att ligga steget före rött kort och utvisning av mobbning ... · mobbning är ett allvarligt...
TRANSCRIPT
Linköpings universitet
Lärarprogrammet
Malin Jakobsson
Att ligga steget före – rött kort och utvisning av
mobbning i idrott och hälsa En kvalitativ intervjustudie utifrån fem grundskollärares förebyggande
arbete mot mobbning.
Examensarbete 15 hp Handledare: LIU-LÄR-L-EX--14/25--SE Helena Alsegård Institutionen för kultur och
Kommunikation
Språk Rapporttyp ISRN-nummer Svenska/Swedish
Examensarbete grundnivå
LIU-LÄR-L-EX--14/25--SE
Titel Att ligga steget före – rött kort och utvisning av mobbning i idrott och hälsa En kvalitativ intervjustudie utifrån fem grundskollärares förebyggande arbete mot mobbning. Title To stay ahead – red card and expulsion of bullying in physical education A qualitative study based on five schoolteachers prevent bullying. Författare Malin Jakobsson
Sammanfattning Mobbning är ett allvarligt problem för många barn och ungdomar, framförallt i skolan. Omfattande undersökningar visar att ämnet idrott och hälsa är ett ämne där elever känner utsatthet. Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i grundskolan arbetar för att förebygga mobbning. Paralleller med studiens resultat dras till åtgärdsprogram mot mobbning, vilka enligt omfattande forskning har mycket god effekt. Detta är en kvalitativ studie där fem verksamma idrottslärare blivit intervjuade. Resultatet av studien visar att hellre ingripa för ofta än att inte ingripa alls är idrottslärares inställning. Resultatet visar även att samarbetsövningar, individanpassad undervisning, samarbete mellan hem och skola samt att läraren ansvarar för indelning av lag förekommer i skiftande mängd. Andra mer praktiska åtgärder förekommer men dock mer sällan. Kontentan blir att idrottslärarna i flera fall efterfrågar mer kunskap och metoder samt i flera fall efterfrågas även en samverkan med andra lärare.
Nyckelord Förebygga mobbning, idrott och hälsa, åtgärdsprogram
Institutionen för beteendevetenskap och lärande 581 83 LINKÖPING
Seminariedatum 2014-06-05
Innehållsförteckning 1. Inledning .............................................................................................................................................. 6
1.1 Min bakgrund ................................................................................................................................ 6
1.2 Syfte och frågeställningar .............................................................................................................. 7
1.3 Definition av ordet mobbning i denna uppsats ............................................................................. 7
2. Bakgrund.............................................................................................................................................. 7
2.1 Från gymnastik till idrott och hälsa ............................................................................................... 7
2.2 Vad är mobbning? ....................................................................................................................... 10
2.2.1 Olika typer av mobbning ...................................................................................................... 11
2.2.2 Vem blir mobbad? ................................................................................................................ 13
2.2.3 Vilka är det som mobbar? .................................................................................................... 14
2.2.4 Lagar och riktlinjer ................................................................................................................ 14
3. Teoretiskt perspektiv ......................................................................................................................... 15
3.1 Olweus åtgärdsprogram .............................................................................................................. 15
4. Tidigare forskning .............................................................................................................................. 18
4.1 Hur vanligt är mobbning? ............................................................................................................ 18
4.2 Idrott och hälsa-lektionernas miljö ............................................................................................. 19
4.3 Vad säger forskningen om anti-mobbningsprogram? ................................................................. 20
5. Metod ................................................................................................................................................ 21
5.1 Metodval ..................................................................................................................................... 21
5.2 Litteratursökning ......................................................................................................................... 21
5.3 Urval ............................................................................................................................................ 22
5.4 Genomförande ............................................................................................................................ 22
5.5 Intervjuer ..................................................................................................................................... 23
5.6 Databearbetning .......................................................................................................................... 23
5.7 Reliabilitet och validitet ............................................................................................................... 23
5.8 Etiska principer ............................................................................................................................ 24
6. Resultat .............................................................................................................................................. 24
6.1 Presentation av idrottslärarna .................................................................................................... 25
6.2 Vad är mobbning? ....................................................................................................................... 25
6.2.1 Mobbning är upprepande kränkande handlingar under längre tid ........................................ 25
6.2.2 Mobbningens olika uttrycksformer ...................................................................................... 26
6.2.3 Bakomliggande orsaker ........................................................................................................ 27
6.2.4 Lärarnas kunskap om mobbning .......................................................................................... 30
6.3 Förebygga mobbning - våga ingripa ............................................................................................ 31
6.3.1 Omklädningsrummen ........................................................................................................... 32
6.3.2 Inkludering ............................................................................................................................ 33
6.3.3 Läraren delar in lagen ........................................................................................................... 34
6.3.4 Samarbete mellan hem och skola ........................................................................................ 35
6.4 Mer kunskap och metoder efterfrågas ....................................................................................... 35
7. Diskussion och analys ........................................................................................................................ 36
7.1 Metoddiskussion ......................................................................................................................... 36
7.2 Sammanfattning av resultaten .................................................................................................... 37
7.3 Våga ingripa ................................................................................................................................. 38
7.4 Omklädningsrummen .................................................................................................................. 39
7.5 Inkludering ................................................................................................................................... 40
7.6 Läraren delar in lagen .................................................................................................................. 41
7.7 Samarbete mellan hem och skola ............................................................................................... 42
7.8 Mer kunskap och metoder efterfrågas ....................................................................................... 42
7.9 Slutsatser ..................................................................................................................................... 43
8. Vidare forskning ................................................................................................................................ 44
Käll- och litteraturförteckning ............................................................................................................... 45
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till de idrottslärare som ställt upp på att bli intervjuade i den här
undersökningen. Utan er hade jag inte fått fram några resultat. Jag vill även tacka min
handledare Helena Alsegård som hjälpt mig i arbetet med denna uppsats. Vidare vill jag även
rikta ett stort tack till Solveig Lundin på Linköpings universitets bibliotek som varit till stor
hjälp i letandet efter relevanta vetenskapliga artiklar.
6
1. Inledning
Idrott och hälsa är för många elever det roligaste ämnet på schemat, här får eleverna träna sin
motoriska utveckling och förmåga att samarbeta i form av lek, rörelse och idrott både
inomhus och utomhus. Att vara med på idrotten i skolan är för många elever det bästa som
finns. Men så finns det de som går till idrottssalen med blicken i golvet, de som ofta
”glömmer” idrottskläderna och hellre sitter på bänken än är med, de som ofta har en lapp från
föräldrarna om att de inte kan delta. Det finns de som har en klump i magen av att behöva visa
sig nakna inför sina klasskamrater i omklädningsrummet. Det finns de som aldrig blir valda
eller alltid är utbytbara. Det finns de som får ta emot elaka ord och kommentarer som
”tjockis”, ”bögjävel”, ”loser”. Det finns de som får ta emot blickar och lyssna till fnitter, det
finns till om med de som får ta emot sparkar och slag.
Att mobba eller bli mobbad kan få konsekvenser för resten av livet. Forskning visar att 60
procent av före detta mobbare döms för kriminella handlingar redan vid en ålder av 24 år. De
som blivit utsatta för mobbning har vid samma ålder en mer depressiv inställning till livet
samt en dålig självkänsla (Olweus 2001, Olweus 1993).
1.1 Min bakgrund Idén till den här studien växte fram under sista terminen på lärarprogrammet, nu i efterhand så
var det självklart varför jag skulle genomföra denna studie. Jag har, precis som de flesta
andra, minnen från vår skoltid som skiftar mellan positiva och negativa upplevelser. Jag var
en elev med stort idrottsintresse och blev alltid vald bland de första när lag skulle delas in. Då
tänkte jag inte så mycket på de elever som alltid stod ensamma kvar på slutet, eller eleven
som ingen ville sitta bredvid på bänken. När jag som vuxen tog beslutet att utbilda mig till
lärare kom jag genom verksamhetsförlagd utbildning åter tillbaka till grundskolan. Med en
blandning av egna erfarenheter och den kunskap utbildningen gett mig såg jag nu idrott och
hälsa-lektionerna ur ett annat perspektiv. Ett perspektiv som befinner sig lite utanför de
aktiviteter som föregår i idrottssalen. Minnen från min egen skoltid kom tillbaka och jag
började fundera på vad mina idrottslärare gjorde för att förebygga mobbning. Jag insåg
ganska snabbt att man som idrottslärare verkligen kan göra skillnad. Frågan återstår bara hur
och på vilket sätt? Detta är upprinnelsen till denna studie och min ambition är att studien ska
bidra till en början på ett effektivt arbete mot mobbning under idrott och hälsa-lektionerna.
7
1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottslärare i årskurs 1-6
arbetar förebyggande mot mobbning under idrott och hälsa – lektioner. Studien ämnar också
att undersöka idrottslärares syn på mobbning som begrepp men, hur mobbning visar sig och
av vilka anledningar detta fenomen förekommer.
Frågeställningar
* Hur arbetar idrottslärare för att inkludera alla elever och på så vis förebygga mobbning?
* Vilken kompetens anser idrottslärare att de har för att kunna förebygga mobbning?
* Vad anser idrottslärare vara mobbning och vilka vanliga tecken på, och orsaker till, mobbning har de
erfarenhet av?
1.3 Definition av ordet mobbning i denna uppsats Mobbning är i denna studie när en eller flera individer under en längre tid och upprepade
gånger tillfogar en annan individ fysisk eller psykisk skada. Mobbning kräver en obalans i
styrkeförhållanden, där den som är utsatt har svårt att försvara sig mot den eller dem som
angriper (Nationalencyklopedin 2014).
2. Bakgrund
I detta avsnitt kommer jag inledningsvis redogöra för ämnet idrott och hälsas uppkomst och
utveckling. Därefter följer en presentation av mobbningens historia samt dess definition.
Avslutningsvis redovisas olika typer av mobbning, varför och vilka det är som
mobbar/mobbas samt gällande lagar och riktlinjer.
2.1 Från gymnastik till idrott och hälsa Slutet av 1800-talet och början på 1900-talet kännetecknas som en period då pedagogiska
frågor fick stor uppmärksamhet. Från att eleverna skulle sitta still en hel dag i skolbänken
rekommenderades nu inslag av rörelse i skolundervisningen. Anledningen till förändringen
var de tankar om uppfostran engelsmannen Locke skrev om i sin bok ”Tankar om uppfostran”
år 1693, där betydelsen av fysisk aktivitet framhävs (Annerstedt 2003:73). Det praktiska
nyttan är överordnad och hälsoargument är centrala. Detta blir tydligt då simkunnighet samt
friluftslivs och lekar förordas (Lindroth 2011:76). Jean Jacques Rousseau skrev i sin bok
”Emile” år 1762 om brister i uppfostran. Både Rousseau och Locke förespråkade en förändrad
8
uppfostringstil i form av en mer ”naturlig metod” vilket innebar mindre stillasittande och mer
rörelse och lek. Detta skulle bidra till friskare, starkare och mer harmoniska pojkar. Flickor
kom inte på tal. Dessa idéer försökte man sedan i Tyskland och Schweiz omsätta i praktiken
genom att minska de teoretiska ämnena i skolan och föra in mer praktiska ämnen och fysisk
fostran (Annerstedt 2003:73). När andra länder framhöll betydelsen av kroppsövningar
påverkades även till viss del Sverige. Påverkan från andra länder skall inte överbetonas då
man i Sverige länge genom olika inflytelserika människor propagerat för fysisk fostran i
skolorna. Ett exempel på det är Johan Fischerström som under 1700-talet genom påverkan av
Rousseaus idéer menade att det svenska folket hade förvekligats och att en uppbyggnad av
den fysiska styrkan skulle leda till att folket återvinner de själsliga krafterna (a.a., s. 75). Den
svenska skolgymnastikens utveckling har genomgått ett antal faser vilka jag nu kommer göra
en sammanfattande beskrivning av.
Den första fasen beskriver Annerstedt (2003:106) som etableringsfasen. Året 1813 startades
den första gymnastiklärarutbildningen. Läroböcker och anvisningar var sällsynta och perioden
kännetecknades av en mans tankar- Per Henrik Lings, svensk idrottspedagog. Enligt
nationalencyklopedin (2014b) var ”Ling upphovsman till det gymnastiksystem som
dominerade den svenska skolundervisningens fysiska fostran till mitten av 1900-talet”. Även
Engström (2010:19) skriver om hur 1800-talets ämne ”gymnastik” dominerades av denna
mans tankar, vilket gav ämnet en speciell inriktning som kom att kallas Linggymnastiken –
efter dess upphovsman Per Henrik Ling. Denna mans idéer spred sig internationellt och han är
troligen en av Sveriges mest kända pedagoger. Dock är det främst hans son Hjalmar Ling som
genom sitt nedtecknande av rörelseförrådet ledde till införandet av Linggymnastiken i
skolundervisningen. Målet med rörelseträningen var främst att uppnå en idealisk
kroppshållning. Träningen fokuserade även på växlingar exempelvis mellan höger och vänster
ben, höger och vänster arm vilket skulle främja en harmonisk kroppsutveckling.
Linggymnastiken var till för alla och skulle kunna utövas av samhällets alla klasser (Engström
2010:20). Det var under 1800-talet de första försöken till att införa obligatorisk fysisk fostran
togs. Under denna period var det sällsynt med gymnastiksalar och i de fall det existerade var
de under all kritik. Intresset från politiker och allmänheten var lågt (Annerstedt 2003:106).
När vi kommer in i år 1860 förknippas skolgymnastik främst med soldatträning, där endast
pojkar representerades. Ett intresse för Lings dagövningar ökade, vilka utövades främst i
9
klassrum alternativt på skolgården. Denna tid kallas enligt Annerstedt för den militära fasen
(Annerstedt 2003:106). Den generation som upplevt Linggymnastiken har förmodligen
erfarenheter av en relativt tråkig och stereotyp gymnastikundervisning vilken var starkt
präglad av disciplin och kommandon (Engström 2010:21).
