att skriva uppsats -...
TRANSCRIPT
Kärrtorps gymnasium
Naturvetenskapsprogram
met
Inriktning:
Naturvetenskap och
samhälle
Joar Larsson
GMOEn studie om tekniken, organismerna
dess praktik och problematik
Gymnasiearbete
2014-03-12
Tomas Ekman
2
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning...........................................................2
1 Inledning..........................................................................4
1.1 Syfte och frågeställningar.............................................4
1.2 Metod............................................................................4
1.2 Material och källkritik..................................................5
2 Resultat............................................................................6
2.1 Historisk genmodifiering..............................................6
2.2 Genmodifieringsprocessen...........................................6
2.3 Säkerhet........................................................................6
2.4 Biologiska effekter och faktorer...................................8
2.4.1 Agrikulturell påverkan..............................................8
2.4.1.1 Avkastning och skörd.............................................9
2.4.1.2 Monokulturer........................................................10
2.4.3 Individuella hälsoeffekter........................................11
2.4.4 Epidemiologisk och medicin
geografisk situation samt praktik.....................................11
2.5 Ekologisk odling.........................................................12
2.6 Europeisk uppfattning................................................12
2.7 Samexistens................................................................13
2.8 Hållbar utveckling......................................................13
3 Analys............................................................................14
3.1 Praktiska kvalitéer......................................................14
3.2 Risker..........................................................................15
3.3 Hållbar utveckling......................................................16
4 Sammanfattning.............................................................19
5 Referenslista..................................................................20
3
1 Inledning
Ända sedan sena 1800-talet har
människan tagit flera framsteg inom
genetiken med uppföljande upptäckter
om de genetiska aspekterna om livet
fram in på 1900-talet som möjliggjorde
på 1970-1980-talet innovationerna till
fundamenten för dagens genteknik.
Dessa framsteg har erbjudits att vara
lösningarna samt förbättringar angående
flertal situationer i världen genom att
modifiera organismer genetiskt till s.k.
GMO (genmodifierade organismer) –
från näringsbrist, svält, epidemier till
simpel ökad avkastning av exempelvis
grödor.
Samtidigt har tiden visat att tekniken inte
är perfekt genom uppkomsten av
problematiska aspekter angående miljön
och samhället.
Detta har lett från debatterade
diskussioner mellan intressegrupper till
dagssituationen där två antagonistiska
samt symboliska perspektiv kolliderar
mellan den skeptiska samt restriktiva EU
och motstående länder med komparativt
högre tolerans för applicering av GMO
som förekommer exempelvis i; USA,
Kina och Argentina.
4
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats ämnar undersöka den aktuella GMO-debatten från ett akademiskt perspektiv genom att översiktligt granska ämnet samt besvara följande frågeställningar:
Vilken praktisk nytta medförs från GMO?
Vilka risker och konsekvenser kan GMO medföra?
Hur förhåller GMO sig till en hållbar utveckling?
1.2 Metod
Denna studie utgörs primärt av en kombination av digitala och tryckta litterära källor. Detta motiveras då de tryckta källorna erbjuder akademisk information som möjliggör en begriplig och redogörbar syn över ämnet medan de digitala källorna tillgodosåg behovet av subjektiva värderingar från intressegrupper som krävdes för nyanseringen och sammanställning av perspektiven i debatten samt oberoende statistiska primär-och sekundärkällor från universitet och organisationer vars källor annars ej skulle vara nåbar.
Bristerna denna metod medför är att studien grundar sig på andra verk snarare än att finna egna primärkällor som skulle vara uppnåbar genom egna mätningar, enkäter, prognoser, m.m. Detta kan till viss grad förbises då denna uppsats är på gymnasial nivå snarare än universitetsnivå samt faktumet att ämnet och frågeställningarnas omständigheter krävde källor utöver mätning som kan uppnås vid förenämnda omständigheter.
5
1.2 Material och källkritik
Denna studie använde litterära och digitala källor som kan delas upp i fyra grupper;
1. Statistiska primärkällor.2. Akademiska studier.3. Informerande icke-akademiska
sekundärkällor.4. Partiska icke-akademiska
sekundärkällor.
Motivering för brukningen av materialet är då grupperna komplimenterar och stödjer varandra för att ge perspektiv som överlappar och täcker informationsmängder som källorna självständigt ej informerar om. Nackdelarna med dessa är att statistiken kräver kontext för förståelse av informationen, de akademiska studierna vilar på flertalet källor och är nischade inom specifika ämnen, och slutligen de icke-akademiska sekundärkällorna varav kvarstår samma problem från föregående sekundärkälla-gruppen samtidigt som några är partiskt vinklade inom ämnet.
Aktualiteten varierar mellan källorna, dock består majoriteten inom ett intervall i 2000-talet. Statistiken som brukades hämtades från källor som var i relation till aktuell tid relevant för att få ett översiktsperspektiv som är relaterbar. De äldre källorna utnyttjades främst för jämförelser, spekulation och basal upplysning inom ämnet vilket kan sympatiseras med då ämnet i fråga är relativt nytt då dess grund kommer från 1970-1980-talet.
