#3/2008

EU-utträde | För eller emot? Vi hjälper dig!

T E m a | VÅ R D

Betancourt fri”Jag aspirerar fortfarande på att tjäna Colombia som president”

� 3#�008

#3/2008

Årgång 22

Omslagsbild: Photo12 Jean-Marie Périer Tryck: AM Tryck Papper: Profisilk, 150 g ISSN: 1100-763X E-post: nisse.hult@mp.se Adress: Nisse Hult/Grön Ungdom, Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm Alla med-lemmar i Grön Ungdom får Nisse Hult gratis. Övriga får prenumerera genom gu@mp.se eller 08-58832902. Allt i tidningen är inte Grön Ungdoms gemensamma åsikter.

OFFICIELLT ORGAN FÖR GRÖN UNGDOM

32 32

Bota okunskapen – läs Nisse Hult!Jag läste någonstans att vård är den vikti-gaste politiska frågan för många väljare. För egen del var nog hälsomottagningen det sista jag tänkte på när jag ansökte om med-lemskap i Grön Ungdom. Men om nu vård är så viktigt för många, vad är egentligen grön vårdpolitik? Jag tog kontakt med organisationen Mar-schen för tillgänglighet som jobbar för ökad tillgänglighet för personer med funktions-hinder. Kanske de ville skriva något om han-dikappolitik i detta vårdnummer av Nissen? Svaret jag fick var att de sysslar med juri-diska frågor, inte vårdfrågor. Jag ville sjunka genom marken. Så obetänksamt av mig! När jag någon vecka senare träffade miljöpartiets talesperson i hälso- och sjuk-vårdsfrågor började vi prata om dåligt be-mötande av människor som faller utanför normen. Han menar att problemet inte grundar sig i illvilja utan i okunskap. Ge-nom att göra det här numret har i alla fall jag botat en del av min okunskap. Hoppas du ska känna likadant av att läsa det!

Ylva LundkvistChefredaktör för Nisse Hult

Redaktionellt

Profilen: Grönare vård Johan Edstav avslöjar allt.

Reportage: HBT-syster Sjuksöterskor som botar homofobi.

Konsert: Sång för naturen Isländska artister enas för en grönare värld.

Debatt: UT UR EU? Vad ska vi tycka? Striden har börjat.

Krönika: Storebror ser dig Ja vad ska man säga, usch!

Anslagstavlan Uppdatera dig om vad som händer på högskolefronten.

Kampanj: Mapuche Stöd Chiles ursprungsbefolkning!

Propaganda: Avtryck Tänk vilket bra namn vår medlemstidning skulle kunna ha.

4

11

28

19

18

23

24

33#�008

17 1125

Språkrörsspalten Redaktionen

Syftet med Nisse Hult

ChefredaktörAnsvarig utgivare Ylva Lundkvistylva.lundkvist@mp.se

Grafisk formgivareAnders Brunberganders.brunberg@mp.se

BildredaktörRosalie Haglundrosalie.haglund@mp.se

SpråkredaktörJonas Eklundjonas.eklund@mp.se

WebbredaktörElisabeth Carlssonelisabeth.carlsson@mp.se

Nisse Hults syfte är att vara en bred, grön, peppande, politisk tidning med högt i tak. Tidningen vänder sig både till med-lemmar och andra intresserade av grön politik. Trots vitt skilda förkunskaper och olika hjärtefrågor, ska de allra flesta i målgrupperna i varje tidning finna in-slag med stort läsvärde och information som inte bara roar för stunden.

Grön ungdom bildades 1986 som Miljöpartiet de Grönas ungdomsförbund. Vi är det enda ung-domsförbund som står för samma politik som moderpartiet. Alla i Grön Ungdom är också med-lemmar i Miljöpartiet.

Vi tar hänsyn till människor, djur och natur över hela världen och verkar för mer helhetssyn, mångfald och långsiktlighet. Vår vision är en värld där alla kan åtnjuta livskvalitet och slippa onödigt lidande. För att komma dit ifrågasätter vi tankar och normer som idag genomsyrar poli-tiken och vardagslivet.

Större delen av vårt enskilda arbete bedrivs av enskilda medlemmar och lokalavdelningar, men vi är även aktiva på riksnivå och inter-nationellt. I Grön Ungdom genomför vi kurser, aktioner, skolbesök, föreläsningar, diskussioner och annat som medlemmar vill engagera sig i gärna i samarbete med andra delar i den gröna rörelsen.

I skrivande stund pågår det en inten-siv replikväxling på Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt. Den hade sitt ursprung i ett utspel av Jon Larsson, språkrör för Gröna Studenter, tillsam-mans med hens motsvarigheter från socialdemokraterna och vänstern. Ut-spelet gick ut på att SCB:s senaste stora partisympatiundersökning visade att endast en fjärdedel av studenterna stöd-jer något borgerligt parti, och att de gröna hade ett stöd på 15,8 procent. I svallvågorna av detta utspel har de bor-gerliga börjat bråka sinsemellan om vad detta beror på, och FRA-lagen nämns frekvent. Men jag tror att det är större än så.

För några veckor sedan stod jag och pratade om samma ämne med MUF:s ordförande Niklas Wykman. MUF mä-ter varje månad partisympatierna hos unga människor, och även om Niklas inte ville avslöja några siffror berättade hen att det på senare tid börjat gå rik-tigt, riktigt bra för oss gröna bland unga väljare.

För mig känns den utvecklingen inte särskilt förvånande. Unga människor bryr sig om framtiden och de gröna har den mest framtidsvänliga politi-ken. Unga människor ser vår politik som ny, fräsch och progressiv. Unga människor uppfattar oss inte heller som ett enfrågeparti, utan uppskattar vår inställning till skolfrågor, femi-nism, asylrätt, sexualpolitik och per-sonlig integritet.

Men det är inte bara politiken som gör oss starka. Det också alla våra lokalavdelningars fantastiska ar-bete runt om i landet. Alla skolbe-sök, aktioner och debatter som våra underbara medlemmar gör spelar stor roll. Så fortsätt med den grö-na kampen, och ha en härlig höst!

Framtiden är grön

Jakop Dalude

Språkrör Grön Ungdomjakop.dalude@mp.se

� 3#�008

Tema Vård | Profilen

Foto: Ylva Lundkvist

Möt Johan Edstavhan vet vad grön vårdpolitik är.

� 3#�008

�3#�008

Det är en tidig, regning sommarmor-gon och jag ska träffa Johan Edstav. Han sitter i miljöpartiets partistyrelse och har ansvar för hälso- och sjukvård. Till vardags är han landstingsråd och vi ska träffas på hans kontor. Jag glider in på en rosenblommande innergård med vackra kringliggande hus. Vid ett vitt hus, skämtsamt kallat ”vita huset” tar Johan emot. Där sitter socialdemokra-terna, vänsterpartiet och miljöpartiet, som för tillfället är i opposition i Upp-sala läns landsting. Medan Johan visar mig runt berättar han att han har en halvtidstjänst som oppositionsråd och en sekreterare som också jobbar halvtid. Ändå jobbar Johan heltid, vilket han inte tycker gör något eftersom jobbet är så högavlönat.

Johan gick med i Grön Ungdom för 20 år sedan. Då var han 22 år och bodde i Norrköping. På den tiden var det kan-ske inte vårdpolitik som lockade mest. Johan berättar att det var i och med en olycka när han åkte utförsskidor och skadade knäet som han kom i kontakt med vården. Johan fick bra vård, men började tänka på vilken viktig samhälls-funktion vården är. – När olyckan är framme, eller om man har en funktionsnedsättning, är det väldigt viktigt att vi har en sam-hällsfinansierad sjukvård, säger Johan.

Han menar att för bara 20–30 år sedan var medborgare fortfarande tacksamma över att de överhuvudtaget fick någon vård och att samhället erbjöd det. Idag ställs helt andra krav, och det tycker Johan är bra. Det har bland annat re-sulterat i vårdgarantin, som har hjälpt politiker att organisera hälso- och sjuk-vården så att det blir mindre vårdköer. Men ibland är kraven orealistiska.

Tema Vård | Profilen

FRÅN SkIDOLYCkA TILL VÅRDPOLITIkER

”Inom de tekniska om-rådena; läkemedel och

utrustning, finns det marknadskrafter som är drivande. För folkhälsan

är det bara samhälls-ekonomin.”

– Ibland går det så långt att folk jäm-för med att boka tid hos frisören. Skill-naden är att vården är skattefinansierad. Det är inte en kommersiell verksamhet. Då är det inte den med tjockast plånbok som går först. Här ska alla få vård, och den som är svårast sjuk ska få vård först.

Något som diskuteras nu är hur mycket sjukvård som ska drivas privat, på en-treprenad. Johan menar att problemet är att det är några få stora företag som vinner alla upphandlingar som lands-tingen gör. Anledningen är att upp-handlingarna bara utgår från en eko- >

�3#�008

Illustration: Rosalie Haglund

� 3#�008

Tema Vård | Profilen

nomisk synvinkel. Johans förslag är att även en kvalitetsaspekt ska vägas in. – Jättarna kan dumpa priset för att komma in på en marknad, men det kan ju inte ett personalkooperativ, de har ingen chans. Skulle de säga ”ok, jag halverar min lön i fyra år”? Det går inte. Vi politiker kunde istället säga ”så här mycket får det kosta, inte mer” och ge ett fast pris. Då får företagen konkurera med kvaliten.

Jag frågar Johan hur vi gröna skiljer oss från andra partier när det kommer till vårdfrågor. Vad är grön vårdpolitik? Han menar att vi har en humanistisk helhetssyn som är unik. De två frågor-na folkhälsa och rehabilitering är vi det parti som driver starkast. Kristdemo-kraterna talar ibland om folkhälsa, men lämnar ofta besluten till familjen. So-cialdemokraterna och vänsterpartiet ta-lar också om folkhälsa, men bara ur ett samhällsperspektiv. Johan tycker att vi även ser människan bakom statistiken.

Hur visar sig den humanistiska hel-hetssynen i praktiken?– I kontakten mellan vården och med-borgaren ska det finnas en dialog kring hur medborgarens liv ser ut. Man ska försöka påverka i en positiv riktning och till exempel erbjuda gratis rökav-vänjningskurser. Sådana åtgärder är vi drivande i. Vi vågar säga att förebyg-gande åtgärder får kosta pengar. Då får vi frågan ”varför lägga pengar på fris-ka?” men det är kortsiktigt tänkt. Om vi inte lägger pengar på de friska riske-rar vi att få så många sjuka att vi tvingas prioritera mellan medborgarna. Ju mer avancerade åtgärder som behövs, desto mer kostsamt blir det.

Johan berättar att miljöpartiet äntligen börjar få genomslag för de här tankarna i politiken. Det svåra nu är att påverka läkarkollektivet. Inom de tekniska om-rådena, läkemedel och utrustning, finns det marknadskrafter som är drivande. I

folkhälsa finns bara samhällsekonomin. – Det är bara samhället som tjänar på att vi mår bättre, alltså måste också samhället ta initiativet. Där har politi-kerna en jätteviktig uppgift att säga att ”nu ska vi jobba med folkhälsa”.

Även rehabiliteringsområdet är efter-satt, och där har miljöpartiet drivit på. Idag finns det bara en professur i re-habilitering, medan det finns massor i övriga medicinska specialiteter. Det blir få som tar hand om patienterna efter operationerna. – När man haft en sjukdom vill man bli frisk så fort som möjligt. Man vill tillbaka till sitt arbete och sitt liv. Dess-

miss med regeringen, men det var ett ”okej då” från oss. Vissa tyckte att det var jätteviktigt att alla nya entreprena-der stoppades medan andra tyckte att det var en lokal fråga som landstingens folkvalda själva fick besluta om. – Patientperspektivet, att få ett större inflytande över sin vård, uppfattar jag som en genomgående miljöpartistisk landstingspolitik. När det gäller kom-plementärmedicin finns det en viss de-batt. Alla driver frågan om komplemen-tärmedicin, men på olika sätt. Om det som accepteras av Socialstyrelsen är det ingen debatt, men det som vissa kallar alternativmedicin är lite kontroversiellt. Där skiljer vi oss åt. Jag tycker att man ska kolla på alla möjliga komplette-rande alternativ och inte bara hålla sig fast vid den traditionella medicinen, så som Sverige har gjort i väldigt hög grad jämfört med till exempel Tyskland eller USA. Något som vi hade genomdrivit, men som den nya majoriteten har stop-pat, är rehabiliteringsträdgårdar. Man har sett att trädgårdsarbete hjälper till i läkningsprocessen, det får en att känna sig behövd och efterfrågad. Däremot tycker jag att vi ska kräva att det finns belägg för att metoderna har effekt. Finns det inget belägg så ska vi inte införa det, för det kan skada den an-dra komplementärvården. Det finns så starka kommersiella krafter som abso-lut inte vill se det här över huvud taget.

