atria abpatria.smartpage.fi/se/arsredovisning-2011/files/atria_arsredovisning... · Årsredovisning...

ÅRSREDOVISNING 2011

Atria Abp ÅRSR

EDO

VISNIN

G 2011

Atria AbpPB 900, FI-60060 ATRIA

Tfn +358 20 472 8111Fax +358 6 416 8440www.atriagroup.com

INNEHÅLL

AtrIA ABP

Atria Abp är ett kraftigt växande, finländskt livsmedelsföretag i en internationell expansionsfas.Koncernen är ett av de ledande företagen i matbranschen i Finland och i Norden, Ryssland och Baltikum.

Atria omsatte 1 301,9 miljoner euro år 2011 och sysselsatte i genomsnitt 5 467 personer. Koncernen är indelad i fyra geografiska affärsområden. Dessa är Atria Finland, Atria Scandinavia, Atria Ryssland och Atria Baltikum.

Detaljhandeln, Food Service -sektorn och livsmedelsindustrin utgör de största kundgrupperna. Därtill driver Atria Fast Food - och konceptverksamhet som grundar sig på egna varumärken. Atrias rötter sträcker sig ända tillbaka till år 1903, året när dess äldsta ägarandelslag grundades. Atria Abp:s aktier noteras på Nasdaq OMX Helsinki Ltd.

Atriakoncernen år 2011

Ekonomisk resuméVerkställande direktörens intervju ................. 2Atrias strategi ................................................... 4

VerksamhetöversikterAtrias verksamhetsområde .......................... 14Atria Finland ................................................... 16Atria Scandinavia ............................................ 22Atria Ryssland ................................................. 26Atria Baltikum................................................. 30

Produktutveckling och marknadsföring ......................................... 32

FöretagsansvarPrinciper .......................................................... 34

Bokslut och verksamhetsberättelse ........................... 36

Förvaltning och styrningBolagsstyrningskod ....................................... 99Atria Abp:s förvaltning ................................. 100Atriakoncernens organisation och ledningsgrupp ....................................... 104

Ekonomisk rapportering ...................... 112

Kontaktuppgifter ..................................... 114

Förutom de uppgifter om Atrias ansvarstagande som sammanställts i denna årsredovisning berättar Atria om sitt ansvarsfulla företagande i bolagets hållbarhetsredovisning.Läs mer på sidan 34.

ATRIAs AFFäRsomRåden

1) Inkluderar kunder inom hotell, restaurang och storkök (Food Service) samt den offentliga sektorn.

2011 2010Omsättning, MEUR 793,7 767,8Rörelsevinst, MEUR 19,3 30,7Rörelsevinst, % 2,4 4,0Antal anställda i genomsnitt 2 113 2 089

NycKELtAL KuNdrELAtIoNEr PrImärA ProduKtgruPPEr VArumärKEN 2011


•Dagligvaruhandeln•Food Service-kunder1) •Livsmedelindustrin•Exportkunder•Concept-kunder

AtrIA FINLANd

AtrIA ScANdINAVIA

AtrIA rySSLANd

AtrIA BALtIKum

•Färskt och konsument-förpackat kött

•Köttprodukter, korvar och pålägg

•Färdigmatt•Fjäderfäprodukter

•Dagligvaruhandeln•Food Service-kunder1) •Concept-kunder

•Köttprodukter, särskilt korvar

•Pålägg•Färdigmatt, t.ex. pizza•Färskt kött•Egen primärproduktion

•Dagligvaruhandeln•Food Service-kunder1) •Deli-kunder (Ridderheims

och Falbygdens Ost)•Concept-kunder

•Charkpålägg•Korv•Delikatesser

(delikatesschark, specialostar, inläggningar)

•Fast Food

•Dagligvaruhandeln•Food Service-kunder1)


•Pålägg•Färskt och konsument-

förpackat kött•Egen primärproduktion

2011 2010Omsättning, MEUR 123,0 129,2Rörelsevinst, MEUR -18,9 -27,9Rörelsevinst, % -15,4 -21,6Antal anställda i genomsnitt 1 812 2 048

2011 2010Omsättning, MEUR 35,2 35,0Rörelsevinst, MEUR -2,2 -3,7Rörelsevinst, % -6,1 -10,5Antal anställda i genomsnitt 389 470

Atria Rysslands andel av koncernens omsättning .................9 %

Resten av koncernen ................91 %

Atria Rysslands andel av koncernens anställda ..................33 %


Atria Skandinavias andel av koncernens omsättning ...............28 %


Atria Skandinavias andel av koncernens anställda ..................21 %


Atria Baltikums andel av koncernens omsättning .................3 %


Atria Baltikums andel av koncernens anställda ....................7 %


ANdEL AV KoNcErNENS omSättNINg

ANdEL AV KoNcErNENS ANStäLLdA

Atria Finlands ledande varumärke är Atria, ett av Finlands mest kända och uppskattade livsmedelsvarumärken. Atria är marknadsledande i flera av sina produktgrupper i Finland. Bolagets totala marknadsandel i dagligvaruhandeln är ungefär 25 procent.

Atria Scandinavia har en bred portfölj av varumärken. Det mest kända varu-märket i Sverige är Sibylla, som också är Atrias mest internationella varumär-ke. Atria Deli marknadsför delikatessprodukter under varumärkena Ridderhei-ms och Falbygdens. Enheten är marknadsledande inom sin produktgrupp med ca 30 procent av den svenska marknaden.

Atria Rysslands varumärken är Pit-Product och CampoMos. Pit-Product är marknadsledande inom sina produktgrupper i hela dagligvaruhandeln i S:t Petersburg med en andel på cirka 20 procent. CampoMos marknadsandel i Moskvas kedjebaserade dagligvaruhandel är liten.

Atria Baltikums varumärken i Estland är till ursprunget och till sin karaktär lo-kala varumärken som blivit rikstäckande genom kedjebildning inom daglig-varuhandeln. De mest kända varumärkena är Maks & Moorits och Wõro, som bl.a. är marknadsledande i segmentet grillkorv.

Atria Finlands andel av koncernens omsättning ...............60 %

Resten av koncernen .................40%

Atria Finlands andel av koncernens anställda ..................39 %


Koncept och produktion: Viestintätoimisto selander & Co. oyIllustration: ossi Pirkonen

Foto: studio sami Helenius (porträtten), andra bilder: AtriaTryckeri: Hämeen Kirjapaino oy, 4/2012

Atrias årsredovisning 2011

ÅR

2011

Atria koncernens nyckeltal

2011 2010Omsättning, MEUR 1 301,9 1 300,9Rörelsevinst, MEUR 8,0 9,8Rörelsevinst, % 0,6 0,8Vinst före skatt, MEUR -4,7 0,3Resultat per aktie, euro -0,24 -0,18Soliditet, % 39,5 40,2Bruttoinvesteringar, MEUR 47,0 46,2Bruttoinvesteringarnarnas andel av omsättningen, % 3,6 3,5

Antal anställda i genomsnitt 5 467 5 812

AtRiAs mARknAdeR

På Atrias hemmamarknad, dvs. i Östersjöområdet och i den europeiska delen av Ryssland, bor sammanlagt mer än 60 miljoner konsumenter.

Atrias produktionsanläggningar och deras kontakt-information finns på sidan 114.

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

0

Omsättning

07 08 09 10 11

MEUR

3,00

2,50

2,00

1,50

1,00

0,50

0

Resultat per aktie

07 08 09 10 11

EUR

50

40

30

20

10

0

soliditet

07 08 09 10 11

Procent

100

80

60

40

20

0

Rörelsevinst

07 08 09 10 11

MEUR

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Antal anställda i genomsnitt

07 08 09 10 11

Personer

350

300

250

200

150

100

50

0

Bruttoinvesteringar

07 08 09 10 11

MEUR

1

Kim

mo

Män

tylä


Intervju med AtrIAs vd

VD Juha Gröhn, vilka var de viktigaste förändringarna i Atrias omvärld under 2011?I Atrias omvärld fanns två mycket betydande faktorer: större osäkerhet kring ekonomin och obalans på marknaden för köttråvara.

Osäkerheten i världsekonomin blev större under året medan finansmarkna-dens farhågor om en fördjupad europeisk skuldkris ökade från och med sommaren. Trots de dystra eller åtminstone oklara ekonomiska utsikterna påverkade dessa inte nämnvärt förutsättningarna för livsmedelsindustrin, i synnerhet inte kött- och charkindustrin. Människor måste ju äta dagligen.

Däremot påverkades och påverkas vår verksamhet mycket av obalansen på marknaden för köttråvara. I fjol fanns det ett kraftigt utbudsöverskott på fläskkött i Europa. Samtidigt medförde de alltjämt höga foder- och spannmålspriserna att priset på kött steg. Under andra halvåret minskade överskottet tack vare ökad efter-frågan. Läget på den europeiska köttmarknaden blev lugnare. Atria Finland, som använder inhemsk köttråvara, gynnas av ett marknadsläge där priset på importerat kött är högt och den konkurrerande köttimporten till Finland minskar. De affärs-områden – Atria Scandinavia, Atria Ryssland och Atria Baltikum – som till en del använder importerat kött i produktionen hamnar däremot i ett ogynnsamt mark-nadsläge när prisnivån för importerat kött stiger.

Hur skulle du bedöma Atrias omsättnings- och resultatutveckling 2011? Vår omsättning låg kvar på tidigare nivå. Under de senaste åren har vi upphört med tillverkning, försäljning och marknadsföring av flera produkter, till och med pro-duktkategorier, som varit olönsamma. Detta har vi gjort medvetet och konsekvent.

Förstärkning av lönsamhets- och tillväxtbasen”vi är inte nöjda med Atrias resultat. Inom alla affärsområ-den gjorde vi nya lanseringar och inbrytningar i syfte att öka lönsamheten och tillväxten.”

2


inteR

vju m

ed vd

Här har det primära målet varit att skapa en grund för lönsamhetsförbättringar och sund organisk tillväxt.

Vi är inte nöjda med Atrias resultat. De högre råvarukostnaderna inom alla marknadsområden slog igenom på priserna i för långsam takt. Dessutom pressades resultatnivån i Finland av utbudsöverskottet på svinkött under första halvåret. Man bör dock notera att andra halvårets resultat var betydligt bättre än första halvårets.

Vilka åtgärder vidtar ni för att förbättra lönsamheten 2012? Utgångspunkten för bättre lönsamhet är de projekt som avslutades och startades under 2011 i syfte att förbättra vår kostnadseffektivitet. De ger en total kostnadsbe-sparing på ca 10 miljoner euro 2012.

Inom alla affärsområden gjorde vi under 2011 nya lanseringar och inbrytningar som skapar en grund för lönsamhetsförbättringar – och tillväxt. Som exempel kan jag nämna satsningarna på varumärket Lönneberga i Sverige och det nya konceptet Familjegården i Finland samt den totala förnyelsen av varumärket CampoMos i Ryssland och nylanseringen av varumärket Maks & Moorits i Estland. Dessutom var förstärkningen av Sibyllakonceptet i Ryssland en viktig investering för fram-tiden.

Man ska inte heller undervärdera den betydelse som marknadsläget har för lön-samheten. Bättre balans råder på köttmarknaden och fryslagren har minskat.

Ett centralt mål har ju varit en betydande förbättring av lönsamheten i Atrias utländska verksamheter. Jag skulle vilja påstå att det redan har skett en positiv vändning när det gäller detta.

Atria satsar i första hand på att växa organiskt. Var finns den bästa tillväxtpotentialen under 2012? Trots osäkerheten i världsekonomin ser jag tillväxtpotential på alla marknader där vi verkar. Marknadens tillväxttakt kan bli långsammare än vad vi vant oss vid under de gångna åren. Vi kommer även framöver att skapa tillväxt genom högre föräd-lingsvärde. På lång sikt kommer marknaden i Ryssland att ha den största tillväxten, men vi expanderar också på andra håll. Det finns skillnader mellan produktkate-gorierna när det gäller tillväxtvolym och -takt och man måste komma ihåg att alla kategorier inte nödvändigtvis uppvisar tillväxt. Dessa kan vara mycket viktiga, t.ex. av strategiska eller kommersiella skäl.

I Atrias strategi för produktledarskap betonas bl.a. ansvarsfull verksamhet. Hur ser du på detta som ett konkurrensmedel under de närmaste åren?Ett företag måste agera ansvarsfullt om det vill hänga med i konkurrensen. Verk-samheten måste kontinuerligt uppfylla kraven på ansvarstagande och tåla extern granskning. Konsumenterna och våra kunder fattar sina köpbeslut mer och mer utifrån egna värderingar. Ansvarstagandet får dock inte vara lösryckt eller påklistrat och i dagens läge kan det inte heller vara det. Ansvarstagandet måste vara en av grundaspekterna och en naturlig del av den dagliga verksamheten.

***

Trots att 2011 var ett år med stora utmaningar för Atria kunde vi för det mesta ta planerade steg framåt och även uppleva många framgångsrika stunder. Jag vill tacka alla medarbetare på Atria och våra samarbetspartner för det goda samarbetet för konsumenternas, kundernas, ägarnas och bolagets väl.

Juha GröhnVerkställande direktör, Atria Abp

”utgångspunkten för bättre lönsamhet är de projekt som avslutades och startades under 2011 i syfte att förbättra vår kostnadseffektivitet.

3


strAteGI

Strategiska huvudmål:Förbättring av lönsamheten och organisk tillväxtAtria siktar på en systematisk och långsiktig ökning av bolagets värde. under den strategiperiod som löper till 2013 är huvudmålen en betydande förbättring av lönsamheten och jämn tillväxt, framför allt organisk.

Det centrala ekonomiska målet i Atrias strategi är en betydande förbättring av lönsam- heten i Atrias internationella verksamheter. Samtidigt ska lönsamheten i den finska verksamheten tryggas och stärkas.

Atria har genomfört betydande effektiviseringsprogram inom alla affärsområden. Med hjälp av dem har Atria kunnat förbättra såväl lönsamheten som konkurrenskraften.

Vid sidan av bättre lönsamhet satsar Atria på tillväxt. Det sker främst genom organisk tillväxt och enbart kompletterande företagsförvärv övervägs. Under den förra strategipe-rioden, som slutade 2010, baserades Atrias internationella tillväxt huvudsakligen på före-tagsförvärv och investeringar.

starkare balansräkningI den nya strategin betonas också förstärkningen av Atrias finansiella ställning och ba-lansräkning.

Atria strävar efter att öka soliditetsgraden och framför allt avkastningen på eget kapi-tal. Nettoskuldsättningen ska minska. En starkare finansiell ställning uppnås främst ge-nom att lönsamheten och kassaflödet förbättras. Bland övriga instrument är det viktigas-te att frigöra kapital genom minskning av rörelsekapitalet.

Lönsamhetsförbättrande åtgärdsprogram: sidan 7

Ekonomiska mål mål utfall 2011

Rörelsevinst 5 % 0,6 %Soliditetsgrad 40 % 39, 5 %Internationella verksamhetens andel 50 % 40,2 %Avkastning på eget kapital (ROE) 12 % -1,5 %Utdelning av räkenskapsperiodens vinst 50 % -84,5 %

Atrias värderingar•Framgång och banbrytande

verksamhet•Kostnadsmedvetande•Kund- och konsumentfokus•Initiativförmåga – individuellt

och gemensamt •Teamarbete – internt

och externt

vision

strategi 2010–2013

strategiska metoder

mission

AtRiAs stRAtegi

Atria är förstahandsvalet för konsumenter och kunder på marknaden för färsk mat i Östersjöområdet och den europeiska delen av Ryssland.

1. Betydligt bättre lönsamhet i den internationella verksamheten.2. Förstärkning av marknadspositionen och organisk tillväxt.

1. Nå långsiktiga konkurrensfördelar som bygger på produktledarskap. Produktledarskapet baseras på egna varumärken.

2. Satsa på Atrias varumärken och lönsamhet inom Atria Finlands område. I målet att förbättra lönsamheten ingår även strukturella förändringar av verksamheten.

3. Skapa en strategi för produktkategorier och varumärken samt förändra produktionsstrukturen inom Atria Scandinavias område.

4. Snabb resultatförbättring för affärsområdet Atria Ryssland. 5. Ökad försäljning och fullkomlig omstrukturering av verksamheten i Estland.6. Minska rörelsekapitalet.

good food – better mood.

4


stRAteg

i

Atria utvecklar produktkategorierna och verksamheten med produktledarskapet som utgångspunkt. Produktledarskap är den nya konkurrensstrategi som Atria ska använda för att nå långsiktiga konkurrensfördelar och klart differentiera sig mot konkurrenterna.

Atria fokuserar produktutvecklings- och marknadsföringssatsningarna på förstärkning av de egna varumärkena i enlighet med produktledarskapsmodellen. Atrias starka varumärken skapar goda förutsättningar för att utveckla produkter med högre förädlings-grad och lönsammare prisnivå. Dessutom är målet att utveckla helt nya, innovativa pro-duktkategorier, koncept och affärsmodeller.

enligt strategin för produktledarskap ska Atria•utveckla egna produkter som skapar äkta mervärde för konsumenterna•fokusera på de egna varumärkena•undvika att följa efter eller kopiera konkurrenternas produkter•satsa kraftigt på fördjupad konsumentinsikt och på marknadsundersökningar•satsa kraftigt på produktutveckling och marknadsföring•ha produktinnovationer som en central preferens med målet att vara banbrytande

i innovationer inom alla affärsområden •skapa en balanserad produktportfölj, som också inkluderar långsiktiga utvecklingsprojekt•analysera och noggrant välja ut de produktkategorier där siktet är inställt på produkt-

ledarskap; produktledarskap är inte målet för alla produktkategorier•arbeta långsiktigt; framgångsrik utveckling av sortimentet och produktutvecklings-

och marknadsföringsprocesserna tar 2–3 år.

Atria strävar efter att stärka marknadspositionen inom alla affärsområden för att förbättra lönsamheten och trygga tillväxten.

AtRiAs stRAtegi fÖR pROduktledARskAp

1. produktledarskap

Atria förbättrar sin konkurrenskraft långsiktigt genom produktledarskap.

Bolaget utvecklar produktkategorierna heltäckande i alla prisklasser.

2. kostnadsledarskapEffektiva funktioner och

stordriftsfördelar skapar förutsättningar för lönsam verksamhet.

3. kundfokusAtria utvecklar rollen som attraktiv

leverantör genom ett utomordentligt utbud och djup konsumentinsikt.

Tillväxt genom produktledarskap

Olika produktkategorier: sidor 8–13

5


AtRiA ABp

AtRiAs RiskkARtA

rIskhAnterInG

Lönsamheten i Atrias affärsverksamhet påverkas tydligt av de risker som är förenade med utbudet och prisutvecklingen på den internationella marknaden för köttråvara. Atrias egen primärproduktion inbegriper en risk också vad gäller spannmålspriserna. Atria strä-var efter att skydda sig mot effekterna av en ogynnsam prisutveckling i produktionskost-naderna genom att vid behov anpassa produktionen. Dessutom försöker bolaget förutse förändringarna i prissättningen av slutprodukterna.

Särdrag inom Atria Rysslands marknadsområde är växlande importbegränsningar och importtullar samt andra myndighetsföreskrifter för köttimporten. Atria stävar efter att garantera tillgången och kvaliteten på lokalt fläskkött genom att investera i lokal svin-produktion i Ryssland.

styrelsens verksamhetsberättelse: sidan 37hantering av finansiella risker, noter till bokslutet: sidan 77Atrias primärproduktion i ryssland: sidan 28

syftet med Atrias riskhantering är att stödja uppfyllelsen av koncer-nens strategiska och ekonomiska mål. Föregripande och samordnad riskhantering hjälper bolaget att säkerställa verksamhetens konti-nuitet inom alla affärsområden om riskerna skulle realiseras.

Riskkartan nedan ger exempel på risker i Atrias verksamhet

Riskhantering inom Atria

Affärsrisker•Utvecklingsrisker•Ledningsrisker•Omvärldsrisker •Råvarurisker

Operativa risker•Produktions- och processrisker•Datasäkerhetsrisker•Avtals- och produktansvarsrisker•Personalrisker

skaderisker•Politiska risker•Miljörisker•Anställdas och verksamhets-

lokalernas säkerhet

finansiella risker•Ränterisker•Valutarisker•Likviditets- och

refinansieringsrisker•Kreditrisker

6


lÖnsAmhetsfÖRBättRAnde ÅtgäRdspROgRAm 2010–2011

Åtgärder effekter

Atria finland2010–2012: Nötslakten koncentreras till Kauhajoki besparing på 6 mn euro per år2011: Utvecklingsprogram för verksamheten i Nurmo besparing på 4 mn euro per år

Atria scandinavia

2010: nedläggning av tillverkningen av konsumentförpackat kött och investeringar i automatisering av produktionen2011: Tillverkningen av blodpudding koncentreras till Tranås besparing på 1 mn euro per år2011: Tillverkningen av skinkprodukter och skivningen av pålägg koncentreras till anläggningen i Malmö under 2012 besparing på 1,5 mn euro per år

Atria Ryssland 2010–2011: Tillverkningen av köttprodukter koncentrerades till fabrikerna i Gorelovo och Sinjavino besparing på 7,5 mn euro per år

Atria Baltikum2010: Fabriken i Ahja läggs ned och produktionen koncentreras till fabrikerna i Valga och Vastse-Kuuste

besparing på 1 mn euro per år

07 08 09 10 11

1 400

1 300

1200

1 100

1 000

0

MEUR Omsättning

Omsättning: 1 272 MEUR

Atria Finland ......... 58 %

Atria Scandinavia .. 35 %

Atria Ryssland......... 5 %

Atria Baltikum ........ 2 %














Atria Ryssland....... 10 %







2007•Atria förvärvar det

svenska företaget AB Sardus.

•Atria förvärvar Liha-Pouttu Oy.

•Atria avyttrar företa-get Svensk Snabbmat för Storkök AB.

•Atria lägger ned pro-duktionen i Litauen.

2008•Atria förvärvar företa-

get OOO Campomos med Moskva som hu-vudmarknad.

•Atria förvärvar svens-ka företaget AB Rid-derheims Delikates-ser.

•Atria förvärvar de est-niska företagen AS Wõro Kommerts och AS Vastse-Kuuste Li-hatööstus.

2009•Atria avyttrar verk-

samheten Lätta Målti-der i Sverige.

•Atria investerar i svin-köttproduktion i Ryss-land genom att för-värva 26 procent av bolaget OOO Dan Invest, som äger två svingårdar.

2010•Atria genomförde inga

förvärv av företag utan fokuserade på verksamhetsutveck-ling och lönsamhets-förbättringar.

2011•Atria genomförde inga

förvärv av företag utan fokuserade på att förbättra sitt kostnadseffektivitet.

AtRiAs stRAtegiskA ÅtgäRdeR Och tillväxt 2007–2011

stRAteg

i

7


pROduktledARskAp är den konkur-rensstrategi som Atria ska använda för att nå långsiktiga konkurrensfördelar och differentiera sig mot konkurrenterna.För att det ska lyckas på bästa sätt måste produktledarskapet fokusera på konsu-mentorienterad verksamhet och ett tydligt segmenterat utbud. För att nå långsiktig framgång krävs dessutom ett heltäckande och välbalanserat utbud, vilket Atria har goda förutsättningar för som en av de största aktörerna i branschen.

segment tydliga segment•Skapar mervärde•Innovationsplattform•Spjutspets för internationell tillväxt

produktkategori•Merparten av smörgåspålägg•Korv i högprisklass•Färdigmat i högprisklass

framgångsfaktorer•Ständiga innovationer•Mycket tydligt och övertygande

varumärkeslöfte

PrOduktLedArskAP

Mellanprisklass

Förmånlig prisklass

Hög- prisklAss

AtRiA kulinAARiproduktfamiljen kulinaari är Atrias storsatsning på högprisklassen inom påläggskategorin. Råvarorna består av de bästa skinkorna och stekarna. produkterna tillverkas enligt traditionella recept och metoder. köttmängden är minst 95 procent och produkterna inne- håller inte natriumglutamat. produkterna säljs i den senaste gene- rationens återvinningsbara kartongförpackningar.

ProdukterExempel på produkter i högprisklass 2011

8

Pete

r Kro

on


Innovationer gör oss definitivt mer konkur-renskraftiga. En central faktor för att vi ska lyckas är att identifiera konsumenternas behov. Vi måste ha en djup konsumentinsikt för att förstå vad som är viktigt för konsu-menterna och hur de fattar sina köpbeslut i butik. Vi arbetar med konsumentunder-sökningar för att t.ex. kunna segmentera marknaden och därigenom identifiera vikti-ga målgrupper, skapa rätt produktportföljer och utveckla framgångsrika strategier för våra varumärken.

Vi måste också förstå trenderna på marknaden och identifiera de trender som

har potential att växa sig starka. Vi vill vara ledande när det gäller trender och då gäller det att spana runt om i världen. Det gör vi bland annat genom Ridderheimsrapporten, som är Sveriges mest omfattande studie av trender inom mat och matvanor. Hösten 2012 publicerar vi den fjärde rapporten.

Genom ständig innovation blir Atria en ännu mer betydelsefull aktör och via inn-ovativa produkter har vi också bättre möj-lighet att höja kilopriset för våra produkter. Det ger ett högre värde för våra varumär-ken och våra kunder drar nytta av bättre lönsamhet.

lena hjorthinnovations-

direktör Atria

scandinavia

Nyckelfaktor: Ständiga innovationer

AtRiA BRAvuuRihösten 2011 lanserade Atria finland produktfamiljen Atria Bravuuri, som förenklar och snabbar upp matlagningen. enligt studier växer efterfrågan på denna typ av produkter, eftersom var femte konsu-ment i finland tycker att det är svårt att tillaga kötträtter.

RiddeRheimsvarumärket Ridderheims står för ett innovativt utbud av delikatess-varor till dagligvaruhandeln och för expansion av marknaden för dessa produkter. varumärket omfattar flera hundra produkter från olika delar av europa. Ridderheims är en del av affärsområdet Atria deli, där även falbygdens specialostar ingår.

lÖnneBeRgAlönneberga är ett mycket starkt och inarbetat varumärke i sverige. varumärket etablerades redan på 1950-talet och har bästa möjliga kvalitetsimage. lönneberga är redan etta i kategorin högklassiga pålägg och tvåa totalt på den svenska påläggsmarknaden.

pit-pROductde hållbara korvarna har hållit ställningen som ryssarnas favorit-korv och utbudet är stort. Atria tillverkar mer än tio olika sorters salami och nästan lika många medvurstar under märket pit-product. tillverkningen är koncentrerad till sinjavinofabriken i s:t petersburg. Atria har satsat mycket på att öka fabrikens kapacitet för tillverkning av dessa korvar.

stRAteg

i

9


segmenttydliga segment•Starkt kvalitetsvarumärke i Finland•Tryggar stordriftsfördelarna och

synligheten hos konsumenterna

produktkategori•Produkter med stor volym

och starkt varumärkeslöfte

framgångsfaktorer•Ständiga innovationer•Stordriftsfördelar

PrOduktLedArskAP

Förmånlig prisklass

Hög- prisklass

MEllAn- prisklAss

ProdukterExempel på produkter i mellanprisklass 2011

gOtleRgotler är den mest sålda uppskärningskorven i finland. den lansera-des 1965 i form av en 1,8 kg korvstång. gotlerkorven var banbrytan-de: konsumenterna fick en varudeklaration över de ingredienser som hade använts i tillverkningen. i dag tillverkas flera olika versioner av denna favoritkorv och merparten säljs i portionsförpackningar.

cAmpOmOsvarumärket campomos har bidragit till att förnya påläggsmarknaden i Ryssland. genom varumärket introducerades t.ex. återförslutbara förpackningar. en annan nyhet som fått efterföljare bland lokala konkurrenter är att köttmängden anges på förpackningarna.

10


siByllAsibylla tillhör de mest kända varumärkena i sverige och expande-rar internationellt på ett konsekvent sätt. i fjol lanserades en helt ny typ av dubbelt hot dog-bröd. marknaden för snabbmat växer kraftigt, särskilt i Ryssland och polen, där sibyllas snabbmatskoncept haft sin starkaste tillväxt.

”Atria är på många sätt ett ledande före-tag i sitt verksamhetsområdet. Ett av vå-ra konkurrensmedel är stordriftsförde-larna i fråga om samarbetsnätverk och kostnader.

När det gäller försäljningen är vår största konkurrensfördel säkra leveran-ser till kunder av alla storlekar – vare sig det är rikstäckande detaljhandelskedjor i Sverige eller till exempel affärskedjor i de största ryska städerna, Moskva och S:t Pe-tersburg.

Vår storlek hjälper oss att bygga sam-arbetsnätverk som ökar vår och våra sam-

arbetspartners konkurrenskraft. Vikten av samarbetsnätverk betonas i framtiden, särskilt inom produktutveckling, logistik och forskning.

Inköpen har mycket stor betydelse för vår kostnadsstruktur, där köttråvara utgör den största kostnaden. Genom central led-ning av inköpsfunktionen skapar vi kost-nadssynergier mellan Atrias olika affärs-områden och länder. Vi är en intressant samarbetspartner för våra råvaruleveran-törer på grund av de stora inköpsvolymer-na. Dessutom utvecklar vi fortlöpande nya innovationer för marknaden med hjälp av

vår strategi för produktledarskap och stor-driftsfördelarna. Det skapar bättre lön-samhet och tillväxt för oss och våra sam-arbetspartner, även på längre sikt.”

juha Ruoholavice verkställande

direktör Atria Abp

3-stjeRnets nyckelhÅlspROdukteR3-stjernet lanserade fettsnåla korvar med fläsk- och kycklingkött som mellanmål särskilt för barn. i de danska hemmen görs det dagligen i ordning cirka två miljoner matpaket och av dem är mer än 600 000 för barn. nyckelhålsmärkningen hjälper konsumenter-na att välja hälsosammare produkter i affären. nyckelhålsprodukter är fettsnåla eller produkter som innehåller mindre socker och fett. nyckelhålsmärket är vanligt i danmark, norge och sverige.

mAks & mOORits Atria Baltikum har förnyat varumärket maks & moorits och skapat ett helt nytt koncept för marknadsföring av märket. Bland årets produkt-nyheter fanns råkorv av spansk chorizo-typ i stekfärdiga förpack-ningar. produkterna innehåller inte konserveringsmedel eller natriumglutamat.

lithellslithells är ett ursvenskt varumärke med rötter som går tillbaka till 1907. praktiskt taget alla svenskar känner till varumärket. lithells är stora inom kategorin matkorv där de bland annat är marknads- ledare på varmkorv.

Nyckelfaktor: Stordriftsfördelar

stRAteg

i

11


segment tydliga segment•Kräver en optimal leveranskedja:

maximerar kapacitetsutnyttjandet

produktkategori•Produkter med stor volym och

endast liten innovationspotential•Private label -produkter med

lågt förädlingsvärde

framgångsfaktorer•Effektiv leveranskedja•Stora leveransvolymer•Väldimensionerat utbud

FörMånlig prisklAss

Hög- prisklass

Mellanprisklass

gRillsäsOngens pROdukteRgrillsäsongen är en viktig försäljningsperiod för både Atria och den finländska dagligvaruhandeln. största delen av finländarna äter grill-mat minst en gång i veckan under semesterperioden. Atria har kon-sekvent strävat efter att stärka positionen som säsongens ledande leverantör av kyld färdigmat och varumärket har varit etta inom grill-produkter flera somrar i rad. Bland finländska kött- och charkföretag står Atria för den mest betydande satsningen på marknadskommuni-kation under säsongen och utnyttjar alla kanaler för konsument- och kundkommunikation.

ProdukterExempel på produkter i förmånlig prisklass 2011

PrOduktLedArskAP

12


”God hantering av de krav som ställs på lo-gistiken för färska livsmedel och hela le-veranskedjan är en konkurrensfördel för Atria, såväl i Finland som i övriga affärs-områden.

Grunden för att vår leveranskedja är effektiv är en fungerande styrning av helheten. Det innefattar samarbete över hela leveranskedjan, såväl internt som mellan kunder och producenter samt våra övriga partners i kedjan. Vi effektiviserar samarbetet genom betydande investering-ar i logistik, it och automation. I styrningen ingår förmågan att förutse efterfrågan. Vi

måste göra utmärkta prognoser för efter-frågan, eftersom våra kunder gör beställ-ningar till produktionen som snabbast med en dags varsel.

Atria Finlands leveranssäkerhetssiff-ror är ett konkret bevis på vår effektiva leveranskedja. Siffrorna kan till stor del förklaras med effektiv centraliserad pro-duktion som är integrerad med kostnads-effektiva logistikfunktioner.

Även om modellen för Atria Finlands leveranskedja inte kan överföras till Atrias övriga affärsområden som sådan har vi ambitionen att föra över bästa

praxis. Ett bra exempel på det är den effektiva logistikcentralen i anslutning till Gorelovofabriken i S:t Petersburg.”

Atria Finlands leveranssäkerhets-siffror: sidan 16

tapani potka direktör Operativ

leveranskedje- styrning

Atria finland Ab

geA’s BlOdpudding Blodpudding är klassisk svensk husmanskost och geA’s det mest kända varumärket i kategorin. geA’s har cirka 80 procent av den svenska marknaden. under varumärket säljs också blodkorv. Atria flyttade tillverkningen av produkterna till fabriken i tranås, där den nuvarande produktionsnivån på ca 4 300 ton per år kan höjas påtagligt.

AtRiAs gRAtängeR Och lÅdORAtrias lever-, köttmakaroni- och köttpotatismoslådor är vardagsmat som har en jämn efterfrågan i den finländska dagligvaruhandeln. här finns en skarp konkurrens mellan tillverkarnas märken och handelns egna märken.

cAmpOmOsfrankfurter är den överlägset största kategorin av kokt korv både i moskva och i s:t petersburg. den står för ca 75 procent av all kokt korv. varumärket pit-product är marknadsetta inom kategorin i s:t petersburg medan campomos är tvåa i moskva. vissa av produkterna är förmånliga, typiska extraprisprodukter.

Nyckelfaktor: Effektiv leveranskedja

stRAteg

i

Kaj

Kus

nets

ov

13


AtrIAs verksAmhetsOmråde

Inom Atrias affärsområden i Finland och Skandinavien ökar konsumtionen av kött- och charkprodukter endast i begränsad omfattning och dagligvaruhandeln är koncentrerad. I Ryssland och Baltikum ökar efterfrågan på kött- och charkprodukter avsevärt på lång sikt och koncentrationen av dagligvaruhandeln är bara i sin början.

Betydande skillnader i tillväxt och koncentration

Allmänt Omvärld konkurrens

finlAnd •Marknadens volymtillväxt1) ca 3 procent •Värdetillväxt2) ca 5 procent •Marknadens storlek3) ca 2 md euro•Matens andel av det totala konsumtionsvärdet

per capita 13 procent •Finland är nettoexportör av kött, främst

exporteras fläskkött•Inhemskt ursprung i konsumtionen av

fläskkött 86 procent.•Inhemskt ursprung i konsumtionen av

nötkött 82 procent.•Inhemskt ursprung i konsumtionen av

fjäderfäkött 85 procent.

•Dagligvaruhandeln är starkt koncentrerad, handeln domineras av S-gruppen och K-gruppen.

•Andelen för handelns egna varumärken i handelns totala försäljning ökade något under 2011. Deras andel varierade mellan 5 och 15 procent i de produktgrupper som Atria företräder.

•Köttbranschen är den största branschen inom livsmedelsindustrin. I Finland finns ca 300 kött- och charkföretag och slakterier, av vilka de 20 största står för över 90 procent av produktionens bruttovärde.

•De överlägset största aktörerna på marknaden är Atria Finland Ab och HK Ruokatalo Oy.

•Atria Finland är den största aktören inom slakteribranschen i Finland; marknadsandelen är över 40 procent i hantering av fläskkött.

•Andra betydande, medelstora leverantörer är de privatägda Saarioinen Oy, Oy Snellman Ab och Pouttu Oy.

1) Total efterfrågan på kött- och charkprodukter

2) Snittpriset på kött och köttprodukter i konsumentledet

3) Total marknad för matprodukter som Atria företräder

sveRige / dAnmARk •Marknadens volymtillväxt1) 2 procent •Värdetillväxt2) ca 2 procent •Marknadens storlek3) ca 2,8 md euro •Matens andel av det totala konsumtionsvärdet per

capita 11 procent •Sverige är nettoimportör av kött, av nötkött

importeras nästan 50 procent, av fläskkött över 25 procent och av fjäderfä över 40 procent.

•Danmark är internationellt sett betydande nettoexportör av kött; mest exporteras fläskkött

•Dagligvaruhandeln är mycket koncentrerad i Sverige; den överlägset största aktören är ICA. Andra stora aktörer är Coop och Axfood.

•I Danmark domineras dagligvaruhandeln av Danske Supermarked, Coop och SuperGros.

•Handelns egna märken står för 19 procent av den totala försäljningen i Sverige och för 21 procent i Danmark. Tillväxten för handelns egna märken blev negativ.

•Små företag med mindre än 50 miljoner euro i omsättning per år kontrollerar ungefär hälften av den svenska kött- och charkmarknaden.

•Marknadens största aktör är Scan AB, som ägs av HKScan, näst störst är Atria Scandinavia.

•Atrias och HKScans företagsförvärv är de största förvärven inom branschen i Sverige.

•I Danmark domineras kött- och charkmarknaden av Danish Crown, det största företaget inom köttbranschen i Europa och ett av världens största köttexportföretag.

1) Dagligvaruhandeln2) Total tillväxt inom dagligvaruhandeln i

produktgrupper som Atria företräder 3) Total marknad för matprodukter som

Atria företräder

RysslAnd s:t petersburg •Värdetillväxt1)

ca 7 procent •Marknadens storlek2)

cirka 0,5 md euro

moskva•Värdetillväxt1)

ca 8 procent•Marknadens storlek2)

cirka 1,5 md euro

•Den moderna dagligvaruhandelns andel av den ryska marknaden växer snabbt, även om den traditionella torg- och saluhallsförsäljningen ännu dominerar som distributionskanal med en andel på över 50 procent. Stormarknadernas andel är den som ökar kraftigast.

•Dagligvaruhandeln är mycket fragmenterad, men kedjebildningen utvecklas starkt.

•De tre största dagligvarukedjorna har sammanlagt ca 5 procent av den ryska matmarknaden. De största kedjorna är Magnit, X5 och Kopeika.

•Konsolideringen av Rysslands kött- och charkindustri har bara börjat och det finns få internationella aktörer. Atria är den största utländska aktören i Ryssland.

•Den kraftiga priskonkurrensen under åren 2009–2011 medförde allvarliga ekonomiska utmaningar för en del branschaktörer, men eliminerade inte den påtagliga överkapaciteten inom branschen.

1) Total tillväxt för kött- och charkprodukter inom dagligvaruhandeln

2) Kött- och charkmarknadens storlek

•Matens andel av medborgarnas konsumtionsutgifter i Ryssland 30 procent.

•Ryssland är den mest betydande nettoimportören av kött; landets egen köttproduktion kan inte tillgodose den växande efterfrågan vare sig i volym eller i kvalitet.

estlAnd •Värdetillväxt1) ca 5 procent •Marknadens storlek2) ca 200 mn euro •Matens andel av det totala konsumtionsvärdet

per capita ca 25 procent •Den ökade efterfrågan kan i huvudsak tillgodoses

genom inhemsk köttproduktion, Estland importerar dock en viss mängd fläskkött.

•Estlands dagligvaruhandel har moderniserats snabbt och blivit mer kedjebaserad efter landets EU-medlemskap.

•De nordiska detaljhandelskedjorna har en stark ställning i landet. De största kedjorna är Rimi Baltic, som ägs av ICA, och Prisma, som ägs av S-gruppen. Av de lokala aktörerna hör ETK, Selver och Maxima till de viktigaste.

•Estlands största kött- och charkföretag är HKScan-ägda Rakvere Lihakombinaat. Atria är den näst största aktören i landet.

•Antalet kött- och charkföretag i Estland har minskat något och mindre företag, ofta lokala, fokuserar mer på effektivisering av verksamheten än på expansion.



14


veRk

sAm

he

tsOm

RÅ

de

Allmänt Omvärld konkurrens

finlAnd •Marknadens volymtillväxt1) ca 3 procent •Värdetillväxt2) ca 5 procent •Marknadens storlek3) ca 2 md euro•Matens andel av det totala konsumtionsvärdet

per capita 13 procent •Finland är nettoexportör av kött, främst

exporteras fläskkött•Inhemskt ursprung i konsumtionen av

fläskkött 86 procent.•Inhemskt ursprung i konsumtionen av

nötkött 82 procent.•Inhemskt ursprung i konsumtionen av

fjäderfäkött 85 procent.

•Dagligvaruhandeln är starkt koncentrerad, handeln domineras av S-gruppen och K-gruppen.

•Andelen för handelns egna varumärken i handelns totala försäljning ökade något under 2011. Deras andel varierade mellan 5 och 15 procent i de produktgrupper som Atria företräder.

•Köttbranschen är den största branschen inom livsmedelsindustrin. I Finland finns ca 300 kött- och charkföretag och slakterier, av vilka de 20 största står för över 90 procent av produktionens bruttovärde.

•De överlägset största aktörerna på marknaden är Atria Finland Ab och HK Ruokatalo Oy.

•Atria Finland är den största aktören inom slakteribranschen i Finland; marknadsandelen är över 40 procent i hantering av fläskkött.

•Andra betydande, medelstora leverantörer är de privatägda Saarioinen Oy, Oy Snellman Ab och Pouttu Oy.

1) Total efterfrågan på kött- och charkprodukter

2) Snittpriset på kött och köttprodukter i konsumentledet

3) Total marknad för matprodukter som Atria företräder

sveRige / dAnmARk •Marknadens volymtillväxt1) 2 procent •Värdetillväxt2) ca 2 procent •Marknadens storlek3) ca 2,8 md euro •Matens andel av det totala konsumtionsvärdet per

capita 11 procent •Sverige är nettoimportör av kött, av nötkött

importeras nästan 50 procent, av fläskkött över 25 procent och av fjäderfä över 40 procent.

•Danmark är internationellt sett betydande nettoexportör av kött; mest exporteras fläskkött

•Dagligvaruhandeln är mycket koncentrerad i Sverige; den överlägset största aktören är ICA. Andra stora aktörer är Coop och Axfood.

•I Danmark domineras dagligvaruhandeln av Danske Supermarked, Coop och SuperGros.

•Handelns egna märken står för 19 procent av den totala försäljningen i Sverige och för 21 procent i Danmark. Tillväxten för handelns egna märken blev negativ.

•Små företag med mindre än 50 miljoner euro i omsättning per år kontrollerar ungefär hälften av den svenska kött- och charkmarknaden.

•Marknadens största aktör är Scan AB, som ägs av HKScan, näst störst är Atria Scandinavia.

•Atrias och HKScans företagsförvärv är de största förvärven inom branschen i Sverige.

•I Danmark domineras kött- och charkmarknaden av Danish Crown, det största företaget inom köttbranschen i Europa och ett av världens största köttexportföretag.

1) Dagligvaruhandeln2) Total tillväxt inom dagligvaruhandeln i

produktgrupper som Atria företräder 3) Total marknad för matprodukter som

Atria företräder

RysslAnd s:t petersburg •Värdetillväxt1)

ca 7 procent •Marknadens storlek2)

cirka 0,5 md euro

moskva•Värdetillväxt1)

ca 8 procent•Marknadens storlek2)

cirka 1,5 md euro

•Den moderna dagligvaruhandelns andel av den ryska marknaden växer snabbt, även om den traditionella torg- och saluhallsförsäljningen ännu dominerar som distributionskanal med en andel på över 50 procent. Stormarknadernas andel är den som ökar kraftigast.

•Dagligvaruhandeln är mycket fragmenterad, men kedjebildningen utvecklas starkt.

•De tre största dagligvarukedjorna har sammanlagt ca 5 procent av den ryska matmarknaden. De största kedjorna är Magnit, X5 och Kopeika.

•Konsolideringen av Rysslands kött- och charkindustri har bara börjat och det finns få internationella aktörer. Atria är den största utländska aktören i Ryssland.

•Den kraftiga priskonkurrensen under åren 2009–2011 medförde allvarliga ekonomiska utmaningar för en del branschaktörer, men eliminerade inte den påtagliga överkapaciteten inom branschen.



•Matens andel av medborgarnas konsumtionsutgifter i Ryssland 30 procent.

•Ryssland är den mest betydande nettoimportören av kött; landets egen köttproduktion kan inte tillgodose den växande efterfrågan vare sig i volym eller i kvalitet.

estlAnd •Värdetillväxt1) ca 5 procent •Marknadens storlek2) ca 200 mn euro •Matens andel av det totala konsumtionsvärdet

per capita ca 25 procent •Den ökade efterfrågan kan i huvudsak tillgodoses

genom inhemsk köttproduktion, Estland importerar dock en viss mängd fläskkött.

•Estlands dagligvaruhandel har moderniserats snabbt och blivit mer kedjebaserad efter landets EU-medlemskap.

•De nordiska detaljhandelskedjorna har en stark ställning i landet. De största kedjorna är Rimi Baltic, som ägs av ICA, och Prisma, som ägs av S-gruppen. Av de lokala aktörerna hör ETK, Selver och Maxima till de viktigaste.

•Estlands största kött- och charkföretag är HKScan-ägda Rakvere Lihakombinaat. Atria är den näst största aktören i landet.

•Antalet kött- och charkföretag i Estland har minskat något och mindre företag, ofta lokala, fokuserar mer på effektivisering av verksamheten än på expansion.



15


Atria Finlands omsättning vände svagt uppåt efter en nedgång under två år. Omsättningen ökade med 3,4 procent till 793,7 miljoner euro. Försäljningsvo-lymen till dagligvaruhandeln var nästan oförändrad. Atria Food Service -försälj-ningen ökade något. I början av året stod exporten för en större andel av omsätt-ningen än året innan, men den minskade mot slutet av året.

