Att förebygga smittspridning – Hur gör jag?

Helene Andersson

Infektionskliniken 

Danderyds sjukhus AB

Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien 

inom hälso‐ och sjukvården m.m. 

SOSFS  2007:19

Föreskrifter är bindande regler

Basala hygienrutiner

Syftet är:

• Att förhindra smitta från patient till personal och från personal till patient

• Att förhindra smitta mellan patienter, via personalens händer eller kläder

Sprider vi smitta mellan patienterna ?

‐ Hur är det möjligt, alla är väl ordentliga och noggranna ?

Hälso‐ och sjukvårdspersonalens ansvar 

2 § Hälso‐ och sjukvårdspersonalen ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter iaktta följande för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner: 

Arbetskläder

• Arbetskläderna ska ha korta ärmar. 

• Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller vid behov oftare. 

Händerna

• Händerna och underarmarna ska vara fria från armbandsur och smycken. 

• Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter varje direktkontakt med en patient. 

Ringar

• En ring gav ‐ tiofallt ökning av bakterie växt

Trick WE, Vernon MO, Hayes RA, Nathan C, Rice TW, Peterson BJ, et al.( 2003) Impact of ring wearing on hand contamination and comparison of hand hygiene agents in a hospital. Clin Infect Dis. Jun 1;36(11):1383‐90.

Händerna

• Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. 

• Händerna ska, om de är synligt smutsiga, tvättas med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras. 

WHO‐guidelines för handhygien

• 1168 referenser

Pittet D, Allegranzi B, Boyce J,(2009)World Health Organization World Alliance for Patient Safety First Global Patient Safety Challenge Core Group of E. The World Health Organization Guidelines on Hand Hygiene in Health Care and their consensus recommendations. Infect Control Hosp Epidemiol. Jul;30(7):611‐22.

Engångsförkläde

Ett engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. 

Många landsting  har generella regler ‐ Stockholm

Använd engångsförkläde vid direktkontakt med patienten, patientens säng eller smutsiga föremål

Handskar

• Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. 

• Skyddshandskarna ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment.

Hur svårt kan det va ?

• Varför gör vi fel ?

Sjuksköterskestudenter:vad påverkar att man inte följer 

basala hygienrutinerna

• Tidsbrist och arbetsbelastningen

• Att vilja passa in i arbetsgruppen

Barrett R, Randle J. (2008). Hand hygiene practices: nursing students' perceptions. J Clin Nurs. Jul;17(14):1851‐7.

Resistenta bakterier

MRSA‐ allmänfarlig sjukdom

Punktprevalensstudie 2002 påKarolinska Solna

Kartlade och odlade alla patienter med sår

2172 patienter

2 okända MRSA patienter

8 patienter med andra multiresistenta bakterier i sina sår

Lindholm C, Andersson H, Fossum B, Jörbeck H. (2005). Wound scrutiny in a Swedish hospital: prevalence, nursing care and bacteriology, including MRSA.  J Wound Care Jul;14(7):313‐9

Punktprevalensstudie 2002 påKarolinska Solna

Ingen MRSA‐ patient hade symtom på infektion

Det går inte att se resistenta bakterier i såret

Lindholm C, Andersson H, Fossum B, Jörbeck H. (2005). Wound scrutiny in a Swedish hospital: prevalence, nursing care and bacteriology, including MRSA.  J Wound Care Jul;14(7):313‐9

Mörkertalet är stort

2002 hittades 204 patienter med MRSA i Stockholm

Hypotetiskt mörkertal

2 patienter x 365 dagar = 730 patienter/år

5 storsjukhus i Stockholm: SÖS, St. Göran, Danderyd, Karolinska Solna + Huddinge

730 x 5 = 3650 oupptäckta MRSA‐patienter

MRSA‐kunskap hos allmänheten

• Allmänheten känner till MRSA 

• Kunskapen genom media

Easton, PM et al. (2009) Survey on public  knowledge and perceptions of 

methicillin‐ resistant Staphylococcus aureus. J Antimicrob Chemother 

Jan;63(1):209‐14. 

Gill, J., Kumar, R., Todd, J., Wiskin, C. (2006). Methicillin‐resistant 

Staphylococcus aureus: awareness and perceptions. J Hosp Infect. Mar: 

62(3):333‐7

Helene Andersson 24

MRSA i pressen

Svensk media

Helene Andersson

Intervjustudie

15 patienter intervjuades 

Andersson H, Lindholm C, Fossum B .MRSA‐global threat and personal disaster: patients’experiences. Int Nurs Rev. 2011 Mar;58(1):47‐53

Syftet

Att undersöka och beskriva patienternas kunskap, uppfattning och erfarenhet av att vara MRSA smittad.