Vissa källor var subjektiva och möjligen propagerande för en möjlig agenda, dock krävs hänsyn till att detta inte påverkar strävandet för objektivitet och professionalism som denna studie vilar på i och med att förenämnda källor
6
endast brukades för eventuell kritik samt spekulation som krävs för nyansering.
Något noterbart är att samtliga ämnen oavsett ursprung förhöll sig till en saklig standard gällande ordspråk och motivation av eventuella påstående.
7
2 Resultat
2.1 Historisk genmodifiering
Den traditionella förädlingen av
organismer som människor nyttjat sedan
domesticering och jordbruk utgick
främst från utseende och observerbara
fenotyper vilka människor avlade man
andra individer med attraktiva
egenskaper, denna process krävde
naturligt uppkomna mutationer eller
tränade egenskaper (som muskulatur)
och tog generationer innan egenskaperna
utvecklades helt, exempel är viltkål som
genom tid utvecklats till blomkål, vitkål
och raps sedan förhistorisk tid till de
senaste 70 åren där genom artificiell
insemination som ger kontrollerad
förädling givit trefaldigad avkastning på
mjölkkon och fördubblat
slaktkycklingars genomsnittsvikt1.
2.2 Genmodifieringsprocessen
Processen som brukas främst inom
genmodifiering idag börjar genom
isolering av utvald gen som sedan
överförs till plasmider, i fallet om
genmodifierade plantor användes primärt
plasmider från bakterien ”Agrobacterium
tumefaciens” som den önskade
organismens celler beblandas med där 1 Brändén, Henrik, Genteknik som tar skruv, 2011, s.22-27
8
cellerna extraherar T-DNA från
plasmiden varav implementerar
bakterien den önskade genen in i
organismens kromosomer vilket
resulterar i konsekvent fortplantning av
transgena(genmodifierade) celler genom
meios och mitos2.
En alternativ metod är s.k. gen-kanoner
där plantor beskjuts av mikroskopiska
volfram/guldkulor med önskvärda
påfästna gener in i växtcellen3.
2.3 Säkerhet
I Sverige tillämpas kontrollerande
principer och metoder för att undvika att
GMO från laboratorier bryts ut i naturen
omedvetet.
Tillstånd från Arbetsmiljöverket krävs
för att få föra in gener i bakterier eller
andra celler inom laboratorium-och
fabrikslokal4.
För att minimera riskerna att släppa ut
potentiellt miljöhotande bakterier i
naturen består samtliga genmodifierade
bakterier av svaga stammar samtidigt
som bakterierna är beroende av
2 African Biosafety Network of Expertise, 2014-03-02,
http://www.nepadbiosafety.net/subjects/biotechnology/proces
s-of-developing-genetically-modified-gm-crops3 Brändén, Henrik , 2004, Genteknik, kloning och stamceller
s.32
4 Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, 2004, s.23
9
laboratoriets omgivning för överlevnad
genom specialdesignade habitat och
värmeskåp vilket innebär att samtliga
genmodifierade bakterier har väldigt låg
sannolikhet att överleva utanför
laboratoriet5.
För att kunna släppa ut genmodifierade
organismer i miljön krävs godkännande
av Kemikalie Inspektionen vilket i sin
tur kräver en förgranskning om
potentiella risker6,7.
5 Ibid, s.18
6 Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, 2004, s. 27
7 Kemikalie Inspektionen,
http://www.kemi.se/Innehall/Bekampningsmedel/Genmodifie
rade-organismer-GMO/, 2014-02-09
10
Inom USA regleras och kontrolleras
GMO-grödor av tre grupper;
1. Environmental Protection
Agency – reglerar biopesticider
såsom Bt-toxiner där kravet att
toxinet är säker för miljön eller
GMO som innehåller gener från
Bt8.
2. Food and Drug Administration –
ansvarar för säkerhetsregleringen
för säker konsumtion av GM-
grödor för djur och människor.
Amerikansk lag har lett till att
utvecklare av GM-grödor får
konsultera med Food and Drug
Administration angående GM-
grödan för granskning av bland
annat toxiner eller eventuella
problem grödan kan medföra,
denna prcoess är dock frivillig9.
8 Federation of American Scientists, 2014-03-01,
http://www.fas.org/biosecurity/education/dualuse-
agriculture/2.-agricultural-biotechnology/us-regulation-of-
genetically-engineered-crops.html
9 Ibid
11
3. U.S. Department of Agriculture –
Reglerar organismer som kan
orsaka sjukdomar eller skador till
plantor, varav räknas GM-grödor
som fått sina gener från
transaktion genom
Agrobacterium tumefaciens eller
ifall de har gener från ogräs,
exempelvis terminator-gener10.