Lönsamheten försämrades betydligt ända till hösten. På årsbasis minskade rörelsevinsten med 37,1 procent till 19,3 miljoner euro. Det utgör 2,4 procent av omsättningen, medan rörelsevinstprocenten under jämförelsåret var 4,0. Den största orsaken till den dåliga lönsamheten var de fortsatt höga råvarupriserna, som inte helt kunde föras över på produkternas försäljningspriser. Food Service -försäljningen hade en positiv lönsamhetsutveckling, men resultatet för exporten drogs ned av den låga prisnivån.

Lönsamheten förbättrades mot slutet av året. Sista kvartalet uppgick rörelse-vinsten till 7,1 miljoner euro, vilket låg i närheten av siffran för föregående år (7,8 miljoner euro). Lönsamhetsutvecklingen vände uppåt i takt med att läget på den europeiska köttmarknaden klarnade. Köttpriserna gick upp betydligt och de höga lagernivåerna kunde minskas till normal nivå. Dessutom förbättrades lönsamheten påtagligt genom Atria Finlands egna åtgärder: kostnadsdisciplin och kostnadsbespa-ringar från genomförda effektiviseringsprogram.

Atria Finlands omsättning ökade något, men höga råvarukostnader och låga försäljningspriser försva-gade lönsamheten på ett avgörande sätt ända till hösten, då läget på köttmarknaden klarnade och försälj-ningspriserna började stiga.

tillväxt Och lÖnsAmhet

AtrIA FInLAnd

07 08 09 10 11

60

50

40

30

20

10

0

6

5

4

3

2

1

0

Rörelsevinst

MEUR %

Rörelsevinst %

%

07 08 09 10 11

100,099,599,098,598,097,597,096,596,0

leveranssäkerhet

1 000

800

600

400

200

0

Omsättning

07 08 09 10 11

MEUR

07 08 09 10 11

Fjäderfä

Nöt

Svin

250

200

150

100

50

0

köttkvantiter som Atria hanterar

87 849083 95

424336

45

363234

30

mn kg

35

36

”Atria stärkte förtroendet för finländsk köttproduktion med en omfattande företagsimagekampanj.”

16


efterfrågan och priserna på matpro-dukter stärktes både i dagligvaru-handeln och inom Food service -sektorn. trenden fortsatte i början av 2012.

Atria Finland lyckades behålla sin marknadsposition trots lågprisim-porten och priskonkurrensen.

Atria Finland beslutade att koncent-rera nötslakten till kauhajoki och började effektivisera verksamheten på anläggningarna i nurmo. de årliga kostnadsbesparingarna upps-kattas till 10 miljoner euro, varav ungefär 4 miljoner euro får effekt under 2012.

Livsmedelsförsäljningen i dagligvaruhandeln återhämtade sig mycket jämfört med året innan: den totala försäljningen ökade med 6,9 procent. För stormarknadernas del ökade försäljningen med 8 procent.1) Även Food Service -försäljningen ökade betydligt, cirka 7 procent, med turist- och restaurangbranschen som främsta driv-kraft.

För de produktgrupper som Atria företräder i dagligvaruhandeln blev tillväxten klart mindre. Försäljningen ökade med 3 procent i värde. I kilo minskade försälj-ningen med 2,3 procent.2)

1) Källa: Dagligvaruhandeln PTY, 20122) Källa: Atria Finland, 2012

Atrias totala marknadsandel av dagligvaruhandeln var fortsatt stark, enligt bolagets egen bedömning ca 25 procent mätt i värde. Atria ville bevara lönsamheten och avstod från den kraftigaste priskonkurrensen.

Försäljningen i Food Service -kategorierna utvecklades väl och Atria stärktes sin marknadsposition betydligt. Enligt bolagets egen bedömning ökade marknadsan-delen till cirka en tredjedel av marknadens totala värde.

I marknadsföringen fokuserade Atria på sina egna varumärken. Förutom en stor imagekampanj gjordes konsekventa investeringar i marknadsföring av nya pro-dukter och produktserier. De största satsningarna inriktades på den nya produktse-rien Atria Bravuuri, där framgångarna har fortsatt under 2012 i fråga om såväl för-säljning som marknadsandelar.

Imagereklam tar ställning: sidan 32

Genom Atrias beslut att koncentrera nötslakten och nötstyckningen till Kauhajoki förbättras konkurrenskraften och lönsamheten i Atrias nötkedja betydligt. De nuvarande slakterierna i Kauhajoki och Kuopio har dålig lönsamhet och kostnads-effektivitet, kostnaden per kilogram slaktad nöt är för stor. Tack vare det nya slakte-riet förbättras Atrias förmåga att möta priskonkurrensen även mot importerat kött.

Verksamheten på Nurmoanläggningarna effektiviserades utifrån de krav som marknadssituationen ställer. Effektiviseringsprogrammet ger kostnadsbesparingar på uppskattningsvis fyra miljoner euro per år. Genom att kostnadsstrukturen bantas säkras i synnerhet produkternas konkurrenskraft, som även framöver är ett centralt element i Atrias konkurrenskraft och lönsamhet.

kauhajoki investeringen: sidan 20

mARknAdeR

mARknAdsfÖRing Och mARknAdspOsitiOn

fÖRBättRing Av lÖnsAmheten

segm

entÖ

veRsik

t

”Bolaget fattade betydande investeringsbeslut i syfte att förbättra nötkedjans lönsamhet och konkurrenskraft.”

17


tillväxtsäkRAnde investeRingAR

pRimäRpROduktiOn Och kÖttmARknAdeR

AtrIA FInLAnd

Atria Finland fattade viktiga investe-ringsbeslut för effektivare produk-tionsprocesser och ökad kapacitet. Investeringarnas totala värde är 32 miljoner euro.

Lönsamhetskrisen i köttproduktionen ledde till att Atrias hanteringsvolym för fläskkött minskade. volymen för nöt- och fjäderfäkött var oförändrad, och för dessa köttprodukter är marknadsutsikterna positiva även på längre sikt.

Investeringen i nötslakteriet i Kauhajoki är värd 26 miljoner euro. När slakteriet blir färdigt 2013 ökar slaktkapaciteten från nuvarande 26 miljoner kg till ca 40 miljoner kg.

Atria möter den växande efterfrågan på kycklingkött genom att investera sex miljoner euro i utbyggnad av kläckeriet i Seinäjoki och ny teknik på anläggningen. EU:s nya marknadsföringsstandard, som infördes 2010, har lett till en betydande ökning av efterfrågan på färskt kycklingkött och skapat nya logistiska utmaningar för hela leveranskedjan, särskilt under säsongstid.

Till Atrias konkurrensförmåga i kycklingproduktionen bidrar också det beslut som andelslaget Itikka osuuskunta och kycklinguppfödarna fattade i början av 2012 om att bygga en ny anläggning för produktion av fjäderfäfoder i Ilmajoki. Den nya foderfabriken innebär nästan en fördubbling av produktionskapaciteten för A-Foder till totalt 240 miljoner kg 2013. Investeringen är värd ca 14 miljoner euro.

Trots att priserna på fläskkött gick upp betydligt när läget på den internationella köttmarknaden stabiliserades i slutet av året har lönsamhetskrisen inte blivit löst på lång sikt. Priserna på spannmål och foder, som är centrala råvaror för köttproduk-tionen, fortsatte att öka kraftigt.

Lönsamhetskrisen i produktion av fläskkött har lett till fallande produktion, vilket även syntes i Atrias minskade inköpsvolym. Den fallande trenden fortsatte nu för fjärde året i rad.

För nötkött är marknadsläget stabilt. I Finland ökade den totala konsumtionen 1,0 procent och produktionen 1,0 procent. Atria har satsat mycket på produktut-veckling och marknadsföring av filé- och biffprodukter, där de positiva resultaten framför allt syns som ökad tillväxt och lönsamhet i Food Service -försäljningen.

Konsumtionen av fjäderfäkött ökar stadigt. Under 2011 var ökningen 1,0 pro-cent och prognosen för 2012 är 3,0 procent. När Atrias investeringar i produk-tionen av kycklingkött har genomförts finns det goda förutsättningar för att Atria kan växa mer än marknaden i detta segment.

kauhajoki investeringen: sidan 20

18


vilka åtgärder vidtar ni för att förbättra lönsamheten 2012? Vi fokuserar särskilt på de industriella funktionernas kostnadseffektivitet. 2011 startades ett lönsamhetsprogram på Nurmoanläggningen och det ökar vår kostnadseffektivitet betydligt. Ett annat exempel på ökad kostnadseffektivitet är det nya slakteri som vi bygger i Kauhajoki. Investeringar som ökar effektiviteten har också gjorts i produktionen av fjäderfäkött.

Och hur kan Atria sätta fart på sin tillväxt? Det främsta sättet att öka omsättningen är att öka och fördjupa samarbetet med kunderna. Vi satsar även mycket på marknadsföring och försäljning och aktiverar en transparent konsumentkommunikation.

vilken unik konkurrensfördel – åtgärd, produkt eller innovation – gör att Atria klart skiljer sig från konkurrenterna 2012? Som marknadsledande aktör skiljer vi oss på många sätt, inte minst genom att vara vägvisare inom branschen. Ett exempel på detta är begreppet simplicity, som handlar om enkel och okonstlad mat. Förutom näringsfrågorna innebär okonstlad mat bland annat lättbegripliga förpackningsmärkningar och lättöppnade förpackningar. Dessutom är den 100-procentiga satsningen på finländsk köttråvara något som skiljer varumärket Atria från de flesta av konkurrenterna. Också verksamhetens och produkternas transparens och vårt ansvarstagande överlag har stor betydelse.

lÖnsAmhet & tillväxt 2012

mika Ala-fossidirektör för affärsområdet

Atria finland

segm

entÖ

veRsik

t

AtRiAs hAndpRint

genOmfÖRAnde Av stRAtegin

Atria Finlands strategiska fokusområden är att 1) stärka varumärket Atria, 2) stärka de nuvarande produkternas konkurrenskraft samt 3) förbättra lönsamheten.

Inom ansvarsprogrammet Atrias handprint betonade affärsområdet projekt kring djurens välbefinnande, produktsäkerhet, nutrition och fram-för allt personalens arbetshälsa och arbetsmotivation.

1) Atria satsade betydligt mer på forskning, produktutveckling och marknadsföring av varumärket.

2) Man stärkte produkternas konkurrenskraft bl.a. genom att sörja för produktio-nens kostnadseffektivitet och leveranssäkerheten, särskilt under säsongstid.

3) Förutom effektiviseringsprogram och tillväxtinvesteringar fokuserade Atria på välbalanserad kategoristyrning, särskilt ur ett lönsamhetsperspektiv.

Produktutveckling och marknadsföring: sidan 32viktigaste marknadsföringskampanjer: sidan 33

Atria fortsatte det treåriga projektet Varhainen välittäminen (tidigt ingripande), som började 2009. Projektet ska förbättra arbets- och funktionsförmågan individu-ellt och på hela arbetsplatsen, minska frånvaro som beror på sjukdom och olycksfall samt förebygga förtida pensionering. Atria gjorde dessutom en betydande investe-ring i företagshälsovården genom att bygga en modern företagshälsovårdscentral på fabriksområdet i Nurmo. Investeringen uppgår till drygt 1 miljon euro.

Företagsansvar: sidan 34

19


köttmarknaden i finland 2011 2012 (prognos)

total produktion +1 % 387 mn kg

-1 % 385 mn kg

total konsumtion +3 % 400 mn kg

+1,6 % 406 mn kg

fläskköttProduktion -1 %

202 mn kg-4 % 193 mn kg

Konsumtion +5 % 196 mn kg

+1 % 197 mn kg

nötköttProduktion +1 %

83 mn kg+-0 % 83 mn kg


+1 % 100 mn kg

fjäderfäköttProduktion +5 %

102 mn kg+6 % 107 mn kg


+3 % 102 mn kg

mn kg450400350300250200150100

500

total produktion och konsumtion

07 08 09 10 11 12e

ProduktionKonsumtion

%30

25

20

15

10

5

0

köttimportens andel av konsumtionen

Import totalt

nötkött Fläsk-kött

Fjäder-fäkött

20102011

konsumtionsstrukturen för köttprodukter

Matkorv (bl a. wienerkorv, falukorv och grillkorv), 56 %

Påläggskorv, 14 %

Helköttprodukter (inkl. exklusiva pålägg), 25 %

Hållbara korvar, 5 %

1990 2000 2010 2016

80

70

60

50

40

30

20

10

0

köttkonsumtion per capita i finland 1990-2016

Kött totaltFläskköttNötköttFjäderfäkött

Prognos

kg/person

Atria investerar ca 26 miljoner euro i utbyggnad och modernise-ring av nötslakten och köttstyckningen i Kauhajoki. Slakteriet blir ett av de största i Europa och innebär en betydande ökning av pro-duktiviteten i Atrias kötthantering.

•blir färdig i början av 2013•ökar Kauhajokis slaktkapacitet från 26 miljoner kg till

ca 40 miljoner kg per år•ger möjlighet att hantera större djur än förut•lokalerna, processtekniken och arbetsmomenten optimeras

med tanke på djurens välbefinnande, produktionshygien, effektiv produktion och säker arbetsmiljö

•huvudleverantör av slaktutrustningen är världens ledande systemleverantör MPS Red Meat Slaughtering, huvudentre- prenör för byggprojektet är Lemminkäinen Fo

to: A

rkki

teht

itoim

isto

Lia

rk O

y

Atrias nötslakt når europeisk toppnivå

AtrIA FInLAnd

20


segm

entÖ

veRsik

t

Källor: Köttmarknaden i Finland, Suomen Gallup Elintarviketieto, 2012 Tabell över konsumenternas urvals-kriterier: TNS Gallup, 2011

prisindex: fläskkött (Index: 2005=100)

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Foderblandningar för svinProducentpris för köttsvinProducentpris på foderkorn

200

180

160

140

120

100

80

60

2007 2008 2009 2010 2011 2012

240

220

200

180

160

140

120

100

80

60

prisindex: nöttkött (Index: 2005=100)

Foderblandningar för nötkreatur exklusive kalvProducentpris på foderkornProducentpris för nötköttProducentpris på raps och rybs

2007 2008 2009 2010 2011 2012

200

180

160

140

120

100

80

60

prisindex: fjäderfäkött (Index: 2005=100)

Foderblandningar för fjäderfäProducentpris för kycklingProducentpris på foderkorn

2006 2007 2008 2009 2010 2011

115

110

105

100

95

90

85

80

75

70

65

konsumentprisutvecklingen (Index 2010=100)

Livsmedel och alkoholfri dryckerKöttNötköttFläskköttTotalindex

10 20 30 40 50 60 70

PrisvärdUtsökt smakNäringsriktig

DelikatPassar hela familjen

FörmånligLämplig förpacknings-/portionsstorlek

HälsofrämjandeInga tillsatser

Närproducerad/-tillverkadEnkel användning

LättillgängligGår snabbt att laga/ätaMiljövänligt produceradEkologiskt producerad

BilligEtiskt producerad

SjukdomsförebyggandeFrån en viss tillverkare

Individuell

centrala faktorer för konsumenternas val av livsmedel

segm

entÖ

veRsik

t

21


Atria Scandinavias omsättning minskade med 4,3 procent till 374,9 miljoner euro. I lokal valuta sjönk omsättningen med 8,4 procent. Huvudorsaken till att omsätt-ningen minskade var att tillverkningen av konsumentförpackat kött, som gick med förlust, lades ned under föregående år. Verksamheten omsatte ca 45 miljoner euro.

Rörelsevinsten låg kvar på samma nivå: 13,8 miljoner euro, vilket är 3,7 procent av omsättningen. Jämförelseårets rörelsevinst på 13,9 miljoner euro inkluderar två miljoner euro i kostnader av engångskaraktär. Lönsamheten försämrades särskilt på grund av de höjda råvarukostnaderna mot slutet av året och skarpare priskonkurrens. Atria Scandinavia kunde ändå säkra sin konkurrenskraft genom de initierade effektiviseringsprogrammen, vilka bidrog till en bantad kostnadsstruktur och bättre effektivitet.

AtrIA sCAndInAvIA

lÖnsAmhet Och tillväxt

07 08 09 10 11

500

400

300

200

100

0

Omsättning

MEUR

07 08 09 10 11

60

50

40

30

20

10

0

6

5

4

3

2

1

0

Rörelsevinst

MEUR %

Rörelsevinst %

mARknAd

den totala volymen för matprodukter i den svenska dagligvaruhandeln minskade något.

Under början av året bromsades den starka ekonomiska uppgången i Sverige. Det medförde att totalvolymen för matprodukter i dagligvaruhandeln sjönk en aning mot slutet av året. Den för Atria centrala marknaden för smörgåspålägg och mat-korv följde den sjunkande trenden. Däremot ökade volymen för Food Service -produkter en aning. I Danmark vände påläggsmarknaden uppåt i och med den ekonomiska återhämtningen i landet.

Enligt prognoserna för 2012 mattas tillväxten i samhällsekonomin av i Sverige och hamnar under en procent, konsumtionen minskar något och då minskar även marknadsvolymen för matprodukter. I Danmark bedöms konsumtionen öka.*)

*) Källa: Nordea samt finansdepartementen i Sverige och Danmark, 2011.

Atria scandinavias omsättning mins-kade som väntat under 2011 i och med nedläggningen av verksamheter. Lönsamheten låg kvar på samma nivå som året innan.

”Atria stärkte marknadspositionen för sina märkesprodukter, i synnerhet varumärket Lönneberga.”

22


I marknadsföringen fokuserade Atria Scandinavia strategienligt på sina starka varu-märken och på produkter med högre förädlingsgrad. Bolaget gjorde betydande investeringar i snabbmatskonceptet Sibylla och varumärket Lönneberga. Antalet Lönnebergaprodukter nästan fördubblades till totalt 30, vilket stärkte varumärkets marknadsposition i de viktiga påläggskategorierna. På den växande påläggsmark-naden i Danmark kunde Atria befästa andraplatsen för sitt varumärke 3-Stjernet.

I den skarpare priskonkurrensen inom segmentet matkorv förlorade Atria marknadsandelar efter att produktkategorier med dålig lönsamhet slopats.

Atria fortsatte investeringarna i konceptverksamheten med sikte på tillväxt och internationalisering. Atria Delis viktigaste tillväxtområde vid sidan av Sverige var Finland, där försäljningen ökade med 20 procent. När det gäller Sibyllakonceptet fokuserade satsningen på Östeuropa, främst Ryssland och Polen. I början av 2012 fanns ca 495 Sibyllakök i Ryssland och ca 750 i Polen.

Första halvåret 2011 flyttade Atria tillverkningen av blodpudding från fabriken i Saltsjö-Boo utanför Stockholm till Tranåsfabriken. Flytten skapar betydande syner-gier till förmån för varumärket GEA’S, som har en marknadsandel på 80 procent bland blodpuddingsprodukter.

I början av 2012 beslutade Atria att stänga fabriken i Halmstad och förlägga skivning och tillverkning av skinkprodukter till en produktionsanläggning, i Malmö, i stället för två.

www.atriagroup.com/en/media/pages/companyreleases

För att stärka ställningen som ledande aktör i fråga om blodpuddings- och leverpas-tejprodukter investerar Atria över två miljoner euro i ny teknik och nya system på Tranåsfabriken.

Då Atria koncentrerar skivning och tillverkning av skinkprodukter till anläggningen i Malmö ökar bolaget sin konkurrenskraft betydligt tack vare effektivare produktion och logistik. Det preliminära investeringsbehovet i fråga om lokaler, utrustning och system ligger strax under fem miljoner euro.

Atria scandinavia lyckades stärka marknadspositionen för sina strategiskt viktigaste kategorier och slopade flera produkter som hade dålig lönsamhet.


Atria scandinavias effektiviserade verksamheten genom omstrukture-ring av produktionen. de effektivise-ringsprogram som avslutades 2011 och i början av 2012 ger cirka 2,5 miljoner euro i årliga kostnadsbespa-ringar.



Atria scandinavia investerar ca 7 miljoner euro i effektivare tillverk-ningsprocesser och kapacitetsök-ning.

segm

entÖ

veRsik

t

”Bolaget bantade sin kostnadsstruktur genom omstrukturering av produktionen.”

23


AtrIA sCAndInAvIA

Stor internationell efterfrågan på fläskkött och låg fryslagernivå höll priserna uppe. Under första halvåret 2012 väntas ingen avgörande förändring i situationen. I den svenska fläskköttproduktionen är självförsörjningsgraden ca 75 procent och andelen väntas sjunka ytterligare. Också priset på nötkött steg med efterfrågan, men utbudet var jämnare än för fläskkött. Av den köttråvara som Atria Scandinavia använder är en betydande del importerat kött.

I Sverige genomförs kampanjer kring märket Svenskt kött för produkter som innehåller 100 procent inhemskt kött. På Lönnebergaprodukterna har det funnits sedan slutet av 2011.

www.lonnebergaskinka.sewww.svenskkott.se

Atria Scandinavias viktigaste strategiska fokusområden är 1) Förbättra produktkategoriernas konkurrenskraft, framför allt genom

produktutveckling, produktnyheter och marknadsföring. De största satsningarna görs på varumärkena Lönneberga, Sibylla och Lithells.

2) Betydande internationell tillväxt för Sibyllakonceptet. Bolaget främjade målet genom bl.a. produktutvecklingsprojekt som ger möjlighet att leverera kylda produkter vid sidan av de frysta.

3) Effektivare produktionsstruktur. Atria fortsatte effektiviseringsprogrammen för produktion och logistik, vilket bidrog till att förbättra kostnadseffektiviteten och banta kostnadsstrukturen.

Bland de svenska konsumenttrenderna stärktes den närproducerade matens roll och till trenden hör en aktiv debatt om köttets ursprung. Atria satsade på temat genom spårbarhetsprojektet Utvalda Gårdar.


AtRiAs hAndpRint

kÖttmARknAden


höga priser på köttråvara och minskad produktion av svenskt fläskkött ska-pade utmaningar för Atria scandinavia och dessa kvarstår 2012.

Atria scandinavias strategiska mål är att vara etta eller stark tvåa inom smörgåsmat, korv och delikatesser i dagligvaruhandeln och foodservice på våra marknader i skandinavien genom starka varumärken, innovati-on och framgångsrik försäljning.

Inom ansvarsprogrammet Atrias hand-print fokuserade affärsområdet på pro-jekt kring nutrition och köttets ursprung.

24


tomas Backdirektör för affärsområdet

Atria scandinavia

vilka åtgärder vidtar ni för att förbättra lönsamheten 2012? Atria Scandinavia står inför ett år med utmaningar på grund av svag volymutveckling och förändringar i råvarupriserna. Vårt främsta mål är att stärka de centrala produktkategoriernas ställning på marknaden och behålla lönsamheten genom effektiviseringsåtgärder.

Och hur kan Atria sätta fart på sin tillväxt? Vi försöker öka omsättningen genom satsningar på de viktigaste produktkategorierna och varumärkena. Ambitionen är att

effektivisera försäljningsarbetet för att öka vår marknadsandel på en marknad som troligtvis inte växer under 2012.

vilken unik konkurrensfördel – åtgärd, produkt eller innovation – gör att Atria klart skiljer sig från konkurrenterna 2012? Atria Scandinavia har flera mycket bra produkter och starka varumärken. Genom effektiva satsningar på försäljning av dessa produkter och på varumärkenas synlighet kommer vi att skilja oss från andra och nå våra mål för 2012.


segm

entÖ

veRsik

t

produktkategorimarknadens storlek

(mn euro)Atrias

marknadsandel1)Atrias

marknadspositionPålägg Sverige 474 16,5 % 2Pålägg Danmark 369 12,9 % 2Korv Sverige 375 12,3 % 2Mogna hårdostar 134 15,7 % 4

marknadsandelarMarknadsandelar för Atria Scandinavias centrala produktkategorier

Källa: AC Nielsen, 20111) Andel för Atrias egna varumärken

försäljningskanal

produktkategori

kategorins omsättning (mn euro)

daglig-varuhandel

sverige

Atria

foodserviceAtria

concept

daglig-varuhandel danmark

Pålägg > 100 67 % 3 % 30 %Korv 50-100 70 % 10 % 20 %Delikatessprodukter 50-100 93 % 7 %Köttfärs 30-50 10 % 60 % 30 %Husmanskost 30-50 52 % 45 % 3 %Färdigmat < 30 80 % 20 %Annan mat 30-50 45 % 55 %

Omsättning/produktkategorier/försäljningskanalerAtria Scandinavias omsättning fördelad på produktkategorier och deras försäljningskanaler

Dagligvaruhandel Sverige ..........61 %

Atria Foodservice ........................17 %

Atria Concept ..............................11 %

Dagligvaruhandel Danmark .......11 %

Omsättning/ försäljningskanalerAtria Scandinavias omsättning fördelad på försäljningskanaler

25


mARknAd

efterfrågan på köttprodukter ökade knappast alls trots återhämtningen i den ryska ekonomin. Försäljningspri-serna var pressade och det fanns stor priskonkurrens.

Atria Rysslands omsättning sjönk med 4,9 procent till 123 miljoner euro. I lokal valuta minskade omsättningen med 2,9 procent. Omsättningen vände nedåt framför allt eftersom försäljningsvolymen i Moskvaområdet minskade när bolaget slopade olönsamma produkter. I S:t Petersburgsområdet var försäljningsutveck-lingen god och tillväxten planenlig.

Lönsamheten på årsbasis var dålig. Rörelseförlusten på 18,9 miljoner euro låg operativt på samma nivå som året innan (-27,9 miljoner euro), eftersom där ingick kostnader av engångskaraktär på 9,5 miljoner euro. Den treåriga förlusttrenden kunde ändå vändas under året. För första halvåret blev förlusten 11,1 miljoner euro, men för andra halvåret minskade den till 7,8 miljoner euro. Försäljningspri-serna ökade och Atrias kostnadseffektivitet förbättrades.

Det har funnits fyra grundläggande orsaker till Atria Rysslands negativa resul-tatutveckling: svag efterfrågan, låga försäljningspriser, höga råvarukostnader och Moskvaverksamhetens osunda kostnadsstruktur. Bortsett från osäkerheten kring råvarukostnaderna är förutsättningarna för resultatförbättringar 2012 bättre än tidigare år.

5

0

-5

-10

-20

-30 07 08 09 10 11

10

5

0

-5

-10

-20

Rörelsevinst

MEUR %

07 08 09 10 11

150

125

100

75

50

25

0

Omsättning

MEUR

AtrIA ryssLAnd


Atria rysslands omsättning minska-de något på grund av att försäljnin-gen minskade i moskvaområdet och att rubeln försvagades. Lönsamheten var alltjämt dålig, även om rörelse-förlusten började minska klart mot slutet av året.

Rörelsevinst %

Ryska ekonomin återhämtade sig stadigt, även om tillväxten ännu inte kom i när-heten av nivån före finanskrisen. Tillväxtprognosen för 2012 är ca fyra procent, men innehåller flera osäkerhetsfaktorer.1)

Kött- och köttproduktmarknaden återhämtade sig sakta från föregående års nedgång i efterfrågan på ungefär 10 procent. Marknaden, särskilt i Moskvaom-rådet, karakteriserades av fortsatt låga snittpriser och skarp konkurrens, som gjorde det svårt att föra över de höjda råvarukostnaderna på försäljningspriserna. De låga försäljningspriserna berodde delvis på branschens överkapacitet, som minskade föga trots lönsamhetsproblemen.

1) Källa: Finlands Bank, BOFIT, 2011

”Atria stärkte marknadspositionen för varumärket Pit-Product i S:t Petersburg och investerade i varumärket Sibyllas expansion.”

26



Atria ryssland behöll sin starka marknadsposition i s:t Peters-burgsområdet, men backade i moskva. Bolaget inledde en omstruk-turering av hela produktsortimentet för varumärket Campomos.

Atria Ryssland är den klara marknadsledaren inom sina produktkategorier i S:t Petersburgsområdet med en andel på cirka 20 procent.1) I det tuffare konkurrens-läget lyckades Atria till och med stärka varumärket Pit-Products position – inte minst genom produkter av en helt ny typ på den lokala marknaden. Bland dessa fanns t.ex. färdiga köttfärsprodukter.

Atria gick tillbaka i Moskvaområdet. Marknadsandelen låg kring två procent i bolagets produktkategorier.1) För att stärka sin position inledde Atria en genom-gripande omstrukturering av varumärket CampoMos. Man inledde omstrukture-ringen med att slopa olönsamma kategorier och produkter. Under 2012 minskar antalet produkter från ungefär 200 till ungefär 75. Åtgärden förbättrar definitivt fokuseringen av marknadsförings- och försäljningssatsningarna. Samtidigt inves-terar bolaget i utvecklingen av nya produkter. Dessutom omorganiseras försälj-ningskanalerna. Vid sidan av den moderna kedjebaserade dagligvaruhandeln satsar bolaget på lokala butiker, som utgör den överlägset största distributionskanalen i Moskva. Inom Horeca-sektorn och i försäljningen av Sibyllakonceptet påverkar omorganisationen förutom Moskva och S:t Petersburg också Atrias övriga mark-nadsområden i Ryssland.

1) Atrias egen bedömning.

marknadsföringskampanjer i ryssland: sidan 33

Atria Rysslands åtgärder för att koncentrera tillverkningen av köttprodukter till Gorelovofabriken i S:t Petersburg har ökat kostnadseffektiviteten samt bantat bola-gets fasta och rörliga kostnader påtagligt. Personalminskningen blir större än väntat och därför uppgår de årliga kostnadsbesparingarna till ca 7,5 miljoner euro. Bespa-ringarna får full effekt i början av 2013.

När produktionen av köttprodukter koncentrerades till den effektiva Gorelovo-fabriken förbättrades konkurrenskraften för Atrias produktkategorier betydligt. Priset har varit ett centralt argument vid förhandlingar, särskilt på köttprodukt-marknaden i Moskva.

Även om Atria strävar efter att förbättra lönsamheten genom att öka volymen i utvalda kategorier är ambitionen också att utveckla nya produktkategorier som avviker från det traditionella ryska utbudet. I dessa är konkurrensen fortfarande outvecklad och marginalerna större än för volymprodukter.


Programmet för att förändra Atria rysslands produktionsstruktur fortlöpte planenligt: merparten av produktionen av förädlade köttpro-dukter koncentrerades till Gorelovo-fabriken i s:t Petersburg. de årliga kostnadsbesparingarna är ca 7,5 miljoner euro.

segm

entÖ

veRsik

t

”Bolaget förbättrade sin lönsamhet och konkurrenskraft genom koncentration av verksamheter.”

27


Genom att tillverkningen av köttprodukter vid fabrikerna i Moskva och Sinjavino i S:t Petersburg flyttades till Gorelovofabriken kan Atria dra nytta av dess effektiva västerländska processteknik. Det ökar produktiviteten i Atrias hela produktions-struktur. Fabriken togs i drift 2010 och är integrerad med en modern logistikcen-tral, som effektiviserar order- och leveransprocesserna särskilt i S:t Petersburgsom-rådet.

Efter att tillverkningen av köttprodukter flyttades finns pizzatillverkningen och en logistikcentral kvar i Moskva. Sinjavinofabriken i S:t Petersburg tillverkar hållbar korv såsom medvurst, som är mycket efterfrågad i Ryssland. Atria har ökat produktionskapaciteten i segmentet utifrån positiva marknadsutsikter.

Atria Rysslands lönsamhet försämrades på grund av höga priser på importerat kött, särskilt i början av året. Den egna Campofarm-svingårdens kostnader ökade när foder blev dyrare i och med högre spannmålspriser. Gårdens kapacitet är ca 55 000 slaktsvin per år.

Konkurrenskraften för den fläskköttsråvara Atria Ryssland använder förbättras påtagligt i takt med att de delägda svingårdarnas produktionsvolym ökar. Atria äger 26 procent av bolaget OOO Dan Invest, som investerar ca 40 miljoner euro i två ryska svingårdar, Rask och DanKub. Deras årliga produktionsvolym ökar stegvis till ca 188 000 slaktsvin 2013. Genom investeringen säkrar Atria anskaffningen av lokalt producerat fläskkött.

1) Atria Rysslands mål är att rörelseresultatet blir positivt andra halvåret 2013. 2) Atria stärker konkurrensfördelarna som utgår från produktledarskapet bl.a.

genom en radikal omstrukturering av produktkategorierna.3) Atria strävar efter att öka försäljningen bl.a. genom att vid sidan av den moderna

dagligvaruhandeln satsa på kundrelationer med lokala butiker. 4) Sibyllakonceptet har blivit ett eget försäljningsområde med påtaglig förstärkning

av resurserna.5) Atria har förbättrat effektiviteten och produktiviteten i hela produktionsstruk-

turen genom ett stort förändringsprogram.

Inom ansvarsprogrammet Atrias Handprint fokuserade affärsområdet på personal-utvecklingsprogram. Atria Ryssland strävar efter att vara vägvisare även i ansvarsfrå-gorna. Bolaget ska utnyttja och lokalisera bästa praxis och projekt som finns i Atrias övriga affärsområden, främst Finland och Scandinavia.



AtRiAs hAndpRint

Atria rysslands viktigaste strate-giska fokusområde är 1) betydande förbättring av lönsamheten. Övriga tyngdpunktsområden är 2) att skapa konkurrensfördelar utifrån produkt-ledarskap, 3) att öka försäljningen, 4) tillväxt i sibyllaverksamheten och 5) större produktivitet.

pRimäRpROduktiOn

konkurrenskraften för Atria ryss-lands råvaruanskaffning förbättras definitivt när de delägda svingårdar-nas produktionsvolym stegvis ökar till ca 188 000 slaktsvin per år.

AtrIA ryssLAnd


till Atria rysslands tillväxtmål bidrar framför allt Gorelovofabrikens och logistikcentralens produktivitet och stora kapacitet. Atria har investerat över 70 miljoner euro i Gorelovo.

28


vilka åtgärder vidtar ni för att förbättra lönsamheten 2012?Vi har två huvudsakliga sätt att förbättra lönsamheten: att kontinuerligt effektivisera kostnadsstrukturen, dvs. strukturella åtgärder, och att öka den lönsamma omsättningen genom ett sunt produktsortiment och korrekt inriktade försäljnings- och marknadsföringsåtgärder.

Och hur kan Atria sätta fart på sin tillväxt?Satsning på ökad tillväxt genom nya försäljningsåtgärder.

Vårt främsta mål är att förbättra lönsamheten jämfört med 2011.

vilken unik konkurrensfördel – åtgärd, produkt eller innovation – gör att Atria klart skiljer sig från konkurrenterna 2012? På marknaden i S:t Petersburg skiljer vi oss genom att ha ett välbalanserat produktsortiment och det överlägset mest kända och prefererade varumärket. I Moskva sker differentieringen med intressanta och innovativa nyheter.

jarmo lindholmdirektör för affärsområdet

Atria Ryssland


Kokade produkter 34 %

Skinkprodukter 5 %

Delikatess produkter 20 %Snacks 1 %

Leverkorv & paté 2 %

Rökta produkter 28 %

Salami & medvurst 10 %

kÖttpROduktmARknAden i s:t peteRsBuRg

Marknader totalt ca 500 mill. euro

smörgåspåläggMarknader totalt ca 359 mill. euro

Kokade produkter 35 %

Frankfurters 74 %

Salami & medvurst 15 %Rökta produkter 22 %

Skinkprodukter 4 %

Delikatess produkter 21 %

Sardells 24 %

Leverkorv & paté 2 %

Grillkorv 7 %

kÖttpROduktmARknAden i mOskvA

Marknader totalt ca 1 500 mill. euro

smörgåspåläggMarknader totalt ca 1 140 mill. euro

matkorvMarknader totalt ca 360 mill. euro

produktkategorimarknadsandel i st petersburg

marknadsandel i moskva

Kokad korv 1 6 4

Salami & medvurst 1 6 7

Rökt korv 1 8 6

Frankfurters 1 6 2

Sardells 1 6 3

Leverkorv & paté 1 6 5

Skink delikatess produkter 1 10 9

Skink snacks 1 2 3

marknadsandelMarknadsandelar för Atria Rysslands centrala produktkategorier

Pit-Product -varumärkeCampoMos-varumärke

Källa: Business Analytica, 2010

Frankfurters 74 %Sardells 17 %

Grillkorv 9 %

matkorvMarknader totalt ca 150 mill. euro

segm

entÖ

veRsik

t

29


AtrIA BALtIkum


”Atria förnyade varumärket Maks & Moorits och gjorde en stor nylansering.Bolaget förbättrade sin lönsamhet genom omstrukturering av produktkategorierna.”

Atria Baltikums omsättning ökade med 0,7 procent till 35,2 miljoner euro. Lönsamheten förbättrades påtagligt. Rörelseförlusten minskade med över 40

procent till -2,2 miljoner euro. I siffran ingår kostnader av engångskaraktär totalt på 0,3 miljoner euro. Lönsamheten förbättrades framför allt på grund av bolagets långsiktiga åtgärder för att minska kostnaderna och öka produktiviteten. Dessutom främjades lönsamhetsutvecklingen av en bättre försäljningsstruktur. Å andra sidan försämrades resultatpotentialen av högre kostnader i primärproduktionen.


10

5

0

-5

-10

-15 07 08 09 10 11

1510

50

-5-10-20-30-40

Rörelsevinst

MEUR %

07 08 09 10 11

50

40

30

20

10

0

Omsättning

MEUR

Rörelsevinst %

Atria Baltikums omsättning låg på fjolårsnivå, lönsamheten förbättrades.

Atria Baltikum satsade mycket på att förnya sitt utbud. marknadsandelen var stabil.

mARknAd

matproduktmarknaden i estland ökade något i volym i och med den ekonomiska återhämtningen i landet.

Den återhämtning i Estlands ekonomi som började 2010 fortsatte med att brutto-nationalprodukten ökade med 7,5 procent. Tillväxten förutspås mattas av till 3,6 procent 2012.1) På den totala matproduktmarknaden var tillväxten mer måttlig. I de för Atria centrala kategorierna pålägg och korv ökade försäljningsvolymen med bara 1 procent och kilopriserna med cirka 6 procent. Den största prisökningen fanns i kategorin konsumentförpackat marinerat kött, 11 procent.2)

1) Källa: Nordea, 20112) Källa: AC Nielsen, 2011

Atria Baltikum genomförde en stor ompositionering av sina produktkategorier. Varumärket Maks & Moorits förnyades och ett nytt marknadsföringskoncept ska-pades för produktfamiljen. Nylanseringen av varumärket var exceptionellt stor om man ser till den inhemska branschen. Marknadsföringsåtgärderna fortsätter och vi tror att satsningarna syns som bättre tillväxt- och lönsamhetssiffror under 2012.

Atrias marknadsandel i Estland var stabil under hela året. Bolaget höll bl.a. sin marknadsledande position i kategorierna grillkorv och rökt korv trots fortsatt skarp priskonkurrens och slopandet av flera olönsamma produkter.

Atria Baltikums marknadsföring: sidan 33

30


segm

entÖ

veRsik

t


pRimäRpROduktiOn

Atrias kostnadseffektivitet i Estland har framför allt förbättrats genom koncentre-ringen av verksamheterna. Bolaget lade ner fabriken i Ahja 2010 och koncentrerade produktionen till fabrikerna i Valga och Vastse-Kuuste. Genom åtgärden bantades bolagets kostnadsstruktur med ca 1 miljon euro. Dessutom strävar Atria efter bättre lönsamhet genom kategoriorienterade åtgärder där marknadsföringen och försälj-ningen fokuseras på de mest lönsamma produkterna.

Högre foderkostnader ledde till att producentpriserna i produktionen av nöt- och fläskkött gick upp. Det försvagade också de egna svingårdarnas lönsamhet. Atria är Estlands näst största svinuppfödare med en volym på ca 67 000 slaktsvin per år. Merparten av den köttråvara som Atria använder kommer från de fem egna svin-gårdarna. Atria har gjort stora investeringar för att modernisera gårdarna.

1) Atria investerade mycket i ompositioneringen och nylanseringen av sitt strate-giska varumärke Maks & Moorits.

2) Vid sidan av att stärka de nuvarande kundrelationerna strävar Atria bland annat efter att öka sin andel av det utbud som finns i betjäningsdiskarna inom daglig-varuhandeln.

3) Efter koncentreringen av produktionen satsar Atria i synnerhet på styrning av produktionen och effektivare uppföljning.

Atria blev först med att lansera lättsaltade produkter utan E-tillsatser på den est-niska marknaden genom produktserien Jussi. Atria slutade använda natriumglu-tamat i produkter som säljs under varumärket Maks & Moorits.


Atria Baltikum förbättrade sin kost-nadseffektivitet genom att fortsätta omstruktureringen av produktionen och en lönsammare försäljnings-struktur.

högre foderkostnader försämrade den egna primärproduktionens lönsamhet.


AtRiAs hAndpRint

Atria Baltikums strategiska fokus-områden är att 1) stärka varumärkena och förnya produktutbudet, 2) intensi-fiera samarbetet med kunderna och 3) effektivisera verksamheten.

Inom ansvarsprogrammet Atrias handprint fokuserade affärsområdet på projekt kring nutrition.

vilka åtgärder vidtar ni för att förbättra lönsamheten 2012? De huvudsakliga sätten att förbättra lönsamheten är att öka för-säljningsvolymen och kostnadseffektiviteten i alla delar av pro-cessen.

Och hur kan Atria sätta fart på tillväxten – eller är det inte något primärt mål? Vi vill öka omsättningen, särskilt i de centrala produktkategorier-na smörgåspålägg, korv och konsumentförpackat kött. De vikti-gaste drivkrafterna för tillväxt är effektivare försäljningsverksam-

het, bättre samarbete med kunderna, förnyelsen av varumärket Maks & Moorits, som startade i slutet av 2011, och framgångsrika lanseringar av produktnyheter.

vilken unik konkurrensfördel – åtgärd, produkt eller innovation – gör att Atria klart skiljer sig från konkurrenterna 2012? Vi har undersökt kundernas och konsumenternas behov och pre-ferenser på ett ganska detaljerat sätt. Nu utnyttjar vi kunskapen maximalt. Det innebär en kraftig satsning på produktutveckling och marknadsföring som är mer kund- och konsumentorienterad.


Rauno väisänendirektör för affärsområdet

Atria Baltikum

segm

entÖ

veRsik

t

31


Atria fokuserar satsningarna på produktutveckling och marknads-föring så att de stärker koncernens varumärken i enlighet med model-len för produktledarskap. I Finland syntes satsningarna på varumärket Atria som en stor imagekampanj, i sverige gjordes den största satsningen på varumärket Lönne-berga och i estland på varumärket maks & moorits. I ryssland gjordes betydande omstruktureringar av varumärket Campomos.

Tilläggsinvesteringar som stärker Atrias egna varumärken

PrOduktutveCkLInG OCh mArknAdsFÖrInG

12

10

8

6

4

2

0

Andel av omsättningen, %

MEUR % av omsättningen1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0

Atrias forskning- och utvecklingsverksamhet

09 10 11

Atria Finland inledde 2011 en stor reklamkampanj, som var indelad i fem teman och som fortsatte våren 2012. Den berättade för finländska konsumenter varför det är bra att väl-ja inhemskt kött. Helsidesannonserna, som publicerades i totalt 26 dagstidningar och tid-skrifter, hade ett mycket stort uppmärksamhetsvärde. Mätningar visade att kampanjen stärkte konsumenternas förtroende för finländsk köttproduktion och för Atria avsevärt.

Imagereklamen tar ställning

1 2 3 4 5

Atrias modell för produktledarskap är en genuint konsumentorienterad affärs-modell, där utvecklingen av verksamheten och produktkategorierna styrs av kon-sumenternas behov, dagligvaruhandelns och de övriga kundernas behov. För att utveckla verksamheten och utbudet ännu mer kundcentrerat har Atria ökat sats-ningarna i forskning och produktutveckling. Koncernens forsknings- och utveck-lingsarbete fokuserar på undersökningar av konsumenternas beteende och mark-nadsdata. Dessutom medverkar Atria i tillämpad forskning inom produkt- och förpackningsteknik samt näringslära. I modellen för produktledarskap betonas även marknadsföring. Eftersom produktledarskap är en differentierande faktor för Atria, är innovativ och differentierande marknadskommunikation av särskilt stor betydelse.

Under 2011 lanserade Atria cirka 340 produktnyheter. Dessa inkluderar även nya förpackningar och nyheter relaterade till produktunderhåll. Produktnyheter spelar en central roll i modellen för produktledarskap. Ambitionen är att produkt-nyheternas andel av omsättningen och rörelsevinsten ska öka betydligt.

Läs mer om Atrias strategi för produktledarskap på sidan 8.du kan läsa mer om marknadsföringen i Atrias olika affärsområden och deras marknadsposition på segmentöversikter.

32


mA

Rk

nA

dsfÖ

Rin

ghuvudkampanjer: centrala mål: viktigaste medierna: centrala resultat:

Atria finland Imagereklam Läs mer på sidan intill

Få fler att känna igen och känna förtroende för Atria samt aktivera debatten om fördelarna med inhemsk köttproduktion

26 olika tidningar och tidskrifter Förtroendet för Atria och Atrias produkter ökade klart

Atria Bravuuri Göra den nya produktfamiljen känd liksom dess löfte: ”Äkta husmanskost enkelt och snabbt”.

Tv, tidningar, tidskrifter, butiks-exponering

Lyckad lansering av en ny typ av produkter som möter mattren-derna. Produkterna attraherar också en yngre målgrupp.

Atria Kulinaari Stärka en marknadsledande posi-tion och image som föregångare, konsumentorienterad utveckling av påläggsutbudet

Tv, tidningar, tidskrifter, butiks-exponering, webben.

Lansering av Premium-pålägg och marknadsutveckling. Lanse-ring av en helt ny typ av återvin-ningsbara förpackningar.

