avfall kommunerna visar vÄgen fÖr e - avfall sverige · hÅllbara tillsammans hela denna bilaga...

Distribueras med Dagens Samhälle 7 juni 2018

Äldreboendet som går före för att minimera avfallet

Följ Annas väg mot

NOLL AVFALL

” Förebygga avfall är det smartaste vi kan göra”

Järfälla planerar för hållbar avfallshantering

Vad ska till för att få fl er att dela?

ÅterbruksgalleriaVälkommen till världens enda

Miljöminister Karolina Skog

”Tydligare spelregler ökar återvinningen”

SID 6–7SID 2 SID 14 SID 18–19

SID 12–13

SID 10

SID 8–9

SID 20

SUCCÉ för

kommunaltåterbruk

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

AVFALLKOMMUNERNA VISAR VÄGEN FÖR mindre


2

Producerad av: Tabloid Sverige AB Projektledare: Stefan Grevle

Innehåll: Sven-E Lindberg, Nino Simic, Anki Linderoth

Art Director: Masters of the Universe AB Repro: Bildrepro Tryck: Pressgrannar

För information om bilagor i rikspress:

Kontakta Johan Olehäll, 0760-27 52 15, [email protected]

www.tabloid.se

Frågor om innehållet besvaras av

Karin Jönsson, Avfall Sverige

[email protected]

www.avfallsverige.se

Kommunernas branschorganisation

för avfallshantering.

Jordens resurser räcker längre om vi bli

bättre på att hushålla med dem. En viktig

insats på vägen mot en cirkulär ekonomi är

att förebygga avfall. I det arbetet spelar

kommunerna en nyckelroll.

Vi ser till att avfall kommer till maximal nytta i form av nya material och energi. Som kund hos oss är återvinning en hållbar affär, både för dig och miljön. Smarta avfallslösningar för en cirkulär framtid, helt enkelt.

Ring oss på kundservice tel 040-635 18 00,eller besök oss på sysav.se/foretag, så berättar vi mer.

LEDARE

TT FÖREBYGGA AVFALL är bland det smartaste vi kan ägna oss åt. Här fi nns nämligen bara vinster att göra. Det visar en rad konkreta exempel från Sveriges

kommuner, som vi berättar om i denna bilaga.Ensamma kan kommunerna förstås inte skapa ett resurs-

effektivt samhälle. Lagstiftarna, producenterna, medborg-arna, ja alla samhällsgrupper måste ställa om. Men att så många kommuner nu visar vägen gör att fl er kan våga följa.

Att vi måste ställa om står klart; de fysiska tillgångarna räcker inte. Du vet säkert att den svenska konsumtionen skulle kräva fyra jordklot om den stod modell för världen. Men genom att förebygga avfallet – genom hållbar kon-sumtion och produktion – följer så mycket mer. Det är de facto en tvärgående fråga som påverkar våra möjligheter att nå många av de svenska miljömålen – ja även FN:s hållbar-hetsmål.

EN VIKTIG, OCH IBLAND BORTGLÖMD, DEL i avfallsförebyg-gandet är målet att minimera det farliga avfallet. En giftfri miljö följer alltså per defi nition med ansträngningarna för att minska mängden avfall. Hållbara städer, rena vatten-drag, hållbart jordbruk, säker arbetsmiljö är bara några ex-

empel på områden där vår förmåga att hushålla med jor-dens resurser och skapa giftfria kretslopp avgör hur fram-gångsrika vi kan bli.

Till och med de två främsta av FN:s hållbarhetsmål hänger intimt samman med avfallstrappans översta steg: Ingen fattigdom, ingen hunger. Resurserna räcker längre då vi blir bättre på att hushålla med dem.

DÄRFÖR ÄR FÖREBYGGANDET i förlängningen inte bara en fråga om att spara pengar eller effektivisera arbetet. Inte heller bara en insats för att bidra till en bättre miljö. Det är en fråga om mänsklig värdighet.

Tänk på det när du planerar för sommarfesten. Och när du beslutar om skolmaten. Och när inköpen till kommun-huset klubbas. Låt dig inspireras av dem som provat nya vägar.

I dag fi nns gott om exempel på hur vi kan arbeta med före-byggandet av avfall i praktiken. Låt dessa bli en gjutform för all produktion och all konsumtion. Då kan vi påbörja vandringen mot det verkligt hållbara och cirku-lära samhället – både i Sverige och i världen.

AFörebygg för världen

Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige

et fi nns ett stort engagemang ute i de svenska kommunerna för att minska mängden avfall.

Men vad få tänker på är att avfall är så mycket mer än det som hamnar i restavfall och i återvinningen.

Med kampanjen #osynligtavfall vill Avfall Sverige synliggöra ock-så det avfall som uppstår exempel-vis när en vara tillverkas. Det är of-tast betydligt mer än själva produk-ten. Ett par byxor kan exempelvis generera en avfallsmängd på upp till 25 kilo och avfallsfotavtrycket från en mobiltelefon kan vara upp emot 86 kilo. Men eftersom avfallet uppstår innan en vara säljs blir det osynligt för konsumenten.

Att öka kunskapen om varors av-fallsfotavtryck hos dem som funde-rar på att köpa en vara är bra – men än viktigare är att producenterna och handeln utvecklar mer cirkulä-ra affärsmodeller för att minska mängden avfall som uppstår i sam-band med tillverkning, transport och försäljning av en vara. Alltså innan den ens är såld.

– Detta tror vi görs bäst genom att produkter får en längre livslängd, är enklare att reparera, lättare att återvinna och slutligen giftfria den dag de ska återvinnas, säger Weine Wiqvist, vd på Avfall Sverige.

– Om fl er medborgare lagar, lå-nar och återanvänder kan vi minska mängden avfall och vi vill med be-greppet osynligt avfall visa att vi måste starta tidigare och tala direkt med dem som designar och tillver-kar produkter. Det behövs också styrmedel som gynnar en mer cir-kulär ekonomi.

Måtten på hur mycket avfall som uppstår i produktionen är ett resul-tat av ett samarbetsprojekt mellan Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet. Projektet fi nns do-kumenterat i rapporten ”Produkters totala avfall – studie om avfallets fotavtryck och klimatkostnader”som kan laddas ner från Avfall Sveriges hemsida.

Gör det osynliga avfallet synligt!

D

www.avfallsverige.se/aktuellt/osynligt-avfall/

Läs mer på länken

• Staten: skapar lagar och incitament.• Kommunerna: visar vägen för att förebygga avfall.• Producenter: tillverkar hållbart och samlar in för

återvinning.• Medborgarna: handlar hållbart och minimerar avfall.

Rollfördelning på väg mot en cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi – en förutsättning för en hållbar jord

4

HÅLLBARA TILLSAMMANSHela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

ållbara tillsammans riktar sig i ett första skede till boende i bostads-områdena Nacksta och Sköns-

berg. Två lokaler har byggts om med hands-on-pedagogik som ledstjärna. De har fått kök, badrum och tvättstuga där man kan varva teori och praktik.

– Alla tar inte till sig information genom att bara titta på en Power Point-presentation, säger Nina Staaf, projektledare på Mitthem. Så här blir det mycket mer intressant, det tycker såväl gammal som ung.

Både lokalerna och utbildningen är utformade av Mitthem i samarbete med miljöföretaget MittSverige Vatten & Av-

fall. Deltagarna får veta mer om hur de båda kan minimera sina avfallsmängder och hur resterande avfall kan hanteras på ett miljöklokt sätt i vardagen, exempelvis genom källsortering och inlämning för återvinning och återbruk.

Allt material fi nns på svenska, eng-elska, somaliska, arabiska och tigrinja. Utbildningsledarna har samma bak-grund som deltagarna och bor i de fl esta fall i samma område. De blir i praktiken ambassadörer för hållbar-hetsarbetet och kan nå både vuxna och ungdomar i föreningar och skolor.

EU-projektHittills har ett hundra-tal boende deltagit i utbildningarna som tar ca 1–1,5 timme.

– En utmaning är att utbildningen är frivillig, säger Nina Staaf. Därför är utbil-darna jätteviktiga som kontaktskapare.

Projektet fi nansieras av EU och Sundsvalls kommun och pågår till och med 2019. Nina Staaf drömmer dock större drömmar:

– I den bästa av världar borde alla som får en ny lägenhet hos Mitthem gå

den här utbildningen. Vi måste inse att resurserna är begränsade. Om alla i världen konsumerade så mycket som vi gör i Sverige, skulle vi behöva drygt fyra jordklot. Men det har vi ju inte!

Mängden avfall ska minska med

minst fem procent och även förbruk-

ningen av vatten och energi ska

sänkas. Det är utgångspunkten för

projektet Hållbara tillsammans, som

drivs av Sundsvalls allmännyttiga

företag Mitthem. Med hållbarhetsut-

bildningen vill Mitthem inspirera till

bra miljöval i vardagen.

H

Blir ambassadörer för hållbar livsstilMitthem tar de boende till hjälp:

Sundsvalls allmännyttiga botadsföretag

Mitthem utbildar nyanlända och studenter

hur man lever hållbart i vardagen.

Allt för att förebygga avfall och

underlätta bra miljöval i vardagen.

en stora utmaningen är att se till att radioaktivt smittat material

inte letar sig in i exempelvis ett kraft-värmeverk – och där kan vi erbjuda lätthanterliga och effektiva helhets-lösningar för att upptäcka även myck-et små mängder gammastrålning i det avfall och material som ska brännas,

säger Tommy Arvidsson på Sensec.Sensec har specialiserat sig på sä-

kerhetslösningar med detektorer för allt från strålning och sprängämnen till metall och narkotika. När det gäller gammadetektorer representerar Sensec den världsledande kanadensis-ka tillverkaren Radcomm Systems.

– Det innebär att vi kan erbjuda effek-tiva och väl beprövade system i världs-klass som kan upptäcka även mycket små mängder radioaktivt material.

Siktar högt

I dag fi nns Sensecs lösningar med

gammaportaler och system för att identifi era och hantera material som innehåller radioaktiva isotoper i sex av totalt 36 svenska avfallseldade kraft-värmeverk. Men behovet är betydligt större än så, menar Tommy Arvidsson.

– Vårt mål är att tre av fyra svenska kraftvärmeverk ska använda den här typen av system inom en femårsperiod. Ytterst handlar det om att skydda de enorma investeringar som görs i kraft-värmeverken och förhindra kostsamma avbrott i verksamheten. Får man in radioaktivt smittat material kan det innebära långa driftstopp och en myck-et tids- och resurskrävande sanering.

Utsatta miljöer

Sensec arbetar med säkerhetslösningar i olika typer av utsatta miljöer, exem-pelvis på fl ygplatser och i kärnkraft-verk, där medvetenheten om riskerna med radioaktiv kontaminering är hög. Inom avfallshantering och sop-förbränning är det oftast sämre ställt med riskmedvetenheten.

– Därför arbetar vi också med ut-bildning och utformning av hela system för att detektera och hantera radioaktivt material, säger Tommy Arvidsson.

Sensec – system för ökad säkerhetEffektiv koll på radioaktivt materialVad fi nns i allt material och

avfall som kommer in för att

brännas i våra kraftvärmeverk?

Och vilken beredskap och vilka

rutiner fi nns för att identifi era

och hantera radioaktivt avfall?

FAKTA OM SENSEC

Sensec är en helhetsleverantör i

säkerhetslösningar och erbjudandet

spänner från projektering till

installerad produkt och service/

utbildning.

• Projektering: Sensec kan redan i projekteringen bistå med adekvat kunskap för upphandling och utformning av anläggningen.

• Installation: Vi installerar radiaker/portaler/instrument inklusive mjukvara med uppdateringar och uppföljningar.

• Service/utbildning: Sensec erbjuder också serviceavtal samt utbildningar för olika yrkesgrupper på exempelvis ett kraftvärmeverk.

Vill du veta mer?

Gå in på www.sensec.se eller www.radcommsystems.comRadiakportal med tre detektorer vid Mälarenergi för aska/deponibilar.

D

Text: Nino Simic

Foto

: Mitt

hem

et är bra att vi i dag har ett väl fungerande system för att samla in CFC från kyl- och

frysskåp, men beräkningar visar att det fortfa-rande frigörs stora mängder CFC vid hanteringen av bygg- och isoleringsmaterial i samband med rivningar och renoveringar, säger Oskar Åberg, vd på Svensk Freonåtervinning.

Naturvårdsverket har gjort beräkningar som visar att bara en tiondel av allt isoler- och byggmaterial med CFC återvinns på ett korrekt sätt.

– Det innebär att en stor del av de CFC-ämnen som fi nns i isoler- och rivningsmaterialet frigörs och kommer ut i atmosfären, förklarar Oskar Åberg. Där bidrar CFC till att bryta ned ozonskiktet samtidigt som det fungerar som en

mycket kraftfull växthusgas, fl era tusen gånger mer potent än exempelvis koldioxid.

Måste tas omhand

CFC, eller freoner som denna grupp av miljö- och klimatskadliga ämnen också kallas, gör inte någon skada så länge de fi nns kvar i sin ursprungliga form, exempelvis som köldmedium i kylanlägg-ningar eller bundet till olika typer av material i äldre typer av markisolering och i gamla fjärrvär-merör. Problemet uppstår när det CFC-haltiga materialet rivs bort och hanteras på ett sätt så att den lätta CFC-gasen frigörs och kommer ut i at-mosfären i stället för att utvinnas och tas omhand.