Under stabiliseringsfasen 1890-1912 förbättrades de materiella villkoren och inspektioner av
gymnastikundervisningen infördes och bidrog till att innehållet i undervisningen kunde
förbättras. Ämnets innehåll förändrades genom att de militäriska inslagen minskade samtidigt
som delar av undervisningen innefattade lek. Det kom nu att finnas flera kvinnliga
gymnastikpedagoger vilka bidrog till att även flickor började inkluderas i
gymnastikundervisningen (Annerstedt 2003:106). Under slutet av 1800-talet influerades
Sverige av tävlingsidrotten som har sitt ursprung i England. Tävlingar och idrottsliga
evenemang fördes in på initiativ av en man vid namn Viktor Balck som från sina studieresor
till England blev inspirerad av det brittiska idrottssystemet. Balck satt i kommittén för de
första olympiska spelen i Stockholm 1912 vilket kom att bli grunden för svensk tävlingsidrott.
Han ansåg att tävlingsidrotten hade möjlighet att fostra ungdomen, främst den manliga, till
patrioter samt fysisk och moralisk styrka. Balck menade även att tävlingsidrotten vägleder
ungdomar till ett sundare levnadssätt. Ur den enskilda individens perspektiv gynnar idrotten
bland annat möjligheten till framgång och självförverkligande men även upplevelser av
spänning och gemenskap och solidaritet. För att tillhöra gemenskapen krävs att man följer
regler, vågar anta utmaningar, att man kämpar och inte ger upp – att man är målmedveten. De
som inte uppfyller dessa krav på meningsfullhet kan tävlingsidrotten te sig meningslös
(Engström 2010:28).
År 1919 under den så kallade brytningsfasen bytte ämnet namn från ”gymnastik” till
”gymnastik med lek och idrott”. De Lingska dagövningarna rådde fortfarande men
ifrågasattes från fysiologiskt håll. Idrott, lek och spel tog över innehållet i undervisningen på
bekostnad av gymnastiken (Annerstedt 2003:106). Lindroth (2011:219) skriver att det nya
namnet ”gymnastik med lek och idrott” tyder på att gymnastiken fortfarande var
huvudmomentet vilket kompletterades med lek och idrott. Anledningen till att gymnastiken
dominerade ända in på 50-talet var bland annat de skaderisker och omstridda tävlingsmoment
vilka innefattades i den moderna idrotten. När nya tankegångar om att kondition och faktisk
10
funktion var viktigare än kroppshållning började en riktning mot idrott på bekostnad av
gymnastiken (Lindroth 2011:220).
In på 1950-talet var således undervisningen mer inriktad på fysiken. Undervisningen handlade
nu om pulshöjande tester där eleverna skulle svettas. Denna tid kallar Annerstedt för den
fysiologiska fasen vilken innebar även ett skifte från en hård och disciplinerad undervisning
till mer fria former utan större krav på precision i utförande. I stället för att följa yttre direktiv
var det nu viktigt med en inre motivation (Annerstedt 2003:107).
Under osäkerhetsfasen på 70-talet minskade centrala anvisningar och direktiv och
idrottsrörelsen tar över, därmed bytte ämnet namn till ”idrott”. Målsättningen hade vidgats
och ämnet skulle nu bidra till elevers fysiska, psykiska, sociala och estetiska utveckling. De
minskade direktiven och det expanderande innehållet ledde till att det var svårt för
idrottslärarna att tolka ämnets mål och innehåll (Annerstedt 2003:107–108).
Ämnet gick, under den vad Annerstedt benämner hälsofasen, igenom ännu ett namnbyte
vilket skedde år 1994 då det kom att heta ”idrott och hälsa”. I och med detta skulle ämnet
således även ha ett inriktat perspektiv på hälsa. Ämnet skall nu bidra till förståelse för
kopplingen mellan livsstil och hälsa. Det finns nu inga direktiv över specifika idrotter som
skall utövas i ämnet – bortsett från simning och orientering. Här är vi idag, med ett ämne som
är mer decentraliserat styrt vilket innebär att utformningen kan skilja sig mellan olika skolor
(Ibid.).
2.2 Vad är mobbning? Historiskt sett har mobbning bland både barn och vuxna säkerligen alltid existerat. Detta
bekräftas dels genom vuxna individers skolminnen men även från berättelser och böcker vilka
beskriver trakasserier mellan barn. Trots denna kunskap kom inte de första undersökningarna
kring fenomenet mobbning förrän på 1970-talet. I slutet av 60-talet och början av 70-talet
började det svenska samhället att intressera sig för problematiken kring fenomenet. De andra
skandinaviska länderna följde efter i våra fotspår. I Norge uppmärksammades
mobbningsproblemen mycket i massmedia samt bland lärare och föräldrar, dock visade
skolmyndigheterna inget större intresse. En förändring skedde då massmedia rapporterade att
tre pojkar i unga tonåren från Norge begått självmord. Självmorden visade sig högst troligen
vara ett resultat av grov utsatthet för mobbning. Pojkarnas öde ledde till stor uppmärksamhet I
11
Norge och resulterade i en landsomfattande kampanj mot mobbning med start 1983 (Olweus
2001:1).
Det svenska begreppet mobbning har sitt ursprung ur det latinska uttrycket mobile vulgus
vilket betyder ungefär ”den lättrörliga, opålitliga hopen” – detta blir på vårdad engelska
”mob” och i vardagstal ”mobbing” som på svenska modifierats till mobbning (Maltén
1995:208). Nationalencyklopedins definition av mobbning (Nationalencyklopedin 2014) är
när en eller flera individer under en viss tid och genom upprepande gånger tillfogar en annan
individ skada eller obehag. Mobbning kräver även en viss obalans i styrkeförhållandena, den
individ som är utsatt har svårt att försvara sig mot den eller dem som angriper. Olweus
(2001:4) kallar dessa olika sätt att tillfoga en annan individ skada eller obehag för negativa
handlingar. Det krävs det att negativa handlingar upprepas över en längre tidsperiod av den
anledning att kunna utesluta enstaka och lättare negativa handlingar som inte riktar sig till en
och samma individ. Mobbning utförs av en enskild individ eller av en grupp individer och
riktar sig i skolsammanhang oftast mot ett enskilt offer (a.a., s. 5).
Olweus (2001:4) understryker att man inte bör kalla det mobbning när två ungefär jämstarka
individer, fysiskt eller psykiskt, grälar eller slåss. För att kalla det mobbning krävs, som jag
tidigare nämnde, en obalans i styrkeförhållanden. Detta innebär att den som är utsatt har svårt
att försvara sig eller känner sig hjälplös (Ibid.). Dock behöver inte den som mobbar vara
starkare i fysisk eller faktisk mening, det räcker att den eller de som mobbar uppfattas vara
starkare än offret (Eriksson, Lindberg, Flygare, Daneback 2002:30).
Mobbning är ett grupproblem som ofta uppkommer i situationer där ett antal individer hamnar
i en grupp de själva inte valt och som de inte har möjlighet att lämna, exempelvis i skolan vars
miljö bidrar till drabbningar av mobbning. En grupp som inte fungerar vidare bra leder ofta
till ett utpekade av en syndabock som blir föremål för gruppens ångest eller oro. Denna
syndabock tilldelas ett antal negativa egenskaper som rättmätigas att ge sig på den individen
(Barnens Rätt I Samhället u.å).
2.2.1 Olika typer av mobbning
Mobbning kan ske antingen direkt med fysiska eller verbala medel men även indirekt i form
av exempelvis social isolering (Nationalencyklopedin 2014; Olweus 2001:5). Den senare
formen kan vara svårare att notera men dock lika viktig att uppmärksamma (Olweus 2001:5).
12
Alla tre formerna kan var och en för sig vara kraftfulla nog men allt som oftast används de
parallellt för att uppnå störst effekt. Verbal mobbning är lika vanligt bland både flickor och
pojkar, när det kommer till fysisk mobbning är pojkar något mer representerade medan
flickorna oftast står får den sociala mobbningen (Coloroso 2004:38). Coloroso menar att
denna uppdelning beror på att pojkar oftast leker i större grupper vars gemensamma nämnare
är ett specifikt intresse. Inom denna grupp finns en etablerad ordning av rang vilken kan
utmanas för den som önskar en högre position. Värdet av intelligens är låg medan värdet av
fysisk styrka är hög. Detta gör att man kan se pojkar som hånar eller slår andra pojkar som är
svagare rent fysiskt men oftast mer intelligenta. Flickor använder sig till viss del också av
fysisk mobbning men då flickors sammansättning av grupper oftast är mindre och mer intima
med tydliga regler är det lättare att skada någon genom att utesluta vederbörande ur gruppen
(Ibid.). Nedan följer en sammanfattad beskrivning av de tre olika mobbningsmetoderna och
dess innebörder.
Verbal mobbning är den mest vanliga metoden och utgör ca 70 % av all rapporterad
mobbning. Denna metod är oerhört kraftfull och har en förmåga att knäcka den utsatte. Den
yttrar sig, såsom namnet i sig avslöjar, i form av elaka kommentarer, sexistiska, rasistiska och
nedvärderade tillmälen. Kränkande samtal, e-mail, hotbrev, anonyma lappar, falska rykten
och till om med skvaller faller inom kategorin för verbal mobbning. Genom att använda sig av
viskningar och välja tillfällen då inte lärare eller annan vuxen hör är detta en metod som kan
vara svår att identifiera. Dock är det av största vikt att vid tillfälle vidta åtgärder och reagera.
Om detta inte sker skapas en acceptans och tolerans som leder till att utsatt individ bli än
lättare att angripa utan att någon reagerar. Denna typ av mobbning är ofta en inkörsport till de
andra två typerna och ett steg mot mer brutalt och förnedrande våld (Coloroso 2004:38).
Fysisk mobbning är lättast att identifiera och utgör cirka en tredjedel. Denna metod handlar
om att fysiskt ge sig på en annan individ med slag och sparkar, spotta på någon eller ha sönder
någons kläder. De som använder sig av denna mobbningsmetod är de mobbare som har störst
problem och de löper stor risk att senare hamna i kriminalitet (Coloroso 2004:38).
Social mobbning är ofta svår att upptäcka då den handlar om att frysa ut, ignorera, isolera
eller undvika någon - vilket leder till att den utsatte får en låg självkänsla. Genom att parallellt
använda sig av passiv och aktiv handling inom social mobbning har man skapat ett kraftfullt
13
mobbningsvapen. Ett exempel på detta är att undvika någon (passivt) samtidigt som man
aktivt sprider rykten om personen. Båda dessa medel är osynliga och därmed svåra att
identifiera. Social mobbning kan även handla om utstuderade medel som att sucka, göra
grimaser, hånflina, fnissa eller annat fientligt kroppsspråk (Coloroso 2004:41).
2.2.2 Vem blir mobbad?
I följande kapitel kommer jag ta upp vad som kännetecknar de individer som utsätts för
mobbning samt kännetecken för de individer som mobbar. Avslutningsvis kommer en
redovisning av de lagar och riktlinjer som gäller inom ramarna för mobbning.
Bilden av det typiska mobboffret tycks gälla lika för flickor och pojkar. Dessa elever är
överlag mer ängsliga och osäkra i jämförelse med allmänheten. Ofta är de även försiktiga,
känsliga, tystlåtna och brister ut i gråt (i de lägre åldrarna) eller drar sig undan när de blir
angripna av andra elever (Olweus 2001:23). Barnens Rätt I Samhället (BRIS) skriver att
kännetecken som övervikt, klädsel och hudfärg har liten betydelse och används ofta bara för
att utåt motivera varför någon blir mobbad. Avgörande är om den som blir mobbad är blyg,
tillbakadragen och har svårt att sätta gränser. Att en del individer har ett beteende som av
andra upplevs som udda rättfärdigar inte att de blir mobbade. Den som utsätts för mobbning
skuldbelägger ofta sig själv och tror till slut på att de är så dumma och fula som de hela tiden
får höra. Detta leder i sin tur till att personligheten hos den utsatte påverkas, självkänslan blir
så dålig att tankar på och försök till självmord förekommer (Barnens Rätt I Samhället 2014).
Olweus (2001:24) skiljer på två olika typer av mobboffer, varav det ena kallar han för det
passiva mobboffret. Det passiva mobboffret är inte aggressiva eller retsamma i sitt beteende
och de provocerar sällan sin omgivning. De är också negativt inställda till att bruka våld och
om de är pojkar är de ofta svagare fysiskt än sina kamrater. På olika sätt signalerar dessa
individer att de är ängsliga och misslyckade samt att de inte vågar göra något tillbaka när de
blir angripna eller förnärmade. Den andra typen av mobboffer Olweus tar upp är det
provocerade mobboffret vilken är den mindre vanliga av dessa två. Den mobbade agerar
enligt denna typ provocerande, de är ofta okoncentrerade, oroliga och har ett häftigt humör
som bidrar till att de kommer i konflikt med andra elever (Ibid.).
14
2.2.3 Vilka är det som mobbar?
Ingen människa föds till mobbare. Mobbare lär sig att mobba. Samhällsforskaren Urie
Bronfenbenner (refererad i Coloroso 2004:42) menar att miljöpåverkan är en avgörande
faktor. Beteenden som uppmuntras och accepteras i hemmiljöer, skolmiljöer, samhälle och
den kultur vi lever i är avgörande för hur vi i framtiden väljer att behandla andra människor
(Coloroso 2004:42).
Huvuddragen för de som mobbar är deras aggressivitet mot kamrater, lärare och andra vuxna.