När Johan talar om belägg för alterna-tivmedicin kommer jag att tänka på artikeln ”Den vansinniga psykvården” i detta nummer av Nisse Hult. Men när vi kommer in på psykiatrin och ett spe-cifikt fall blir Johan lite obekväm; han blir ofta ställd till svars inför medbor-gare och partikamrater. – Som politiker tycker jag inte att man ska engagera sig för mycket i spe-cifika fall, utan se till att ta ansvar för att det går åt rätt håll. Man kanjobba hur mycket som helst med hur många frågor som helst, men om jag tycker att

”Ibland går det så långt att folk jämför med att boka tid

hos frisören. Skillnaden är att vården är skatte-

finansierad.”

utom, ju fortare en person kommer till-baka i arbete desto mindre samhällskost-nader blir det. Det är bra för alla, både för individen och för samhället. Här är också politiken viktig, eftersom det inte finns någon ekonomisk drivkraft.

Är det här något som miljöpartister jobbar för i alla landsting eller va-rierar det mycket mellan olika per-soner och platser?– Det har aldrig varit någon tuff de-batt om folkhälsa. Det finns andra frå-gor som det gått tuffa debatter kring, som hur mycket ska utföras på privat entreprenad. Stopplagen var en häftig debatt där det till slut blev en kompro-

�3#�008

Tema Vård | Profilen

något är för jäkligt måste jag se till vad som är det övergripande felet.

Ok, men är psykvård en fråga som är uppe på den politiska dagord-ningen? – Jo, men ofta är det för mycket dis-kussion om hur det ska göras. Vi dis-kuterar ju sällan politiskt hur man ska göra en höftledsoperation, men inom psykiatrin finns det massor av politiker som tycker att det ska göras si eller så. Mer terapi och mindre läkemedel eller tvärtom. Det är farligt. Jag har varit försiktig med att ha en åsikt, för om man ska göra politik av det ska man vara väldigt kunnig på om-rådet. Jag är lek-man och politi-ker och ska inte peta i detaljerna. Däremot kan vi säga att det ska läggas mer peng-ar på forskning, och vi ska kräva också att det inte bara är läkeme-del utan att det även finns re-surser till bland annat terapi. Vi ska också kräva att det finns evi-dens, alltså bevis på att behand-lingsmetoderna fungerar, så att det kan göras jämfö-relser. Det har varit dåligt med bevis i psykvården, och där har politikerna en roll.

Jag har pratat med olika studentorga-nisationer som jobbar mot ojämlikhet inom vården. Vad kan vi göra från po-

litiskt håll? – De politiska åtgärder som behöver göras är utbildning för personal. Det är inte med flit som man behandlar män och kvinnor olika, utan det beror på de könsroller som vi är uppvuxna med. Många tror inte att det görs någon skill-nad mellan män och kvinnor, men men när det visas säger de ”det var som tu-san, det trodde jag inte”. Förra mandat-perioden hade vi ett stort projekt kring bemötande av människor med funk-tionsnedsättningar, även dolda handi-

kapp som dyslexi.

Innan vi avslutar intervjun och Johan återgår till sina kontorssysslor i ”vita huset” vill jag ställa en sista fråga. Finns det någon fråga som miljöpartiet glömt, som saknas i den politiska debatten? – Ett problem är att man inte rik-

tigt ser utmaningen vi står inför med en kraftigt åldrande befolkning. För att sjukvården ska klara det måste vi skapa ett större ekonomiskt utrymme.Dessutom kan sjukvården göra allt mer, till exempel kan vi få nya höftleder och det utvecklas nya mediciner som gör att man får en bättre ålderdom.

– Jag vill inte ha det som i USA, som lägger världens största andel av BNP på hälso- och sjukvård, 12,5 procent, mot 9,5 procent i Sverige. Ändå är det

50 miljoner av 280 miljoner människor i USA som inte har någon tillgång till vård alls. Det är fel och dåligt utnytt-jade resurser. För att lyckas hålla samman vår sjukvårdsfinan-siering står vi inför en jätteutmaning. De nya cancerme-dicinerna som kom-mer kostar flera gånger mer än de gamla. Hälso- och sjukvården måste få en större del av samhällskakan, men det diskuteras inte. Både vårt parti och regeringen pratar om sänkt skatt för före-tagare, och det görs många satsningar på barn. Det är inget fel, men Sverige har redan världens bästa föräldraförsäkrings-

system. Det är outstanding. Då är frå-gan: är det där vi ska lägga de ekono-miska resurser vi har samtidigt som vi står inför hotet att säga nej till patienter framöver? Där har inte jag nått fram i miljöpartiet.

Ylva Lundkvist Foto: Ylva Lundkvist

8 3#�008

Det finns många regler och lagar som gör skillnad på människor i Sverige. Det handlar om sexualitet (olikkönade par har till exempel rätt att gifta sig, res-ten har det inte), ursprung (UD avrå-der till exempel alla svenskar att resa till Afghanistan, medan Migrationsverket vill skicka tillbaka afghaner till samma ställe), kön (könsdiskriminerande kläd-regler, där Bara Bröst är ett klockrent exempel), etc, etc.

Jag undrar vad som har hänt med so-lidaritet och mänskliga rättigheter när papperslösa människor bara ges rätt till akut sjukvård, alltså behandling av livs-hotande tillstånd. De har till exempel inte rätt till diabetesmedicin, men när någons diabetes har gett livshotande komplikationer, då ges vården – mot betalning! I Sverige har alltså männis-kor som vistas här utan att ha tillstånd för det, inte rätt till vård på lika villkor som andra. Papperslösa befinner sig i en utsatt och marginaliserad situation med små ekonomiska möjligheter, men har inte rätt till subventionerad vård i Sveri-ge. Istället kan denna grupp människor själva tvingas betala sjukvårdskostnader på flera hundra tusen kronor, vilket självklart är helt orimligt.

I våras demonstrerade läkarstudenter över hela landet för papperslösas rätt till vård i Sverige. Rätt till vård-initia-tivet engagerade hundratusentals män-niskor i asylorganisationer, partier, ungdomsförbund och andra förening-

“Det är helt orimligt att neka utsatta människor vård och det är någonting som borde vara olagligt i 2000-talets Sverige.” skriver Grön Ungdoms språkrör Maria Ferm.

Ge vård till papperslösa

maria

Ferm

maria.ferm@mp.se

ar. Det är helt oacceptabelt att neka utsatta människor vård och det är någonting som borde vara olagligt i 2000-talets Sverige! Vid flera till-fällen har Sverige fått kritik av FN för att människor nekas vård, en grundläggande mänsklig rättighet, beroende på att de är asylsökande eller papperslösa. Inte ens alla barn är garanterade vård, vilket strider mot Barnkonventionen som säger att barn ska ges lika rätt till vård.

I Region Skåne, där miljöpartiet sitter i majoritet med de borgerliga partierna, har de gröna drivit igenom att asylsö-kande och papperslösa ska ha rätt till subventionerad vård istället för att sär-behandlas. Resten av Sverige borde följa Skånes exempel och sluta värdera män-niskoliv utifrån ”rätt papper”. Det är skrämmande när Sveriges migrations-minister, Tobias Billström, kommer med uttalanden som att personer ”väl-jer” att leva gömda. Inser han inte att en så utsatt och påfrestande situation, som i värsta fall kan leda till döden eftersom man inte har någon rätt till vård, inte är något en människa väljer? Det är något Sverige tvingar människor till genom att besluta om inhumana avvisningar.

En annan regelskillnad som jag har fun-derat på och som det inte finns någon logisk förklaring till är barnbidrag jäm-fört med bidrag till asylsökande barn. Från det tredje barnet får hushållet ett så kallat flerbarnstillägg, det vill säga en

större summa pengar per barn. När det gäller asylsökande är det precis tvärtom. Ersättningen per barn halveras från det tredje barnet. Innebär det att svenska barn kostar mer ju fler de är och utländ-ska barn kostar mindre? Knappast.

Det är hög tid att människor börjar be-handlas lika i Sverige och att pappers-lösa får rätt till både hälso- och sjukvård och tandvård.

Illustration: Maryam Fanni

Tema Vård | Krönika

8 3#�008

�3#�008

För ett par år sedan lärde jag känna en tjej som heter Fanny. Vi gick en folk-högskolekurs i Dalarna tillsammans. Fanny var en 19-årig, kul, pigg, men kanske något oroväckande späd person. En dag när Fanny varit ute på stan en-sam ringde telefonen. Hon skulle inte komma tillbaka till skolan på ett tag. Hon hade blivit inlagd på länssjukhuset på grund av undervikt. Det visade sig att det inte var Fan-nys första kontakt med sjukvården. I flera år hade hon lidit av anorexi. Hen-nes kontakt med den landstingsdrivna vården hade inte gett mycket resultat. Personalen har ofta bara gymnasiekom-petens. Enligt Fannys erfarenhet blir patienterna ofta misstänkliggjorda och behandlade som att de vill vara sjuka. Alltför lite fokus läggs på att ätstörning-ar oftast är ett symptom på att personen mår dåligt av anledningar som inte har med mat eller vikt att göra, ett sätt att få utlopp för sin ångest. Mest har vården handlat om att äta sig upp i vikt för att överleva. Det kan verka konstigt, med tanke på att anorexia är en sjukdom som har minst lika mycket med tankar-na att göra som med kroppen. Därför behövs det också hjälp med att förändra tankarna för att bli fri från sjukdomen. – De använder metoder som inte fungerar, menar Fanny. Det gäller att gå upp i vikt snabbt så att man kan skri-vas ut. Det enda jag fick lära mig var att mardrömmen om att gå upp mas-sor i vikt besannades om jag åt. Jag fick aldrig lära mig att ändra mina skadliga tankemönster. Så fort jag kom därifrån

Hur fungerar psykvården idag? Hur borde den fungera? Följ Fanny på hennes resa genom psykiatrin.

deras patienter. Alltså kan de välja bort ”svåra fall”, vilket inte den offentliga vården kan göra. Ändå borde de po-sitiva siffrorna få vanliga sjukhus som vänder på slantarna att intressera sig. Effektivare behandling är väl alltid ef-tersträvansvärd? – Så här i efterhand tänker jag att landstingen genom sin snålhet och kortsiktighet har slängt bort så himla mycket pengar på att bedriva en ofull-ständig vård, säger Fanny. Jag vågar inte ens tänka på vad all den vård jag fick som inte hjälpte ett dugg har kostat. Tänk om de satsade på utbildad, kun-nig personal och uppdaterade sina me-toder. På lång sikt skulle så mycket mer mänskligt lidande kunna sparas!