– Det krävs en gedigen kunskap för att ta hand om denna typ av ämnen på ett säkert sätt och där har vi som Nordens ledande aktör inom CFC-återvinning byggt upp en unik kompetens och kompletta lösningar som täcker in alla moment i hanteringen, från planering och rivning till transport och återvinning, säger Oskar Åberg.

Sprider kunskap

Svensk Freonåtervinning har utvecklat en kva-litetssäkrad process för utsortering och återvin-ning av CFC, där freonet skiljs ut och omvandlas till ofarliga salter medan resten av bygg- och

isolermaterialet går till ordinarie återvinning som plast, järn, koppar och aluminium. Och av det överblivna isoleringsmaterialet tillverkas absorptionsmedel för olja.

– Återvinningsgraden för CFC ligger på över 90 procent i vår process och därmed överträffar vi med god marginal de krav som Naturvårds-verket ställer, säger Oskar Åberg.

Planering A och O

Svensk Freonåtervinning arbetar inte bara med att fysiskt ta hand om CFC, utan också allt mer med att sprida kunskap om hur CFC-haltigt material ska hanteras i allt från planering och rivning till transport och återvinning.

– Hos de fl esta som jobbar ute på avfallsgården är det välbekant att mycket av byggmaterialet innehåller CFC, men bland beslutsfattare och de som har ansvaret för rivningar och transporter är det inte lika självklart, säger Oskar Åberg. Därför har vi de senaste åren också satsat på att utbilda nyckelpersoner som arbetar med rivning och återvinning. Att det fi nns rätt kunskap redan när rivningsåtgärderna planeras är helt av-görande för att materialet ska kunna tas om hand på rätt sätt – och där fi nns fortfarande mycket att göra.

Sverige hör till de länder som mest

framgångsrikt lyckats begränsa utsläp-

pen av ozonnedbrytande ämnen som

CFC (freon) från kyl- och frysskåp. Men

trots att 99 procent av alla gamla kylar

och frysar i dag tas om hand på ett kor-

rekt sätt kommer stora mängder CFC ut

i atmosfären via okunnig hantering av

byggavfall och begagnat isolermaterial.

• CFC är en förkortning av klorfl uorkarboner, en grupp lättfl yktiga ämnen som i dagligt tal ofta kallas freoner. CFC har tidigare använts som köldmedium och drivgas i sprayfl askor och ingått i olika typer av isoleringsmaterial.

• CFC-ämnen är förbjudna sedan 1990-talet, men stora mängder fi nns kvar i gammalt bygg- och isoleringsmaterial.

• Svensk Freonåtervinning är marknadsledan-de när det gäller hantering och återvinning av CFC-haltigt material och erbjuder även utbild-ning till såväl off entliga som privata aktörer.

• Svensk Freonåtervinning arbetar med kvali-tetssäkrad totalprocess och är certifi erade en-ligt ISO 9001, 14001 och OHSAS 18001.

FAKTA OM FREON/CFC

Vill du veta mer?

Läs mer på www.freonatervinning.se

D

Återvinning av CFC från bygg- och isoleringsavfall ger dubbel

nytta. Med mindre CFC i atmosfären skyddas det livsviktiga

ozonskiktet – samtidigt som klimatpåverkan från växthusgaser

reduceras kraftfullt. CFC är en mer än 4 000 gånger så potent

växthusgas jämfört med koldioxid.

Visste du att …… det inte bara är kylmedlet i gamla kylskåp som kan innehålla CFC (freon)? Oftast innehåller isoleringen i kylskåpet minst lika mycket CFC. Den stora mängden CFC fi nns dock i dag i gammalt bygg- och isoleringsmaterial.

... 4 000 gånger – så mycket mer potent är CFC som växthusgas jämfört med koldioxid? Utsläpp av CFC innebär därför att både ozonskikt och klimatet påverkas.

”Säker hantering av CFC ger dubbel miljönytta”

5

6 7

lyckas med den här typen av föränd-ring, ett krav som Cristina Foconi kunde matcha.

– Jag är tydlig, har 30 års erfarenhet av arbete med äldre och har även arbe-tat med tillsynsfrågor. Jag var förvisso novis på miljöfrågor men där hade jag hjälp av Karin Nielsen, som är process-ledare för Göteborgs Stads satsning på att minska avfallet.

Cristina Foconi framhåller ytterli-gare en framgångsfaktor: allt mättes. Konsulter räknade på miljöeffekten av att exempelvis byta engångsartiklar mot fl ergångsartiklar.

– Det är jätteviktigt för framgång. Om alla förstår varför man gör något, då blir personalen bärare av detta i framtiden.

Sekelbos pionjärgärning var så

framgångsrik att Cristina Foconi nu har ansvar att genomföra samma sak på Göteborgs stads samtliga 55 äldre-boenden. Projektet på Sekelbo har lyckats med något som är få projekt förunnat: att hitta en framgångsrik modell för implementering av hållbar-hetsmål i vardagen i verksamheten.

pplägget för kampanjen är en-kelt. Enskilda elever, en grupp kompisar eller hela klasser ska

visa vad man kan göra av rester och mat som håller på att bli gammal. Re-ceptet kan skrivas ned, fotograferas eller fi lmas och de bästa bidragen be-lönas med en check från sajten mat-smart.se på tillbehör till en klassfest.

– Vi är överväldigade av responsen och påhittigheten, berättar Ingela Morfeldt, projektledare för avfalls-avdelningen på VA SYD. Vi har fått in fi lmer som är fullt i klass med in-slag från proffs som Tina Nordström och mängder av kreativa recept på vad man kan göra med överbliven mat eller produkter som passerat bäst före datum.

Ny kampanj i höstKampanjen går ut på att informera elever om hur man kan minska mat-

svinnet i hemmet, dels genom att an-vända rester på ett smart sätt i stället för att slänga, och dels hur man faktiskt kan lära sig att titta, lukta och smaka på mat som passerat bäst före datum.

– Ofta håller sig ju maten längre än datumet på förpackningen och genom att lukta och smaka kan man oftast väldigt enkelt avgöra om exempelvis mjölken går att använda.

En ny kampanj planeras hösten 2018 och då ansluter sig ännu fl er kommuner genom att Nordvästra Skånes Renhållning medverkar.

– Vi har ett koncept som fungerar bra och ser att det fi nns ett stort enga-gemang ute på skolorna som vi gärna vill ta vara på och utveckla, säger Ingela Morfeldt.

Rädda resterna – och vinn en klass-

fest. Med det budskapet har 14 skån-

ska kommuner genomfört kampanj en

Resterkocken för elever i årskurs

4–9. Drygt hundra bidrag kom in –

och det är redan klart att det blir en

ny kampanj i höst med ännu fl er

kommuner.

U

Resterkocken räddar maten

Uttjänta däck minskar aptiten

på jordklot

Med dagens svenska resurskonsumtion av tekniska och bio-logiska material skulle vi behöva 4,2 jordklot. För att klara oss

Läs mer på sdab.se

YMRTel. 0435-296 50 www.narab.se

AVFALLSMINIMERING

ekelbo är ett helt vanligt äldrebo-ende med 50 lägenheter vid Kortedala torg i Östra Göteborg.

Möjligen är de 50-talet anställda en smula mer miljöengagerade än genom-snittet, för när staden beslutade sig för att reducera sopberget var Sekelbo en av pionjärerna i projektet.

Sex månader senare hade Sekelbo minskat sin miljöpåverkan med sex ton koldioxidekvivalenter. Ett 40-tal miljö-vänliga åtgärder gör att avfallsmäng-derna även därefter har fortsatt att minska.

– Egentligen var det inte så svårt, minns Cristina Foconi, som då var en-hetschef på Sekelbo. Det fanns visserli-gen inget färdigt koncept, inga spår som vi kunde gå i. Fem miljöombud skapade tillsammans med mig och övrig perso-nal den metod som blev framgångsrik. Men alla ställde upp på satsningen.

Bra samarbete och korta beslutsvägarAlla idéer på hur man kan minska av-fallet var välkomna, alla som hade en idé blev lyssnade på. Det var ett kollek-tiv som fungerade bra och korta beslut-svägar som gjorde att resultatet kom omedelbart.

– När vi beslutade att minska an-vändningen av engångsartiklar så kunde jag direkt minska på inköpen, säger Cristina Foconi. Det var ju jag som hade pengarna. Vi såg snabbt att även omsorgen blev bättre, miljöarbete

och god omsorg hänger ihop.Samarbete med tillagningsköket var

en framgångsfaktor när matsvinnet minskade. Tack vare daglig återkopp-ling till köket kunde man laga rätt mängd och rätt sorts mat, vilket mins-kade matsvinnet.

Tydligt ledarskapEtt tydligt ledarskap är viktigt för att

När Göteborgs stad bestämde sig för

att minska avfallsmängderna på sin

resa mot ett hållbart samhälle, efter-

lyste man deltagare till ett pilotprojekt.

Äldreboendet Sekelbo var en av en-

heter na som nappade. På sex månader

minskade matsvinnet med 23 procent,

restavfallet med 10 och har därefter

fortsatt att minska. Det goda exem-

plet sprids nu i hela Göteborg.

S

Sekelbo visar vägen mot mindre avfall

Hela denna bilaga är en annons från Avfall SverigeHela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

yköping och Trosa är de första kommunerna utanför Västra Götalandsregionen som hakat

på idén.Det ligger ett stort värde i att öka

kunskapen om hur man i det egna hushållet kan minska matsvinn, mi-nimera avfall och använda mindre kemikalier i vardagen, säger Karin Sundby, projektledare för Minime-ringsmästarna i Sörmland, där kom-munerna Nyköping och Trosa samt det kommunala bostadsbolaget Nyköpingshem och Länsstyrelsen i Södermanlands län medverkar.

– Minimeringsmästarna är en ut-märkt plattform för att sprida kun-skap. Deltagarna får nya verktyg för att bli ännu bättre på att exempelvis minimera sitt matsvinn och avfall och blir samtidigt goda ambassa-dörer för idén om mindre avfall.

Utmanar fl er kommunerMinimeringsmästarna i Nyköping och Trosa drogs i gång hösten 2017 och är nu inne på sluttampen och resultaten ser mycket lovande ut.

– Flera av deltagarna har kunnat glesa ut på tömningen av avfall och vi har också kunnat se hur deltagarna inspirerar varandra att nå ännu läng-re, säger Karin Sundby. En bonusef-fekt är också att Minimeringsmäs-tarna öppnat nya kontaktytor mellan kommuninvånare och kommun.

Karin Sundby hoppas att fl er kom-muner och regioner ska anamma idén:

– Det är ett attraktivt och tillåtan-de upplägg och vi har tydligt sett hur deltagarna motiveras att bli ännu bättre och att även påverka sin om-givning att agera mer hållbart i var-dagen. Och jag är verkligen impone-rad av att så många vill så mycket.

Minimeringsmästarna sprider sig

över Sverige. Projektet, som är en

tävling i hur man kan minska sitt

avfall och sin miljöpåverkan i hem-

met, initierades av Göteborgsregio-

nens kommunalförbund och bedrivs

nu i ett tiotal svenska kommuner.

Minimeringför bättre miljö

N

– Responsen på Resterkocken är över-

väldigande, säger projektledaren Ingela

Morfeldt på VA SYD.

107 bidrag kom in till Resterkocken, ett matsvinnsprojekt som genomfördes i 14

skånska kommuner. I höst blir det en fortsättning med ännu fl er kommuner.

Sekelbo äldreboende i Göteborg har tagit fram en modell för

att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Med en engagerad

personal har exempelvis matsvinnet minskat drastiskt och

mängden restavfall likaså.

Raz Ali på Sekelbo noterar omdömen om maten som kan tas

till vara för framtida planering – för att i förlängningen minska

matsvinnet.

Foto

: Joh

anna

Mon

tell

Foto

: Yst

ad k

omm

unFo

to: Y

stad

kom

mun

Text: Sven-E LindbergText: Sven-E Lindberg Text: Nino SimicText: Sven-E LindbergText: Sven-E Lindberg

8 9

m det är enkelt ökar viljan att källsortera. Källsortering ökar

återvinningen och minskar mängden restavfall. Det bidrar till att spara jordens resurser.

– Vår tanke är att insamling och sortering måste ske närmare hus-hållen. Att behöva ta bilen och köra till närmaste återvinningscentral tar tid och är heller inte miljömäs-sigt hållbart, menar produktchefen Jonas Lindahl.

Företaget marknadsför platsef-fektiva källsorteringsstationer som skräddarsys efter behov. De place-ras i nära anslutning till villa- och radhusområden.

– KNI är det mest kostnadsef-fektiva systemet för enklare källsortering. Det blir också bättre arbetsmiljö för de som hämtar och tryggare trafi kmiljö för de boende, menar Jonas Lindahl och tillägger:

– Utan källsortering är det kost-samt för kommunerna att ta hand om det som ska brännas. Med vårt system blir det sorterade avfallet i stället en råvara som har ett ekono-miskt värde för nyproduktion.

San Sacs produktchef:

”Det ska vara lätt att göra rätt”San Sac har varit pionjärer

inom renhållning sedan

1962. Senaste konceptet

Kvartersnära insamling (KNI)

är ett hållbart och ekono-

miskt källsorteringssystem

med många fördelar.