Atria scandinavia

Lönnebergas smörgåspålägg Öka marknadsandelen till 10 % (från 6,7 %), sälja mer och stärka varumärkeskapitalet

Grupplansering av 14 produkter, butiksexponering, kampanjer i handeln, tv

Försäljningen ökade 32 %, mark-nadsandelen ökade till 8,6 % på årsbasis och till 10 % sista kvar-talet. Den positiva uppfattningen av varumärket ökade klart (bästa kvalitet, prisvärd).

Atria Ryssland Pit-Products skivade produkter, matlagningsprodukter, halv-fabrikat

Öka försäljningen med 24 % Lotterier och kundpresenter, reklam på busshållplatser och i tunnelbanan, radioreklam, webb-annonser, produktwebbplatser och butiksmaterial

Försäljningen ökade med ca 28 %

Pit-Products halvrökta korvar Visa de halvrökta korvarnas fördelar för konsumenterna, öka försäljningen

Affischer i tunnelbanan och inomhusreklam

Försäljningen i kategorin ökade i snitt med 13 %

Stödprogram för marknads-föring av köttfärsprodukter

Öka försäljningen med 50 % Säljande förpackningar, medie-reklam, butiksreklam, tävlingar på webben

Försäljningen ökade med 42 %

Atria Baltikum Förnya varumärket för Jussi-produkterna. Produkterna flyt-tades under varumärket Maks & Moorits.

Uppdatera imagen enligt varu-märkesstrategin, öka försälj-ningen

Tv, butiksmaterial, butiks-tv, radio, PR

Bättre distributionsnät och lönsamhet, försäljningen ökade med 250 %

Nya förpackningar för sommar-produkter

Harmonisera produkternas utse-ende, förbättra synlighet och distribution

Tv, butiks-tv, radio Högre upp på branschens ran-kinglistor, viss försäljningsökning och positiv kundrespons

Nylansering av varumärket Maks & Moorits

Differentiering, öka igenkänning-en och förtroendet, skapa bild av hög kvalitet

Tv, butiks-tv, radio, butiks-mate-rial, presentkampanjer för konsumenter

Ökad igenkänning och positiv uppmärksamhet, men mindre försäljningsökning än väntat på kort sikt

Affärsområdenas viktigaste marknadsföringskampanjer 2011

”skenet bedrar””som veterinär tar jag hand om människor”

”lingon, en tillsats-ämnesbomb”

”varifrån kommer kycklingen?” ”född fri”

Budskap: Den finländska uppföd-ningen av biffdjur är av tradition hållbar, fodret i huvudsak inhemskt och djurens medicinering väl avvägd. Köttet bestrålas inte. Konsumenten ska kunna känna igen en säker inhemsk köttprodukt vid köptillfället.

Den finländska svinkedjan mellan gårdarna och produktionen är mycket professionell. Svingårdarna ger bl.a. större utrymme i syfte att förebygga svans-bitning. Djuren i Atrias produktion är friska, deras välmående främjas av över 200 veterinärer och myndighetspersoner. Transporttiderna är så korta som möjligt och körningarna planeras på djurens villkor.

I måttliga mängder är tillsatser en fördel för konsumenterna. Många noggrant undersökta tillsatser i kött kommer naturligt från växter och bär. Exempelvis är grönsa-ker och hushållsvatten rika på nitrat. Små mängder nitrit används i kött för att skydda konsumenternas hälsa.

Kvaliteten på Atrias kyck-lingprodukter är en följd av att det finns ett starkt engagemang för produk-tionsdjurens välbefinnande i alla delar av Atrias pro-duktionskedja. Konsumen-ten kan spåra Atriapro-dukten till den Familjegård där kycklingen fötts upp. Endast 48 timmars resa från produktionsgården till affären säkerställer produktens färskhet.

Atrias välmående biffkor växer upp i frihet, äter gräs från sin egen hemgård och är nästan aldrig sjuka. Dessutom är koldioxidav-trycket av utländska kor mångdubbelt jämfört med inhemska kor.

Resultat: Annonsens uppmärksam-hetsvärde låg betydligt över det genomsnittliga för en helsidesannons. Den ansågs som personlig och intressant.

Annonsen hade en mer försiktig linje än ”Skenet bedrar” och fungerade bäst i att stärka förtroendet för Atrias svinkedja jämnt i hela befolkningen. An-nonsen lyckades bygga upp den långsiktiga bilden av företaget.

Detta modiga ställnings-tagande bar frukt särskilt hos personer under 30 år. Förtroendet för Atrias pro-dukter ökade till toppnivå i åldersgruppen. Uppmärk-samhetsvärdet var stort i alla åldersgrupper.

Annonsens uppmärksam-hetsvärde var det högsta i jämförelse med de föregå-ende annonserna i serien. Den stärkte förtroendet för Atria.

77 % av läsaren tyckte om annonsens jämförelse mellan finländska och utländska köttboskaps uppfödningomständigheter.

1 2 3 4 5

33


Genom ansvarsfullt företagande tryggar Atria sina verksamhetsförutsättningar nu och i framtiden. I enlighet med principerna för hållbar utveckling tar Atria hänsyn till ekonomiska och sociala aspekter samt miljöaspekter inom alla sina affärsom-råden.

Atrias ansvar konkretiseras i det dagliga samarbetet med intressentgrupperna. De viktigaste är•Kunder•Konsumenter•Ägare•Myndigheter•Personal•Varuleverantörer.Andra intressenter är underleverantörer, lokalsamhällen, skolor och medier.

programmet för ansvarsfullt företagande anger principerna för ansvarstagandetAtria har ett brett program för ansvarsfullt företagande – Atrias Handprint. Programmet är en sammanställning av principer, praxis, projekt och resultat i Atrias ansvarsfulla verksamhet.

I programmet Atrias Handprint utvecklas och mäts ansvarstagandet inom sju delområden:•ekonomi •miljö •djurens välbefinnande •produktsäkerhet •nutrition •personal •kommunikation.

Genom balanserad utveckling av delområdena strävar Atria efter att bli ett spets-företag inom ansvarsfull livsmedelsproduktion på sina verksamhetsområden.

Atrias ansvar sammanfattas i före-tagets mission ”Good food – better mood”. För Atria täcker begreppet god mat hela livsmedelskedjan, från primärproduktion till konsumen-ternas matbord. Atrias goda mat är ansvarsfullt och etiskt producerad, säker kvalitetsmat. God mat ger bättre humör och mervärde för alla Atrias intressenter.

Ansvarstagandet tryggar förutsättningarna för verksamheten

FÖretAGsAnsvAr

Atrias ansvarstagande beskrivs i detalj en separat hållbarhetsredo-visning. Du kan ta del av rapporten och aktuella frågor på Atriakoncer-nens webbplats:www.atriagroup.com/yritysvastuu

En tryckt version av rapporten kan också beställas från Atrias koncern-kommunikation ([email protected]).

Atrian yritysvastuuraportti 2011

34


fÖR

etA

gsA

nsvA

R

*) Tabellen ger exempel på Atrias ansvarsprojekt. Hela tabellen finns i Atrias hållbarhetsredovisning.

mål 2011 centrala resultat 2011 mål 2012ekonomiskt ansvar • Infria löftena i strategin för

produktledarskap. •Betydligt bättre lönsamhet i Atrias

verksamhet. •Satsa på produktutveckling och

marknadsföring samt utveckla nya typer av verksamhetsmodeller.

•Atrias omsättning låg på fjolårsnivå, rörelsevinsten minskade något.

•Effektiviseringsprogram startades inom alla affärsområden och överenskomna förändringar genomfördes.

•Med lanseringen av betydande produktnyheter och effektiviseringsprojekt med siktar man på att öka omsättningen och förbättra rörelsevinsten inom alla affärsområden.

miljöansvar •Minska direkta miljökonsekvenser i den industriella verksamheten.

•Jämnare energiförbrukning och bättre energieffektivitet uppnåddes på koncernnivå.

•På koncernnivå har vattenförbrukning hållits kvar på en rimlig nivå i förhållande till produktionsvolymen. Den totala förbrukningen ökade med fyra procent.

•Återvinningsgraden för Atrias avfalls- och biproduktflöde var 98 procent.

•Minska de direkta miljökonsek-venserna.

• Identifiera och hantera miljökonsek-venser i hela kedjan genom kedje-samarbete.

socialt ansvarPersonal •Främja arbetshälsan inom respektive

affärsområde.•Genomföra strategiorienterad

utbildning.•Atria Finland främjade arbetshälsan på

många områden genom åtgärder inom programmet för tidigt ingripande.

•Beskriva, analysera och implementera ledarskapsprofilen.

•Utveckla ledarskapet mot den önskade profilen på alla organisationsnivåer i hela Atriakoncernen.

• Introducera Talent Management-processen som ett verktyg för företagsledningen, mellancheferna och administrationen.

•Harmonisera lönestrukturen i Atriakoncernen.

Produktsäkerhet •Harmonisera affärsområdenas produktsäkerhetspraxis som ett led i programmet Säker Atriakvalitet.

•Certifierade produktsäkerhetssystem på samtliga anläggningar i koncernen 2014.

•Certifieringen av produktsäkerhetssystemen enligt nya ISO 22 000:2005 framskred enligt tidsplanen.

• Interna auditeringar genomfördes i koncernländerna för att sprida god praxis för hantering av sjukdomsalstrare.

•Konkretisera bästa praxis i programmet Säker Atriakvalitet.

•Certifierade produktsäkerhetssystem på alla anläggningar i koncernen 2014.

nutrition •Ta hand om och utveckla Atrias produktportfölj mångsidigt med beaktande av näringsaspekterna.

•Lättsaltade produkter utvecklades och saltmängden i befintliga produkter minskades.

•Antalet produkter utan tillsatser ökade på alla marknader.

•Ta hand om och utveckla sortimentet mångsidigt så att konsumenterna har lätt att välja nyttiga och hälsosamma produkter ur Atrias utbud.

djurens välbefinnande

•Främja djurens välbefinnande och utvecklingen av bedömningsmetoder.

•Utveckla de interna rapporteringsmetoderna.

•Delta aktivt i utvecklingen av nationella hälsovårdssystem och förankringen av nya funktioner på fältet.

•Smärtstillande metoder vid kastrering av galtar infördes.

•Welfare Quality – genomförande av undersökning av metoder för att bedöma välbefinnande.

•Främja djurens välbefinnande på lång sikt genom artspecifika projekt och utveckla bedömnings- och mätmetoder.

•Forskningssamarbete som ett led i arbetet för ökat välbefinnande

AtRiAs utvecklingspROjekt inOm AnsvARsfullt fÖRetAgAnde 2011*

35

Atrias bokslut 2011

Ekonomisk rapportering år 2012

År 2012 publicerar Atria Abp resultatinformation enligt följande:

Bokslutkommuniké för år 2011.................................................. 16.2.2012Årsredovisning för år 2011............................................................vecka 14Delårsrapport Q1 (3 mån) ............................................................. 3.5.2012Delårsrapport Q2 (6 mån) ............................................................26.7.2012Delårsrapport Q3 (9 mån) ............................................................ 1.11.2012

Atrias ekonomiska rapporter publiceras i realtid på bolagets webb-plats www.atriagroup.com.

Bokslut och verksamhetsberättelse

Kallelse till bolagsstämna.......................................................................36Styrelsens verksamhetsberättelse .......................................................37Aktieägarna och aktier .............................................................................44Koncern nyckeltal .....................................................................................46Atria koncernens IFRS-bokslut 2011 .....................................................48Noter till koncernbokslutet .....................................................................52Moderbolagets resultaträkning, balansräkning och kassaflöde (FAS) ................................................................................88Noter till moderbolagets bokslut ...........................................................90Underskrifter ............................................................................................. 96Revisionsberättelse ..................................................................................97

Ordinarie bolagstämma den 3.5.2012

Atria Abp:s aktieägare kallas till ordinarie bolagsstämma som hålls onsdagen den 3 maj 2012 i Finlandia-huset i Helsingfors.

På bolagsstämman behandlas bl.a. följande:1. Ärenden som enligt § 16 i bolagsordningen ankommer på den ordinarie bolagsstämman.

Kallelse till bolagsstämman publicerades i landsomfattande dagstidningar den 20 mars 2012. Handlingar till bolagsstämman kan läsas på bolagets webbplats www.atriagroup.com.

36

Atrias bokslut 2011

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1.–31.12.2011

Obalansen på den internationella köttmarknaden drog ned Atrias resultat i början av året, men resultatutvecklingen vände uppåt under slutet av året.

Året inleddes med ett svårt läge på den internationella kött-marknaden. I Europa fanns ett utbudsöverskott på fläskkött, vilket pressade ner marknadspriserna på kött. Samtidigt var prisnivån fortsatt hög för viktiga råvaror i köttproduktionen – spannmål och foder – vilket höjde priset på lokalt produce-rad köttråvara inom Atrias affärsområden. Livsmedelsindustrin har svårt att föra över sådana snabba prisförändringar på försälj-ningspriserna. Avtalen med kunderna har långa löptider. Det instabila läget på köttmarknaden och trög konsumentefterfrå-gan i Ryssland var faktorer som låg bakom Atrias svaga resultat-utveckling under början av året.

Marknaden vände under tredje kvartalet. Den allmänna tillväxten i produktionen av fläskkött började vika och enligt EU:s prognos kommer produktionen att minska under andra halvåret 2012. Kinesiska kunder blev aktivare på marknaden för fläskkött och exporten från Europa till Kina ökade betydligt under andra halvåret. Samtidigt steg prisnivån.

Atria Finland, som använder inhemsk köttråvara, gynnas av ett marknadsläge där priset på importerat kött är högt och den konkurrerande importen till Finland minskar. De affärs-områden (Ryssland, Scandinavia och Baltikum) som till en del använder importerat kött i produktionen hamnar i ett ogynn-samt marknadsläge när prisnivån stiger.

Dagligvaruhandelns tillväxt inom Atrias affärsområden var måttlig. I Finland ökade dagligvaruhandeln totalt med ca 5,9 procent under 2011. I de produktkategorier som Atria företrä-der ökade marknaden totalt med 3 procent mätt i värde. I Sve-rige och Danmark var marknadens storlek nästan oförändrad. Även i Ryssland var utvecklingen ganska måttlig och daglig-varuhandeln ökade med ca 4 procent. Estland hade en positiv ekonomisk utveckling under 2011.

Enligt Atrias egen bedömning var Atrias marknadsdel i Fin-land ca 25 procent. I Sverige och Danmark var marknadsande-larna för bolagets egna varumärken stabila. Atrias marknads-andel i S:t Petersburgsområdet låg kvar på ca 20 procent. I Moskva förlorade bolaget marknadsandelar. I Estland var Atrias marknadsandel stabil på en svagt växande marknad.

”Produktledarskap” som strategiStrategin som bygger på produktledarskap har genomförts kon-sekvent sedan den tillkännagavs 2010. Det centrala målet i strategin är en betydande förbättring av lönsamheten i Atrias utländska verksamheter. Dessutom strävar bolaget efter att trygga och stärka Atria Finlands lönsamhet med hjälp av strate-gin. Förutom att strategin förbättrar Atrias lönsamhet ska den stödja bolagets tillväxt. Den sker främst genom organisk tillväxt och enbart kompletterande företagsförvärv övervägs.

Strategiska fokusområden för olika affärsområden:

Atria Finland: •Stärka varumärket Atria•Se till att befintliga produkter är konkurrenskraftiga•Konsumentinsikt och nya produkter•Förbättring av lönsamheten Atria Scandinavia:•Förbättring av lönsamheten (effektivare produktion och

logistik)•Utnyttja konkurrensfördelar som bygger på produktledar-

skap: stärka befintliga produkters konkurrenskraft, stärka varumärkena (Lönneberga, Sibylla och Lithells) och nya produkter

•Sibyllas internationella tillväxt

Atria Ryssland: •Positivt rörelseresultat andra halvåret 2013•Skapa konkurrensfördelar som bygger på produktledarskap•Öka försäljningen•Påtaglig tillväxt i Sibyllaverksamheten•Öka produktiviteten

Atria Baltikum:•Stärka varumärkena och förnya utbudet av produkter•Intensivare samarbete med kunderna•Effektivisera verksamheten

Atriakoncernen har följande ekonomiska mål:Rörelsevinst .......................................................................5 %Soliditetsgrad...................................................................40 %Internationella verksamhetens andel ................................50 %Avkastning på eget kapital (ROE) % ...............................12 %Utdelning av räkenskapsperiodens vinst ..........................50 %

Atrias ansvarsprojekt håller god fartAtrias ansvarsprojekt gick vidare inom ramen för program-met Atrias Handprint. Affärsområdena Atria Finland och Atria Scandinavia fokuserar på utvecklingsprojekt kring miljö, dju-rens välbefinnande, produktsäkerhet, nutrition, personal och kommunikation. Inom Atria Baltikum och Atria Ryssland har intressenterna något annorlunda förväntningar jämfört med de andra affärsområdena. De lägger särskild vikt vid kompetensut-veckling och förbättring av arbetsvillkoren och arbetsklimatet. Dessutom är främjande av olika element inom kommunikation ett centralt utvecklingsobjekt i Ryssland och Estland.

37

Atrias bokslut 2011

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Under räkenskapsperioden fanns totalt 54 ansvarsprojekt i koncernen. Exempel:•ISO 22000-certifiering av produktionsanläggningar•eliminering av konstgjorda tillsatser i produkter•kampanj för inhemskt kött i Finland•smärtfri kastrering av grisar i Finland.

Under räkenskapsåret publicerades en separat hållbarhetsredo-visning som ett led i programmet Atrias Handprint.

Första halvårets svaga resultatutveckling förbättrades mot slutet av åretAtria Finland omsatte 793,7 miljoner euro (767,8 miljoner euro). Detta var en ökning med 3,4 procent jämfört med före-gående år, då omsättningen drogs ned av stridsåtgärderna inom livsmedelsbranschen våren 2010.

Rörelsevinsten blev 19,3 miljoner euro (30,7 mn euro), klart mindre än föregående år. De två första kvartalen tyngdes resultatet av instabilt marknadsläge, svag försäljningsstruktur och högre priser på köttråvara. I rörelseresultatet ingår en ned-skrivning på 1,8 miljoner euro som avser Atrias logistikfastig-het i Forssa. Köttmarknaden vände uppåt under tredje kvarta-let, då utbud och efterfrågan på världsmarknaden stabiliserades jämfört med första halvåret, särskilt i fråga om fläskkött. Atria Finland uppnådde en positiv resultatutveckling i slutet av tredje kvartalet.

I början av 2011 startade Atria två utvecklingsprogram med sikte på att förbättra lönsamheten i Finland. Atria beslutade att koncentrera nötslakten till Kauhajoki och inledde ett effekti-viseringsprogram för enheterna vid produktionsanläggningen i Nurmo som innebär en personalminskning motsvarande ca 110 årsverken. Åtgärdsprogrammen siktar på kostnadsbespa-ringar på ca 10 miljoner euro per år. Besparingarna började rea-liseras under 2011 och får full effekt från och med början av 2013.

Investeringen i nötslakteriet i Kauhajoki fortlöpte plan-enligt och det nya slakteriet ska tas i drift i början av 2013. Genom utbyggnaden av slakteriet och den nya slaktlinjen ökar slaktkapaciteten i Kauhajoki från nuvarande 26 miljoner kg till ca 40 miljoner kg per år. I anslutning till detta förvärvade Atria Abp aktierna i fastighetsbolaget Kauhajoen Teurastamokiin-teistöt av andelslaget Itikka osuuskunta för 6,1 miljoner euro. Dessutom fattade Atria beslut om att investera sex miljoner euro i utbyggnad och ny utrustning på kläckeriet i Seinäjoki.

Mika Ala-Fossi utnämndes till ny verkställande direktör för Atria Finland fr.o.m. 1.2.2011.

Atria Scandinavia omsatte 374,9 miljoner euro (391,6 mil-joner euro), vilket innebar en minskning med 4,3 procent. I lokal valuta sjönk omsättningen med 8,4 procent. Den främ-sta orsaken till minskningen var att tillverkningen av konsu-mentförpackat kött lades ned sommaren 2010. Verksamheten omsatte ca 45 miljoner euro per år.

Atria Scandinavias rörelsevinst låg på samma nivå som före-gående år, 13,8 miljoner euro (13,9 mn euro). I rörelsevinsten 2010 ingår kostnader av engångskaraktär på 2,3 miljoner euro i samband med nedläggningen av Årstafabriken.

Under 2011 fortsatte Atria Scandinavias utvecklingspro-gram som planerat. Fabriken i Saltsjö-Boo lades ned och till-verkningen av blodpudding flyttades till produktionsanlägg-ningen i Tranås. Åtgärdsprogrammet beräknas ge besparingar på ungefär 1 miljon euro per år. Besparingarna får full effekt från och med början av 2012. Industrifastigheten i Saltsjö-Boo avyttrades och detta redovisas som en realisationsvinst på 0,7 miljoner euro.

Tomas Back utsågs till verkställande direktör för Atria Scan-dinavia fr.o.m. 1.5.2011.

Atria Rysslands omsättning sjönk något och blev 123,0 mil-joner euro (129,2 mn euro). Orsaker till minskningen var trög efterfrågan på marknaden totalt, skarpare konkurrens och för-säljningsvolymens utveckling efter prishöjningar på slutproduk-ter, särskilt i Moskva. I lokal valuta sjönk omsättningen med 2,9 procent jämfört med året innan.

Atria Rysslands rörelseresultat var negativt -18,9 miljoner euro (-27,9 mn euro). I jämförelsen med 2010 ingår kostna-der av engångskaraktär på -9,5 miljoner euro (nedskrivning av goodwill -10,8 mn euro och intäkter av engångskaraktär +1,3 mn euro). Atria Rysslands resultat vände i en bättre riktning under de två sista kvartalen. Första halvåret blev rörelseresul-tatet -11,1 miljoner euro och sista halvåret -7,8 miljoner euro. Resultatet förbättrades som en följd av större kostnadseffektivi-tet, genomförda prishöjningar och tydligare produktsortiment.

Utvecklingsprogrammet från 2010 för effektivare produk-tionskapacitet och bättre lönsamhet slutfördes planenligt. Till-verkningen av köttprodukter är nu koncentrerad till anlägg-ningarna i Gorelovo och Sinjavino i S:t Petersburg. I Moskva finns pizzatillverkningen och en logistikcentral. De totala kost-nadsbesparingar som dessa åtgärder ger är uppskattningsvis 7,5 miljoner euro per år. Besparingarna började realiseras i slutet av 2011 och får full effekt från och med början av 2013.

Jarmo Lindholm utsågs till verkställande direktör för Atria Ryssland fr.o.m. 1.5.2011.

Atria Baltikums omsättning låg på samma nivå som föregå-ende år, 35,2 miljoner euro (35,0 mn euro). Rörelseförlus-ten minskade med över 40 procent till -2,2 miljoner euro (-3,7 mn euro). Rörelseresultatet för 2011 inkluderar kostnader av engångskaraktär på totalt 0,3 miljoner euro (en realisationsvinst på 0,9 mn euro från omstruktureringar i verksamheten och en realisationsförlust på -1,2 mn euro från avyttring av en industrifastighet i Litauen).

Rauno Väisänen utsågs till direktör för affärsområdet fr.o.m. 1.5.2011.

38

Atrias bokslut 2011

Koncernens nyckeltal, MEUR: 2011 2010 2009Omsättning 1 301,9 1 300,9 1 316,0Rörelsevinst 8,0 9,8 27,5Rörelsevinst, % 0,6 0,8 2,1Balansomslutning 1 067,5 1 111,6 1 101,3Avkastning på eget kapital, % -1,5 -1,0 1,7Avkastning på sysselsatt kapital, % 1,7 1,9 4,7Soliditet, % 39,5 40,2 39,7Nettoskuldsättningsgrad, % 95,5 92,2 89,4

ResultatKoncernens rörelsevinst blev 8,0 miljoner euro (9,8 mn euro). Rörelsevinsten 2011 inkluderar kostnader av engångskaraktär på -2,2 miljoner euro (-11,8 mn euro), varav 0,8 miljoner euro avser avgångsvederlag till Atrias förre vd.

Händelser efter översiktsperiodenAtria Scandinavia aviserade ett nytt åtgärdsprogram som sik-tar på att förbättra lönsamheten. Programmets mål är att ratio-nalisera och automatisera tillverkningen av skinkprodukter och skivningen av pålägg. Förhandlingarna med arbetsmarknads-parterna har inletts för att kunna starta planeringen av åtgärds-programmet.

Om åtgärdsprogrammet genomförs kommer ca 4,7 mil-joner euro att investeras i tillverkningsutrustning vid anlägg-ningen i Malmö medan anläggningen i Halmstad läggs ner när produktionen har flyttats. Programmet uppskattas ge kostnads-besparingar på ca 1,5 miljoner euro per år.

Atria Abp:s styrelse beslutade att avskaffa det aktiebaserade incitamentsprogrammet för koncernens nyckelpersoner och införa ett nytt långsiktigt belöningssystem. Aktiebelöningssys-temet används inte längre under 2012. Det infördes 2007 och tillkännagavs i ett börsmeddelande 28.6.2007.

I det nya långsiktiga belöningssystemet för koncernens nyckelpersoner finns tre perioder på vardera ett år; 2012, 2013 och 2014. Hela intjäningsperioden löper ut 31.12.2014. Intjä-nade belopp under intjäningsperioden fastställs efter periodens utgång enligt utfallet av de fastställda målen. Systemet ger möj-lighet till penningersättning om de fastställda målen för intjä-ningsperioden uppnås. Eventuella belöningar för hela intjä-ningsperioden grundar sig på koncernens resultat per aktie (EPS). För intjäningsperioden 2012–2014 kan högst 4,5 miljo-ner euro betalas ut inom ramen för systemet. Systemet omfattar 40 nyckelpersoner.

Forsknings- och utvecklingsarbeteAtriakoncernens forsknings- och utvecklingsarbete fokuserar inom samtliga affärsområden på undersökningar av konsumen-ternas beteende och marknadsdata. Därtill medverkar Atria i tillämpad forskning inom produkt- och förpackningsteknik samt näringsvetenskap.

Enligt Atrias strategi är produktledarskapet den strategiska faktorn för differentiering. I anslutning till det satsar Atria allt

mer på forsknings- och utvecklingsverksamhet. I strategin för produktledarskap betonas ökad konsuminsikt och utveckling av nya innovativa produkter. Lika viktigt är att säkerställa de befintliga produkternas konkurrenskraft, däribland hög kvalitet och produktsäkerhet. I produktutvecklingen under 2011 beak-tades i synnerhet ansvarsperspektivet: transparens och öppen kommunikation i fråga om nutrition och produktsammansätt-ning.

Atria Finland lanserade totalt 91 nya produkter på detalj-handels- och Foodservice-marknaden under 2011. Bland årets mest framgångsrika nyheter fanns produktserierna Atria Kuli-naari och Atria Bravuuri (konsumentförpackat kött och kyck-lingprodukter) och Atria Gourmet Filéschnitzel av Kyckling. I Finland stod de nya produkterna för 5 procent av den totala produktförsäljningen.

Atria Ryssland lanserade 12 nya produkter på marknaden. Bland viktiga nyheter fanns en återförslutbara korvförpack-ninga, som även fick ett nationellt innovationspris. Ett gott mottagande på marknaden fick också CampoMos nya smörgås-pålägg. I Ryssland stod de nya produkterna för ungefär 1 pro-cent av den totala produktförsäljningen.

Atria Scandinavia lanserade 186 nyheter om man räknar in alla produktkategorierna. Särskilt framgångsrika var lanse-ringarna av Lönnebergas pålägg, Falbygdens specialostar och 3-Stjernets fettsnåla påläggskorvar. I Sverige stod de nya pro-dukterna för ca 4,2 procent av den totala produktförsäljningen och i Danmark var andelen 10,8 procent.

Atria Baltikum lanserade 50 nya produkter på markna-den. Bäst av dessa gick de nya grillkorvarna. I Estland satsade Atria främst på utveckling av produkter utan tillsatser och ny förpackningsdesign. Nyheternas andel av försäljningen var 6,3 procent.

Procentuell andel av omsättningen som Atriakoncernen ar använt för forsknings- och produktutvecklingsverksamhet 2009–2011:

2011 2010 2009Forsknings- och utvecklingsverksamhet, mn euro 11,9 10,3 9,4Andel av omsättningen, % 0,9 0,8 0,7

Finansiering och likviditetUnder de första månaderna av året fanns det ett ganska opti-mistiskt sentiment på finansmarknaden. Ekonomin såg ut att växa och i takt med det steg också marknadsräntorna. Villkoren för banklån började normaliseras och det fanns ett större utbud av längre löptider än under tidigare år av finanskrisen.

Oron kring skuldkrisen i Europa ökade under sommaren, vilket ledde till ökad pessimism inom ekonomin. De långa rän-torna började falla redan under våren och euriborräntorna i slutet av sommaren. Den ökade osäkerheten påverkade också banksystemet eftersom vissa banker hade stora fordringar i Europas riskländer. Misstron mellan bankerna ökade, deras

39

Atrias bokslut 2011

långsiktiga kapitalanskaffning försvårades och priset gick upp. Det ledde till att bankerna började ta ut större marginaler på lån i slutet av sommaren och förkorta de maximala löptiderna på nya krediter.

I april tog Atria Abp två långfristiga stående lån med rör-lig ränta och en löptid på sju år för totalt 50 miljoner euro. I augusti byttes de ut till lån med fast ränta genom ränteswappar. De nya lånen togs ut för att förlänga låneportföljens medellöp-tid. Det skedde inte några betydande förändringar i den totala låneportföljens volym under året. Den kortfristiga finansie-ringen ordnades som tidigare år genom företagscertifikat. Kon-cernens betalningsförmåga var alltjämt god. För att säkerställa den hade Atria i snitt ca 150 miljoner euro i outnyttjade bin-dande kreditlimiter under året.

Vid räkenskapsårets utgång (31.12.2011) utgjorde lån med fast ränta 50,2 procent (39,7 %) av den totala låneportföl-jen. Atria Scandinavia ingick avtal om fakturaköp med Nordea Finans Sverige AB. Genom avtalet minskade bolagets kund-fordringar med totalt 15,5 miljoner euro i slutet av räkenskaps-perioden.

Riskhantering inom AtriaAtria möter olika interna och externa risker i sin verksamhet, och deras effekter kan vara negativa eller positiva för verksam-hetens resultat. Den föregripande och koncerngemensamma riskhanteringen ska bidra till att Atrias strategi genomförs och målen uppfylls samt trygga verksamhetens kontinuitet om ris-kerna realiseras.

En av styrelsen godkänd riskhanteringspolicy och dess enhetliga verksamhetsmodeller för kartläggning och rappor-tering av risker styr riskhanteringen inom Atria. Genom risk-hanteringen identifieras, bedöms och hanteras sådana fakto-rer som äventyrar uppfyllelsen av målen. En riskkartläggning enligt riskhanteringspolicyn genomförs årligen inom alla affärs-områden och koncernverksamheter. Hur betydande riskerna är bedöms utifrån en kombination av händelsernas sannolikhet och ekonomiska konsekvenser. Prioriteringen av de mest bety-dande riskerna sker koncernövergripande och rapporteras till styrelsen årligen. Affärsområdenas ledningsgrupper och kon-cernens ledningsgrupp ansvarar för verkställandet av riskhante-ringen inom sina respektive ansvarsområden.

Lönsamheten i Atrias affärsverksamhet påverkas tydligt av de risker som är förenade med utbudet och prisutvecklingen på den internationella marknaden för köttråvara. Atrias egen pri-märproduktion inbegriper en risk vad gäller spannmålspriserna. Atria strävar efter att skydda sig mot effekterna av en ogynnsam prisutveckling i produktionskostnaderna genom att vid behov anpassa produktionen och försöka förutse förändringarna vid prissättningen av slutprodukterna. För skydd mot valutakurs-risken i samband med råvaruinköp har koncernen utarbetat en enhetlig valutariskpolicy. Koncernen använder aktivt valutade-rivat, särskilt som skydd mot valutakursrisken i samband med valutabaserade materialinköp i Sverige.

Vid tillverkning av produkter som säljs under varumär-ket Atria används endast finländskt kött. Förändringar i pro-duktionsvolymerna och tillgången till finländsk köttråvara kan påverka Atria Finlands lönsamhet på lång sikt. Förändrade kon-sumtionsvanor när det gäller kött kan ha motsvarande inverkan på produktionsvolymen och koncernens verksamhet.

Särdrag inom Atria Rysslands marknadsområde är växlande importbegränsningar och importtullar samt andra myndighets-föreskrifter för köttimporten. Atria stävar efter att garantera tillgången och kvaliteten på lokalt fläskkött genom att investera i lokal svinproduktion i Ryssland. Atria har tillsammans med danska samarbetspartner startat ett omfattande projekt som gäl-ler två svingårdar i Ryssland. Atria Rysslands nya produktions-anläggning i Gorelovo i S:t Petersburgsområdet ger möjlighet att effektivisera verksamheten och lansera nya produktkategorier på den ryska marknaden. Bland de nya produktkategorierna är färdigmat den mest centrala eftersom utbudet inom denna pro-duktkategori på den ryska marknaden har varit begränsat. Atria Ryssland fortsätter att koncentrera olika verksamheter och driva projekt relaterade till kapacitetsstyrning under 2012.

I Atrias mest betydande marknadsområden är detaljhandeln inom livsmedelssektorn mycket koncentrerad, vilket skapar möjligheter att utveckla ett långsiktigt och mångsidigt samar-bete. Å andra sidan är beroendet av enskilda kunder samtidigt större. Stark marknadsposition och starka varumärken förbätt-rar Atrias förhandlingsläge.

I egenskap av livsmedelstillverkare är det mycket viktigt för Atria att garantera råvarornas och produkternas kvalitet och säkerhet genom hela produktionskedjan. Atria använder moderna metoder för att garantera säkerheten i produktions-processerna och eliminera olika mikrobiologiska, kemiska och fysiska riskkällor. En djursjukdom som förekommer i en kri-tisk punkt i Atrias produktionskedja kan orsaka produktions-stopp för den berörda enheten och störa hela kedjans verksam-het. Genom egen övervakning i flera led strävar Atria efter att identifiera riskfaktorer så tidigt som möjligt.

Lågkonjunkturen ökar risken för att Atrias kunder blir mindre solventa och att kreditförluster uppstår, särskilt inom hotell- och restaurangsektorn samt Baltikum och Ryssland. Tack vare en förstärkt kreditkontroll uppstod inga betydande kreditförluster. En betydande del av Atrias kundfordringar i Finland är relaterade till förmedling av foder och djur inom primärproduktionen. Jordbruksproduktionens lönsamhet och producenternas betalningsförmåga kan försvagas i synnerhet av kraftiga prishöjningar på insatsvaror.

Betydande förändringar i energikostnader, t.ex. i el- och gaspriser, kan påverka Atrias lönsamhet. Atria strävar efter att skydda sig mot ogynnsamma förändringar med hjälp av derivat i enlighet med riskpolicyn.

Arbetsuppgifterna inom livsmedelsindustrin innebär ofta arbete i låga temperaturer och monotona rörelser. Arbetet är ofta fysiskt och förutsätter användning av skärande maskiner och verktyg, vilket ökar risken för arbetsplatsolyckor. Atria strä-


40

Atrias bokslut 2011

var efter att förebygga riskerna för arbetsplatsolyckor och yrkes-sjukdomar samt relaterade kostnader genom att satsa på säker-het i arbetet och kontinuerlig utveckling av arbetsmetoder och arbetsredskap.

Atria har över 20 produktionsanläggningar i Finland, Sve-rige, Danmark, Estland och Ryssland. Samtliga produktions-anläggningar är försäkrade mot materiella skador och avbrott i verksamheten genom koncernens försäkringsprogram.

Atrias finansiella risker hanteras enligt den av styrelsen god-kända finansieringspolicyn. Styrelsen har delegerat tillämp-ning och verkställande av finansieringspolicyn samt bl.a. han-teringen av finansiella risker till finansieringskommittén, som består av koncernens vd, ekonomidirektör, vd:n för affärsom-rådet Scandinavia, Group Controller och finansdirektör. Den praktiska hanteringen av finansiella risker är koncentrerad till koncernens Treasury-enhet. Målet med hanteringen av kon-cernens finansiella risker är att minska de effekter på resultatet, balansräkningen och kassaflödet som beror på prisfluktuationer och andra osäkerhetsfaktorer samt att säkerställa en tillräcklig likviditet. De största finansiella riskerna är ränterisken, valuta-risken, likviditets- och refinansieringsrisken samt kreditrisken. Närmare information om hanteringen av Atrias finansiella ris-ker finns i noterna till bokslutet på sidan 77.

Förändringar i förvaltningen och den operativa organisationenVid sitt konstituerande möte efter bolagsstämman omvalde Atria Abp:s förvaltningsråd styrelseledamoten Martti Selin, som stod i tur att avgå. Ari Pirkola valdes till ordförande och Seppo Paavola till vice ordförande för förvaltningsrådet. Styrelseordfö-randen Martti Selin och vice styrelseordföranden Timo Komu-lainen omvaldes.

Atria Abp:s styrelse: styrelseordförande Martti Selin, vice styrelseordförande Timo Komulainen, ledamöter Tuomo Heik-kilä, Esa Kaarto, Maisa Romanainen och Harri Sivula.

Juha Gröhn utnämndes till verkställande direktör för Atria Abp fr.o.m. 18.3.2011 efter att Matti Tikkakoski hade lämnat sin post i början av mars. Samtidigt renodlades sammansätt-ningen av Atria Abp:s ledningsgrupp och ledningsmodellen.

Atria Abp:s ledningsgrupp har följande sammansättning:•Juha Gröhn, vd•Juha Ruohola, vice vd och ställföreträdare för vd•Mika Ala-Fossi, direktör för affärsområdet Atria Finland•Tomas Back, direktör för affärsområdet Atria Scandinavia•Jarmo Lindholm, direktör för affärsområdet Atria Ryssland•Rauno Väisänen, direktör för affärsområdet Atria Baltikum•Heikki Kyntäjä, ekonomidirektör

Medlemmarna i koncernens ledningsgrupp rapporterar till Atria Abp:s verkställande direktör Juha Gröhn.

Personaldirektör Kirsi Matero övergick till en annan arbets-givare i december.

Atria Abp:s förvaltningsprinciper beskrivs närmare i avsnit-tet ”Bolagsstyrning”.

Medelantal anställda (FTE) 31.12.2011 2011 2010 2009Atria Finland 2 113 2 089 2 222Atria Scandinavia 1 153 1 205 1 394Atria Ryssland 1 812 2 048 2 003Atria Baltikum 389 470 595Atriakoncernen totalt 5 467 5 812 6 214Räkenskapsårets löner och ar-voden, koncernen totalt (mn euro) 181,8 180,9 184,8

Incitamentsprogram för bolagets ledning och nyckelpersoner

Aktiebaserat belöningssystem Atria Abp har haft ett aktiebaserat incitamentsprogram för kon-cernens nyckelpersoner med tre intjäningsperioder på vardera ett år, 2010, 2011 och 2012. I början av 2012 beslutade Atria Abp:s styrelse att avskaffa det aktiebaserade incitamentspro-grammet, så det används inte längre för 2012.

I det aktiebaserade incitamentsprogrammet utbetalades belöningar delvis som A-aktier i bolaget och delvis i pengar. Den del som betalades ut i pengar täckte tillkommande skat-ter och avgifter av skattenatur. De erhållna aktierna fick inte överlåtas förrän tidigast två år efter intjäningsperiodens utgång. Eventuella belöningar för intjäningsperioderna 2010 och 2011 grundade sig på koncernens rörelsevinst och sysselsatt kapital. Den maximala utbetalningen i aktier för åren 2010 och 2011 skulle ha varit 100 100 aktier per år av A-serien i Atria Abp. Det skedde ingen utbetalning i aktier på grundval av räken-skapsårets resultat 2010 och 2011.

Under det aktiebaserade incitamentsprogrammets tidigare intjäningsperioder 2007–2009 utbetalades belöningar delvis i A-aktier och delvis i pengar. Den del som betalades ut i pengar täckte tillkommande skatter och avgifter av skattenatur. De erhållna aktierna fick inte överlåtas förrän tidigast två år efter intjäningsperiodens utgång. För intjäningsperioden 2007–2009 fick nyckelpersoner som omfattades av det aktiebaserade incita-mentsprogrammet totalt 38 540 A-aktier utan vederlag (35 260 aktier för intjäningsperioden 2007 och 3 280 för intjäningspe-rioden 2009). Av dessa aktier har 4 750 återgått till bolaget.

Långsiktigt belöningssystemI februari 2012 fattade Atria Abp:s styrelse beslut om infö-rande av ett nytt långsiktigt resultatpremiesystem för koncer-nens nyckelpersoner. I det nya systemet finns tre perioder på vardera ett år: 2012, 2013 och 2014. Hela intjäningsperioden löper ut 31.12.2014. Intjänade belopp under intjäningsperi-oden fastställs efter periodens utgång enligt utfallet av de fast-ställda målen. Systemet ger möjlighet till penningersättning om de fastställda målen för intjäningsperioden uppnås. Eventuel-la belöningar för hela intjäningsperioden grundar sig på kon-

41

Atrias bokslut 2011

cernens resultat per aktie (EPS). För intjäningsperioden 2012–2014 kan högst 4,5 miljoner euro betalas ut inom ramen för systemet. Systemet omfattar 40 nyckelpersoner.

Kortsiktigt belöningssystemAtria Abp:s styrelse har beslutat om ett resultatpremiesystem för bolagets ledning och nyckelpersoner för 2012. Atria Abp:s vd och koncernens ledningsgrupp får en maximal resultatpre-mie på 35–50 procent av årslönen beroende på resultatpåver-kan och befattningens kravnivå. Kriterierna för Atria Abp:s resultatpremiesystem utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet samt driftskapitalet. MiljöansvarFör Atria, och hela livsmedelsindustrin, är det en grundförut-sättning för verksamheten att miljön mår bra.

Atriakoncernens miljöansvar består av tre huvudelement:•ekologisk miljöhänsyn på alla nivåer i verksamheten• identifiering av indirekta miljökonsekvenser i olika skeden av

verksamhetskedjan•minskning av direkta miljökonsekvenser i den praktiska verk-

samheten.

Energiförbrukning, vattenförbrukning, belastning från avlopps-vatten och uppkomsten av kommunalt avfall är de mest cen-trala av miljöaspekterna som Atria själv kan hantera. Miljökon-sekvenser från transporter och primärproduktion har indirekt betydelse. På Atria är vi medvetna även om dessa. När det gäl-ler transporterna följer vi upp bränsleförbrukningen och inom primärproduktionen ger vi vägledning om miljöprestanda och rekommenderar producentgårdar att förbinda sig till villkoren för EU:s miljöstöd.

Grunden för miljöledningen i Atria Finland och delvis i Atria Scandinavia är ett miljöledningssystem som certifierats enligt standarden ISO 14001. Inom övriga affärsområden efter-strävas motsvarande nivå i miljöledningen.

Miljölösningar utvecklas genom lokala miljögrupper och arbete i nätverk med den bästa kompetensen på området. Det ger tillgång till bästa praxis som stöd för kontinuerliga förbätt-ringar.

För Atria Finlands miljöledning ansvarar en styrgrupp som verkar under ledningsgruppen. Styrgruppens uppgift är att pla-nera och följa upp miljöledningen. I styrgruppen sitter repre-sentanter för Atrias inköp, produktion, produktutveckling, förpackningsdesign och energiproduktion. Gruppens samman-sättning är sådan att ledningen täcker alla de områden där Atria har möjlighet att hantera miljökonsekvenserna. Gruppen ana-lyserar de resultat som uppnåtts under föregående år, behand-lar nödvändiga investeringar och sätter upp mål för den kom-mande perioden.

Utsikter för 2012Enligt Atrias uppfattning fortsätter det osäkra läget i världsekono-

min under 2012. Osäkerheten kring den ekonomiska tillväxten och marknadsutvecklingen gäller även Atrias affärsområde.

Vid en eventuell försvagning av köpkraften påverkas livs-medelsinköpen och livsmedelskonsumtionen inte lika mycket som anskaffningen av kapitalvaror.

Efterfrågan på köttmarknaden förbättrades under andra halvåret 2011. Där är balansen mellan utbud och efterfrågan på kött klart bättre än för ett år sedan. Fryslagren är små. Atria Finland gynnas av detta marknadsläge som användare av inhemska råvaror. Inom Atrias övriga affärsområden, där råva-ror skaffas på den snabbt svängande världsmarknaden, kan sti-gande råvarukostnader medföra problem.

Av kostnadsbesparingarna från de tidigare nämnda effekti-viseringsprogrammen hänför sig ca 10 miljoner euro till 2012. Under 2011 gjordes betydande lanseringar av nya produk-ter, vilket förväntas ha en positiv inverkan på försäljningen och resultatet inom alla marknadsområden.

Koncernens rörelsevinst 2011 uppgick till 8,0 miljoner euro. Rörelsevinsten förutspås bli väsentligt större 2012 med andra halvåret som tyngdpunkt i resultatförbättringen. Omsätt-ningen bedöms öka i någon mån.

Atria Abp:s aktiekapitalModerbolagets aktiekapital är fördelat enligt följande:•Aktier i A-serien (1 röst/aktie) ........................ 19 063 747 st.•Aktier i KII-serien (10 röster/aktie) .................. 9 203 981 st.

Aktier i A-serien har företräde till utdelning på 0,17 euro, var-efter utdelning på upp till 0,17 euro betalas på aktierna i KII-serien. Om det därefter finns återstående utdelning har serierna A och KII samma rätt till utdelning.

Bolagsordningen innehåller en inlösningsklausul gällande KII-aktien. Om en aktie i KII-serien överförs till en ny ägare utanför bolaget eller om en aktie i KII-serien övergår till en sådan aktieägare i bolaget som inte sedan tidigare äger aktier i KII-serien, ska den till vilken aktien överförts utan dröjsmål underrätta bolagets styrelse om detta. Personer som äger aktier i KII-serien har då rätt att på vissa villkor lösa in aktien. För för-värv av aktier i KII-serien genom överlåtelse krävs dessutom bolagets samtycke. Ingendera begränsning gäller för aktier i A-serien.