Ylva Lundkvist

Foto: Ylva Lundkvist

ville jag gå ner i vikt igen.För Fannys del blev räddningen ett pri-vat behandlingshem i Mora. När hon låg på sjukhuset i Dalarna lyckades hon skaffa en remiss så att landstinget beta-lade vistelsen. Kontrasten mot tidigare ställen var total. – Det kändes som att komma till ett hotell jämfört med sjukhuset, berättar Fanny. Den största skillnaden var att de bemötte mig som en normal människa, med respekt. De utgick från att jag ville bli frisk. Behandlingsmodellen på kliniken går ut på att patienten bor där fem dagar per månad. Resten av tiden lever pa-tienterna sina vanliga liv och integrerar det de lärt sig i vardagen. Detta uppre-pas under sex månader, med totalt 30 vårddagar. De dagar de är på kliniken träffar de en psykolog varje dag. Ingen i personalen kontrollerar vad patienterna äter. Fokus ligger istället på vilka tankar som styr i en destruktiv riktning och hur det går att ändra dem. Dessutom ges det korrekt informa-tion om hur kropp och mat fungerar – ochdet är något som kan behövas. Fanny berättar om en tidigare kontakt med en läkare i ett anorexiateam. Han tipsade Fanny om att börja motionera för att inte bli en ”fet prussiluska”, som han kallade det. Det tipset var nära att få ödesdigra konsekvenser. I motsats till många landsting så re-dovisar den privata kliniken sin statis-tik över hur många som blir friska av deras behandling. De anger att det hit-tills bara är 6 procent av deras patienter som inte har upplevt någon förbättring, medan 79 procent inte längre hade nå-gon ätstörning efter behandlingen (se www.mhekliniken.se). Det är i och för sig viktigt att tänka på att privata vård-hem själva kan välja vilka som får bli

Den vansinniga psykvården

Tema Vård | Intervju

10 3#�008

Tema Vård | Reportage

Kvinnor ges mer mediciner vilket kan leda till obehagliga biverkningar. Män ges i högre utsträckning dyra behand-lingar som kräver mer avancerad medi-cinsk teknik eller mer personalresurser. Det är två exempel tagna ur en rapport från Socialstyrelsen. Att ojämställdheten i samhället åter-finns även inom vården är kanske inte särskilt förvånande. Däremot är det särskilt viktigt att åtgärda med tanke på att det ofta är inom vården som frågor om livskvalitet och liv eller död avgörs. Några som aktivt arbetar för en jäm-ställd vård är Medicinsk Feministisk Front (MFF), en genusgrupp på läkar-linjen i Göteborg. MFF tror att ett ge-nusperspektiv i vården i förlängningen skulle ge friskare patienter och kompe-tentare personal. Därför anordnar de föreläsningar. – Redan på utbildningen märks ojäm-ställdheten, menar Marja Forsman som är läkarstuderande och aktiv i MFF. I kurslitteraturens exempel är läkarna män och sjuksköterskorna kvinnor. Och på vår praktik är det fler kvinnliga studenter som upplever sexuella trakas-serier av handledarna. Gamla läkarrävar som inte ser unga kandidater som bli-

vande kollegor utan som söta prydnader. Marja berättar att problemen fortsät-ter inom den medicinska forskningen, som är inriktad på män, så den kunskap som finns om kroppen baseras på män. Det gör att läkare lätt kan missa sjuklig-het hos kvinnor eller inte har koll på vad som ska göras åt den. Men ojämställd-

dra Lena Ekroth, chef för SIDA:s hiv/aids-sekretariat, hävdat. Män har ge-nerellt sett mer social, ekonomisk och politisk makt. Det finns inga preven-tivmedel som skyddar mot könssjukdo-mar utom kondom, som mannen måste samtycka om. Ett oskyddat heterosexu-ellt samlag med en hivsmittad partner utgör en större smittorisk för kvinnor än för män. Detta har gjort att hiv ökar kraftigt bland unga kvinnor i hela värl-den. Lena Ekroths förslag på lösningar är bland annat mer sexualupplysning och främjande av en ny, mer jämställd mansroll.

Ylva Lundkvist

Sjukt ojämställt

”Könsrollerna gör det svårare för män att ta sig till vården”

Läs mer:• www.mffront.se. • Rapporten ”Jämställd vård?” finns på www.socialstyrelsen.se. • Lena Ekroths uttalanden kommer från DN Debatt 2006-08-13.

Ojämställdhet på dödligt allvar. Så ger förlegade könsroller ökade sjukdomar och en sämre vård.

het får också negativa konsekvenser för mäns hälsa. Enligt Socialstyrelsens rap-port är män mindre hälsomedvetna och söker vård mer sällan. – Könsrollerna gör det svårare för män att ta sig till vården, eftersom de inte vill vara ”svaga”, säger Marja.När det kommer till spridning av köns-sjukdomar spelar också föråldrade könsroller en viktig roll, har bland an-

113#�008

En kvinna kommer in till akuten för skador som ser ut att bero pÅ miss-handel. Personalen förstår inte att “vä-ninnan” som följer med den skadade kvinnan kan vara flickvän och förövare, och behandlar henne därför som en friskfaktor istället för en riskfaktor vid besöket.

En man misstänker att han fått en könssjukdom och går till läkaren. Men läkaren frågar inte mannen hur han har haft sex och missar att ta prov analt. Heterosexuella män förutsätts inte ha analsex, och patienten förutsätts vara heterosexuell.

Personalen på ungdomsmottagningen talar med unga killar och tjejer om säkrare sex och p-piller som om alla vore heterosexuella. Konsekvensen blir att unga människor som har sex med personer av samma kön inte får infor-mation om säkert sex som passar till de egna sexteknikerna.

Dessa exempel kommer från RFSL:s hemsida och känns igen av Anna Ölén som är ordförande för HBT-föreningen Uppsala sjuksköterskestudenter. Hon

Queerare vård, tack!

tror att det behövs mer kunskap. Det handlar dels om att föreläsare på sjuk-sköterskeprogrammet ska ändra sitt språk och inte prata om “vi” och “de”, dels om att de ska ta med HBTQ som en del av utbildningen i föreläsningar och patientfall. Föreningen har dragit sitt strå till stacken genom att anordna en välbesökt och uppskattad föreläs-ningsserie.

Har ert arbete gett resultat hittills?– Vi har fått bra respons från lärarna och de tycker att vi ska fortsätta med det vi gör, berättar Anna Ölén. De har även fått in ett samkönat par i ett av patient-fallen vilket vi ser som ett stort fram-steg, eftersom det förut mest var ”kön, ålder, etnicitet och rökare/icke-rökare” som varierade mellan de olika fallen. Det som saknas är engagemang från studenterna. Det är tråkigt eftersom vi snart är klara med vår utbildning och det skulle vara bra om någon engagerad människa fortsatte vårt arbete. Men vi kämpar på!

Ylva Lundkvist

Tema Vård | Reportage

7 steg:Mp i Stockholms sju steg för ett HBT-vänligt landsting:

1. HBT-POLICY En HBT-policy ska tas fram och specifik kunskap om HBT ska finnas i landstingets samtliga policies, handlingsprogram och vårdprogram.

2. HBT-CERTIFIKAT HBT-certifiering ska införas av landstingsenheter med HBT- kompetens och ett gott be-mötande.

3. HBT-KOMPETENS PÅ MVC Alla mödravårdcentraler ska er-bjuda specifik HBT-kompetens.

4. RUTINER VID OKLAR KÖNSTILLHÖRIGHET Landstinget ska ta fram etiskt acceptabla och kunskapsbase-rade rutiner för nyfödda barn med oklar könstillhörighet.

5. KÖNSBYTE KRÄVER SPECIALISTKOMPETENS Specialistkompetens inom om-rådet könsbyte ska fortsätta att finnas inom länet. Samverkan ska ske nationellt och internationellt för kunskapsutveckling, informa-tion och utbildning.

6. IVF-BEHANDLING PÅ LIKA VILLKOR IVF-behandlingar (provrörsbe-fruktning) ska ges till alla kvinnor på ett neutralt sätt. Inga särskilda regler ska råda för lesbiska par, det är diskriminering.

7. LANDSTINGET OCH RFSL Landstinget ska utveckla samar-bete med RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, och ta tillvara på RFSL:s kunskap och idéer.

Okunskap om HBT kan få besvärliga konsekvenser. Men HBT-syr-rorna, RFSL och miljöpartiet har medicinen mot problemet.

1� 3#�008

Vetenskapen mot folket. Kunskap mot vidskepelse. Forskning mot urgammal visdom. Så kan det låta när vi diskuterar alter-nativ- respektive komplementärmedicin. Alternativ- eller komplementärmedi-cin används idag av en stor del av vår befolkning trots att vår vetenskap och forskning inte stödjer den utan snarare varnar för den.

Miljöpartiet har alltid varit ett starkt stöd för mångfald inom medicin och lä-kekonst. Vi har drivit igenom ett årligt stöd till Vidarkliniken, den antroposo-fiska kliniken i Järna, och dess medi-ciner. Under förra mandatperioden förberedde vi ett komplementärmedi-cinskt register, som tyvärr aldrig hann bli verklighet innan alliansen vann valet 2006. Miljöpartiet har genom detta ar-bete profilerat sig som det parti i riks-dagen som tydligast tagit ställning för mångfald inom medicin, sjukvård och forskning. En politik som lett till kri-tiska motioner och debatter på så gott som varje kongress under många år. Men kongressen har varje gång ställt sig bakom partistyrelsens förslag till svar och bekräftat partiets linje.

Vad handlar denna fråga om? Är det så att miljöpartiet förespråkar en politik som hotar människors hälsa? Nej, na-

turligtvis är det inte så. För oss gröna är det viktigt att det finns mångfald inom medicin och vård. Men alternativ- och komplementärme-dicin skall inte ses som en ersättning till den skolmedicinska behandlingen utan just som ett komplement. Till exem-pel har alla läkare och sjuksköterskor på den antroposofiska Vidarkliniken i grunden en vanlig läkar- respektive

Klarar vetenskapen av mångfald?

skapsgrenar, inte enbart mittfåran och den del av forskningen som represente-ras av majoriteten av forskningsrappor-terna. För att förstå detta måste vi ta till en liknelse. Man kan nämligen jämföra vetenskapsvärlden med den politiska världen. Det finns alltid en majoritet och en opposition inom forskningen. Majoriteten inom forskningen är det som vi till vardags kallar beprövad ve-tenskap. Men liksom inom politiken kan majoritetsförhållandena ändras, till exempel genom nya forskningsrappor-ter som tillför ny kunskap. Då kan teo-rier som dittills betraktats som humbug och ovetenskapliga plötsligt bli helt res-pekterade. Det bästa exemplet på detta är klimatförändringarna. När miljöpar-tiet började driva frågan om klimatför-ändringarna och det akuta behovet att agera mot dem, för cirka tjugo år sedan, betraktades det som rena struntet och ovetenskapligt. Det var ännu för få fors-kare och forskningsresultat som stödde vår linje. Sedan dess har kunskapen som stödjer vår linje i klimatdebatten ökat hela tiden. Nu omfattas den av nästan hela vetenskapsvärlden och har till och med tilldelats Nobels fredspris. Ganska exakt motsatsen till hur det var i början. Visst är det bra!

Därför är miljöpartiets generella in-ställning att vi behöver en mångfald av olika vårdideologiska inriktningar och inte färre. Det finns forskningsrappor-ter som pekar åt olika håll. Det finns så-dana som dömer ut komplementärme-dicin och sådana som stödjer den, även homeopatisk medicin. Miljöpartiet tar

“Teorier som betraktats som humbug och oveten-skapliga kan plötsligt bli

helt respekterade.”

I miljöpartiet rasar ofta debatter kring så kallad alternativmedi-cin. Vår riksdagsman Mats Pertoft är en av de främsta föresprå-karna. Läs hans tankar kring om varför stöd till komplementär-medicin är en viktig grön fråga.

sjuksköterskeutbildning, som de senare har kompletterat med en komplemen-tärmedicinsk utbildning.

Vetenskapliga debattörer och till exem-pel Förbundet Humanisterna angriper med jämna mellanrum miljöpartiet för att stödja ovetenskaplig medicin och forskning. Men de har fel. Rättare vore att säga att miljöpartiet stödjer mång-fald inom forskning och olika veten-

Tema Vård | Debatt

133#�008

idag inte ställning till vilka forsknings-rapporter som är bäst, utan vi konsta-terar att det behövs mera forskning i ämnet. Särskilt som fler och fler män-niskor använder sig av komplementär-medicinska metoder vore det oansvarigt att inte främja fortsatt forskning på om-rådet - även beträffande homeopatisk medicin.

Vi gröna förespråkar mångfald inom medicin och sjukvård, på samma sätt som inom forskningen, och vill inte stänga dörren för att det i framtiden kan komma fram kunskap som ändrar våra perspektiv radikalt. Sådant har skett ti-digare. Därför kan man faktiskt beklaga att det alltför ofta drivs en absolutistisk linje i den offentliga debatten som låter som om det bara fanns en enda gång-bar väg inom forskning och vetenskap. Jag brukar alltid bli mycket vaksam när jag hör folk prata om den enda rätta vägen. Så även inom forskningen. För mig är mångfald inom forskning och vetenskap i sig en garant för att vi be-håller den öppenhet som vi behöver för att inte missa viktig kunskap i framti-den. Och det gäller även alternativ- och komplementärmedicin.