2.4 Biologiska effekter och faktorer
2.4.1 Agrikulturell påverkan
Bakterien Bacillus thuringensis (härmed
förkortas ”Bt”) är kapabel av att
producera kristaller genom protein i
olika former och variationer som är
harmlösa för människor dock dödlig för
specifika insekter beroende på specifik
variation11, denna bakterie har nyttjats
sedan 1950-talet som biologisk
bekämpningsmedel – och även idag av
ekologiska jordbruksodlare – genom att
odla bakterierna i kulturer inom tankar
som sedan sprids över grödorna. Genom
genmodifieringsprocessen har s.k. Bt-
grödor utvecklats med kapaciteten att
10 Federation of American Scientists, 2014-03-01,
http://www.fas.org/biosecurity/education/dualuse-
agriculture/2.-agricultural-biotechnology/usda-regulation-of-
pharma-crops.html
11 Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, 2004, s.34-
35
12
producera eget bekämpningsmedel mot
inkräktande insekter vilket har resulterat
i vissa fall om Bt-bomull med en
minskning av kemiska
bekämpningsmedel upp till 80 %12.
I en rapport från 2011 hänvisar statistik
att herbicidtoleranta sojabönor i USA,
Argentina och Brasilien – vilka stod vid
den tidpunkten för 87 % för all export av
sojabönor – tagit en större inflytande roll
inom sojaböna-produktion då den totala
odlingsytan bestod i USA av 94 %,
Argentina 100 % och Brasilien med 83
% av herbicidtoleranta genmodifierade
sojabönor13.
Under perioden 1996-2011 i USA har
GMO-framsteg lett till ökning av
herbicidresistenta grödor samt en
korrelerande ökning av brukandet av
herbicider med 239 miljoner kilogram,
dock har tillväxten av grödor med anlag
från Bacillus thuringiensis lett till en
minskning av insekticider med 56
miljoner kilogram, totalt skedde en
brukningsökning på 7 % (183 miljoner
kg) av pesticider14.
12 Forskingsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande, Formas, Genklippet? Maten, miljön och
den nya biologin, 2003, s.43-44
13 SoyStats, 2014-02-29,
http://soystats.com/archives/2012/page_36.htm
13
2.4.1.1 Avkastning och skörd
Under en tjugoårs period visade ett
experiment om genmodifierad majs
avkastningskapacitet fluktuerade både
över och under genomsnittsavkastningen
hos icke-modifierad majs beroende på
externa faktorer som förekommer inom
odling men visade parallellt att
genmodifierad majs hade komparativt
bättre avkastning vid uppkomster av
eventuella risker15.
Under en femårs studie i Indien
jämfördes bomullsproduktion före och
efter anpassning med Bt-modifikation av
bomull, konsekvent skedde en
avkastningsökning på 18 % och en
minskning av insekticidspridning på 55
% varav påverkades låginkomst bönder
mest positivt, dock ökade predation från
skadedjur som Bt-bomull var ej
programmerade för16.
Under en tvåårig undersökning mellan
2005-2007 i västra Kanada rapporterade
en undersökning att jordbrukare som
14 Environmental Sciences Europe, 2014-02-07,
http://www.enveurope.com/content/24/1/24 , 15 Shi, Guanming, Chavas, Jean-paul, Lauer, Joseph, 2014-
03-01,
http://www.nature.com/nbt/journal/v31/n2/extref/nbt.2496-
S1.pdf
16 Stone, Glenn Davis, 2014-02-10,
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305750X
10001737
14
använde sig av genmodifierat raps fick
fördelar för producenter värda mellan
0,96 och 1,076 miljarder (amerikanska)
dollar vilket beror på förbättrad
ogräskontroll och minskade kostnader17.
Det finns genmodifiering som förhindrar
protein i vissa plantor att bryta ned
cellväggarna vid mognad vilket
konserverar produkten längre18.
2.4.1.2 Monokulturer
Monokulturer är inom agrikultur ett
begrepp för homogena lantbruksområden
dominerade av endast en art; detta
tenderar att vara en biologisk risk då
monokulturer är mer sårbara habitat på
grund att främmande fientliga arter
såsom sjukdomar, skadedjur eller övriga
parasiter som kan etablera sin närvaro
lättare då anpassning av en icke-
föränderlig miljö är lättare komparativt
med en heterogen och kan eventuellt
eliminera den dominerande artens
population samtidigt som jordnära
mineraler och näringsämnen successivt
tynar bort; detta leder generellt till en
ökning av pesticider och gödselmedel19.
2.4.2 Genflöde17 David Castle, 2014-03-02,
http://www.agbioforum.org/v14n1/v14n1a01-smyth.htm 18 Brändén, Henrik, 2004, Genteknik, kloning och stamceller,
s.3119 Green Health Report, 2014-03-01,
http://greenhealthreport.com/2010/07/the-dangers-of-
monocultures/
15
Genflöde är en process där gener
överförs med tid mellan individuella
organismer; processen sker främst
genom korspollinering då plantor sprider
sina genetiska uppsättningar via pollen
till andra plantor som producerar
individer med nytt dna. Processens
sannolikhet beror delvis hur nära arterna
är besläktade varav tenderar genetiskt
liknande att lyckas mer komparativt till
mindre liknande – dock kan två olika
arter fortplantas i vilket fall s.k. hybrider
uppstår – denna process exkluderar ej
GMO vilket resulterar i risken för anlag
från GMO kan spridas till andra
habitat20.