O

San Sacs Jonas Lindahl med kassar

som förenklar källsorteringen.

www.sansac.se

et är en utmaning förstås och inget man gör över en natt, men jag vill påstå att jag både sparar

tid och pengar på att agera mer miljö- och klimatsmart i vardagen, säger An-na Rydne. Och det känns fi nt att kunna lära barnen hur man praktiskt kan göra för att minimera sin påverkan på miljö och klimat.

Anna, som bor i Stockholm inner-stad och har fyra barn under 11 år, var måttligt intresserad av miljöfrågor innan hon fi ck barn. Men med barnen följde ett ökat engagemang, först för att försöka undvika onödiga och skadliga kemikalier och efterhand kom också en allt starkare övertygelse om vikten av att som privatperson agera mer miljö- och klimatsmart när det gäller att före-bygga och minimera avfall.

Började rensa ut kemikalier– Det som händer när man får barn är ju att man på allvar börjar fundera över

vilket samhälle och vilken värld de ska växa upp i och det fi ck mig verkligen att tänka igenom allt som vi utsätter våra barn och oss själva för, berättar Anna. Jag började med att fundera över plasten i nappfl askorna, det enorma resursslöse-riet med engångsblöjor och sedan kring alla kemikalier som faktiskt omger våra barn – och på den vägen är det.

Anna, som är kommunikatör till yr-ket, bestämde sig för att skapa en blogg, Annas Kemtvätt, där hon började skri-

va om hur hon rensade hemmet från onödiga kemikalier.

– Det blev ett slags uppvaknande och när jag sedan läste boken Zero Waste tänkte jag att det var en häftig utma-ning att som privatperson på allvar försöka minimera sitt avfall och leva så resurssnålt som möjligt.

Spännande väg mot noll avfallAtt nå noll avfall är än så länge en uto-pi, men det går att göra mycket för att

begränsa sitt miljö- och klimatmässiga avtryck, framhåller Anna Rydne.

– Mycket handlar om kunskap och medvetenhet och när man väl börjat tänka i de här banorna faller det sig na-turligt att hela tiden ställa sig frågan hur man kan nå ännu lite längre när det gäller allt från inköp till hur man förebygger avfall och tar hand om det som blir över.

Att helt undvika påsar och förpack-ningar är omöjligt, eftersom så mycket av det som säljs i livsmedelsbutiken är mer eller mindre inpackat.

– Men jag försöker göra så gott jag kan genom att alltid ha med mig kassar att handla i och gärna även små tygpå-sar eller begagnade påsar till frukt och grönt. Men jag skulle verkligen önska att det fanns fl er förpackningsfria alter-nativ i den vanliga handeln.

Komposterar inomhusI dag tar Anna själv hand om allt mat-avfall i en inomhuskompost, en så kallad Bokashi, där matavfallet be-handlas med bakteriekulturer.

– Bokashin är en av mina bästa inves-teringar och innebär att jag kan ta till vara allt som inte går att äta och använda det som näringstillskott på min lilla uteplats. Och nej, det luktar inte alls illa och det går snabbt och smidigt.

Som ensamstående fyrabarnsmam-ma är tid alltid en bristvara. Många

Samhället går med bestämda steg

mot mindre avfall och en mer cirku-

lär ekonomi. Men hur kan man som

privatperson minimera sitt avfall?

Fyrbarnsmamman Anna Rydne be-

stämde sig för att sträva mot noll av-

fall – och rapporterar på sin blogg

Annas Kemtvätt om hur det går.

D

Bloggar om sin väg mot noll avfall

Nu har det blivit ännu enklare för Arvikaborna att lämna sina prylar så att någon annan kan återanvända dem. Den populära secondhand-butiken Miljömyran, med två försälj-ningsställen i Arvika, har nämligen öppnat en mottagningsstation på Mossebergs avfallsanläggning. Under anläggningens öppettider har Miljömyran två medarbetare på plats som tar emot och bedömer om grejorna går att använda.

– Mottagningsstationen har blivit mycket uppskattad. Tidigare var man

tvungen att lämna grejorna i en container om man ville att de skulle återanvändas. Genom att ännu fl er saker nu lämnas till återanvändning så minskar avfallsmängden i Arvika. Öppnandet av stationen har också bidragit till att återbruk kommit högt upp på agendan här i kommunen och det är jättebra, säger projektledare Elin Olsson på Arvika Teknik AB.

Secondhand-butiken Miljömyran är ett sysselsättnings- och rehabilite-ringsprojekt som drivs av kommunens socialpsykiatri.

Ännu enklare återanvändning med secondhand-butiken direkt på avfallsanläggningen

Miljömyrans mottagnings-station på Mossebergs

avfallsanläggning har blivit mycket uppskattad.

undrar just hur Anna hinner med att vara både miljö- och klimatsmart och klara jobb och fyra barn.

– Men faktum är att det här sättet att leva sparar tid. Jag behöver inte springa ut med sopor lika ofta, jag har väldigt lite restavfall och få förpackningar att sortera, behöver inte handla lika ofta som tidigare och när jag handlar är jag oftast väl förberedd.

Känns bra att göra skillnadSom bloggare kommer An-na i kontakt med många likasinnade – men också en del som har invändningar och kritiska frågor.

– Allra roligast är det förstås när någon i min om-givning eller någon som läst min blogg hör av sig och säger att de har blivit inspirerade till att leva mer klimatsmart. Då känns det som om jag har kun-nat hjälpa till för att göra skill-nad för den här planeten och det ger mig energi att fortsätta dela med mig av min egen klimatresa.

• Ställ inte så höga krav på dig själv till att börja med. Testa med att börja fasa

ut exempelvis engångsblöjor, onödiga kemikalier, källsortera och ta hand om ditt matavfall.

• Ta med egna kassar till butiken och gärna även använda egna påsar till frukt och grönt så slipper du ta nya hela tiden.

• Städa städskåpet. Det behövs inte en massa olika kemikalier utan du klarar så gott som allt med olivoljetvål och såpa.

• Rensa badrummet från onödiga skönhetsprodukter. I dag fi nns bra, miljövänliga produkter.

• Tvätta ekonomiskt, gärna med produkter som tvättnötter, tvålfl ingor eller eco-ball som räcker upp till 240 tvättar.

• Återvinn matresterna, antingen via matinsamlingen, kompostbehållare ut-omhus eller via en egen inomhuskompost om du bor i stan.

• Undvik att köpa plastsaker, särskilt mjuk plast som ofta innehåller många skadliga kemikalier.

• Handla second hand och lämna in saker du själv inte behöver på samma ställe. Genom att i första hand vända sig till andrahandsmarknaden sparar du mycket på jordens resurser, samtidigt som du själv sparar pengar.

• Undvik engångsprodukter!

Annas bästa råd för bättre miljö och mindre avfall i vardagen


KLIMATSMART VARDAG

VILL DU VETA MER?

• På Anna Rydnes blogg, Annas Kemtvätt

(www.annaskemtvatt.com) kan du läsa

mer om hur hon arbetar för att minska

sitt avfall och minimera sin kemikalie-

användning.

Anna Rydne,

fyrbarnsmamma i

Stockholm, för -

söker leva miljö-

och klimatsmart –

och försöker

minimera sitt

avfall, bland

annat genom

en smart

inomhuskompost.

Foto

: Ros

ie A

lmFo

to: R

osie

Alm

Text: Sven-E Lindberg


11

Miljöminister Karolina Skog (MP) föreslår att pro-ducenterna får behålla det samlade ansvaret för att samla in förpacknings- och tidningsmaterial – men vill att all insamling framöver ska fi nnas i nära anslutning till bostäderna. Vad betyder ett sådant förslag för miljön och klimatet?

– Regeringen har ett uttalat mål att sträva mot en cirkulär ekonomi och att förebygga och minimera av-fall är en viktig del för att vi ska nå dit. Med mindre

avfall och mer återvinning, återanvändning och åter-bruk kan vi spara på resurserna och minska belast-ningen på miljön. För att ställa om behövs tydliga spel-regler och system som gör det lätt att göra rätt – och en av de viktigaste åtgärderna för att få fl er att lämna in material för återvinning är bostadsnära insamling.

Hur ska det då gå till rent praktiskt att få producenterna att fi nansiera och skapa detta fi nmaskiga nät av insamlingsplatser?

– Grunden är att vi skärper kraven på producenter-na så att de får det samlade ansvaret för återvin-ningen av förpackningar och returpapper. Det inne-bär att det är producenterna som ska fi nansiera och se till att det byggs bostadsnära insamlingsplatser för tidningspapper och förpackningar – sedan kom-mer de att behöva samarbeta med kommuner, fastig-hetsägare och andra aktörer för att få till lösningarna i praktiken. Jag räknar med att den här modellen kommer att uppmuntra till samverkan mellan det offentliga och det privata – och en sådan samverkan är nödvändig om vi ska nå ända fram.

Vad blir den stora skillnaden jämfört med i dag?– I dag fi nns som regel ett litet antal större åter-

vinningscentraler i varje kommun, men det har visat sig att det systemet inte fungerar tillräckligt

bra. För mycket återvinningsmaterial hamnar i restavfallet eller ännu värre helt utanför avfallssystemet – och det är inte hållbart. Med närhet till insamlingssta-tionerna kommer fl er att ta sin del av återvinningsansvaret.

Men redan i dag fi nns bostadsnära insamling på fl era håll runt om i landet. Räcker inte det?

– Det fi nns kommuner och fastig-hetsägare som lagt ned mycket en-ergi på att utforma bra bostadsnära system för återvinning och åter-bruk, men då handlar det om att kommunerna fått skjuta till pengar. För medborgarna i ambitiösa kom-muner betyder det att de både får betala för återvinning via avfalls-

taxan och förpackningsavgiften. Jag vill skapa ett tydligare och mer rättvist system som gör att det ska-pas likvärdiga förutsättningar för att få till en enkel, smidig och väl fungerande lösning för återvinning.

Och vad innebär det för det enskilda hushållet?– Att det blir lätt att göra rätt. Det ska vara enkelt

och smidigt att göra sig av med sitt avfall i olika fraktioner. Det innebär i princip att allt som ingår i hushållsavfallet ska kunna källsorteras i anslutning till fastigheten, med undantag av exempelvis farligt avfall som kräver speciell hantering.

Regeringen vill också att kommunerna ska spela en mer framträdande roll i att förebygga avfall. Hur ska det gå till?

– Arbetet för att förebygga avfall är oerhört vik-tigt och nu när avfallsdirektivet är inskrivet i miljö-balken så möjliggör det ett starkt arbete i förebyg-gandefrågorna. Här måste det offentliga ta på sig le-darskapet och gå före. Staten och kommunerna har en helt avgörande roll för att det här ska hända och för att vi ska få med oss både privata aktörer och allmänhet. En del kommuner har redan hunnit långt, men mycket återstår att göra.

Hur ser du på engagemanget för avfallsfrågorna i Sverige, valåret 2018?

– Det lär knappast bli en stor valfråga, men efter att ha rest runt i Sverige fl itigt sedan jag blev miljö-minister har jag slagits av vilket engagemang det fi nns ute i kommunerna i frågor som rör hur vi minskar mängden avfall och hanterar uppkommet avfall på ett så hållbart sätt som möjligt. Kommunerna har mycket att vinna på att lära av varandra och jag är övertygad om att ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och det privata är nyckeln till fram-gång på avfallsområdet.

Slutligen, som minister med ansvar för miljöfrågorna i regeringen, hur väl lyckas du leva som du lär?

– Jag gör så gott jag kan och försöker verkligen tänka efter för att göra rätt så långt det är möjligt. Samtidigt måste man ju få vardagen att gå ihop och det innebär ibland kompromisser. Men som helhet kan jag absolut stå för mina val.

Miljöminister Karolina Skog (MP):

Med förslaget till samlat producentansvar för insamling av förpackningar och tidningspapper vill miljöminister Karolina Skog (MP) göra det lättare för den enskilde medborgaren

att göra rätt. Förslaget innebär att alla ska ha likvärdiga förutsättningar för bostadsnära insamling för återvinning.

”Tydligare spelregler ska öka återvinningen”

– Det fi nns ett stort engagemang i avfallsfrågorna ute i kommunerna

och min ambition är att kommunerna och det offentliga ska visa vägen

på väg mot en cirkulär ekonomi, säger Karolina Skog.

INTERVJUN

10


Foto

: Pet

er P

ohl,

Rege

rings

kans

liet

Foto

: Ron

neby

kom

mun

Foto

: Pet

er P

ohl

Foto

: Shu

tters

tock

Återvinn energi. Så skapar vi en hållbar framtid.

Med fjärrvärme får du ett lokalproducerat, ekonomiskt, driftsäkert, klimatsmart och nästan underhållsfritt värmesystem. Dessutom gör det skillnad för miljön på riktigt. Fjärrvärmen har på två decennier minskat Sveriges utsläpp med en femtedel.

Läs gärna mer om fjärrvärme på vår hemsida eller ring oss för mer information.

Vi ger Skövde kraft och energi att växa hållbart. varmeverk.skovde.se | 0500-49 95 30


a, vad gäller återbruk tycker vi att vi kommit långt. Hushållen kan

lämna in saker till återbruk vid alla våra tre kretsloppscentraler, tack vare vårt samarbete med organisationerna Stockholms Stadsmission, Myrorna och Human Bridge. Sakerna säljs se-dan i butiker som organisationerna driver, säger avfallshandläggaren Catarina Östlund på Nacka vatten och avfall.