Överlag är de mer benägna än genomsnittselever att använda sig av våld och ser på våld med
en positiv inställning. Mobbare är ofta väldigt impulsiva och dominanta individer, dessutom
har de svårigheter att känna empati för de individer de förtrycker och kränker (Olweus
2001:25). Olweus (1973) skriver om vad han kallar för en förskjuten aggressivitet hos
mobbare där ilskan egentligen är riktad mot någon annan men av olika skäl istället riktas mot
ett mer ofarligt offer, en så kallad syndabock.
Enligt Olweus (2001:25) finns det inget som stöder den allmänna uppfattningen om att
mobbare under den tuffa ytan är osäkra individer med låg självkänsla. Snarare pekar
noggranna undersökningar i motsatt riktning: Mobbare har oftast ovanligt lite ångest eller
osäkerhet. Dock bör det understrykas att det självfallet finns enstaka mobbare som är både
aggressiva och ängsliga.
Individer som ibland deltar i mobbning men inte är initiativtagare kallas för passiva mobbare
eller medlöpare (Olweus 2001:26). De som intar dessa roller i en mobbningssituation fungerar
som en positiv förstärkare för den mobbades beteende, vilket visar sig i form av socialt stöd
och gillande samt genom positiv uppmärksamhet och ger mobbaren en ökad självkänsla
(Thornberg 2006:246).
2.2.4 Lagar och riktlinjer
I läroplanen (Lgr 11) står det att positiva upplevelser av ämnet idrott och hälsa har stor
betydelse för att senare i livet vara fysiskt aktiva. Undervisningen skall bidra till att eleverna
utvecklar sin samarbetsförmåga och respekt för varandra (Skolverket 2011:51). De värden
skolan skall gestalta och förmedla är bland annat människolivets okränkbarhet, alla
människors lika värde samt solidaritet med svaga och utsatta (a.a., s. 7). Alla som arbetar i
skolan skall aktivt motverka kränkande behandlingar av individer, läraren skall även
15
uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga alla former av diskriminering och
kränkande behandlingar (a.a., s. 13). Enligt skollagen 10§ har lärare, förskollärare eller annan
personal skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder vid kränkande behandling. De har
skyldighet att vid kännedom om kränkande behandling anmäla detta till förskolechef eller
rektor. Förskolechef eller rektor har i sin tur skyldighet att anmäla kränkande behandling till
huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda fallet och vidta åtgärder för att
förhindra kränkande behandlingar i framtiden. Om huvudman eller personal negligerar sina
skyldigheter ska huvudmannen enligt 12§ betala skadestånd till barnet eller eleven.
Skadestånd lämnas inte om kränkningen är ringa och kan vid särskilda skäl sättas ned eller
falla bort (SFS 2010:800).
Mobbning förekommer inte som någon brottsrubricering i någon lag. Dock är de handlingar
som kännetecknas för mobbning olagliga så som ärekränkning, misshandel, vållande till
kroppsskada eller sjukdom, olaga tvång, ofredande och olaga hot. Dessa brottsrubriceringar är
vad vi i vardagstal kallar för örfilar, knuffar, sparkar och så vidare. Mobbning vare sig det
handlar om fysisk eller psykisk misshandel är brottsligt och kan leda till åtal (Erdis 2011:136).
3. Teoretiskt perspektiv
Jag har valt att använda mig av Olweus åtgärdsprogram som utgångspunkt för min studie då
mitt syfte är att undersöka hur idrottslärare arbetar förebyggande mot mobbning. Olweus
åtgärdsprogram innefattar inte enbart åtgärder vid redan pågående mobbningsproblem. Jag ser
flera åtgärder vilka Olweus (2001:48) själv anser fungera som förebyggande mot mobbning.
De åtgärder jag presenterar är anpassat till studiens syfte. Därmed har jag avsiktligt utlämnat
närmare beskrivning av litteratur, klassråd samt rollspel då jag anser att dessa inte ryms inom
mitt arbete.
3.1 Olweus åtgärdsprogram
Åtgärdsprogrammets mål är att minska eller förhindra existerande mobbningsproblem samt
att förebygga uppkomsten av mobbning. Allmänna förutsättningar är medvetenhet och
engagemang. Vuxna i skolan bör vara medvetna om omfattningen av mobbning i den skola de
arbetar i samt med allvar och engagemang försöker förändra situationen (Olweus 2001:50–
51). Olweus åtgärdsprogram är indelat i tre olika nivåer; skolnivå, klassnivå samt individnivå.
Jag kommer nu göra en översiktlig beskrivning av respektive åtgärdsnivå.
16
Åtgärder på skolnivå syftar till att minska omfattningen av mobbning vid en skola som helhet.
Dessa åtgärder är inte inriktade mot specifika elever som identifierats som mobboffer eller
mobbare (Olweus 2001:52). Åtgärder på skolnivå enligt Olweus åtgärdsprogram är;
undersökning med frågeformulär, studiedag om mobbning, bättre system med rastvakter,
attraktivare utemiljö, upprättande av kontakttelefon, allmänt föräldramöte,
miljöutvecklingsgrupper för lärare och studiecirklar i hem- och skolaföreningar. En del av
dessa åtgärder har som mål att förebygga mobbning (a.a., s. 49). Olweus menar att en enkel
åtgärd för att förebygga mobbning är att skolan har ett väl fungerande rastvaktssystem. Dock
räcker det inte med vuxnas närvaro vid raster, de vuxna måste också våga ingripa vid
mobbningssituationer – direkt och hellre för ofta än för sällan. Det är också viktigt att inte
acceptera händelser som sker ”på skoj” även om det förmodade mobboffret vidhåller att så är
fallet. Detta markerar att skolan inte godtar mobbning. Om en lärare låter bli att ingripa
signalerar detta ett tyst godkännande av beteendet, vilket leder till att de mobbande eleverna
kan fortsätta i samma stil då risken för konsekvenser förefaller liten. En attraktiv utemiljö där
eleverna kan sysselsätta sig med positiva aktiviteter förebygger mobbning då det är troligt att
en del elever mobbar för att de har långtråkigt. Föräldramöte och ett gott samarbete mellan
hem och skola är ytterligare ett effektivt sätt att förebygga mobbning. På skolnivå innefattar
detta föräldramöten medan samtal med föräldrar är på individnivå (a.a., s. 53–57). Enligt
Olweus fungerar även miljöutvecklingsgrupper som ett viktigt verktyg för att förebygga
mobbning. En miljöutvecklingsgrupp bör bestå av maximalt 10-12 lärare vilka kontinuerligt
träffas för att diskutera arbetssätt och åtgärder mot eventuella problem på skolan. En viktig
del i en miljöutvecklingsgrupp är att skapa gemensamma överenskommelser av hur lärare
skall arbeta och agera mot mobbning och konsekvens säkerställer ett mer framgångsrikt
resultat. Denna gemensamma linje är det även viktigt att involvera föräldrarna i (a.a., s. 60–
61).
Åtgärder på klassnivå syftar till att förebygga uppkomsten av mobbning både direkt och
indirekt. Åtgärder på klassnivå innefattar enligt Olweus åtgärdsprogram bland annat;
klassregler mot mobbning vilket innebär klargörande, beröm och sanktioner. Klassråd,
rollspel, litteratur, inlärning genom samarbete, gemensamma positiva aktiviteter,
klassföräldramöte och enskilda samtal (Olweus 2001:49). Klassregler specifikt mot mobbning
som skapas tillsammans med eleverna är en viktig hjälp för att få ett bra socialt klimat i
17
klassen. Det är självfallet viktigt att reglerna är tydliga så eleverna förstår innebörden av dem.
Beröm är ett viktigt medel för att påverka elevernas beteende. Det är lättare för eleverna att ta
kritik för oönskat beteende om de känner sig omtyckta vilket gör det lättare för dem att ändra
sig. Detta spelar ofta stor roll för de elever som identifieras som mobbare. Dock räcker inte
alltid detta vilket gör att sanktioner blir nödvändiga. För att uppnå bästa resultat bör mycket
beröm för positivt beteende kombineras med sanktioner för negativt beteende (Olweus
2001:62–65). Inlärning genom samarbete bidrar, enligt Olweus, till effekter som att eleverna
blir mer stödjande och får mindre fördomar vilka i sig förebygger mobbning. Vid samarbete
delas eleverna in i grupper för att lösa eller utföra gemensam uppgift. Beroende på uppgiftens
karaktär kan gruppernas storlekar variera (a.a., s. 68–69). Läraren bör stå för indelningen av
grupper för att motverka eventuell mobbning. Genom lärarens kunskaper om klassens sociala
relationer kan läraren bygga positiva grupper. Elever som är isolerade stärkts av att få arbeta
tillsammans med snälla klasskamrater. Det är inte lämpligt att placera en mobbad elev i
samma grupp som mobbaren – detta bör ske först när mobbaren har dämpat sitt beteende. Det
är heller inte bra att mobbare och medlöpare placeras i samma grupp. En mobbare bör
placeras i en grupp med trygga elever som inte accepterar mobbning (a.a., s. 70).
Gemensamma aktiviteter som exempelvis lägerskola stärker klassens sammanhållning och
kan få positiva konsekvenser för elevernas förhållande till varandra. Dock bör läraren vara
uppmärksam då det även kan få motsatt effekt för vissa elever (a.a., s. 72). Genom klassmöten
och enskilda samtal har man möjlighet att diskutera vad mobbning är för något och vad
föräldrar, lärare och elever kan göra. Klassmöten lämpar sig mest för allmänna diskussioner,
elevers enskilda situationer bör tas i enskilda samtal antingen över telefon alternativt ett
personligt möte (a.a., s. 73).
Åtgärder på individnivå syftar till att vid misstanke om pågående mobbning snabbt vidta
åtgärder. Samtal med flera misstänka mobbare skall ske enskilt för att undvika eventuella
sammansvärjningar. Samtal med den elev som är utsatt för mobbning kan innebära
svårigheter då de av rädsla inte vill ”skvallra”. Det är viktigt med ett nära samarbete med
föräldrar då en utsatt elev inte sällan övertalar sina föräldrar till att inte ta kontakt med skolan.
Dock bör läraren alltid underrätta elevens föräldrar vid misstanke om mobbning (Olweus
2001:77). Ytterligare åtgärder på individnivå enligt Olweus åtgärdsprogram är hjälp från
”neutrala” elever i klassen, hjälp och stöd till föräldrar, samtalsgrupper för föräldrar och
18
slutligen byte av klass/skola. En annan åtgärd på individnivå kan vara att placera en utsatt
elev i en grupp som består av ”populära” elever – detta kan öka statusen för den utsatta
eleven. Det är då viktigt att läraren väljer uppgifter åt en utsatt elev med omsorg så inte eleven
hamnar i en situation som hon eller han har små förutsättningar att klara av. Resultatet kan då
istället bli det motsatta än det åsyftade (Olweus 2001:83).
4. Tidigare forskning I följande kapitel kommer jag inledningsvis redovisa hur vanligt det är med mobbning enligt
barnombudsmannens rapport från 2006 samt resultaten från skolinspektionens granskning år
2012. Därefter redovisar jag tidigare forskning om idrott och hälsa-lektionernas miljö och
dess förutsättning för att förebygga mobbning, även dessa utifrån barnombudsmannens
rapport och skolinspektionens granskning. Avslutningsvis följer en redogörelse för effekterna
av antimobbningsprogram utifrån resultaten från rapporten Effectiveness of Programmes to
Reduce School Bullying – författad av Maria M. Ttofi, David P. Farrington, Anna C. Baldry
samt Brottsförebyggande rådets sammanfattning av samma rapport.
4.1 Hur vanligt är mobbning? Barnombudsmannens (BO) rapport vill man gå på toa ligger man illa till – om arbetsmiljön i
skolan genomfördes med enkäter och 96 procent av eleverna går i grundskolan, resterande i
gymnasieskolan. Totalt har 779 stycken antal elever svarat på enkäten (Barnombudsmannen
2006:11). Drygt hälften, 53 procent, som har blivit illa behandlade har blivit det av en
klasskamrat, 36 procent av en annan person på skolan. Tolv procent har blivit illa behandlade
eller retade i skolan under det senaste året med en frekvens mellan en gång i månaden till
nästan varje dag Barnombudsmannen menar att det är av största vikt att diskussioner om och
respekt för mänskliga rättigheter ständigt berörs i skolans all undervisning (a.a., s. 24).
Skolinspektionens kvalitetsgranskning från 2012 visar att 22 av totalt 36 besökta skolor
behöver vidta åtgärder för att elever inte ska utsättas för kränkning eller upplevelser av
utsatthet i ämnet idrott och hälsa. Vid tecken på kränkningar i samband med idrott och hälsa
agerar 92 procent av de besökta skolorna. Detta tyder på att elever faktiskt kränks och att det
behövs en utveckling av det förebyggande arbetet i idrott och hälsa (Skolinspektionen
2012:22).
19
Vidare resultat jag redovisar från skolinspektionens granskning är samtliga från
undersökningen av dessa 36 skolor.
4.2 Idrott och hälsa-lektionernas miljö Resultaten från skolinspektionen visar även att skolornas förebyggande arbete generellt inte
omfattar hela miljön som eleverna vistas i. Många elever känner sig trygga och uppskattar
ämnet idrott och hälsa men det finns även de som känner sig otrygga och utsatta
(Skolinspektionen 2012:22). Allmänt råder ett ganska hårt språk och emellanåt verbala
kränkningar. En del elever känner sig utanför och på något sätt utsatta under idrott och hälsa-
lektionerna. Ämnets innehåll och struktur innebär att eleverna exponeras och synliggörs både
inför sina klasskamrater och lärare ur ett både fysiskt, socialt och individuellt hänseende (a.a.,
s. 23).