En variant av genflöde är s.k. genetisk
kontaminering vilket är vad som händer
när gener från GMO sprider sig till icke-
GMO och förändrar de genetiska
uppsättningarna, detta kan ske på olika
sätt, ett exempel var då ris-förvaring
kontaminerades med resultatet av
restriktioner av amerikanskt ris-
exporterande från europeiskt håll21. Detta
fenomen är något som även kan bli
problematiskt för ekologiska jordbrukare
20 Dr J. Glover, 2014-02-29,
http://data.daff.gov.au/brs/brsShop/data/12860_gene_flow_re
port.pdf21 Huff, Ethan A., 2014-03-01,
http://www.globalresearch.ca/gmo-contamination-
genetically-modified-rice-trials-in-u-s-contaminate-worlds-
rice-supply/5341589
16
då kontaminerade arter måste
klassificeras som GMO vilket tvingar
ovannämnda bönder att tvingas anpassas
till andra marknadslagar och dynamiker,
vilket var något som hände 2006 i
England22.
2.4.3 Individuella hälsoeffekter
GMO har hittills aldrig påverkat en
människa negativt vid konsumtion23, det
finns flertalet akademiska uppsatser som
bekräftar detta24.
Det gyllene riset är en GMO som
innehåller 6 gener för att produktion,
förvaring och underlättning av vitaminer
och näringsämnen för kroppen,
exempelvis järn och beta-karoten som
kan användas av kroppen för produktion
av A-vitamin, ytterligare hybridiseras
denna GMO med andra rissorter för att
undvika patentkostnader25.
Det är teoretiskt möjligt att
genmodifiera mat för ökat innehåll av
näringsämnen och protein vilket har
spekulerats till att minska
22 Montague, 2006
23 World Health Organisation, 2014-02-27,
http://www.who.int/foodsafety/publications/biotech/20questi
ons/en/24 Gmopundit.blogspot, 2014-03-03,
http://gmopundit.blogspot.se/2007/06/150-published-safety-
assessments-on-gm.html#!/2007/06/150-published-safety-
assessments-on-gm.html25 Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, 2004, s.28
17
köttkonsumtion och risk för hjärt-och
kärlsjukdomar26
2.4.4 Epidemiologisk och medicin
geografisk situation samt praktik
2011 lyckades The Roslin Institute –
University of Edinburgh genmodifiera
kycklingar för att förhindra smittbärare
av fågelinfluensan från att infektera
andra i populationen utan att ha någon
direkt negativ sidoeffekt på de genetiskt
modifierade kycklingarna eller på
konsumenterna av kycklingarna,
samtidigt är genen kapabel att nyttjas på
andra djur, dock förespråkade
forskningsgruppen om uppmuntran till
förbättrade levnadsvillkor/tillstånd för
djuren i första hand för att undvika
epidemier27.
Ett koncept som utvecklats från GMO är
s.k. ätbara vaccin där antigena protein
odlas i organismer som sedan
konsumeras av människor som genom
matspjälkningsprocessen utsöndrar
antigenerna och ger högre immunitet
mot sjukdomar komparativt med
traditionella metoder28 utan risk för
infektionsrelaterade eller psykologiska 26 Ibid, s.29-30
27 The Roslin Institute (University of Edinburgh), 2014-02-
09, http://www.roslin.ed.ac.uk/public-interest/gm-chickens/ 28 PharmaTutor, 2014-03-01,
http://www.pharmatutor.org/articles/edible-vaccine-a-great-
boon-in-medicinal-science
18
problem som sprutor medför samtidigt
som konceptet är möjlig på en
massproduktions-nivå och ekonomiskt
applicerbar i utvecklingsländer29,
dessutom har konceptet möjliggjort
potentiella framsteg för preventivt skydd
mot autoimmuna sjukdomar och för
applicering inom cancerterapi30.
Enligt en rapport från
världshälsoorganisationen uppskattas att
250 miljoner förskolebarn – främst i
Sydostasien och Afrika – lider av A-
vitaminbrist varav beräknas mellan
250 000 till 500 000 bli blinda per år
med 50 % mortalitetsrisk31.
2.5 Ekologisk odling
Det framstående alternativet till GMO är
ekologisk odling vilket innebär att endast
naturligt förekommande medel brukas
inom agrikultur med organiska material
istället för artificiella medel såsom
kvävebaserade gödsel32. Fördelarna som
uppkommer genom ekologisk odling är
29 Federation of American Scientists, 2014-03-01
http://www.fas.org/biosecurity/education/dualuse-
agriculture/2.-agricultural-biotechnology/making-edible-
vaccines-in-plants.html30 V G Ramachandran, 2014-03-01,
http://www.researchgate.net/publication/6255450_Edible_va
ccines_current_status_and_future 31 World Health Organisation, 2014-03-02
http://www.who.int/nutrition/topics/vad/en/32 Jordbruksverket, 2014-03-02,
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/ekologi
skodling.4.373db8e013d4008b3a18000179.html
19
avsaknaden på kemiska
bekämpningsmedel eller konstgödsel
som leder till förbättrade ekologiska
omständigheter i jordbruksmiljön istället
för exempelvis erosion samtidigt som det
heterogena landskapet gynnar närmiljö
genom förminskad energibrukning och
förbättrade ekologiska förhållanden33.