Uppgifter om aktieägandets fördelning, aktieägare och led-ningens innehav finns i avsnittet ”Aktier och aktieägare”.

Gällande fullmakter samt fullmakter att utfärda särskilda rättigheter och förvärva egna aktierBolagsstämman beslutade att ge styrelsen fullmakt att beslu-ta om emission och/eller utgivning av optionsrätter eller andra i aktiebolagslagens 10 kap. 1 § avsedda särskilda rätter till aktier gällande 12 800 000 nya eller av bolaget eventuellt innehavda A-aktier i en eller flera poster. Fullmakten föreslås användas vid finansiering eller genomförande av eventuella företagsförvärv eller andra arrangemang eller investeringar som ingår i affärs-


42

Atrias bokslut 2011

verksamheten eller för genomförande av bolagets incitaments-program eller andra ändamål som styrelsen beslutar om.

Fullmakten innefattar styrelsens rätt att besluta om samt-liga villkor för emission eller tilldelning av särskilda rättighe-ter enligt 10 kap. 1 § i aktiebolagslagen. Fullmakten innefattar därmed rätten att enligt lagstadgade villkor emittera aktier på annat sätt än i förhållande till de aktier som aktieägarna inne-har samt rätten att dela ut aktier vederlagsfritt eller mot veder-lag samt att besluta om vederlagsfri aktieemission till bolaget självt, dock med beaktande av aktiebolagslagens bestämmelser om det maximala antalet egna aktier som bolaget kan äga.

Fullmakten häver den emissionsfullmakt som den ordinarie bolagsstämman 29.4.2010 gav styrelsen och gäller till utgången av nästa ordinarie bolagsstämma, dock längst till 30.6.2012.

Bolagsstämman gav styrelsen fullmakt att besluta om för-värv av högst 2 800 000 av bolagets egna A-aktier vid ett eller flera tillfällen med medel som ingår i bolagets fria egna kapi-tal, dock med beaktande av aktiebolagslagens bestämmelser om det maximala antalet egna aktier som bolaget kan äga. Egna A-aktier kan förvärvas för att användas som vederlag vid even-tuella företagsförvärv eller i andra arrangemang som ankny-ter till bolagets affärsverksamhet, för finansieringen av inves-teringar eller som en del av bolagets incitamentsprogram, för utvecklingen av bolagets kapitalstruktur samt för att annars överlåtas, innehas av bolaget eller makuleras.

Aktierna förvärvas i annat förhållande än aktieägarnas inne-hav till vid förvärvstillfället gällande marknadspris i offentlig handel på NASDAQ OMX Helsinki Oy. Aktierna förvärvas och betalas enligt NASDAQ OMX Helsinki Oy:s och Euro-clear Finland Ab:s regler.

Styrelsen gavs fullmakt att besluta om förvärv av egna aktier

i alla övriga delar. Fullmakten häver den fullmakt som den ordinarie bolagsstämman 29.4.2010 gav styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier och gäller till utgången av nästa ordinarie bolagsstämma, dock längst till 30.6.2012.

Styrelsens förslag till vinstdispositionFritt eget kapital i moderbolaget per 31.12.2011 består av fonden för fritt eget kapital 110 227 500,00 euro, fonden för egna aktier -1 277 443,82 euro och balanserade vinstmedel 89 664 986,96 euro, varav räkenskapsårets vinst utgör 11 321 556,50 euro.

Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de balanserade vinstmedlen disponeras på följande sätt:i utdelning betalas 0,20 euro/aktie, dvs. totalt, euro 5 631 283,20i eget kapital kvarlämnas, euro 84 033 703,76 89 664 986,96

Efter räkenskapsperiodens slut har inga väsentliga förändringar skett i bolagets ekonomiska ställning. Bolaget uppvisar en god likviditet, och enligt styrelsen äventyrar den föreslagna vinst-dispositionen inte bolagets betalningsförmåga.

09 10 11

Atria BaltikumAtria RysslandAtria ScandinaviaAtria Finland

3 500 000

3 000 000

2 500 000

2 000 000

1 500 000

1 000 000

500 000

0

Vattenför- brukning totalt

m3

09 10 11

Atria BaltikumAtria RysslandAtria ScandinaviaAtria Finland

2 000 000

1 600 000

1 200 000

800 000

400 000

0

Energiför- brukning totalt

GJ

09 10 11

YtvattenGrundvatten

3 500 000

3 000 000

2 500 000

2 000 000

1 500 000

1 000 000

500 000

0

Vattenförbrukning per källa

m3

09 10 11

FörnybarIcke förnybar

1 200 000

1 000 000

800 000

600 000

400 000

200 000

0

Indirekt energi-förbrukning per primär energikälla

GJ

Atriakoncernens miljöansvar

43

Atrias bokslut 2011

ATRIA ABP:S AKTIEÄGARE OCH AKTIER

AKTIEINNEHAVENS FÖRDELNING

Aktieägare enligt innehav 31.12.2011

Antal aktier Aktieägare Aktierst % 1 000 st %

1-100 4 790 42,26 244 0,86101-1 000 5 428 47,88 2 067 7,311 001-10 000 1 023 9,02 2 527 8,9410 001-100 000 76 0,67 1 910 6,76100 001-1 000 000 17 0,15 5 209 18,431 000 001-999 999 999 999 2 0,02 16 311 57,70Totalt 11 336 100,00 28 268 100,00

Aktieägare enligt näringsgrupp 31.12.2011

Näringsgrupp Aktieägare Aktierst % 1 000 st %

Företag 469 4,14 18 307 64,76Finans- och försäkringsinstitut 44 0,39 1 632 5,78Offentliga sammanslutningar 15 0,13 1 635 5,78Icke-vinstdrivande organisationer 108 0,95 622 2,20Hushåll 10 675 94,17 5 319 18,82Utlandet 25 0,22 105 0,37Totalt 11 336 100,00 27 621 97,71

Förvaltarregistrerade sammanlagt 9 647 2,29

INFORMATION OM AKTIEÄGARNA

De största aktieägarna 31.12.2011 KII A Totalt %

Itikka osuuskunta 4 914 281 3 537 652 8 451 933 29,90Lihakunta 4 020 200 3 838 797 7 858 997 27,80Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma 767 411 767 411 2,71Andelslaget Österbottens Kött 269 500 480 038 749 538 2,65Mandatum Livförsäkringsaktiebolag 690 858 690 858 2,44Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas 401 500 401 500 1,42Skandinaviska Enskilda Banken AB 317 906 317 906 1,12Reima Kuisla 300 000 300 000 1,06Nordea Bank Finland Abp 287 309 287 309 1,51Placeringsfonden Nordea Pro Suomi 254 917 254 917 0,90

De största aktieägarna enligt röstetal 31.12.2011 KII A Totalt %

Itikka osuuskunta 49 142 810 3 537 652 52 680 462 47,42Lihakunta 40 202 000 3 838 797 44 040 797 39,64Andelslaget Österbottens Kött 2 695 000 480 038 3 175 038 2,86Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma 767 411 767 411 0,69Mandatum Livförsäkringsaktiebolag 690 858 690 858 0,62Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas 401 500 401 500 0,36Skandinaviska Enskilda Banken AB 317 906 317 906 0,29Reima Kuisla 300 000 300 000 0,27Nordea Bank Finland Abp 287 309 287 309 0,26Placeringsfonden Nordea Pro Suomi 254 917 254 917 0,23

44

Atrias bokslut 2011

LEDNINGENS ÄGANDE

Styrelseledamöterna och förvaltningsrådets ledamöter samt verkställande direktören och verkställande direktörens ställföreträdare ägde per 31.12.2011 totalt 52 204 aktier i A-serien, vilket motsvarar 0,18 procent av aktierna och 0,05 procent av rösterna.

OMSÄTTNING AV AKTIER I A-SERIEN PER MÅNAD 2011

Månad Omsättning euro Omsättning st Månadens lägsta Månadens högsta

Januari 4 218 177 468 715 8,71 9,15Februari 3 467 845 401 367 8,45 8,90Mars 3 561 624 430 290 7,85 8,76April 1 385 911 164 851 8,00 8,75Maj 4 757 341 601 482 7,77 8,15Juni 2 341 180 359 642 5,86 7,77Juli 960 218 145 222 6,00 7,27Augusti 6 552 893 1 156 561 4,99 6,34September 1 636 468 306 281 5,10 5,59Oktober 2 341 359 407 803 5,03 6,80November 3 024 933 448 751 6,11 7,14December 1 265 626 203 456 5,92 6,84Totalt 35 513 575 5 094 421

KURSUTVECKLING FÖR AKTIER I A-SERIEN 2007–2011

EUR27

24

21

18

15

12

9

6

3 12/11

9/11

6/11

3/11

12/10

9/10

6/10

3/10

12/09

9/09

6/09

3/09

12/08

9/08

6/08

3/08

12/07

9/07

6/07

3/07

45

Atrias bokslut 2011

KONCERNENS NYCKELTAL

NYCKELTAL SOM BESKRIVER DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

MEUR 31.12.2011 31.12.2010 31.12.2009 31.12.2008 31.12.2007Omsättning 1 301,9 1 300,9 1 316,0 1 356,9 1 272,2Rörelsevinst 8,0 9,8 27,5 38,4 94,5% av oms. 0,6 0,8 2,1 2,8 7,4Finansiella intäkter och kostnader -14,1 -11,1 -12,4 -22,3 -14,3% av oms. 1,1 0,9 0,9 1,6 1,1Vinst före skatt -4,7 0,3 16,5 16,7 80,6% av oms. -0,4 0,0 1,3 1,2 6,3Avkastning på eget kapital (ROE) % -1,5 -1,0 1,7 2,5 17,2Avkastning på investerat kapital (ROI) % 1,7 1,9 4,7 5,3 15,2Soliditet, % 39,5 40,2 39,7 38,4 47,6Räntebärande skulder 409,4 429,9 425,8 448,4 321,9Skuldsättningsgrad, % 97,1 96,4 97,5 103,1 67,6Nettoskuldsättningsgrad, % 95,5 92,2 89,4 94,6 60,1Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar 47,0 46,2 33,0 152,6 284,1% av oms. 3,6 3,5 2,5 11,2 22,3Medeltal anställda 5 467 5 812 6 214 6 135 5 947Forsknings- och utvecklingsutgifter 11,9 10,3 9,4 9,9 8,4% av oms. * 0,9 0,8 0,7 0,7 0,7Orderstock ** - - - - -

* Hela beloppet har kostnadsförts på räkenskapsåret** Inget signifikant tal eftersom beställningarna i huvudsak levereras dagen efter beställning

EMISSIONSJUSTERADE AKTIEBESTÄMDA NYCKELTAL

MEUR 31.12.2011 31.12.2010 31.12.2009 31.12.2008 31.12.2007Resultat per aktie (EPS), euro -0,24 -0,18 0,25 0,42 2,56Eget kapital/aktie, euro 14,81 15,68 15,39 15,34 16,77Utdelning/aktie, euro * 0,20 0,25 0,25 0,20 0,70Utdelning/resultat, % * -84,5 -138,9 99,5 48,1 27,4Effektiv utdelning * 3,4 2,8 2,3 1,7 4,0Relationen pris/vinst (P/E) -25,1 -50,0 44,0 27,9 6,8Aktiestockens marknadsvärde 168,2 254,4 312,6 327,9 490,4Aktiernas omsättning, 1 000 st. A 5 094 9 702 7 389 4 077 7 933Aktiernas omsättning, % A 26,7 50,9 38,8 21,4 41,6Antal aktier, miljoner totalt 28,3 28,3 28,3 28,3 28,3Antal aktier A 19,1 19,1 19,1 19,1 19,1

KII 9,2 9,2 9,2 9,2 9,2Antal emissionsjusterade aktier i genomsnitt 28,3 28,3 28,3 28,3 26,1Antal emissionsjusterade aktier 31.12 28,3 28,3 28,3 28,3 28,3

Aktiekursens utveckling, euro

Periodens lägsta A 4,99 8,74 6,50 10,51 16,90Periodens högsta A 9,15 13,48 13,00 18,29 28,77Vid periodens utgång A 5,95 9,00 11,06 11,60 17,35Räkenskapsperiodens medelkurs A 7,21 10,93 10,76 14,04 22,18

* Styrelsens förslag

46

Atrias bokslut 2011

NYCKELTALENS BERÄKNINGSGRUNDER:

Avkastning på eget kapital (%) = Räkenskapsperiodens vinst/förlust* 100

Eget kapital i genomsnitt

Avkastning på investerat kapital (%)

= Vinst före skatt + räntekostnader och övriga finansiella kostnader* 100

Eget kapital + räntebärande finansiella skulder i genomsnitt

Soliditet (%) = Eget kapital * 100

Balansomslutning - erhållna förskott

Skuldsättningsgrad (%) = Räntebärande skulder* 100

Eget kapital

Nettoskuldsättningsgrad (%) = Räntebärande finansiella skulder - finansiella tillgångar* 100

Eget kapital

Outspätt resultat per aktie = Räkenskapsperiodens vinst hänförlig till moderbolagets ägareVägt medelvärde av antalet utestående aktier

Eget kapital/aktie = Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägareAntal outspädda aktier 31.12

Utdelning per aktie = Räkenskapsperiodens utdelningAntal outspädda aktier 31.12

Utdelning/resultat (%) = Utdelning/aktie* 100

Resultat/aktie (EPS)

Effektiv utdelning (%) = Utdelning/aktie* 100

Räkenskapsperiodens slutkurs

Relationen pris/vinst (P/E) = Räkenskapsperiodens slutkursResultat/aktie

Medelkurs = Aktiens totala omsättning i euroAntalet omsatta outspädda aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden

Aktiestockens marknadsvärde = Antal aktier i slutet av räkenskapsperioden * senaste börskurs 31.12.

Aktiernas omsättning (%) = Antal omsatta aktier under räkenskapsperioden* 100

Antal omsatta outspädda aktier i genomsnitt

47

Atrias bokslut 2011

ATRIA-KONCERNENS IFRS-BOKSLUT 2011

KONCERNRESULTATRÄKNING

1 000 euro Not 1.1.–31.12.2011 1.1.–31.12.2010

Omsättning 1, 2 1 301 861 1 300 906

Kostnad för sålda varor och tjänster 7, 8 -1 162 670 -1 149 118Bruttoresultat 139 191 151 788

Försäljnings- och marknadsföringskostnader 3, 7, 8 -90 464 -84 497Administrationskostnader 4, 7, 8 -42 422 -47 329Övriga rörelseintäkter 5 8 424 7 714Övriga rörelsekostnader 6 -6 765 -17 920Rörelsevinst 1 7 964 9 756

Finansiella intäkter 9 13 843 31 500Finansiella kostnader 9 -27 977 -42 623Finansnetto -14 134 -11 123

Andel av intressebolagens resultat 15 1 447 1 672Vinst före skatt -4 723 305

Inkomstskatter 10, 18 -1 902 -4 532Räkenskapsperiodens resultat -6 625 -4 227

Fördelning av räkenskapsperiodens resultat:Till moderbolagets ägare -6 664 -5 069Till ägare utan bestämmande inflytande 39 842Totalt -6 625 -4 227

Resultat per aktie före utspädning, euro 11 -0,24 -0,18

Resultat per aktie justerad med utspädningseffekt, euro 11 -0,24 -0,18

RAPPORT ÖVER KONCERNENS TOTALRESULTAT

1 000 euro

Räkenskapsperiodens resultat -6 625 -4 227

Övrigt totalresultat efter skatt:Finansiella tillgångar som kan säljas 9, 10, 16, 30 -9 13Kassaflödessäkringar 9, 10, 30 -6 219 3 156Säkring av nettoinvesteringar 10, 30 322Försäkringsmatematisk vinst/förlust från förmånsbestämda pensionsplaner 10, 27 -1 580Omräkningsdifferenser 9 -2 864 16 888Räkenskapsperiodens totalresultat -17 297 16 152

Fördelning av räkenskapsperiodens totalresultat:Till moderbolagets ägare -17 348 15 097Till ägare utan bestämmande inflytande 51 1 055Totalt -17 297 16 152

Noterna på sidorna 52–87 utgör en väsentlig del av koncernbokslutet.

48

Atrias bokslut 2011

KONCERNBALANSRÄKNING

Tillgångar, 1 000 euro Not 31.12.2011 31.12.2010

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar 1, 12 464 380 470 099Biologiska tillgångar 13 1 367 1 891Goodwill 14 163 076 162 923Övriga immateriella tillgångar 14 74 363 75 527Andelar i joint venture- och intresseföretag 15, 33 13 883 11 862Övriga finansiella tillgångar 16, 30 1 638 1 586Kundfordringar, lån och övriga fordringar 17, 30 19 946 20 166Uppskjutna skattefordringar 10, 18 15 943 11 453Totalt 754 596 755 507

OmsättningstillgångarVarulager 19 108 188 105 334Biologiska tillgångar 13 5 298 5 765Kundfordringar och övriga fordringar 20, 30 176 798 199 852Skattefordringar grundade på periodens beskattningsbara resultat 11 601 17 453Likvida medel 21, 30 6 618 18 530Totalt 308 503 346 934

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning 22 4 422 9 174

Tillgångar totalt 1 1 067 521 1 111 615

Eget kapital och skulder, 1 000 euro Not 31.12.2011 31.12.2010

Eget kapital hänförligt till ägare av moderbolaget Aktiekapital 48 055 48 055Överkursfond 138 502 138 502Egna aktier -1 277 -1 271Övriga fonder -4 406 1 822Fond för placerat fritt eget kapital 110 571 110 571Omräkningsdifferenser -17 192 -14 314Balanserade vinstmedel 144 528 159 811Totalt 10, 11, 18, 23, 24, 30 418 781 443 176

Andel för ägare utan bestämmande inflytande 2 920 2 867

Eget kapital totalt 421 701 446 043

Långfristiga skulderRäntebärande skulder 25, 30 297 128 302 778Uppskjutna skatteskulder 10, 18 47 952 46 797Övriga skulder 26, 30 4 193 800Pensionsåtaganden 27 7 252Avsättningar 28 812Totalt 356 525 351 187

Kortfristiga skulderRäntebärande skulder 25, 30 112 248 127 159Leverantörsskulder och övriga skulder 29, 30 176 569 186 525Skatteskulder grundade på periodens beskattningsbara resultat 478 701Totalt 289 295 314 385

Skulder totalt 1 645 820 665 572

Eget kapital och skulder totalt 1 067 521 1 111 615


49

Atrias bokslut 2011

ATRIA-KONCERNENS IFRS-BOKSLUT 2011

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare

Andel för ägare

utan bestäm-

mande inflytande

Eget kapital

totalt

1 000 euro NotAktie-

kapitalÖver-

kursfondEgna

aktierÖvriga fonder

Fond för placerat fritt eget

kapital

Omräk-ningsdif-ferenser

Balan-serade

vinst-medel Totalt

Eget kapital 1.1.2010 48 055 138 502 -1 308 -1 669 110 596 -30 989 171 919 435 106 1 812 436 918

Räkenskapsperiodens totalresultat Räkenskapsperiodens resultat -5 069 -5 069 842 -4 227 Övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas 13 13 13 Kassaflödessäkringar 3 156 3 156 3 156 Säkring av nettoinvesteringar 322 322 322 Omräkningsdifferenser 16 675 16 675 213 16 888Transaktioner med ägare Egna aktier 23 37 37 37 Aktiebaserad ersättning 24 -25 -25 -25 Utdelning 23 -7 039 -7 039 -7 039

Eget kapital 31.12.2010 48 055 138 502 -1 271 1 822 110 571 -14 314 159 811 443 176 2 867 446 043

Räkenskapsperiodens totalresultat Räkenskapsperiodens resultat -6 664 -6 664 39 -6 625 Övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas -9 -9 -9 Kassaflödessäkringar -6 219 -6 219 -6 219 Försäkringsmatematisk vinst/förlust från pension- förmåner 27 -1 580 -1 580 -1 580 Omräkningsdifferenser -2 878 -2 878 14 -2 864Transaktioner med ägare Egna aktier 23 -6 -6 -6 Aktiebaserad ersättning 24 0 0 Utdelning 23 -7 039 -7 039 -7 039

Eget kapital 31.12.2011 48 055 138 502 -1 277 -4 406 110 571 -17 192 144 528 418 781 2 920 421 701


50

Atrias bokslut 2011

RAPPORT ÖVER KONCERNENS KASSAFLÖDE

1 000 euro Not 1.1.–31.12.2011 1.1.–31.12.2010

Kassaflöde från löpande verksamhetInbetalningar från försäljning 1 318 347 1 302 497Inbetalningar från övriga rörelseintäkter 6 661 7 627Utbetalningar för rörelsekostnader -1 263 994 -1 224 582Utbetalda räntor och utbetalningar för övriga finansiella kostnader -26 171 -42 723Erhållna utdelningar 44 12Erhållna räntor och övriga finansiella intäkter 13 799 26 756Skattekostnader 1 607 -24 894

Kassaflöde från löpande verksamhet 50 293 44 693

Kassaflöde från investeringsverksamhetInvesteringar i materiella och immateriella tillgångar -34 201 -39 615Avyttrade aktier i dotterbolag 35 1 985Förvärvade aktier i dotterbolag 34 -6 052Placeringar -2 523 -596

Kassaflöde från investeringsverksamhet -40 791 -40 211

Kassaflöde från finansieringsverksamhetUttag av långfristiga lån 50 000 40 814Utbetalningar för lån -64 188 -56 245Utbetald utdelning 23 -7 039 -7 039

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -21 227 -22 470

Förändringar i likvida medel -11 725 -17 988

Likvida medel vid ingången av räkenskapsperioden 21 18 530 35 300Effekt av valutakursförändringar -187 1 218Likvida medel vid utgången av räkenskapsperioden 6 618 18 530


51

Atrias bokslut 2011

Kort om företagetAtriakoncernens moderbolag Atria Abp är ett finländskt publikt aktiebolag som har grundats i enlighet med finsk lag. Bolagets hemort är Kuopio. Bolaget är listat på Nasdaq OMX Helsinki Oy sedan 1991. En kopia av koncernbokslutet finns tillgängligt på webbplatsen www.atriagroup.com eller moder-bolagets huvudkontor på adressen Itikanmäentie 3, Seinäjoki, postadress PB 900, 60060 ATRIA.

Atria Abp och dess dotterbolag tillverkar och marknadsför livsmedel, främst kött och köttprodukter, fjäderfäprodukter, färdigmat och matkoncept. Atrias marknadsområde är Finland, Sverige, Danmark, de europeiska delarna av Ryssland och de baltiska länderna. I dessa områden finns också Atrias dotterbo-lag. Koncernen är indelad i fyra affärsområden: Atria Finland, Atria Scandinavia, Atria Ryssland och Atria Baltikum.

Det bokslut som publiceras har fastställts av styrelsen den 15 februari 2012. Enligt den finska aktiebolagslagen har aktie-ägarna möjlighet att godkänna eller förkasta bokslutet på den bolagsstämma som hålls efter att bokslutet offentliggjorts. Bolagsstämman kan också fatta beslut om ändring av bokslutet.

Principer för upprättande av bokslutet

RedovisningsprinciperKoncernbokslutet har upprättats i enlighet med de internatio-nella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards) som godkänts av Europeiska unionen. Bokslu-tet följer de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som gällde 31.12.2011. Med internationella redo-visningsstandarder avses i den finska bokföringslagen, samt i bestämmelser som getts med stöd av lagen, standarder som antagits för tillämpning i EU i enlighet med Europaparlamen-tets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, med tillhörande tolk-ningar. Noterna till koncernbokslutet överensstämmer även med den finska bokförings- och bolagslagstiftningen.

Koncernbokslutet har i tillämpliga delar upprättats utifrån anskaffningsvärdet förutom i fråga om biologiska tillgångar, finansiella tillgångar som innehas för försäljning, finansiella till-gångar och skulder som redovisas resultatpåverkande till verk-ligt värde och derivatinstrument. Tillgångsposter som inne-has för försäljning värderas i samband med klassificeringen antingen till bokfört värde eller till verkligt värde minskat med försäljningskostnader beroende på vilket belopp som är lägst.

Bokslutsuppgifterna redovisas i hela tusental euro och avrundade till närmaste tusen euro.

Förändringar i redovisningsprinciper och redovisade uppgifter

a) Nya standarder och ändringar av standarder som ska tilläm-pas senast den räkenskapsperiod som inleds 1.1.2011

Inga IFRS-standarder eller IFRIC-tolkningar som skulle ha en betydande inverkan på koncernens bokslut började gälla under räkenskapsperioden.

b) Nya standarder och tolkningar som koncernen tillämpar fr.o.m. 1.1.2012•IFRS 7 (reviderad) Finansiella instrument: Upplysningar –

Borttagande från balansräkning (gäller för räkenskapspe-rioder som inleds 1.7.2011 eller senare). Ändringen ökar insynen i redovisningen av transaktioner där finansiella instrument överlåts och ger en bättre bild av de risker som är förenade med sådana överlåtelser och hur dessa risker påver-kar bolagets finansiella ställning, särskilt i samband med vär-depapperisering av finansiella tillgångar. Ändringen har ännu inte godkänts för tillämpning i EU.

•IAS 12 (reviderad) Inkomstskatter – Uppskjutna skatter (gäl-ler för räkenskapsperioder som inleds 1.7.2011 eller senare). Nu innehåller IAS 12 kravet att den uppskjutna skatten för en tillgångspost som värderats till verkligt värde ska beräknas utifrån om beloppet som motsvarar värdet förväntas inflyta genom att posten nyttjas eller säljs. Ändringen innebär att det bokförda värdet för vissa tillgångsposter som värderats till verkligt värde förväntas inflyta genom försäljning. Anta-gandet tillämpas på uppskjutna skatter för förvaltningsfastig-heter, materiella anläggningstillgångar och immateriella till-gångar som värderas enligt modellen för verkligt värde eller omvärderingsmodellen. Ändringen har ännu inte godkänts för tillämpning i EU.

Ovannämnda standarder eller revideringar förväntas inte ha någon nämnvärd effekt på kommande koncernbokslut.

c) År 2013 eller senare börjar koncernen tillämpa följande standarder, tolkningar och revideringar av gällande standarder•IFRS 10 Koncernredovisning (gäller för räkenskapsperioder

som inleds 1.1.2013 eller senare). IFRS 10 innehåller princi-per för upprättande och redovisning av koncernbokslut när företaget har bestämmande inflytande i ett eller flera företag. Standarden anger principer för bestämmande inflytande, som är grunden för intagande av andra företag i koncernbokslu-tet. Standarden ger riktlinjer för tillämpning av begreppet i situationer där en investerare har bestämmande inflytande och således ska införliva investeringsobjektet i koncernbok-slutet. Standarden inkluderar även kraven på upprättandet av koncernbokslut. Standarden har ännu inte godkänts för till-lämpning i EU.

•IFRS 11 Samavtal (gäller för räkenskapsperioder som inleds 1.1.2013 eller senare). IFRS 11 innehåller riktlinjer för redo-

NOTER TILL KONCERNBOKSLUTET

52

Atrias bokslut 2011

visning av samavtal. Redovisningen ska baseras på rättighe-ter och förpliktelser som följer av avtalet och inte på arrange-mangets juridiska form. Det finns två typer av samavtal: om gemensam verksamhet och om joint venture. I en gemen-sam verksamhet får parterna rätt till dess tillgångar och har förpliktelser avseende verksamheten. De tar upp sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i den egna redo-visningen. I ett joint venture får parterna rätt till dess netto-tillgångar och redovisar sin andel enligt kapitalandelsmeto-den. Klyvningsmetoden kan inte längre tillämpas i fråga om joint venture. Standarden har ännu inte godkänts för till-lämpning i EU.

•IFRS 12 Upplysningar om innehav i andra företag (gäller för räkenskapsperioder som inleds 1.1.2013 eller senare). Standarden innehåller krav på noter för alla typer av innehav. Den gäller samavtal, intresseföretag, investeringsverktyg för särskilda ändamål och andra instrument utanför balansräk-ningen. Standarden har ännu inte godkänts för tillämpning i EU.

•IFRS 13 Bestämning av verkligt värde (gäller fr.o.m. 1.1.2013 eller räkenskapsperioder som inleds senare). Stan-darden syftar till större harmonisering och mindre kom-plexitet. Den innehåller en exakt definition av verkligt värde och krav på bestämning av verkligt värde och noter som gäl-ler alla IFRS-standarder. Tillämpningen utökas inte, i stället ges riktlinjer för bestämning av verkligt värde när detta till-låts eller krävs enligt andra IFRS-standarder. Standarden har ännu inte godkänts för tillämpning i EU.

•IAS 27 (omarbetad 2011) Separata finansiella rapporter (gäl-ler för räkenskapsperioder som inleds 1.1.2013 eller senare). Den omarbetade standarden innehåller krav som gäller sepa-rata finansiella rapporter. Dessa finns kvar efter att avsnitten om bestämmande inflytande införlivats i nya IFRS 10. Stan-darden har ännu inte godkänts för tillämpning i EU.

•IAS 28 (omarbetad 2011) Andelar i joint venture och intres-seföretag (gäller fr.o.m. 1.1.2013). Den omarbetade standar-den innehåller krav på redovisningen av intresseföretag och joint venture enligt kapitalandelsmetoden som en följd av publiceringen av IFRS 11. Standarden har ännu inte god-känts för tillämpning i EU.

•IAS 1 (reviderad) Utformning av finansiella rapporter (gäl-ler för räkenskapsperioder som inleds 1.7.2012 eller senare). Den viktigaste förändringen är kravet på att övriga poster i totalresultatet klassificeras utifrån om de eventuellt överförs till resultaträkningen (justeringar till följd av ändrad klassifi-cering). Ändringen gäller inte vilka poster som ska redovisas bland övriga poster i totalresultatet. Ändringen har ännu inte godkänts för tillämpning i EU.

•IAS 19 (reviderad) Ersättningar till anställda (gäller för räkenskapsperioder som inleds 1.1.2013 eller senare). Genom ändringen avskaffas möjligheten att tillämpa ”rör-metoden”. Beräkningen av uppskattad avkastning från fon-derade förmånsbestämda planer har ändrats. Den finansiella

kostnaden beräknas på nettoposten (av förpliktelsen och pla-nens tillgångar). Ändringen har ännu inte godkänts för till-lämpning i EU.

•IFRS 9 Finansiella instrument (dagen för införande fortfa-rande öppen). Detta är första delen i ett större projekt som syftar till att ersätta IAS 39 med en ny standard. Olika grun-der för värderingen finns kvar, men den förenklas genom införande av två värderingskategorier för finansiella till-gångar: periodiserat anskaffningsvärde och verkligt värde. Klassificeringen beror på företagets affärsmodell och till-gångspostens kassaflödesegenskaper. Riktlinjerna i IAS 39 om nedskrivning och säkringsredovisning av finansiella till-gångar fortsätter att gälla. Standarden har ännu inte godkänts för tillämpning i EU.

•IAS 32 (reviderad) Nettoredovisning av finansiella instru-ment (gäller för räkenskapsperioder som inleds 1.1.2014 eller senare). Ändringen gäller den nuvarande inkonsekventa praxisen för tillämpning av nettoredovisning enligt IAS 32 för finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen. Ändringen ger ytterligare riktlinjer om den ”dagliga” kvitt-ningsrätten för finansiella tillgångar och skulder, vilka inne-bär att rätten inte får vara beroende av någon händelse i framtiden. Dessutom måste båda parterna kunna redovisa posterna till nettobelopp i sin normala rörelse, efter underlå-tenhet att betala och vid konkurs. Dessutom preciserar ändringen riktlinjerna för när vissa betalningsöverenskom-melser till bruttobelopp svarar mot villkoren för nettoredo-visning enligt IAS 32.

•IFRS 7 (reviderad) Finansiella instrument: Upplysningar – Nettoredovisning(gäller för räkenskapsperioder som inleds 1.1.2013 eller senare). Ändringen utökar de nuvarande kra-ven på noter så att ett företag ska ge numeriska upplysningar om finansiella instrument som redovisas till nettobelopp i balansräkningen samt finansiella instrument som omfattas av ”master netting” eller motsvarande kontraktsregler trots att de redovisas till bruttobelopp i balansräkningen.

Ovannämnda standarder eller revideringar förväntas inte ha någon nämnvärd effekt på kommande koncernbokslut.

PensionsåtagandenKoncernens svenska bolag har förmånsbestämda ITP2-pen-sionsplaner. Merparten av ITP2-planerna förvaltas av tjäns-tepensionsföretaget Alecta inom planer för flera arbetsgiva-re. Eftersom deras tillgångar och skulder inte kan hänföras till individuella bolag saknas tillräcklig information för redovisning av dessa planer som förmånsbestämda pensionsplaner. Resten av ITP2-planerna finansieras via FPG/PRI-systemet och redo-visas fr.o.m. räkenskapsperioden 2011 som förmånsbestäm-da pensionsplaner i och med ökad tillgång till information och förändringar i värderingsprinciperna mellan svensk redovis-ningspraxis och IFRS. Redovisningen av pensionsåtaganden i det jämförda bokslutet för 2010 har inte justerats eftersom

53

Atrias bokslut 2011

bedömningen är att detta inte har någon väsentlig inverkan på den bild som koncernbokslutet ger.

Redovisningsprinciper och osäkerhetsfaktorer som måste bedömas av företagsledningen

Vid upprättandet av bokslutet måste ledningen göra sådana bedömningar och antaganden om framtiden som påverkar till-gångs- och skuldposter, avsättningar samt storleken på intäk-terna och kostnaderna. Utfallet kan avvika från gjorda bedöm-ningar och antaganden. Därtill görs bedömningar som gäller tillämpningen av redovisningsprinciperna.

Centrala bedömningar som gäller tillämpningen av redovisningsprinciperna:Koncernledningen gör bedömningar om principerna för upp-rättandet av bokslutet och tillämpningen av dem. Det gäller särskilt situationer där alternativa bokförings-, värderings- och redovisningssätt anges i de gällande IFRS-normerna. Ledning-ens bedömningar har tillämpats vid klassificeringen av till-gångsposter och finansiella poster samt redovisningen av upp-skjutna skattefordringar och avsättningar.

Centrala bokföringsmässiga bedömningar och antaganden:Bedömningarna grundar sig på ledningens bästa möjliga upp-skattning vid utgången av rapportperioden. Eventuella för-ändringar i bedömningarna och antagandena redovisas i den räkenskapsperiod under vilken bedömningen eller antagandet justerats och alla räkenskapsperioder efter denna.

Bestämning av verkligt värde på tillgångar som förvärvas vid rörelseförvärv:Förvärvade tillgångar och skulder i samband med rörelseför-värv värderas till verkligt värde vid tidpunkten för förvärvet. Vid betydande förvärv har koncernen anlitat utomstående rådgivare för bedömning av verkligt värde på materiella och immateriella tillgångar. I fråga om materiella tillgångar görs jämförelser med motsvarande tillgångars marknadspriser och uppskattningar om hur mycket värdet minskat till följd av ålder, slitage och liknan-de faktorer. Bestämningen av verkligt värde på immateriella till-gångar grundar sig på uppskattningar av deras kassaflöden. Led-ningen anser att de tillämpade bedömningarna och antagandena är tillräckligt exakta underlag för bestämning av verkligt värde.

Nedskrivning av tillgångar: Koncernen går igenom eventuella indikationer om minskat värde på materiella och immateriella tillgångar vid utgången av varje rapportperiod eller oftare.

Koncernen prövar årligen värdet på goodwill och immate-riella tillgångar med obegränsad ekonomisk livslängd och bedö-mer indikationer om minskat värde i enlighet med redovisnings-

principerna. Vid utgången av räkenskapsperioden var värdet på årligen prövade immateriella tillgångar 231,5 miljoner euro. De kassagenererande enheternas återvinningsvärde har bestämts uti-från beräkningar av nyttjandevärdet. Beräkningarnas kassaflö-desprognoser härrör från ekonomiska planer som godkänts av ledningen. Planerna omfattar en femårsperiod (not 14).

Prövningen av eventuell värdeminskning har inte gett anled-ning till nedskrivningar under räkenskapsperioden. Mer infor-mation om känsligheten för ändrade antaganden ges i not 14.

Principer för upprättande av koncernbokslutet

DotterbolagI koncernbokslutet ingår moderbolaget Atria Abp och alla dotterbolag. Dotterbolagen är företag i vilka koncernen har bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande uppkom-mer när koncernen innehar över hälften av rösterna eller på annat sätt har bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses rätt att bestämma om principerna för företa-gets ekonomi och affärsverksamhet i syfte att dra fördel av verk-samheten. Förvärvade dotterbolag införlivas i koncernbokslutet från den tidpunkt då koncernen fått bestämmande inflytande i bolaget och fram till att det bestämmande inflytandet upphör.

Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Ersätt-ningen och det förvärvade företagets identifierbara tillgångar och övertagna skulder har värderats till verkligt värde vid tid-punkten för förvärvet. Ersättningen inkluderar det verkliga värdet på en tillgångspost eller skuld som följer av villkorad ersättning. Utgifter som hänför sig till förvärvet redovisas som kostnader när de realiseras. Identifierbara förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser värderas till verk-ligt värde vid tidpunkten för förvärvet. Andelen för ägare utan bestämmande inflytande redovisas förvärvsspecifikt, antingen till verkligt värde eller till ett värde som motsvarar deras propor-tionella andel av förvärvsobjektets identifierbara nettotillgångar.

När ersättningen, andelen för ägare utan bestämmande inflytande i förvärvsobjektet och det tidigare innehavets sam-manräknade verkliga värde överstiger koncernens andel av det verkliga värdet på de förvärvade nettotillgångarna redovi-sas denna skillnad i balansräkningen som goodwill. Om ersätt-ningen, andelen för ägare utan bestämmande inflytande och det tidigare innehavet totalt sett understiger det verkliga värdet på det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar redovisas denna skillnad resultatpåverkande.

Koncerninterna affärstransaktioner, fordringar, skulder, intäkter och kostnader elimineras. Dessutom elimineras sådana vinster och förluster från koncerninterna transaktioner som ger upphov till en tillgångspost. Principerna för upprättande av dotterbolagens bokslut har vid behov ändrats till att motsvara koncernens redovisningsprinciper.

Genomförda transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande som inte leder till att det bestämmande inflytandet


54

Atrias bokslut 2011

förloras redovisas som transaktioner gällande eget kapital. När aktier köps av ägare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan ersättningen och den förvärvade andelen av dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Även vinster och förluster från försäljning av aktier till ägare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital.

När koncernens bestämmande eller betydande inflytande upphör värderas det återstående innehavet till verkligt värde på dagen då det bestämmande inflytandet förlorades och för-ändringen av det bokförda värdet redovisas resultatpåverkande. Detta verkliga värde fungerar som ursprungligt värde när det återstående innehavet senare redovisas som ett intresseföretag, joint venture eller finansiella tillgångar. Dessutom redovisas övriga belopp som tidigare redovisats i totalresultatet som om koncernen gjort en direkt överlåtelse av det aktuella företagets tillgångar och skulder. Detta kan innebära att poster som tidi-gare redovisats i totalresultatet överförs till resultaträkningen.

IntresseföretagIntresseföretagen är företag i vilka koncernen har ett betydande men inte ett bestämmande inflytande. Det baseras i allmänhet på innehav av aktier som ger 20–50 procent av rösterna. Inves-teringar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. De tas upp till anskaffningsvärdet, som sedan ökar eller mins-kar i enlighet med investerarens andel av investeringsobjektets framtida vinster och förluster.

Om innehavet i intresseföretaget minskar men det bety-dande inflytandet kvarstår överförs endast en proportionell andel av de poster som tidigare redovisats i totalresultatet till resultaträkningen.

Koncernens andel av vinster och förluster efter förvärvet av intresseföretaget redovisas i resultaträkningen efter rörelse-vinsten. Det bokförda värdet på innehavet justeras på motsva-rande sätt. Om koncernens andel av intresseföretagets förlust är lika stor eller större än dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella andra fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte en större förlust än innehavet ifall koncernen inte har rätts-liga eller informella förpliktelser och inte gjort utbetalningar för intresseföretagets räkning.

Joint ventureJoint venture är företag där koncernen tillsammans med en annan part har gemensamt bestämmande inflytande som grun-dar sig på ett avtal. Koncernen införlivar joint venture-företag enligt kapitalandelsmetoden.

Omräkning av poster i utländsk valutaKoncernens moderbolag använder euro som funktionell valu-ta och rapporteringsvaluta. Koncernbokslutet redovisas i hela tusental euro.

Transaktioner i utländsk valuta har omräknats till euro enligt kursen på transaktionsdagen. Tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt kursen på bok-

slutsdagen. Kursvinster och kursförluster från fordringar och skulder i utländsk valuta redovisas i resultaträkningen med undantag av de kursförändringar i derivatkontrakt som uppfyl-ler villkoren för kassaflödessäkring eller säkrar utländska net-toinvesteringar effektivt samt lån som utgör en del av en net-toinvestering i utlandsverksamhet. Dessa kursdifferenser har redovisats i totalresultatets poster. Kursvinster och kursförluster i rörelsen ingår i motsvarande poster före rörelsevinsten. Kurs-vinster och kursförluster från valutaterminer och lån i utländsk valuta ingår i finansiella intäkter och kostnader.

För koncernföretag utanför euroområdet har resultatet och den ekonomiska ställningen ursprungligen redovisats i huvudva-lutan för deras verksamhetsområde. Resultaträkningarna för kon-cernföretag utanför euroområdet har omräknats till euro enligt räkenskapsperiodens medelkurs och balansräkningarna enligt kursen på bokslutsdagen. Kursdifferensen från olika omräknings-kurser redovisas i totalresultatets poster. Omräkningsdifferenser från eliminering av anskaffningsvärdet för dotterbolag utanför euroområdet och resultatet från säkring av nettoinvesteringar i dessa redovisas i totalresultatets poster. När en del av en utlands-verksamhet avyttras eller verksamheten säljs redovisas valutakurs-differenser som upptagits i eget kapital resultatpåverkande som en del av vinsten eller förlusten vid försäljningen.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som differensen mel-lan anskaffningsvärdet och ackumulerade avskrivningar mins-kat med eventuella nedskrivningar.

Om en anläggningstillgång består av flera delar med olika ekonomisk livslängd ska respektive del behandlas som en sepa-rat tillgång. I sådana fall aktiveras utgifter som gäller förny-else av delar. I annat fall sker detta bara om det är sannolikt att koncernen drar nytta av förnyelsen och det är möjligt att fast-ställa anskaffningsvärdet på ett tillförlitligt sätt. Övriga utgifter för reparation och underhåll redovisas resultatpåverkande när de har realiserats.

Avskrivningarna är linjära och beräknas på den uppskattade ekonomiska livslängden enligt följande:

Byggnader .................................................................. 25–40 årMaskiner och inventarier .............................................. 5–10 årÖvriga materiella tillgångar .......................................... 5–10 år

På mark- och vattenområden görs inga avskrivningar. Bland övriga materiella tillgångar redovisas sådana tillgångar som på grund av sin karaktär eller avskrivningstid inte är lämpliga att redovisa på andra konton för materiella anläggningstillgång-ar: Mark- och vattenområden, Byggnader och konstruktioner, Maskiner och inventarier.

Tillgångarnas restvärde och ekonomiska livslängd kontrol-leras vid varje bokslut och justeras vid behov så att det bokförda värdet inte överstiger återvinningsvärdet.

Avskrivningarna på en materiell anläggningstillgång upp-

55

Atrias bokslut 2011

hör när tillgången klassificeras som en tillgång för försäljning i enlighet med standarden IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.

Vinster och förluster som uppkommer när materiella anläggningstillgångar tas ur bruk eller överlåts ingår antingen i övriga rörelseintäkter eller i övriga rörelsekostnader.

Leasingavtal – koncernen som leasingtagare:Leasingavtal som gäller materiella tillgångar klassificeras som finansiella leasingavtal om de risker och fördelar som leasing av tillgångar medför i huvudsak överlåtits på koncernen. Finansiel-la leasingavtal redovisas i balansräkningen till tillgångens verk-liga värde vid den tidpunkt leasingperioden börjar eller till ett lägre nuvärde av minimiavgifterna. På en tillgång som anskaffats genom ett finansiellt leasingavtal görs avskrivningar under till-gångens ekonomiska livslängd eller en leasingtid som är kortare än denna. Leasingavgifter delas upp i finansieringskostnader och minskning av skulden under leasingtiden så att räntesatsen för den återstående skulden blir lika stor för varje räkenskapspe-riod. Leasingförpliktelserna ingår i räntebärande skulder.

Leasingavtal där de betydande risker och fördelar som lea-sing av tillgångar medför kvarstår hos leasinggivaren redovisas som övriga leasingavtal. Då redovisas leasingavgifterna som en kostnad i resultaträkningen fördelad på jämna poster under lea-singtiden.

Immateriella tillgångarGoodwill:Goodwill är det belopp med vilket anskaffningsvärdet över-skrider koncernens andel av det verkliga värdet på ett förvärvat dotterbolags identifierbara nettotillgångar vid tidpunkten för förvärvet. Goodwill från förvärv av dotterbolag ingår i immateriella tillgångar. Goodwill prövas årligen med avseende på eventuell nedskrivning och redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill återförs inte.

Goodwill prövas årligen med avseende på eventuell ned-skrivning. För detta ändamål har den hänförts till kassagene-rerande enheter. Koncernens kassagenererande enheter indelas i affärssegment utifrån dotterbolagens verksamhet och geogra-fiska område. År 2011 var enheterna Atria Finland, Atria Scan-dinavia, Atria Ryssland och Atria Estland. Goodwill värderas till anskaffningsvärdet minskat med nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångar:En immateriell tillgång redovisas i balansräkningen till anskaff-ningsvärdet om värdet kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att företaget får ekonomisk nytta av tillgången.