Undervisningen i idrott och hälsa sker även i miljöer som kan försvåra skolans förebyggande
arbete mot mobbning. Omklädningsrummen är ett exempel på en sådan miljö. I
omklädningsrummen exponeras elevernas kroppar och läraren har inte alltid tillträde eller
möjlighet att närvara. Flera av skolorna i skolinspektionens granskning lyckas inte skapa en
trygg miljö i omklädningsrummen och det finns elever som upplever sig utsatta i samband
med dusch om ombyte. Dock finns det skolor som har vidtagit åtgärder för att skapa en
tryggare miljö. Exempelvis har en del skolor draperier mellan duscharna, närvarande lärare
eller andra vuxna, bestämda platser och ombyte i mindre grupper – för att skapa trygghet i en
utsatt miljö. Skolinspektionens samlade bedömning är att det behövs ett mer målinriktat
arbete mot kränkande behandlingar i skolorna under idrott och hälsa-undervisningen. Det är
även av stor vikt att vidta åtgärder för att undvika att elever utsätts för mobbning i
omklädningsrummen (Skolinspektionen 2012:23).
Lärare i idrott och hälsa är överlag bra på att uppmuntra eleverna vilket kan skapa en trygg
miljö. Men när det gäller att anpassa undervisningen till elevernas individuella förutsättningar
och behov finns det brister (Skolinspektionen 2012:16).
I 22 av de 36 granskade skolorna är samverkan mellan idrottslärare och andra lärare liten. I
vissa fall saknas helt arenor för detta. Samverkan är betydelsefull inte bara för bedömning av
elever utan även för att utveckla undervisningen samt frågor angående enskilda elever. För att
kunna tolka, bearbeta och tillämpa styrdokument och läroplaner krävs samverkan. Dessutom
20
har idrottslärarna få eller inga möjligheter till kompetensutveckling i ämnet (Skolinspektionen
2012:16).
4.3 Vad säger forskningen om anti-mobbningsprogram? Brottförebyggande rådet (Brå) gav i uppgift åt kriminologerna Mari Ttofi och David
Farrington samt Anna Baldry, att göra en genomgång av världens forskning om verksamheter
mot mobbning. Studiens syfte var att mäta i vilken utsträckning antimobbningsprogram ger
önskade effekter (Brå 2009:6). Jag presenterar resultaten dels utifrån Brå:s sammanfattande
artikel om studien, men även utifrån originalrapporten Effectiveness of Programmes to
Reduce School Bullying – författad av Maria M. Ttofi, David P. Farrington, Anna C. Baldry
Resultaten är indelade i mobbare samt mobbade och visar att antalet elever ur båda kategorier
minskar där det bedrivs ett programarbete mot mobbning (Brottsförebyggande rådet 2009:15).
I genomsnitt minskar antalet mobbare med 23 procent och antalet mobbade med 17 procent. I
vissa fall är utfallet större alternativt mindre och slutsatsen blir att mobbningen minskar med
cirka 20 procent. Studien har undersökt vilka komponenter ur olika åtgärdsprogram som kan
vara viktiga för att lyckas minska förekomsten av mobbningen (a.a., s. 16). De viktigaste
programkomponenterna som minskar mobbning är;
Föräldrautbildning
Ökad tillsyn av skolgårdar
Disciplinära åtgärder
Skolkonferenser
Information till föräldrar
Klassrumsregler
Ledarskap i klassrummet
Utbildningsvideor
Samtliga komponenter förknippas med en minskad mobbning. De åtgärdsprogram som visar
sig ha störst effekt är de som är inspirerade av Dan Olweus åtgärdsprogram. De slutsatser som
dras är att antimobbningsprogram fungerar och reducerar antalet mobbade i jämförelse med
skolor som inte bedriver en sådan verksamhet (Ttofi, Farrington, Baldry 2008:68). Det finns
lokala mätningar av skolor som arbetar efter Olweus åtgärdsprogram där mobbningen minskat
med 30-50 procent. Resultaten kan som tidigare nämnt skifta, detta beror på hur väl
programmet är anpassat till skolans lokala förutsättningar (Brottsförebyggande rådet
2009:19). De viktigaste elementen vilka kunde associeras med en minskning av utsatthet var;
utbildningsvideor, disciplinära metoder, samarbetsövningar, föräldraträning, grupparbete och
ökad tillsyn under raster (Ttofi et al. 2008:69). Att involvera föräldrar är ett oerhört viktigt
21
element i åtgärdsprogrammet då elevers beteende inte kunde ses som fragmenterad. Ett socialt
acceptabelt beteende bör bli positivt belönat likväl i som utanför skolan (Ttofi et al. 2008:39).
5. Metod
I följande kapitel beskrivs val av metod, litteratursökning, urval samt en kort presentation av
informanterna och slutligen hur genomförandet har gått till genom intervjuer.
5.1 Metodval
Stukát (2011:41) skriver att det är forskningsproblemet som styr metodvalet och först efter
litteraturläsningen bör problemet om val av metod blivit klarare. I sista kursen på
lärarprogrammet ingick en hel del litteratur angående mobbning i skolan och det var då mitt
intresse väcktes för att undersöka hur idrottslärare arbetar förebyggande mot mobbning under
idrottslektionerna. Jag ville komma nära idrottslärarnas resonemang och tankegångar om ett
förebyggande arbetssätt mot mobbning och anser att om jag väljer kvantitativ metod
exempelvis genom en enkätundersökning kan jag gå miste om värdefulla tankar och arbetssätt
jag till fördel kan ta del av vid en kvalitativ forskningsmetod som intervjuer. Jag ville med
andra ord ge mer plats till intervjupersonerna och var inte ute efter att arbeta med siffror eller
frekvenser då jag inte strävade efter någon exakthet. Enligt Bryman (2011:371) är
utgångspunkten i en kvalitativ undersökning deltagarnas perspektiv och det man eftersträvar
är deras uppfattning om vad som är viktigt och betydelsefullt.
Strukturen på en intervju är ungefär densamma som ett vardagligt samtal. Skillnaden är att
angreppssättet och frågetekniken är av karakteristiskt slag. Det är forskningsfrågan som styr
intervjun (Kvale och Brinkmann 2009:39). Jag har använt mig av en så kallad
halvstrukturerad intervjuform vilket enligt Kvale och Brinkmann (a.a., s. 41) varken är ett
öppet vardagssamtal eller ett slutet frågeformulär. Intervjun utförs efter en intervjuguide
vilken fokuserar på vissa teman och innehåller förslag till frågor. Allt som oftast skrivs
intervjuguiden ut och denna tillsammans med en bandspelare utgör materialet som sedan blir
stoff för analys (a.a., s. 43).
5.2 Litteratursökning För att ytterligare fördjupa mina kunskaper om mobbning och dess definition har jag sökt på
Nationalencyklopedins websida. Jag har även använt mig av kurslitteratur, sökt artiklar på
22
skolinspektionens, skolverkets, samt brottsförebyggande rådets (BRÅ) webbsida. Genom
BRÅ:s sammanfattande artikel av studien Effectiveness of Programmes to Reduce School
Bullying fanns hänvisning till originalrapporten vilken jag tagit del av i arbetet. Jag fann
ingen relevant tidigare forskning i ERIC, unisearch eller google scholar som jag ansåg hade
relevans för mitt område idrott och hälsa.
5.3 Urval Mitt undersökningsområde är grundskolan och inom ämnet idrott och hälsa i årskurserna 1-6.
Undersökningen baseras på intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 1-6, med
anledning av att jag själv kommer att vara verksam i någon eller några av dessa årskurser. Då
detta är en relativt liten undersökning som utförs inom snäva tidsramar har jag gjort ett
bekvämlighetsurval och mailat till ett antal olika skolors idrottslärare inom kommunen. Trost
(2010:140) hävdar att bekvämlighetsurval är en vanlig och praktisk metod att använda sig av
där man tar de intervjupersoner man lyckas finna. I mailet informerade jag om syftet med
undersökningen samt att medverkan är frivillig. I och med respons på mail och bokning för
intervju anses samtycke ha lämnats. Totalt har jag intervjuat fem idrottslärare från fem olika
skolor i en medelstor stad i Sverige. Inledningsvis under resultatdelen presenteras
idrottslärarna kortfattat. Jag har utifrån de yrkesetiska principerna valt att hålla
respondenterna anonyma.
5.4 Genomförande En intervjuguide (se bilaga 1) utformades med utgångspunkt från mina frågeställningar och
undersökningens syfte. Denna guide fungerade endast som ett stöd och beroende på vad
respondenten gav för information ställde jag ofta följdfrågor för att säkerställa min
uppfattning.
Enligt min mening är det viktigt att definiera ordet mobbning för att inte hamna på sidospår
som ligger nära mobbning. Av den anledningen inledde jag intervjuerna genom att be
respondenterna sätta ord på vad mobbning egentligen är. Innan jag började intervjua gjorde
jag en pilotintervju på en kvinnlig idrottslärare. Visserligen har jag gjort liknande studier förut
men tycker ändå det är bra att börja med en pilotintervju för att stämma av att intervjuguiden
fungerar som ett bra stöd och inte innehåller ledande frågor. Först därefter började jag med de
intervjuer som ligger till grund för denna undersökning.
23
5.5 Intervjuer Två av intervjuerna genomfördes på respektive idrottslärares arbetsrum, en intervju
genomfördes i hemmiljö, en intervju genomfördes i ett tomt klassrum samt en intervju
genomfördes på skolans lärarrum. Jag spelade in intervjuerna med hjälp av en
inspelningsapplikation på mobiltelefonen samtidigt som jag förde stödanteckningar. Innan
intervjun startade informerade jag ännu en gång om syftet, att de är anonyma och att de kan
avbryta intervjun om de så önskar. Jag informerade även nyttjandekravet vilket innebär att de
uppgifter de lämnar endast kommer att användas i denna uppsats.
5.6 Databearbetning Efter genomförandet av intervjuerna lyssnade jag igenom samtalet och transkriberade det som
hade relevans för min undersökning. Vid analysen av insamlad data har jag använt mig av
metoden grounded theory – vilken enligt Bryman (2011:513) är den vanligaste metoden för
att analysera kvalitativ data. Processen i grounded theory där insamlad data bryts ner och
benämns i mindre beståndsdelar kallas för kodning. När ny data inte längre ger ny information
eller då granskningen av data inte ger mer har teoretisk mättnad uppnåtts (a.a., s. 516). Jag har
under kodningsprocessen brutit ner insamlad data och skapat ett antal kategorier vilka
presenteras i resultatdelen. Kontinuerliga jämförelser är enligt Bryman (a.a.) en viktig del för
att vidmakthålla ett nära samband mellan data och konceptualisering. När jag kategoriserat
insamlad data gick jag upprepade gånger tillbaka till transkriberingen och jämförde med
tilldelad kategori för att säkerställa att min uppfattning var korrekt. Därefter sökte jag inom
kategorierna efter likheter och skillnader för att finna ett sammanhang.
5.7 Reliabilitet och validitet För att tillförlitligheten (reliabilitet) i en studie skall anses vara hög bör mätningen vara stabil
och inte utsatt för slumpinflytelser, frågor ska ställas på samma sätt och situationen skall vara
lika för alla (Trost 2010:131). Då jag utgått ifrån en intervjuguide har samtliga informanter
fått svara på samma frågor vilket höjer tillförlitligheten i min studie. Trost skriver även att ett
resultat vid en mätning skall ge samma resultat vid en förnyad mätning. Dock är inte detta lika
aktuellt vid kvalitativa intervjuer då man istället är intresserad av förändringar. Trost menar
att intervjuaren bör vara lyhörd och uppmärksamma både tonfall, ansiktsuttryck och
kroppsrörelser (a.a., s. 132). För att uppnå reliabilitet vid kvalitativa studier ska intervjuer ske
så att data blir trovärdig. Frågorna ska inte innefatta påståenden eller ledande frågor. Man
24
behöver nödvändigtvis inte redovisa frågor och följdfrågor, huvudsaken är att man reflekterar
kring dessa och påpekar endast vad detta kan leda till (Trost 210:133). För att säkerställa min
uppfattning av respondenternas svar har jag dels ställt följdfrågor men även upprepat
respondenternas svar vilket ytterligare höjer tillförlitligheten i studien. Följdfrågor presenteras
inte i resultatet då jag inte anser det nödvändigt. De resultat som visas är de jag kommit fram
till efter olika sätt att säkerställa min uppfattning av respondenternas svar.
Med validitet menas om frågan mäter det man har för avsikt att mäta (Trost 2010:133). Min
studie anser jag uppnår hög grad av validitet då jag valt att bortse från sidospår som inte rör
det jag ämnat undersöka. De gånger respondenterna ger synpunkter eller åsikter om sådant
som inte har relevans för det jag ämnat undersöka har jag antingen vänligt avbrutit alternativt
återupprepat frågan. Jag anser i och med detta att min studie uppnår hög validitet.
5.8 Etiska principer Studien har genomförts utifrån forskningskravets etiska principer vilka rör frivillighet,
integritet, konfidentialitet och anonymitet för personer vilka direkt är inblandade i
forskningen. I svensk forskning gäller bland annat följande principer (Bryman 2011:131–
132):
Informationskravet. Vilket har uppfyllts genom att jag via mail informerat om syftet
med undersökningen samt att medverkan är frivillig (se bilaga 2).
Samtyckeskravet. Vilket har uppfyllts då deltagarna själva bestämt om de vill
medverka i undersökningen. Ingen av deltagarna är minderårig.
Konfidentialitetskravet. Vilket uppfylls då jag behandlar personuppgifter
konfidentiellt. Inga namn, städer eller skolor nämns i undersökningen.
Nyttjandekravet. Vilket uppfylls då insamlade uppgifter endast används till denna
undersökning och inte i andra sammanhang.