Riksdagsledamot (mp)mats.pertoft@riksdagen.se

mats

Pertoft

Tema Vård | Debatt

”Akupunktur måste fungera på något sätt, för det är ju

väldigt sällan man ser en sjuk igelkott.”

- Gro Harlem Brundtland, läkare, f d norsk statsminister och f d chef för WHO

1� 3#�008

Det finns en lösning på klimatfrågan som tvingar miljöboven att välja mellan thailandsresan och stadsjeepen. Annars måste miljöboven betala dyrt för utsläp-pen, och pengarna går direkt till dem som lever mest miljövänligt. Lösningen kallas individuella utsläppsrätter, och kan bli verklighet bara viljan hos poli-tikerna och allmänheten finns.

Grunderna för individuella utsläpps-rätter är att man sätter ett tak för alla individers utsläpp i ett land. Utsläppen delas sedan ut som utsläppsrätter till medborgarna – lika mycket till var och en. Så fort en person sedan tankar bi-len, tar flyget eller betalar elräkningen dras utsläppsrätter från hans eller hen-nes elektroniska kort med utsläppsrät-ter. De som lever klimatvänligt får ut-släppsrätter över, och kan då välja att sälja dem på en öppen marknad till dem som behöver fler. Taket för alla in-dividers utsläpp minskas från år till år, så att man kan garantera minskningar av utsläppen i precis den takt man vill.

Individuella utsläppsrätter minskar ut-släppen effektivt, och som bonus följer en stor omfördelning av pengar från höginkomsttagare till låginkomsttaga-re. Eftersom sambandet mellan hög in-komst och höga utsläpp är starkt kom-mer det främst att vara de välavlönade som tvingas minska sina utsläpp eller köpa utsläppsrätter. Låginkomsttagare kan istället tjäna pengar genom att sälja utsläppsrätter som de inte själva använ-der. Jämför det med en koldioxidskatt som skulle behöva drivas upp väldigt högt för att få tillräcklig effekt. Vilka skulle förlora då? Jo, låginkomsttagarna som skulle behöva betala en stor del av sin inkomst för dyrt bränsle och dyr el, även om de minskar sina utsläpp. Eller tänk er det här förslaget på global nivå: amerikanen måste köpa sina utsläpps-rätter från tanzaniern – vilken enorm möjlighet!

I Storbritannien diskuteras det här för-slaget livligt. Miljödepartement och regering funderar på att införa indi-

Fördjupning Klimatet

viduella utsläppsrätter inom en snar framtid, och idén är rätt känd bland vanligt folk. I Sverige är det kristdemo-kraterna (av alla!) som är det första po-litiska parti som åtminstone vill utreda idén. Låt inte kristdemokraterna gå om miljöpartiet som det parti som presen-terar de mest nytänkande och radikala förslagen för vår miljö!

Om alla svenskar varje månad skulle få ett besked om hur stora deras ut-släpp har varit, tror jag att förståelsen för klimatfrågan och alla medborgares del i den skulle öka. Jag tror dessutom att folkets tryck på politikerna att in-vestera i fjärrvärme och tåg istället för nya flygplatser och motorvägar skulle öka. Du och jag skulle ju snabbt tjäna pengar om vi kan spara utsläppsrätter i vår vardag när politikerna investerar. Och skulle inte en rättvis uppdelning av koldioxiden, med samma rättig-heter för alla, också lättare accepteras av allmänheten än ännu en skatt som plötsligt gör allt mycket dyrare utan att

Björn Lindgren har gjort ett projektarbete om hur idén om individuella utsläppsrätter skulle kunna fungera i prakti-ken. Här ges ett smakprov.

Lösningen heter individuella utsläppsrätter, inte koldioxidskatt

1�3#�008

Fördjupning Klimatet

någon riktigt förstår varför? Vilken po-litiker vågar gå till val på att fyrdubbla skatten på bensin?

Ibland hör man invändningen att allt det här skulle vara för dyrt och krång-ligt att införa. Det tror jag för det första inte stämmer – tänk bara på alla kort du bär runt på redan idag som håller reda på precis vad du handlar i vilken affär. Dessutom är tanken att det bara är in-dividers direkta utsläpp från transpor-ter, el och uppvärmning som ska räknas med. Individers indirekta utsläpp från konsumtion av mat eller andra varor ska inte räknas med eftersom de blir för svåra att ha koll på. Förutom de direkta utsläppen kommer även de utsläpp som orsakades vid produktionen av bränslet eller elen att räknas med. På det sättet kommer till exempel etanolens tvek-samma klimatnytta att komma upp till ytan. För övrigt har den som tror att det inte kostar pengar att komma ur ett långvarigt fossilbränslemissbruk inte så mycket verklighetsförankring. En annan invändning är att rika bara kan köpa sig fria och fortsätta som för-

ut. Det kan visserligen vara sant, men med individuella utsläppsrätter får de ju i alla fall betala ordentligt för det, till skillnad från hur det är idag. Att ha en strikt ransonering utan handel mel-lan individer är inte genomförbart, och ska vi helt komma ifrån att rika kan ut-nyttja mer av jordens resurser än fattiga måste vi avskaffa själva förekomsten av rika. Det kan man ju visserligen disku-tera, men ingen politisk kamp är värd någonting om vi inte kommer tillrätta med klimatproblemet.

En sista invändning är att det finns en risk att glesbygdsbor och människor som inte har råd att investera i ny en-ergisnål teknik skulle bli förlorare. Det håller jag helt med om, men det går nog att lösa genom att man ekonomiskt kompenserar glesbygdsbor som inte kan välja att transportera sig kollektivt. Alla individer kan minska sina utsläpp genom att byta livsstil, men ska det bli större förändringar krävs det att hela samhället investerar och då kan det inte längre vara ”upp till var och en”. Där-för måste paketet med individuella ut-

Läs mer:Ladda ner vårt arbete på klimatbjornen.diinoweb.com eller spana in Arbetarens Klimatblogg som skriver en hel del om frågan: www.arbetaren.se/klimatblogg

Individer

För fossila bränslen, el, uppvärmning,

flyg, kollektivtrafik

Ger utsläppsrätter till

Individer köper och säljer utsläppsrätter

på en marknad

Betalar utsläppsrätter

Betalar utsläppsrätter

Oberoende kommittén Sätter ett tak på CO2-utsläpp

Individer

bjorn.lindgren@mp.se

Björn Lindgren

släppsrätter även innehålla en rejäl slant från staten för att ställa om hela samhäl-let och hjälpa individer att komma ur sitt fossilberoende.

Jag känner i alla fall att jag äntligen har hittat en miljölösning bland alla miljö-problem som hopar sig. Så sprid gärna idén om individuella utsläppsrätter om du håller med mig. Kanske hinner vi före kristdemokraterna så att de inte får all credd för den grymma idén!

1� 3#�008

Krönika

Början av sommaren präglades av do-monstrationer och nätkampanjer inför omröstningen i riksdagen om FRA-la-gen. Och om regeringen trodde att det skulle lugna ner sig när lagen hade rös-tats igenom hade de fel – motståndarna lär fortsätta att protestera tills lagen avskaffas.

Med FRA-lagen kommer all elektronisk kommunikation som passerar Sveriges gränser att massavlyssnas. I och med att Internet inte känner konstlade na-tionsgränser innebär detta att i princip all svensk e-posttrafik och SMS-trafik kommer att sökas igenom utan brotts-misstanke. Och inte nog med det, hela Finlands internettrafik går genom Sve-rige. Den moderatledda regeringen kas-tar alltså inte bara svenska folkets med-borgerliga fri- och rättigheter åt sidan i sin övervakningsiver utan passar samti-digt på att ”som bonus” smyglyssna på Finland också.

Argumenten för FRA-lagen är självklart vaga. Lagen drevs igenom för att söka efter ”yttre hot”, vilket kan betyda allt från flyktingströmmar till terrorister till fildelare. Samtidigt finns det inte någon direkt hotbild mot Sverige och de se-

naste terrordåden här skedde på 1970-talet. Ändå har terrorhetsen och ”kriget mot terrorismen” spritt sig hit och blivit ”kriget mot våra friheter”. Politiker fat-tar beslut grundade på rädsla istället för logik. Fredrik Reinfeldt har sagt att det är bäst för alla om debatten lägger sig, men jag vill att Fredrik Reinfeldt ska vakna upp och lyssna på folket istället

övertygelse om att massavlyssning av det egna folket är oacceptabelt och att rättigheter som källskydd, brevhemlig-het och rättssäkerhet måste försvaras. Dessa rättigheter utgör grunden för ett öppet, demokratiskt samhälle och om vi tummar på de rättigheterna gröper vi ur det demokratiska samhället inifrån.

Nu är det viktigt att vi inte viker oss för socialdemokraterna, som inte har varit motståndare till FRA-lagen förrän nu. Under Almedalsveckan gjorde de gröna och sossarna ett gemensamt utspel där de framhöll att FRA-lagen ska rivas upp och att en utredning ska tillsättas för att utreda behovet av en signalspaningslag. Vi är garanten för att sossarna faktiskt går med på att riva upp lagen, och inte bara går ihop med borgarna och accep-terar den med några ”sosse-justeringar”. Vi kommer aldrig att acceptera massav-lyssning – FRA-lagen måste rivas upp!

måste rivas upp, för demokratins skull

Illustration: Rosalie Haglund

maria

Ferm

maria.ferm@mp.se

för att avlyssna folket. Det bästa för alla är om Fredrik Reinfeldt lägger sig och inser att denna debatt är förlorad.

Vi gröna har varit emot FRA-lagen se-dan allra första början. Våra gröna riks-dagsledamöter röstade alla nej till FRA-lagen på grund av en stark ideologisk

1� 3#�008

1�3#�008

I slutet av juni hade FS sitt fjärde möte. Den här gången befann vi oss på par-tikansliet i Stockholm. Det var ett möte med många och stora frågor att behandla. Vi gick igenom vårt befint-liga politiska material och diskuterade framtida kampanjmaterial. Språkrören har fått mer tid för rapport, bollning och reflektion under mötena och det finns mer utrymme för att tillsammans planera politiska utspel och strategier. Eftersom vår förbundssekreterare kom-mer att sluta sin tjänst i september har FS tillsatt en anställningsgrupp, utlyst tjänsten och påbörjat jakten på nästa förbundssekreterare.

FS har jobbat med att kolla igenom ar-betsbeskrivningar och försöka få i ord-ning och förnya Grön Ungdoms policy-

samling, som börjar bli lite till åren. Det har också fattats ett nytt beslut om hur vi ska förhålla oss till debatter mot främ-lingsfientliga partier. För att en sådan ska kunna tas måste debattören känna sig trygg med debatten och moderatorn och ha tidigare erfarenhet av debatter. Debatten ska vara så pass lång att det går att gardera sig mot slagordsretorik och den ska äga rum där det främlingsfient-liga partiet är folkvalt eller där det finns andra starka skäl. Det ska alltid tas hän-syn till debattörens säkerhet. Språkrören har delegation på att själva fatta beslut när de tycker att det är lämpligt att ta en debatt mot främlingsfientliga partier.

FS vill också se över Grön Ungdoms webbplats www.gronungdom.se. Där-för har vi beslutat att tillsätta en arbets-

grupp för detta. Arbetsgruppen kommer att arbeta med att utveckla webbplatsen och forma hur den kommer att fungera i framtiden. Ur projektfonden har det delats ut pengar till GU Skånes sommarläger och kampanjen Svennedebatten, samt till GU Uppsalas representation på Uppsa-la Reggaefestival. Håll koll på hemsidan efter nästa deadline för projektbidrags-ansökan! Om du undrar över något, vill att FS ska behandla en specifik fråga på ett möte eller bara vill snacka lite, tveka inte att kontakta någon i förbundssty-relsen. Vi finns till för dig!

Kramar!

Förbundsstyrelsen

Halva verksamhetsåret har gått, och förbundsstyrelsen (FS) är inne på sitt femte möte för i år. Här kommer en kort beskrivning av vad FS har haft för sig sedan sist.