På immateriella tillgångar med begränsad ekonomisk livs-längd görs linjära avskrivningar. Dessa redovisas som kostna-der i resultaträkningen under loppet av tillgångarnas fastställda eller uppskattade ekonomiska livslängd. På immateriella till-gångar med obegränsad ekonomisk livslängd görs inga avskriv-

ningar och deras värde prövas årligen med avseende på eventu-ell nedskrivning.

Avskrivningstiderna är följande:Kundrelationer ............................................................... 3–8 årVarumärken ................................................................. 5–10 årÖvriga immateriella tillgångar *) .................................. 5–10 år

*) Inkluderar bl.a. programvara och anslutningsavgifter

Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångarVarje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns indika-tioner på att värdet på någon materiell eller immateriell till-gångspost minskat. Om indikationer finns uppskattas tillgång-ens återvinningsvärde. För goodwill och immateriella tillgångar med obegränsad ekonomisk livslängd bedöms återvinningsvär-det årligen och alltid när det finns indikationer på att värdet minskat. Återvinningsvärdet är tillgångens verkliga värde mins-kat med försäljningskostnader eller nyttjandevärdet beroende på vilket som är störst. Om återvinningsvärdet inte kan upp-skattas per tillgångspost bedöms behovet av nedskrivning på den kassagenererande enhetens nivå, dvs. på den lägsta enhets-nivå som i huvudsak är oberoende av övriga enheter och vars kassaflöde kan särskiljas från övriga kassaflöden.

En nedskrivning görs när tillgångens bokförda värde är större än återvinningsvärdet. Nedskrivningen redovisas omedel-bart i resultaträkningen. Om nedskrivningen gäller en kassage-nererande enhet minskas först dess goodwill och därefter enhe-tens övriga tillgångsposter proportionerligt. I samband med nedskrivningen omvärderas den ekonomiska livslängden för den tillgångspost som avskrivningarna gäller. Nedskrivningar av andra tillgångsposter än goodwill återförs ifall den värdering som tillämpades vid fastställandet av tillgångspostens återvin-ningsvärde förändras. Nedskrivningen återförs dock inte till ett större belopp än vad tillgångens bokförda värde skulle ha varit utan nedskrivningen. Nedskrivning av goodwill kan under inga omständigheter återföras.

VarulagerVarulager värderas till anskaffningsvärdet eller ett lägre nettoför-säljningsvärde. Anskaffningsvärdet fastställs enligt FIFO-meto-den. Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och produkter i arbete består av material, direkt lön, övriga direkta kostnader samt en regelrätt andel av rörliga omkostnader för tillverkningen och fasta omkostnader vid normal kapacitet. Nettoförsäljnings-värdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verk-samheten efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader.

Biologiska tillgångarKoncernens biologiska tillgångar utgörs av levande djur och växande spannmål. Biologiska tillgångar värderas till verkligt värde minskat med uppskattade försäljningskostnader. Produ-


56

Atrias bokslut 2011

cerande djur ingår i materiella tillgångar och övriga biologiska tillgångar i varulager.

Jordbruksprodukter skördade av biologiska tillgångar vär-deras till verkligt värde vid skördetidpunkten minskat med uppskattade försäljningskostnader. Vid värdering efter skörde-tidpunkten tillämpas principen för värdering av omsättnings-tillgångar.

Verkligt värde på producerande biologiska tillgångar baseras på anskaffningsvärdet med avdrag för en kostnad motsvarande den minskning av nyttjandevärdet som följer av djurens åld-rande. Marknadspris kan inte fås för producerande djur.

Verkligt värde på biologiska tillgångar för förbrukning (slaktdjur) motsvarar marknadspriset vid köp/försäljning av bolagets slaktdjur på den lokala marknaden. Verkligt värde på biologiska tillgångar för förbrukning (växande spannmål) base-ras på produktionskostnaderna.

Finansiella tillgångarKategorierKoncernens finansiella tillgångar är klassificerade i följande kategorier:•Finansiella tillgångar som redovisas resultatpåverkande till

verkligt värde•Lån och övriga fordringar•Finansiella tillgångar som innehas för försäljningKlassificeringen sker utifrån syftet med anskaffningen av den finansiella tillgången och i samband med den ursprungliga anskaffningen.

Finansiella tillgångar som redovisas resultatpåverkande till verkligt värde:En post bland finansiella tillgångar hör till denna kategori om den har skaffats för handel eller om den initialt tas upp som en post som ska redovisas resultatpåverkande till verkligt vär-de. Finansiella tillgångar som innehas för handel har i huvud-sak skaffats för att ge vinst på kort sikt genom förändringar i marknadspriserna. Derivat som inte uppfyller villkoren för säk-ringsredovisning i IAS 39 har klassificerats som tillgångar som innehas för handel. Tillgångsposter i denna kategori har klassi-ficerats som omsättningstillgångar.

Lån och övriga fordringar:Lån och övriga fordringar är finansiella tillgångar som inte ingår bland derivat, vars belopp är fasta eller definierbara och som inte noteras på en aktiv marknad. De ingår i omsättnings-tillgångar om de förfaller inom 12 månader från rapportperio-dens utgång. Annars klassificeras posterna som långfristiga till-gångar. Koncernens lån och övriga fordringar inkluderar även kundfordringar medan finansiella tillgångar inkluderar övriga fordringar och likvida medel.

Finansiella tillgångar som innehas för försäljning:Finansiella tillgångar som innehas för försäljning är tillgångar

som inte ingår bland derivat och som uttryckligen klassificerats i denna kategori eller inte har klassificerats i någon annan kate-gori. Dessa ingår i anläggningstillgångar om de förfaller senare än 12 månader från bokslutsdagen och avsikten inte är att inne-ha dem en kortare tid. Annars ingår de i omsättningstillgångar.

Redovisning och värderingKöp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas baserat på handelsdagen – dagen då koncernen åtar sig att köpa eller sälja tillgångsposten. Finansiella tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar om de förfaller till betalning senare än 12 månader efter bokslutsdagen. Om avsikten är att behålla den finansiella tillgången en kortare tid än 12 månader klassificeras den som en omsättningstillgång. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten till kassaflödet från investering-en upphört eller överförts till en annan part och när de risker och fördelar som ett ägande av finansiella tillgångar medför i huvudsak överlåtits utanför koncernen.

Investeringar i finansiella tillgångar som inte ska redovisas resultatpåverkande till verkligt värde redovisas till verkligt värde ökat med direkta transaktionskostnader för förvärvet eller emis-sionen. Finansiella tillgångar som ska redovisas resultatpåver-kande till verkligt värde redovisas till verkligt värde och transak-tionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen. Finansiella tillgångar som ska redovisas resultatpåverkande till verkligt värde och finansiella tillgångar som innehas för försäljning värderas senare till verkligt värde. Lån och andra fordringar värderas till periodiserat anskaffningsvärde enligt metoden för effektiv ränta.

Både realiserade och icke-realiserade vinster och förluster som beror på förändringar av verkligt värde på finansiella till-gångar som ska redovisas resultatpåverkande till verkligt värde redovisas i resultaträkningen för den räkenskapsperiod under vilken de har uppkommit. Förändringar av verkligt värde på finansiella tillgångar som innehas för försäljning samt kursdif-ferenser redovisas bland övriga poster i totalresultatet och i fon-den för verkligt värde med beaktande av skatteeffekterna.

När värdepapper i kategorin ”innehas för försäljning” säljs eller skrivs ned förs förändringen av det värde som redovisats i eget kapital till finansiella intäkter/kostnader i resultaträk-ningen. Utdelning från egetkapitalinstrument som innehas för försäljning redovisas i resultaträkningen när koncernens rätt till utbetalningen har uppkommit. Noterade investeringars verk-liga värde baseras på köpkursen vid tidpunkten för redovis-ningen. Om det saknas en aktiv marknad för ett onoterat vär-depapper bestäms tillgångspostens verkliga värde med hjälp av värderingsmodeller. Då används nyligen genomförda köp mel-lan oberoende parter, verkligt värde på andra till väsentliga delar likadana instrument och nuvärde på diskonterade kas-saflöden. I modellerna används marknadsdata så mycket som möjligt och bolagsspecifika data så lite som möjligt. Varje bok-slutsdag bedöms om det finns objektiva indikationer på att vär-det för någon post eller kategori bland de finansiella tillgång-arna har sjunkit. Om det gäller ett egetkapitalinstrument som

57

Atrias bokslut 2011

innehas för försäljning anses en betydande eller långvarig ned-gång under anskaffningsvärdet som en indikation på att vär-det minskat. Då förs värdeminskningen, differensen mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet minskat med tidigare resultatpåverkande nedskrivningar av posten, från eget kapital till resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument återförs inte senare genom resultaträkningen.

Derivatinstrument och säkringsredovisningDerivat upptas först till verkligt värde den dag då kontrak-tet ingås och värderas sedan till verkligt värde. Redovisningen av vinst eller förlust beror på om derivatet definierats som säk-ringsinstrument och på säkringspostens karaktär. Derivat för vilka säkringsredovisning tillämpas avser antingen•säkring av ränte-, valutakurs- eller elprisrisker som hänför sig

till tillgångsposten eller en skuld som upptagits i balansräk-ningen eller en mycket sannolik planerad transaktion (kassa-flödessäkring); eller

•säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet (nettoin-vesteringssäkring).

Förhållandet mellan säkringsinstrumentet och säkringsobjek-tet dokumenteras när säkringen påbörjas. Likaså dokumenteras riskhanteringsmål och strategier enligt vilka olika säkringsåtgär-der vidtas. När säkringen påbörjas och löpande därefter doku-menterar koncernen sina bedömningar om huruvida derivaten effektivt täcker upp förändringar i säkringsobjektens verkliga värde eller kassaflöde.

Derivatets verkliga värde klassificeras som anläggningstill-gång eller långfristig skuld om säkringsobjektets maturitet över-skrider 12 månader och som omsättningstillgång eller kort-fristig skuld om säkringsobjektet förfaller till betalning inom 12 månader. Derivat som innehas för handel klassificeras som omsättningstillgång eller kortfristig skuld.

Kassaflödessäkringar:Den effektiva andelen av verkligt värde på derivat som uppfyl-ler villkoren för kassaflödessäkring redovisas bland övriga poster i totalresultatet. Vinster eller förluster som hänför sig till den ineffektiva andelen redovisas omedelbart i resultaträkningen. Ackumulerad vinst och förlust i eget kapital förs till resultaträk-ningen för den period då säkringsobjektet påverkat resultatet (t.ex. då det planerade köpet genomförts). Om en säkrad trans-aktion däremot ger upphov till en tillgångspost som inte ingår i finansiella tillgångar (t.ex. varulager eller materiella anlägg-ningstillgångar) förs vinst och förlust i eget kapital till den aktuella tillgångspostens anskaffningsvärde. I fråga om varula-ger ingår vinster och förluster slutligen i kostnaderna för sål-da produkter och i fråga om materiella anläggningstillgångar ingår de slutligen i avskrivningarna. När säkringsinstrumentet förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kra-ven för säkringsredovisning kvarstår ackumulerad vinst och för-lust i eget kapital och förs till resultaträkningen först när den

planerade transaktionen genomförs. Om den inte längre väntas bli genomförd förs ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar:Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkring.

Säkringsinstrumentets vinst eller förlust för den effektiva andelen redovisas bland övriga poster i totalresultatet. Vinster eller förluster som hänför sig till den ineffektiva andelen redovi-sas omedelbart i resultaträkningen. Ackumulerad vinst och för-lust i eget kapital redovisas i resultaträkningen när en del av en utlandsverksamhet avyttras eller när verksamheten säljs.

Derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning:Vissa derivatinstrument uppfyller inte kraven för tillämpning av säkringsredovisning. Förändringar av verkligt värde på såda-na derivat redovisas omedelbart i resultaträkningen.

KundfordringarKundfordringar redovisas först till verkligt värde och sedan till periodiserat anskaffningsvärde genom metoden för effektiv ränta med beaktande av värdeminskning. Nedskrivning av kundford-ringar redovisas bara när det finns objektiva belägg för att kon-cernen inte kan indriva hela den förfallna fordringen enligt de ursprungliga villkoren. Omständigheter som gäldenärens bety-dande ekonomiska svårigheter, hotande konkurs eller skuldsane-ring samt underlåtenhet eller dröjsmål med att betala anses vara indikationer på att kundfordringens värde har minskat.

Om kundförlusten minskar under en senare räkenskapspe-riod och minskningen objektivt kan betraktas hänga samman med en händelse efter nedskrivningen kan den återföras resul-tatpåverkande.

Likvida medelLikvida medel består av kontanter, insättningar som kan tas ut på begäran. Posterna i denna grupp har en maturitet på högst tre månader räknat från anskaffningstidpunkten. Tillgängliga kreditlimiter ingår i kortfristiga räntebärande skulder.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljningAnläggningstillgångar klassificeras i kategorin ”innehas för för-säljning” när det belopp som motsvarar tillgångens bokförda värde i huvudsak kommer att inflyta från försäljning av posten i stället för att den nyttjas fortlöpande. Kravet för denna klassifi-cering anses vara uppfyllt när försäljningen är mycket sannolik, posten kan säljas omedelbart i befintligt skick på allmänna och sedvanliga villkor, ledningen åtagit sig att sälja den och försälj-ningen förväntas ske inom ett år från klassificeringen.

Omedelbart innan dessa tillgångsposter klassificeras i kate-gorin ”innehas för försäljning” värderas de enligt tillämpliga IFRS-standarder. Efter klassificeringen värderas de till bokfört


58

Atrias bokslut 2011

värde eller verkligt värde minskat med försäljningskostnader beroende på vilket belopp som är lägst. Avskrivningen av dessa tillgångsposter upphör vid klassificeringen.

Eget kapitalStamaktier redovisas som aktiekapital. Utgifter som hänför sig till emission eller förvärv av egna egetkapitalinstrument redovi-sas som minskning av eget kapital.

Om något koncernföretag köper aktier i bolaget minskas ägarkapitalet med den betalda ersättningen och de direkta utgifterna för förvärvet med beaktande av skatteeffekterna tills aktierna makuleras eller nyemitteras. Om aktierna nyemitteras ökas ägarkapitalet med vederlaget minskat med direkta transak-tionsutgifter och med beaktande av skatteeffekterna.

Finansiella skulderFinansiella skulder redovisas initialt till verkligt värde. Senare värderas de till periodiserat anskaffningsvärde enligt metoden för effektiv ränta. Finansiella skulder ingår i lång- och kortfris-tiga skulder.

Engångsavgifter för reglering av bindande kreditlimitavtal periodiseras över avtalsperioden. Avtalens limitavgifter redovi-sas som kostnader baserat på den tid som förflutit.

Avsättningar Avsättningar redovisas när koncernen till följd av en tidiga-re händelse har en rättslig eller informell förpliktelse, betal-ningsskyldigheten sannolikt realiseras och förpliktelsens storlek kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningarna värderas till nuvärdet på utgifter som krävs för att täcka förpliktelserna. Avsättningarna bedöms varje bokslutsdag och beloppen änd-ras till att motsvara den bästa uppskattningen vid tidpunkten för bedömningen. Förändringar i avsättningar redovisas under samma post i resultaträkningen där avsättningen ursprungligen redovisades.

Principer för intäktsredovisningI omsättningen ingår intäkter från försäljning av produkter, tjänster, material och förnödenheter korrigerade med indirekta skatter och rabatter.

Varor och tjänster:Intäkter från försäljning av varor redovisas när de risker och för-delar som ett ägande av varorna medför har överförts på köpa-ren. Intäkter från tjänster redovisas när tjänsten har utförts.

Hyresintäkter:Hyresintäkter redovisas fördelade på jämna poster under hyres-perioden.

Räntor och utdelning:Räntor redovisas utifrån den tid som förflutit med beaktande av den effektiva räntan för en tillgångspost. Utdelningsintäkter

redovisas när aktieägarnas rätt till utbetalning har uppkommit.

Ersättning till anställdaPensionsförpliktelser: Pensionsplanerna är antingen förmånsbestämda eller avgiftsbe-stämda. De avgiftsbestämda innebär att koncernen betalar fasta avgifter till en separat enhet. Koncernen har varken rättslig eller informell skyldighet att betala extra avgifter om den part som mottagit avgifterna inte kan betala ut pensionsförmånerna. Alla planer som inte uppfyller dessa villkor hör till förmånsbestäm-da pensionsplaner. Inbetalningar som gäller avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas i resultaträkningen inom den räken-skapsperiod som debiteringen gäller. Merparten av koncernens pensionsplaner är avgiftsbestämda.

I förmånsbestämda pensionsplaner har företaget förpliktel-ser även efter betalning av räkenskapsperiodens avgift. Försäk-ringsmatematiska beräkningar för planer definierade som för-månsbaserade skaffas årligen. Utifrån dessa kan kostnader samt skuld- eller tillgångsposter redovisas i bokslutet. Försäkringsma-tematiska vinster och förluster redovisas i totalresultatets poster som kreditering eller debitering av eget kapital för den räken-skapsperiod under vilken de uppkommer.

Aktierelaterade ersättningar:Koncernen har ett belöningssystem för ledningen med utbetal-ning av ersättning dels som aktier i bolaget, dels i pengar. Nya förmåner i systemet värderas till verkligt värde när de beviljas och redovisas i resultaträkningen som ersättning till anställda. Kostnaden fördelas jämnt under intjänings- och bindnings-perioden. Det belopp som betalas ut inom ramen för systemet uppskattas utifrån aktiekursen på bokslutsdagen och redovisas i resultaträkningen som en kostnad för ersättning till anställda med jämn periodisering från dagen för beviljandet till utbetal-ningsdagen. Den slutliga kostnaden beror på hur väl belönings-systemets villkor uppfylls. Mer information om aktierelaterade ersättningar finns i not 24.

Forsknings- och utvecklingsutgifterForskningsutgifter redovisas som kostnader i resultaträkning-en. Utvecklingsutgifter i samband med enskilda projekt aktive-ras i balansräkningen när man fått tillräcklig visshet om att den aktuella tillgången är tekniskt genomförbar och sannolikt kom-mer att ge ekonomisk nytta i framtiden. Aktiverade utveck-lingsutgifter redovisas som projektspecifika kostnader under tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningar görs på till-gången från och med den tidpunkt när den är klar för använd-ning. Koncernen har inga aktiverade utvecklingsutgifter.

Offentliga bidragBidrag som erhållits som ersättning för utgifter intäktsförs i resultaträkningen när utgifterna för bidragsobjektet tagits upp som kostnader. Bidrag av det här slaget redovisas bland övriga rörelseintäkter. Under räkenskapsperioden har produktionsstöd

59

Atrias bokslut 2011

till jordbruksverksamhet i Ryssland och Estland redovisats som offentliga bidrag. Stödens karaktär varierar landsvis och stö-den betalas först när alla villkor och krav för stödet uppfyllts, så bolaget har inte skyldighet att återbetala erhållna stöd. Inga betydande förändringar av stödbeloppen förväntas i framtiden.

Offentliga bidrag, t.ex. bidrag som erhållits av staten för anskaffning av anläggningstillgångar, har bokförts som minsk-ning av det bokförda värdet på materiella anläggningstillgångar när det med rimlig säkerhet kommer att erhållas och koncern-företaget uppfyller kriterierna för beviljande av bidraget. Bidra-gen intäktsförs i form av mindre avskrivningar under tillgångens ekonomiska livslängd.

InkomstskatterSkattekostnaden i resultaträkningen utgörs av skatten på peri-odens beskattningsbara inkomst och den korrigerade och upp-skjutna skatten. Skatter redovisas i resultaträkningen om de inte hör till någon annan post i totalresultatet eller poster som redovisas direkt i eget kapital. Då redovisas även skatten bland totalresultatets poster eller direkt i eget kapital. Skatten på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst beräknas utifrån gällande skattesats i respektive land. Skatten korrigeras med eventuella skatter som hänför sig till föregående perioder.

Uppskjutna skatter beräknas utifrån alla temporära skillna-der mellan bokfört värde och skattemässigt värde. De största temporära skillnaderna uppkommer vid avskrivningar på mate-riella anläggningstillgångar och vid värdering till verkligt värde i samband med anskaffningar. På icke-avdragsgilla nedskriv-ningar på goodwill redovisas ingen uppskjuten skatt och på icke-utdelade vinstmedel i dotterbolag redovisas ingen uppskju-ten skatt för den del av skillnaden som sannolikt inte kommer att upplösas inom en förutsebar framtid.

Uppskjutna skatter har beräknats med hjälp av skattesat-ser som fastställts före bokslutsdagen. Uppskjutna skatteford-ringar redovisas upp till det belopp av framtida beskattningsbar inkomst mot vilken den temporära skillnaden kan avräknas.


60

Atrias bokslut 2011 61

Atrias bokslut 2011

1. Segmentrapportering, 1 000 EUR

Koncernens operativa segment baseras på koncernens interna organisationsstruktur och interna ekonomiska rapportering, som styrelsen använder i sitt strategiska och operativa beslutsfattande. Styrelsen bedömer resultatet för de operativa segmenten utifrån omsättning, rörelsevinst och sysselsatt kapital. Fyra geografiska segment som i väsentlig grad skiljer sig från varandra utifrån marknadens funktion kan identifieras i koncernen. Dessa är Atria Finland, Atria Scandinavia, Atria Ryssland och Atria Baltikum. Koncernkostnaderna redovisas separat i posten ofördelade. I koncernkostnaderna ingår främst kostnader för personal och administration. Som tillgångar och skulder för ett segment redovisas poster som direkt eller på rationella grunder kan hänföras till segmentet. Handeln mellan segmenten sker till verkliga marknadspriser.

Koncernens handel med två kunder utgör 10–15 % av koncernens omsättning. Denna omsättning har rapporterats i segmenten Finland, Ryssland och Baltikum.

Räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2011

Operativa segment Finland Scandinavia Ryssland Baltikum Ofördelade Elimineringar Koncernen

OmsättningExtern 777 956 365 820 122 961 35 124 1 301 861Intern 15 724 9 068 84 -24 876 0Omsättning totalt 793 680 374 888 122 961 35 208 1 301 861

Rörelsevinst 19 299 13 826 -18 939 -2 150 -4 072 7 964Finansiella intäkter och kostnader -14 134Andelar av joint venture- och intresseföretagens resultat 1 447Inkomstskatter -1 902Räkenskapsperiodens vinst -6 625

Tillgångar 480 265 382 639 180 391 44 980 -20 754 1 067 521Skulder 235 774 265 920 152 993 11 887 -20 754 645 820

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) % 5,1 % 5,5 % -11,6 % -6,2 % 0,9 %Investeringar 28 676 10 456 6 867 959 46 958Avskrivningar 25 558 11 448 10 110 2 806 49 922Nedskrivningar 33 36 69Nedskrivning av anläggning-stillgångar som innehas för försäljning 1 800 1 800

Räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2010

Operativa segment Finland Scandinavia Ryssland Baltikum Ofördelade Elimineringar Koncernen

OmsättningExtern 753 655 383 190 129 248 34 813 1 300 906Intern 14 114 8 440 152 -22 706 0Omsättning totalt 767 769 391 630 129 248 34 965 1 300 906

Rörelsevinst 30 690 13 895 -27 943 -3 666 -3 220 9 756Finansiella intäkter och kostnader -11 123Andelar av joint venture- och intresseföretagens resultat 1 672Inkomstskatter -4 532Räkenskapsperiodens vinst -4 227

Tillgångar 492 025 413 066 188 235 52 167 -33 878 1 111 615Skulder 241 924 299 224 141 688 16 614 -33 878 665 572

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) % 7,9 % 5,3 % -16,9 % -9,6 % 1,1 %Investeringar 13 254 9 524 22 624 765 46 167Avskrivningar 28 749 11 662 8 102 2 985 51 498Nedskrivningar 210 10 825 19 11 054


62

Atrias bokslut 2011

2. Omsättning, 1 000 EUR 2011 2010

Försäljning av varor 1 287 262 1 286 489Försäljning av tjänster 5 650 5 227Annan försäljning 8 949 9 190Totalt 1 301 861 1 300 906

3. Forsknings- och utvecklingsutgifter, 1 000 EUR

I resultaträkningen ingår kostnadsförda forsknings- och utvecklingsutgifter 11 890 10 287

4. Revisorernas arvoden, 1 000 EUR

Revisionsarvoden 508 546Intyg och utlåtanden 14 33Skatterådgivning 25 46Övriga arvoden 27 93Totalt 574 718

5. Övriga rörelseintäkter, 1 000 EUR

Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar 1 763 87Annullering av villkorad köpeskilling 2 922Erhållna bidrag 399 366Övriga *) 6 262 4 339Totalt 8 424 7 714

*) inkluderar bl.a. hyresintäkter och intäkter från försäljning av anknytande produkter

6. Övriga rörelsekostnader, 1 000 EUR

Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 2 876 1 233Nedskrivning av anläggningstillgångar 1 869 1 263Avskrivning av immateriella tillgångar 1 013 11 774Övriga *) 1 007 3 650Totalt 6 765 17 920

*) inkluderar bl.a. kostnader vid försäljning av anknytande produkter, kreditförluster och för 2010 omstruktureringskostnader av engångskaraktär

7. Personalkostnader, 1 000 EUR

Kostnader för ersättningar till anställda:Löner 181 770 180 916Pensionskostnader - avgiftsbestämda planer 28 594 28 061Pensionskostnader - förmånsbestämda planer 159Övriga personalbikostnader 21 619 19 795Totalt 232 142 228 772

Upplysningar om ersättningar till ledningen ges i not 33 och upplysningar om aktiebaserad ersättning i not 24.

Kostnader för ersättningar till anställda per verksamhet:Kostnad för sålda varor och tjänster 178 547 177 632Försäljnings- och marknadsföringskostnader 31 059 27 945Administrationskostnader 22 536 23 195Totalt 232 142 228 772

63

Atrias bokslut 2011

2011 2010

Koncernens personal i medeltal per affärsområde:Finland 2 113 2 089Scandinavia 1 153 1 205Ryssland 1 812 2 048Baltikum 389 470Totalt 5 467 5 812

8. Avskrivningar och nedskrivningar, 1 000 EUR

Avskrivningar och nedskrivningar per verksamhet:Kostnad för sålda varor och tjänster 44 348 46 129Försäljnings- och marknadsföringskostnader 1 830 1 572Administrationskostnader 2 731 4 066Övriga rörelsekostnader 1 082 10 785Totalt 49 991 62 552

9. Finansiella intäkter och kostnader, 1 000 EUR

Finansiella intäkter:Ränteintäkter från lånefordringar 3 152 2 986Valutakursvinster från finansiella skulder som värderas till periodiserat anskaffningsvärde och från lånefordringar 7 577 26 470Utdelningsintäkter av finansiella tillgångar som innehas för försäljning 44 12Övriga finansiella intäkter 6 28Förändringar i värdet på finansiella tillgångar som redovisas resultatpåverkande till verkligt värde - Derivatkontrakt - utanför säkringsredovisningen 3 064 2 004Totalt 13 843 31 500

Finansiella kostnader:Räntekostnader för finansieringslån som värderas till periodiserat anskaffningsvärde -14 587 -10 694Valutakursförluster från finansiella skulder som värderas till periodiserat anskaffningsvärde och från lånefordringar -6 428 -20 472Övriga finansiella kostnader -1 545 -2 351Förändringar i värdet på finansiella tillgångar som redovisas resultatpåverkande till verkligt värde - Derivatkontrakt - utanför säkringsredovisningen -5 417 -9 106Totalt -27 977 -42 623

Finansiella intäkter och kostnader totalt -14 134 -11 123

Poster relaterade till finansiella instrument upptagna under övriga poster i totalresultatet före skattKassaflödessäkringar -8 228 4 207Finansiella tillgångar som innehas för försäljning -14 17Säkring av nettoinvesteringar 434Omräkningsdifferenser -2 864 16 888Totalt -11 106 21 546


64

Atrias bokslut 2011

10. Inkomstskatter, 1 000 EUR 2011 2010

Skatter i resultaträkningen:Skatt på räkenskapsperiodens beskattningsbara resultat 4 758 6 956Skatter från tidigare räkenskapsperioder -55 181Uppskjutna skatter -2 801 -2 605Totalt 1 902 4 532

Avstämning av skatter i resultaträkningen mot vinst före skatt:Vinst före skatt -4 723 305

Skatter beräknade med moderbolagets skattesats 26 % 1 228 79Effekt av avvikande skattesatser för utländska dotterbolag 223 3 175Skatter från tidigare räkenskapsperioder -574 579Utnyttjande av fastställda förluster -117Effekt av intresseföretagens resultat -376 -432Effekt av skattefria inkomster -538 -1 179Effekt av icke-avdragsgilla kostnader i beskattningen 1 800 2 315Oredovisade uppskjutna skattefordringar 1 356 61Förändringar av skattesatsen -1 246Övriga förändringar 146 -66Totalt 1 902 4 532

Skatter upptagna under övriga poster i totalresultatet: Före skatt Skatteeffekt Efter skatt

2011Kassaflödessäkringar -8 228 2 009 -6 219Finansiella tillgångar som innehas för försäljning -14 5 -9Försäkringsmatematiska förluster från pensionsåtaganden -2 075 495 -1 580Omräkningsdifferenser -2 864 -2 864Totalt -13 181 2 509 -10 672

2010Kassaflödessäkringar 4 207 -1 051 3 156Säkring av nettoinvesteringar 434 -112 322Finansiella tillgångar som innehas för försäljning 17 -4 13Omräkningsdifferenser 16 888 16 888Totalt 21 546 -1 167 20 379

11. Resultat per aktie, 1 000 EUR

Outspätt resultat per aktie beräknas genom att räkenskapsperiodens vinst till moderbolagets aktieägare divideras med det vägda medelvärdet av antalet utestående aktier under perioden.

Resultat hänförligt till moderbolagets ägare -6 664 -5 069Aktiernas vägda medelvärde under räkenskapsperioden (1 000 st.) 28 157 28 156Resultat per aktie, outspätt -0,24 -0,18

När resultatet per aktie justeras med utspädningseffekten beaktas effekten av alla potentiellt utspädande stamaktier i det vägda medelvärdet av antalet aktier. Resultatkriterierna för koncernens aktiebelöningssystem har inte uppfyllts för räkenskapsperioden 2011 och därmed finns det inga utspädande aktier.

65

Atrias bokslut 2011


12. Materiella anläggningstillgångar, 1 000 EUR

Mark- och vattenområden

Byggnader och konstruktioner

Maskiner och inventarier

Övriga materi-ella tillgångar

Pågående nyanläggningar Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2011 12 981 464 275 537 911 2 849 16 109 1 034 125Företagsförvärv 63 1 571 1 010 9 1 324 3 977Ökningar 1 5 804 29 052 257 25 790 60 904Minskningar -438 -5 959 -23 438 -29 -14 832 -44 696Kursdifferenser -108 -1 727 -384 -11 -107 -2 337Anskaffningsvärde 31.12.2011 12 499 463 964 544 151 3 075 28 284 1 051 973

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2011 -182 844 -379 871 -1 311 0 -564 026Företagsförvärv -254 -345 -5 -604Minskningar 3 947 20 333 29 24 309Avskrivningar -12 977 -34 229 -236 -47 442Nedskrivningar -12 -46 -11 -69Kursdifferenser 138 93 8 239Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.2011 -192 002 -394 065 -1 515 -11 -587 593

Bokfört värde 1.1.2011 12 981 281 431 158 040 1 538 16 109 470 099Bokfört värde 31.12.2011 12 499 271 962 150 086 1 560 28 273 464 380

Mark- och vattenområden

Byggnader och konstruktioner

Maskiner och inventarier

Övriga materi-ella tillgångar

Pågående nyanläggningar Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2010 6 693 427 337 496 820 5 737 38 770 975 357FöretagsförvärvÖkningar 5 849 31 537 41 619 290 34 220 113 515Minskningar -3 865 -19 687 -3 200 -58 213 -84 965Kursdifferenser 439 9 266 19 159 22 1 332 30 218Anskaffningsvärde 31.12.2010 12 981 464 275 537 911 2 849 16 109 1 034 125

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2010 -167 707 -338 263 -2 076 -27 -508 073FöretagsförvärvMinskningar 1 556 6 748 1 349 27 9 680Avskrivningar -12 510 -35 632 -565 -48 707Nedskrivningar -421 -51 -8 -480Kursdifferenser -3 762 -12 673 -11 -16 446Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.2010 -182 844 -379 871 -1 311 0 -564 026

Bokfört värde 1.1.2010 6 693 259 630 158 557 3 661 38 743 467 284Bokfört värde 31.12.2010 12 981 281 431 158 040 1 538 16 109 470 099

Tillgångar som anskaffats genom finansiella leasingavtal ingår i gruppen Maskiner och inventarier. Utifrån finansiella leasingavtal redovisades ett anskaffningsvärde på 6,3 mn euro (5,4 mn euro) och ackumulerade avskrivningar på 3,4 mn euro (1,0 mn euro). Tillgångarnas bokförda värde var 2,9 mn euro (4,4 mn euro).

Utgifter på 33 000 euro för främmande kapital har aktiverats i materiella anläggningstillgångar. Koncernen har erhållit 0,2 miljoner euro i offentliga bidrag för anskaffning av anläggningstillgångar.

Materiella tillgångar till ett värde av 5,9 miljoner euro (9,0 mn euro) utgör säkerhet för lånen.

66

Atrias bokslut 2011

13. Biologiska tillgångar, 1 000 EUR 2011 2010

Biologiska tillgångar:För produktion 1 367 1 891För konsumtion 5 298 5 765Vid periodens utgång 6 665 7 656

Volymen av biologiska tillgångar vid utgången av räkenskapsperioden:Galt, st. 52 57Sugga, gylta, st. 7 310 7 298Mjölkkor, st. 0 749Slaktsvin, st. 48 986 58 361Ungnöt, kviga, st. 0 723Broilerägg, dagsgamla kycklingar, st. 2 232 914 1 710 345Växande spannmål, hektar 2 000 1 238

Produktion av jordbruksprodukter under perioden:Fläskkött, 1 000 kg 9 607 10 369Nötkött, 1 000 kg 15 67Kycklingkött, 1 000 kg 33 098 32 886Mjölk, 1 000 kg 1 303 5 238Spannmål, 1 000 kg 5 641 15 113

Jordbruksproduktionen bedrivs i syfte att hantera råvaruriskerna i kött- och charkverksamheten. Eventuella kostnadsökningar i jordbruksproduktionen ska om möjligt leda till påslag senare i produktionskedjan, kött- och charkverksamheten och produkternas försäljningspiser.

14. Goodwill och övriga immateriella tillgångar, 1 000 EUR

Immateriella tillgångar Goodwill Varumärken Kundrelationer

Övriga immateriella

tillgångar Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2011 193 487 74 143 2 347 20 052 290 029Företagsförvärv 72 72Ökningar 1 105 1 105Minskningar -10 386 -570 -28 -10 984Kursdifferenser 220 247 -26 441Anskaffningsvärde 31.12.2011 183 321 73 820 2 347 21 175 280 663

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2011 -30 564 -5 014 -1 325 -14 676 -51 579Företagsförvärv -3 -3Avskrivningar hänförliga till minskningar 10 386 522 7 10 915Avskrivningar -364 -370 -1 746 -2 480Nedskrivningar 0Kursdifferenser -67 -27 17 -77Ackumulerade avskrivningar 31.12.2011 -20 245 -4 883 -1 695 -16 401 -43 224

Bokfört värde 1.1.2011 162 923 69 129 1 022 5 376 238 450Bokfört värde 31.12.2011 163 076 68 937 652 4 774 237 439

67

Atrias bokslut 2011


Immateriella tillgångar Goodwill Varumärken Kundrelationer

Övriga immateriella

tillgångar Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2010 176 621 67 085 2 347 18 044 264 097Ökningar 2 270 2 270Minskningar -1 048 -514 -1 562Kursdifferenser 17 914 7 058 252 25 224Anskaffningsvärde 31.12.2010 193 487 74 143 2 347 20 052 290 029

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2010 -18 820 -3 600 -903 -12 965 -36 288Avskrivningar hänförliga till minskningar 514 514Avskrivningar -358 -422 -2 008 -2 788Nedskrivningar -10 785 -10 785Kursdifferenser -959 -1 056 -217 -2 232Ackumulerade avskrivningar 31.12.2010 -30 564 -5 014 -1 325 -14 676 -51 579

Bokfört värde 1.1.2010 157 801 63 485 1 444 5 079 227 809Bokfört värde 31.12.2010 162 923 69 129 1 022 5 376 238 450

Bolaget nådde under 2010 en slutlig överenskommelse om den villkorade köpeskillingen i förvärvet av Campomos.Genom justeringen av köpeskillingen minskade goodwillvärdet från förvärvet med 1,0 miljoner euro.

Goodwill och immateriella tillgångar med obegränsad ekonomisk livslängd fördelas på koncernens kassagenererande enheter enligt följande:

Goodwill Varumärken2011 2010 2011 2010

Atria Finland 3 721 3 721Atria Scandinavia 150 294 150 140 58 788 58 481Atria Ryssland 0 0 5 128 5 247Atria Estland 9 061 9 062 4 462 4 516Totalt 163 076 162 923 68 378 68 244

Nedskrivningsprövning

Återvinningsvärdet på kassagenererande enheter grundar sig på kalkyler över nyttjandevärdet. De kassaflödesprognoser som används i dessa kalkyler är baserade på budgetar som godkänts av ledningen. Kassaflödesprognoserna fastställs före skatt och omfattar en femårsperiod. Kassaflöden som realiseras över fem år senare extrapoleras enligt nedan angiven tillväxt. Den beräknade tillväxttakten överstiger inte genomsnittlig långsiktig tillväxt inom den kassage-nererande enhetens bransch.

2011 Centrala antaganden Atria FinlandAtria

Scandinavia Atria Rysslands

varumärke Atria Estland

Omsättningens tillväxt på lång sikt 1,0 % 1,0 % 4,5 % 1,0 %Diskonteringsränta fastställd före skatt 5,3 % 4,8 % 12,4 % 6,8 %

2010 Centrala antaganden Atria FinlandAtria

Scandinavia Atria Rysslands

varumärke Atria Estland

Omsättningens tillväxt på lång sikt 1,0 % 1,0 % 4,5 % 1,0 %Diskonteringsränta fastställd före skatt 5,4 % 6,1 % 11,1 % 6,1 %

De centrala antagandena i kassaflödesprognoserna som Atria använder i nedskrivningsprövningen är omsättningens tillväxt och långsiktig rörelsemarginal. Tillväxt- och lönsamhetsantagandena för Finland och Scandinavia baseras på omsättningens procentuella tillväxt under de närmaste åren samt lönsam-hetsnivån. Rörelsemarginalen antas ligga nära koncernens mål på 5 %. Den långsiktiga förbättringen av lönsamheten i Baltikum baseras på antagandet att inledda effektiviseringsåtgärder, utökning av sortimentet, lönsammare användning av köttråvara och en förbättring av det allmänna marknadsläget leder till att bolaget blir lönsamt under de närmaste åren.

Antagandena om procentuell tillväxt är måttliga i alla marknadsområden. Den högre tillväxtprognosen för Ryssland beror på att den ryska marknaden för-väntas uppvisa en högre tillväxt och på en relativt hög prognos för köttkonsumtionens långsiktiga tillväxt. Med tanke på livsmedelsbranschens relativt stabila utveckling och de måttliga tillväxtprognoserna är det osannolikt att antagandena om procentuell tillväxt medför förluster i form av nedskrivningar.

När det gäller rörelsemarginalen måste nedskrivningar göras om den långsiktiga nivån avviker från den antagna med ca 59 % i Scandinavia och 21 % i Estland. I Finland måste avvikelsen vara ca 77 % för att nedskrivningsbehovet ska uppstå.

Med oförändrade kassaflödesprognoser kan diskonteringsräntorna medföra nedskrivningar om de stiger med 4,0 procentenheter i Scandinavia och 0,9 procentenheter i Estland. I Finland skulle en ökning med 8 procentenheter leda till nedskrivningar. Sådana klart högre diskonteringsräntor skulle innebära att marknadsläget förändrats så mycket att även Atrias kassaflöde sannolikt skulle påverkas. Därmed medför de ovannämnda ränteökningarna inte något direkt behov av nedskrivningar.

För Atria Rysslands del gjordes en nedskrivningsprövning av ett varumärke med obegränsad ekonomisk livslängd. Prövningen utvisade inte något behov av nedskrivning. Utifrån känslighetsanalysen är en nedskrivning av varumärket inte heller sannolik under de kommande åren.

68

Atrias bokslut 2011

15. Andelar i joint venture - och intresseföretag, 1 000 EUR

Andelar i joint venture - och intresseföretag 2011 2010

I joint venture -företag:Vid räkenskapsperiodens ingång 4 635 1 038Andel av periodens resultat 1 702 1 459Erhållna utdelningar -419 -33Övriga förändringar 2 171Vid räkenskapsperiodens utgång 5 918 4 635

I intresseföretag:Vid räkenskapsperiodens ingång 7 227 6 406Andel av periodens resultat -255 213Erhållna utdelningar -128 -39Övriga förändringar 1 121 647Vid räkenskapsperiodens utgång 7 965 7 227

Totalt 13 883 11 862

Joint venture - och intresseföretag Hemort Tillgångar Skulder Omsättning Vinst/ Förlust Ägarandel (%)

2011

Joint venture -företag:Best-In Oy Kuopio 1 754 782 5 263 132 50,0Honkajoki Oy -koncernen Honkajoki 18 111 8 059 26 814 3 103 50,0Länsi-Kalkkuna Oy Säkylä 3 723 2 833 25 864 168 50,0

Intresseföretag:OOO Dan-Invest Krasnodar, Ryssland 34 728 26 592 655 -2 004 26,0Findest Protein Oy *) Kaustby 2 578 1 377 3 604 1 41,7Finnpig Oy -koncernen Seinäjoki 2 929 1 902 3 269 28 50,0Foodwest Oy Seinäjoki 1 232 379 2 081 66 33,5Kiinteistö Oy Itikanmäen Teollisuustalo Seinäjoki 3 716 18 194 13,2OÜ LKT Invest Valga, Estland 240 21 26,0LTK osuuskunta Tavastehus 11 300 2 181 21 712 775 40,7Param Para AB Stockholm, Sverige 1 099 769 3 196 50 24,0Transbox Oy Helsingfors 1 529 1 155 5 900 5 23,0Tuoretie Oy Seinäjoki 9 485 8 539 61 773 21 33,3

2010

Joint venture -företag:Best-In Oy Kuopio 1 602 726 5 019 73 50,0Honkajoki Oy -koncernen Honkajoki 17 356 9 519 25 939 2 733 50,0Länsi-Kalkkuna Oy Säkylä 3 696 2 974 24 313 26 50,0

Intresseföretag:OOO Dan-Invest Krasnodar, Ryssland 24 096 16 994 557 -510 26,0Findest Protein Oy *) Kaustby 3 131 1 690 3 535 141 41,7Finnpig Oy -koncernen Seinäjoki 2 838 2 029 3 411 118 50,0Foodwest Oy Seinäjoki 1 040 254 2 002 -6 33,5Kiinteistö Oy Itikanmäen Teollisuustalo Seinäjoki 3 720 68 174 -8 13,2OÜ LKT Invest Valga, Estland 220 20 26,0LTK osuuskunta Tavastehus 10 673 2 009 21 510 548 40,7Tuoretie Oy Seinäjoki 8 148 7 231 60 564 -1 33,3

*) Ägarandel: direkt 16,6% och indirekt 25,1 %

69

Atrias bokslut 2011


16. Övriga finansiella tillgångar, 1 000 EUR

2011 2010

I övriga finansiella tillgångar ingår finansiella tillgångar som innehas för försäljning:

Finansiella tillgångar som innehas för försäljning 1.1 1 586 2 307Kursdifferenser -1Ökningar 167 17Minskningar -115 -737Finansiella tillgångar som innehas för försäljning 31.12 1 638 1 586

Finansiella tillgångar som innehas för försäljning innehåller följande poster:Noterade värdepapper 167 181Onoterade värdepapper 1 471 1 405Totalt 1 638 1 586

Finansiella tillgångar som innehas för försäljning finns i följande valutor: EUR 1 638 1 505SEK 81Totalt 1 638 1 586

17. Kundfordringar, lån och övriga fordringar, 1 000 EUR

Balansvärden 2011

Balansvärden 2010

Kundfordringar på producenter 10 763 11 309Lånefordringar 8 166 6 597Övriga fordringar 996 918Derivatkontrakt - inom säkringsredovisningen 0 1 321Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 21 21Totalt 19 946 20 166

Verkliga värden avviker inte väsentligt från balansvärden.

Långfristiga fordringar fördelade sig på valutor enligt följande:EUR 19 085 19 720SEK 634 425RUR 202Övriga 25 21Totalt 19 946 20 166

I kundfordringar på producenter ingår foder- och djurförmedlingsfordringar för djur som säljs. Förfallodagen är över 12 månader senare. Upplysningar om kreditrisken i dessa fordringar ges i not 20. Inga nedskrivningar av lån och övriga fordringar har skett. För lån och övriga fordringar är kreditrisken maximalt lika stor som deras bokförda värde.