Nackdelarna som härleds från ekologisk
odling är främst den komparativt
försämrade produktiviteten i jämförelse
med icke-ekologisk odling som verkar
på en större industriell skala i snabbare
produktionshastighet samtidigt som
specifik utbildning och erfarenhet om
ekologisk odling inte är förutsättningar
för framgång34.
2.6 Europeisk uppfattning
Enligt en rapport från EU-kommissionen
2010 rapporterades att 66 % av den
europeiska befolkningen (representerat
via stickprovsundersökningar) uttryckte
sig oroade angående risker direkt
associerat med GMO, medan endast 48
% uttryckte samma sak från Sverige.
Komparativt oroar européer mer för
kemiska produkter, matförgiftning,
dietrelaterade sjukdomar och fetma än
GMO. Vissa undvek att ta ett
33 Krav, 2014-03-02, http://www.krav.se/vilka-ar-
miljofordelarna-med-ekologisk-odling 34 International Efficient Agriculture Solutions and Standards
Association, 2014-03-02, http://ieassa.org/en/organic-
farming-pros-and-cons/
20
ställningstagande i avsaknad av
information.35
2.7 Samexistens
Samexistens är ett begrepp som syftar på
segregering mellan GMO-grödor och
icke-GMO-grödor inom EU vars system
uppehålls genom reglering av frön,
buffertzoner och isolation. Systemets
reglering varierar mellan jordbrukare
och länder vilket kan innebära
problematik om jordbruk nära gränser
inom EU36.
2.8 Hållbar utveckling
Enligt FN innefattar hållbar utveckling
tre dimensioner; ekonomisk hållbarhet,
social hållbarhet samt ekologisk
hållbarhet med definitionen ”En hållbar
utveckling är en utveckling som
tillfredsställer dagens behov utan att
äventyra kommande generationers
möjligheter att tillfredsställa sina
behov".37
35 EU-Kommissionen, 2014-02-07,
http://www.efsa.europa.eu/en/factsheet/docs/reporten.pdf 36 Marta Czarnak-Kłos, Emilio Rodriguez-Cerezo, 2014-03-
02, http://ecob.jrc.ec.europa.eu/documents/Maize.pdf 37 Förenta Nationerna, 2014-03-03
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-och-
fattigdomsbekampning/hallbar-utveckling-/
21
3 Analys
3.1 Praktiska kvalitéer
I detta kapitel diskuterar jag den
praktiska nyttan GMO har, samt möjliga
applikationer.
GMO har flertalet fördelar som lett till
opinioner som förespråkar att dess
användning överväger nackdelarna och
är kapabel att lösa flertalet problem; det
först förekommande tenderar att vara
direktrelaterade till agrikultur i vilket
GMO kan vara en lösning inom vissa
områden men detta varierar starkt
beroende på de faktorer som är i
beräkning såsom skadedjur, ogräs eller
fysikaliska förhållanden som är
problematiska för ekologisk odling.
Studier hänvisar till att GMO tenderar att
ge större avkastning vid uppkomsten av
sagda faktorer vilket inte rättfärdigar ett
skifte från traditionellt jordbruk till
bioteknologiskt jordbruk, däremot gives
möjligheten till utnyttjning av GMO
inom specifika regioner där GMO kan
brukas för primärproduktion som annars
ej skulle vara möjlig, detta skulle på sikt
under säkra omständigheter leda till
utvecklade socioekonomiska förhållande
i sagda regioner och leda till teoretiskt
ökad tillväxt och sysselsättning.
22
Utöver agrikultur finns ett värde i GMO
för forskning som kan ge direkt konkreta
resultat; såsom förbättrad
epidemiologisk kontroll vid utbrott av
epidemier – vilket kan variera från
fetma, hjärt-och kärlsjukdomar till
infektioner – som ger större flexibilitet
och variation för problemlösning från ett
medicinskt geografiskt perspektiv vilket
även innefattar vaccinering ifall
massproduktion av ätbara vaccin lyckas
(vilket prognoser och spekulationer har
varit positiva för); detta innebär att
förbättrade villkor skulle kunna ges till
världen generellt då problem som är
direkt associerade med sprutbaserad
vaccinering skulle kunna elimineras,
men detta skulle innebära främst en
fördel för mindre ekonomiskt utvecklade
länder då denna metod är relativt billig
och simpel i förhållande till produktion
och i vissa fall blir mindre logistiskt
problematiskt.
Bortsett från spekulation finns konkreta
möjligheter att lösa världshälsoproblem
idag genom det ”gyllene riset” som är en
hållbar lösning för att eliminera
näringsbristsituationen i Afrika,
Sydostasien eller bara generellt som
vitaminsupplement på marknaden vilket
möjligen skulle leda till förbättrad hälsa i
23
välutvecklade länder då mat-konsumtion
påverkas positivt, men främst i de länder
med invånare som lider av akut brist på
sagda näringsämnen; detta skulle leda till
förbättrade förhållanden i de påverkade
länderna som skulle resultera i en
kedjesekvens med tillväxt i länderna då
demografiska aspekter utvecklas i
kausalitet med de ekonomiska då
potentiell arbetskraft ej dör, mindre
andel av BNP i procent ej behövs brukas
för att bemöta hälsokrisen och kan
brukas istället på andra element i
samhället såsom infrastruktur och
utbildning vilket i sin tur leder till en
positiv spiral för respektive samhälle.