6. Resultat
Denna studie syftar till att få djupare insikt i vilka metoder idrottslärare använder sig av för att
förhindra och förbygga mobbning under idrott och hälsa-lektionerna. Inledningsvis följer en
kort presentation av idrottslärarna.
25
6.1 Presentation av idrottslärarna 1. Kvinna 65 år, 42 år års erfarenhet av yrket, undervisar i årskurs 1-2.
2. Man 37 år, 10 års erfarenhet av yrket, undervisar i årskurs 4-6.
3. Kvinna 25 år, 2.5 månaders erfarenhet av yrket, undervisar i årskurs1,2,5,6.
4. Kvinna 52 år, 14 års erfarenhet av yrket, undervisar i årskurs 1-6.
5. Man 58 år, 30 års erfarenhet av yrket, undervisar i årskurs 1-6.
Under resultatredovisningen kommer lärarna presenteras som informant 1-6.
Nedan följer en presentation av studiens resultat som jag beskriver och exemplifierar utifrån
intervjuguidens huvudfrågor. Huvudfrågor som ligger nära varandra i resonemang och svar
har jag valt att ge en tematiserande och övergripande överskrift.
6.2 Vad är mobbning?
Innan jag går in på undersökningens syfte anser jag det är av stor betydelse att få en inblick i
hur idrottslärarna ser på mobbning. Denna fråga har jag delat in i tre underkategorier där jag
inledningsvis presenterar resultatet av lärarnas definition av mobbning.
6.2.1 Mobbning är upprepande kränkande handlingar under längre tid
Informanternas beskrivningar av mobbning är mer generella och inte enbart ur idrott och
hälsa-lektionernas synvinkel. De svaren jag fick var av liknande karaktär där lärarna beskriver
mobbning som ett fenomen när en individ utsätts för kränkande behandling under en längre
tid. Följande citat exemplifierar en idrottslärares tankar om vad mobbning är;
Generellt är det att någon utsätts för handlingar eller verbalt under ett flertal
tillfällen. Upprepade tillfällen. När det är en flicka eller en pojke som blir utsatt för
tråkiga kommentarer, knuffar eller överhuvudtaget sådant som de inte vill bli
utsatta för (1).
Ovanstående citat representerar innehållsmässigt även hur de andra lärarna tänker om
mobbning. Informanterna understryker att mobbning handlar om att en individ mår dåligt av
den behandling de utsätts för. Att mobbning inte handlar om enstaka kränkande handlingar
synliggörs i följande två citat;
Mobbning är att det upprepas mot samma person, en gång kan det ju hända att det
blir bråk på idrotten. Att de tjafsar om någon regel eller han gjorde si eller så. Men
mobbning, jag har ju sett det några gånger. Då är en person utsatt, som alla är på
(2).
Ytterligare ett uttalande från informant tre;
26
Alla kan ju vara dumma ibland men för den skull behöver det ju inte vara
mobbning, man får vara lite vaksam (3).
Min tolkning av dessa Alla människor kan emellanåt bete sig illa och göra saker som inte
uppskattas av andra, men det är viktigt att se skillnaden mellan enstaka tillfällen och
upprepade beteenden som pågår under tid.
Tre av fem informanter anser att det är individen själv som avgör om den är utsatt för
mobbning. Informant fem uttrycker det på följande vis; ”Jag vet inte, jag kan säga att allt har
att göra med att någon känner sig utpekad” (5). Samtidigt beskriver två av informanterna
svårigheten med detta, då de i det förebyggande arbetet mot mobbning möter problem i att
deras uppfattning om vad som inte är accepterat beteende inte stämmer överens med
elevernas. Informant fyra beskriver att;
Det kan vara så att den som är utsatt kanske accepterar situationen. Fast som
pedagog anser jag inte det är okej behandling (4).
Informant tre uttrycker samma problem och menar att det är väldigt individuellt hur man ser
på mobbning, något som en individ uppfattar som ett roligt skämt kan en annan uppfatta som
mobbning.
6.2.2 Mobbningens olika uttrycksformer
I samband med föregående avsnitt om vad mobbning är kommer vi även in på mobbningens
olika uttrycksformer. Fysisk och verbal mobbning tas upp av samtliga fem idrottslärare.
Samtliga informanter uppger att mobbning är upprepade kränkande handlingar främst i form
av elaka kommentarer. Beskrivningarna av mobbning går från elaka kommentarer till att man
faktiskt ger sig på någon fysiskt. Tre av fem informanter tar även upp en tredje form vilken
jag anser faller inom ramen för social mobbning. Följande citat exemplifierar detta;
... och sen kan det finnas en tyst mobbning i form av exempelvis utfrysning. Den
kan vara lite klurig för dom gör ju ingenting egentligen (3).
Ett annat exempel på social mobbning, berättar informant två, är när en elev går iväg när han
skall dela in lag. Eleven har då genomskådat lärarens indelning och själv räknat ut vem han
eller hon kommer att hamna i samma lag som. För att undvika detta, utan att säga något,
förflyttar sig eleven till en ny position. På så vis kan eleven undvika att hamna med ”fel
person”.
27
I samband med olika uttrycksformer som verbal, fysisk och social mobbning samt vad
mobbning egentligen är understryker även informant tre betydelsen av ytterligare en typ av
mobbning i följande citat;
... mobbning kan vara allt mellan himmel och jord egentligen, mobbning kan ju
vara allt från att säga elaka saker till att göra elaka saker till att också egentligen
bara stå och titta på. Det är också en form av mobbning, att inte göra någonting (3).
Att inte vara den som tar initiativet till mobbning men heller inte göra någonting för att stoppa
det, utan bara titta på är också en form av mobbning.
6.2.3 Bakomliggande orsaker
I följande avsnitt kommer jag inledningsvis att redovisa vad jag kommit fram till är
anledningen till att elever blir mobbade under idrott och hälsa – lektioner. Avsnittet avslutas
med att redovisa bakomliggande orsaker till att en del elever mobbar.
6.2.3.1 Vem blir mobbad?
Studiens resultat visar att övervägande del av informanterna anser att den största riskfaktorn
för att bli mobbad är att vara annorlunda. Att ha ett avvikande beteende, att uppföra sig på ett
sätt som avviker från rådande normer och att inte passa in i gruppen – är orsaker till att en
elev blir utsatt för mobbning. Informant två beskriver att detta kan visa sig i form av att en
elev förstör leken, inte hänger med eller förstår instruktioner. Informant fyra berättar att hon
anser att det egentligen inte behövs någonting för att bli mobbad. Hon tar upp både avvikande
beteende och utseende som orsak, men framhåller att hon som vuxen inte själv alltid kan
förstå eller se anledningen. Hon berättar om en elev som under ett helt läsår blivit utsatt för
grov mobbning;
Vi hade en elev här från en annan skola som gick här en hel termin innan vi fick
indikationer på att den här eleven inte mådde bra. Då visade det sig att 19 elever
hade varit på henne. De hade bland annat kletat hundbajs på hennes jacka och
allting skedde utan att vi visste -alltså när vi började rota i det. Det var ingen som
visste varför. Det är sjukt (4).
Hon berättar vidare att förr kunde det handla om att man hade glasögon eller var överviktigt,
men så är det inte idag – det finns ingen anledning, inte som hon kan se eller förstå. Med
undantag för informant ett som anger utseende som en orsak till mobbning nämns inte detta
hos övriga, istället understryker två av informanterna att utseende inte är en bakomliggande
orsak. Informant tre berättar att hon med sin korta erfarenhet av yrket ännu inte bevittnat
någon mobbning men tror att det snarare handlar om ett avvikande beteende än om utseende.
28
Hon menar även att mobbning kan verka handla om utseende då det verbalt görs kommentarer
om någons utseende - vilket hon anser handlar om ett bristande sätt att uttrycka sig. Men
dessa kommentarer är inte anledningen till att någon är utsatt för mobbning. Hon delar med
sig av egna erfarenheter i följande citat;
Jag själv hade glasögon och sneda tänder, så ser man ur den vinkeln skulle jag
kunnat bli mobbad för massa olika grejer med det blev jag inte (3).
Hon förklarar ytterligare vad hon menar med ett avvikande beteende genom att ge exempel på
att man kanske svarar på ett sätt som uppfattas konstigt eller annorlunda. Hon lyfter även
aspekten av den som utsätts för mobbning fungerar provocerande mot sin omgivning.
Samtliga informanter anger, som tidigare nämnt, ett annorlunda beteende som en orsak till att
falla som offer för mobbning – med undantag för informant fem som har fokus på att det
handlar om elever som tillhör de sämst presterande i ämnet. Detta är något som även
informant ett anser vara en bakomliggande orsak men menar att ett avvikande beteende är mer
vanligt. Resultatet illustreras i tabellen nedan för att få en överblick på fördelningen.
Informant Avvikande
beteende
Utseende Passar inte in Provocerande
elever
Sämre
presterande
elever
1
2
3
4
5
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Tabellen illustrerar fördelningen av orsaker till mobbning
Sammanfattningsvis visar resultatet att ett avvikande beteende anses vara den vanligaste
orsaken till att bli utsatt för mobbning. Noterbart är att informant fyra först nämner utseende
som en orsak vilket hon sedan tar avstånd från. Av kvarstående kategorier är det endast
kolumnen för sämre presterande elever som lyfts av två informanter istället för en.
Jag går nu vidare till att presentera vad informanterna anser vara orsaker till att elever
mobbar.
29
6.2.3.2 Vem är mobbare?
Resultaten visar att tre av fem informanter anser att bakomliggande orsaker, till att en elev
mobbar, handlar om allt från hemmiljön till status, självkänsla och grupptryck. Exempelvis
kan frånvarande föräldrar leda till att eleven har ett behov av att bli sedd och bekräftad. En
informant menar även att det kan handla om hur hemförhållandena skiljer sig från skolan.
Det upplever jag har mycket med familjesituationen att göra, vad barnen har fått
lära sig hemma. I familjen. Hur man är mot varandra som inte är okej i skolan (1).
Tre av informanterna anser även att den individ som väljer att mobba andra har en relativt låg
status i klassen och använder mobbning som ett verktyg för att öka sin status.
Ytterligare en anledning anses vara att eleven känner sig osäker eller sämre inför vissa
moment och väljer att gå på någon som är ännu sämre för att öka sin egen självkänsla. Dålig
självkänsla är något flera av informanterna anser vara en bakomliggande orsak;
Den erfarenhet jag har är att dom har fruktansvärt dålig självkänsla och måste
hävda sig för att bli någon (4).
Orsaker är oftast att de mår dåligt, att de inte har det lätt själva (2).
Kanske har egna tillkortakommanden, saker som de själva inte är säkra på och ger
sig på de som är svagare i olika sammanhang för att känna sig mer tillfreds med sig
själv (1).
Grupptryck är ännu en faktor som påverkar att elever väljer att mobba andra. Dels genom att
de inte vågar att säga ifrån utan passivt medverkar till mobbning men även genom att de
byggt upp en identitet som måste levas upp till. En elev som av andra, men även av sig själv,
ses som en mobbare har fått en stämpel som är svår att bli av med. Att mobba någon kräver
ofta ett tufft yttre, både till språk och handling – och omgärdas ofta av likasinnade. Bryts detta
mönster och eleven får ett förändrat beteende kan det innebära uteslutning ur sin
umgängeskrets och en rädsla för att inte veta vem man är, eller att själv bli mobbad. Informant
fyra berättar att hon i samtal med elever som mobbar beskriver att de upplever ett tryck från
omgivningen. De har skapat en bild av sig själva vilket leder till en ond cirkel som är svår att
ta sig ur utan att förlora sin identitet.
Informant fem menar att det är de elever som är duktiga i ämnet som mobbar de som är
sämre. Han berättar att de som är duktiga och alltid vill vinna blir besvikna på dem som
presterar sämre. Dessa ”duktiga” elever visar öppet sitt missnöje då de måste samarbeta med
30
en elev som inte är lika duktig i ämnet genom att säga elaka saker, retas eller vägra samarbeta
med vederbörande - av den anledningen att de inte vill förlora.
Informant tre är säker på att de som mobbar inte förstår att de gör någon annan illa, för om de
skulle förstå vad de orsakar för lidande skulle de inte välja att mobba. Hon tror också att det
kan handla om brist på annat och att de elever som mobbar gör det för att de är uttråkade.
Resultatet illustreras i tabellen nedan för att få en överblick på fördelningen.
Informant Dåliga
hemförhållanden
Låg
status
Dålig
självkänsla
Grupptryck Högpresterande
elever
Brist på
positiva
aktiviteter
1
2
3
4
5
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Tabellen illustrerar fördelningen av orsaker till att en individ mobbar
6.2.4 Lärarnas kunskap om mobbning
I detta kapitel kommer jag fokusera på de resultat jag fått fram om hur de intervjuade lärarna
erövrat kunskaper om mobbning.
Samtliga informanter, med undantag för informant fem, uppger att skolan de arbetar på har
någon form av antimobbningsgrupp. Jag vill påpeka att den skola vars idrottslärare inte
nämnde mobbningsgrupp självfallet kan ha det. Informant två och fyra vittnar om skolans
arbete mot mobbning i form av antimobbningsgrupper och är själva aktiva inom dessa. Två av
idrottslärarna (informant ett och tre) är ej själva aktiva inom gruppen.
Utöver den kunskap de erövrar i form av eget engagemang i antimobbningsgrupper eller i
form av information från dessa, talar informant två och tre även om egna erfarenheter och
utbildning vilket följande citat visar på;
Ja dels så när man själv gått i skolan tänker jag... Friends kom ju ganska sent och
fanns ju inte riktigt på min skola men det fanns någonting liknande. Eller så var det
Friends. Så redan när man var liten har man fått kunskap om det här med
31
mobbning. Men om man tänker efter skoltiden så tycker jag inte att man fått så
jättemycket. Det är ju PA3 kursen, den lilla biten där och det räcker ju inte på
långa vägar. Det behövs verkligen mer...(3).