18. Uppskjutna skattefordringar och -skulder, 1 000 EUR

Uppskjutna skattefordringar och -skulder 2011 2010

Uppskjutna skattefordringar: Skattefordringar som realiseras över 12 månader senare 15 328 11 142 Skattefordringar som realiseras inom 12 månader 615 311Totalt 15 943 11 453

Uppskjutna skatteskulder: Skatteskulder som realiseras över 12 månader senare 47 952 46 306 Skatteskulder som realiseras inom 12 månader 0 491Totalt 47 952 46 797

70

Atrias bokslut 2011

Förändringar i uppskjutna skatter: 2011 2010

Uppskjutna skattefordringar:Materiella och immateriella tillgångar 1 251 737Varulager 761 330Kundfordringar och övriga fordringar 666 72Avsättningar 0 100Räntebärande skulder och övriga skulder 2 773 1 518Fastställda förluster 10 492 8 696Totalt 15 943 11 453

Uppskjutna skatteskulder:Materiella och immateriella tillgångar 47 797 45 328Finansiella tillgångar 31 36Varulager 65 443Kundfordringar och övriga fordringar 59 990AvsättningarRäntebärande skulder och övriga skulderTotalt 47 952 46 797

Förändring i uppskjutna skatter:Redovisat i resultaträkningen 2 801 2 605Redovisat under övriga poster i totalresultatet 2 509 -1 167Redovisat direkt i eget kapital 676Förvärv av dotterbolag -1 745Kursdifferenser -230 -3 297Totalt 3 335 -1 183

För skattemässigt outnyttjade förluster redovisas uppskjutna skattefordringar upp till det belopp som utifrån skattepliktig inkomst sannolikt kan erhållas som skatteförmån. Räkenskapsperiodens förlust, utan redovisning av uppskjutna skattefordringar, uppgår till 9,7 miljoner euro.

Rätten att utnyttja redovisade uppskjutna skattefordringar för fastställda förluster går förlorad enligt följande: Finland Ryssland Totalt2016 39 392017 544 5442018 243 2432019 98 2 666 2 7642020 8 5 110 5 1182021 1 784 1 784Totalt 106 10 386 10 492

19. Varulager, 1 000 EUR

2011 2010

Material och förnödenheter 55 830 42 979Varor under tillverkning 13 581 14 616Färdiga produkter/varor 34 740 43 559Övriga omsättningstillgångar 4 037 4 180Totalt 108 188 105 334

Under räkenskapsperioden kostnadsfördes 1,5 mn euro (0,8 mn euro) i syfte att minska omsättningstillgångarnas bokförda värde till nettorealiseringsvärdet.

71

Atrias bokslut 2011


20. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar, 1 000 EUR

2011 2010

Kundfordringar 117 144 135 467Kundfordringar på producenter 32 436 30 621Lånefordringar 2 927 3 143Övriga fordringar 14 922 19 827Derivatkontrakt - utanför säkringsredovisningen 0 299Derivatkontrakt - inom säkringsredovisningen 0 1 871Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 9 369 8 624

Totalt 176 798 199 852

Verkliga värden avviker inte väsentligt från balansvärden.

I Atriakoncernen anses risken för kreditförluster från kundfordringar vara liten i proportion till verksamhetens omfattning. Koncernens kundfordringar är fördelade på flera marknadsområden och många kunder. Detaljhandelsgruppernas andel av kundfordringarna är betydande inom alla affärsområden. Risken för kreditförluster hanteras genom säkerheter som kreditförsäkringar och bankgarantier samt förskottsfakturering. En kreditpolicy som beaktar marknadsområdets särdrag finns för respektive affärsområde. Med avseende på de största kunderna och kundgrupperna görs en individuell granskning och uppföljning av kreditrisken från fall till fall.

I kundfordringar på producenter ingår foder- och djurförmedlingsfordringar för djur som säljs. Fordringar och värdet på säkerheter följs upp regelbundet i enlighet med kreditpolicyn.

I upplupna intäkter och förutbetalda kostnader ingår förskott på leverantörsfakturor, hyresfordringar och skatteperiodiseringar.

Kundfordringarnas tidsmässiga fördelning och redovisade kreditförluster 2011 Kreditförluster Netto 2011

Har inte förfallit 131 699 131 699Har förfallit Under 30 dagar 13 860 13 860

30–60 dagar 1 322 1 32261–90 dagar 904 904

Över 90 dagar 2 395 -600 1 795

Totalt 150 180 -600 149 580

Kundfordringarnas tidsmässiga fördelning och redovisade kreditförluster 2010 Kreditförluster Netto 2010

Har inte förfallit 153 705 153 705Har förfallit Under 30 dagar 8 890 -10 8 880

30–60 dagar 1 545 -82 1 46361–90 dagar 572 572

Över 90 dagar 2 017 -549 1 468

Totalt 166 729 -641 166 088

Kortfristiga fordringar fördelade sig på valutor enligt följande: 2011 2010

EUR 121 542 119 723SEK 23 028 41 278RUR 21 062 24 349DKK 6 400 6 028EEK 4 312USD 1 925 1 695NOK 1 155 937Övriga 1 686 1 530

Totalt 176 798 199 852

72

Atrias bokslut 2011

21. Likvida medel, 1 000 EUR

2011 2010

Kassa och bankkonton 6 618 18 530

22. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning, 1 000 EUR

Finland Ryssland Baltikum Totalt

2011Mark- och vattenområden 146 146Byggnader och konstruktioner 1 246 1 915 1 098 4 259Maskiner och inventarier 0Övriga materiella tillgångar 17 17Totalt 1 409 1 915 1 098 4 422

2010Mark- och vattenområden 146 146Byggnader och konstruktioner 3 046 1 960 3 675 8 681Maskiner och inventarier 330 330Övriga materiella tillgångar 17 17Totalt 3 209 1 960 4 005 9 174

I anläggningstillgångar som innehas för försäljning ingår en industrifastighet i Moskva (bokfört värde 1,9 miljoner euro), en industrifastighet i Vilnius (bokfört värde 1,1 miljoner euro) och en logistikfastighet i Forssa (bokfört värde 1,4 miljoner euro). Koncernen säljer fastigheterna aktivt, men försäljningstiderna har till viss del blivit längre på grund av det dåliga marknadsläget. Koncernens bedömning är att objekten blir sålda när marknaden har återhämtat sig.

Räkenskapsperioden 2011 såldes en del av industrifastigheten i Vilnius och för detta redovisades en realisationsförlust på 1,2 miljon euro. Dessutom gjordes en nedskrivning av värdet på logistikcentralen i Forssa med 1,8 miljoner euro.

Räkenskapsperioden 2010 gjordes en nedskrivning av värdet på industrifastigheten i Moskva med 1,0 miljoner euro.

23. Eget kapital, 1 000 EUR

Aktier och aktiekapital

Aktierna är indelade i A- och KII-serierna, som skiljer sig från varandra med avseende på rösträtten. Aktier i A-serien ger en röst per aktie och aktier i KII-serien tio röster per aktie. Aktier i A-serien har företräde till utdelning på 0,17 euro, varefter aktier i KII-serien har rätt till utdelning upp till 0,17 euro. Om ytterligare utdelning kan betalas har aktier i båda serierna lika stor rätt till den. Alla emitterade aktier har betalats till sitt fulla belopp. Inget nominellt eller högsta belopp har bestämts för aktierna.

Antal utestående aktier (1 000 st.) A-serien KII-serien Totalt

1.1.2010 18 950 9 204 28 154Överlåtna aktier i aktiebaserad ersättning 3 331.12.2010 18 953 9 204 28 157Återgått från aktiebelöningssystemet -1 -131.12.2011 18 952 9 204 28 156

Fonder som ingår i eget kapital:

ÖverkursfondAndel som redovisats i överkursfonden enligt villkoren för erhållna betalningar av aktieteckningar innan den nya aktiebolagslagen (21.7.2006/624) trädde i kraft.

Egna aktierI fonden Egna aktier redovisas anskaffningsvärdet för de egna aktier som ägs av koncernen. Under åren 2008 och 2009 förvärvade koncernens moderbolag Atria Abp 145 102 aktier på börsen. Det totala anskaffningsvärdet var 1,3 miljoner euro. Av dessa erhöll koncernens nyckelpersoner 35 260 aktier 2008 och 3 280 aktier 2010 inom ramen för koncernens aktiebelöningssystem. Vid utgången av året hade moderbolaget totalt 111 312 egna aktier (110 432).

Övriga fonder 2011 2010

Fond för verkligt värde 98 107Säkringsfond -4 504 1 715Totalt -4 406 1 822

73

Atrias bokslut 2011


I posten Övriga fonder ingår fonden för verkligt värde, där förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som innehas för försäljning redovisas, och säkringsfonden, där effektiva andelar av förändringar i verkligt värde på skyddande derivatinstrument redovisas.

Fond för placerat fritt eget kapital:I fonden för placerat fritt eget kapital redovisas övriga placeringar av karaktären eget kapital och aktiernas teckningspris, om det inte genom ett explicit beslut tas upp i aktiekapitalet, samt värdet på aktier som intjänats inom ramen för aktiebelöningssystemet enligt tilldelningsdagens kurs.

OmräkningsdifferenserI omräkningsdifferenser redovisas differenser vid omräkning av justeringar gällande värdet på goodwill, tillgångar och skulder i samband med utländska dotterbolags bokslut och förvärv av bolagen. Där redovisas också vinster och förluster vid säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter om kriterierna för säkringsredovisning har uppfyllts.

Fritt eget kapital i moderbolaget 2011 2010

Fond för placerat fritt eget kapital 110 228 110 228Vinst från tidigare räkenskapsperioder 78 343 74 397Egna aktier -1 277 -1 271Räkenskapsperiodens vinst 11 322 10 985Totalt 198 615 194 339

Utdelning/aktie under räkenskapsperioden 2011 2010

Utdelning/aktie, EUR 0,25 0,25Utdelning från moderbolaget 7 039 7 039

På bolagsstämman 3.5.2012 föreslår styrelsen en utdelning på 0,20 euro per aktie, totalt 5 631 283 euro.

24. Aktiebaserade utbetalningar, 1 000 EUR

Atria Abp har haft ett aktiebaserat incitamentsprogram för koncernens nyckelpersoner med tre intjäningsperioder på vardera ett år; 2010, 2011 och 2012. I början av 2012 beslutade Atria Abp:s styrelse att avskaffa det aktiebaserade incitamentsprogrammet, så det används inte längre för 2012. I programmet betalades belöningar dels som A-aktier i bolaget och dels i pengar. Den del som betalades ut i pengar täckte tillkommande skatter och avgifter av skattenatur. De erhållna aktierna fick inte överlåtas förrän tidigast två år efter intjäningsperiodens utgång. Eventuella belöningar för intjäningsperioderna 2010 och 2011 grundade sig på koncernens rörelsevinst och sysselsatt kapital. Den maximala utbetalningen i aktier för åren 2010 och 2011 skulle ha varit 100 100 aktier per år av A-serien i Atria Abp. Ingen utbetalning i aktier skedde på grundval av räkenskapsårets resultat 2010 och 2011. För intjäningsperioden 2007–2009 fick nyckelpersoner som omfattades av det aktiebaserade incitamentsprogrammet totalt 38 540 A-aktier utan vederlag (35 260 aktier för intjäningsperioden 2007 och 3 280 för intjäningsperioden 2009). Av dessa aktier har 4 750 återgått till bolaget.

Intjänandeperioder 2011 2010

Datum för tilldelning 3.2.2011 17.2.2010Intjänandeperioden börjar 1.1.2011 1.1.2010Intjänandeperioden slutar 31.12.2011 31.12.2010Högsta ersättning i aktier, st. 100 100 100 100Frisläppande av aktier 31.12.2013 31.12.2012Personer, st. 43 41Intjänandekriterier: - Operativ rörelsevinst 80 % 80 % - Sysselsatt kapital 20 % 20 %Utfall av intjänandekriterier, % 0 % 0 %

Aktiebaserad ersättning, st. 0 0Aktiens noterade pris vid tidpunkten för tilldelningen, € 8,61 11,17Aktiens noterade pris på bokslutsdagen, € 5,95 9,00

Aktiebelöningssystemets inverkan på räkenskapsperiodens resultat 2011 2010

Inverkan på räkenskapsperiodens vinst 6 13Skulder hänförliga till aktiebaserad ersättning i pengar 0 0

74

Atrias bokslut 2011

25. Räntebärande skulder, 1 000 EUR

2011 Balansvärden

2010 Balansvärden

LångfristigaObligationslån 80 000 80 000Lån från finansinstitut 164 574 158 510Pensionslån *) 49 021 59 929Övriga skulder 2 014 2 037Skulder genom finansiell leasing 1 519 2 302Totalt 297 128 302 778

Kortfristiga Lån från finansinstitut 14 644 21 796Företagscertifikat 86 500 92 500Pensionslån 6 157 6 157Övriga skulder 3 622 5 108Skulder genom finansiell leasing 1 325 1 598Totalt 112 248 127 159

Räntebärande skulder totalt 409 376 429 937

*) Skulden till FPG/PRI-systemet för finansiering av ITP2-planen i Sverige omfördes från pensionslån till pensionsåtaganden räkenskapsperioden 2011.

Verkliga värden på räntebärande lån avviker inte väsentligt från balansvärden.

Med fast ränta 50,2 % 39,7 %Med rörlig ränta 49,8 % 60,3 %Medelränta 3,24% 2,71%

Långfristiga skulder förfaller enligt följande 2011 2010

2012 25 3042013 81 042 79 4782014 89 571 90 4512015 8 870 33 4072016 6 012 6 0122017 53 005Senare 58 628 68 126Totalt 297 128 302 778

Räntebärande skulder fördelar sig på valutor enligt följande 2011 2010

EUR 217 525 228 986SEK 134 608 157 111DKK 13 957 15 904RUR 42 222 25 208EEK 211LTL 1 064 2 517Totalt 409 376 429 937

Skulder genom finansiell leasing 2011 2010

Minimiavgifter totalt:Efter mindre än ett år 1 441 1 713Efter mer än ett men mindre än fem år 1 699 2 513Efter mer än fem år 30 54Totalt 3 170 4 280

Minimiavgifter nuvärde:Efter mindre än ett år 1 328 1 611Efter mer än ett men mindre än fem år 1 495 2 251Efter mer än fem år 20 37Totalt 2 843 3 899

Ackumulerad ränta i framtiden 327 381Totalt 3 170 4 280

75

Atrias bokslut 2011


26. Övriga långfristiga skulder, 1 000 EUR

2011 2010

Övriga skulder 2 34Derivatkontrakt - inom säkringsredovisningen 4 166 766Derivatkontrakt - utanför säkringsredovisningen 17Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8Totalt 4 193 800

Långfristiga skulder fördelade sig på valutor enligt följande: 2011 2010

EUR 3 075 766SEK 1 106Övriga 12 34Totalt 4 193 800

27. Pensionsåtaganden, 1 000 EUR

Koncernens svenska bolag har förmånsbestämda ITP2-pensionsplaner. Merparten av ITP2-planerna förvaltas av tjänstepensionsföretaget Alecta inom planer för flera arbetsgivare. Dessa tillgångar och skulder kan inte hänföras till individuella bolag och därför redovisar koncernen Alectas ITP2-planer som avgifts-bestämda pensionsplaner. Resterande ITP2-planer finansieras genom FPG/PRI-systemet och redovisas fr.o.m. räkenskapsperioden 2011 som avgiftsbestämda pensionsplaner.

Förmånsbestämd pensionsskuld i balansräkningen bestäms enligt följande 2011

Nuvärde på fonderade åtaganden 7 252Tillgångarnas verkliga värde 0Över-(+)/Underskott (-) 7 252

Pensionsskuld i balansräkningen 7 252

Förmånsbestämd pensionsskuld bestäms enligt följande 2011

Utgifter för arbetsprestationer under perioden 81Utbetalda förmåner -163Ränteutgifter 241Pensionskostnader i resultaträkningen 159

Försäkringsmatematisk vinst/förlust 2 075Pensionskostnader i totalresultatet 2 075

Förändringar i skulden som redovisas i balansräkningen 2011

ITP2-planen, skuld vid räkenskapsårets ingång *) 4 920Pensionskostnader i resultaträkningen och totalresultatet 2 234Kursdifferenser 98Vid räkenskapsperiodens utgång 7 252

Tillämpade försäkringsmatematiska antaganden (%)

Diskonteringsränta 3,84Inflation 2,00

*) Skulden till FPG/PRI-systemet för finansiering av ITP2-planen i Sverige redovisades under tidigare räkenskapsperioder som pensionslån i långfristiga räntebärande skulder.

28. Avsättningar, 1 000 EUR

Rättsliga anspråk 2011

Vid räkenskapsperiodens ingång 812Belopp som tagits i anspråk -500Outnyttjade belopp som återförts -312Totalt 0

De rättsliga anspråken avsåg frånträde av ett fastighetsköp i Moskva och en avtalstvist i Sverige.

76

Atrias bokslut 2011

29. Kortfristiga leverantörsskulder och övriga skulder, 1 000 EUR

2011 2010

Leverantörsskulder 101 822 111 331Erhållna förskott 1 174 1 096Övriga skulder 26 531 28 447Derivatkontrakt - utanför säkringsredovisningen 2 799 1 741Derivatkontrakt - inom säkringsredovisningen 1 763 217Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 42 480 43 693Totalt 176 569 186 525

I upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ingår personalkostnader och periodiseringar av skuldräntor som väsentliga poster.

Kortfristiga skulder fördelade sig på valutor enligt följande: 2011 2010

EUR 103 028 99 794SEK 49 565 57 001RUR 13 150 13 394DKK 6 506 6 132USD 3 013 3 830EEK 0 4 930NOK 445 533Övriga 862 911Totalt 176 569 186 525

30. Hantering av finansiella risker

De allmänna principerna för hantering av finansiella risker anges i en finansieringspolicy som godkänts av Atrias styrelse. Styrelsen har delegerat hanteringen av finansiella risker till finansieringskommittén, och det praktiska arbetet sköts i huvudsak av koncernens Treasury-enhet. Målet med hanteringen av finansiella risker är att minska de effekter på resultatet, balansräkningen och kassaflödet som beror på prisfluktuationer och andra osäkerhetsfaktorer samt att säker-ställa en tillräcklig likviditet. Treasury, tillsammans med affärsområdena, försöker identifiera, bedöma och reducera risker i enlighet med finansieringspolicyn. De största finansiella riskerna är ränterisken, valutarisken, likviditets- och refinansieringsrisken samt kreditrisken. I slutet av detta avsnitt behandlas även råvarurisker och hantering av kapitalstrukturen.

Ränterisk:

Ränterisken hanteras genom uppdelning av finansieringen på olika instrument med både rörlig och fast ränta samt säkring med räntederivat. Koncernen har under hela räkenskapsperioden använt ränteswappar för hantering av ränterisken. Riskhanteringen knyts till nyckeltalet räntetäckningsgrad, dvs. 12 månaders rullande rörelseresultat före avskrivningar delat med räntenetto enligt koncernens prognoser. Ju mindre resultat före avskrivningar i förhållande till finansnet-tot, desto större andel fast ränta i upplåningen. På bokslutsdagen var koncernens räntebärande skulder 409,4 miljoner euro (429,9 mn euro), varav upplåning till fast ränta utgjorde 205,6 miljoner euro (170,5 mn euro) eller 50,2 % (39,7 %). Proportionen mellan fast och rörlig ränta i upplåningen är på den nivå som anges i finanspolicyn.

Ränterisken gäller främst koncernens räntebärande skulder eftersom de kortfristiga penningmarknadsplaceringarna är små och den relaterade ränterisken liten. Kassaflödena i koncernens affärsverksamhet är till största delen oberoende av marknadsräntornas fluktuationer. På bokslutsdagen hade Atria Abp fyra öppna ränteswappar som ingår i säkringsredovisningen.

1) 40 miljoner euro i ränteswap där Atria betalar 2,58 % i fast ränta och erhåller 6 månaders euriborränta. Ränteswappen skyddar ett obligationslån med rörlig ränta som förfaller 28.3.2014.

2) 370 miljoner svenska kronor i ränteswap med förfallodag 9.12.2015 där Atria betalar 2,542 % i fast ränta och erhåller 3 månaders stiborränta. Ränteswappen skyddar ett lån på 370 miljoner svenska kronor med rörlig ränta.

3) 25 miljoner euro i ränteswap där Atria betalar 2,408 % i fast ränta och erhåller 6 månaders euriborränta. Ränteswappen skyddar ett lån på 25 miljoner euro med rörlig ränta som förfaller 30.4.2018.

4) 25 miljoner euro i ränteswap där Atria betalar 2,355 % i fast ränta och erhåller 6 månaders euriborränta. Ränteswappen skyddar ett lån på 25 miljoner euro med rörlig ränta som förfaller 30.4.2018.

I känslighetsanalysen av finansnettot tillämpas en rimligt möjlig förändring på 1 procentenhet i räntenivån. Förändringen beräknas på räntebärande nettoskuld med rörlig ränta (med beaktande av ränteswappar) och skuldbeloppet antas vara konstant under hela räkenskapsåret. I simuleringen tillämpas lika stora ränte-förändringar för alla valutor. Nettoskulden med rörlig ränta uppgick 31.12.2011 till 197,1 miljoner euro (240,9 mn euro). Enligt läget vid utgången av 2011 skulle en +/- 1 procentenhets förändring i räntenivån innebära en förändring på +/- 2,0 miljoner euro i koncernens räntekostnader per år (+/- 2,4 mn euro). Effekten på eget kapital vid + 1 procentenhet vore 5,0 miljoner euro (2,9 mn) och vid – 1 procentenhet -5,3 miljoner euro (-3,0 mn).

77

Atrias bokslut 2011


Valutarisk

Atriakoncernen verkar i flera valutaområden och exponeras för risker med olika valutor. Valutarisker uppstår av förväntade transaktioner, balansräkningens tillgångar och skulder och nettoinvesteringar i utländska dotterbolag. Dotterbolagen skyddar sig mot valutarisken i kommersiella operativa poster enligt en valutariskpolicy som har utformats för respektive affärsområde. Alla policyer har godkänts av finansieringskommittén. I Finland och Sverige tillämpas säkringsredovisning av dessa valutasäkringar. Valutarisken följs upp utifrån prognosen över rullande 12 månaders kassaflöde och säkringen sker med valutaterminer för en period på 1–6 månader, under vilken kassaflödena förväntas realiseras och påverka resultatet. Transaktionsrisker uppstår bl.a. då Atrias bolag i Sverige importerar köttråvara i euro och genom de ryska bolagens import i dollar. I Finland är verksamhetens valutaflöden och -risker tämligen små och gäller främst export i dollar och svenska kronor.

Koncernen har nettoinvesteringar i utländska dotterbolag som är exponerade för valutarisker. För deras del beslutar finansieringskommittén om säkringen från fall till fall. På bokslutsdagen fanns inga gällande derivatkontrakt för säkring av nettoinvesteringar. Moderbolaget finansierar dotterbolag i deras hemvaluta och säkrar dessa lånefordringar genom valutalån och -terminer.

Om euron vid utgången av räkenskapsperioden hade varit 10 % svagare/starkare mot svenska kronan med övriga faktorer oförändrade skulle vinsten före skatt blivit 0,9 mn euro större/mindre beroende på de svenska dotterbolagens leverantörsskulder i euro (0,4 mn euro). Effekten på eget kapital hade varit 0,8 miljoner euro (0,7 mn euro). Vid känslighetsanalyserna beaktas även valutaderivatens effekt, som kvittar valutakursförändringarnas effekter.

Om USA-dollarn vid utgången av räkenskapsperioden hade varit 10 % svagare/starkare mot ryska rubeln med övriga faktorer oförändrade skulle vinsten före skatt blivit 0,3 miljoner euro större/mindre beroende på de ryska dotterbolagens leverantörsskulder i USD (0,4 mn euro). Effekten på eget kapital hade varit 0,0 miljoner euro (0,0 mn euro).

Likviditets- och refinansieringsrisk

Atria Abp:s Treasury-enhet skaffar merparten av koncernens räntebärande främmande kapital. Likviditets- och refinansieringsrisken hanteras genom väl avvägd fördelning av lånens löptider, tillräckligt stora bindande kreditlimiter med tillräckligt lång giltighet, användning av flera finansinstitut och finansiella instrument i finansieringen och tillräckligt stor kassa. Atria använder aktivt företagscertifikat för kortfristig finansiering och likviditetshantering. I slutet av året uppgick beloppet av icke-utnyttjade bindande kreditlimiter till 152,5 miljoner euro (125,5 mn euro). Vid utgången av räkenskapsperioden återstod 113,5 miljoner euro (107,5 mn euro) av företagscertifikatsprogrammet på 200 miljoner euro. Koncernens upplåning och bindande kreditlimiter hade en genomsnittlig löptid på 3 år och 1 månad (3 år och 5 månader).

I de låneavtal som omfattar covenanter, är den viktigaste covenanten ett soliditetsvillkor på minst 30 %. Koncernens soliditetsgrad har i flera år varit ungefär 40 % och koncernen kommer även i fortsättningen se till att soliditetsgraden är högre än den nivå som covenanten förutsätter. Rapporter om uppfyllande av covenanter ges till långivarna kvartals- eller halvårsvis i enlighet med låneavtalets villkor.

Enligt koncernledningens uppfattning finns inga betydande koncentrationer av likviditetsrisk i finansiella tillgångar eller finansieringskällor.

Tabellen nedan beskriver analysen av de finansiella skuldernas och derivatinstrumentens löptider (siffrorna är odiskonterade). Derivatskuldernas och -tillgångarnas kapitalkostnader och -intäkter avser valutaterminer medan räntekostnaderna avser ränteswappar.

Förfallodagsanalys av finansiella åtaganden

1 000 EUR Förfallodag 31.12.2011

< 1 år 1-5 år > 5 år Totalt

Lån Amorteringar 112 248 238 500 58 628 409 376

Räntekostnader 8 722 28 394 1 374 38 490

Derivatskulder och -tillgångar Kapitalkostnader 144 993 144 993

Kapitalintäkter -141 879 -141 879

Räntekostnader 3 336 10 812 599 14 747

Ränteintäkter -2 948 -7 305 -740 -10 993

Övriga skulder Amorteringar 11 744 14 11 758

Leverantörsskulder Betalningar 101 822 101 822

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Betalningar 42 480 8 42 488

Betalningar totalt 425 345 277 728 60 601 763 674

Inkomster totalt -144 827 -7 305 -740 -152 872

Nettobetalningar 280 518 270 423 59 861 610 802

78

Atrias bokslut 2011

1 000 EUR Förfallodag 31.12.2010

< 1 år 1-5 år > 5 år Totalt

Lån Amorteringar 127 159 234 652 68 126 429 937

Räntekostnader 8 102 22 186 6 182 36 470

Derivatskulder och -tillgångar Kapitalkostnader 117 866 117 866

Kapitalintäkter -119 776 -119 776

Räntekostnader 1 523 7 675 9 198

Ränteintäkter -2 110 -6 872 -8 982

Övriga skulder Amorteringar 14 106 37 14 143

Leverantörsskulder Betalningar 111 331 111 331

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Betalningar 43 693 33 43 726

Totalt Betalningar totalt 423 780 264 583 74 308 762 671

Inkomster totalt -121 886 -6 872 0 -128 758

Nettobetalningar 301 894 257 711 74 308 633 913

Kreditrisk

Kreditrisken hanteras på koncernnivå i enlighet med koncernens riskhanteringspolicy, som godkänts av styrelsen. Kreditrisken relaterad till finansiering, motpartsrisken, hanteras genom att endast solventa avtalsparter med god kreditvärdighet väljs som motparter. Koncernens likvida medel placeras endast hos motparter som uppfyller ovannämnda kriterier. Detta gäller även när finansierings- och derivatavtal ingås. I derivat minskar kreditrisken också genom kvittningen av penningtransaktioner. I samband med derivat har Atria endast använt banker som är huvudfinansiärer av Atria.

I koncernens affärsverksamhet avser kreditrisken våra kunder, av vilka de stora detaljhandelsgrupperna är de viktigaste. En del av Atrias kundfordringar är relaterade till förmedling av foder och djur inom primärproduktionen. Här är kreditrisken större, men det är också riskspridningen. Koncernens kundfordringar är dessutom fördelade på flera marknadsområden och många kunder. Detaljhandelsgruppernas andel av kundfordringarna är dock betydande inom alla affärsområden.

Risken för kreditförluster hanteras genom säkerheter som kreditförsäkringar och bankgarantier samt förskottsfakturering. En kreditpolicy som beaktar marknadsområdets särdrag har tagits fram för respektive affärsområde. Med avseende på de största kunderna och kundgrupperna görs en individuell granskning och uppföljning av kreditrisken från fall till fall. Kundfordringarnas tidsmässiga fördelning framgår av not 20, s. 72.

Råvarurisk

Koncernen exponeras för råvarurisker, där de viktigaste avser köttråvara och el. Fluktuationerna i priserna på köttråvara påverkar lönsamheten på kort sikt, men ambitionen är att kostnadsökningar ska få genomslag i försäljningspriserna så snabbt som möjligt.

Fluktuationer i elpriserna utjämnas med elterminer i enlighet med koncernens elinköpspolicy. Policyns säkringsnivå anges i tabellen nedan.

Periodsäkringsnivå

minsäkringsnivå

max1–12 månader 70 % 100 %13–24 månader 40 % 80 %25–36 månader 0 % 50 %37–48 månader 0 % 40 %49–60 månader 0 % 30 %

På elderivaten tillämpas säkringsredovisning i enlighet med IFRS. Den effektiva andelen av förändringar i derivatens värde redovisas i eget kapital och den ineffektiva andelen -0,4 miljoner euro i resultaträkningen (0,2 mn euro).

Om elderivatens marknadspris skulle förändras med +/- 10 % jämfört med nivån 31.12.2011, vore effekten på eget kapital +/-1,3 miljoner euro (+/- 1,0 mn euro).

79

Atrias bokslut 2011


Värdet på finansiella tillgångar och skulder per kategori:

1 000 EUR 2011 Balanspost

Finansiella tillgångar och

skulder som redovisas

resultatpåver-kande till

verkligt värde

Derivatkontrakt i säkrings-

redovisningen Lån och övriga

fordringar

Finansiella tillgångar som

innehas för försäljning

Finansiella skulder

Balansvärde totalt

AnläggningstillgångarKundfordringar 10 763 10 763Övriga finansiella tillgångar 1 638 1 638Lånefordringar 8 166 8 166Övriga fordringar *) 794 794Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader *) 21 21OmsättningstillgångarKundfordringar 149 580 149 580Lånefordringar 2 927 2 927Övriga fordringar *) 5 868 5 868Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader *) 9 369 9 369Likvida medel 6 618 6 618Finansiella tillgångar totalt 0 0 194 106 1 638 0 195 744

Långfristiga skulderRäntebärande skulder 297 128 297 128Övriga skulder **) 2 2Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter **) 8 8Derivatkontrakt 17 4 166 4 183Kortfristiga skulderRäntebärande skulder 112 248 112 248Leverantörsskulder 101 822 101 822Övriga skulder **) 8 120 8 120Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter **) 42 480 42 480Derivatkontrakt 2 799 1 763 4 562Finansiella skulder totalt 2 816 5 929 0 0 561 808 570 553

*) Innehåller inte moms- eller inkomstskattefordringar**) Innehåller inte moms- eller inkomstskatteskulder

Hantering av kapitalstrukturen

När det gäller hanteringen av kapitalstrukturen har koncernen som mål att trygga normala verksamhetsförutsättningar under alla omständigheter och bevara en optimal kapitalstruktur med avseende på kapitalkostnaderna.

Koncernen följer kapitalstrukturens utveckling främst genom nyckeltalet soliditetsgrad, där det fastställda målet är en nivå på 40 %. Enligt bolagets bedömning är tillgången på nytt kapital och den totala kostnaden på optimal nivå med denna soliditetsgrad.

Soliditetsgraden är relaterad till balansomslutning och eget kapital. Bolaget kan påverka balansomslutningen och därmed kapitalstrukturen genom rörel-sekapitalet och investeringsvolymen samt försäljning av verksamheter eller tillgångsposter. Dessutom kan bolaget påverka storleken på eget kapital genom utdelningar och emissioner.

Vid bedömningen av investeringar och avyttringar används koncernens viktade genomsnittliga kapitalkostnad (WACC) som referens. Genom detta försöker kon-cernen säkerställa att tillgångarnas avkastning är minst lika stor som den genomsnittliga kapitalkostnaden.

Soliditetsgrad (mål 40 %)Utfall 31.12.2011 31.12.2010

39,5 % 40,2 %

80

Atrias bokslut 2011

1 000 EUR 2010 Balanspost

Finansiella tillgångar och

skulder som redovisas

resultatpåver-kande till

verkligt värde

Derivatkontrakt i säkrings-

redovisningen Lån och övriga

fordringar

Finansiella tillgångar som

innehas för försäljning

Finansiella skulder

Balansvärde totalt

AnläggningstillgångarKundfordringar 11 309 11 309Övriga finansiella tillgångar 1 586 1 586Lånefordringar 6 597 6 597Övriga fordringar *) 918 918Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader *) 21 21Derivatkontrakt 1 321 1 321OmsättningstillgångarKundfordringar 166 088 166 088Lånefordringar 3 143 3 143Övriga fordringar *) 6 595 6 595Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader *) 8 624 8 624Derivatkontrakt 299 1 871 2 170Likvida medel 18 530 18 530Finansiella tillgångar totalt 299 3 192 221 825 1 586 0 226 902

Långfristiga skulderRäntebärande skulder 300 476 300 476Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter **) 34 34Derivatkontrakt 766 766Kortfristiga skulderRäntebärande skulder 125 561 125 561Leverantörsskulder 111 331 111 331Övriga skulder **) 8 996 8 996Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter **) 43 693 43 693Derivatkontrakt 1 939 19 1 958Finansiella skulder totalt 1 939 785 0 0 590 091 592 815

*) Innehåller inte moms- eller inkomstskattefordringar**) Innehåller inte moms- eller inkomstskatteskulder

Hierarki för verkligt värde:

1 000 EURBalanspost 31.12.2011 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

AnläggningstillgångarFinansiella tillgångar som innehas för försäljning- Noterade aktier 167 167- Onoterade aktier 1 471 1 471Totalt 1 638 167 0 1 471

Långfristiga skulderDerivatkontrakt 4 183 4 183Kortfristiga skulderDerivatkontrakt 4 562 4 562Totalt 8 745 0 8 745 0

Balanspost 31.12.2010 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

AnläggningstillgångarFinansiella tillgångar som innehas för försäljning- Noterade aktier 181 181- Onoterade aktier 1 405 1 405Derivatkontrakt 1 321 1 321OmsättningstillgångarDerivatkontrakt 2 170 2 170Totalt 5 077 181 3 491 1 405

Långfristiga skulderDerivatkontrakt 766 766Kortfristiga skulderDerivatkontrakt 1 958 1 958Totalt 2 724 0 2 724 0

81

Atrias bokslut 2011


Nivå 1: Noterade priser för identiska varor och skulder på en aktiv marknad Det verkliga värdet på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på bokslutsdagens noterade marknadspriser. Marknaden anses vara aktiv om noterade priser enkelt och regelbundet kan erhållas från börsen, mäklare, branschgrupp, prisinformationstjänst eller tillsynsmyndighet och om pri-serna representerar verkliga och regelbundet genomförda transaktioner mellan parter som är oberoende av varandra. Aktuell köpkurs tillämpas som noterat marknadspris för finansiella tillgångar.

Nivå 2: Verkligt värde kan observeras direkt (pris) eller indirekt (härleds av priset).För finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t.ex. OTC-derivat) fastställs verkligt värde genom värderingsmodeller. I dessa modeller används observerad marknadsinformation så mycket som möjligt, när sådan är tillgängliga, och företagsspecifika uppskattningar så lite som möjligt. Om alla relevanta indata för fastställande av instrumentets verkliga värde kan observeras är det på nivå 2.

Nivå 3: Verkligt värde är inte baserat på observerade marknadspriser.Om indata inte baseras på observerad marknadsinformation kategoriseras instrumentet på nivå 3. Vid värdering av finansiella instrument används externa parters uppskattningar och om sådana inte är tillgängliga bolagets egna beräkningar/uppskattningar.

Förändringar i finansiella instrument på nivå 3

Onoterade aktier 2011 2010

Ingående balans 1.1 1 405 2 143Köp 167 24Minskningar -101 -762Utgående balans 31.12 1 471 1 405

Derivatkontrakt:

Derivatkontraktens verkliga värden 1 000 EUR

Derivattillgångar 31.12.2011

Derivatskulder 31.12.2011

Netto verkligt värde

31.12.2011

Netto verkligt värde

31.12.2010

ValutaterminerKassaflödessäkringar i säkringsredovisning enligt IAS 39 229 -229 -196Övriga säkringar 2 618 -2 618 -1 509

Ränteswappar, löptid över 1 årKassaflödessäkringar i säkringsredovisning enligt IAS 39 3 527 -3 527 264

ElderivatKassaflödessäkringar i säkringsredovisning enligt IAS 39 2 173 -2 173 2 135Övriga säkringar 198 -198 73Totalt 0 8 745 -8 745 767

Derivatkontraktens nominella belopp 1 000 EUR 31.12.2011 31.12.2010

ValutaterminerKassaflödessäkringar i säkringsredovisning enligt IAS 39 12 760 13 370Övriga säkringar 100 432 107 692

RänteswapparKassaflödessäkringar i säkringsredovisning enligt IAS 39 131 517 81 269

ElderivatKassaflödessäkringar i säkringsredovisning enligt IAS 39 15 505 7 982Övriga säkringar 479 200Totalt 260 693 210 513

82

Atrias bokslut 2011

31. Övriga hyres- och leasingavtal, 1 000 EUR

Koncernen som hyres- och leasetagare 2011 2010

Minimihyror/-avgifter enligt övriga hyres- och leasingavtal som inte kan hävas

Inom ett år 6 181 7 623Efter mer än ett år men senast om fem år 11 263 13 670Efter mer än fem år 8 861 8 901Totalt 26 305 30 194

Kostnadsförda hyror/avgifter 5 468 5 121

Koncernföretagen hyr/leasar fastigheter, maskiner, utrustning och fordon enligt varierande avtalsvillkor.

32. Ansvarsförbindelser, 1 000 EUR

Skulder där inteckningar eller andra säkerheter ställts som säkerhet 2011 2010

Lån från finansinstitut 3 327 5 363Pensionslån 7 251 4 920Totalt 10 578 10 283

Inteckningar och andra säkerheter ställda som samlad säkerhet Fastighetsinteckningar 4 509 4 990Företagsinteckningar 1 346 4 022Totalt 5 855 9 012

Ansvarsförbindelser som inte ingår i balansräkningen Borgen 470 756

83

Atrias bokslut 2011


33. Närståendetransaktioner, 1 000 EUR

Koncernföretag efter affärsområde Land Ägarandel

(%)

Andel av rösträtten

(%)

Atria Finland:Ab Botnia-Food Oy Finland 100,0 100,0A-Lihatukkurin Oy Finland 100,0 100,0A-Logistik Ab Finland 100,0 100,0A-Pekoni Nurmo Oy Finland 100,0 100,0A-Pihvi Kauhajoki Oy Finland 100,0 100,0A-Pihvi Kuopio Oy Finland 100,0 100,0A-Foder Ab Finland 51,0 51,0A-Sikateurastamo Oy Finland 100,0 100,0Atria Concept Ab Finland 100,0 100,0Atria Abp FinlandAtria Finland Ab Finland 100,0 100,0Atria-Chick Oy Finland 100,0 100,0Atria-Lihavalmiste Oy Finland 100,0 100,0Atria-Meetvursti Oy Finland 100,0 100,0Atria-Tekniikka Oy Finland 100,0 100,0Atria-Tuoreliha Oy Finland 100,0 100,0Atria-Valmisruoka Oy Finland 100,0 100,0A-Producenter Ab Finland 97,9 99,0F-Logistik Ab Finland 100,0 100,0Itikka-Lihapolar Oy Finland 100,0 100,0Kauhajoen Teurastamokiinteistöt Oy Finland 100,0 100,0Kiinteistö Oy Tievapolku 3 Finland 100,0 100,0Liha ja Säilyke Oy Finland 100,0 100,0Rokes Oy Finland 100,0 100,0Suomen Kalkkuna Oy Finland 100,0 100,0

Atria Scandinavia:3-Stjernet A/S Danmark 100,0 100,0Atria Concept AB Sverige 100,0 100,0Atria Concept SP Z.o.o Polen 100,0 100,0Atria Denmark A/S Danmark 100,0 100,0Atria Foodservice AB Sverige 100,0 100,0Atria Retail AB Sverige 100,0 100,0Atria Scandinavia AB Sverige 100,0 100,0Atria Supply AB Sverige 100,0 100,0Falbygdens Ostnederlag AB Sverige 100,0 100,0KB Joddlaren Sverige 100,0 100,0Nordic Fastfood AB Sverige 51,0 51,0Nordic Fastfood Etablerings AB Sverige 51,0 51,0Ridderheims AS Norge 100,0 100,0Ridderheims Falbygdens AB Sverige 100,0 100,0

Atria Ryssland:Atria-Invest Oy Finland 100,0 100,0OOO CampoFerma Ryssland 100,0 100,0OOO CampoFoods Moscow Ryssland 100,0 100,0OOO MPZ CampoMos Ryssland 100,0 100,0OOO Pit-Product Ryssland 100,0 100,0

Atria Baltikum:Atria Eesti AS Estland 100,0 100,0Atria Farmid OÜ Estland 100,0 100,0OÜ Atria Estland 100,0 100,0UAB Vilniaus Mesa Litauen 100,0 100,0

84

Atrias bokslut 2011

Koncernens joint venture - och intresseföretag samt övriga närstående Land Ägarandel

(%)

Andel av rösträtten

(%)

Koncernens joint venture -företag:Best-In Oy Finland 50,0 50,0Honkajoki Oy Finland 50,0 50,0Länsi-Kalkkuna Oy Finland 50,0 50,0

Koncernens intresseföretag:OOO Dan-Invest Ryssland 26,0 26,0Findest Protein Oy Finland 41,7 41,7Finnpig Oy Finland 50,0 50,0Foodwest Oy Finland 33,5 33,5Kiinteistö Oy Itikanmäen Teollisuustalo Finland 13,2 13,2OÜ LKT Invest Estland 26,0 26,0Lihateollisuuden Tutkimuskeskus LTK osuuskunta Finland 40,7 40,7Param Para AB Sverige 24,0 24,0Transbox Oy Finland 23,0 23,0Tuoretie Oy Finland 33,3 33,3

Övriga närstående:Styrelsens och förvaltningsrådets ledamöterItikka osuuskunta -koncernenLihakuntaAndelslaget Österbottens Kött -koncernen

Genomförda närståendetransaktioner och skulder till och fordringar på närstående

Joint venture - och intresseföretag

Övriga närstående Totalt

1.1.–31.12.2011Försäljning av varor 1 448 4 532 5 980Försäljning av tjänster 662 90 752Hyresintäkter 320 320Sålda byggnader 1 443 1 443Inköp av varor 18 457 8 839 27 296Inköp av tjänster 47 730 181 47 911Hyreskostnader 7 3 240 3 247Inköpta aktier 6 084 6 084

31.12.2011Kundfordringar 299 557 856Övriga fordringar 17 102 119Leverantörsskulder 4 048 19 4 067Övriga skulder 3 819 3 819




1.1.–31.12.2010Försäljning av varor 659 4 243 4 902Försäljning av tjänster 421 37 458Hyresintäkter 312 35 347Inköp av varor 16 942 8 640 25 582Inköp av tjänster 46 910 46 910Hyreskostnader 3 460 3 460

85

Atrias bokslut 2011




31.12.2010Kundfordringar 100 487 587Övriga fordringar 1 081 1 081Leverantörsskulder 4 022 4 022Övriga skulder (till ägare) 5 921 5 921

Genomförda försäljningar av varor och tjänster baserar sig på koncernens gällande prislistor. I fråga om inköp av tjänster utgör logistiktjänster från Tuoretie Oy den största posten. Skulder till närstående utgörs av lån som kan sägas upp genast eller enligt avtal och där räntesatsen är bunden till 3 eller 6 månaders euriborränta.

Ersättningar till koncernens ledningsgrupp 2011 2010

Löner och andra kortfristiga ersättningar 1 998 2 590Avgångsvederlag 737Aktiebaserade betalningar 41Pensioner 346 404Totalt 3 081 3 035

Pensionsåldern för bolagets verkställande direktör är 63 år. Han har dock rätt att avgå med pension vid 60. Pensionsbeloppet baseras på verkställande direk-törens årsinkomster inom Atriakoncernen.

De medlemmar i Atriakoncernens ledningsgrupp som omfattas av socialförsäkringssystemet i Finland har fått en gruppensionsförmån. Pensionsåldern i gruppensionsförsäkringen är 63 år. Pensionsplanen är avgiftsbestämd och avgiften per år baserar sig på den försäkrades månadslön (kontant lön och natu-raförmåner).

Löner och arvoden för förvaltningsrådet, styrelsen, verkställande direktören och verkställande direktörens ställföreträdare 2011 2010

Förvaltningsrådets ledamöterPirkola Ari, ordförande 54 51Paavola Seppo, vice ordförande 31 31Förvaltningsrådets övriga ledamöter totalt 45 38

StyrelseledamöterSelin Martti, ordförande 74 67Komulainen Timo, vice ordförande 84 77Heikkilä Tuomo 36 33Kaarto Esa 55 52Lillandt Runar, styrelseledamot t.o.m. 6/2010 22Romanainen Maisa, styrelseledamot fr.o.m. 7/2010 25 12Sivula Harri 28 27Tikkakoski Matti, verkställande direktör, t.o.m. 3/2011

Verkställande direktörerGröhn Juha, fr.o.m. 4.3.2011 482Tikkakoski Matti, t.o.m. 3.3.2011 847 688

Verkställande direktörens ställföreträdare: 299 378Ruohola Juha, fr.o.m. 1.5.2011Gröhn Juha, t.o.m. 3.3.2011

86

Atrias bokslut 2011

36. Händelser efter bokslutsdagen

I januari 2012 aviserade Atria ett nytt åtgärdsprogram som siktar på att förbättra lönsamheten i Sverige. Målet är att rationalisera och automatisera tillverk-ningen av skinkprodukter och skivningen av pålägg. Förhandlingarna med arbetsmarknadsparterna har inletts för att kunna starta planeringen av åtgärdspro-grammet. Atria avser investera i ny tillverkningsutrustning på Malmöfabriken. Samtidigt ska tillverkningen av skinkprodukter och skivningen av pålägg flyttas från Halmstadsfabriken i södra Sverige till fabriken i Malmö. Tillverkningsprocesserna vid Malmöfabriken effektiviseras och planer för upprustning av lokalerna och automatisering av den interna logistiken utarbetas. Om åtgärdsprogrammet genomförs kommer ca 4,7 miljoner euro att investeras i tillverkningsutrustning vid anläggningen i Malmö medan anläggningen i Halmstad läggs ner när produktionen har flyttats. Programmet uppskattas ge kostnadsbesparingar på ca 1,5 miljoner euro per år.