Från ett ekonomiskt perspektiv är
GMO:s innebörd tvetydlig; svårighet
finns inom kvantifieringen av dess
betydelse som kraft på världsmarknaden,
i flertalet anekdotiska fall har positiva
utkomster uppvisats med godtagbar data,
dock utgörs resultatet ej främst på
GMO:s avkastning utan på dess förmåga
att bemöta specifika predatorer och
parasiter vilket i sig innebär att fördelen
med GMO handlar om negation av vad
ekologisk odling inte kan bemöta
jämförelsevis effektivt vilket förklarar
situationerna GMO har givit vinst. Som
kontrast krävs hänsyn till GMO är en
relativt ny teknik med enorm potential
24
analogt med den traditionella
förädlingen av boskapsdjur och växter
som kulminerade resultaten från
artificiell insemination angående
avkastning, alternativt finns
spekulationer kring modifiering av
växters effektivitet av resursbrukande
såsom vatten eller näringssalter, Detta
skulle innebära teoretisk upplåsning av
vissa regioner för jordbruksambitioner
vilket hänvisas inom den första
analysparagrafen, alternativt mindre
belastning av miljön.
3.2 Risker
I detta kapitel diskuteras risker och
konsekvenser som härstammar från
användningen av GMO.
Problemen kultivering av GMO medför
kan innebära dramatisk destruktivitet för
ekologin då genflöde kan leda till
spridning av gener och inkräktning på
främmande habitat med konsekvenser
som kan variera från småskalig verkan
till i värsta fall teoretisk regional
ekologisk kollaps ifall trofinkedjor
rubbas. Spridning av icke-inhemska
gener är sannolik med tanke på den
omfattande handeln av agrikulturella
varor med genmodifiering; exempelvis
sojabönor, vilka kan kontaminera
25
främmande miljöer beroende på logistisk
infrastruktur så vida åtgärder ej tas
såsom hypotetisk sterilisering, förstärkta
fysikaliska barriärer, striktare granskning
alternativt restriktioner; dock kan
restriktioner leda till ekonomiska
problem såsom privata aktörer
missgynnas medan regioner isoleras.
Ifall en ekologisk kollaps möjligen
skulle ske varav GMO är inblandad kan
det innebära ett paradigmskifte för ökad
stigmatisering av bioteknologi vilket kan
resultera med restriktioner för –
alternativt stagnering av – regioners
vetenskapliga utveckling inom
förenämnda ämne vilket i sin tur
påverkar innovation och långsiktigt
kultur.
Spridning kräver större uppsyn från ett
juridiskt perspektiv då uppsikten och
kontroll av GM-grödor brister i GMO-
toleranta länder såsom USA där kontroll
sker frivilligt, i vilket fall en restriktiv
policy EU verkar för skapar ej
konstruktivitet då oönskade resultat
möjligen redan sker i övriga regioner i
omvärlden på grund av det logistiska
nätverket världshandeln behöver; detta
innebär inte nödvändigtvis att en extrem
restriktiv juridisk syn på GMO bör
inskaffas, däremot skulle en hypotetisk
26
global samverkan för uppsyn av
utvecklandet av GMO kunna minska
spridningen av oönskade genflöden;
dock bör länders suveräniteter och
tankesätt respekteras vilket gör en sådan
åtgärd osannolik.
Genflöden och genetisk kontaminering
kan innebära problem för ekologiska
odlare som tvingas anpassas efter andra
dynamiker ifall deras varor kontamineras
av GMO, vilket ej har en
makroekonomisk verkan, däremot kan
lokala områden och regioner med en
lång historia och kultur som förknippas
med ekologisk odling och ekologism
riskera att förlora sin kulturella och
ekonomiska identitet.
Ett problem som GMO-odlare bemöter
är homogeniteten av ekologi vilket gör
naturlandskapen väldigt sårbara för
potentiella inkräktare – då en monoton
miljö underlättar anpassning – vilka
möjligen kan etablera sin närvaro; ifall
inkräktarna är någon organism eller
sjukdom som även påverkar människor
kan regional hälsa påverkas negativt
samtidigt som ekonomin och ekologin
missgynnas.
27
3.3 Hållbar utveckling
I detta kapitel tas förhållandet mellan
GMO och hållbarhet upp.
Problematiken kring diskussioner
angående hållbar utveckling kan
resoneras kring semantiska perspektiv;
för att bemöta detta utgår denna analys
från FN:s definition.
Från ett ekonomiskt perspektiv existerar
reella fördelar som uppnår del-kravet
angående ekonomisk hållbarhet. Detta
befästs primärt inom agrikulturell
produktion då diverse modifieringar
uppnått positiva resultat; främst i
bekämpning mot skadande organismer i
vilket fall GMO minskar kostnader
medan ökning av tillväxt uppnås. Detta
innebär stor signifikans för länder
beroende av respektive primärproduktion
såsom agrikultur då sociala och
ekonomiska aspekter påverkas positivt i
och med regional tillväxt vilket finnes i
förenämnda del-kapitel, dock kan
miljöns påverkan fluktuera då utveckling
av monokulturer eller genetisk
kontaminering sker med olika
variationer beroende på förutsättningarna
– med resultanten av förändrad miljö
med minskad ekologisk mångfald med
medföljande konsekvenser. Dock kan
man argumentera att teknologisk
utveckling inom genteknik kan
28
potentiellt brukas för minimering av
eventuella skador eller nollställning då
konkreta metoder finns för att hitta
GMO – exempelvis s.k. markörer –
medan teorier om minskad ekologisk
påverkan från GMO finns.