GU Internt

Foto: Johan Schiff

18 3#�008

EU-Utträde | Replik

Emm

aBerginger

emma.berginger@mp.se

I det senaste numret av Nisse Hult presenterade Christian Valtersson en rad ”myter” om miljöpartiet och EU. Myterna var strategiska argument som antogs komma från oss som föresprå-kar att miljöpartiet ska tycka att Sverige borde lämna EU. De argument som Valtersson lyfter fram verkar dock, pre-cis som han själv påpekar, endast vara myter då det knappast är argument som har någon förankring i den debatt om EU som finns i partiet. Valtersson på-står till exempel att det sägs att ”EU-kritiska väljare kommer att gå över till Sverigedemokraterna om miljöpartiet luckrar upp sitt EU-motstånd”. Ett så befängt argument har jag aldrig hört i debatten. Det är väl ingen som på allvar skulle tro att vi delar någon som helst väljarbas med Sverigedemokraterna?

En annan ”myt” som Christian nämner är att ”Junilistan snodde väljare från

miljöpartiet vid förra europapar-lamentsvalet”. Det stäm-

mer att Junilistans väljare i den un-

dersökning Valters-

son refererar till angav socialdemokra-terna, vänsterpartiet och moderaterna som andrahandsval, men i samma undersökning uppger Temo att miljö-partiet under de sista dagarna i EP-val-rörelsen tappade väljare till Junilistan. Om vi dessutom tittar på hur Junilistan lyckades hos de olika riksdagspartiernas väljare i riksdagsvalet 2002 ser vi att 17 procent av junilistans väljare hade röstat på miljöpartiet 2002. Varför junilistans väljare hade andra partier än miljöpar-tiet som andrahandsalternativ är en bra fråga, men svaret är inte så svartvitt som Valtersson verkar tro.

Vidare diskuterar Valtersson myterna ”om miljöpartiet slopar kravet på EU-utträde kommer en mängd väljare att lämna partiet” och ”miljöpartiets väl-jare vill lämna EU”. Valtersson pekar på att det var en ytterst liten andel av våra väljare som i riksdagsvalet 2006 valde parti efter åsikt i EU-frågan. Val-tersson glömmer att det är väldigt få, både av våra väljare och av miljöpartiets medlemmar, som inser att frågan om EU-medlemskap egentligen är en riks-dagsfråga. I stället lyfts frågan fram i EP-valrörelserna. Att jämföra riksdags-val med EP-val är inte speciellt lyckat.

Angående att miljöpartiets potentiella väljare inte vill lämna EU kan det sägas att det finns många saker som vi i miljö-partiet tycker som inte alla våra väljare ställer upp på. Att anpassa vår politik helt efter vad väljarna tycker i en fråga är ett mycket populistiskt drag som jag inte tror att våra medlemmar ställer upp på. Låt medlemmarna avgöra vad som är rätt politik för miljöpartiet. Slutligen säger Valtersson att det inte är de stra-tegiska argumenten som ska vara avgö-rande för om vi ska vara för eller emot ett EU-medlemskap. ”I stället måste vi se till vilka möjligheter det finns att för-verkliga vår egen gröna politik, utanför respektive inom unionen.” Jag kan bara hålla med om detta. Dock drar jag inte samma slutsats som Valtersson, nämli-gen att det skulle vara naivt att tro att vi en dag kan få ett annat europeiskt sam-arbete än det vi har idag. I stället skulle jag vilja påstå att naiviteten ligger i att tro att EU kommer att låta sig föränd-ras till något positivt.

Låt medlemmarna avgöra!I en replik ger vår förbundskassör sin syn på myter och sanningar om EU.

NISSEN RÄTTARI Christian Valterssons artikel ”Myter och sanningar om EU” i förra Nissen orsakade redaktionen ett fel i statistikuppgifterna. Vid senaste riksdags-valet var det 1 procent av miljöpartiets väljare som valde parti utifrån åsikt om EU/EMU. Av hela väljarkåren var det 0 procent (!) som nämnde EU/EMU när de tillfrågades om ” någon eller några frågor som är/var vik-tiga för Dig när det gäller/gällde vilket parti Du tänker rösta/röstade på”.

Fotnoterna föll också bort ur Christians artikel. Den byggde på följande källor:• Temo Univero (2004), Europaparlamentsvalet 13 juni 2004, vad hände egentligen? s 26.• Henrik Oscarsson och Sören Holmberg, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet (2006), Europaval, s 72 och 75.• Henrik Oscarsson och Sören Holmberg (2008), Alliansseger. Redogörelse för 2006 års valundersökning i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån, s 207, 226–227 och 307–339.• SCB (2007), EU- och eurosympatier i november 2007, s 8.

Nissen beklagar missen.

1�3#�008

Ska Miljöpartiet fortsätta kräva att Sverige ska lämna EU? Är ut-trädeskravet överspelat eller lika aktuellt som tidigare? I vår unga, gröna debatt hoppas vi att du ska finna ditt svar.

EU-Utträde | Debatt

Medlemsomröstning om EU-utträde

o

Medlemsomröstningen kommer att äga rum under september månad. Alla med-lemmar har rösträtt. Information och valsedlar sändes ut första veckan i sep-tember i ett specialnummer av Grönt. Frågan lyder “ska Miljöpartiet förorda att Sverige ska lämna EU?”. Arbetet inför omröstningen har genomförts av två kampanjgrupper. Partistyrelsen har till samordnare för Ja-kampanjen ut-

sett Merete Kapstad (kapstad@mp.se) och till samordnare för Nej-kampanjen Lennart Olsen (lennart.olsen@mp.se).

För att du ska hitta ditt svar på omröst-ningens fråga har Nisse Hult låtit an-ordna en skriftlig debatt mellan de två kampanjgruppernas unga medlemmar. Förhoppningsvis kan de ge ett perspek-tiv som är relevant för dig.

Illustration: Maryam Fanni

1�3#�008

�0 3#�008

FORTSATT UTTRÄDESKRAV!När Sverige blev EU-medlem beslutade kongressen att miljöpartiet skulle anse att Sverige borde lämna EU, så dåligt tyckte vi att EU var. Så vad är det som har förändrats nu som gör att som-liga vill att miljöpartiet ska sluta driva denna fråga? Inte mycket. EU är fortfa-rande en organisation med stora demo-

subventionera motorvägsbyggen och köttproduktion.

I Lissabonfördraget, förslaget till ny grundlag för EU, står det att ”med-lemsländerna förbinder sig att gradvis förbättra sin militära kapacitet”, vil-ket innebär ett grundlagsstadgat krav på upprustning. För EU är det viktigt att vara en stark militär kraft, för att hävda sig gentemot USA. För oss gröna är det viktigare att visa solidaritet med alla människor i världen. Denna skill-nad syns också tydligt i den asylpolitik EU för. EU:s murar växer ständigt allt högre. Välkommen till Europa, kliv för-siktigt över taggtråden!

Anledningen till att så få engagerar sig i EU-frågor i miljöpartiet påstås bero på vårt mål: att Sverige ska lämna EU. Men handen på hjärtat, att vi inte engagerar oss i EU-frågor beror väl snarare på att

RöstaJA!

INGET UTTRÄDESKRAV!Grön Ungdom består av unga som tror på att förändra världen. Vi är aktivister som tar plats i parlamenten, vi tror på vår kraft och vår gröna politik. Vi tror på att vi kan tränga igenom den sörja som politik ofta blir när grå sossar och moderater sitter vid makten. Men var-för fegar vi ur när det gäller att förändra

göra skillnad, både i vår egen kommun och i EU. Visst, EU har många problem. Och vi som vill slopa utträdeskravet är inte några ”naiva EU-kramare” som hyllar allt EU gör. EU:s demokrati, flykting-politik, jordbrukspolitik och mycket annat måste förändras. Det vi säger är att inget av problemen blir mindre för att Sverige lämnar samarbetet. Europa har akuta problem som vi vill vara med och lösa. Vi vill rädda klima-tet – inte bara i Sverige. EU går att an-vända för att skriva avtal om utsläpps-minskningar i alla länder. Och när den svenska regeringen klagar hos EU för att vi fått för tuffa krav på oss när det gäller förnybar energi, då är vi väl på väg åt rätt håll? Vi vill stå upp för mänskliga rättighe-

RöstaNEJ!

E U u t t r ä d e ?

EU-Utträdes | Debatt

oEU? Trots att den gröna gruppen i EU-parlamentet är större än miljöpartiet i riksdagen. Om miljöpartiet kan föränd-ra Sverige är det klart att gröna partier i Europa kan förändra politiken i EU. När Grön Ungdom debatterar EU-ut-träde är det ibland jättekonstiga argu-ment som cirkulerar. Som att ”EU är ett tillväxtprojekt”. Men ett Sverige med en moderatledd regering, är inte det ett tillväxtprojekt? Och hur mycket mindre blir EU ett tillväxtprojekt om Sverige går ur? Eller att ”EU styrs uppifrån” – hur mycket underifrånperspektiv har ett vanligt so-cialdemokratiskt kommunalråd? Och hur mycket mer insyn får européer om Sverige går ur EU? Eller det allra kon-stigaste: ”Vi vill vara radikala, därför ska vi lämna EU.” Hur radikalt vore det att lämna landstinget? Eller kommun-fullmäktige? Vi vill att grön politik ska

kratiska brister. Beslutsfattandet i EU är fortfarande svårt att följa, då bristen på öppenhet är stor. EU styrs fortfarande av högerkrafter som ser mer till tillväxt och konkurrens än till miljö och demo-krati.

De som vill ge upp målet om att Sverige ska lämna EU påstår att EU skulle vara bra för miljön. Det är verkligen inte sant. EU förbjuder oss att gå före när det gäller att förbjuda skadliga produk-ter. Vi anser att Sverige hade kunnat gå mycket längre på egen hand och på så sätt visa vägen. Det finns också exempel på hur EU genom överstatliga beslut har motverkat de miljösatsningar som Sverige har velat genomföra. Det mest kända exemplet är kanske upphävandet av torskfiskestoppet, men EU har även satt stopp för sänkt moms på ekologis-ka livsmedel och förhindrat förbud mot minkfarmar. EU fortsätter också att

GOD KANT AV FS

�13#�008

EU-Utträde | Debatt

vi inser att vår möjlighet att påverka och driva frågor på EU-nivå är närmast obefintlig? Känslan av maktlöshet är det som dödar engagemang! I med-lemsomröstningen har du däremot stor möjlighet att påverka hur vår framtida EU-politik ska se ut. Vill du precis som vi att miljöpartiets EU-politik ska vara garanterat EU-kritisk, så EU-kritisk att vi är beredda att lämna EU om EU inte blir bättre? Rösta JA till att miljöpartiet ska fortsätta förespråka att Sverige ska lämna EU!

Emma BergingerRickard ArvidssonTomas MelinJoakim LarssonAngela AylwardJohan Hellström

ter – inte bara i Sverige. På andra sidan Östersjön får polska hbt-aktivister och feminister stå ut med diskriminering och förföljelse, även från landets reger-ing. EU har agerat mot den polska re-geringen och varnat om sanktioner om man inte står upp för mänskliga rättig-heter. Ska Sverige lämna ett arbete som innebär ett rejält skydd för hbt-aktivis-ter i andra länder? Det är dags att miljöpartiet kommer till samma slutsats som andra gröna i Europa. Vi måste våga se EU som en möjlighet – istället för något enbart negativt. Nu fokuserar vi på att tuffare driva de förändringar vi vill få till och släpper utträdeskravet!

Alexander ChamberlandElina ÅbergAnnika HirvonenAlex Lindskog

JA-sIdAns replIk:

För att börja med ett rent sakfel: Alex-ander, Elina, Annika och Alex påstår att den gröna gruppen i EU-parlamentet är större än den gröna riksdagsgruppen. Det är inte hela sanningen. Eftersom EU-parlamentet är mycket större än riksdagen finns det procentuellt sett färre gröna ledamöter i EU än i Sverige.

På samma sätt är det fel att rakt av jämföra Sverige och EU. I EU är det EU-kommissionen och ministerrådet som sitter på mycket av makten. Dessutom styrs det politiska beslutsfattandet av en grå grundlag och en armé lobby-ister som arbetar åt dem som inte vill ha grön politik.

