicenätet

Den fackliga organisationen


Problematik med forskningspotential

Två övergipande problemställningar:

• Varför uppnås ej planerad

produktivitetsökning?

• Hur ser riskbilden ut för ökade

arbetsskador hos brevbärare?


Faser i den interaktiva forskningsprocessen


Forskarinsatser under projektets olika faser

Fas I: “Diagnos”

Inledande utredning av forskare

• 15 postutdelningskontor:

• Arbetsplatsbesök

• Deltagande observation

• Fysiska mätningar av arbetsbelastning på 24 brevbärare

• Intervjuer av 60 personer

• Enkät besvarade av 452 brevbärare (89 % svarsfrekvens)


Fas II: Intervention utveckling

Nära samarbete mellan forskare och praktiker

• Sju utvecklingsprojekt

• Andra linjens chefer som projektledare

• Fackliga representanter

• Brevbärare

• Expertmedverkan och stöd från forskargruppen utifrån

varje delprojekts behov (inte styra utan stödja)

• Täta projektmöten

• Styrgruppsmöten med högre ledning

• Lärandesaminarier för undervisning och

utbyte av erfarenheter


Fas III: Intervention implementering

Nära samarbete mellan forskare och praktiker

Implementering på pilotkontor med medverkande

forskare

Utvärdering av forskare

• Sex delenkäter x 35 brevbärare

• Intervjuer med brevbärare, ledningspersonal

och projektledare


Fas IV: Utvärdering

Avslutande utvärdering av forskare

30 postutdelningskontor

423 enkäter (75 % svarsfrekvens)

Gruppintervjuer med 82 brevbärare,

45 intervjuer med kontorschefer, arbetsledare

och fackliga ombud/skyddsombud


Andra viktiga aspekter i Posten-projektet

• Tillit och förtroende mellan forskare och ledning, fack samt brevbärare

• Fortlöpande återföring skriftligt och muntlig – rapporter och muntliga

återkopplingar – mycket viktiga för dialog och kunskapsutveckling

samt validering av resultaten

• Totalt antal medverkande under dessa år inom Posten - över 1100

medverkande på olika nivåer inom postens organisation

• Individerna tillåts vara aktörer i förändringsarbetet vilket är viktigt för

att upptäcka och förstå sammanhang som annars inte blir uppenbara

• Forskaren behöver kunna växla mellan olika forskarroller under ett

utvecklingsinriktat förändringsarbete


Forskarroller

• Expert

• Undervisning/lärande

• Konfrontation

• Katalysator

• Support


(Blake & Mouton, 1984)

Viktigt vid interaktiv forskning

• Förtroende och tillitsfulla relationer mellan forskare och företrädare

från företag/organisationer

• Bred förankring av projektet hos såväl företagsledning som berörda

anställda och fack

• Att tidigt ta fram ett gemensamt forskningsobjekt och en uppgift som

både forskare och praktier kan stå för

• Partsammansatta grupper, projektgrupper, forum för idéutveckling

• Fortlöpande återföring och lärandetillfällen

• Avsätta tid för egen reflektion och den vetenskapliga

utvecklings- och skrivprocessen!


Styrka och relevans i interaktiv forskning

• Interaktiv forskning kan vara minst lika stark

som traditionella forskningsansatser vad gäller

att leva upp till krav på forskningsmässig

kvalitet, kritisk reflektion och teoriutveckling

• Interaktiv forskning kan skapa ett stort värde

både inom forskarsamhället och i praktiken



SIRA

- the Swedish Association for

Interactive Research

ReferenserAagaard Nielsen, K., Svensson, L. (Eds.), (2006) Action and Interactive Research. Maastricht:

Shaker Publishing BV.

Blake, R., Mouton, J. (1984) Consultation – A Handbook for Individual and Organizational

Development, 2nd ed. Massachusetts: Addison-Wesley.

Elden M., Chisholm, R.F. (1993) Emerging Varieties of Action Research: Introduction to the

Special Issue. Human Relations, 46(2), pp. 121-142.

Ellström, P-E., Eklund, J., Kock, H., Lindström, L. Melin, U. (1999) Knowledge Creation

Through Collaborative Research: An Emerging Model. Falun.

Ellström, P.-E. (2007). Knowledge Creation Through Interactive Research: A Learning

Perspective. Paper presented at the HSS-07 Conference, Jönköping University,

Jönköping, 8–11 may, 2007.

Karltun, A. 2007. Forskarstött förändringsarbete i själva verket – Att förbättra arbetssituationen

för 15 000 brevbärare. Doktorsavhandling. Avdelningen för industriell arbetsvetenskap,

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Karltun, A. (2008) Att följa hela Posten-projektet på nära håll. I: Westlander, G. (red).

Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete – Om samverkansprocesser för ergonomiska

förbättringar. Linköping, LIU-tryck.

Lewin, K. (1947) I: Westlander (1999, s 2), Forskarroller i varianter av aktionsforskning,

Stockholm, KTH, ISSN 1400-1179.

Svensson, L., Brulin, G., Ellström, P-E., Widegren, Ö. (2002) Interaktiv forskning - för

utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.


arbete – människa – teknik ursprung •aktionsforskningen lanserades av psykologen kurt lewin...

Documents