Bilaga 2

Redovisning av befintliga insatser för

målgruppen 16 – 24 år i Botkyrka kommun

Innehållsförteckning Innehållsförteckning .................................................................................................................... 1

Botkyrka kommun ....................................................................................................................... 2

Jobbcenter ................................................................................................................................ 3

Botkyrka vuxenutbildning ....................................................................................................... 7

Xenter Botkyrka ...................................................................................................................... 8

Daglig verksamhet ................................................................................................................... 9

Övriga verksamheter och aktiviteter Botkyrka kommun erbjuder unga ................................. 9

Preventiva insatser i skolan för att förebygga skolavhopp .................................................... 11

Utvecklingsområden .............................................................................................................. 12

Arbete som tar sikte på kompetensförsörjningsbehoven ....................................................... 13

Parallella verksamheter ............................................................................................................. 14

Arbetsförmedlingen SÖK Huddinge Botkyrka ......................................................................... 14

Insatser och program för ungdomar 18 – 24 år i Botkyrka ................................................... 14

Kompletterande arbetsförmedlingstjänster och arbetsmarknadsutbildningar ........................... 17

Arbetsförmedlingens Insatser och program för ungdomar med funktionsnedsättning ............. 19

Arbetsförmedlingens specialistinsatser ..................................................................................... 21

Insatser och projekt som Samordningsförbundet Huddinge Botkyrka Salem finansierar ........ 23

Metoder, tjänster, arbetssätt och rutiner .................................................................................... 26

Tjänster för arbetssökande ......................................................................................................... 28

Arbetsförberedande insatser .................................................................................................. 39

Tjänster för arbetsgivare ............................................................................................................ 40

Lokala förutsättningar och utvecklingsområden ....................................................................... 42

2

I bilaga 2 redovisas en sammanställning av befintliga insatser för målgruppen 16 – 24 år

som varken studerar, arbetar eller är undersysselsatta i Botkyrka kommun. Insatserna,

programmen och arbetssätten som redovisas omfattar kommunens, Arbetsförmedlingens

och andra aktörers verksamheter för målgruppen. Även preventiva insatser beskrivs i

denna bilaga. Kartläggningen har genomförts juli 2019 i samverkan mellan Botkyrka

kommuns olika enheter och Arbetsförmedlingen SÖK Huddinge Botkyrka.

Botkyrka kommun

Nytt fokus i arbetet för ungdomar 16–24 år i Botkyrka

Kommunstyrelsen i Botkyrka har beslutat om ett nytt fokus i verksamheten för ungdomar.

Kommunen har stängt de öppna mötesplatserna, (Grunden i Alby, Ungdomens hus i Fittja

samt mötesplats i Hallunda/Norsborg) för unga vuxna den 31 mars 2019. Förändringen är en

viktig del i att Botkyrkas ungdomsgaranti ska nå ut till alla ungdomar. De ungdomar som inte

studerar eller jobbar kan få mer stöd, fler aktiviteter med tydlig studie- och jobbprofil samt

större resurser till våldsförebyggande arbete.

Botkyrka kommun har en ungdomsgaranti som innebär att alla unga ska få stöd att komma i

studier, jobb eller praktik samt personlig utveckling. För att bättre nå ut till alla ungdomar och

stötta målen om att alla ungdomar ska kunna få stöd att nå sina mål har kommunstyrelsen tagit

besluten som redovisas nedan, fredag den 26 oktober 2018. Det slutgiltiga beslutet fattades av

kommunfullmäktige 21 februari 2019 efter att detaljer om hur nämndernas arbete skulle se ut

för att ungdomsgarantin ska nå ut till alla ungdomar är färdiga.

Beslutet från kommunstyrelsen innebär:

• Att kommunens aktivitetsansvar ska bli mer uppsökande. Det vill säga att kommunen ska

stötta ungdomar 16–19 år, som inte går på gymnasiet och som inte arbetar, med studie-

och yrkesvägledning, motiverande coachning, hjälpa till att få tillbaka ungdomarna i första

hand till studier, hitta praktik eller stödja de i jobbsökande.