Vi tycker att det är bra med politiska visioner. Vi som vill att miljöpartiet ska förespråka att Sverige ska lämna EU

vill också arbeta för att EU ska bli bät-tre, så länge vi är med. Den dag detta arbete resulterar i ett mer grönt EU, då kommer vi också att släppa frågan om utträde. Men idag är inte EU grönt. Tvärtom motverkar EU aktivt vår gröna politik. Detta tydliggörs av att Alexan-der, Elina, Annika och Alex i sin artikel bara kan hosta upp ett enda exempel på något EU gjort bra. Att enbart tro att vi enkelt kan förändra EU känns inte som en bra strategi när vi vet hur svårt det faktiskt är.

Visst ska vi våga drömma, men vi måste också se till hur det verkligen är. Tyvärr är det så att EU hindrar oss i vårt arbete för ett grönare samhälle. I det läget måste vi våga sätta ner foten. Ett fritt och grönt Sverige, som visar vägen för grön utveckling och politiska visioner, det tror vi är vad världen behöver.

neJ-sIdAns replIk:

Vi håller med om att EU idag har demokratiska brister och att höger-krafter dominerar parlamentet. Artikelförfattarna har också rätt i att EU ibland har hindrat Sverige från att bedriva offensiv miljöpolitik, som med kemikalielagstiftningen. Å andra sidan höjde den standarden i många andra europeiska länder. Om inte Sverige och Margot Wallström hade kämpat hade många miljöfarliga kemikalier fort-farande spritts fritt inom Europa.

Den borgerliga riksdagen stoppade förbudet mot minkfarmar, inte EU. Ett av många dåliga beslut. Men ska vi därför lämna riksdagen?

Vi har två val: Att lämna de gemen-samma miljöfrågorna och mänskliga rättigheter till polacker, finländare och fransmän – och jobba bara för

våra egna 9 miljoner invånare. Eller att vara kvar och kämpa för att höja den gemensamma standarden.

Artikelförfattarna undrar vad som har förändrats för att miljöpartiet ska släppa utträdeskravet. Exempelvis har det inte startats någon rörelse i något annat land som är villig att tillsam-mans med det svenska miljöpartiet ta fram alternativ till EU. I stället har EU utvidgats till 27 medlemmar. Det finns idag inget alternativ och då är det oseriöst att gå ur det samarbete som existerar.

Det är tråkigt att ja-sidan antyder att vi skulle vara för Lissabonfördraget eller inte vara EU-kritiker. Vi vill fortsätta vara EU-kritiska, men inte EU-motståndare. Vi beklagar ja-sidans uppgivna attityd. Vi är i politiken för att förändra – till-sammans med gröna och likasinnade i andra länder går det även med EU!

GOD KANT AV FS

�� 3#�008

Att predika en viss värdeuppfattning är inte populärt i dagens individuali-serade och sekulära Sverige. Folks mo-raliska uppfattning anses så pass privat att politiken inte ska lägga näsan i blöt. Denna tysta överenskommelse accepte-rar de flesta partier och är noga med att inte föra fram åsikter och förslag som är alltför moralbildande och värde-skapande. Det parti som tydligast och stoltast bryter mot denna praxis idag är kristdemokraterna. (Det bör tilläggas att de inte får något större folkligt stöd, men det beror troligen mer på partiets politik i sak än på den moraliska fram-toningen.)

Något som inte visas lika tydligt är att även miljöpartiet har en, åtminstone delvis, värdeskapande politik. Våra po-litiska visioner om miljö, djurrätt, asyl/invandring och utrikespolitik skulle radikalt påverka människors allmänna etiska uppfattningar om de blev verk-lighet, och många av de partiaktiva som jag har frågat varför de engagerade sig svarar något i stil med att de kände ett (moraliskt) ansvar. Ändå är solidaritets-

begreppet det tydligaste språkbruk vi kommer med, och det uppfattas inte alls som ett etiskt begrepp, även om det är det. Den långa socialdemokratiska traditionen av att tala om solidaritets gör att ordet snarare uppfattas som ”folkhemsmysigt”. I stället talar vi om de praktiska anledningarna till att våra åsikter är rätt. Ett utmärkt exempel är slagordet ”miljö ger jobb”.

Visst kan det finnas fördelar med att framhålla teknokratiska argument. För att vi ska växa och locka nya väljar-grupper är det nödvändigt. Samtidigt är det en balansgång. Om vi snöar in oss i enbart vetenskapliga argument, utan värdeomdömen, finns risken att vi misslyckas med att kommunicera våra ideologiska grundvalar.På sikt kan det leda till att vi blir ett parti av teknokra-ter som inte längre minns den gröna moraliska värdegrunden. Det är ytterst märkligt när etiska uppfattningar inte backas upp av etiska argument, och än märkligare blir det om vi hamnar i en regering. Då är det viktigt att vi, som en del av staten, inte försöker förhålla

Mer morali miljöpartiet!

Christoffer Green

christoffer.green@mp.se

Miljöpartiet har en värdes-kapande politik. Christoffer Green vill att det ska framgå i vår retorik.

RättelseI förra numret av Nisse Hult fanns en ar-tikel av Mikaela Valtersson med rubriken ”Solidaritet med människor och miljö! Prat eller praktik?” Diagrammen som fanns med stämde inte överens med texten. Vi ber om ursäkt för detta.

oss värdeneutrala utan kommunicerar en åsikt om vad som är rätt och gott och vad som inte är det.

Detta kanske inte gäller Grön Ungdom i lika hög grad som miljöpartiet, men vad jag skulle önska är att både Grön Ungdom och miljöpartiet tydligare för fram de ideologiska anledningarna till våra åsikter och med stolthet står för de moralbildande inslagen i vår politik.

Debatt

�33#�008

Anslagstavlan

Aktiv höst för Gröna StudenterI och med höstterminen börjar en hektisk tid för Gröna Studenter. Många studenter påbörjar sina för-sta högskolestudier någonsin, andra påbörjar kanske nya utbildningar eller kurser. Gröna Studenter plan-erar att finnas ute på flera lärosäten i och med terminsstarten, för att informera om Gröna Studenter och grön politik i allmänhet. Under hösten drar vi också igång en proc-ess för att revidera Gröna Student-ers idéprogram. Idéprogrammet är där vi samlar våra idéer om hur en grön högskolepolitik ser ut. Då och då tillåter vi oss att sätta oss ner för att kritiskt granska våra idéer och vad vi kan och bör förändra. Detta kommer att ske under hösten, med slutmålet i ett idéprogramssem-inarium framåt slutet av året. Mer information kommer i Gröna Student-ers nyhetsbrev och på hemsidan.

För mer information:www.gronastudenter.se eller kontakta kansliet

på info@gronastudenter.se

�3 3#�008

Grön studentpolitikI ett kunskapssamhälle måste man kunna lära, lära ut och lära om. Ett samhälle i ständig utveckling behöver en väl fungerande högre ut-bildning. Universitetens uppgift ska vara att sprida kunskap till studenter och samhället samt att ständigt analysera och utveckla den gemen-samma kunskapsmassan. Målet för undervisningen ska vara att studenterna ska kunna ta ansvar, kritiskt reflektera och lösa problem. Studentin-flytandet i den högre utbildningen måste stär-kas. Kårobligatoriet är en förlegad form av kollektivanslutning som bör avskaffas, samti-digt som studenternas rättigheter måste skyd-das i lag. Den sociala snedrekryteringen till högskolan måste brytas. Vi vill utveckla möj-ligheterna att gå praktiska yrkesutbildningar på högskolenivå.

Var och en som studerar gör inte enbart en in-sats för sin egen utveckling utan också för samhället i stort. Vi vill öka bidragsdelen i studiemedlen. Studiemedelssystemet ska präglas av flexibilitet och stor möjlighet för indivi-den att styra över sin livssituation. Man ska kunna studera så länge man vill och vid den tid man själv väljer. Flexibiliteten ska också innebära att det belopp en student väljer att låna är självvalt upp till en viss totalsumma. Det sociala skyddsnätet runt studenter måste utgå från en helhetssyn på studenternas situa-tion och göra det möjligt att studera vid vuxen ålder. För det livslånga lärandet fyller ock-så studieförbund, kommunal vuxenutbildning och folkhögskolor en allt viktigare funktion. Dessa organisationer måste vara flexibla för att kunna möta olika behov och grupper. Därför ska de garanteras frihet och resurser. Studenter ska också innefattas i de sociala trygghetssyste-men.

Inga avgifter ska få tas ut för studier på hög-skolor och universitet.

Nisse Hult medlemmarnas tidning!

Skriv insändare NU! Skicka in dina texter till nisse.hult@mp.se

Kurser i höstI höst finns det två saker du inte ska missa. Det är fördjupningskursen “Kli-mat – en fråga om global rättvisa” 24–26 oktober, och är Riksforum 14–16 novem-ber. Antalet platser är begränsat, så först till kvarn gäller! Mer info på

www.gronungdom.se

�� 3#�008

Mapuchefolket är ett ursprungsfolk som bor i de södra delarna av Chile och Ar-gentina. I Chile utgör mapucherna 14 procent av befolkningen. Mapucherna betraktar sig som en del av naturen och betonar att allt hänger samman – ”utan moder jord är vi inget folk”.

Pascual Pichun är mapuche och longko, en traditionell ledare för sin by. Under fem år, från 2003 till 2008, hölls Pas-cual fängslad i södra Chile. Orsaken till domen var att Pascual Pichun hade blivit anklagad för att vara terrorist när han försökte få tillbaka mark, som ti-digare tillhört mapucheindianerna, från skogsbolag och storgods.

Pascuals och mapuchefolkets kamp syf-tar till att försvara och bevara urskogen, floderna, odlingsmarkerna och natu-ren, som idag förstörs och skövlas av de stora nationella och multinationella skogsföretagen med sina hungriga och kortsiktiga vinstintressen. Bolagen hug-ger ner regnskog och urskog och plan-terar istället tall och eukalyptus, som fullständigt suger ut grundvattnet, tor-kar ut floderna, förstör den biologiska

mångfalden och på sikt även förändrar klimatet.

Mapuchefolket kämpar för en hållbar utveckling och en livsstil i harmoni med naturen, i enlighet med deras ur-sprungliga livsfilosofi. Vi i Gulamtún, stödförening för mapuchefolket i Chi-le, vill bjuda in Pascual Pichun för att han ska få berätta om sina erfarenheter och sin politiska kamp. Vi vill ge ho-nom möjlighet att vittna i den tribunal mot det imperialistiska och kolonial systemet som kommer att äga rum un-der Europeiska Sociala Forumet, 17–21 september 2008 i Malmö. Nu driver vi en kampanj för att finansiera Pascuals resa till Sverige från Mapucheland-Te-muko, Chile.

stå upp för Pascual

Bli m

edle

m i

Grö

n U

ngdo

m!

Ja, j

ag v

ill g

å m

ed i

Grö

n U

ngdo

m. Ä

r jag

und

er 2

6 år

bl

ir ja

g sa

mtid

igt m

edle

m i

Milj

öpar

tiet d

e G

röna

.

föde

lseå

r

kv

inna

man

Nam

n:

Adre

ss:

Post

adre

ss:

E-po

st:

Tele

fon:

Und

ersk

rift

Skicka kupongen till: Grön Ungdom Riks, Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm

Bli m

edle

m i

Grö

n U

ngdo

m!

Ja, j

ag v

ill g

å m

ed i

Grö

n U

ngdo

m. Ä

r jag

und

er 2

6 år

bl

ir ja

g sa

mtid

igt m

edle

m i

Milj

öpar

tiet d

e G

röna

.

föde

lseå

r

kv

inna

man

Nam

n:

Adre

ss:

Post

adre

ss:

E-po

st:

Tele

fon:

Und

ersk

rift

Skicka kupongen till: Grön Ungdom Riks, Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm

Kontakta oss:Gastón Varas, kontaktperson, Tel: 070-035 15 01 Mapucheföreningen Gulamtún i Malmö Epost: gulamtun@mapuche.Hemsida: www.mapuche.se

Kampanj

��3#�008

Ingrid Betancourt är fri. Det är under-bara nyheter att över 2300 dagar i fång-enskap för henne är över, att en sådan här historia inte slutar med den tragik som så ofta förknippas med saknade människor.