Andersson H, Lindholm C, Fossum B .MRSA‐global threat and personal disaster: patients’experiences. Int Nurs Rev. 2011 Mar;58(1):47‐53

Patienterna

• 7 män och 8 kvinnor

• Mellan 20‐90 år

• MRSA‐smittad med sår

• Såren hade de haft mellan 2‐14 månader

• Alla sökte för sår som ej läkte

• 10 hade blivit smittade i sjukvården

• 5 hade vårdats utomlands

Exempel på frågor

Kan du berätta för mig om dina känslor av  MRSA infektionen

Kan du beskriva vad du kände när du fick veta att du var MRSA infekterad

Reaktioner vid information av diagnosen

• Ja, det kändes för mig som ja, jag sjönk ner i golvet, så kändes det. Ruskigt otäckt alltså (Kvinna 72 år).

• Då visste jag bara ungefär vad det var, men det var ändå en chock, jag blev helt förstörd (Kvinna 29 år).

• Doktorn informerade om att det inte var en dödlig grej om man inte var spädbarn, så det verkade inte vara nåt problem, inget problem för mig (Man 21 år).

Att vara en fara för andra

• Då lät det ju som om jag hade hiv eller nåt, det lät som om det var jättefarligt och att jag var bara en gående smitta (Kvinna 20 år).

• Att nu kan jag inte vara bland folk, nu kan jag inte göra nånting, det är lika bra att jag bara tar livet av mig (kvinna  46 år).

Att vara en fara för andra

• Jag fick diagnosen en dag, dagen innan hade jag träffat vårt lilla barnbarn som är 7 år, han kramar  alltid mig och pussar mig på mun när vi ses. Jag sov inte på hela natten sen, när jag fick veta att jag var såfarlig (kvinna 83 år).

• Min lilla dotter, hon är sex år, hon brukar komma och sova bredvid mig på natten och jag ska läsa sagor, borsta tänderna och det är jag som ska klä påhenne. I början vågade jag inte ta i henne (man 43 år).

Erfarenhet av personals okunskap om sjukdomen

Sen berättade han, doktorn ,då skrämde han livet ur mig: Jag tar dig inte i hand och hälsar på dig, du får inte åka buss, du får inte åka tunnelbana, överhuvudtaget så bör du helst inte ha med folk och göra. 

Jag kände mig som en spetälsk. Det, det var fruktansvärt (Kvinna 83 år).

Skuldbelägga sjukvårdspersonalen

• Några hade plastförkläde, några hade inte det, dom satt bara på sig handskar. Men jag var så dum ocksåför att jag reagerade ju på det från början, men jag skämdes att säga åt dom att” ska inte du ha på dig ett plastförkläde”.

Men så tänkte jag, dom vet ju vad dom gör, vem är jag som ska säga åt dom hur dom ska göra sitt jobb? 

Men det var just det där med plastförklädet som jag är arg på. 

Och läkaren på närakuten hade det inte heller (kvinna 29 år)

Vad tycker patienterna om att säga till personalen att tvätta händerna ?

Patienterna tycker det är svårt att säga till personalen, speciellt äldre 

Lättare om anslag‐ “Det är OK att säga till”

“Vi vill gärna att du påpekar om vi glömmer, vi vill göra rätt”

Duncan, C. P. & Dealey, C. (2007) Patients' feelings about hand washing, MRSA status and patient information. Br J Nurs, 16 (1), 34-38

Reaktioner på bärarkortet

Reaktioner på bärarkortet

• Ja det var väl lite den där känslan igen, att jag gick och hade pest eller nånting, att jag var farlig för omgivningen (kvinna 21 år)

• Att jag är stämplad i det här samhället (man 43 år)

• Man vet inte hur folk skall reagera på det (man 57 år)

• Om man ska till massören eller nåt, ska jag visa upp det? Det är lite jobbigt jag skall till tandläkaren i december, skall man berätta då, hur mycket vet han? (kvinna 29 år)

Olika regler i Sverige

Socialstyrelsen tog upp det och kom ut med riktlinjer 2010, angående smittfriförklaring av MRSA‐patienter

Andersson H, Kalin M, Fossum B, Lindholm C, Örtqvist Å. Är MRSA‐patienter 

olika smittsamma i olika län?. Läkartidningen, 2009 Feb 11‐17;106(7):412‐3

Smittfriförklaring

• Drygt 2000 patienter i Stockholm med MRSA

• Kallar alla för uppföljning och provtagning 

• Inga riskfaktorer

• 3 negativa odlingar ‐ 1 år

• Avskrivs från alla register

Smittfriförklaring

• 119 patienter hittills i Stockholm

Tack för att ni lyssnade