– Jag tycker det är fantastiskt bra att vi underlättar för hushållen att lämna saker till återanvändning för att på så sätt komma högre upp i avfallshierar-kin. Det är ett stort resursslöseri att slänga fungerande produkter. En atti-tydundersökning visar att Nackabor gärna lämnar saker till återanvänd-

ning. Däremot är det betydligt färre som vill köpa begagnade saker. Här har vi en utmaning i att informera hushållen om miljönyttan med att handla begagnat, säger Catarina.

Hon berättar att Nacka vatten och avfall arbetar aktivt för att få in avfallshanteringen och återbruket redan i stadsbyggnadsprocessen. Särskilt angeläget är detta just nu när planeringen av nya Nacka stad, med 14 000 nya bostäder fram till år 2030, är i full gång.

– Vi vill att det ska vara lätt för de boende i Nacka stad att lämna sitt grovavfall till återbruk och återvin-ning. Bil ska inte behövas utan man ska kunna promenera till bemannade butiksliknande minikretsloppscen-traler. Vi har pekat ut platserna för dessa centraler i strukturplanen för Nacka stad, som är en grund för kom-mande detaljplaner, säger Catarina.

I höst börjar arbetet med Nackas

nya avfallsplan och enligt Catarina kommer den att fokusera på avfalls-förebyggande arbete inom kommu-nens olika verksamheter.

– Där utgör Göteborg stad ett fan-tastiskt exempel på hur man kan minska avfallet i kommunala verk-samheter och vi vill gärna får igång ett liknande arbete här i Nacka. För att lyckas med detta behöver vi invol-vera fl era olika delar av kommunen, säger Catarina.

Nacka deltar också i Avfall Sveriges Miljönär-märkning, som uppmärk-sammar alla de som gör det möjligt

för allmänheten att laga, låna eller återanvända.

– Nyligen Miljönär-märkte vi sju företag och organisationer som fi ck ta emot priser av Annie Lööf vid Nacka företagarträff. Detta är aktörer som vi själva sökt upp och de blev alla väl-digt glada över att uppmärksammas på det här sättet, säger Catarina.

Återbruket spelar en viktig roll

i Nacka kommun. Det är enkelt

att lämna saker för återanvänd-

ning och ännu lättare kommer

det att bli i nya Nacka stad.

J Annie Lööf delade ut priser till sju nya Miljönär-märkta företag och organisationer

vid en företagarträff i Nacka.

I Nacka börjar det förebyggande arbetet redan i stadsbyggnadsprocessen

nackavattenavfall.se

1312

ÅTERBRUK

i ser ReTuna Återbruksgalleria som en framtidens handelsplats där vi på ett klokt, klimatsmart

och ekonomiskt sätt tar till vara och uppdaterar saker som slängts eller läm-nats in så att de kan få nya användare, säger centrumledaren Anna Bergström.

– Allt som säljs på Återbruksgalleri-an är saker och material som kan åter-brukas och återanvändas antingen som de är eller repareras eller uppgraderas för att få ett kommersiellt värde för konsumenten. Grundfi losofi n är att allt ska vara ekologiskt och hållbart produ-cerat. Därmed gör vi det lättare för våra kunder att göra hållbara och kli-matsmarta val när de shoppar.

Eskilstuna i framkantReTuna Återbruksgalleria drivs av Es-kilstuna Energi och Miljö, ett kommu-nalt bolag som har i uppdrag att ”vara ett föredöme och en inspirationskälla inom energi och miljö, samt skapa hållbar samhällsnytta för nuvarande och kommande generationer”.

– Det fi nns en stark vision om att Eskilstuna ska ligga i framkant när det gäller att erbjuda hållbara lösningar inom avfallsområdet, säger Anna Berg-

ström. Retuna Återbruksgalleria är ett fantastiskt exempel på hur man kan förskjuta fokus från att bara ta hand om avfall på ett så bra sätt som möjligt till att faktiskt aktivt bidra till att förebyg-ga avfall.

Just kopplingen till en återvinnings-central är bra och praktisk, menar Anna Bergström.

– Det gör att det är lätt att sortera ut och lämna in saker, men en återbruks-galleria skulle lika gärna kunna vara en del av ett vanligt köpcentrum, menar Anna Bergström. Allt handlar om att skapa ett sammanhang som fungerar för både butikerna och kunderna.

Vill fortsätta växaReTuna Återbruksgalleria rymmer för närvarande ett dussintal butiker och tjänsteföretag som säljer varor eller er-bjuder tjänster som gör att saker och material kan få ett nytt och längre liv. Här finns allt från traditionell second hand-försäljning och reparationsverkstä-der till mode- och inredningsbutiker. Och tanken är att gallerian ska fortsätta växa och utvecklas med nya idéer och koncept.

– Det fi nns ett otroligt starkt engage-mang hos våra entreprenörer och många har specialkunskaper som de kan dela med sig av till våra besökare, säger Anna Bergström. Det gör att gallerian inte bara blir en handelsplats, utan också ett inspirationscentrum för en mer hållbar livsstil. Just den tanken, att kombinera affärsmässighet med hållbarhet, uppskattas av väldigt många.

Gott om unika fyndFör besökarna erbjuder Återbruksgal-lerian många möjligheter att hitta hög-kvalitativa produkter till förmånliga priser.

– Här kan man hitta både ovanliga och prisvärda saker och samtidigt lära sig hur man sköter och tar till vara dem på bästa sätt. Allt fl er upptäcker det och våra besökare är i alla åldrar, från ung-domar till äldre. Och vi ser en allt större andel långväga besökare, och det rimmar väl med vår ambition att ReTu-na Återbruksgalleria på sikt ska kunna bli en klimatdestination.

Satsningen på Återbruksgallerian har också bidragit till att det startats nya företag och skapats nya arbetstill-fällen. I dag arbetar ett 50-tal personer på återbruksgallerian, varav fl era tidi-gare har stått utanför arbetsmarknaden.

– Bara det är en otroligt viktig as-pekt. Så om vi ser till helheten så fi nns det egentligen bara vinnare i den här

satsningen – samtidigt som vi aktivt bidrar till ett mer hållbart samhälle.

Affärsmässiga principerInitiativet till Återbruksgallerian kom-mer från kommunalt håll, men verksam-heten bedrivs på affärsmässiga princi-per, framhåller Anna Bergström, som själv har en bakgrund som centrumleda-re i fl era konventionella köpcentrum.

– Kommunen har satsat långsiktigt på att göra det möjligt för små företag att växa fram kring återbruksidén och vi som driver gallerian kan bidra med våra erfarenheter för att skapa ekono-miskt hållbara lösningar för butikerna, säger Anna Bergström. Affärsmässig-heten är A och O om man ska lyckas med ett projekt som detta i långa loppet.

Hur kommer det sig då att just Eskils-tuna är först i världen med en åter-bruksgalleria av det här slaget?

– Idén har funnits ett bra tag, men avgörande för att den skulle bli verklig-het var att det fanns modiga politiker som vågade driva frågan och ett energi- och avfallsbolag som verkligen vill och kan göra skillnad. Och att både nä-ringsliv och invånare i Eskilstuna har engagerat sig i projektet och idén.

Stort intresseEskilstunas satsning på återbruk har väckt stort intresse långt utanför Eskils-

skilstuna är en av de kommu-ner som satsat stort på återbruk via ReTuna Återbruksgalleria

(se artikel här intill). Men även på många andra håll i landet genomförs framgångsrika satsningar på att mini-mera mängden avfall genom att bygga lokala system för återbruk – ofta till-sammans med frivilligorganisationer och privata aktörer.

– Vi samarbetar med ideella orga-nisationer på alla våra tre krets-loppscentraler och det fungerar fantas-tiskt bra, säger Catarina Östlund, av-fallshandläggare på Nacka Vatten och Avfall. Insamlingen har lite olika profi l, men hjälporganisationernas närvaro blir en bra påminnelse om att mycket av det som slängs förtjänar ett längre liv.

Återbruket ökarHuman Bridge, Stockholms stadsmis-sion och Myrorna är samarbetspart-ners till Nacka Vatten och Avfall och fi nns representerade på var sin krets-loppscentral i kommunen.

– Mängden material som tas om hand för återbruk ökar stadigt och det ligger helt i linje med kommunens ambition att minska mängden avfall, säger Catarina Östlund.

På den nyinvigda kretsloppscentra-len i Älta svarar Stockholms stadsmis-sion för återbruket – och i anslutning till insamlingen fi nns en lokal för ut-bildningar och workshops där elever och lärare kan inspireras att arbeta mer aktivt med återbrukade material och saker.

MinikretsloppscentralerI stadsutvecklingsprojektet Nacka stad och i kommunens lokala centrum pla-neras ett tiotal bemannade ”minikrets-loppscentraler” för att fl ytta återvin-ning och återbruk närmare bostäderna.

– I detaljplanerna för de nya områ-dena pekar vi ut utrymmen på 200–400 kvadratmeter i bottenvåningen där det ska fi nnas plats för återvinning och återbruk. Vi vill gärna att dessa platser även ska kunna användas för reparationer, uthyrning eller utlåning. Vi kommer att samarbeta med olika aktörer för bemanning och utveckling av olika tjänster för att uppnå en mer cirkulär ekonomi.

På Gästrike Återvinnares samtliga

13 återbrukscentraler fi nns sedan års-skiftet möjlighet att lämna in allt från möbler till elektronik för återbruk. Sist ut med full återbrukskapacitet var Österfärnebo återvinningscentral.

– Att låta avfallet få ett längre liv är en viktig del av vårt miljöarbete, säger Eva Johansson, miljöpedagog på Gäst-rike Återvinnare, som täcker Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älv-karleby kommuner.

En sammanställning från Gästrike Återvinnare visar att hela 213 ton kunde tas till vara för återbruk under 2016 och ännu mer under 2017. Dessutom lämnas mycket direkt till de lokala hjälporgani-sationerna som ingår i samarbetet.

Tredubblad insamlingNordvästra Skånes Renhållningsbo-lag, NSR, satsar också stort på åter-bruk. Kampanjen Länge leve prylen blev en succé som nu följs upp med ett projekt för att få in återbruket som en del av den ordinarie verksamheten på återvinningscentralerna.

– Kampanjen väckte stort intresse och som mest tog vi emot 13 ton i veckan, säger Helena Eriksson, pro-jektledare för återbruk på NSR. Utvär-deringen av kampanjen visade att framgångsfaktorerna framför allt var information, guidning på plats och samverkan med olika återbruksaktö-rer. Det tar vi fasta på.

– Nu håller vi på att ta fram en återbruksguide som kan användas ute på återvinningscentralerna för att hjälpa besökare att lämna in saker för återbruk i stället för att bra saker ska hamna i återvinningen.

Ett projekt med speciella introduk-tionsjobb planeras tillsammans med Helsingborgs stad och tanken är att åter-bruksguidning ska fi nnas på alla NSR:s återvinningscentraler på sikt med start i Helsingborg, Ängelholm och Höganäs.

Eskilstuna är kommunen som valt

att gå ett steg längre för att upp-

muntra återvinning och återbruk. I

anslutning till ReTuna Återvinnings-

central fi nns världens hittills enda

återbruksgalleria, där utsorterade

saker och material får nytt liv –

och nya ägare.

Allt fl er svenska kommuner satsar

på återbruk – ofta i samarbete med

andra aktörer. Och intresset för att

lämna in och köpa begagnade sa-

ker växer snabbt över hela landet.

”Kommunalt

initiativ som drivs

på affärsmässiga

principer”På Retuna Återbruk fi nns det ett dussintal butiker som säljer varor varor med en

historia som har tagits om hand i samband med ptervinning. Här kan man också

företag som kan erbjuda reparationer och uppgradering av prylar och elektronik.

Gästrike Återvinnare erbjuder nu

inlämning för återbruk på alla sina åter-

vinningscentraler. Tidigare i år invigdes

återbruket på Österfärnebos återvin-

ningscentral.

– Mitt jobb är som allra roligast när jag ser

att allt fl er söker sig hit och upptäcker

glädjen i att återbruka – och när det i sin

tur leder till att det går bra för butikerna i

gallerian, säger Anna Bergström, centrum-

ledare för ReTuna Återbruksgalleria.

VE

• Satsa långsiktigt och se till att skapa förutsättningar för både goda aff ärer och en hållbar verksamhet. Lägg också in vär-det av en mer hållbar livsstil i kalkylen.

• Se hållbarhetsfrågorna som en sanitetsfråga. Hållbarheten kommer att vara en avgörande framgångsfaktor för både kom-muner och företag på sikt.

• Initiera breda samarbeten mel-lan kommun, företag och ideella organisationer redan från start.

• Fånga upp besjälade entrepre-nörer och bistå med goda råd om hur deras verksamheter kan utvecklas till att bli både aff ärs-mässigt och klimatmässigt håll-bara.

• Kommunicera fl itigt med invå-narna och se till att det alltid händer nya saker i gallerian. Vi-sa att det är lätt att göra rätt – och att det också är både roligt och ekonomiskt fördelaktigt.