Under den tid Betancourt satt fängslad har många delar i den globala gröna rö-relsen, tillsammans och var för sig, följt frågan och på olika sätt försökt hjälpa till. När jag får tag på vår ledamot i ut-rikesutskottet, Bodil Ceballos, befinner hon sig på ett möte med De Gröna i Kenya och kan berätta hur glädjen där är lika stor som hos de gröna i Sverige eller var som helst i världen. Ingrid Be-tancourt var en av de viktigaste talarna på den gröna världskongressen i Aus-tralien 2001, den internationella gröna

kongressen i Brasilien i år tillägnades henne och hon fick i sin frånvaro bära titeln hedersordförande.

Bodil Ceballos uttrycker sin glädje över att fritagningen skedde utan våldsan-vändning och påpekar att de gröna hela tiden i sina kontakter med den colom-bianska regeringen, liksom många an-dra, har framhållit att det är viktigt att en fritagning inte får riskera att bli ett lodbad.

Ingrid Betancourt bildade det gröna partiet i Colombia, Oxygene Green Party, 1998 och var dess främste före-trädare och presidentkandidat 2002. Det var under en resa för den kam-panjen som hon och hennes kampanj-ledare, Clara Rojas, blev kidnappad av Farc. Rojas frigavs så sent som den 15 januari i år.

BBC meddelar att ett av Betancourts första uttalande efter frisläppandet var ”Jag aspirerar fortfarande på att tjäna Colombia som president.” Det är im-ponerande, men inte helt förvånande. Betancourt visade ett väldigt mod i den valkampanj då hon blev kidnappad, och många som träffat henne vittnar om att hon är en väldigt beslutsam människa. Under de år som hon varit fången har hennes man kämpat, bland annat med stöd av de svenska gröna, för att hålla hennes parti vid liv och ingen skulle bli

förvånad om hon verkligen valde att fortsätta sin politiska karriär där hon tvingades lämna den.

När Ingrid Betancourt talade vid de grönas internationella kongress 2001 sa hon bland annat detta:

”I en tid då våra samhällen har fallit ner i en avgrund av självdestruktivi-tet, ekonomisk apartheid och profitens diktatur är de gröna de enda som fö-reslår ett nytt socialt kontrakt och en ny ekonomisk modell. Lyckligtvis är denna tankeströmning på väg att nå sin ideologiska mognad i det ögonblick då mänsklighetens överlevnad är hotad.”

Hennes tal avslutades med följande rader: ”Vi är samlade idag som de gröna le-darna för våra respektive nationella partier. Det är vårt ansvar att aspirera på och vinna det högsta ansvaret för re-geringen för våra respektive länder, eller att bereda vägen för dem som kommer att göra det i framtiden.”

Nu är Ingrid fri att själv göra det försö-ket, om hon så skulle vilja.

Ingrid

BetancourtfrI!

I en tid då våra samhällen har fallit ner i en avgrund

av självdestruktivitet, ekonomisk apartheid och

profitens diktatur är de gröna de enda som föreslår

ett nytt socialt kontrakt och en ny ekonomisk modell.

”Vår kamp är för planetens räddning. Det är för männis-kans överlevnad, för hennes historia, för hennes värdighet, för hennes samlade kulturella rikedom, för hennes mångfald.” – Ingrid Betancourt 2001

UlfSöderström

�� 3#�008

�� 3#�008

Förbundsstyrelsen har av riksårsmö-tet 2008 fått i uppdrag att tillsätta en internationell arbetsgrupp. Gruppens kommer i första hand arbeta med att planera och administrera internationel-la utbyten men det finns även möjlighet att jobba med andra saker som rör in-ternationella frågor. Vi söker personer som har ett brin-nande engagemang och intresse för att

Kongressombud

LinneaHaglund

Nissen noterar

Handla nu!Skippa den svettiga stadsrundan och besök istället godhandling.se där du kan handla från en hel drös olika butiker som alla skänker en del till välgörenhet. Du börjar med att välja vilken organisation du vill stödja och sedan väljer du vad du vill köpa i det stora urvalet av nätbutiker. När du har betalat registreras köpet och företaget skänker en viss summa till den organisation du redan har valt.

Vad vill du läsa i Nisse Hult? Hör av dig med dina idéer, önskemål eller färdiga reportage. Vi lottar ut boken ”Dis-kriminering med ord” som är skriven av Kristina Boréus. Den tar upp olika exem-pel på nyhetsreportage och politisk retorik där diskriminering i språk framträder och ifrågasätter hur man skiljer på ord och ord. Glöm inte att ange din hemadress! Mejla Nissen på nisse.hult@mp.se

Upprop för klimatet!En isbjörn med solglasögon välkomnar dig som besökare på nybildade Klimataktions hemsida. Föreningen har bildats för att in-formera om de skenande klimatförändrin-garna, bedriva studier och forskning om vår svettiga jord, mobilisera inför aktioner med mera. Kort och gott – samordna alla våra viljor till att nå en hållbar värld! Före-ningen har individer såväl som nätverk och organisationer som medlemmar. På hemsi-dan finns en lista över var det har startats lokalgrupper samt förslag till stadgar, verk-samhetsplan osv. Besök klimataktion.se och fundera på vad du kan göra redan idag.

Öka återanvändningen på nätet!På hemsidan utanpengar.se kan du hitta sak-er du förmodligen inte hittar någon annan-stans. Möjligtvis på soptippen, om någon orkar köra dit allt sitt skräp – som kanske kan bli en skatt för någon annan. Regeln är enkel: du får bara skänka bort, efterlysa eller byta saker. Dumpa överkonsumtionen och häng med på en annorlunda ekonomisk revolution!

Missa inte European Social Forum i Malmö 17-21 september!

jobba med internationella frågor. Kun-skaper inom detta område är merite-rande men inte nödvändiga. Kunskaper inom språk, särskilt Engelska är också en fördel. Skicka din nominering till rvbgu@mp.se senast 20:e september 2008. Frå-gor besvaras av valberedningens sam-mankallande Joakim Larsson, joakim.larsson@mp.se och 070-340 83 89.

Kandidera till Grön Ungdoms Internationella arbetsgrupp

ANNONSPLATS:

Härmed kallas du till Grön Ungdoms riksårsmöte (RÅM) 2009. Riksårsmötet 2009 kommer att gå av stapeln 20–22 februari. Plats och kostnad meddelas senare på hemsidan, www.gronung-dom.se, och i Nisse Hult. Vi kommer bland annat att välja förbundsstyrelse, behandla både politiska och organisato-riska motioner och träffas, ha roligt och utbyta erfarenheter. Anmälan kommer endast att kunna göras digitalt, via ett formulär på hem-sidan. Sista anmälningsdatum är den 6 februari, men anmälningsavgiften är lägre fram till 9 januari, så anmäl dig i god tid! Anmälningsformuläret kom-mer att finnas på hemsidan från och med 1 oktober, liksom information om deltagaravgiften. Motioner till riksårsmötet måste vara kansliet tillhanda senast 9 februari. Motionen ska vara undertecknad av

motionären och skickas på papper till Grön Ungdom, Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm. Kansliet ska även ha motio-nen mejlad till gu@mp.se senast den 9 februari. De motioner som inte är inne i både underskriven och digital form den 9 februari kommer inte att behandlas under årsmötet. Om en lokalavdelning vill lägga en motion till årsmötet måste dessutom ett undertecknat protokoll som visar att lokalavdelningen har be-slutat att lägga motionen inkomma till kansliet senast den 9 februari. Annars kommer den som har undertecknat motionen att anges som motionär. Resa, kost och logi ingår i deltagar-avgiften. Resor ska bokas i samråd med förbundskansliet, som också kan svara på frågor om riksårsmötet: gu@mp.se eller 08-588 32 901. Tveka inte att höra av dig om du undrar över något!

Du är kallad till riksårsmöte!

Internt

�� 3#�008

��3#�008

Illustration av Rosalie Haglund efter idé av Per Lundkvist.

GUGävle – where the action isDet må ha varit sommarlov, men i GU Gävle känner vi inte till ordet! Vi har haft möten hela sommaren, och här kommer ett smakprov på vår aktivism. Vi genomförde en spontan gatukriteslagordsaktion på nationalda-gen i Sandviken. I början av somma-ren – innan skolan slutade – deltog vi i en skoldebatt, där vi provade att ha två personer som representerade GU. Det innebar förstås att vi blev tvungna att hålla oss kort eftersom vi inte fick mer talartid än de andra partierna, men det gick riktigt bra. Under Peace & Love-festivalen arrangerade vi spon-tant (igen!) en extremt peppande FRA-demonstration inne i Borlänge (som har världens underbaraste polischef ).

Tillsammans med miljöpartiet i Da-larna värvade vi dessutom mer än 150 nya medlemmar till GU! Vi har också deltagit på Alternativa politikerveckan där vi arrangerade en diskussion om mansrollen. Under statsministerns tal i Almedalen höll vi upp en banderoll med texten ”GLÖM INTE JORDEN REINFELDT”. Dessutom visade vi vårt avståndstagande vid de högerex-tremas torgmöten. Vi har även haft bokbord på Gävles Cityfest och medar-rangerat den antirasistiska minifestiva-len Boulognerfesten. Det var GU Gäv-les sommar, hektisk men skoj!

Anders Schröder Konstantinos Erlandsson

Kontakta nisse.hult@mp.seANNONSPLATS:

Vill dusynashär?

Rapport från kongressen i Östersund Vi kongressombud som valdes på riksår-smötet 2008 kommer här med en liten redogörelse för vad som hände på kon-gressen. Vi vill börja med att tacka för förtroendet! Det var både spännande och intressant att bege sig till den sydsamiska huvudstaden Östersund för att diskutera grön politik. Det gick även bra för flera av de motioner som Grön Ungdom stödde. Ungefär hälften av att-satserna i motio-nen Bilen - en större miljöbov än biffen gick igenom. Motionen handlade om en minskad köttkonsumtion. Även motio-nen Skärp diskrimineringslagstiftningen nu gick igenom. Den handlade om att det ska vara förbjudet med diskriminerande klädregler i badhus. Tyvärr gick vissa av de motioner vi stödde inte igenom. För en queer och jämställd föräldraförsäkring, där vi föreslog en änd-ring av den tredelade föräldraförsäkringen som står i partiprogrammet, avslogs efter jämn omröstning med 65 röster mot 69. Motionen Alkoholfri representation, som förordade att all offentlig representation ska vara helt alkoholfri, avslogs också ef-ter en jämn omröstning med 66 mot 68. Istället gick en mindre radikal motion igenom som sa att miljöpartiet ska verka för att alkohol vid den offentliga sektorns representation inte ska bekostas av offent-liga medel. Även motionen Ändra namn till De Gröna avslogs, och således kommer partiet att fortsätta att heta miljöpartiet de gröna. Två viktiga frågor som diskuterades, där Grön Ungdom inte tagit tydlig ställning, var medlemsomröstning om EU och eko-nomisk grundtrygghet. Det beslutades att det ska hållas en medlemsomröstning om huruvida vi ska ha kvar EU-utträdeskra-vet eller inte, och vad gäller ekonomisk grundtrygghet så gick förslaget från par-tistyrelsen igenom. Det går i korthet ut på att slå ihop a-kassan och sjukförsäkringen till en arbetslivsförsäkring som adminis-treras av en enda myndighet. Vill du veta mer om hur det gick för de motioner som GU stödde går det bra att mejla rickard.arvidsson@mp.se. Kongressombuden 2008

GU Internt

��3#�008

www.forumsyd.orgOrganisationer i samverkan för global rättvisa

�8 3#�008

I slutet av juni förverkligades ett ryk-te som florerat länge: Den isländska naturen hyllades genom en utom-huskonsert i centrala Reykjavík! Allt som allt besökte omkring trettio tu-sen människor dalen som fylldes med musik av Islands största artister Björk Guðmundsdóttir och Sigur Rós. En stor plattskärm visade bildspel av smältande glaciärer och textremsor om aluminiumindustrins påverkan på naturen för att uppmärksamma islänningarna om den rådande situa-tionen.