I februari 2012 beslutade Atria Abp:s styrelse att avskaffa det aktiebaserade belöningssystemet för koncernens nyckelpersoner. Systemet används inte längre under 2012. Det infördes 2007 och tillkännagavs i ett börsmeddelande 28.6.2007. I systemet utbetalades belöningar dels som A-aktier i bolaget och dels i pengar. Den del som utbetalades i pengar täckte tillkommande skatter och avgifter av skattenatur. Genom systemet har nyckelpersoner erhållit totalt 38 540 A-aktier utan vederlag. Av dessa aktier har 4 750 aktier återgått till bolaget.

I det nya långsiktiga belöningssystemet för koncernens nyckelpersoner finns tre perioder på vardera ett år; 2012, 2013 och 2014. Hela intjäningsperioden löper ut 31.12.2014. Intjänade belopp under intjäningsperioden fastställs efter periodens utgång enligt utfallet av de fastställda målen. Systemet ger möjlighet till pen-ningersättning om de fastställda målen för intjäningsperioden uppnås. Eventuella belöningar för hela intjäningsperioden grundar sig på koncernens resultat per aktie (EPS). För intjäningsperioden 2012–2014 kan högst 4,5 miljoner euro betalas ut inom ramen för systemet. Det nya långsiktiga belöningssystemet omfattar 40 nyckelpersoner i Atriakoncernen.

34. Förvärvade verksamheter, 1 000 EUR

Som ett led i effektiviseringsprogrammet för nötslakt och -styckning förvärvades 21.6.2011 samtliga aktier i Kauhajoen Teurastamokiinteistöt Oy av Itikka osuuskunta, som är närstående till Atria. Kauhajoen Teurastamokiinteistöt Oy äger slakterifastigheten och -maskinerna som Atria använder i Kauhajoki. Förvärvet skapar en tydligare ägarstruktur.

Atria investerar ca 26 miljoner euro i modernisering av slakteriet och styckningsavdelningen i Kauhajoki. Bedömningen är att investeringen kan slutföras före utgången av 2012. Hela effektiviseringsprogrammets kostnadsbesparingar bedöms uppgå till ca 6 miljoner euro per år.

Kauhajoen Teurastamokiinteistöt Oy

Tillämpade verkliga värden

vid förvärvet Bokförda värden

före förvärvet

Materiella anläggningstillgångar 9 013 2 415Immateriella tillgångar 69 69Kortfristiga fordringar 211 211Kassa och bank 32 32Tillgångar totalt 9 324 2 726

Långfristiga räntebärande skulder 1 500 1 500Uppskjuten skatteskuld 1 715Kortfristiga räntebärande skulder 25 25Skulder totalt 3 240 1 525

Nettotillgångar 6 084 1 202

Köpeskilling 6 084Företagsförvärvets effekt på kassaflödet 6 052

Kalkylen är preliminär.

35. Avyttrade verksamheter, 1 000 EUR

Programmet för ökad kostnadseffektivitet som startades i Baltikum framskred under räkenskapsperioden. Bolaget avyttrade mjölkproducenten OÜ Puidu-kaupandus. Som en följd av detta redovisade Atria Baltikum en realisationsvinst av engångskaraktär på 0,2 miljoner euro. Affären hade inte någon väsentlig inverkan på koncernens omsättning, rörelsevinst, tillgångar eller skulder.

87

Atrias bokslut 2011

RESULTATRÄKNING, 1 000 EUR

Not1.1.–31.12.

20111.1.–31.12.

2010

OMSÄTTNING 2.1 46 417 52 641

Övriga rörelseintäkter 2.2 2 783 2 961

Personalkostnader 2.3 -3 552 -2 518

Avskrivningar och nedskrivningar 2.4 Avskrivningar enligt plan -23 015 -26 485

Övriga rörelsekostnader 2.5 -5 531 -6 528

RÖRELSEVINST 17 102 20 071

Finansiella intäkter och kostnader 2.6 9 445 4 132

VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 26 547 24 203

Extraordinära poster 2.7 -7 300 -1 422

VINST FÖRE BOKSLUTS- DISPOSITIONER OCH SKATT 19 247 22 781

Bokslutsdispositioner 2.8 -7 858 -11 712

Inkomstskatter 2.9 -67 -84

RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 11 322 10 985

BALANSRÄKNING, 1 000 EUR

Aktiva Not 31.12.2011 31.12.2010

BESTÅENDE AKTIVA

Immateriella tillgångar 3.1 Immateriella rättigheter 35 61 Övriga utgifter med lång verkningstid 3 923 4 392Immateriella tillgångar totalt 3 957 4 453

Materiella tillgångar 3.1 235 445 243 768

Placeringar 3.2 Innehav i företag inom samma koncern 257 835 245 529 Innehav i närstående företag 3 652 3 624 Övriga aktier och andelar 1 479 1 330Placeringar totalt 262 966 250 482BESTÅENDE AKTIVA TOTALT 502 368 498 704

RÖRLIGA AKTIVA

Långfristiga fordringar 3.3 316 381 5 695Kortfristiga fordringar 3.3 80 836 385 289Kassa och bank 1 806 13 747RÖRLIGA AKTIVA TOTALT 399 024 404 731

Aktiva totalt 901 393 903 436

Passiva Not 31.12.2011 31.12.2010

EGET KAPITAL 3.4

Aktiekapital 48 055 48 055Överkursfond 138 502 138 502Egna aktier -1 277 -1 271Fond för placerat fritt eget kapital 110 228 110 228Vinst från tidigare räkenskapsperioder 78 343 74 398Räkenskapsperiodens vinst 11 322 10 985EGET KAPITAL TOTALT 385 172 380 896

ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSI-TIONER 3.5Skillnad i avskrivning 69 014 61 152

FRÄMMANDE KAPITAL

Långfristigt främmande kapital 3.6 285 844 281 848Kortfristigt främmande kapital 3.7 161 362 179 541FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT 447 206 461 389

Passiva totalt 901 393 903 436

MODERBOLAGETS BOKSLUT, FAS

88

Atrias bokslut 2011

KASSAFLÖDE, 1 000 EUR

1.1.-31.12.2011 1.1.-31.12.2010

KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET

Inbetalningar från försäljning 45 619 53 892Inbetalningar från övriga intäkter 2 783 2 961Utbetalningar för rörelsekostnader -8 354 -8 017Kassaflöde från löpande verksamhet före finan-siella poster och skatter 40 048 48 835

Finansiella intäkter och kostnader netto 5 924 4 518Betalda skatter 5 578 823

Kassaflöde från löpande verksamhet 51 550 54 176

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETInvesteringar i materiella och immateriella tillgångar samt placeringar -26 679 -43 071Förändring i koncernfordringar -7 324 -47 221

Kassaflöde från investeringsverksamhet -34 003 -90 292

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETBetalningar/uttag av lån -1 358 12 418Förändring i koncernskulder -13 784 22 561Utbetald utdelning -7 039 -7 039Egna aktier -6 37Övriga intäkter 0 0Erhållna/utbetalda koncernbidrag -7 300 -1 422

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -29 487 26 555

KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET 51 550 54 176KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET -34 003 -90 292KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET -29 487 26 555TOTALT -11 940 -9 560

Förändringar i likvida medelLikvida medel 1.1 -13 747 -23 307Likvida medel 31.12 1 806 13 747Förändring -11 940 -9 560

89

Atrias bokslut 2011

NOTER TILL MODERBOLAGETS BOKSLUT, FAS

1. PRINCIPER FÖR UPPRÄTTANDE AV BOKSLUTET

Allmänna principer för upprättande av bokslutetAtria Abp:s bokslut har upprättats i enlighet med den finska bokförings-lagen samt andra regler och bestämmelser om upprättande av bokslut.

Uppgifter om koncernenAtria Abp är Atria Abp-koncernens moderbolag, hemort Kuopio. Avskrifter av Atria Abp:s koncernbokslut kan erhållas från moderbolagets huvudkon-tor Itikanmäentie 3, Seinäjoki, postadress PB 900, FI-60060 ATRIA.

VärderingsprinciperImmateriella och materiella tillgångar har upptagits i balansräkningen till deras direkta anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och nedskrivningar. Jämn avskrivning över användningstiden tillämpas. Bidrag som erhållits för anskaffning av materiella tillgångar har redovisats som en minskning av anskaffningsvärdet. De erhållna bidragen uppgår inte till väsentliga belopp.

Avskrivningstider: AvskrivningstidByggnader Nurmo 40 år

övriga orter 25 årMaskiner och inventarier Nurmo 10 år

övriga orter 7 årDataprogram 5 årÖvriga utgifter med lång verkningstid 10 år

Aktier i offentligt noterade bolag som upptagits bland placeringar i bestå-ende aktiva har värderats till anskaffningsvärde. Aktiernas bokförda värde per 31.12.2011 var 29 326,86 euro och det verkliga värdet 108 526,31 euro. Finansiella instrument som upptagits i balansräkningen har värderats till anskaffningsvärde minskat med nedskrivningar.

Valutabaserade posterPoster i utländsk valuta har omräknats till finsk valuta enligt Europeiska centralbankens noterade kurs för bokslutsdagen. Realiserade kursdiffe-renser för valutabaserade lån har redovisats bland finansiella poster.

DerivatkontraktBolaget tecknar derivatkontrakt för att kontrollera kursdifferenser och räntenivån. Derivaten omfattar valutaterminer och ränteswappar. Derivat på vilka säkringsredovisning inte tillämpas värderas till verkligt värde. Vinster och förluster som uppstår vid värderingen av derivaten till verkligt värde redovisas bland resultaträkningens finansiella poster. För säkrings-derivat redovisas ett positivt verkligt värde bland fordringar och ett negativt bland skulder. Derivat på vilka säkringsredovisning tillämpas redovisas under de berörda resultaträkningsposterna på derivatens förfallodag.

Verkliga värden för alla derivat redovisas i not 4.3.

2. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN 1.1.–31.12.2011 1.1.–31.12.2010

2.1. OMSÄTTNING, 1 000 EUR

Omsättning 46 417 52 641

Bolagets hyresintäkter redovisas som omsättning eftersom detta motsva-rar den nuvarande karaktären av bolagets verksamhet.

2.2. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER, 1 000 EUR

Debiterade koncerntjänster 2 729 2 961Övriga 54 0Totalt 2 783 2 961

2.3. PERSONALKOSTNADER, 1 000 EUR

Antal anställda i medeltalTjänstemän Finland 12 10

PersonalkostnaderLöner:Verkställande direktör, verkstäl-lande direktörens ställföreträdare och styrelseledamöter 1 873 808Förvaltningsrådets ledamöter 112 109Övriga löner 803 1 055Totalt 2 788 1 972

Pensionskostnader 652 504Övriga personalbikostnader 112 42Totalt 764 546

Övriga personalkostnader 3 552 2 518

Pensionsåtaganden för styrelseledamöter och verkställande direktören:Bolagets lagstadgade pensioner är avgiftsbestämda och förvaltas av försäkringsbolag. Bolaget har inte pensionsåtaganden för verkställande direktören, styrelsen eller förvaltningsrådets ledamöter.

2.4. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR, 1 000 EUR

Avskrivning av materiella och immateriella tillgångar 23 015 26 485

Avskrivningar specificerade per balanspost ingår i 3.1.

2.5. ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER, 1 000 EUR

Övriga rörelsekostnader 5 531 6 528Inkluderar förvaltnings-, marknadsförings-, energi-, städnings-, drift- och andra kostnader samt revisorernas arvoden.

Revisorernas arvoden / Pricewaterhouse Coopers OyRevisionsarvoden 217 199Skatterådgivning 8 8Övriga arvoden 9 24Totalt 234 231

Rapporteringen är faktureringsgrundad.

90

Atrias bokslut 2011

2.6. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER, 1 000 EUR

Intäkter från långsiktiga placeringarUtdelningsintäkter:Från företag inom samma koncern 10 631 10 707Övriga 588 83Totalt 11 219 10 790

Övriga ränteintäkter och finansiella intäkterFrån företag inom samma koncern 12 614 6 615Övriga 8 822 26 164Totalt 21 436 32 779

Räntekostnader och övriga finansiella kostnaderTill företag inom samma koncern 1 420 555Övriga 21 790 38 882Totalt 23 210 39 437

Finansiella intäkter och kostnader totalt 9 445 4 132

I posten räntekostnader och övriga finansiella kostnader ingår kursförluster (netto) 417 2 018

2.7. EXTRAORDINÄRA POSTER

Utbetalda koncernbidrag 7 300 1 422

2.8. BOKSLUTSDISPOSITIONER

Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och avskrivningar i beskattningen -7 858 -11 712

2.9. INKOMSTSKATTER

Inkomstskatter för ordinarie verksamhet 67 84

3 . NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN 31.12.2011 31.12.2010

3.1. MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR, 1 000 EUR

Immateriella tillgångar:

Immateriella rättigheterAnskaffningsvärde 1.1. 1 455 1 448Ökningar 0 7Minskningar 0 0Anskaffningsvärde 31.12. 1 455 1 455Ackumulerade avskrivningar 1.1. -1 394 -1 352Avskrivningar hänförliga till minskningar 0 0Räkenskapsperiodens avskrivning -26 -43Ackumulerade avskrivningar 31.12. -1 420 -1 394Bokfört värde 31.12. 35 61

Övriga utgifter med lång verkningstidAnskaffningsvärde 1.1. 16 386 14 472Ökningar 936 1 914Minskningar -4 0Anskaffningsvärde 31.12. 17 318 16 386Ackumulerade avskrivningar 1.1. -11 994 -10 309Avskrivningar hänförliga till minskningar 0 0Räkenskapsperiodens avskrivning -1 401 -1 685Ackumulerade avskrivningar 31.12. -13 395 -11 994Bokfört värde 31.12. 3 923 4 392

Immateriella tillgångar totalt 3 957 4 453

Materiella tillgångar:

Mark- och vattenområdenAnskaffningsvärde 1.1. 1 469 1 469Minskningar -235 0Anskaffningsvärde 31.12. 1 233 1 469

Byggnader och konstruktionerAnskaffningsvärde 1.1. 279 252 277 638Ökningar 2 095 1 614Minskningar -494 0Anskaffningsvärde 31.12. 280 853 279 252Ackumulerade avskrivningar 1.1. -123 066 -116 232Avskrivningar hänförliga till minskningar 0 0Räkenskapsperiodens avskrivning -6 726 -6 834Ackumulerade avskrivningar 31.12. -129 792 -123 066Bokfört värde 31.12. 151 061 156 186

Maskiner och inventarierAnskaffningsvärde 1.1. 274 815 271 068Ökningar 7 731 3 748Minskningar -12 0Anskaffningsvärde 31.12. 282 535 274 815Ackumulerade avskrivningar 1.1. -199 061 -181 284Avskrivningar hänförliga till minskningar 0 0Räkenskapsperiodens avskrivning -14 730 -17 777Ackumulerade avskrivningar 31.12. -213 790 -199 061Bokfört värde 31.12. 68 745 75 755

91

Atrias bokslut 2011

31.12.2011 31.12.2010

Övriga materiella tillgångarAnskaffningsvärde 1.1 2 215 2 099Ökningar 20 126Minskningar 0 -10Anskaffningsvärde 31.12 2 235 2 215Ackumulerade avskrivningar 1.1 -890 -744Avskrivningar hänförliga till minskningar 0 0Räkenskapsperiodens avskrivning -132 -146Ackumulerade avskrivningar 31.12 -1 022 -890Bokfört värde 31.12 1 213 1 325

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Anskaffningsvärde 1.1 9 034 2 073Förändringar +/- 4 159 6 960Anskaffningsvärde 31.12 13 192 9 034

Materiella tillgångar totalt 235 445 243 768

Oavskrivet anskaffningsvärde för maskiner och inventarier 68 745 75 755

Utgör en väsentlig post endast i fråga om maskiner och inventarier i produktionen. Anskaffningsvärdet för helt avskrivna eller utrangerade anskaffningar har upptagits som minskningar.

3.2. PLACERINGAR, 1 000 EUR

Moderbola-gets ägar-andel (%)

2011

Moderbola-gets ägar-andel (%)

2010Koncernföretag:

Ab Botnia-Food Oy, Seinäjoki 100 100A-Producenter Ab, Seinäjoki 97,9 97,9Atria Concept Oy, Seinäjoki 100 100Atria Finland Ab, Kuopio 100 100Atria-Invest Oy, Seinäjoki 100 100Itikka-Lihapolar Oy, Seinäjoki 100 100Kiinteistö Oy Tievapolku 3, Helsingfors 100 100Liha ja Säilyke Oy, Forssa 63,2 63,2Atria Scandinavia AB, Sköllersta, Sverige 100 100Rokes Oy, Forssa 100 100Suomen Kalkkuna Oy, Seinäjoki 100 100Atria Eesti AS, Valga, Estland 100 100OÜ Atria, Tallinn, Estland 100 100UAB Vilniaus Mesa, Vilnius, Litauen 100 100Kauhajoen Teurastamokiinteistöt Oy, Kauhajoki 100 0.0

Joint venture- och intresseföretag:

Best-In Oy, Kuopio 50,0 50,0Foodwest Oy, Seinäjoki 33,5 33,5Honkajoki Oy, Honkajoki 50,0 50,0Kiinteistö Oy Itikanmäen Teollisuustalo, Seinäjoki 13,2 13,2Lihateollisuuden Tutkimuskeskus LTK osuuskunta, Tavastehus 40,7 40,7Länsi-Kalkkuna Oy, Säkylä 50,0 50,0Tuoretie Oy, Seinäjoki 33,3 33,3Transbox Oy, Helsingfors 15,7 0,0

3.3. FORDRINGAR, 1 000 EUR 31.12.2011 31.12.2010

Långfristiga fordringar:

Fordringar på koncernföretag:Lånefordringar 316 381 5 695

Kortfristiga fordringar:

Lånefordringar 221 221Kundfordringar 34 38Övriga fordringar 300 505Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 128 5 771

Fordringar på koncernföretag: Kundfordringar 1 623 820Övriga fordringar 74 485 377 646Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 4 045 289

Kortfristiga fordringar totalt 80 836 385 289

Väsentliga poster som ingår i upplupna kostnader och förutbetalda kostnader: - ränteperiodisering 4 046 289 - skatteperiodisering 31 5 677 - övriga 96 93Totalt 4 173 6 059

3.4. EGET KAPITAL, 1 000 EUR 31.12.2011 31.12.2010

Aktiekapital 1.1 48 055 48 055Aktiekapital 31.12 48 055 48 055

Överkursfond 1.1 138 502 138 502Överkursfond 31.12 138 502 138 502

Bundet eget kapital totalt 186 557 186 557

Egna aktier 1.1 -1 271 -1 308Inlösen -6 37Egna aktier 31.12 -1 277 -1 271

Fond för placerat fritt eget kapital 1.1 110 228 110 228Fond för placerat fritt eget kapital 31.12 110 228 110 228

Vinst från tidigare räkenskapsperioder 1.1 85 383 81 437Utdelning -7 039 -7 039Vinstmedel 31.12 78 343 74 398Räkenskapsperiodens vinst 11 322 10 985Vinstmedel 31.12 89 665 85 383

Fritt eget kapital totalt 198 615 194 339

Eget kapital totalt 385 172 380 896


92

Atrias bokslut 2011

Förändringar i egna aktier:Tid Antal Vederlag

2.1.2011 160 10,74 euro/aktie17.1.2011 40 9,06 euro/aktie

6.9.2011 400 5,22 euro/aktie2.11.2011 280 6,50 euro/aktie

Vid ingången av räkenskapsperioden uppgick antalet egna aktier till 110 432, som ökade med 880 genom återförda aktier från aktiebelönings-systemet. Vid årets slut uppgick antalet egna aktier till 111 312. Aktieinne-havet utgör 0,4 % det egna kapitalet och 0,1 % av rösterna.

31.12.2011 31.12.2010Kalkyl över utdelningsbara medel:

Vinst från tidigare räkenskapsperioder 78 343 74 398Räkenskapsperiodens vinst 11 322 10 985Egna aktier -1 277 -1 271Totalt 88 388 84 111

Aktiekapitalet har följande fördelning enligt aktieslag:2011 2010

st. euro st. euroA-serien (1 röst/aktie) 19 063 747 32 408 19 063 747 32 408KII-serien (10 röster/aktie) 9 203 981 15 647 9 203 981 15 647Totalt 28 267 728 48 055 28 267 728 48 055

3.7. KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL 31.12.2011 31.12.2010

Lån från finansinstitut 100 730 107 646Pensionslån 3 370 3 370Leverantörsskulder 618 465Övriga skulder 3 117 4 133Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 224 3 749

Skulder till företag inom samma koncern:Övriga långfristiga skulder 2 788 2 788Leverantörsskulder 369 254Övriga skulder 38 669 55 543Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 7 478 1 594

Kortfristigt främmande kapital totalt 161 362 179 541

Väsentliga poster som ingår i upplupna kostnader och förutbetalda intäkter: - periodisering av löner och sociala avgifter 678 495 - personalfond 0 4 - ränteperiodisering 2 081 1 701 - värdering av terminer 1 558 1 707 - övriga 7 385 1 436Totalt 11 702 5 342

3.5. ACKUMULERADE BOKSLUTS- DISPOSITIONER, 1 000 EUR 31.12.2011 31.12.2010

Skillnad i avskrivning 69 014 61 152

3.6. LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL, 1 000 EUR

Obligationslån 80 000 80 000Lån från finansinstitut 161 623 151 468Pensionslån 25 946 29 316Totalt 267 569 260 784

Skulder till företag inom samma koncern:Övriga långfristiga skulder 18 275 21 063

Långfristigt främmande kapital totalt 285 844 281 847

Skulder som förfaller efter mer än fem år: Lån från finansinstitut 51 250 2 500Pensionslån 1 025 1 538Övriga långfristiga skulder 7 125 9 913Totalt 59 400 13 950

Atria Abp:s obligationslån på 40 mn euro, utgavs 2006 och förfaller 2012, ränta 2,57 %.Atria Abp:s obligationslån på 40 mn euro, utgavs 2007 och förfaller 2014, ränta 2,43 %.

93

Atrias bokslut 2011

4. ÖVRIGA NOTER 31.12.2011 31.12.2010

4.1. STÄLLDA SÄKERHETER, ANSVARSFÖRBINDELSER OCH ÖVRIGA ANSVAR

Ansvarsförbindelser och ansvar som inte ingår i balansräkningen

Borgen:För koncernföretags räkning 71 112 77 599Totalt 71 112 77 599

Övriga hyresavtal:Minimiavgifter som ska betalas enligt övriga hyresavtalInom ett år 398 869Efter mer än ett år men senast om fem år 595 853Efter mer än fem år 3 473 3 570Totalt 4 466 5 292

4.2. ANSVAR FÖR MERVÄRDESSKATT

Resterande belopp per justeringsperiod för fastighetsinvesteringar som avses i mervärdesskattelagen 31.12.2011. Bolaget har skyldighet att justera avdragen mervärdesskatt på fastighetsinvesteringar vid minskad skattepliktig användning av fastigheterna under justeringsperioden.

Investeringen slutförd år Resterande justeringsbelopp

2007 0 9262008 866 1 0112009 963 1 1012010 286 3222011 1 595 0Totalt 3 711 3 360

4.3 DERIVATKONTRAKT

Derivatkontraktens verkliga värden



Valutaterminer:Övriga säkringar 0 26

Ränteswappar, löptid mer än 1 år:Kassaflödessäkringar i säkringsredovisningen 0 1 030

Totalt 0 1 056

Derivatkontraktens verkliga värden



Valutaterminer:Övriga säkringar 1 491 1 733

Ränteswappar, löptid mer än 1 år:Kassaflödessäkringar i säkringsredovisningen 3 527 766

Totalt 5 018 2 499


94

Atrias bokslut 2011 95

Atrias bokslut 2011

BOKSLUTET OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSEN

Undertecknande av bokslutet och verksamhetsberättelsen

Seinäjoki den 19 mars 2012

Martti Selin Timo Komulainenordförande Tuomo Heikkilä Maisa Romanainen

Esa Kaarto Harri Sivula

Juha Gröhnverkställande direktör

Revisionsanteckning

Över den utförda revisionen har vi idag gett en revisions- berättelse.


PricewaterhouseCoopers OyCGR-samfundJuha Wahlroos CGR

96

Atrias bokslut 2011

Till Atria Oyj:s bolagsstämmaVi har reviderat Atria Oyj:s bokföring, bokslut, verksamhets- berättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1.– 31.12. 2011. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultat-räkning, rapport över totalresultat, kalkyl över förändringar i eget kapital, finansieringsanalys och noter till bokslutet samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansierings-analys och noter till bokslutet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättan-det av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att kon-cernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättel-sen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Fin-land ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.

Revisorns skyldigheterVår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet, koncern-bokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revi-sion. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska prin-ciper. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvi-da bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderbolagets förvaltningsråd och styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av gransknings-åtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revi-sorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i företa-gets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärde-ring av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmäs-siga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen

Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ända-målsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande.

Utlåtande om koncernbokslutetEnligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resul-tatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med inter-nationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU.

Utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsenEnligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbo-lagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksam-het i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.

Övriga utlåtandenVi förordar fastställande av bokslutet och koncernbokslutet. Styrelsens förslag till disposition av den vinst som balansräk-ningen utvisar beaktar stadgandena i aktiebolagslagen. Vi föror-dar beviljandet av ansvarsfrihet för moderbolagets förvaltnings-råd och styrelseledamöter samt verkställande direktör för den av oss granskade räkenskapsperioden.


PricewaterhouseCoopers OyCGR-samfundJuha WahlroosCGR

REVISIONSBERÄTTELSE (Översättning från det finska originalet)

97


ATRIAS KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

Innehåll

Förvaltningsprinciper ..............................................................................99Bolagsstämma .........................................................................................99Förvaltningsrådet ....................................................................................99Styrelsen .................................................................................................100Styrelsens uppgifter ..............................................................................100Sammanträdespraxis och tillgång till information ..........................101Styrelsens kommittéer .........................................................................101Nomineringskommitté ..........................................................................101Ersättningskommitté ............................................................................101Verkställande direktören ......................................................................104Ledningsgrupp .......................................................................................104Arvoden och ersättningar .....................................................................104Arvoden och ersättningar till förvaltningsrådet ...............................104Arvoden och ersättningar till styrelseledamöter .............................105Ersättningar till verkställande direktören och övriga företagsledningen ..............................................................105Intern kontroll, riskhantering och intern revision ............................109Riskhantering inom Atria ......................................................................109Intern revision .........................................................................................109Revision ................................................................................................... 110

98


FörvaltningsprinciperAtria Abp (Atria eller bolaget) är ett finländskt aktiebolag, i vil-ket ledningsorganens ansvar och skyldigheter regleras av finsk lag. Moderbolaget Atria Abp och dess dotterbolag utgör den internationella Atriakoncernen. Bolagets hemort är Kuopio.

Moderbolaget Atria Abp:s förvaltningsorgan har ansvaret för Atriakoncernens förvaltning och verksamhet. Förvaltningsorga-nen är bolagsstämman, förvaltningsrådet, styrelsen och verkstäl-lande direktören.

I Atrias beslutsfattande och förvaltning iakttas den finska aktiebolagslagen, förordningar om offentligt noterade bolag, Atria Abp:s bolagsordning, styrelsens och dess kommittéers arbetsordning och NASDAQ OMX Helsinki Oy:s regler och anvisningar. Atria iakttar koden för bolagsstyrning i finländska noterade bolag (”Kod för bolagsstyrning”). Koden för bolags-styrning kan läsas i sin helhet på webbplatsen www.cgfinland.fi. I enlighet med principen ”följ eller förklara” i Koden för bolags-styrning uppges härmed att bolaget avviker från kodens rekom-mendationer enligt följande:•Bolaget har ett förvaltningsråd•Med avvikelse från rekommendation 8 väljs styrelsen av

Atrias förvaltningsråd i enlighet med bolagsordningen.•Med avvikelse från rekommendation 10 är mandatperioden

för en styrelseledamot tre år i enlighet med Atrias bolagsord-ning.

Atria Abp har rapporterat om bolagets förvaltnings- och styr-system i enlighet med rekommendationen i Koden för bolags-styrning. Informationen finns tillgänglig på bolagets webbplats (www.atriagroup.com).

Bolagsstämma Bolagsstämman är Atria Abp:s högsta beslutande organ. Vid bolagsstämman beslutar aktieägarna om fastställande av bokslut och vinstdisposition, beviljande av ansvarsfrihet för ledamöter-na i styrelsen och förvaltningsrådet samt verkställande direktö-ren, antalet ledamöter i förvaltningsrådet, val av ledamöter och deras arvoden samt val av revisor och dennas arvode.

Den ordinarie bolagsstämman hålls årligen före utgången av juni vid en tidpunkt som bestäms av bolagets styrelse. Vid bolagsstämman behandlas ärenden som enligt bolagsordningen ankommer på den ordinarie bolagsstämman och eventuella andra förslag till bolagsstämman. Dessutom kan bolaget vid behov hålla en extra bolagsstämma.

Bolagets styrelse sammankallar bolagsstämman. Bolags-stämman ordnas på bolagets hemort Kuopio eller i Helsingfors. Kallelse till bolagsstämma sker genom att publicera kallelsen på bolagets webbplats och med börsmeddelande tidigast tre (3) månader och senast tre (3) veckor före bolagsstämman, dock i varje fall senast nio (9) dagar före bolagsstämmans avstäm-ningsdag. Dessutom kan styrelsen besluta att publicera kallel-sen eller delgivande om att kallelsen ges i en eller flera natio-nella dagstidningar som bestämts av styrelsen eller på annat sätt

som styrelsen beslutar.För att få delta vid bolagsstämman ska en aktieägare anmäla

sig till bolaget senast den dag som nämns i kallelsen till bolags-stämman. Sista anmälningsdagen kan infalla tidigast tio (10) dagar före bolagsstämman.

Vid bolagsstämman närvarar verkställande direktören, styrelseordföranden och majoriteten av styrelseledamöterna samt även revisorerna när det är fråga om en ordinarie bolags-stämma. Den som för första gången kandiderar till förvalt-ningsrådet närvarar vid den bolagsstämma som beslutar om valet såvida inte vägande skäl för frånvaro föreligger.

FörvaltningsrådetBolaget har ett av bolagsstämman valt förvaltningsråd i enlig-het med Atria Abp:s bolagsordning. Förvaltningsrådet består av minst 18 och högst 21 ledamöter. Dessa väljs för tre år i taget. Personer som fyllt sextiofem (65) år kan inte väljas in i förvalt-ningsrådet. Förvaltningsrådet utser inom sig en ordförande och en vice ordförande för ett år i taget. Förvaltningsrådet samman-träder i genomsnitt tre gånger per år.

Förvaltningsrådets uppgifter definieras i aktiebolagslagen och Atria Abp:s bolagsordning. Förvaltningsrådets viktigaste uppgifter är att •övervaka styrelsens och verkställande direktörens förvaltning

av bolagets angelägenheter •välja styrelseledamöter och besluta vem av ledamöterna som

ska fungera som styrelsens ordförande och vem som ska fungera som vice ordförande samt fastställa grunderna för deras arvoden

•ge styrelsen anvisningar i frågor som är av stor betydelse eller principiellt viktiga

•ge ett utlåtande till den ordinarie bolagsstämman med anled-ning av bokslutet och revisionen

Aktieägare som tillsammans innehar över 50 procent av röster-na i bolaget har ansett att den nuvarande modellen med för-valtningsråd i enlighet med bolagsordningen är en god modell eftersom den ger ett brett perspektiv på bolagets verksamhet samt beslutsfattandet.

99

År 2011 hörde följande personer till Atria Abp:s förvaltningsråd:

Förvaltningsrådets ordförandeAri Pirkola f. 1959, jordbrukare,

ledamot sedan år 2008Förvaltningsrådets vice ordförande:Seppo Paavola f. 1962, jordbrukare,

ledamot sedan år 2006Ledamöter:Juha-Matti Alaranta f. 1965, jordbrukare,

ledamot sedan år 2000Juho Anttikoski f. 1970, jordbrukare,

ledamot sedan år 2009Mika Asunmaa f. 1970, jordbrukare,

ledamot sedan år 2005Lassi-Antti Haarala f. 1966, agrolog, jordbrukare,

ledamot sedan år 2002Juhani Herrala f. 1959, jordbrukare,

ledamot sedan år 2002Henrik Holm f. 1966, jordbrukare,

ledamot sedan år 2002Veli Hyttinen f. 1973, agrolog, jordbrukare,

ledamot sedan år 2010Pasi Ingalsuo f. 1966, agrolog, jordbrukare,

ledamot sedan år 2004Juha Kiviniemi f. 1972, agronom, jordbrukare,

ledamot sedan år 2010Teuvo Mutanen f. 1965, landsbygdssekreterare,

lantbruksföretagare, ledamot sedan år 2007

Mika Niku f. 1970, jordbrukare, ledamot sedan år 2009

Heikki Panula f. 1955, agronom, jordbrukare, ledamot sedan år 2005

Pekka Parikka f. 1951, jordbrukare, ledamot sedan år 2008

Juha Partanen f. 1962, jordbrukare, ledamot sedan år 2011

Juho Tervonen f. 1950, jordbrukare, ledamot sedan år 2001

Tomi Toivanen f. 1954, jordbrukare, ledamot sedan år 2009

Timo Tuhkasaari f. 1965, jordbrukare, ledamot sedan år 2002.

Alla ledamöter i Atria Abp:s förvaltningsråd är ledamöter i för-valtningsorganen för bolagets huvudägare Lihakunta, Itikka Osuuskunta och Andelslaget Österbottens kött. Alla ledamö-ter i förvaltningsrådet är oberoende av bolaget och beroende av betydande aktieägare.

Atria Abp:s förvaltningsråd sammanträdde 3 gånger under år 2011 och ledamöternas genomsnittliga närvaroprocent var 96,4.

StyrelsenEnligt bolagsordningen ska Atrias styrelse bestå av minst fem och högst sju ledamöter. Med avvikelse från rekommendation 8 och i enlighet med bolagsordningen väljer förvaltningsrådet styrelseledamöterna och beslutar vem av ledamöterna som ska vara styrelsens ordförande respektive vice ordförande och fast-ställer grunderna för deras arvoden. Aktieägare som tillsam-mans innehar över 50 procent av rösterna i bolaget har ansett att det nuvarande förfarandet, där förvaltningsrådet i enlighet med bolagsordningen utser styrelsen, är ett bra förfarande med hänsyn till bolagets verksamhet. Förvaltningsrådet utnämner styrelseledamöterna vid sitt konstituerande möte, som hålls årligen i juni.

Mandatperioden för ledamöter i Atrias styrelse avviker från rekommendation 10 vad gäller mandatperioden på ett år. Enligt bolagsordningen är mandatperioden för en styrelsele-damot tre (3) år. Aktieägare som tillsammans innehar över 50 procent av rösterna i bolaget har ansett att den nuvarande man-datperioden på tre (3) år är bra med tanke på den långsiktiga utvecklingen av bolaget och ser inte något behov att förkorta den mandatperiod som har fastställts i bolagsordningen.

Styrelsens uppgifterAtrias styrelse sörjer för att bolagets förvaltning, verksamhet och bokföring samt tillsynen över kapitalförvaltningen är ända-målsenligt organiserad. Atrias styrelse har fastställt en skriftlig arbetsordning om styrelsens uppgifter, ärenden som ska behandlas i styrelsen, sammanträdespraxis och beslutsförfaran-de. Enligt arbetsordningen behandlar och beslutar styrelsen i ärenden som är av stor betydelse för bolagets strategi, investe-ringar, organisation och finansiering. Styrelsens centrala upp-gifter är att•godkänna koncernens och affärsområdenas strategiska mål

och riktlinjer•godkänna koncernens och affärsområdenas budgetar och

affärsplaner•besluta om investeringsplanen kalenderårsvis och godkänna

betydande investeringar (över en miljon euro)•godkänna betydande bolagstransaktioner och strukturella

arrangemang•godkänna koncernens handlingsprinciper på områden som är

av betydelse för ledning och övervakning•behandla och fastställa delårsrapporter och bokslut•förbereda ärenden som ska behandlas av bolagsstämman och

sörja för verkställandet av dessa beslut•godkänna revisionsplanen för den interna revisionen•utse verkställande direktör och besluta om dennas ersätt-

ningar och övriga förmåner•på verkställande direktörens förslag godkänna anställning av

personer som är direkt underställda verkställande direktören och de huvudsakliga villkoren i deras anställningsavtal

•godkänna organisationsstrukturen och huvudprinciperna i incitamentsystemen


ATRIAS KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

100

•följa upp och utvärdera verkställande direktörens arbete•besluta i andra sådana angelägenheter som är av betydelse

med tanke på koncernens storlek och som inte utgör daglig affärsverksamhet såsom betydande utvidgning eller inskränk-ning av verksamheten eller andra väsentliga förändringar i verksamheten samt avyttring och pantsättning av fast egen-dom

•besluta i andra uppgifter som styrelsen ålagts enligt aktiebo-lagslagen och

•sköta de uppgifter som ålagts revisionskommittén och som nämns i rekommendation 27 i Koden för bolagsstyrning.

Styrelsen utvärderar sin verksamhet och sina arbetssätt regel-bundet genom en årlig självutvärdering.

Sammanträdespraxis och tillgång till informationStyrelsen sammanträder regelbundet ungefär tio gånger under mandatperioden enligt ett sammanträdesschema som styrel-sen fastställt i förväg samt dessutom alltid vid behov. Under 2011 sammanträdde styrelsen 19 gånger. Styrelseledamöternas genomsnittliga närvaroprocent vid sammanträdena var 95,8.

Vid styrelsesammanträdet ger verkställande direktören en översikt där han/hon informerar om koncernens finansiella läge, prognoser, investeringar, organisationsförändringar och andra viktiga frågor ur koncernens synvinkel.

Vid varje ordinarie styrelsesammanträde behandlas följande rapporter:•rapport om affärsverksamhetens utveckling per affärsområde•rapport om åtgärder som vidtagits mellan styrelsesammanträ-

dena.

Dagordningen tillställs styrelseledamöterna minst en vecka före sammanträdet. Materialet för sammanträdet bereds av verkstäl-lande direktören och styrelsens sekreterare enligt ordförandens anvisningar. Materialet tillställs styrelseledamöterna minst tre dagar före sammanträdet.

Majoriteten av styrelseledamöterna i bolaget är oberoende av bolaget. Harri Sivula och Maisa Romanainen är oberoende av både bolaget och bolagets betydande aktieägare och Martti Selin, Timo Komulainen, Tuomo Heikkilä och Esa Kaarto är ledamöter i något av huvudägarnas förvaltningsorgan – Liha-kunta och Itikka Osuuskunta.

Styrelseledamöterna är skyldiga att ge styrelsen tillräckliga uppgifter för bedömning av deras kompetens och oberoende samt meddela om eventuella förändringar i dessa uppgifter.

Styrelsens kommittéerStyrelsen kan tillsätta kommittéer för uppgifter som den fast-ställer. Styrelsen godkänner arbetsordningen för respektive kommitté. Styrelsen har en nomineringskommitté och en ersättningskommitté, vilkas medlemmar den utser inom sig i enlighet med kommitténs arbetsordning. Kommittéerna har ingen självständig beslutanderätt utan besluten fattas av styrel-

sen med kommitténs beredning som underlag. Kommittéerna rapporterar om sitt arbete till styrelsen, som även övervakar deras verksamhet.

NomineringskommittéNomineringskommittén består av styrelseordföranden samt två styrelseledamöter som valts inom styrelsen. Enligt rekommen-dation 29 i Koden för bolagsstyrning ska verkställande direktö-ren eller andra styrelseledamöter som hör till företagsledningen inte väljas till nomineringskommittén.

Enligt arbetsordningen utför nomineringskommittén föl-jande uppgifter:•bereder förslag på styrelseledamöter till förvaltningsrådet•bereder ärenden rörande arvoden och ersättningar till styrel-

seledamöter•söker kandidater som efterträdare till avgående

styrelseledamöter•framlägger förslag på styrelseledamöter till förvaltningsrådet•bereder utnämningsärenden gällande bolagets verkställande

direktör och vice verkställande direktör•bereder kartläggningen av efterträdare till bolagets verkstäl-

lande direktör och vice verkställande direktör•handhar övriga uppgifter som styrelsen separat anvisat nomi-

neringskommittén.

Nomineringskommitténs ordförande sammankallar kommittén vid behov. Vid sammanträdena behandlas de ärenden som hör till nomineringskommitténs uppgifter.

Nomineringskommittén kan bjuda in personer som den anser sig behöva till sammanträdena samt använda utomstå-ende experter för att bistå den i fullgörandet av kommitténs uppgifter.

År 2011 var nomineringskommitténs ordförande Martti Selin och de övriga medlemmarna Maisa Romanainen och Timo Komulainen. Alla medlemmar är oberoende av bolaget och Maisa Romanainen är dessutom oberoende av betydande aktieägare. Under 2011 sammanträdde nomineringskommittén en (1) gång. Alla medlemmar deltog vid sammanträdet.

ErsättningskommittéErsättningskommittén består av styrelsens ordförande, vice ord-förande och en styrelseledamot som valts inom styrelsen. Enligt rekommendation 32 i Koden för bolagsstyrning ska verkstäl-lande direktören eller andra personer som hör till företagsled-ningen inte väljas till ersättningskommittén.

Syftet med ersättningskommittén är att säkerställa objek-tiviteten i beslutsfattandet, främja uppfyllelsen av bolagets mål med hjälp av belöningssystem och bidra till att bolagets värde ökar samt till transparens och systematik i belöningssystemen. Därtill är syftet att säkerställa kopplingen av resultatpremiesys-temen till bolagets strategi och de resultat som åstadkommits.

(Fortsätter i sidan 104)

Atrias årsredovisning 2011 101

ATRIAS KOD FÖR BOLAGSTYRNING

Namn Selin, Martti Ilmari ordförande

Komulainen, Timo Juhani vice ordförande

Heikkilä, Tuomo Juhani Kaarto, Esa Heikki Ilmari Romanainen, Maisa Annukka Sivula, Harri Juhani

Födelseår 1946 1953 1948 1959 1967 1962

Utbildning lantbruksskola agrolog lantbruksskola agronom ekonomie magister förvaltningsmagister

Huvudsyssla jordbrukare, köttproducent jordbrukare jordbrukare jordbrukare direktör för varuhusgruppen och vice verkställande direktör i Stockmann-koncernen 2008–

verkställande direktör i Restel-koncernen 2011–

Relevant arbetserfarenhet

•Metallindustri, Sverige•förtroendeuppdrag

förtroendeuppdrag förtroendeuppdrag förtroendeuppdrag •Brio Oy, bl.a. produktchef och inköpsdirektör 1990–1996

•Stockmann Oyj Apb 1996–– inköpschef– varuhuschef, Moskva, Ryssland– varuhuschef, Tallinn, Estland– direktör utländska varuhus– direktör varuhus i Finland och

Baltikum

•Kesko Abp 1987–1999– försäljningschef, inköpschef– sektionschef, försäljningsdirektör– Marketkesko, direktör– Lähikesko, direktör– divisionschef dagligvaror

•Kesko Abp/Kesko Livs Ab 1999–2006– vice verkställande direktör

•Onninen Oy 2006–2010– koncernchef och verkställande

direktör

Styrelseledamot sedan

2005 1993 1996 2009 2010 2009

Övriga förtroendeuppdrag

•Itikka osuuskunta, förvaltningsrådets ordförande t.o.m. 30.12.2011, ledamot fr.o.m. 1.1.2012

•Itikan maa- ja metsätilat Oy, styrelseordförande

•Lihakunta, styrelseordförande•A-Producenter Ab,

styrelseordförande •A-Foder Ab, styrelseordförande•Jukolan Osuuskauppa, vice

styrelseordförande

Lihakunta, styrelseledamot •Itikka osuuskunta, styrelseordförande

•A-Producenter Ab, vice styrelseordförande

•A-Foder Ab, vice styrelseordförande

•Oy Feedmix Ab, styrelseledamot •Kiinteistö Oy Rehukanava,

styrelseledamot •Suurusrehu Oy, styrelseordförande

TUKON och PTY, styrelseledamot •Norpe Oy, styrelseledamot•Leipurin Oy, styrelseledamot

Oberoende oberoende av bolaget och beroende av betydande aktieägare

oberoende av bolaget och beroende av betydande aktieägare



oberoende av bolaget och betydande aktieägare


Styrelse

Atria Abp:s styrelsen (från vänster): » Maisa Romanainen, styrelseledamot

» Harri Sivula, styrelseledamot » Martti Selin, styrelseordförande

» Tuomo Heikkilä, styrelseledamot » Timo Komulainen, vice styrelseordförande

» Esa Kaarto, styrelseledamot


Namn Selin, Martti Ilmari ordförande

Komulainen, Timo Juhani vice ordförande

Heikkilä, Tuomo Juhani Kaarto, Esa Heikki Ilmari Romanainen, Maisa Annukka Sivula, Harri Juhani

Födelseår 1946 1953 1948 1959 1967 1962

Utbildning lantbruksskola agrolog lantbruksskola agronom ekonomie magister förvaltningsmagister

Huvudsyssla jordbrukare, köttproducent jordbrukare jordbrukare jordbrukare direktör för varuhusgruppen och vice verkställande direktör i Stockmann-koncernen 2008–

verkställande direktör i Restel-koncernen 2011–

Relevant arbetserfarenhet

•Metallindustri, Sverige•förtroendeuppdrag

förtroendeuppdrag förtroendeuppdrag förtroendeuppdrag •Brio Oy, bl.a. produktchef och inköpsdirektör 1990–1996

•Stockmann Oyj Apb 1996–– inköpschef– varuhuschef, Moskva, Ryssland– varuhuschef, Tallinn, Estland– direktör utländska varuhus– direktör varuhus i Finland och

Baltikum

•Kesko Abp 1987–1999– försäljningschef, inköpschef– sektionschef, försäljningsdirektör– Marketkesko, direktör– Lähikesko, direktör– divisionschef dagligvaror

•Kesko Abp/Kesko Livs Ab 1999–2006– vice verkställande direktör

•Onninen Oy 2006–2010– koncernchef och verkställande

direktör

Styrelseledamot sedan

2005 1993 1996 2009 2010 2009

Övriga förtroendeuppdrag

•Itikka osuuskunta, förvaltningsrådets ordförande t.o.m. 30.12.2011, ledamot fr.o.m. 1.1.2012

•Itikan maa- ja metsätilat Oy, styrelseordförande

•Lihakunta, styrelseordförande•A-Producenter Ab,

styrelseordförande •A-Foder Ab, styrelseordförande•Jukolan Osuuskauppa, vice

styrelseordförande

Lihakunta, styrelseledamot •Itikka osuuskunta, styrelseordförande

•A-Producenter Ab, vice styrelseordförande

•A-Foder Ab, vice styrelseordförande

•Oy Feedmix Ab, styrelseledamot •Kiinteistö Oy Rehukanava,

styrelseledamot •Suurusrehu Oy, styrelseordförande

TUKON och PTY, styrelseledamot •Norpe Oy, styrelseledamot•Leipurin Oy, styrelseledamot

Oberoende oberoende av bolaget och beroende av betydande aktieägare







Enligt arbetsordningen har ersättningskommittén följande uppgifter: •bereder styrelsebeslut om verkställande direktörens och vice

verkställande direktörens anställningsvillkor•bereder styrelsebeslut om löne- och ersättningsvillkor samt

övriga anställningsförmåner för direktörer som rapporterar till verkställande direktören

•bereder styrelsebeslut om formerna och grunderna för belö-nings- och incitamentsystem som gäller den högsta ledningen

•bereder styrelsebeslut om innehållet och gruppdefinitionerna i pensionsprogrammet för företagsledningen

•ger utlåtanden om belöningssystem som gäller hela persona-len innan dessa godkänns samt bedömer systemens funktio-nalitet och måluppfyllelse

•behandlar vid behov eventuella tolkningsproblem i tillämp-ningen av införda belöningssystem och ger förslag till avgö-rande

•går vid behov i genom information om boksluts- och belö-ningsfrågor som bolaget publicerar

•handhar övriga uppgifter som styrelsen separat anvisat kom-mittén.