Fem tips för att få fart på återbruket

– Återbruksgallerian framtidens handelsplats Medvind för återbruket

Eskilstuna går nya vägar för att minska avfallet

tuna och Anna Bergström hoppas att fl er kommuner ska gå samma väg:

– Ju fl er, desto bättre. Vi har dragit ett tungt lass genom att utveckla det här konceptet och skulle gärna se att vi tillsammans med ett antal andra kom-muner och aktörer kan fortsätta vässa konceptet så att det blir ännu bättre.

– Och intresset är stort, både från kommuner och företag. Väldigt många kommer hit för att se hur vi gjort och funderar nu på att genomföra liknande satsningar. Jag hoppas att vi kan utveck-la många nya spännande samarbeten kring detta.

I loungen på ReTuna Återbruk kan intresserade träffas och lära sig mer om allt från

cirkulär ekonomi till att få praktiska råd om återbruk.

ReTuna Återbruk ligger i direkt anslutning

till återvinningscentralen – och här kan

gamla varor få ett nytt liv.


Foto: Gästrike Återvinnare


Foto

: ReT

una

Åter

bruk

sgal

leria

Foto

: ReT

una

Åter

bruk

sgal

leria

14


15

Sopsug, en naturlig del av infrastrukturen

- I framtiden kan det bli lika naturligt att hantera hushållsavfall i slutna system som att ansluta fastigheter till avloppsnätet, säger Patrick Haraldsson, VD för Envac North Europe.

Sopsugssystem bidrar till en bättre värld

STADSPLANERING

är har vi en unik chans att bygga rätt från början, att göra det lätt att leva i ett hållbart samhälle,

säger Emelie Grind, samhällsbygg-nadsdirektör i Järfälla kommun. Vi har valt system som kan anpassas och som klarar framtidens teknikförändringar, där det är enkelt att minimera avfallet och återvinna.

Köksavfallskvarnar i lägenheterna tar hand om det organiska avfallet, plast, papper och restavfall kastas in i sopnedkast utanför entréerna på gården och samlas in med en sopsug. Övriga fraktioner, som returpapper och glas,

kan lämnas in i soprum som fi nns i varje kvarter. Sopsugen är Sveriges första kommunala, där kommunen står för alla investeringar för att skapa för-utsättningar för säker drift och långsik-tigt låga underhållskostnader.

Optimerad återvinning– Vi väljer att separera det som vi för-brukar mest av, det ska du kunna göra dig av med i anslutning till hushållet och på kvartersnivå, säger Emelie Grind. Det bygger på att man vill åter-vinna så mycket som möjligt, det är en grundinställning som kommer att gälla i framtiden. Skulle andelen plast mins-ka i framtiden, så är systemet så adap-tivt att vi kan byta ut den fraktionen mot något annat.

Tack vare sopsugen behövs inga tunga avfallstransporter inne på lokal-gatorna; avfallet hämtas i stället en eller två gånger i veckan från den centrala sopsugsanläggningen.

Stimulerar hållbar livsstilFör att avfallshanteringen ska fungera så effektivt som det är tänkt krävs, förutom

ett tekniskt effektivt system, även att de boende förstår tankarna bakom och medverkar. Kommunen arbetar därför medvetet även med attitydpåverkan för att genom ökad medvetenhet hos hyres-gästerna förebygga avfall.

– Vi använder detta aktivt i mark-nadsföringen av området och betonar att vi vill stimulera en hållbar livsstil, säger Emelie Grind. Vi jobbar också pedagogiskt med barn via skolan.

Byggdes upp i LegoI samband med Barkarbystadens dag nyligen byggdes hela avfallssystemet upp med Lego-bitar – allt fanns med, från sopnedkast, alla rör, till sopsugen. Barn och vuxna fi ck också besöka sopsugs-byggnaden.

– Det är viktigt att barnen är intres-serade och förstår vad som händer, sä-ger Emelie Grind. De ska inte tro att sopor är något som bara försvinner någonstans på ett okänt sätt. Därför gör vi visningarna lustfyllda och systemet blir greppbart.

Barkarbystaden växer fram på ett

tidigare fl ygfält strax utanför Stock-

holm i Järfälla kommun. Fram till

2030 planeras här för 18 000 nya bo-

städer och tusentals nya arbetsplat-

ser i 140 kvarter. Men det här är inget

vanligt bygge. Hållbarhet är ledordet

och uppnås med miljövänliga trans-

porter, attitydpåverkan för att före-

bygga avfall, enkel avfallshantering

och energisnålt byggande.

H

Här byggs hållbarheten in från början Barkarbystaden är det största

utbyggnadsområdet i Sverige just nu. Den nya stadsdelen ska rymma 18 000 bostäder och tu-sentals nya arbetsplatser. Bar-barbystaden blir västra Stock-holms nya knutpunkt.

Stor vikt läggs redan i plane-ringsstadiet på att skapa optima-la förutsättningar för att kunna bo och verka i Barbarbystaden med en hållbar livsstil.

Det görs bland annat genom olika former av attitydpåverkan så att de boende förstår tankar-na bakom exempelvis avfallshan-teringen och medverkar aktivt för att förebygga och minimera av-fallsmängderna. Järfälla kommun kommer också att arbeta peda-gogiskt med barn i skolan för att öka insikten om vikten av en håll-bar livsstil.

Avfalls- och återvinningsmateri-al tas om hand i ett system med bostadsnära insamling av orga-niskt avfall, plast, papper och restavfall. Allt hanteras i en cen-tral sopsugsanläggning, den för-sta kommunala i sitt slag i Sveri-ge. Därmed slipper de boende tunga avfallstransporter inne i området.

Fakta

”Vi vill åter-

vinna så mycket

som möjligt”

– Vi vill stimulera till en hållbar livsstil genom attitydpåverkan för att förebygga avfall och med ett system som gör det lätt att hantera

avfall på ett hållbart sätt, säger Emelie Grind.


Text: Nino Simic

Äld b d m ÄldÄldÄldldrldrldrebeboeeboe d tndet somgågår föreförere förförför attattatt

i

FFölj Annas väg motFFFölj A äFölFölj Aj Annas väg mot

NNNOOLLLL NNOOLLAVFFAALLLAAAVVVFFFAALLLL

” Förebygga avfafallll är där där d tet set smartaste vi kkan gan gn göra”öraöra Järfrfäääällaällaälla plaplaplaneraneranerarrrföfö VV

ÅÅtÅtÅterererbrbrbrukukuksgsgsgalalalllele iiria

Välkom tillll ä lde endVälkVälkVälkommommeomme tin tilll världens enda

Miljiljöminöministeister Kar Kar lirolina Skog”T d”Tydlligare spelregler ökar ååtervtervvinniinniinningenngenngen””D 6 7

444SID 1818–19

SSSID 14ID 14ID 14

SID 2

SID 6–7

SID 1212–13–1313SID 12ID 122 113

SID 10SID 10

SID 8––99SID 8SID 8–9

SID 20

SUCCÉ förför

kommunaltåterbruk

Hela denna bilaga är en annnons från Avfall SverigeKOMMUNERNA VISAR VÄGEN FÖR mindred emimindre

DDistribueruerueras med Das med Daas med Dagens Samhälle 7 juni 20182018

för att tt

mminimeraa avfavfalleallett

göra a planerar för håhållbarar p

avfafavfaavfalllllshllshllshanteanteanterinringringg

ska tilltill Vad attatt att få flfå flfå flerer erföförför för aaadeladeladelaela????attatt dddFör mer information om bilagor i dagspress,

kontakta Johan Olehäll, 0760-275215, [email protected]

www.tabloid.se

VI PRODUCERADE BILAGAN

öretaget Norba bildades redan 1870, och 1920 börjande man

med påbyggnader som då anpassades till hästdragna sopkärror. I dag an-passar man påbyggnader till hyper-moderna fordon med hela världen som marknad.

Utvecklingen går mycket fort, till stor del mot ökad fl exibilitet. Sopbilar är fordon som ska kunna hantera så-väl containrar och nedgrävda behål-lare som olika typer av kärl. Kravet på fl exibilitet ställer också höga krav på GeesinkNorbas sätt att förhålla sig

till sina kunder. Företaget arbetar aktivt för att underlätta samhällets nödvändiga övergång till en cirkulär ekonomi genom att på alla sätt under-lätta avfallshanteringen.

Eldrift kommer starkt

– Vi arbetar alltid nära beställaren och kan erbjuda ett brett spektrum av både produkter och tjänster, säger Thomas Thuresson, vd på Gees-inkNorba AB. Vi har både smarta fordon som möter utmaningar i mo-derna tätbefolkade städer och vi kan erbjuda högkvalitativ service nära våra kunder.

Branschen befi nner sig på en spän-nande resa mot en mer hållbar verk-lighet. Helt eldrivna och därmed tysta sopbilar öppnar nya möjligheter för avfallshanteringen.

– Vi erbjuder helt eldrivna skåp se-dan 2003 men det är förstås ett tillval som kunden måste göra, säger Thomas Thuresson. Det krävs också politiska beslut för att eldrift ska slå igenom på bredare front. Med helt eldrivna sop-bilar skulle man kunna köra in i en

storstad på sena kvällar och nätter för att hämta en del av avfallet.

Hämtning av till exempel matav-fall kan göras tystare och då skulle man slippa mycket av trängseln i trafi ken. Utan trängsel minskar också avgasutsläppen.

Miljöaspekter måste bli viktigare!

I Barcelona, Berlin och London, dit Geesinknorba levererar sina produk-ter, fi nns redan den här typen av ef-terfrågan – Sverige ligger efter, menar Thomas Thuresson.

– Det är en kostnadsfråga och handlar om hur man utformar för-frågningsunderlag, priset kan inte

vara den enda avgörande faktorn. Miljöaspekter måste få större tyngd!

Man måste våga för att vinna, vårt grannland i väster har redan beställt fem 100% eldrivna sopbilar Li-On Pro – där chassi och vårt Norba skåp drivs helt med el – från oss här på Norba i Kalmar.

Ett företag som funnits i snart

150 år, som aktiebolag i över

100 år och som klarat sig i den

stenhårda konkurrensen, vitt-

nar i sig om förmåga att stän-

digt fi nnas i frontlinjen på sitt

område. GeesinkNorba tillver-

kar påbyggnader till sopbilar

och kan anpassa dem till alla

chassin, alla typer av sopbilar

och alla typer av önskemål från

kunder.

F

Smarta sopbilar ledermot hållbar framtid

geesinknorba.com

Flexibla fordon från Norba kan ta hand om alla typer av avfallsbehållare.


16

niversitetslektor Karin Bradley, forskare på Institutionen för Samhällsplanering och Miljö på

KTH, har lett den statliga utredningen ”Delningsekonomi på användarnas villkor” och därmed studerat vilka faktorer som kan få fart på delnings-ekonomin.

– I Norden nyttjar omkring tio pro-cent av befolkningen delningsekonomi i någon form, i övriga Europa ligger an-vändarandelen på cirka 35 procent. En faktor är att Sverige inte drabbades lika hårt av den ekonomiska krisen år 2008, och därför har man inte ”tvingats” att dela resurser, säger Karin Bradley.

Behövs fl er användareMen intresset beror också på vad

som ska delas.– I Sverige är det populärt att byta

bostäder men att låna verktyg går trögt.

Det beror dels på att vinsten när det gäller verktyg är marginell men också att få utnyttjar och lägger ut sina prylar för delning, utbudet blir för litet. Det krävs fl er användare för att få hjulen att snurra.

För att begreppet delningsekonomi ska vara applicerbart ska det handla om att utbytet sker från privatperson till privatperson, peer to peer, och att det handlar om underutnyttjade resurser.

– Taxitjänsten Uber eller bilpoolen

Sunfl eet räknas inte in under delnings-ekonomi. Här handlar det om företag som äger resurserna och då beskrivs det bättre som hyrekonomi, säger Karin.

Vilka kommuner ligger då i fram-kant när det gäller att aktivt stödja delningsekonomi?

– Göteborg och Malmö är bra exem-pel. Göteborg är numera en så kallad ”Sharing City” och en del av ett interna-tionellt nätverk av städer som främjar delande och har bland annat utvecklat ”Smarta kartan”, en digital webbplats som synliggör delningsekonomins plat-ser och infrastruktur. I Malmö har man t.ex. ”Stpln”, en slags öppen verkstad dit medborgare kan komma och reparera och skapa saker, kläder, elektronik m.m.

– Mycket fi nns alltså fortfarande att göra när det handlar om att öka intres-set för delningsekonomi. Men det gäller också att minska den materiella kon-sumtionen.

– Shoppingvolymerna har ökat de se-naste åren, inte minst beror det på billiga varor exempelvis från Kina. Vi utsätts för ständiga köpbudskap och shopping-galleriorna har blivit våra nya vardags-rum, detta är något som kommunerna kan ändra på, avslutar Karin Bradley.

Att ägodela – att dela saker vi äger

vid de tillfällen det behövs är ett

klokt val för att skapa ett hållbart

samhälle – och på köpet få bättre

hushållsekonomi. Och visst blir för-

utsättningarna för den cirkulära eko-

nomin lättare med ökning av åter-

bruksrum, cykelpooler, bytesmark-

nader samt plattformar för allt från

bostadsbyten till lån av verktyg. Än-

då går det trögt.

U

”Dela är det nya äga”Så kan vi få fart på delningsekonomin

1. Se till att det fi nns gott om lokaler där man kan se om sina grejer, cyklar, elektronik, verk-tyg, byta och reparera. Under-lätta också för invånarna att ordna bytes- och loppmarkna-der på trevliga, välskötta om-råden dit många kan ta sig samt synliggör det som händer i kommunen när det gäller delning.