Informant två tar upp utbildningen som en av kunskapskällorna och fokuserar på den egna
erfarenheten; ”erfarenheter... när vi fick välja lag själva. Det är ju hemskt” (2). Informant fyra
talar också mycket om egna erfarenheter och berättar att det var dom erfarenheterna som fick
henne att vilja utbilda sig till idrottslärare. Hon berättar också att hon gått flera fortbildningar.
Informant fem berättar att hans utbildning inte innefattade någon kurs om mobbning. Han
berättar också att det kommer inbjudningar till fortbildningsdagar men ser flera hinder i detta;
Det var ganska många år sedan jag utbilda mig, det fanns inte någonting sådant i
utbildningen. Dåligt med kurser, ibland får man mail om det, men måste åka långt
bort och det hinner man inte... nej.
När jag frågar honom om han gått någon av de utbildningar han blivit erbjuden blir svaret nej.
6.3 Förebygga mobbning - våga ingripa
Resultaten i studien visar att samtliga intervjuade idrottslärarna griper in direkt då en elev
kränker en annan elev. Antingen tillrättavisar de eleven direkt inför klassen alternativt tar de
eleven åt sidan och talar enskilt om exempelvis olämpligt uppförande. Det är viktigt att som
en av lärarna uttrycker det ”inte gå med skygglapparna på” (4) och att ”ingripa så fort jag hör
eller ser något som inte är okej” (1). Informant fem anser dock att för mycket tillsägelser leder
till att eleverna slutar bry sig och uttrycker detta på följande vis;
Jag säger alltid till när någon är elak. Men ofta när man säger till säger dom bara,
okej okej. Att eleverna har börjat hitta ett sätt att bemöta oss och undvika mer
snack från vår sida och säger, okej okej jag vet (5).
Han berättar också att han vidtagit åtgärder som att sätta in sanktioner då eleverna inte verkar
lyssna på tillsägelser. Exempelvis får eleverna varningar vilka till slut leder till att de inte får
vara med på skolans fotbollsturnering - detta anser han fungera bra.
Övriga informanter anser även att det är viktigt att försöka vara så närvarande som möjligt i
alla situationer för att kunna ingripa. Kort om tid mellan lektionerna och mycket ensamarbete
kan försvåra detta, men ambitionen finns. I vissa fall får nästa klass vänta för en situation
under tidigare lektion måste utredas.
32
6.3.1 Omklädningsrummen
Samtliga informanter prioriterar och understryker vikten av att närvara i omklädningsrummen.
Dock återstår problemet att det är svårt att vara på två ställen samtidigt. Flera av
informanterna vittnar om att de ofta arbetar ensamma vilket innebär en omöjlighet att ha
kontroll över två omklädningsrum samtidigt. Samtidigt finns i de flesta fall tillgång till
resurslärare eller andra vuxna som fungerar som en hjälpande tillsyn, men inte alltid och det
är inte alla informanter som har denna tillgång. Informant tre berättar att när det finns en
resurs så behövs den mest i pojkarnas omklädningsrum, vilket innebär att pojkarna har tillsyn
av två vuxna medan flickorna inte har någon tillsyn alls.
I en del klasser är det ofta en resurs med. Så allt som oftast finns det en vuxen där.
I alla fall hos pojkarna, det är lite sämre hos flickorna. Dom grupper jag har nu har
ganska många pojkar i klasserna och dom tar stor plats. Då blir det tyvärr så att
flickorna får sköta sig själva. För dom sköter det, vad man ser i alla fall så himla
bra. Ibland behövs det två vuxna i killarnas omklädningsrum för det blir nästan
krig annars (3).
En lösning på problemet enligt informant tre, då idrottslärarens kontor ligger mellan
omklädningsrummen, är att sitta där med båda dörrarna till omklädningsrummen på glänt. På
så vis kan hon höra vad som föregår både hos flickorna och pojkarna. Hon understryker också
att hon så ofta som möjligt försöker vara inne i omklädningsrummen. Trots att det är känsligt,
vilket hon förstår, att ha en kvinnlig lärare inne hos pojkar i årskurs fem anser hon att det är
bättre än att det förekommer mobbning. Problemet med att ha en lärare av motsatt kön i
omklädningsrummen upplever samtliga informanter. I killarnas omklädningsrum, i alla fall
bland de yngre barnen är det acceptabelt med en kvinnlig lärare närvarande. Men i flickornas
omklädningsrum närvarar aldrig en manlig lärare enligt båda manliga informanter vilket
synliggörs i följande citat;
Vi har vuxna i omklädningsrummen, nästan varje lektion. Ibland glappar det men
vi jobbar på att ha det i alla. Sen är det ju det där med killar. Vi har inga killar i
tjejernas. Fast ibland är det tjejer i killarnas för det finns ingen annan. Men det är
laddat om jag går in hos tjejerna. Det får man passa sig lite för (2).
Informant fem berättar att han är med i pojkarnas omklädningsrum. Flickorna är alltid själva.
Sammanfattningsvis så anser samtliga lärare att det är viktigt att en vuxen närvarar i
omklädningsrummen då detta är en utsatt zon för eleverna och risken för mobbning är stor. I
två fall går läraren mellan båda omklädningsrummen då de oftast är ensamma. I ett fall finns
det i nästan alla tillfällen en vuxen i varje omklädningsrum. I ett fall är det sällsynt med en
33
vuxen i flickornas omklädningsrum medan pojkarna kan ha två vuxna. I ett fall är det alltid
med en vuxen hos pojkarna men aldrig någon hos flickorna.
Som tidigare nämnt använder sig en (informant 2) av samtliga fem informanter av bestämda
plaster i omklädningsrummen för att förebygga mobbning och skapa trygghet så ingen ska
känna sig utanför. De har även på denna skola satt in ytterligare en åtgärd i
omklädningsrummen vilket bekräftas i följande citat;
Nu har vi en ny sak, vi har skaffat duschdraperier inne i duschen. Det tycker
eleverna var bra. Det där med att visa kroppar inne i duschen har också varit ett
problem, då det hänt några gånger att de kallat varandra saker (2).
Informant ett anser att ”draperier och bås skulle bara skapa mer nyfikenhet och kommentarer,
jag tror det är bättre om det är helt öppet”.
En av de totalt fem intervjuade idrottslärarna arbetar förebyggande mot mobbning genom att
ha bestämda platser i omklädningsrum samt idrottshall. Om detta säger han så här;
För att förebygga mobbning på idrotten har vi bestämda platser i
omklädningsrummen. Det är ju en typisk sak att om någon sätter sig på ett ställe så
sätter sig resten på andra sidan. Även i idrottssalen har vi bestämda platser. De
äldre kan försöka att byta platser så dem får man tjata på, men de små sätter sig
direkt på sina platser (3).
Ytterligare en av de intervjuade lärarna arbetar med bestämda platser, men i detta fall gäller
det i idrottssalen;
Jag har bestämda platser. Dessa platser har jag för att ha lagen klara. Ibland när
man ska göra något annat så byter jag plats om lagen blir ojämna (5).
Han beskriver inte detta som en förebyggande åtgärd mot mobbning utan av anledning för att
det ska gå snabbt att dela in eleverna i lag.
6.3.2 Inkludering
För att främja inkludering, det vill säga att alla elever är delaktiga, i idrott och – hälsas olika
aktiviteter menar tre av fem informanter att det är viktigt att ge positiv feedback och att
markera särskilt för eleverna att alla gör så gott man kan. Som informant fyra uttrycker det;
Att trycka på att alla gör utifrån sin egen förmåga. Att jag som lärare är med och
ser och lyfter det positiva. Vi jobbar mycket med hur man känner sig när någon
säger - å nej! När man tappar bollen eller om någon säger – kom igen, du fixar det
nästa gång. Positiv förstärkning, aldrig trycka ned någon (4).
34
Informant fyra berättar vidare vikten av att tydliggöra vilken förmåga som tränas inför varje
moment, för att undvika prestationsinriktad undervisning och därmed risk för exkludering –
detta är något samtliga fem informanter tar upp. Att tala om för eleverna att det viktiga är att
göra så gott de kan utifrån deras egen förmåga betonas av informant fem, fyra och ett. Detta
uttrycks verbalt i form av att läraren pushar och peppar eleverna. Om en elev misslyckas är
det lärarens uppgift att peppa eleven till att försöka igen men även att eleverna själva ger
varandra uppmuntran. Informant fem ser, trots detta, problem med att elever inte vågar utföra
vissa moment i undervisningen. Detta leder till att dessa elever väljer att avstå från delar av
undervisningen. Som åtgärd anser informant fem att det behövs sättas in specialundervisning i
idrott och hälsa vilket han betonar redan har gjorts för elever med exempelvis fysiska skador.
Två informanter redogör för samarbetsövningar och möjligheter till alternativa val så alla
elever kan känna att de är med på lika villkor. Detta möjliggörs genom att exempelvis vid
stationslekar/övningar ha minst ett alternativ vid varje station som läraren vet att samtliga
elever behärskar. De menar också att det inte är nödvändigt att använda sig av klassiska
regler vid bollspel utan förespråkar att införa regler som ökar inkludering. Detta gör de genom
att exempelvis bestämma att man inte får passa tillbaka bollen till samma person, att man
måste passa bollen X antal gånger innan man får göra mål, eller genom att ha flera bollar
och/eller mål på planen. Eller helt utesluta själva ”matchen” och göra individuella övningar
med boll där varje elev får träna upp sin egen förmåga.
6.3.3 Läraren delar in lagen
Gemensamt för tre av totalt fem informanter är att de betonar vikten av att eleverna aldrig
själva väljer eller delar in lag. Jag vill dock understryka att detta resultat nödvändigtvis inte
behöver betyda att resterande två informanter låter eleverna själva styra lagindelningen.
Studiens resultat pekar på att vanligast är att läraren använder sig av en kortlek för att dela in
lag. Detta görs exempelvis genom kortlekens fyra färger skapa fyra grupper, alternativt att
para ihop eleverna två och två genom att hjärter dam är med klöver dam och så vidare. Det
förekommen även att läraren själv bestämmer indelningen men oftast i form av lottning.
Informant 2 berättar även att det är viktigt att tala om vilka premisser som gäller innan
indelning av grupper/lag;
Jag har till exempel en lek som kallas resebyrån, då springer man runt och så drar
man länder som man ska resa till. Innan det så frågar jag, vill du resa ensam eller
med en kompis? Reser du själv då ställer du dig här, reser du med en kompis så
35
delar jag in dig med någon. Då får man säga att man inte får byta sen. För det har
jag varit med om en gång. Säg att det blir du och jag och då vill jag helt plötsligt
resa ensam. Ta upp det innan. Så det inte händer (2).
Han berättar vidare att han alltid talar om för eleverna att när grupperna är indelade kan
gruppmedlemmar inte byta grupp efter behag. Skall så ske informerar läraren innan uppstart
av aktivitet att han avbryter efter viss tid för eventuellt byte av lag. Han menar att detta inte
skall göras på initiativ från eleverna. Detta med anledning av att undvika att en elev blir
utanför vilket även kan kopplas till avsnittet tidigare om inkludering.
6.3.4 Samarbete mellan hem och skola
Samarbetet mellan hem och skola lyfts hos informant ett och två. De anser att det är mycket
viktigt att ha en bra kontakt med elevernas föräldrar. Jag vill dock understryka att detta
resultat inte behöver innebära att resterande informanter inte samtycker i denna fråga.
Informant två menar att det är viktigt att föräldrar är insatta i och får reda på vad som händer i
skolan för att gemensamt kunna motverka eventuella mobbningsproblem. Han berättar om en
händelse som ledde till ett samtal med förälder;
Det var när jag skulle dela in dom två och två, en elev hamnade med vi kan säga
Stina (fiktivt namn) då den andra eleven utbrister – å nej måste jag vara med Stina.
Då ringde jag hem och berättade vad som hade hänt. Då ringde eleven sedan och
bad Stina om ursäkt (2).
Vidare berättar informant två att han har för vana att ringa hem och informera föräldrar om
det uppstått bråk eller tjafs under lektionen. Informant ett menar att det oftast skapas ett gott
samarbete mellan föräldrar och skola men att det även kan uppstå motsättningar vilket kan
vara svårt att komma till rätta med. Dock understryker båda informanter att det är viktigt med
ett gott samarbete.
6.4 Mer kunskap och metoder efterfrågas Övervägande del av de intervjuade idrottslärarna anser att de saknar effektiva metoder för att
kunna arbeta förebyggande mot mobbning. En av informanterna anser sig ha hittat
framgångsrika lösningar och metoder vilket han tror beror på sitt engagemang i skolans
antimobbningsgrupp. Det efterfrågas kunskap om konflikthantering då flera av informanterna
anser detta ligga som grund för vad senare kan utvecklas till mobbning. Det efterfrågas även
mer kunskap om just mobbning vilket synliggörs i följande uttalande från informant tre;
Dels konflikthantering, men också mer kunskap om mobbning. Att man får lära sig
mer vad mobbning är. Att man får kunskap om själva ämnet då behärskar man det
36
mer. Då har man bättre förståelse. Om man vet vad som orsaker beteendet är det
lättare att förebygga det (3).
Informanterna uttrycker även önskan om möjligheter till utbyte av kunskap och idéer från
andra idrottslärare. Informant fyra skulle även vilja se att personer som själva varit utsatta för
mobbning föreläser om deras upplevelser och vad de tror att lärarna kunde gjort annorlunda.