Ersättningskommitténs ordförande sammankallar kommittén efter behov, dock minst två gånger per år. Vid sammanträdena behandlas ärenden som hör till ersättningskommitténs uppgif-ter. Ersättningskommittén kan bjuda in personer som den anser sig behöva till sammanträdena och använda utomstående exper-ter för att bistå den i fullgörandet av kommitténs uppgifter.

År 2011 var ersättningskommitténs ordförande Martti Selin och de övriga medlemmarna Timo Komulainen och Harri Sivula. Alla medlemmar är oberoende av bolaget och Harri Sivula är dessutom oberoende av betydande aktieägare. Ersättningskommittén sammanträdde fem (5) gånger under 2011 och alla medlemmar deltog vid alla sammanträden.

Verkställande direktören Verkställande direktörens uppgift är att leda bolagets verksam-het enligt styrelsens anvisningar och direktiv samt informera styrelsen om hur bolagets affärsverksamhet och finansiella läge

utvecklas. Verkställande direktören svarar även för organisering-en av bolagets löpande förvaltning och övervakar att bolagets kapitalförvaltning ordnats på ett tillförlitligt sätt. Verkställan-de direktören utses av styrelsen, som beslutar om verkställande direktörens anställningsvillkor.

Bolagets verkställande direktör är LVM Juha Gröhn. Verk-ställande direktörens uppgift är att sköta bolagets löpande för-valtning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter. Personuppgifter om verkställande direktören ges i anslutning till presentationen av medlemmarna i ledningsgruppen.

LedningsgruppAtriakoncernen har en ledningsgrupp med verkställande direk-tören som ordförande. Ledningsgruppen bistår verkställande direktören i planeringen och den operativa ledningen av verk-samheten. Ledningsgruppens uppgifter består bl.a. av att utar-beta och förankra strategiska planer, behandla betydande projekt och organisatoriska förändringar samt gå igenom kon-cernens riskhanteringsåtgärder samt genomföra dem inom det egna ansvarsområdet.

Under 2011 sammanträdde ledningsgruppen 9 gånger.Ledningsgruppen presenteras på 106.

Arvoden och ersättningarArvoden och ersättningar till förvaltningsrådetDen ordinarie bolagsstämman beslutar årligen om arvoden för ledamöterna i förvaltningsrådet. Förvaltningsrådet samman-trädde tre (3) gånger under 2011 och till förvaltningsrådet utbetalades arvoden enligt följande:•sammanträdesarvode 250 euro/sammanträde•ersättning för förlorad arbetstid 250 euro för sammanträdes-

och uppdragsdagar•förvaltningsrådets ordförande får ett arvode på

3 000 euro per månad•förvaltningsrådets vice ordförande får ett arvode på

1 500 euro per månad•reseersättning enligt statens resereglemente (på statsjärnvä-

garna för 1 klass)

Ledningsgruppens sammansättning Juha GröhnVerkställande direktör

Atria Abp

Rauno VäisänenAtria Baltikum

Juha RuoholaVice verkställande direktör, strategisk

utveckling

Heikki KyntäjäEkonomi

Tomas BackAtria Scandinavia

Mika Ala-FossiAtria Finland

Jarmo LindholmAtria Ryssland


ATRIAS KOD FÖR BOLAGSTYRNING

104

Bolaget har inga aktiebaserade eller aktierelaterade belönings-system för förvaltningsrådets medlemmar.

År 2011 utbetalades följande månads- och sammanträdes-arvoden till ledamöterna för arbetet i förvaltningsrådet (inkl. i koncernbolagen) som presenteras ovanför.

Arvoden och ersättningar till styrelseledamöter Förvaltningsrådet beslutar årligen om arvoden för Atrias styrel-seledamöter. Arvodena utbetalas som penningersättning. Bola-get har inga aktiebaserade eller aktierelaterade belöningssystem för styrelseledamöter med undantag för verkställande direktö-ren. Principerna för ersättningar till verkställande direktören redovisas i ett eget avsnitt.

Styrelsearvoden:•sammanträdesarvode 300 euro/sammanträde och ersättning

för förlorad arbetstid 300 euro/sammanträdes- och uppdrags-dag

•styrelseordföranden får ett arvode på 4 400 euro/månad•styrelsens vice ordförande får ett arvode på 2 200 euro/

månad•styrelseledamöter får ett arvode på 1 700 euro/månad

År 2011 utbetalades följande månads- och sammanträdesarvo-den för styrelsearbete (inklusive styrelsearbete i koncernbolag):

Bolaget har inga aktiebaserade eller aktierelaterade belö-ningssystem för styrelseledamöter.

Ersättningar till verkställande direktören och övriga företagsledningenErsättningarna till Atria Abp:s ledning består av en fast månadslön, en resultatpremie som bestäms enligt uppdragets resultateffekter, ledningens pensionsförmåner samt ett aktieba-serat belöningssystem. Bolaget har inget optionssystem.

(fortsätter i sidan 108)

Arvoden för ledamöter i förvaltningsrådet 2011 (euro)

NamnArbete

i förvaltningsrådetFörmåner erhållna från koncernbolag Totalt

Pirkola Ari, ordförande 54 000 54 000Paavola Seppo, vice ordförande 31 200 31 200Alaranta Juha-Matti 1 500 1 500Anttikoski Juho 1 750 1 750Asunmaa Mika 1 750 1 750Haarala Lassi Antti 2 000 2 000Herrala Juhani 1 750 1 750Holm Henrik 1 250 5 400 6 650Hyttinen Veli 1 750 1 750Ingalsuo Pasi 1 750 6 300 8 050Kiviniemi Juha 1 250 1 250Koivisto Veli, t.o.m. 6/2011 750 1 800 2 550Mutanen Teuvo 2 000 2 000Niku Mika 1 000 1 000Panula Heikki 1 250 1 250Parikka Pekka 2 000 2 000Partanen Juha, fr.o.m. 7/2011 500 500Tervonen Juho 1 750 4 800 6 550Toivanen Tomi 1 000 1 000Tuhkasaari Timo 1 750 1 750TOTALT 111 950 18 300 130 250

Arvoden och ersättningar till styrelseledamöter 2011 (euro)

Namn UppdragStyrelse- och

kommittéarbeteFörmåner erhållna från koncernbolag Totalt

Selin Martti Ordförande 74 400 74 400Komulainen Timo Vice ordförande 45 900 38 100 84 000Heikkilä Tuomo Ledamot 36 000 36 000Kaarto Esa Ledamot 33 900 20 700 54 600Romanainen Maisa Ledamot 25 200 25 200Sivula Harri Ledamot 27 600 27 600TOTALT 243 000 58 800 301 800


Ledningsgrupp

Namn Juha Gröhn vd för Atria Abp

Juha Ruohola vice verkställande direktör och ställföreträdare för verkställande direktören

Mika Ala-Fossi direktör för affärsområdet Atria Finland

Jarmo Lindholm direktör för affärsområdet Atria Ryssland

Tomas Back direktör för affärsområdet Atria Scandinavia

Rauno Väisänen direktör för affärsområdet Atria Baltikum

Heikki Kyntäjä ekonomidirektör

Anställd på Atria sedan 1990 1999 2000 2002 2007 1982 2009

Födelseår 1963 1965 1971 1973 1964 1958 1952

Utbildning magister i livsmedelsvetenskaper (LVM)

agronomie- och forstmagister (AFM), eMBA

köttindustritekniker ekonomie magister (EM) ekonomie magister (EM) köttindustritekniker Ekonom

Relevant arbetserfarenhet •Lihapolar, arbetsledare 1990–1991

•Itikka-Lihapolar, utvecklingschef 1991–1993

•Atria Ab, direktör slakteriindustri 1993–1998

•Atria Ab, direktör köttproduktindustri 1999–2003

•Atria Ab, direktör styråtgärder, vice verkställande direktör 2003–2004

•Atria Ab, direktör köttindustri, vice verkställande direktör 2004–2006

•Atria Finland Ab, verkställande direktör; Atria Abp, vice verkställande direktör 2006–2010

•Atria Scandinavia AB, verkställande direktör; Atria Abp, vice verkställande direktör 2010–2011

•Atria Abp, verkställande direktör 2011–

•MTK-Birkaland, organisationsagronom 1990–1992

•MTK-Birkaland, tf verksamhetsledare 1992–1994

•LSO Foods Oy, inköpsdirektör 1994–1997

•Andelslaget Lihakunta, verkställande direktör 1997–1999

•Lithells AB, verkställande direktör 1999–2001

•Atria Ab, direktör färdigmatindustri 2001–2003



•Atria Ryssland, direktör för affärsområdet 2006–2011

•Atria Abp, vice verkställande direktör 2011–

•Liha-Saarioinen Oy, arbetsledare 1997–2000

•Atria Ab, enhetschef 2000–2003 •Atria Ab, produktionschef

2003–2006 •Atria Finland Ab, direktör

fjäderfäverksamheten 2006–2007

•Atria Finland Ab, direktör livsmedelsproduktion och produktion av livsmedelsberedningar 2007–2011

•Atria Finland Ab, direktör för affärsområdet 2011–

•Unilever Finland, Customer Service Manager & e-Business 1998–2000

•AC Nielsen, account manager, marknadschef 2000–2002

•Atria Ab, marknadchef 2002–2005

•direktör kategoristyrning och produktutveckling; Atria Finland Ab, kommersiell direktör 2005–2010

•Atria Abp, direktör produktledarskap 2010–2011

•Atria Ryssland, direktör för affärsområdet 2011–

•Huhtamäki Finance Oy, Lausanne, ekonomichef 1990–1995

•Huhtamäki Oyj, finanschef/finansdirektör 1996–2002

•Huhtamäki Americas/Rigid Europe, ekonomidirektör 2003–2007

•Atria Abp, ekonomidirektör 2007–2011

•Atria Baltikum, direktör för affärsområdet 2010–2011

•Atria Scandinavia, direktör för affärsområdet 2011–

•Atria Ab, arbetsledare 1982–1993

•Atria Finland Ab, enhetschef 1993–2010

•Atria Eesti AS, verkställande direktör 2010–

•Atria Baltikum, direktör för affärsområdet 2011–

•Suomen General Motors Oy, controller företagsadministrativa avdelningen 1976–1978

• Hackman Taloustavarat Oy, ekonomichef 1978–1986

•Stromberg Inc., Cleveland, OH, USA, Business Controller 1986–1988

•ABB Motors Oy, Business Controller 1988–1990

•ABB Strömberg Sähkönjakelu Oy, ekonomidirektör 1991–1995

•ABB Transmit Oy, ekonomidirektör 1995–2000

•ABB Oy, Lågspännings-apparatur, ekonomidirektör 2001–2008

•ABB Oy, Lågspännings-apparatur, inköpsdirektör 2008–2009

•Atria Finland Ab, ekonomidirektör 2009–2011

•Atria Abp, ekonomidirektör 2011–

ATRIAS KOD FÖR BOLAGSSYRNING


Namn Juha Gröhn vd för Atria Abp

Juha Ruohola vice verkställande direktör och ställföreträdare för verkställande direktören

Mika Ala-Fossi direktör för affärsområdet Atria Finland

Jarmo Lindholm direktör för affärsområdet Atria Ryssland

Tomas Back direktör för affärsområdet Atria Scandinavia

Rauno Väisänen direktör för affärsområdet Atria Baltikum

Heikki Kyntäjä ekonomidirektör

Anställd på Atria sedan 1990 1999 2000 2002 2007 1982 2009

Födelseår 1963 1965 1971 1973 1964 1958 1952

Utbildning magister i livsmedelsvetenskaper (LVM)

agronomie- och forstmagister (AFM), eMBA

köttindustritekniker ekonomie magister (EM) ekonomie magister (EM) köttindustritekniker Ekonom

Relevant arbetserfarenhet •Lihapolar, arbetsledare 1990–1991

•Itikka-Lihapolar, utvecklingschef 1991–1993

•Atria Ab, direktör slakteriindustri 1993–1998


•Atria Ab, direktör styråtgärder, vice verkställande direktör 2003–2004

•Atria Ab, direktör köttindustri, vice verkställande direktör 2004–2006

•Atria Finland Ab, verkställande direktör; Atria Abp, vice verkställande direktör 2006–2010

•Atria Scandinavia AB, verkställande direktör; Atria Abp, vice verkställande direktör 2010–2011

•Atria Abp, verkställande direktör 2011–

•MTK-Birkaland, organisationsagronom 1990–1992

•MTK-Birkaland, tf verksamhetsledare 1992–1994

•LSO Foods Oy, inköpsdirektör 1994–1997

•Andelslaget Lihakunta, verkställande direktör 1997–1999

•Lithells AB, verkställande direktör 1999–2001

•Atria Ab, direktör färdigmatindustri 2001–2003



•Atria Ryssland, direktör för affärsområdet 2006–2011

•Atria Abp, vice verkställande direktör 2011–

•Liha-Saarioinen Oy, arbetsledare 1997–2000

•Atria Ab, enhetschef 2000–2003 •Atria Ab, produktionschef

2003–2006 •Atria Finland Ab, direktör

fjäderfäverksamheten 2006–2007

•Atria Finland Ab, direktör livsmedelsproduktion och produktion av livsmedelsberedningar 2007–2011

•Atria Finland Ab, direktör för affärsområdet 2011–

•Unilever Finland, Customer Service Manager & e-Business 1998–2000

•AC Nielsen, account manager, marknadschef 2000–2002

•Atria Ab, marknadchef 2002–2005

•direktör kategoristyrning och produktutveckling; Atria Finland Ab, kommersiell direktör 2005–2010

•Atria Abp, direktör produktledarskap 2010–2011

•Atria Ryssland, direktör för affärsområdet 2011–

•Huhtamäki Finance Oy, Lausanne, ekonomichef 1990–1995

•Huhtamäki Oyj, finanschef/finansdirektör 1996–2002

•Huhtamäki Americas/Rigid Europe, ekonomidirektör 2003–2007

•Atria Abp, ekonomidirektör 2007–2011

•Atria Baltikum, direktör för affärsområdet 2010–2011

•Atria Scandinavia, direktör för affärsområdet 2011–

•Atria Ab, arbetsledare 1982–1993

•Atria Finland Ab, enhetschef 1993–2010

•Atria Eesti AS, verkställande direktör 2010–

•Atria Baltikum, direktör för affärsområdet 2011–

•Suomen General Motors Oy, controller företagsadministrativa avdelningen 1976–1978

• Hackman Taloustavarat Oy, ekonomichef 1978–1986

•Stromberg Inc., Cleveland, OH, USA, Business Controller 1986–1988

•ABB Motors Oy, Business Controller 1988–1990

•ABB Strömberg Sähkönjakelu Oy, ekonomidirektör 1991–1995

•ABB Transmit Oy, ekonomidirektör 1995–2000

•ABB Oy, Lågspännings-apparatur, ekonomidirektör 2001–2008

•ABB Oy, Lågspännings-apparatur, inköpsdirektör 2008–2009

•Atria Finland Ab, ekonomidirektör 2009–2011

•Atria Abp, ekonomidirektör 2011–


Atria Abp:s styrelse beslutar om lönen för koncernens verkställande direktör och medlemmarna i koncernens led-ningsgrupp, övriga ekonomiska förmåner, grunderna för resultatpremiesystemet och övriga principer för ledningens resultatpremier.

Direktören för respektive affärsområde och koncernens verkställande direktör beslutar om belöningen av affärsområde-nas ledningsgrupper enligt farfarsprincipen. Koncernens verk-ställande direktör godkänner resultatpremiesystemet för affärs-områdenas ledningsgrupper.

Pensionsåldern för bolagets verkställande direktör är 63 år. Han/hon har dock rätt att avgå med pension vid 60. Pen-sionsbeloppet baseras på verkställande direktörens årsinkoms-ter inom Atriakoncernen på ett sätt som fastställts av styrelsen. Verkställande direktörens gruppensionspremie för 2011 var 26 procent av årsinkomsten. Till inkomsten räknas lön och natu-raförmåner, men inte penningersättning inom ramen för incita-mentsystemet.

Enligt avtalet med verkställande direktören är uppsägnings-tiden sex månader för båda parter. Om bolaget säger upp avta-let har verkställande direktören rätt till lön under uppsägnings-tiden samt avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Det finns inte några andra villkor om eventuell ersättning vid upp-sägning.

Incitamentsprogram för ledning och nyckelpersonerAktiebaserat belöningssystem Atria Abp har haft ett aktiebaserat incitamentsprogram för kon-cernens nyckelpersoner med tre intjäningsperioder på vardera ett år, 2010, 2011 och 2012. I början av 2012 beslutade Atria Abp:s styrelse att avskaffa det aktiebaserade incitamentspro-grammet, så det används inte längre för 2012.

I det aktiebaserade incitamentsprogrammet utbetalades belöningar delvis som A-aktier i bolaget och delvis i pengar. Den del som betalades ut i pengar täckte tillkommande skat-ter och avgifter av skattenatur. De erhållna aktierna fick inte överlåtas förrän tidigast två år efter intjäningsperiodens utgång. Eventuella belöningar för intjäningsperioderna 2010 och 2011 grundade sig på koncernens rörelsevinst och sysselsatt kapital. Den maximala utbetalningen i aktier för åren 2010 och 2011

skulle ha varit 100 100 aktier per år av A-serien i Atria Abp. Det skedde ingen utbetalning i aktier på grundval av räken-skapsårets resultat 2010 och 2011.

Under det aktiebaserade incitamentsprogrammets tidigare intjäningsperioder 2007–2009 utbetalades belöningar delvis i A-aktier och delvis i pengar. Den del som betalades ut i pengar täckte tillkommande skatter och avgifter av skattenatur. De erhållna aktierna fick inte överlåtas förrän tidigast två år efter intjäningsperiodens utgång. För intjäningsperioden 2007–2009 fick nyckelpersoner som omfattades av det aktiebaserade incita-mentsprogrammet totalt 38 540 A-aktier utan vederlag (35 260 aktier för intjäningsperioden 2007 och 3 280 för intjänings-perioden 2009). Av dessa aktier har 4 750 återgått till bolaget. Mer information om bolagets aktiebaserade belöningssystem finns i not 24 till bokslutet, Aktiebaserade ersättningar.

Långsiktigt belöningssystemI februari 2012 fattade Atria Abp:s styrelse beslut om infö-rande av ett nytt långsiktigt resultatpremiesystem för koncer-nens nyckelpersoner. I det nya systemet finns tre perioder på vardera ett år: 2012, 2013 och 2014. Hela intjäningsperioden löper ut 31.12.2014. Intjänade belopp under intjäningsperi-oden fastställs efter periodens utgång enligt utfallet av de fast-ställda målen. Systemet ger möjlighet till penningersättning om de fastställda målen för intjäningsperioden uppnås. Eventuella belöningar för hela intjäningsperioden grundar sig på koncer-nens resultat per aktie (EPS). För intjäningsperioden 2012–2014 kan högst 4,5 miljoner euro betalas ut inom ramen för systemet. Systemet omfattar 40 nyckelpersoner.

Kortsiktigt belöningssystemAtria Abp:s styrelse har beslutat om ett resultatpremiesystem för bolagets ledning och nyckelpersoner för 2012. Atria Abp:s vd och koncernens ledningsgrupp får en maximal resultatpre-mie på 35–50 procent av årslönen beroende på resultatpåver-kan och befattningens kravnivå. Kriterierna för Atria Abp:s resultatpremiesystem utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet samt driftskapitalet.

PensionsförmånerFör de medlemmar i Atriakoncernens ledningsgrupp som

Verkställande direktörens och ledningsgruppens ekonomiska förmåner år 2011:

Namn LönerNatura-

förmåner Resultat-

premier Avgångsvederlag Pensions-

premier 2011 TotaltVerkställande direktören Juha Gröhn, fr.o.m. 3/2011 370 803 12 227 0 0 98 587 481 617Verkställande direktör Matti Tikkakoski, t.o.m. 3/2011 77 758 11 550 0 737 122 20 969 847 398Ledningsgruppen 1 400 095 118 484 6 840 0 226 879 1 752 298Totalt 1 848 656 142 261 6 840 737 122 346 434 3 081 313



108

omfattas av socialförsäkringssystemet i Finland har Atrias sty-relse fastställt en gruppensionsförmån. Pensionsåldern i den-na gruppensionsförsäkring är 63 år. Pensionsprogrammet är premiegrundat och årspremien baserar sig på den försäkrades månadslön (kontant lön och naturaförmåner) på ett sätt som fastställts av styrelsen. En motsvarande pensionsförmån har ordnats separat för de medlemmar i Atriakoncernens lednings-grupp som inte omfattas av det finländska socialförsäkringssys-temet.

Intern kontroll, riskhantering och intern revisionIntern kontroll och riskhantering är processer som bolagets högsta ledning ansvarar för. Syftet är att säkerställa uppfyllel-sen av bolagets mål. Handlingsprinciperna för intern kontroll fastställs av bolagets styrelse. Atrias interna kontroll omfattar en genomgripande riskhantering och en oberoende funktion för intern revision. Syftet med den interna kontrollen är att säker-ställa att Atrias verksamhet är effektiv och i linje med bolagets strategi, att den finansiella och affärsrelaterade rapportering-en är tillförlitlig, att koncernens verksamhet är lagenlig och att bolagets interna principer och anvisningar följs.

En beskrivning av den interna kontrollen och riskhante-ringen i samband med processen för finansiell rapportering ingår i den rapport om bolagets förvaltnings- och styrsystem som Atria publicerat.

Riskhantering inom Atria Syftet med riskhanteringen är att stödja genomförandet av Atrias strategi och uppfyllelsen av bolagets mål samt att tryg-ga verksamhetens kontinuitet. Mål, principer, ansvar och befo-genheter i Atriakoncernens riskhantering har definierats i den av styrelsen fastställda riskhanteringspolicyn, som syftar till att främja riskidentifiering och riskmedvetenhet och säkerställa att ledningen erhåller väsentlig och tillräcklig information som stöd för sina affärsbeslut.

Genom riskhanteringen identifieras, bedöms och hante-ras sådana faktorer som äventyrar uppfyllelsen av målen. En modell för kartläggning och rapportering av risker i enlighet med riskhanteringspolicyn tillämpas inom koncernens samtliga affärsområden. Modellen utgör en integrerad del av den årliga strategiska planeringen. Riskerna hanteras enligt de fastställda och antagna principerna inom alla affärsområden och koncern-funktioner. Vid riskkartläggningen fastställs en åtgärdsplan som används vid hanteringen av de identifierade riskerna.

Definition och kategorisering av riskerRisk har definierats som en extern eller intern händelse med en positiv eller negativ inverkan på genomförandet av strategin, måluppfyllelsen eller verksamhetens kontinuitet i Atriakoncer-nen.

Atria exponeras för en mängd olika risker i sin verksam-het. I Atrias rapportering är riskerna indelade i fyra kategorier: affärsrisker, finansiella risker, operativa risker och olycksrisker.

Affärsrisker är t.ex. förenade med affärsbeslut, allokering av resurser, hur bolaget reagerar på förändringar i omvärlden eller med ledningssystem i allmänhet.

Med finansiella risker avses t.ex. risken att de finansiella till-gångarna inte räcker på kort eller medellång sikt, att motparter-na inte fullgör sina ekonomiska åtaganden eller att förändringar i marknadspriserna får konsekvenser för bolaget.

Operativa risker definieras som brister eller störningar i proces-ser eller system, risker förenade med personers agerande samt risker förenade med lagstiftning eller annan reglering.

Med olycksrisker avses externa eller interna händelser eller funktionsfel som orsakar skador eller förluster.

Organisering av riskhanteringen jämte ansvarAtria Abp:s styrelse godkänner riskhanteringspolicyn och över-vakar att den följs. Verkställande direktören ansvarar för organi-seringen av riskhanteringen. Intern kontroll och riskhantering är en angelägenhet för hela organisationen, inklusive styrelsen, ledningen och hela personalen. Ansvaret för intern kontroll och riskhantering finns dock hos bolagets högsta ledning. Organise-ring av den interna kontrollen och riskhanteringen är en del av ledningen av koncernen. Ledningen fastställer de tillvägagångs-sätt och anvisningar som ska bidra till att målen kan uppnås. Koncernens och affärsområdenas ledningsgrupper har ansvaret för riskidentifiering och riskanalys samt för att riskhanteringen verkställs inom det egna ansvarsområdet. Hanteringen av finan-siella risker är koncentrerad till koncernens Treasury-enhet. Koncernens ekonomidirektör gör en sammanställning av de viktigaste identifierade riskerna och rapporterar om detta till styrelsen minst en gång per år. Ekonomidirektören ansvarar för utvecklingen av riskhanteringen och rapporteringen samt för anvisningar och stöd. I utvecklingsarbetet används även utom-stående rådgivare.

Intern revisionAtria har också en av den övriga organisationen oberoende funktion för intern revision, som stöder koncernförvaltningen och affärsområdenas ledning i deras strävan att nå sina mål. Den centrala uppgiften för den interna revisionen är att under-söka och bedöma ändamålsenlighet, funktionalitet och resultat i bolagets riskhantering och interna kontroll i syfte att främja uppfyllelsen av organisationens mål. Funktionen bedömer föl-jande delområden:•den finansiella informationens riktighet och tillräcklighet•hur handlingsprinciper, författningar, anvisningar och rap-

portsystem följs•hur tillgångarna skyddas mot eventuella förluster•hur ekonomisk och effektiv resursanvändningen är.


Syftet med den interna revisionen är att säkerställa att bola-gets samtliga affärsområden följer koncernens regler och anvis-ningar och att verksamheten bedrivs effektivt. Revisionsresul-taten dokumenteras och tas upp för diskussion med ledningen för den verksamhet som är föremål för revisionen innan revi-sionsrapporten inklusive förslag till förbättringar presenteras för koncernens verkställande direktör.

Föremålen för revisionen definieras i samråd med koncern-ledningen. Revisionsplanen baserar sig också på en årlig kon-cernövergripande riskkartläggning. Bolagets styrelse godkänner årsplanen för den interna revisionen. Den interna revisionen deltar dessutom som expert i utvecklingsprojekt som berör dess verksamhetsområde och gör separata utredningar på styrelsens eller koncernledningens uppdrag. Bolagets interna revisor rap-porterar till koncernens verkställande direktör. En samman-fattning av revisionsresultaten presenteras för bolagets styrelse minst en gång per år.

RevisionEnligt bolagsordningen har bolaget minst en (1) och högst fyra (4) ordinarie revisorer samt högst lika många revisorssupple-anter. Revisorerna och revisorssuppleanterna ska vara revisorer eller sammanslutningar som godkänts av Centralhandelskam-maren. Revisorernas mandatperiod löper ut vid utgången av nästa ordinarie bolagsstämma efter valet.

Revisorn lämnar en revisionsberättelse till Atrias aktieägare i samband med bokslutet i enlighet med kraven i lagstiftningen och rapporterar regelbundet om sina observationer till bolagets styrelse och ledning. Revisorn deltar i styrelsesammanträden minst en gång per år. Det ger möjlighet att diskutera revisions-planen och revisionsresultaten.

Atria Abp:s ordinarie bolagsstämma år 2011 valde CGR-sammanslutningen PricewaterhouseCoopers Ab till revisor fram till utgången av nästa ordinarie bolagsstämma. Revisions-företaget har meddelat att huvudansvarig revisor är CGR Juha Wahlroos.

Revisionsarvoden år 2011Koncernen betalade revisionsarvoden på sammanlagt 508 000 euro år 2011. För tjänster som inte är relaterade till revision betalade koncernen totalt 66 000 euro.



110


Ämnen i börsmeddelandena år 2011 Mika Ala-Fossi utsedd till verkställande direktör för Atria Finland 14.1.2011Atria investerar i nötslakteriet i Kauhajoki och inleder samarbete med Saarioinen gällande nötslakten i östra Finland 26.1.2011Atria investerar i effektivisering av produktionen i Sverige 7.2.2011Atria Abp:s bokslutskommuniké 1.1.–31.12.2010 17.2.2011Matti Tikkakoski lämnar sin post som verkställande direktör för Atria Abp 4.3.2011Atria genomför effektiviseringsprogram i Finland 17.3.2011Kallelse till bolagsstämma 18.3.2011Juha Gröhn utsedd till ny verkställande direktör för Atria Abp 18.3.2011Atria Abp:s årsredovisning 2010 har publicerats 6.4.2011Förändringar i Atria Abp:s ledningsgrupp 21.4.2011Atria Abp:s delårsrapport 1.1.–31.3.2011 29.4.2011Beslut på Atria Abp:s ordinarie bolagsstämma 29.4.2011Anmälan i enlighet med värdepappersmarknadslagen om förändring i innehav 25.5.2011Atria justerar prognosen över årets rörelsevinst 13.6.2011Utnämningar i Atria Abp:s styrelse 22.6.2011Atria Abp:s delårsrapport 1.1.–30.6.2011 28.7.2011Atria Abp:s delårsrapport 1.1.–30.9.2011 27.10.2011Förändringar i Atriakoncernens personalledning 7.11.2011Atria Abp:s delårsrapporter 2012 och förhandsuppgifter 2011 10.11.2011Atria redovisar kostnader av engångskaraktär på 2,3 miljoner euro 21.12.2011

INVESTERARRELATIONER

Ekonomisk rapporteringSyftet med informationen till investerare är att säkerställa att mark-naden ständigt har tillgång till rätt och tillräcklig information för fastställandet av värdet på aktierna i Atria. För det andra syftar rap-porteringen till att sprida mångsidig information till finansmarkna-den, utifrån vilken de som har verksamhet på kapitalmarknaderna kan bilda sig en välgrundad uppfattning om Atria som ett placerings-objekt.

När det gäller investerarrelationerna tillämpar Atria principen om en tyst period. Denna period varar i tre veckor innan en delårs-översikt eller ett bokslut publiceras. Under denna tid ger Atria inga utlåtanden om sin ekonomiska ställning.

Information till placerarnaAtria publicerar ekonomisk information i realtid på sin webbplats www.atria.fi/konserni. Webbsidorna innehåller årsredovisningar,

delårsöversikter samt börs- och pressmeddelanden. Uppgifterna om bolagets största aktieägare och insiders samt innehaven till dessa uppdateras regelbundet på webbplatsen.

Atria Abp:s IR-kontaktperson:Hanne KortesojaKommunikations och IR-chefTfn +358 6 416 8763Fax +358 6 416 8440E-post: [email protected]

BörsmeddelandenÅr 2010 publicerade Atria Abp sammanlagt 20 börsmeddelanden. Meddelandena kan läsas i sin helhet på Atriakoncernens webbplats på adressen www.atriagroup.com

112

ANALYTIKER

Carnegie Investment Bank ABTimo HeinonenTlf +358 9 6187 1234E-post: fornamn.efternamn @carnegie.fi

Evli Bank AbpAntti KansanenTlf +358 9 4766 9149E-post: fornamn.efternamn @evli.com

SEB EnskildaJutta RahikainenTlf +358 9 616 287 13E-post: fornamn.efternamn @seb.fi

Pohjola Bank AbpNiclas CataniTlf +358 10 252 8780E-post: fornamn.efternamn @pohjola.fi Nordea MarketsRauli JuvaTlf +358 9 165 59944E-post: fornamn.efternamn @nordea.com

Handelsbanken Capital MarketsRobin SantavirtaTlf +358 10 444 2483E-post: [email protected]

Danske Markets EquitiesKalle KarppinenTlf +358 10 236 4794E-post: fornamn.efternamn @danskebank.com

E. Öhman J:or Fondkommission ABTlf +358 9 8866 6043E-post: fornamn.efternamn @ohmangroup.fi

Inderes OySauli VilénTlf +358 44 0258908E-post: fornamn.efternamn @inderes.com

SwedbankPekka RouhiainenTlf +358 20 746 9152E-post: fornamn.efternamn @swedbank.fi


Exempel på analytiker som år 2011 följde upp Atriakoncernen som placerinsobjekt:

113

ATRIA ABPHuvudkontor:Itikanmäenkatu 3, Seinäjoki PB 900, FI-60060 ATRIA FinlandTfn +358 20 472 8111Fax +358 6 416 8440

ATRIA FINLAND ABHuvudkontor: Atriantie 1, Seinäjoki PB 900, FI-60060 ATRIAFinland Tfn +358 20 472 8111Fax +358 6 416 8440

Faktureringsaddress:PB 1000FI-60061 ATRIA

E-post:förnamn.slä[email protected]@atria.fi www.atria.fi Ekonomiförvaltning:Itikanmäenkatu 3, Seinäjoki PB 900, FI-60060 ATRIA FinlandFax +358 6 416 8207

Kundtjänstcentralen:Itikanmäenkatu 3, Seinäjoki PB 900, FI-60060 ATRIAFinlandFax +358 6 416 8202

Kommersiella funktioner:Läkkisepäntie 23FI-00620 Helsingfors, FinlandFax +358 9 774 1035

Andra verksamhetsställe:Yrittäjäntie 60FI-03600 Karkkila, FinlandFax +358 9 387 2732

Rahikkatie 95FI-61850 Kauhajoki, FinlandFax +358 6 231 3377

Ankkuritie 2PB 147, FI-70101 Kuopio, Finland Fax +358 17 262 7776

Pusurinkatu 48FI-30100 Forssa, FinlandTfn +358 3 41 541Fax +358 3 415 4244

A-Logistik AbAtriantie 1, SeinäjokiPB 900, FI-60060 ATRIA FinlandFax +358 6 416 8038

Atria-Tekniikka OyAtriantie 1, SeinäjokiPB 900, FI-60060 ATRIA FinlandFax +358 6 416 8038

ATRIA ScANDINAVIA AB Kontor: Augustendalsvägen 19PB 1229SE-131 28 Nacka Strand, Sverige Tfn +46 10 482 30 00Fax +46 19 230 022

Sockenvägen 40SE-697 80 Sköllersta, SverigeTfn +46 10 482 30 00Fax +46 19 230 022

Drottninggatan 14SE-252 21 Helsingborg, Sverige Tfn +46 10 482 30 00Fax +46 42 38 14 61

förnamn.slä[email protected]

Andra verksamhetsställe:Skogholmsgatan 12PB 446SE-201 24 Malmö, Sverige Tfn +46 10 482 30 00Fax +46 40 224 273 Hjälmarydsvägen 2PB 1018SE-573 28 Tranås, Sverige Tfn +46 10 482 30 00Fax +46 140 573 97

Maskingatan 1SE-511 62 Skene, Sverige Tfn +46 10 482 30 00Fax +46 320 20 58 10

Svetsaregatan 6SE-302 50 Halmstad, Sverige Tfn +46 10 482 30 00Fax +46 35 17 26 00

Johannelundsgatan 44PB 940 SE-501 10 Borås, SverigeTel. +46 10 482 30 00Fax +46 33 16 95 59

Östanåkravägen 2SE-342 62 Moheda, Sverige Tfn +46 10 482 30 00Fax +46 472 726 61

Atria concept ABKontor: Augustendalsvägen 19PB 1229SE-131 28 Nacka Strand, Sverige Tfn +46 10 482 30 00Fax +46 8 556 306 60

KundtjänstMarsvägen 8PB 146SE-692 23 Kumla, SverigeTfn +46 19 57 18 78

Atria Foodservice ABKontor:Drottninggatan 14SE-252 21 Helsingborg, Sverige Tfn +46 10 482 30 00Fax +46 42 38 14 61

Augustendalsvägen 19PB 1229 SE-131 28 Nacka Strand, Sverige Tfn +46 10 482 30 00Fax +46 8 556 306 60

Atria Retail ABKontor:Augustendalsvägen 19PB 1229SE-131 28 Nacka Strand, SverigeTfn +46 10 482 30 00Fax +46 8 556 306 60

Atria DeliKontor:Ridderheims DelikatesserSödra Långebergsgatan 12SE-421 32 Västra Frölunda SverigeTfn +46 31 722 5500Fax +46 31 722 5505

Försäljningskontor:Ranhammarsvägen 4ASE-168 67 Bromma, Sverige

Falbygdens Ost ABGöteborgsvägen 19SE-521 30 Falköping, Sverige Tfn +46 515 77 66 00Fax +46 515 77 66 80

ATRIA DANMARK3-Stjernet A/SKontor/ produktionsanläggningLangmarksvej 1DK-8700 Horsens, Danmark Tfn +45 76 28 25 00Fax +45 76 28 25 01

ATRIA RySSLANDOOO Pit-Productpr. Obukhovskoy Oborony 70RUS-192029, S:t Petersburg RysslandTfn + 7 812 33 66 888, +7 812 412 88 22Fax + 7 812 346 [email protected]

OOO MPZ campomosRyabinovaya street, 32RUS-121471 Moskva RysslandTfn +7 495 448 67 04, +7 495 448 12 55Fax +7 495 4448 4503tatyana.doylova @atria.ruwww.campomos.ru

ATRIA BALTIKUMAtria Eesti ASMetsa str. 19EE-68206 Valga, EstlandTfn +372 76 79 900Fax +372 76 79 901

Andra verksamhetsställe:Põlva maakondEE-63601 Vastse-Kuuste EstlandTfn +372 7970 216Fax +372 7970 215

Atria Eesti ASJärvevana tee 9EE-11314 TallinnEstlandFax +372 650 5471

[email protected]ö[email protected]

KONTAKTUPPGIFTER


ATRIAs AFFäRsomRåden

1) Inkluderar kunder inom hotell, restaurang och storkök (Food Service) samt den offentliga sektorn.


NycKELtAL KuNdrELAtIoNEr PrImärA ProduKtgruPPEr VArumärKEN 2011


•Dagligvaruhandeln•Food Service-kunder1) •Livsmedelindustrin•Exportkunder•Concept-kunder

AtrIA FINLANd

AtrIA ScANdINAVIA

AtrIA rySSLANd

AtrIA BALtIKum

•Färskt och konsument-förpackat kött

•Köttprodukter, korvar och pålägg

•Färdigmatt•Fjäderfäprodukter

•Dagligvaruhandeln•Food Service-kunder1) •Concept-kunder


•Pålägg•Färdigmatt, t.ex. pizza•Färskt kött•Egen primärproduktion

•Dagligvaruhandeln•Food Service-kunder1) •Deli-kunder (Ridderheims

och Falbygdens Ost)•Concept-kunder

•Charkpålägg•Korv•Delikatesser

(delikatesschark, specialostar, inläggningar)

•Fast Food

•Dagligvaruhandeln•Food Service-kunder1)


•Pålägg•Färskt och konsument-

förpackat kött•Egen primärproduktion

2011 2010Omsättning, MEUR 123,0 129,2Rörelsevinst, MEUR -18,9 -27,9Rörelsevinst, % -15,4 -21,6Antal anställda i genomsnitt 1 812 2 048

2011 2010Omsättning, MEUR 35,2 35,0Rörelsevinst, MEUR -2,2 -3,7Rörelsevinst, % -6,1 -10,5Antal anställda i genomsnitt 389 470

Atria Rysslands andel av koncernens omsättning .................9 %


Atria Rysslands andel av koncernens anställda ..................33 %


Atria Skandinavias andel av koncernens omsättning ...............28 %


Atria Skandinavias andel av koncernens anställda ..................21 %


Atria Baltikums andel av koncernens omsättning .................3 %


Atria Baltikums andel av koncernens anställda ....................7 %


ANdEL AV KoNcErNENS omSättNINg

ANdEL AV KoNcErNENS ANStäLLdA

Atria Finlands ledande varumärke är Atria, ett av Finlands mest kända och uppskattade livsmedelsvarumärken. Atria är marknadsledande i flera av sina produktgrupper i Finland. Bolagets totala marknadsandel i dagligvaruhandeln är ungefär 25 procent.

Atria Scandinavia har en bred portfölj av varumärken. Det mest kända varu-märket i Sverige är Sibylla, som också är Atrias mest internationella varumär-ke. Atria Deli marknadsför delikatessprodukter under varumärkena Ridderhei-ms och Falbygdens. Enheten är marknadsledande inom sin produktgrupp med ca 30 procent av den svenska marknaden.

Atria Rysslands varumärken är Pit-Product och CampoMos. Pit-Product är marknadsledande inom sina produktgrupper i hela dagligvaruhandeln i S:t Petersburg med en andel på cirka 20 procent. CampoMos marknadsandel i Moskvas kedjebaserade dagligvaruhandel är liten.

Atria Baltikums varumärken i Estland är till ursprunget och till sin karaktär lo-kala varumärken som blivit rikstäckande genom kedjebildning inom daglig-varuhandeln. De mest kända varumärkena är Maks & Moorits och Wõro, som bl.a. är marknadsledande i segmentet grillkorv.

Atria Finlands andel av koncernens omsättning ...............60 %

Resten av koncernen .................40%

Atria Finlands andel av koncernens anställda ..................39 %


Koncept och produktion: Viestintätoimisto selander & Co. oyIllustration: ossi Pirkonen

Foto: studio sami Helenius (porträtten), andra bilder: AtriaTryckeri: Hämeen Kirjapaino oy, 4/2012

ÅRSREDOVISNING 2011

Atria Abp ÅRSR

EDO

VISNIN

G 2011

Atria AbpPB 900, FI-60060 ATRIA

Tfn +358 20 472 8111Fax +358 6 416 8440www.atriagroup.com

INNEHÅLL

AtrIA ABP

Atria Abp är ett kraftigt växande, finländskt livsmedelsföretag i en internationell expansionsfas.Koncernen är ett av de ledande företagen i matbranschen i Finland och i Norden, Ryssland och Baltikum.

Atria omsatte 1 301,9 miljoner euro år 2011 och sysselsatte i genomsnitt 5 467 personer. Koncernen är indelad i fyra geografiska affärsområden. Dessa är Atria Finland, Atria Scandinavia, Atria Ryssland och Atria Baltikum.

Detaljhandeln, Food Service -sektorn och livsmedelsindustrin utgör de största kundgrupperna. Därtill driver Atria Fast Food - och konceptverksamhet som grundar sig på egna varumärken. Atrias rötter sträcker sig ända tillbaka till år 1903, året när dess äldsta ägarandelslag grundades. Atria Abp:s aktier noteras på Nasdaq OMX Helsinki Ltd.

Atriakoncernen år 2011

Ekonomisk resuméVerkställande direktörens intervju ................. 2Atrias strategi ................................................... 4

VerksamhetöversikterAtrias verksamhetsområde .......................... 14Atria Finland ................................................... 16Atria Scandinavia ............................................ 22Atria Ryssland ................................................. 26Atria Baltikum................................................. 30

Produktutveckling och marknadsföring ......................................... 32

FöretagsansvarPrinciper .......................................................... 34

Bokslut och verksamhetsberättelse ........................... 36

Förvaltning och styrningBolagsstyrningskod ....................................... 99Atria Abp:s förvaltning ................................. 100Atriakoncernens organisation och ledningsgrupp ....................................... 104

Ekonomisk rapportering ...................... 112

Kontaktuppgifter ..................................... 114

Förutom de uppgifter om Atrias ansvarstagande som sammanställts i denna årsredovisning berättar Atria om sitt ansvarsfulla företagande i bolagets hållbarhetsredovisning.Läs mer på sidan 34.

atria abpatria.smartpage.fi/se/arsredovisning-2011/files/atria_arsredovisning... · Årsredovisning...

Documents