2. Planera för andra ”vardagsrum”i kommunen än shoppinggalle-rior. Projektera för intressanta, stimulerande miljöer som grundar sig på deltagarkultur i stället för konsumtion.

3. Tänk in resursdelande från börjannär nya bostadsområden pro-jekteras. Rita in återbruks- och reparationsrum, utrymmen för lastcyklar, attraktiva tvättstugor med intilliggande uppehållsrum med plats för symaskiner för att kunna repa-rera plagg, planera för gemen-samma odlingslotter och se till att det fi nns gott om möteslo-kaler. I Sverige fi nns en stark föreningstradition som man behöver utveckla och hitta nya platser och former för.

Karin Bradleys tre tips för att få fl er att dela

– Det krävs fl er användare för att få

delningsekonomin i rullning, säger Karin

Bradley.

Omkring tio procent av invånarna i Norden nyttjar delningsekonomi i någon form – medan snitett för Europa ligger på omkring 35 procent. Det fi nns med andra ord en stor

potential, menar Karin Bradley som har lett den statliga utredningen "Delningsekonomi på användarnas villkor".


Läs mer om cirkulär ekonomi på nästa sida.

CIRKULÄR EKONOMI

”Göteborg

och Malmö

går före”

Text: Anki Linderoth

Foto

: Jos

é Fi

guer

oa

oakim Jansson, affärsområdeschef Renhållning på Uddevalla Energi, är

både glad och stolt över att Uddevalla utsetts till Årets avfallskommun 2017. Utmärkelsen delades ut vid Avfall Sve-riges årsstämma nyligen i hård konkur-rens med tidigare vinnare som Lund och grannkommunen Trollhättan.

– Uddevalla har länge haft en hög ambition när det gäller att skapa en tillgänglig och hållbar avfallshante-ring och vi har nått långt sedan vi för snart 20 år sedan började sortera mat- och restavfall, säger Joakim Jansson.

– Men bra kan alltid bli bättre och vi lägger mycket kraft på att utveckla verksamheten så att vi kan ta hand om avfallet på ett så hållbart sätt som möjligt och samtidigt sprida informa-

tion till våra kunder om hur man kan förebygga avfall och minska avfalls-mängderna.

Engagerade medarbetare

Det fi nns fl era faktorer som gör att Uddevalla kan räkna sig som Sveriges

bästa avfallskommun, enligt Joakim Jansson:

– Det handlar dels om en långsiktig styrning mot en mer hållbar och cir-kulär hantering av avfall, dels om väldigt duktiga och engagerade med-arbetare och samarbetspartners. Dessutom måste vi ge en eloge till våra kunder, som verkligen engagerar sig i avfallsfrågorna på ett föredöm-ligt sätt. Utan deras idoga arbete hade vi aldrig kunnat nå så här långt.

Ett nära samarbete med verksam-heter, fastighetsägare, bostadsrätts-föreningar och samfälligheter har gjort att Uddevalla Energi har kunnat bygga upp ett fi nmaskigt insamlings-nät för avfall och återvinning. Totalt fi nns ett 20-tal återvinningsstationer i kommunen och två större toppmo-derna återvinningscentraler.

Kan bli ännu bättre

Men målet är att bli ännu bättre på fastighetsnära insamling och vi kom-mer att satsa ännu mer på återbruk. Dessutom håller vi nu på att utveckla ett digitalt system för att samla data från sensorer i sopbilar och insam-lingskärl. Med resultatet från våra plockanalyser kan vi sätta in resurs på rätt plats för att kunna effektivisera verksamheten ännu mer.

n första FixaTill återbruksbutik har funnits på Linero, en stadsdel

i Lund, sedan ett par år tillbaka. Här har lundaborna kunnat laga och repa-rera i stället för att slänga. I verksta-den fi nns diverse verktyg, tillgång till arbetsplatser och även till kompetens: under workshopar har yrkesfolk visat bl.a. hur man reparerar skadade möb-ler, byter mobilskärmar och fi xar till cyklar.

Slit och släng duger inte!

– Under de närmaste åren ska vi öpp-na ytterligare två butiker i stan, säger Erik Rånlund. Vi har märkt att folk uppskattar det och med fl er butiker

kommer vi närmare och kan nå fl er.Återbruksbutikerna öppnas i sam-

arbete med Lunds allmännyttiga bo-stadsbolag, LKF, och kommunens miljöstrategiska enhet. Målet är både att åstadkomma en konkret minsk-ning av avfallet genom reparation och att påverka människors attityder.

– Mycket mer krävs i samhället om vi ska skapa en cirkulär ekonomi, säger Erik Rånlund. Producenter måste ändra designen på sina produk-ter och anpassa dem för en cirkulär ekonomi. Även vi konsumenter måste tänka efter: när något går sönder ska det i första hand repareras, när man blir trött på möblerna hemma, ska man sälja eller ge bort dem.

Slit och släng-mentaliteten måste bort!

Normer måste brytas

Kvalifi cerade bedömningar visar att cirka 20 procent av allt som slängs skulle kunna användas i andra hand. Att fånga in det är inte så lätt på grund av rådande normer.

– Det är fortfarande inte helt ok att exempelvis gå ut med second

hand-kläder, för att inte tala om att använda dem i så kallat fi nare sam-manhang, säger Erik Rånlund. Hur mycket vi än pratar om hållbarhet så är det ett faktum att avfallsmängder-na inte minskar!

Vi byter mobiltelefoner långt innan de går sönder, i jakt på nya funktio-ner. Kläder slits inte ut, vi köper i takt med att modet ändras. Kök renoveras

fast de gamla skulle duga i många år till. Industrin är beroende av att sälja så mycket som möjligt – listan på onödig konsumtion kan göras lång.

– Vi måste minska avfallsmäng-derna, att bara sortera räcker inte, säger Erik Rånlund. Med FixaTill-bu-tikerna drar vi ett litet strå till stacken och vi ser att det också fi nns sociala vinster med att skapa mötesplatser. Men på sikt måste den här typen av insatser leva ett eget liv.

– Äntligen! Vi arbetar hårt och

målmedvetet för att ligga i

framkant när det gäller att

förebygga och hantera avfall

– och ett bättre kvitto på att vi

har lyckats kan vi inte få.

– Avfallsbolagen är viktiga ak-

törer om vi ska lyckas minska

slitaget på vårt jordklot, det

enda vi har.

Det säger Erik Rånlund, ren-

hållningsdirektör på Lunds

Renhållningsverk som satsar

på fl er FixaTill-butiker, som

uppmuntrar till återbruk och

hållbar konsumtion.

J

E

www.uddevallaenergi.se

www.lundsrenhallningsverk.se

• Uddevalla Energi ansvarar för avfallshantering och återvinning i Uddevalla Kommun.

• Uddevalla Energi ligger i fram-kant när det gäller att återvinna och minimera restavfall. Under 2017 gick endast 0,2 kg per per-son till deponi – att jämföra med 2 kg i snitt för hela Sverige. Kommunen har också fram-gångsrikt minskat mängden far-ligt avfall.

• Uddevalla Energi arbetar också mycket med kommunikation via olika kanaler och vänder sig via särskilda projekt till kommunens alla femteklassare och till nyin-fl yttade på fl era olika språk.

• Lund har fått utmärkelsen ”Sveriges Återvinningskommun” på Återvinningsgalan i Stockholm. Bakom Återvinningsgalan står Branschtidningen Recycling, Avfall Sverige och Återvinnings-industrierna.

– Ett nära samarbete med grannkom-

munerna Trollhättan, Vänersborg och

Lysekil är en viktig framgångsfaktor,

säger Joakim Jansson.

– Vi är bäst på att hantera avfall men alla måste arbeta för att också minimera

avfallet, säger Erik Rånlund, Lunds renhållningsdirektör.

FAKTA OM UDDEVALLA ENERGI

FAKTA

Uddevalla – bäst i Sverige

Tar strid mot slit och släng

17

18


19

Slängt men inte bortkastatETT ÅTERVINNANDE SAMHÄLLE HÅLLER LÄNGRE!

0200-26 46 00www.srvatervinning.se

i blir alltfl er människor, den eko-nomiska aktiviteten ökar och vi förbrukar jordens resurser allt

snabbare. Hittills har vi präglats av ett linjärt tänkande vilket format lagar, regelverk, institutioner, organisationer och marknader. Men vad ska till för att ställa om från linjärt till cirkulärt och hur ska vi få det att fungera? Ola Al-terå, chef för Klimatpolitiska rådet har suttit med som särskild utredare i ut-redningen ”Från värdekedja till värde-cykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi”.

– Cirkulär ekonomi handlar om hela samhället, inte en begränsad sektor och det är ingen ”quick fi x”. Under hundra år har vi tänkt linjärt, det kan ta lika lång tid att ställa om till cirkulära re-sursfl öden och högre resurseffektivitet. På sikt kommer till exempel de regler

som i dag styr avfallsdefi nitioner och avfallshantering att behöva förändras.

Handlar det i första hand om andra regelverk och förändrade skatter för att hitta nya metoder och arbetssätt?

– Det kommer absolut att behövas men hindren sitter till stor del i våra huvuden, i handlingsmönster och orga-nisationskulturen i både näringsliv, kommuner och andra offentliga aktö-rer. Sådant är ofta svårare att förändra än att bara skriva om en lag eller ett myndighetsuppdrag.

Finns det något som kommunerna kan göra för att påskynda processen?

– Min utredning föreslog bland an-nat att kommunerna skulle få ett tydli-gare uppdrag att förebygga avfall, alltså agera mer cirkulärt, i den egna verk-samheten men också att hjälpa kom-muninvånarna att göra det. Det betyder inte att kommunerna ska göra mer själva, utan snarare underlätta för aktö-rer som jobbar med exempelvis repara-tioner och uthyrning. Men det kan

också handla om att knyta ihop och underlätta för industriell symbios, allt-så där restprodukter från ett företag blir råvara för ett annat.

Men det fi nns hinder, ett är att mark-nadspriserna på tjänster är dyra medan råvaror generellt sett är billiga.

– Därför föreslog min utredning ett så kallat ”Hyber-avdrag” för hushållen, lik-nande dagens RUT och ROT. Det skulle kraftigt sänka priset för reparationer, ut-hyrning och begagnatförsäljning och dessutom skapa många nya jobb.

Enligt utredningens förslag har re-geringen beslutat tillsätta en delegation för cirkulär ekonomi.

– Jag hoppas att delegationens hu-vuduppdrag blir att få ihop alla natio-nella, regionala och lokala aktörer på ett bättre sätt och därmed öka föränd-ringskraften mot det cirkulära. Jag tror också att fl era andra av utredningens förslag kommer att bli verklighet. Skatte reformen med Hyber-avdraget är troligen det svåraste förslaget för poli-tikerna att hantera.

Kommunerna ska få ett tydligare

uppdrag för att förebygga avfall –

och det är en viktig del på vägen mot

en cirkulär ekonomi, säger Ola Al-

terå, chef för Klimatpolitiska rådet.

V– Vi föeslår ett "Hyber-avdrag" som kan sänka priset för reparationer, uthyrning och

begagnat, säger Ola Alterå.

CIRKULÄR EKONOMI

”Ska agera mer cirkulärt”


”Kommunerna

får tydligare

uppdrag att

förebygga avfall”

slutet av april rullade Returbilen i väg på sin premiärtur i tätorten

Märsta i Sigtuna kommun. Returbilen är en mobil återvinningscentral be-stående av tre fordon som kör en på förhand fastställd slinga i tre stora bostadsområden.

− Med Returbilen blir det enkelt för de boende att bli av med sitt grovavfall och sitt farliga avfall. Er-faren personal tar emot avfallet och ser till att det hamnar i rätt ”balja” och därmed i rätt spår så att miljöpå-verkan kan minimeras, berättar Ma-ria Nordmark som är avfallsstrateg inom det kommunala bolaget Sigtuna Vatten & Renhållning.

Returbilen är ett pilotprojekt som dragits i gång av kommunens vatten- och renhållningsbolag i nära samar-bete med de tre stora fastighetsägarna DCarnegie, HSB och Sigtunahem. Anledningen till det ettåriga försöks-projektet är att fastighetsägarna har märkt ökade problem med nedskräp-ning i sina områden, med grovavfall och annat avfall som dumpas lite varstans.

Unikt samarbete

Problemen ”spiller över” på kommu-nen och Sigtuna Vatten & Renhåll-ning får ofta ta emot samtal om ned-skräpning från invånarna.

− Ökad nedskräpning är en gene-rell problematik i hela landet så där är Sigtuna inte unikt. Möjligen är det goda samarbetet mellan oss och de stora fastighetsägarna en smula unikt. Vi står för fi nansieringen under för-söksperioden men om projektet per-manentas kan det bli annorlunda, sä-ger vd Greger Svensson.

Sigtuna Vatten & Renhållning sva-

rar för fordon och personal medan fastighetsägarnas främsta insatser handlar om information till hyresgäster-na om bland annat platser och tider.

Returbilen rullar en dag i månaden på sena eftermiddagar och besöker då ett av de tre stora områdena Märsta centrum, Valsta och Tingvalla.