Informant fem efterfrågar speciellt samarbete med andra idrottslärare;
Jag jobbar ju själv, jag måste själv hitta sätt. Jag saknar att träffa andra och snacka
om arbetet, hur gör du det här, det här har hänt mig, hur gör du då? Jag vill få
inblick i hur de andra jobbar (5).
Övervägande del av informanterna, som tidigare nämnt, menar att man som idrottslärare är
relativt ensam i sin yrkesroll och har därmed inte samma möjlighet att utbyta erfarenheter
med lärare som är insatta i idrott och hälsa-ämnet.
7. Diskussion och analys Mitt syfte med studien är att undersöka vad idrottslärare gör för att förebygga mobbning
under idrott och hälsa-lektionerna. Detta kommer i denna del att problematiseras genom att
resultat från min undersökning relateras till tidigare forskning samt till teoretiskt perspektiv.
Diskussionsdelen kommer att presenteras tematiskt utifrån mina frågeställningar. Notera att
denna studie är begränsad och några generella slutsatser bör inte dras.
7.1 Metoddiskussion Jag kommer här att reflektera över mitt val av metod som består av halvstrukturerade
intervjuer. Kortfattat liknar halvstrukturerade intervjuer enligt Kvale och Brinkmann
(2009:39) ett vardagligt samtal. Detta redogör jag för under rubriken metodval.
Som utgångspunkt använde jag mig av en intervjuguide som stöd. Intervjuerna genomfördes
på olika dagar med undantag för två vilka genomfördes på samma dag. Min ambition var att
fördela samtliga intervjuer på olika dagar för att jag skulle vara observant och lyckas hålla
fokus. Jag upplevde inte att jag hade mindre fokus på de intervjuer vilka genomfördes på
samma dag.
Under intervjuerna upplevde jag att ämnet mobbning gjorde att informanterna i vissa fall hade
svårt att applicera det i just idrott och hälsa. Det fanns en benägenhet att tala generellt om
mobbning och inte utifrån ämnet idrott och hälsa. Vid dom tillfällena försökte jag styra
37
tillbaka samtalet till vad det var ämnat och ställde följdfrågor som visade på att det var just
inom idrott och hälsa samtalet om mobbning skulle äga rum. Utsvävningarna från ämnet
komplicerade arbetet med transkriberingarna rent tidsmässigt då intervjuerna innefattade en
del data som ej hade relevans för min studie. Samtidigt vill jag understryka att dessa
utsvävningar även gav en djupare insikt i lärarnas ståndpunkter. Data som inte hade någon alls
relevans för min studie raderades efter transkribering för att få en lättare översikt.
Efter databearbetningen när jag sorterat mitt material utefter olika kategorier har helheten växt
fram och jag har fått flera relevanta resultat för studien. Det hade varit intressant att även göra
observationer för att se hur det förebyggande arbetet fungerar i praktiken. Tyvärr fanns inte
tidsutrymmet för detta i min studie.
7.2 Sammanfattning av resultaten En gemensam uppfattning om mobbning är att det handlar om kränkande handlingar vilka
sker upprepade gånger under en längre tid. En annan uppfattning är att den individ som
känner sig utsatt avgör om det är mobbning eller ej. Den sistnämna uppfattningen hänger
enligt mig möjligtvis ihop med uppfattningen om att det är individuellt hur man ser på
mobbning. Det en person upplever som mobbning kan en annan uppleva som att det bara är
på skoj. Men i slutändan är det ändå den som känner sig utsatt, vars känslor av utsatthet är
äkta för den, oavsett om någon annan anser att det var på skoj.
Informanternas uppfattning om mobbningens uttrycksformer är att den kan vara både verbal,
fysisk och social i form av utfrysning. Resultaten visar att den som är annorlunda på något vis
riskerar att bli utsatt för mobbning. När det kommer till varför någon mobbar visar resultaten
ett bredare mönster. De tre vanligaste åsikterna är att det handlar om dåliga hemförhållanden,
låg status i klassen och dåligt självförtroende.
Idrottslärarnas kunskaper om mobbning visar sig till största delen komma från egna
erfarenheter och det finns en efterfrågan om mer kunskap. Det mönster jag ser i det
förebyggande arbetet mot mobbning är att lärarna prioriterar att ingripa då de hör eller ser
något som inte accepteras. Omklädningsrummen prioriteras till viss del men är problematiskt.
Tiden då man kunde bli vald sist verkar vara förbi, lärarna är överens om att eleverna själva
aldrig ska dela in lagen. Att informera om gällande regler innan och under en lektion samt
38
vilka konsekvenser visst uppförande får visar sig i denna studie vara tämligen vanligt.
Ytterligare resultat kan komma att presenteras i kommande diskussionsdel.
7.3 Våga ingripa Idrottslärarnas generella uppfattning är att det är viktigt att ingripa så fort de hör eller ser
något som kan uppfattas som mobbning. Olweus (2001:53) skriver om detta i sitt
åtgärdsprogram under åtgärder på skolnivå. En av åtgärderna handlar om rastvaktsystemet
och utemiljön. En god tillsyn av elevernas aktiviteter är viktig men för att det ska ge resultat
måste lärare vara inställda på att ingripa i alla situationer. Detta gäller även situationer där
endast misstanke föreligger. Jag anser att det går att likna idrott och hälsa-lektioner med
aktiviteter under en rast bortsett från att idrott och hälsa-lektioner naturligtvis sker under en
lärares ledning. Enligt mig liknar miljön varandra, då eleverna är mer ”fria” och inte sitter
stilla vid några bänkar. Även ljudnivån under en pågående fysisk aktivitet liknar till stor del
en rast. Att en ökad tillsyn av skolgårdar minskar förekomsten av mobbning är något som
framgår av studien Effectiveness of Programmes to Reduce School Bullying (Ttofi et al.
2008:72). Deras omfattande studie understryker även att de antimobbningsprogram som
inspirerats av Dan Olweus har störst verkan. I min studie framkom även svårigheter i att
avgöra vad som är ett acceptabelt beteende (se resultatdelen ”vad är mobbning”). Att avgöra
vad som är ett skämt eller inte kan vara svårt och anses handla om individens egna
uppfattningar och känslor. Det förekommer meningsskiljaktigheter mellan lärare och elev om
vad som är roligt och inte. Olweus (2001:53) skriver att det är viktigt att försäkringar om att
det hela bara är ”på skoj” inte ska accepteras utan vidare. Inledningsvis nämnde jag att
lärarnas generella uppfattning om att ingripa är viktigt. Dock undrar jag om man kan ingripa
för mycket. Olweus (2001:53) skriver att huvudregeln bör vara ”hellre ingripa för ofta än för
sällan”. Jag finner en motpol till detta i min studie, vilket framkommer i mitt resultat där en av
informanterna anser att för mycket tillsägelser leder till att eleverna negligerar dessa. Jag
frågar mig vad som är lämplig åtgärd då eleverna verkar enligt min yrkeserfarenhet ha en
tendens till att bli immuna mot tillsägelser. Genom att inte ingripa ger man ett ”tyst
godkännande” av beteendet vilket signalerar att det föreligger liten risk för negativa
konsekvenser (Olweus 2001:54). Att inte ingripa är därmed inte ett alternativ. Att sanktioner
förekommer har visat sig i resultatdelen. Enligt Olweus (2001:66) är det viktigt att skilja på
beteende och person genom att tydligt markera vilket beteende läraren reagerar på. Om detta
inte räcker bör sanktioner sättas in vilka bör vara väl genomtänka då de kan fungera på olika
39
sätt för olika elever. En sanktion bör vara förenat med visst obehag men givetvis inte vara
fientliga. Vad som är obehag för en elev kan för en annan elev innebära en trevlig avkoppling
(Olweus 2001:66). Kan detta vara anledningen till att en del elever blir immuna mot
tillsägelser? Är sanktionerna inte tillräckligt ”avskrämmande”? Olweus tar upp tänkbara
sanktioner som: allvarligt enskilt samtal med eleven, låta eleven tillbringa ett par timmar i en
annan klass och så vidare. Resultatet av min studie visar att idrottslärare är bra på att säga till
elever som beter sig illa mot sina kamrater. Det förekommer även enskilda samtal, samtal
med elevens föräldrar samt ett fall av övriga sanktioner. Kanske bör man vara uppmärksam på
att tillsägelser inte bli ett ”tjatande” utan att eleverna verkligen har något att förlora på att
kränka någon annan (Ibid.).
7.4 Omklädningsrummen Enligt skolinspektionens kvalitetsgranskning (rapport 2012:5) sker undervisningen i ämnet
idrott och hälsa i miljöer som utmanar det förebyggande mobbningsarbetet. Eleverna
exponeras på ett sätt som inte går att likna vid undervisning i andra ämnen. Det finns elever
som upplever sig utsatta i samband med dusch och ombyte. I flera fall lyckas inte skolorna att
skapa en trygg miljö för eleverna i omklädningsrummen (Skolinspektionen 2012:23). Min
studie kommer fram till att idrottslärarna prioriterar att närvara i omklädningsrummen. Dock
verkar pojkarnas omklädningsrum kräva mer närvaro av läraren än flickornas. Detta
legitimeras av att det är mer stök och bus hos pojkarna i jämförelse med flickornas
omklädningsrum som är mer lugnt. De manliga idrottslärarna har inte tillträde till flickornas
omklädningsrum, kvinnliga idrottslärare har däremot tillträde till pojkarnas omklädningsrum
åtminstone i de lägre åldrarna.
Enligt Coloroso utgör verbal mobbning 70 procent av samtliga uttrycksformer för mobbning.
Verbal mobbning är lika vanligt hos flickor som hos pojkar. Förmodligen av den anledning att
verbal mobbning kan uttryckas i viskningar och används oftast då någon vuxen inte är
närvarande. Coloroso menar även att verbal mobbning är inkörsporten till mer allvarlig
mobbning. Den fysiska mobbningen utgör en tredjedel och är mer vanlig hos pojkar än hos
flickor. Flickor är istället överrepresenterade i den sociala mobbningen (Coloroso 2004:38).
Coloroso menar även att den fysiska mobbningen är lättast att identifiera och de som brukar
denna löper störst risk att senare i livet hamn i kriminalitet (Ibid.). Ur detta synsätt är det
kanske lämpligt att prioritera pojkarna? Verbal mobbning kan också vara svår att identifiera
40
exempelvis om den uttrycks i viskningar och oftast då inte någon vuxen är närvarande.
Resultatet i denna studie visar att idrottslärare agerar och ingriper så fort de hör något
opassande. Men då krävs även en närvaro, vilket idrottslärarna i studien upplever som ett
problem då de oftast arbetar själva.
Den sociala mobbningen vilken oftast representeras av flickor är svårare att identifiera då den
är mer ”osynlig” och tar sig uttryck i grimaser, fnissande eller annat kroppsspråk (Coloroso
2004:41). Min studie visar allt från att flickorna alltid får klara sig själva till att läraren går
mellan båda omklädningsrummen. I en del fall finns ambitionen att alltid ha en lärare i varje
omklädningsrum. Enligt min uppfattning kan det med andra ord förekomma mobbning även i
flickornas omklädningsrum, speciellt i de fall de är ensamma.
Sammanfattningsvis, social mobbning är svår att identifiera och används oftast av flickor.
Verbal mobbning sker oftast då ingen vuxen är närvarande och är lika vanlig hos flickor som
hos pojkar. Verbal mobbning är också inkörsporten till mer allvarlig mobbning. Så jag frågar
mig, kan man lita på att det inte förekommer mobbning i flickornas omklädningsrum för att
det är tyst där?
Enligt skolinspektionens kvalitetsgranskning (rapport 2012:5) finns det skolor som vidtagit
praktiska åtgärder i omklädningsrummen som skapar en tryggare miljö. Exempel på detta är
duschdraperier och bestämda platser. Skolinspektionens generella bedömning blir att skolorna
behöver arbeta mer målinriktat för att förebygga mobbning under idrott och hälsa-lektionerna
(Skolinspektionen 2012:23). De praktiska åtgärder idrottslärarna i min studie vidtagit är
närvaro av vuxna, mer sällsynt är bestämda platser och duschdraperier men förekommer i ett
fall. Enligt min åsikt skulle ett utbyte av idéer genom samverkan mellan idrottslärare och
andra lärare leda till att effektiva metoder sprids. Jag återkommer till detta under rubriken mer
kunskap och metoder efterfrågas.
7.5 Inkludering Tre informanter har uppfattningen att inkludering främjas genom att lärarna ger positiv
feedback till eleverna. De menar att det är viktigt att alla elever gör så gott de kan utifrån sin
förmåga. Enligt skolinspektionens kvalitetsgranskning är lärare bra på att uppmuntra elever,
vilket skapar en trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö. Trots det är det inte alla
elever som tycker att idrott och hälsa- lektionerna är roliga. Idrottslärare är överlag sämre på
41
att individanpassa undervisningen i jämförelse med hur mycket de uppmuntrar eleverna
(Skolinspektionen 2012:16). Två informanter i min studie förespråkar att individanpassa
undervisningen och att arbeta med samarbetsövningar. Ytterligare metod är enligt resultatet i
min studie att göra om klassiska regler vid bollspel för att främja inkludering. Visst förefaller
sig min studies resultat att likna skolinspektionens resultat men jag vill påpeka att det är en
stor skillnad i omfattningen på studierna.
Ur ett teoretiskt perspektiv är beröm viktigt då det får eleverna att känna sig omtyckta, elever
som känner sig omtyckta har lättare att ta till sig kritik (Olweus 2001:62–65). Jag liknar
beröm med positiv feedback, en lärare som talar uppmuntrande kan få elever att våga vilket
leder till beröm från läraren. Men vad händer om det inte räcker att uppmuntra? Informant
fem berättade om tillfällen då det inte spelar någon roll hur mycket han än uppmuntrar, en del
elever vågar ändå inte utföra vissa moment i undervisningen. Detta för mig tillbaka till de två
informanterna som förespråkar en individanpassad undervisning och samarbetsövningar.