Veckan före konserten publicerades ett öppet brev skrivet av initiativtaga-ren till konserten, Björk. ”An Icelan-dic senator has called me childish be-cause I want to protect nature, which I find peculiar because I acutally find it so incredibly childish, when the world is holding its breath because global warming might kill all humans within 50 or 100 years, to increase our CO2 emissions by 19 tons per ca-pita.” ”10 of those 19 tons are caused by the three already existing alumi-nium plants.” – tidningen Grapevine, 08/2008.

Men det handlar om så mycket mer än klimathotet. Island har sedan 1944 varit en självständig nation och att nu låta amerikanska Alcoa tjäna guldpengar på att smälla upp stora smältverk på ön där energin bokstav-ligt talat är het, går emot det isländ-ska konceptet att stolt kunna lämna sitt märke ”Made in Iceland”. Andri Snær heter mannen som skrivit boken ”Dreamland – A Self-help Manual to a Frightened Nation” som handlar om hur denna nation vänt kappan efter vinden och ökar den ekonomiska till-växten på kortsiktiga lösningar. Boken har just släppts i engelsk översättning och författaren kämpar liksom Björk och Sigur Rós för Islands natur och självständighet.

Åter till det som ligger musiknördar-na varmast om hjärtat – själva kon-serten! Ólöf Arnalds äntrar scenen i kvällssolen och spelar nytt material, mer mjuka popmelodier än vaggvi-sorna från debutalbumet Við og við. Förvånande nog är Ólöf den enda av artisterna som påtalar varför vi alla är samlade här ikväll. ”Alltid när jag spe-lar har jag suttit ned men idag tänker jag stå – stå upp för naturen!”

musik | Konsert

NNattuRAI slutet av juni förverkligades ett rykte som florerat länge, den isländska naturen hyllades genom en utomhuskonsert i cen-trala Reykjavík.

�8 3#�008

Foto: Jóhann Garðar Þorbjörnsson

��3#�008

musik | Konsert

Det gör publiken även när Sigur Rós dyker upp. Från att ha varit en av-slappnad picknick i parken ställer sig alla upp och dras till scenen som my-ror till socker. När nya låten ”Gobble-digook” presenteras gästar både Ólöf och Björk på trummor tillsammans med den genom hela låten klappan-de publiken. Hela marken skakar av dansade kroppar och det är en bra för-beredelse för den krypande kyla som gör sig påmind när Sigur Rós avslutar melankoliskt på klassiskt vis. En halv-timme tar det att bygga om scenen till Björks kinesiska stil, flaggor i rött och grönt med drakar och kaniner vajar i vinden. Under tiden visas trailern för filmen ”Dreamland”, baserad på ovan nämnda bok av Andri Snær.

Så marscherar äntligen en blåsorkes-terarmé upp på scenen. Publiken ju-blar när Björk öppnar sin tid i ramp-ljuset med inledningsspåret “Earth Intruders” från senaste skivan “Volta”. Ribban sätts högt med låten ”Unra-vel” och sedan finns ingen återvändo. Hon kan sin grej och hon gör den bäst. Musikerna hon har med sig på scen gör sitt för showen och är galet samspelta. I mitt nästan tjugoettåriga

liv är det första gången jag ser en blås-orkester till synes bara bestående av kvinnor. Denna livekonsert är en av få som balanserar studioinspelningar ruskigt spännande och talangfullt. Alla vet det men det tåls att upprepas: Björk är en fantastisk artist.

Konserten i all ära – för mig var det grymt att se alla musikaliska talanger på en och samma kväll – men vad som är mer av en annorlunda upplevelse är alla människor som fyller cykelvägen. Knappt ett år har jag bott här och det är första gången jag ser en lokalbuss proppfull med människor. Hur stort värde har musikgruppernas uppma-ning till sin publik att begrunda allas vår inställning till naturen? När jag ställer frågan ”vad händer nu” till en av mina isländska bekanta får jag först en axelryckning till svar. Sedan kom-mer de efterlängtade orden: ”Det är väl upp till folket”. Fortsättning följer!

NattuRA

elisabeth.carlsson@mp.se

ElisabethCarlsson

Foto: Jóhann Garðar Þorbjörnsson

��3#�008

30 3#�008

Nissen noterar

DEADLINE 15 OKTOBER

#4/2008

Grön Ungdom RiksPustegränd 1-3118 20 StockholmE-post: gu@mp.seGittan: Kansliet.GU

FörbundssekreterareLinnea Haglund linnea.haglund@mp.se08-545 224 50 (vxl)

Rikskansliet

Kontakt | www.gronungdom.se

AvestaJosefine Heed*BlekingeKim Nilssonkim_gu_nilsson@hotmail.comEskilstunaYuri Silvayuri_silva@hotmail.com GotlandJorunn Falkenhaugjo_runn@hotmail.com GöteborgJoakim Larsson* gu.goteborg@mp.seHelsingborgMarco de Pedis* HudiksvallMatilda Anderssonmat_ilda@hotmail.comHärnösandSara Parkmanego.sum.sara@gmail.comJämtland/ÖstersundFredrik Nordlundfidde.nordlund@hotmail.com Kalix/Torneälvdalgunorrbotten@mp.seKFVCaspar Johannius*KristianstadJeanette Dunn Eklundjeanette.de@gmail.com LA (Lerum/Alingsås)Daniel Eriksson*LandskronaMikaela Persson*LidköpingSaila Ahosaila_anneli@hotmail.com LinköpingTineska Magalhaesguavanekka@hotmail.com

Luleågunorrbotten@mp.seLysekilCal Ljung* MalmöJohanna Rustad* MariestadTea Westeliushaloumi91@hotmail.com Motala NorrköpingLisa EmanuelssonLisa.emanuelsson@gmail.comNyköpingSjuhäradSofia Rönnbäck* Skövde STONiklas Larssonmrsolo1000@hotmail.comStockholm NordostAnn-Sofie Gustafssongustafsson1989@hotmail.comStockholm NordvästCarl Högfeldt*Stockholm SydBayram Uludagbayram.uludag@hotmail.comSundsvallMathias Rex* Trollhättan/VänersborgSimon Johansson*UmeåViktoria Such*UppsalaKristin Lilieqvist*Värmland Valdemar Möllervallevilleva@hotmail.com

Regionalt

Dalarna/Gävleborg Josefine Heed*Norrbotten Björn Bergelind* SkåneRasmus Ling*

StockholmSofia Österborg Wiklund gusthlm@mp.seVästsverigeAgnes Sandstedt*NorrlandEllika Nordström *

* Nås på gittan eller genom fornamn.efternamn@mp.se

Maria FermSpråkrörmaria.ferm@mp.se073 443 33 78

Jakop DalundeSpråkrörjakop@mp.se070 248 58 64

Sofia Österborg Wiklundsofia.wiklund@mp.se

Emma BergingerFörbundskassöremma@mp.se

Fredrik Frangeurfredrik.frangeur@mp.se

Andreas Peterssonandreas.petersson@mp.se

Linnea Haglundlinnea.haglund@mp.se

Agnes Sandstedtagnes.sandstedt@mp.se

Sven Starksven.stark@mp.se

Förbundsstyrelsen

Gröna Studenter

Rikskansliinfo@gronastudenter.sePustegänd 1-3118 20 Stockholm08-588 329 05

Moderpartiet

PartikanslietMiljöpartiet de GrönaPustegränd 1-3118 20 StockholmTelefon: 08-545 224 50Fax: 08-545 224 60

RiksdagskanslietMiljöpartiet de GrönaRiksdagen 100 12 StockholmTelefon: 08-786 40 00Fax: 08-786 53 75

Nästa nummer av Nisse Hult kommer i december

Lokalt

Skicka texter, bilder och idéer till nisse.hult@mp.se eller Grön Ungdom Riks, Nisse Hult, Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm

GRÖN UNGDOM PÅ WEBBEN

youtube.com/gronungdomNu har Grön Ungdom en egen kanal på Youtube! Vi vill gärna ha in massor av filmer med dig och din lokalavdelning. Allt från debattinlägg till rapporter om aktioner till teaterpjäser välkomnas varmt! För mer information, kontakta Andreas Petersson på andreas.petersson@mp.se.

www.gronungdom.se/nissehultHär kan du hitta artiklar som inte fått plats i papperstidningen. Du kan läsa om oss som sitter i redaktionen, ladda hem både nya och gamla nummer och söka efter artiklar i arkivet.

Nisse Hult på FacebookNisse Hult finns så klart också på Face-book. Här hittar du bilder från våra redak-tionsmöten, länkar till artiklar och mer. Sök på Nisse Hult så hittar du oss! Bli medlem nu! www.facebook.com

erBJUdAnde:BESTÄLL GRATIS NISSARNu har du chansen att beställa senaste num-ret av Nisse Hult helt gratis! Betala endast porto. Sprid den till vänner, bibliotek, skolor och alla som vill ha. Fritt antal ex beställs från Grön Ungdoms rikansli. Erbjudandet gäller endast så långt lagret räcker.

Gittan – Forumet för De GrönaAlla medlemmar i GU får en gratis mp.se-adress via Gittan - miljöpar-tiets intranät. Gå in på mp.se/gittan för att få tillgång till en massa de-batter och intern info redan idag!

Tipset!

RÅM09

GäLLER dEt!2009den nya unga gröna tidsskriften

En ny plattform för den unga gröna rörelsen. En tidning som för tankarna till nuet, framtiden och vägen dit.Stöd Nisseredaktionens arbete för ett bättre medlemsmagasin! Rösta för namnbyte på RÅM 2009!

et var en gång en gammal gubbe som hette Nisse Hult. Han hade ovårdat skägg, luktade 80-tal och gick omkring

och kände sig allmänt oinspirerad. Nissens föräldrar hade för länge sedan slutat bry sig om honom. Hans nya skötare blev mer och mer oroliga över Nissens trista attityd, att han bara hade kompisar i sin egen ålder och hans ständiga snubblande över sitt eget skägg. För Nissen hade ju en viktig livsuppgift: han skulle peppa världens mest framåtblickande, modiga, fräscha och visionära gäng ungdomar! Så en dag kom skötarna på en idé. Det är dags att låta den gamla gubben Nisse Hult pensionera sig! Hans glansdagar är ändå förbi. När de berättade om sin plan för Nissen brast han ut i jubel. – Äntligen! Som jag har väntat. RÅM efter RÅM har nya fräschingar blivit nominerade, men ungdomarna har vägrat låta mig gå och lägga mig i arkivet som jag längtar efter. Nästa RÅM hoppas jag få gå i pension till slut. Snipp snapp snut – hur blir sagans slut?

313#�008

RÅM09

GäLLER dEt!2009den nya unga gröna tidsskriften

En ny plattform för den unga gröna rörelsen. En tidning som för tankarna till nuet, framtiden och vägen dit.Stöd Nisseredaktionens arbete för ett bättre medlemsmagasin! Rösta för namnbyte på RÅM 2009!

et var en gång en gammal gubbe som hette Nisse Hult. Han hade ovårdat skägg, luktade 80-tal och gick omkring

och kände sig allmänt oinspirerad. Nissens föräldrar hade för länge sedan slutat bry sig om honom. Hans nya skötare blev mer och mer oroliga över Nissens trista attityd, att han bara hade kompisar i sin egen ålder och hans ständiga snubblande över sitt eget skägg. För Nissen hade ju en viktig livsuppgift: han skulle peppa världens mest framåtblickande, modiga, fräscha och visionära gäng ungdomar! Så en dag kom skötarna på en idé. Det är dags att låta den gamla gubben Nisse Hult pensionera sig! Hans glansdagar är ändå förbi. När de berättade om sin plan för Nissen brast han ut i jubel. – Äntligen! Som jag har väntat. RÅM efter RÅM har nya fräschingar blivit nominerade, men ungdomarna har vägrat låta mig gå och lägga mig i arkivet som jag längtar efter. Nästa RÅM hoppas jag få gå i pension till slut. Snipp snapp snut – hur blir sagans slut?

GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN

grön ungdoms nya medlemsmagasin

Posttidning BBegränsad eftersändningVid definitiv avflyttning återsändes försändelsen med den nya adressen på baksidan.

AvsändareNisse HultGrön UngdomPustegränd 1-3118 20 Stockholm