Lyckad premiär

Premiärturen som utgjordes av sex stopp runt om i Märsta centrum blev något av en succé. En del boende hade lagt ut grovavfall i förväg, vilket inte är avsikten men svårt att undvika. Men de fl esta strömmade till med si-na avlagda prylar när fordonskonvo-

jen hade parkerat. Christina Brändström, boende i

Märsta centrum, var mycket nöjd. − Tidigare ställdes containrar ut

här varje månad, men de togs bort. Om man ville slänga något så kunde man bara åka till återvinningscentra-len. Men alla har ju inte bil, så detta är verkligen en jättebra service, säger Christina.

ör några år sedan fi ck biogaspro-ducenten Gästrike Ekogas, till-

sammans med bolagets ägare avfalls-bolaget Gästrike återvinnare och Gävle Energi, i uppdrag av Gävle kommun att till 2017 öka den lokala biogasproduktionen med 400 procent.

Med den produktionsökning som blev möjlig när Gästrike Ekogas förra året invigde sin helt nya biogasan-läggning i Forsbacka utanför Sandvi-ken, en investering på drygt 140 miljoner kronor, kunde målet uppnås.

Produktionen av biogasen bygger på matavfall som samlas in från 162 000 invånare i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommuner, som äger Gästrike återvinnare.

− På det här sättet tar vi ett stort kliv mot en cirkulär ekonomi. Vi samlar in cirka 10 000 ton matavfall från hushållen och ur detta utvinner vi energi i form av ett lokalproducerat och fossilfritt drivmedel som dessut-om bidrar till målet om fossilfrihet år 2030, säger förbundsdirektör Thomas Nylund på Gästrike återvinnare.

− Genom vår produktion tar vi också vara på viktiga näringsämnen

och återför dem till kretsloppet som bio-gödsel.

Thomas Nylund berättar att den pro-ducerade biogasen idag används för att

driva en efterhand allt större andel av bolagets sopbilar och lättare fordon. Även femton stadsbussar i Gävle samt ett antal kommunala fordon drivs med biogasen från Gästrike Ekogas. Företaget har också installerat ett tankställe vid bussdepån i Gävle och ambitionen är att upprätta fl er runt om i regionen.

Produktionen vid Gästrike Ekogas är alltså i full gång och det fi nns kapacitet att förse betydligt fl er fordon med lokalproducerat bränsle. Thomas Nylund ser därför fram emot att X-trafi k, den regionala trafi k upp-handlaren, väljer en biogaslösning vid den kommande bussupphandlingen inför år 2020. Han blir förbryllad över

att det inför upphandlingen fi nns funderingar på exempelvis el-bussar som ett alternativ.

− Ja, vi har nu fullgjort vårt upp-drag att öka den lokala biogasproduk-tionen med 400 procent. Då är det viktigt att även andra aktörer tar sitt miljö- och samhällsansvar på allvar och fullföljer den påbörjade satsning-en. Det borde vara självklart att samtliga Gävles stadsbussar i framti-den drivs med biogas, säger han.

Liksom i många andra de-

lar av landet märker Sigtuna

kommun att problemen med

nedskräpning ökar. För att råda

bot på detta har Sigtuna Vatten

& Renhållning dragit i gång

pilotprojektet Returbilen, i nära

samarbete med tre ledande

fastighetsägare.

I

Maria Nordmark tillsammans med chaufförerna Thomas Lagerlund och Per-Olov

Örekärr som hjälper de boende att slänga grejorna i rätt ”balja”.

Returbilensom minskar nedskräpning och minimerar miljöpåverkan

Redo att förse hel bussfl ottamed lokalproducerad biogas

www.sigtunavatten.se

www.ekogas.se

Text: Anki Linderoth

Ola Alterå vill ge kommunerna tydligare uppdrag

Biogasen som Gästrike Eko-

gas producerar av insamlat

matavfall från 162 000 invånare

innebär ytterligare ett steg mot

det fossilfria samhället.

– Men då är det viktigt att

våra offentliga transportupp-

handlare tar sitt miljö- och

samhällsansvar på allvar så att

biogasen verkligen kommer till

användning fullt ut, menar Tho-

mas Nylund, förbundsdirektör

på Gästrike återvinnare.

F

Thomas Nylund, förbundsdirektör på Gästrike återvinnare.

Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige

21

KOMMUNAL DELNINGSEKONOMI

anken på kommunalt återbruk är inte ny och fl era svenska kom-muner har sjösatt egna system

för att ta till vara utsorterade möbler, datorer och annat material. Malmö hör till pionjärerna och stadens förvaltning-ar har genom att byta möbler och appa-rater med varandra sparat fl era miljoner kronor.

Men även i fl era mindre kommuner drivs nu liknande projekt. Ystad är en av dessa kommuner.

– Det fi nns ett funktionellt överskott som bara står och samlar damm i för-råd i de fl esta kommuner och vi ville försöka kartlägga och se hur mycket av allt det som ställts undan som faktiskt skulle kunna användas igen av någon annan, säger Tina Persson, projektleda-re för den digitala återbruksportalen off2off i Ystad.

Stort intresseAlla som arbetar i Ystads kommun har tillgång till portalen och intresset har ökat stadigt.

– Vi har åkt runt och inventerat i våra förråd och försökt sätta värden på det som står där och saker som bedöms vara i tillräckligt bra skick för att an-vändas igen läggs ut på portalen. Sedan kan den som är intresserad bara boka objektet – så fi nns det personal som hanterar leveransen.

– Vinsterna ligger på fl era plan. Dels kan vi hushålla med både ekonomi och resurser på ett bättre sätt, och dels ska-par vi sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden. Det känns bra att och uppskattas av många.

Betalar hanteringen”Köparen” betalar inget för själva pro-dukten, men får betala för hantering och fl ytt, oftast bara några hundralap-par.

– Återbruksportalen har blivit en ögonöppnare på många sätt, säger Tina Persson. Det är egentligen otroligt att det också i en så liten kommun som Ystad kan fi nnas så många skrivbord, stolar och annan utrustning som är fullt funktionsduglig, men som bara hamnat

i ett förråd någonstans. Många saker får nya ägare inom kom-

munen, annat hamnar så småningom hos lokala välgörenhetsorganisationer för att säljas vidare till privatpersoner.

Synliggör värden– Det känns bra att synliggöra värden som ingen sett tidigare och på sikt hoppas vi kunna bygga ut systemet så att inget ska behöva stå oanvänt.

Återbruksportalen är kopplad till ett statistikverktyg så att alla användare kan se hur mycket som sparas på att återbruka jämfört med att köpa nytt – och hur stora klimatvinsterna blir. Verksamheten rivstartade med att in-redning och elektronik till ett värde av 500 000 kronor bytte ägare på kort tid och nu rullar verksamheten på.

– En viktig erfarenhet är att det be-hövs en resurs som verkligen jobbar aktivt med en sådan här portal för att den ska fungera, säger Tina Persson. Det måste hända något nytt på portalen

från gång till gång, annars är risken stor att användarna slutar besöka portalen.

Tar fram ny modellI Ystad har off2off-projektet skapat en lokal medvetenhet och stolthet som nu ligger till grund för nästa steg i delnings-ekonomin: att utvidga både innehållet och det geografi ska området i ett Vinnova-fi -nansierat projekt tillsammans med grann-kommunerna Trelleborg och Skurup.

– Tanken är att skapa en delnings-tjänst som sträcker sig över kommun-gränserna och inte bara fokuserar på föremål utan även tjänster, säger Tina Persson. Målet är att skapa en modell som kan användas av mindre kommu-ner som vill samarbeta om allt från återbruk till utbyte av tjänster inom olika områden där alla kommuner kan-ske inte har egen kompetens.

Exakt hur tjänsten kommer att utfor-mas avgörs dock först efter en innova-tionsupphandling, där vinnaren får i uppdrag att utforma modellen mer i detalj.

Svenska kommuner köper in möbler,

elektronik och material för mångmil-

jardbelopp varje år. Men måste allt

som används verkligen vara nytt –

och kan inte kommunerna samarbe-

ta för att ta till vara mer av det som

sorterats ut?

T

Tar fram ny samarbetsmodell

… Ystad kommun hittills har

sparat motsvarande närmare

20 ton koldioxid utsläpp med

hjälp av projektet off2off.

kronor har hittills

sparats på att använda

befi ntlig inredning och material via återbruks-

portalen off2off i stället för att köpa nytt.

737 280 20

för kommunal delningsportal

– Nu tar vi tillsammans med Vinnova fram en delningstjänst som kan användas

över kommungränserna, säger Tina Persson, projektledare för återbruksportalen

off2off i Ystad.

et är Avfall Sverige som ställt samman statistik över mäng-den hushållsavfall. Under

2017 behandlades totalt 4 782 440 ton hushållsavfall. Det motsvarar 473 kg per person och år. Jämfört med år 2016 är det en ökning med 2,5 procent. En stor del av ökningen härleds till ökad tillväxt i ekonomin. BNP ökade under perioden med 2,4 procent.

– Vi måste komma bort från sam-bandet mellan högkonjunktur, hög konsumtion och ökade avfallsmäng-der. Det är en trend som måste bry-tas, säger Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist.

Den största delen av ökningen utgörs av grovavfall som lämnas till energiåtervinning. Restavfallet, det som vi lägger i den vanliga soppå-sen, har däremot minskat.

Mer insamlat matavfallUnder 2017 har fördelningen mellan olika behandlingsmetoder förskju-tits. Energiåtervinningen har ökat med 6 procent medan materialåter-vinningen ligger kvar på ungefär samma nivå som 2016. 16 procent av det hushållsavfallet gick till biolo-gisk återvinning. Den biologiska återvinningen, det vill säga rötning och kompostering, minskade med 2,2 procent.

Mängden matavfall som samlades in ökade med 4 procent och under 2017 hade 223 av landets 290 kom-muner separat insamling av källsor-terat matavfall.

Allt mindre deponerasEtt stort och viktigt steg är att mäng-den hushållsavfall som går till depo-ni har minskat med hela 24 procent och nu endast är 0,5 procent. Där-med hör Sverige till de länder i EU som nått längst när det gäller att minimera mängden avfall som de-poneras. Snittet för hela EU är 25 procent.

Mängden restavfall från hushållen

fortsätter minska i Sverige – medan

de totala avfallsmängderna ökar.

Det visar färsk statistik för 2017.

Mer hus-hållsavfall– mindre restavfall

D

Texter: Sven-E Lindberg

Foto

: Yst

ad k

omm

un

Foto

: Shu

tters

tock

n av Sveriges mest avancerade sopsorteringsanläggningar

ligger i Moskogen utanför Kalmar och ägs av kom-munalförbundet Kalmar-sundsregionens renhållare – bestående av Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Os-karshamn och Torsås kommuner.

I den 3 000 kva-dratmeter stora an-läggningen fi nns ut-rymme och utrust-

ning för KSRR att omsätta sina inno-vativa och framåtblickande ambitio-ner i praktisk verklighet.

Ett exempel är mottagandet av hus-hållens avfall, som sorteras optiskt med hjälp av fotoceller. Matavfallet i gröna påsar går vidare i processen och blir så småningom biogas samt bio-gödsel av hög kvalitet.

− Men sedan går vi ett steg längre och tar även hand om restavfallet in-dustriellt. Avfallet utsorteras, krossas och siktas och sedan gör vi en produkt som vi levererar till cementindustrin på Öland och Gotland. De eldar mycket och vår produkt har visat sig vara mycket mer miljövänlig än kol och olja. Det är oerhört positivt att jobba med avfall på det här sättet ef-tersom det i allt mindre grad blir en belastning – det blir en resurs, säger

Magnus Ivansson. Han berättar att man inom

KSRR hela tiden funderar på

hur avfallshanteringen kan utvecklas. − Kvaliteten på restprodukten aska

är ett område vi tittar på. Våra kunder efterlyser olika egenskaper hos askan och vi funderar nu på hur vi kan va-riera ”recepten” på avfallet för att skapa de önskade egenskaperna.

Blickarna är även riktade mot framtida användning av ny teknik vid hämtningen hos hushållen.

− Ja, vi tittar bland annat på en on-demand-teknik med en nivåvakt på kärlen så att vi hämtar avfallet bara när det verkligen behövs. Den moderna tekniken är oerhört intres-

sant. Vi ska inte köra sopbil för kö-randets skull, säger han.

En långsiktig vision hos KSRR är att avfallshanteringen ska kosta noll kronor för abonnenterna.

− Vår ”noll-vision” är kanske lite kaxig men den gör att vi som arbetar inom KSRR hela tiden är på tårna och blickar framåt, menar Magnus Ivansson.

Avfall ska inte vara en belast-

ning – det ska vara en resurs.

Så resonerar framåtblickande

kommunalförbundet KSRR,

och en arena för förbundets

höga ambitioner är den avan-

cerade sopsorteringsanlägg-

ningen i Moskogen.

– Här har vi har utrymme och

resurser att göra högkvalitativa

produkter av vårt avfall, säger

Magnus Ivansson, chef för

avfall/affärsutveckling.

E

När hushållen lagt sitt avfall i rätt påse så körs det till sopsorteringsanläggningen

där matavfallet så småningom blir biogas och biogödsel och delar av det utsorte-

rade restavfallet blir ett utmärkt bränsle för cementindustrin.

Magnus Ivansson,

chef för avfall/

affärsutveckling.