Olweus menar att inlärning genom samarbete leder till att eleverna blir mer positiva mot
varandra och får mindre fördomar. Samarbete är en bra metod för att förebygga mobbning
(a.a., s. 68–69). Att tala om för eleverna att alla gör så gott de kan är i all välmening och jag
anser naturligtvis att det är viktigt. Men vad hjälper det de elever som verkligen inte vågar
utföra vissa moment, trots all uppmuntran? Hade det hjälp att individanpassa undervisningen,
exempelvis med alternativa övningar som informant tre berättade om? Eller är det så att
uppmuntran kanske ännu mer synliggör elever som inte behärskar vissa moment, vilket jag
tänker kan leda till en utsatthet?
7.6 Läraren delar in lagen Enligt min studies resultat är idrottslärarnas uppfattning att läraren alltid bör ansvara för
indelningen av lag/grupper under idrott och hälsa-lektionerna. Ur ett teoretiskt perspektiv
stämmer detta överens med vad Olweus anser. Olweus skriver att det i regel är bäst att läraren
står för indelning av grupper med anledning av eventuella mobbningstendenser. Det är viktigt
att läraren är insatt i gruppens sociala relationer för att kunna ta fördel av denna kunskap vid
gruppsammansättningen. Vid osäkerhet kan läraren exempelvis ta hjälp av eleverna och be
dem skriva ner namnen på tre kamrater de gärna samarbetar med. Eleverna bör även ha viss
inflytande i gruppindelningarna (Olweus 2001:70). Informant två anser att man inte ständigt
kan skilja på två elever bara för att de är duktiga. Önskar de att samarbeta bör de få göra det
42
ibland också. Att läraren ska dela in lagen och dess betydelse kan inte bara kopplas till
informanternas egna erfarenheter, jag anser att det kan kopplas till de flesta individers
erfarenheter från skoltiden. Om man inte själv blev vald sist så vet man vilka eller vem som
alltid blev det. Det var inte bara det att hon eller han blev vald sist på idrottslektionen, hon
eller han blev oftast vald sist eller utesluten även i andra sammanhang. För vem vill umgås
med någon som ingen vill ha? Det gläder mig att den tiden tillhör det förflutna.
7.7 Samarbete mellan hem och skola Allt ansvar kan inte ligga på skolan då värderingar formas i tidig ålder och föräldrarna har ett
stort ansvar. Regeringen ändrade 2005 lärarutbildningens examensordning vilket har lett till
skarpare krav på att blivande lärare ska kunna förebygga och motverka diskriminering och
kränkande behandling i skolan (Barnombudsmannen 2006:24).
Enligt Olweus åtgärdsprogram är ett samarbete mellan hem och skola ett effektivt redskap i
det förebyggande arbetet mot mobbning (Olweus 2001:53–57). Enligt tidigare forskning är
Olweus åtgärdsprogram och dess komponenter det mest effektiva sättet att förebygga
mobbning (Brottsförebyggande rådet 2009:19). Forskning visar att ett gott samarbete med
föräldrar bidrar till stor del att förebygga mobbning (Ttofi et al. 2008:39). Uppfattningen om
att ha ett gott samarbete mellan hem och skola motverkar mobbning berättar två av
informanterna i denna studie om. Att resterande tre informanter inte tar upp detta kan bero på
andra saker än att de inte instämmer. Olweus skriver att det är viktigt att hem och skola följer
samma linje mot mobbning. Skola och hem bör reagera på samma sätt mot mobbning för att
uppnå önskade resultat (Olweus 2001:61). Jag funderar på om antalet elever kan försvåra
detta arbete för en idrottslärare jämfört med en klasslärare? Då man som idrottslärare har ett
större antal elever kanske det kan vara svårt att hålla en nära kontakt med samtliga elevers
hem. Om så fallet skulle vara, skulle det underlätta med ett samarbete med övriga kollegor
och gå via elevernas klasslärare vi eventuella problem? Lärarsamverkan är något jag kommer
behandla under kommande avsnitt.
7.8 Mer kunskap och metoder efterfrågas Mer kunskap och praktiska metoder efterfrågas av de informanter som medverkat i denna
studie. Till största del kommer kunskapen av egen erfarenhet och till mindre del från
utbildning. De informanter i studien som är yngst berättar att en del av kunskapen kommer
från utbildningen. Dock menar informant tre att kunskapen från utbildningen är knapphändig.
43
De informanter i studien som är äldst har inte erövrat kunskap inom ämnet genom
utbildningen. Detta stämmer överens med vad skolinspektionen kommit fram till i sin
granskning. Skolinspektionens resultat visar att kompetensutvecklingen för idrottslärare är
lågprioriterad. Förklaringen till detta är att andra ämnen prioriteras på bekostnad av idrott och
hälsa (Skolinspektionen 2012:21–22). Detta kanske kan bero på att det svenska samhället
började intressera sig för fenomenet mobbning först på 70-talet (Olweus 2001:1). Då är det
kanske inte så konstigt att de som är födda innan 1970 inte fått någon kunskap om mobbning
under sin utbildning. Resultatet visar att det finns behov av att satsa på kompetensutveckling
av idrottslärare. Samhället är i ständig rörelse och det är viktigt att alla är med på tåget.
Jag skrev under samarbete mellan hem och skola att jag skulle återkomma till lärarsamverkan.
Att ett samarbete mellan hem och skola är viktigt har tidigare påvisats. Men hur är det då med
ett samarbete lärarna sinsemellan? Informanterna i min studie berättar om att de har många
elever, oftast är ensamma och sällan har någon att bolla tanker eller idéer med.
Skolinspektionens rapport visar på liknande slutsats där 22 av 36 granskade skolor behöver
utveckla samverkan med andra lärare. I dessa skolor var det tydligt idrottslärare som saknar
arenor för samverkan med andra lärare (Skolinspektionen 2012:21). Enligt läroplanens
övergripande mål och riktlinjer ska;
Läraren uppmärksamma och i samråd med övrig personal vidta nödvändiga
åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och
kränkande behandling (Skolverket 2011:13).
I min studie visar det sig i resultatet att två informanter engagerar sig i skolans
antimobbningsgrupper och får därigenom utbyta erfarenheter med andra lärare. Trots det
efterfrågar en av dessa två mer kunskap genom att träffa andra i samma situation.
7.9 Slutsatser Lärare i idrott och hälsa arbetar förebyggande mot mobbning framför allt genom att; ingripa
vid misstanke om utsatthet, vanligt förekommande är att samarbeta med föräldrar, ett fåtal är
engagerade i antimobbningsgrupper, bestämda platser i idrottssalen samt i omklädningsrum
förekommer i ett par fall likaså samarbetsövningar samt individanpassad undervisning.
Sällsynt är duschdraperier i duscharna men förekommer i ett fall. Dessa förebyggande
åtgärder går att koppla till Olweus program. Antalet åtgärder och metoder mot mobbning
44
skiljer sig mellan idrottslärarna. Då det finns en stor efterfrågan på vidareutbildning och
samarbete med andra idrottslärare drar jag slutsatsen att mer kunskap efterfrågas.
8. Vidare forskning Denna studie har väckt ett intresse för att utifrån ett elevperspektiv undersöka önskvärda
åtgärder mot mobbning. Att elever känner sig utsatta under idrott och hälsa vet vi redan
genom tidigare studier. Jag skulle tycka att det vore intressant att höra elevernas önskemål om
åtgärder i exempelvis omklädningsrummen men även i idrottshallen. Genom exempelvis en
enkätundersökning på skolor kan man ta reda på vad eleverna själva upplever skulle öka
tryggheten.
45
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
I författares ägo: Transkriberingar
Intervju, 2014-03-31 med idrottslärare 1
Intervju, 2014-04-01 med idrottslärare 2
Intervju, 2014-04-07 med idrottslärare 3
Intervju, 2014-04-08 med idrottslärare 4
Intervju, 2014-04-08 med idrottslärare 5
Referenslista
Annerstedt, Claes (2003). Idrottsundervisning, ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg:
Multicare Förlag.
Barnens Rätt I Samhället, BRIS (u.å) Mobbning, vad är mobbning?
www.bris.se/upload/Articles/Faktablad_mobbning.pdf [2014-04-05]
Barnombudsmannen, BO (2006). Vill man gå på toa ligger man illa till, om arbetsmiljön i
skolan [2014-05-05].
http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/villmangapatoa_2006.pdf
Brottsförebyggande rådet, Brå (2009). Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger
forskningen? Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan. Malmö: Liber.
Coloroso, Barbara (2004). Mobbningens tre ansikten – så bryter vi våldets onda cirkel. Falun:
ScandBook.
Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: Fysisk aktivitet som livsstil och social
markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Erdis, Mare (2011). Juridik för pedagoger. Femte upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, B., Lindberg, O., Flygare, E. & Daneback, K: (2002) Skolan en arena för
mobbning. En forskningsöversikt och diskussion kring mobbning i skolan (s 1-145). Liber:
Stockholm.
Kvale, Steiner och Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lindroth, Jan (2011). Idrott under 5000 år. Stockholm: SISU idrottsböcker.
46
Maltén, Arne (1995). Lärarkompetens. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin, NE (2014) Mobbning. http://www.ne.se/lang/mobbning [2014-04-04].
Nationalencyklopedin, NE (2014b) Hjalmar Ling. http://www.ne.se/hjalmar-ling [2014-04-
16].
Olweus, Dan (1973). Hackkycklingar och översittare. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Olweus, Dan (1993). Victimization by peers: Antecedents and long-term outcomes. In
K.H.Rubin & J.B. Asendorf (Eds.), Social withdrawal, inhibition, and shyness in Childhood
(pp.315–342). Hillsdale, N.J.
Olweus, Dan (2001). Mobbning i skolan, vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2012). Idrott och hälsa i grundskolan, med lärandet i rörelse.
Kvalitetsgranskning. Rapport 2012:5 [2014-04-15].
www.skolinspektionen.se/dokuments/Kvalitetsgranskning/idrottgr/kvalgr-idr-slutrapport.pdf
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Fritzes.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Första
upplagan. Stockholm: Liber
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Ttofi, Maria M. Farrington, David P. Baldry, Anna C (2008). Effectiveness of programmes to
reduce school bullying [2014-05-08]. http://www.bra.se/bra/bra-in-
english/home/publications/archive/publications/2008-10-23-effectiveness-of-programmes-to-
reduce-school-bullying.html
47
KÄLL-OCH LITTERATURSÖKNING
Frågeställningar:
1. Hur arbetar idrottslärare för att inkludera alla elever och förebygga mobbning?
2. Vilken kompetens anser idrottslärare att de har för att kunna förebygga mobbning?
3. Vad anser idrottslärare vara mobbning och vilka vanliga tecken på, och orsaker till,
mobbning har de erfarenhet av?
Ämnesord Synonymer
Mobbning, skola, förebyggande arbete, idrott
och hälsa.
Jag har valt att använda mig av dessa sökord då jag anser att de belyser det jag vill
undersöka. Jag började söka i databaser som ERIC, unisearch samt google scholar vilka jag
fann artiklar om mobbning dock inte i relation till idrott och hälsa.
Databas Söksträng Antal träffar Antal relevanta
träffar
Skolinspektionen
Barnombudsmannen
Idrott hälsa
mobbning
Mobbning
28
1
1
1
48
Bilaga 1
Intervjuguide
Syftet är att undersöka hur idrottslärare arbetar förebyggande mot mobbning under idrotts och
hälsa-lektionerna.
Informera om de etiska principerna.
Frågor
Inledningsfrågor;
1. Vad heter du och hur gammal är du?
2. Hur länge har du arbetat som idrottslärare?
3. Vilka årskurser undervisar du i?
4. Vad har du för utbildning?
Huvudfrågor;
1. Vad är mobbning för dig?
2. Varifrån har du fått din kunskap om mobbning?
3. Hur arbetar du förebyggande mot mobbning i ämnet idrott och hälsa?
4. Hur inkluderar du alla elever?
5. Vilka är dem vanligaste orsakerna till att elever blir mobbade enligt din erfarenhet?
6. Vilka är dem vanligaste orsakerna till att elever blir mobbare enligt din erfarenhet?
7. Vilka är dem vanligaste tecknen på att mobbning förekommer enligt dina åsikter?
8. Om du fick välja innehåll på en fortbildningsdag som handlar om förebyggande av
mobbning vad skulle det vara? Ge några exempel.
Avslutningsfrågor;
1. Har du något mer du vill berätta som berör det vi samtalat om?
Till slut, STORT TACK för din medverkan!
Med vänliga hälsningar Malin Jakobsson, student vid Linköpings universitet.
49
Bilaga 2
Linköping mars 2014
Hej!
Mitt namn är Malin Jakobsson, jag läser sista terminen på lärarprogrammet, Linköpings
universitet.
Jag har påbörjat arbetet med den examinerande C-uppsats som krävs för att ta examen. Jag
har valt att skriva ett produktionsarbete inom området idrott och hälsa. Syftet med arbetet är
att undersöka hur idrottslärare arbetar för att förebygga mobbning under idrott och hälsa-
lektionerna. Undersökningen kommer att göras genom intervjuer.
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer ligger till grund för intervju kring syftet. Vilket
innebär att deltagandet är frivilligt och Ni kan när som helst avbryta intervjun och därmed ert
deltagande. Deltagandet kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart
användas i denna studie.
Intervjun beräknas ta ca 30-40 min och kommer att utföras under överenskommen tid och
plats.
Om ni har möjlighet att medverka i denna studie svara på detta mail så bokar vi en tid för
intervju.
Har ni några frågor eller funderingar vänligen kontakta mig på XXXX – XX XX XX.
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning
Malin Jakobsson