Den största reella ekonomiska fördelen
om GMO idag finns förmodligen inom
dess förmåga samt enorma potential att
bemöta epidemiologiska problem genom
att erbjuda substitut till äldre metoder
som kräver organisatoriska samt
logistiska förutsättningar på global skala
för att effektivt bemöta problem vilket
GMO som kontrast kan kontra genom att
erbjuda decentraliserade och tillgängliga
medel för lokala befolkningar genom
agrikulturell produktion; det största
problemet om näringsbrist i Sydostasien
har spekulerats kring och är kapabel av
att vara en nyckeldel till lösningen då
regionen ej har geografiska
motsättningar till agrikultur (vilket
ökenregioner har) vilket leder till
möjligheten att med stor sannolikhet
kunna lösa problemet på lokal nivå
förutsatt att GMO såsom det gyllene
riset kan brukas inom kontrollerande
omständigheter för miljösäkerhet samt
inom diverse suveräniteters juridiska
ramar i vilket acceptans av tekniken är
en förutsättning att lyckas vilket medför
29
flertalet socioekonomiska fördelar som
förenämnda del-kapitel redogör.
Hänsyn till världsmarknadens dynamik
är en förutsättning för kvantifiering av
GMO:s roll som ekonomisk tillgång, i
vilket fall brukandet av GMO fluktuerar
regionvis samt faktumet av dess relativt
unga ålder medför komplikationer för
sammanställning av dess innebörd som
variabel på global nivå; vidare forskning
rekommenderas för en kvalificerad
bedömning.
Förhållandevis har GMO liten social
påverkan vid exkludering av
ovannämnda socioekonomiska påverkan.
Dock kan EU:s skepticism mot GMO-
mat som fenomen från den generella
EU-medborgaren vara intressant att
nämna vilket i bästa fall endast utgör
konsumenters preferenser angående mat-
konsumtion. I värsta fall kan den
allrådande skepticismen leda till
stigmatisering av GMO:s relation till
övriga relevanta ämnen, exempelvis
forskning vilket kan teoretiskt leda till
s.k. braindrain av europeiska GMO-
forskare till länder med mer positiv syn
till GMO då företagsklimat och
akademiska centrum möjligen är mer
utvidgade och utvecklade, vilket
möjligen kan skada långsiktigt EU:s
innovativa kompetens då konkurrens
30
från omvärlden ökar i och med GMO:s
flexibilitet och möjliga tillämpningar
inom diverse ämnen vilket har visats
möjligt inom exempelvis epidemiologi
och teoretisk medicin.
Det är främst inom den ekologiska
grenen av hållbar utveckling som GMO
tenderar att generera problematik vilket
har redogjorts och förklarats tidigare i
analys-kapitlen. Huruvida GMO
påverkar miljön kan variera beroende på
externa förhållanden, för tillfället finns
inga direkt effektiva medel för
konservering av miljön mot GMO:s
långsiktiga inflytande, vilket främst
beror på säkerhetsbrister internationellt
vilket har resulterat med olika incidenter
inom olika intervall tidsmässigt, dock
har inga enorma ekologiska
konsekvenser uppvisats på en stor skala
än vilket ger frågeställningen huruvida
en storskalig konsekvens kan ske utöver
de kända riskerna med genflöde,
monokulturer och inkräktning av
främmande organismer i andra habitat. I
och med teknikens unga ålder kan man
endast spekulera ifall en ekologisk
kataklysm kommer att ske på grund av
GMO analogt till kärnkraftens fall med
Harrisburg, Tjernobyl och nyligen
Fukushima vilket skulle resultera i
möjligt paradigmskifte med generell
31
negativ syn mot brukandet GMO. Man
kan även spekulera positivt kring
teknikens ålder genom resonemanget att
teknologisk utveckling kan leda till
lösningar av de nuvarande bristerna samt
till förbättringar för miljön inom
multipla områden.
Sammanfattande kan man konstatera att
brukandet av GMO är för dagsläget inte
möjliggör en hållbar utveckling på grund
av ekologiska begränsningar och
problem som medförs, däremot förhåller
sig brukandet någorlunda positivt
angående de resterande dimensionerna,
samt finns stor potential inom området
att uppnå förbättrad relation till miljön
ifall teknologin att överkomma dess
begränsningar realiseras.