Innovativ avfallshantering gör avfall till en resurs

ksrr.se

i har över 50 förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad, sä-

ger Karin Nielsen, processledare på förvaltningen Kretslopp och vatten. Vi kan inte bestämma över vad alla ska göra men vi kan inspirera genom goda exempel, skapa förutsättningar, sprida kunskap och motivera.

Staden har stora kontaktytor: ge-

nom skola, omsorg, i bostäder och lokaler, som kunder och vid evene-mang möter man nästan alla kom-muninvånare varje dag. Så ser det ut i många kommuner

– Kommunerna har stora möjlig-heter att minska sitt avfall och därigenom effekti-visera sitt arbete. Men de fl esta har inte kom-mit igång. Om för-slagen i den statliga utredning en om cirkulär ekonomi blir verklighet kommer det att bli ett startskott för ett brett arbete med att minska avfallet i landets kommuner.

Det behövs fl er styrmedel

Men det behövs mer för att sopberget ska krympa, menar Karin Nielsen.

– De viktigaste styrmedlen för att

hushållens och övriga verksamheters avfall ska minska saknas ännu. Det behövs både ekonomiska och juridis-ka styrmedel som begränsar använd-ningen av naturresurser, förlänger produkters liv och gör det dyrare att överkonsumera.

Karin sitter med i Avfall Sveriges

nationella arbetsgrupp för avfallsföre-byggande och ser fram emot dialog med både näringslivet, myndigheter och beslutsfattare i regering och riks-dag. Att träffa förpackningsbransch-en, dagligvarukedjorna och elektro-nikindustrin står högt upp på önske-listan.

Göteborgs Stads verksam-

heter orsakar minst en halv

miljon ton avfall per år. När

man i sitt Klimatstrategiska

program satte upp målet att

avfallsmängderna ska minska

med 30 procent fram till 2030,

förband man sig samtidigt vid

ett mycket ambitiöst program

som nu sprids som gott

exempel över hela landet.

V

• Råvaru-, materialskatter, diff erentierad moms eller andra ekonomiska styrme-del som minskar avfallet. Tillsätt utredning för att ta fram förslag.

• Produktlagstiftning för

längre livslängd, reparer-barhet och materialeff ekti-vitet.

• Mer lösviktsförsäljning i dagligvaruhandeln och pantsystem för takeaway- och andra förpackningar.

• Ta bort bäst före-reglerna för livsmedel.

• Upphandlingsmyndigheten, Naturvårdsverket och Bo-verket bör ta fram krav, rikt-linjer och vägledningar för att minska avfallet vid upp-

handling, tillsyn respektive fysisk planering samt bygg- och rivningslov.

• Inför Reklam ja tack; dvs man får sätta upp en skylt om man vill ha direktreklam, annars får man inte reklam.

STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA AVFALLET

www.goteborg.se/forebyggavfall

Målmedvetet arbete minskar sopor

Avfallshierarkin, eller avfallstrappan, är en del av EU: s och

Sveriges lagstiftning som säger att avfall i första hand ska förebyggas.


22


23

#osynligtavfallDet är inte alltid det som syns

som väger mest

Det ska vara enkelt, bekvämt och positivt att hantera sina sopor hela vägen från köket till soptunnan. vasyd.se/rumformiljon

Gör rum för miljön

ege Park i närheten av centrala Malmö står inför en stor föränd-

ring. Det gamla sjukhusområdet från 30-talet kommer snart att bli ett till-håll för klimatsmarta energilösning-ar. Det var i januari som E.ON – till-sammans med Malmö Stad och VA syd – tecknade ett klimatkontrakt för området. Målet är att skapa Malmös nya förebild för hållbar stadsutveck-ling med ett eget lokalt energisystem där resurseffektiviteten står i fokus.

– Här ska man kunna dela på och ta vara på energin så att inget går till spillo. Det ska fi nnas möjligheter att

dela resurser här på ett nytt sätt, ge-nom exempelvis bilpooler, säger Pat-rik Thuring, E.ONs projektledare för hållbar stadsutveckling.

Producera och återvinna

sin egen energi

Hustaken kommer att vara täckta av solceller, vilket betyder att varje fast-ighet kommer att kunna producera sin egen energi. Ambitionen är att Sege Park ska försörjas med hundra pro-cent förnybar el – antingen från sol-celler på fastigheterna, eller från en solcellspark i närområdet.

– Tekniken med förnybar elpro-duktion utvecklas hela tiden, och speciellt när det kommer till solceller. Tittar man bara några år tillbaka i ti-den har förutsättningarna förbättrats avsevärt, säger Patrik Thuring.

Återvinning av energi är något vi arbetar mycket med – till exempel har vi driftsatt stora värmepumpar som utvinner värmen från avloppsvatten,

och som på så sätt kan föra tillbaka energin till systemet igen. Områdets avfall kommer också att återvinnas och bli till ny energi. Ingen energi ska gå till spillo och Sege Park blir en viktig del av hela stadens kretslopp.

En stadsdel som försörjer sig

själv på förnybar el genom

solceller, utan en enda bilägare

och där soporna som slängs

kommer tillbaka likt en boo-

merang – fast i form av energi.

Låter det som en utopi? Snart

blir det verklighet, i Malmö.

S

Sege Park i Malmö blir självförsörjande på solel

eon.se/foretag

Överenskommelsen har tre fokus områden – energi, avfall samt vatten och avlopp. Klimat-kontraktet är en vidareutveckling av ett liknande projekt som skrevs 2011 för stadsdelen Hyllie i Malmö. Byggstart beräknas till år 2020. De första infl yttningarna är planerade att ske året därpå och redan då kommer många av de resurs-eff ektiva lösningarna att fi nnas på plats. Det är inte bara i Sege Park som hållbarhet är viktigt för E.ON – det är något som genomsyrar hela företagets verksamhet som distributörer av el, värme, kyla och gas. Under 2016 antogs nya miljö- och klimatmål för verksamheten i Sverige, och senast år 2025 ska E.ON producera och leverera endast 100 procent förnybar och återvunnen energi.

FRAMTIDENS SEGE PARK

å Stockby Returpark i Lidingö, som drivs av avfallsbolaget

SÖRAB, sker en stadig ökning av antalet besökare. Samtidigt minskar den genomsnittliga besökstiden och är nu nere på åtta minuter.

Returparken, som invigdes för två år sedan, har fått mycket höga betyg från många håll. Det senaste exem-

plet är att Stockby nu är nominerad till Svensk Forms utmärkelse Design S i kategorin Tjänstedesign.

− Ja, och det är väldigt roligt. Det har nog aldrig hänt förut att en åter-vinningsanläggning blivit nominerad till något sådant, säger SÖRAB:s vd Johan Lausing och skrattar.

− Jag tror att den överskådliga och kundvänliga utformningen tillsam-mans med den fi na konsten bidrar till att göra besöket till en helt annan upplevelse för kunderna jämfört med de gamla återvinningscentralerna. Att konsten är tillverkad av återvun-net material gör nog också att många får en tankeställare kring allt vi slänger, och kan bidra till att ändra en del tankesätt och beteenden, säger han.

Målsättningen för SÖRAB, som ägs av tio kommuner i Stockholms-området, är att bygga returparker i fl er ägarkommuner.

− Då är Stockby en utmärkt före-bild och där ser vi också att kunder kommer oftare och med mindre mängder avfall varje gång. Det har

helt enkelt blivit smidigare och trevli-gare att bli av med sina gamla grejor på rätt sätt vilket är väldigt positivt, menar Johan Lausing.

Även för hushåll som saknar bil blir det allt enklare att lämna till återvinning.

− Vi har utökat verksamheten med våra mobila återvinningscentraler ytterligare. Vi har nu en återbrukslast-bil som tar emot prylar och mindre möbler som kan få ett nytt liv hemma hos någon annan. Och nu kör vi dess-utom på helgerna och försöker ställa upp så mycket det går även i samband med olika evenemang runt om i kom-munerna. Detta har blivit väldigt omtyckt.

I år fyller SÖRAB 40 år som bolag,

men istället för att blicka bakåt – hur tror Johan Lausing att avfallshante-ringen kommer att utvecklas på sikt?

− Längre fram kommer vi att ha en fullt utvecklad närhetsprincip som gör det enkelt för alla att sortera sitt avfall på rätt sätt. Jag tror också att det fi nns tekniska lösningar för att sortera ut betydligt fl er fraktioner än idag, framför allt fl er sorters plast, siar Johan Lausing.

Stockby Returpark på Lidingö

är nominerad till ett Tjänstede-

sign-pris i tävlingen Swedish

Design Award – ett konkret

uttryck för avfallsbolaget

SÖRAB:s arbete med att för-

enkla för hushållen att lämna

till återvinning och återbruk.

P

www.sorab.se

Genom den kundvänliga utformning av designpris-nominerade Stockby Returpark

har det blivit lättare för hushållen att lämna avfall till återvinning eller återbruk.

Enklare, närmare och roligare avfallssortering

Johan Lausing, SÖRAB:s vd.

å resonerade NSR – Nordvästra Skånes Renhållnings AB, när bo-

laget instiftade benchlearningpriset Årets sopa, med syfte att stimulera utvecklingen av mer cirkulära pro-dukter. Priset delades ut för första gången 2017 och gick då till plastför-packningen, med motiveringen att plastförpackningen är ett resurskrä-vande material som är svårt att åter-vinna och orsakar nedskräpning.

– Plast har fått mycket kritik på senare år och vi såg att branschen insett behovet av att även plastför-packningar måste vara cirkulära för att ha en plats i framtidens samhälle. Denna utveckling vill NSR AB vara med och bidra till. Därför utsåg vi plastförpackningen till Årets sopa 2017, säger bolagets vd Kim Olsson.

Ohållbar men nödvändig

Plastförpackningen är en förutsätt-ning i dagens samhälle och har egen-skaper som skapar stora fördelar ge-nom att den förebygger uppkomst av matavfall och annan kassaktion, men råvaran är traditionellt fossil och möter inte heller de sociala krav som ställs för en hållbar utvinning. NSR AB vänder sig också mot att det inte

ställs samma krav på återvinning av förbrukade plastförpack-ningar som på andra förpack-ningar.

– Vi önskar att Naturvårds-verket slutar att subventionera plastförpackningar och höjer återvinningskravet till samma nivå som för övriga förpack-ningar samt utfärdar ett förbud mot linjära plastförpackningar, sa Kim Olsson i samband med att pristagaren offentliggjor-des.

Gemensamt utbyte

ger win-win

Tillsammans med Pack-bridge – ett internationellt kluster för förpackningsin-dustrin med säte i sydvästra Skåne – har NSR AB under året utbytt kompetens och kreativa idéer med syfte att skapa nya affärsmöjligheter och minska det onödiga avfallet. Bland annat har NSR AB deltagit i Packbridges projekt ”Kunskap i rätt förpackning”, genom att bidra med synpunkter på förpackningar som kan förbättras ur ett avfallsperspektiv. NSR AB deltar också i ett EU-projekt med svenska företaget GAIA Biomaterials, som arbetar för att framställa en påse av fossilfri plast.

Ett annat exempel är samarbetet med företaget TMR, för att hitta bättre användningsområden för in-samlade plastförpackningar, vilket lett till att en lösning där returplast

omvandlas till järnvägsslipers tagits fram. I april i år uppgav TMR i ett pressmeddelande att Trafi kverket beslutat att, efter drygt två års tester i spårtrafi k, gå vidare med bolaget i upphandlingen av alternativ till tradi-tionella kreosotimpregnerade furusli-pers, vilket kan bli en vinst för såväl miljö som ekonomi. Även Jernhusen och LKAB har köpt ett par tusen sli-pers som ligger i spår.

Vilken produkt blir

Årets sopa 2018?

Nu öppnar möjligheten att nominera produkter till Årets sopa 2018! Till-sammans med pristagaren avser NSR AB att utbyta kompetens och kreativa idéer för att skapa nya affärsmöjlig-heter och minska det onödiga avfallet. Pristagaren ska kännetecknas av en eller fl era av följande egenskaper:• Innehåller värdefullt och resurs-

krävande material men är svår att återvinna.

• Innehåller farliga ämnen som är

svåra att ta hand om och som

kan orsaka risker för hälsa, miljö eller arbetsmiljö.

• Innebär liten nytta eller glädje och kommer troligen inte att användas många gånger.

• Orsakar nedskräpning.• Marknadsförs genom green-

washing.

Vilken produkt tycker du ska bli Årets sopa? Gör din röst hörd och skicka din nominering till [email protected] senast den 31 augusti! Priset delas ut i samband med arrangemanget NSR-dagen i Helsingborg den 23 november 2018 – en branschdag vars syfte är att inspirera till långsiktigt hållbara val.

Hur kan ett kommunägt bolag

med visionen att bli ett regio-

nalt avfallsbolag i världsklass

och målsättningen att halvera

såväl kostnader som avfalls-

mängder nå dessa minst sagt

ambitiösa mål? Kompetens,

engagemang och lokala nät-

verk i all ära, men för att göra

riktigt stor skillnad krävs en

uppskalning av stora mått.

S

– Genom att dela kompetens kring hur ohållbara produkter kan bli bättre skapar vi

förutsättningar för ett cirkulärt nyttjande av resurser, säger VD Kim Olsson, NSR AB.

Priset Årets sopabidrar till cirkulär hållbarhet

www.nsr.se

avfall kommunerna visar vÄgen fÖr e - avfall sverige · hÅllbara tillsammans hela denna bilaga...

Documents