32
4 Sammanfattning
Denna undersökning analyserade GMO:s
position i förhållande till dess nytta
respektive komplikationer och
nackdelar. Den använda metoden utgick
från analysering, reflektion,
introspektion samt medföljande
spekulation av ämnet genom brukning av
diverse tillgängliga akademiska
uppsatser, komplimenterande sekundära
källor med olika perspektiv,
nyanseringar och informativa innehåll
samt utnyttjades statistik som med övrig
information gav en översiktsbild om
ämnet i fråga. Praktiken av GMO med
dess nytta och risker diskuterades samt
analyserades huruvida hållbar GMO är
med slutsatsen att kriteriet för ekologisk
hållbarhet ej uppnås, dock finnes
potential för åtgärder vilket möjliggör
hållbar utveckling då praktiken av ämnet
ifråga är relativt ny.
33
5 Referenslista
I. African Biosafety Network of Expertise,
(2014-03-02),
http://www.nepadbiosafety.net/subjects/
biotechnology/process-of-developing-
genetically-modified-gm-crops
II. Brändén, Henrik (2011)Genteknik som
tar skruv, Stockholm, Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande, Formas
III. Brändén, Henrik(2004),Genteknik,
kloning och stamceller, Vetenskapsrådet
IV. David Castle (2014-03-02),
http://www.agbioforum.org/v14n1/v14n
1a01-smyth.htm
V. Dr J. Glover (2014-02-29),
http://data.daff.gov.au/brs/brsShop/data/
12860_gene_flow_report.pdf
VI. Environmental Sciences Europe, (2014-
02-07),
http://www.enveurope.com/content/24/1
/24
VII. EU-kommissionen, (2014-02-07),
http://www.efsa.europa.eu/en/factsheet/
docs/reporten.pdf
VIII. Federation of American Scientists,
(2014-03-01),
http://www.fas.org/biosecurity/educatio
n/dualuse-agriculture/2.-agricultural-
biotechnology/us-regulation-of-
genetically-engineered-crops.html
IX. Federation of American Scientists,
(2014-03-01),
http://www.fas.org/biosecurity/educatio
n/dualuse-agriculture/2.-agricultural-
biotechnology/usda-regulation-of-
pharma-crops.html
34
X. Federation of American Scientists,
(2014-03-01)
http://www.fas.org/biosecurity/educatio
n/dualuse-agriculture/2.-agricultural-
biotechnology/making-edible-vaccines-
in-plants.html
XI. Forskningsrådet för miljö (2003),
areella näringar och samhällsbyggande,
Formas, Genklippet? Maten, miljön och
den nya biologin, forskningsrådet för
miljö, areella näringar och
samhällsbyggande, Stockholm, Formas
XII. Förenta Nationerna, (2014-03-03),
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utv
eckling-och-fattigdomsbekampning/
hallbar-utveckling-/
XIII. Gmopundit.blogspot, (2014-03-03),
http://gmopundit.blogspot.se/2007/06/1
50-published-safety-assessments-on-
gm.html#!/2007/06/150-published-
safety-assessments-on-gm.html
XIV. Green Health Report, (2014-03-01),
http://greenhealthreport.com/2010/07/th
e-dangers-of-monocultures/
XV. Huff, Ethan A. (2014-03-01),
http://www.globalresearch.ca/gmo-
contamination-genetically-modified-
rice-trials-in-u-s-contaminate-worlds-
rice-supply/5341589
XVI. International Efficient Agriculture
Solutions and Standards Association,
(2014-03-02),
http://ieassa.org/en/organic-farming-
pros-and-cons/
XVII. Jordbruksverket, (2014-03-02),
http://www.jordbruksverket.se/amneso
35
mraden/odling/ekologiskodling.4.373db
8e013d4008b3a18000179.html
XVIII. Kemikalie Inspektionen, (2014-02-09),
http://www.kemi.se/Innehall/Bekampni
ngsmedel/Genmodifierade-organismer-
GMO/
XIX. Krav, (2014-03-02),
http://www.krav.se/vilka-ar-
miljofordelarna-med-ekologisk-odling
XX. Marta Czarnak-Kłos, Emilio Rodriguez-
Cerezo (2014-03-02),
http://ecob.jrc.ec.europa.eu/documents/
Maize.pdf
XXI. Montague, (2006), ”Inherit the Wind”,
CounterPunch, weekend edition januari
7-9
XXII. PharmaTutor, (2014-03-01),
http://www.pharmatutor.org/articles/edi
ble-vaccine-a-great-boon-in-medicinal-
science
XXIII. SoyStats, (2014-02-29),
http://soystats.com/archives/2012/page_
36.htm
XXIV. Shi, Guanming, Chavas, Jean-paul,
Lauer, Joseph (2014-03-01),
http://www.nature.com/nbt/journal/v31/
n2/extref/nbt.2496-S1.pdf
XXV. Stone, Glenn Davis (2014-02-10),
http://www.sciencedirect.com/science/a
rticle/pii/S0305750X10001737
XXVI. The Roslin Institute (University of
Edinburgh), (2014-02-09),
http://www.roslin.ed.ac.uk/public-
interest/gm-chickens/
36
XXVII. V G Ramachandran (2014-03-01),
http://www.researchgate.net/publication
/6255450_Edible_vaccines_current_stat
us_and_future
XXVIII. World Health Organisation, (2014-02-
27),
http://www.who.int/foodsafety/publicati
ons/biotech/20questions/en/
XXIX. World Health Organisation, (2014-03-
02),
http://www.who.int/nutrition/topics/vad/
en/
37