• Att det därför också startas schemalagda aktiviteter riktat till unga i gymnasieåldern. Alla

aktiviteter ska hjälpa till att uppfylla aktivitetsansvaret för att få ungdomar att börja studera

eller jobba. Aktiviteterna är både för ungdomar som studerar och de som inte studerar.

Verksamheten kan bedrivas av såväl kommunen som andra föreningar och näringsliv.

• Att det våldsförebyggande arbetet får större resurser för att mer effektivt kunna arbeta med

unga kriminella och förebygga att fler hamnar i kriminalitet samt få fler att lämna och

istället komma i jobb och studier, att stärka kommunala aktivitetsansvaret.

• Att fritidsgårdsverksamheten för yngre åldrar får mer resurser för främjande och

förebyggande arbete.

3

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden är i Botkyrka kommun den nämnd

som har huvudansvaret för kommunens arbetsmarknadsåtgärder och för att samordna

sådana åtgärder. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden är huvudman för

vuxenutbildningen inkluderande svenska för invandrare, kvalificerade yrkesutbildningar

och annan eftergymnasial utbildning. Huvudmannaskapet innefattar även ansvar för studie-

och yrkesvägledning för vuxna. Nämnden är också huvudman för anläggningen Xenter

som bedriver framför allt yrkeshögskoleutbildningar och gymnasieutbildning.

Därutöver ansvarar Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen för

samhällsorientering enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Förvaltningen är även utförare av daglig verksamhet för personer med

funktionsnedsättning på uppdrag av Kommunfullmäktige. Vård- och

Omsorgsförvaltningen företräder myndighetsutövningen. Dessutom är förvaltningen

utförare av vissa insatser på uppdrag av utbildningsnämnden.

Jobbcenter Jobbcenter Botkyrka är en av fem verksamheter som tillhör Arbetsmarknads- och

vuxenutbildningsförvaltningen. Jobbcenters uppdrag och syfte är att medverka till att

Botkyrkabor är anställningsbara på dagens och framtidens arbetsmarknad. Med individen i

centrum fokuserar verksamhetens arbete på målet som är egenförsörjning genom arbete,

studier eller eget företag.

Enligt kommunens ungdomsgaranti är målsättningen att ingen mellan 16 och 24 år ska vara

utan jobb, utbildning eller praktik. Inom åldersgruppen finns flera målgrupper med olika

behov och möjligheter.

Ett led i detta är att arbeta uppsökande för att hitta ungdomarna som omfattas av

ungdomsgarantin och särskilt då arbetslösa ungdomar som inte redan finns inom berörda

myndigheter. Jobbcenters uppsökande verksamhet sker i nära samarbete med Kultur- och

fritidsförvaltningen samt andra parter. Jobbcenter kommer att bemanna de två nya

ungdoms aktivitetshusen med coachande pedagoger, arbetsgivarkoordinatorer och studie-

och yrkesvägledare för att skapa förutsättningar för ungdomarna mellan 16–19 år i första

hand till studier och eller arbete.

Ungdomar 16 – 24 år anvisas idag till kommunens Jobbcenter från socialtjänsten och

Arbetsförmedlingen. Skolan kan också hänvisa unga som hoppar av skolan till Jobbcenter.

Stödet på Jobbcenter sker sedan vidare framför allt genom personliga möten med

coachning, gruppaktiviteter mot jobb, studier och praktik.

På Jobbcenter finns språkpedagoger för att utveckla, hjälpa och stödja deltagare som inte

har svenska som modersmål så att de kan tillgodogöra sig insatser på Jobbcenter, samt

lättare komma in på arbetsmarknaden och behålla arbetet.

4

Uppdraget är att:

• Utveckla nya lär modeller i Jobbcenters befintliga arbetsmarknadsinsatser.

• Utveckla språkförstärkande arbetssätt/modeller - som är till stöd för deltagare och

handledare.

• Skapa arbetssätt som hjälper deltagarna att utveckla sin egenmakt med fokus på

muntlig och skriftlig kommunikation.

• Kommunicera arbetsmetoder och modeller till hela verksamheten.

Jobbcenters utbud som idag finns tillgängligt för alla unga i Botkyrka som varken arbetar

eller studerar är:

Studie- och yrkesvägledning

Jobbcenters studie-och yrkesvägledare för unga, mellan 16–19 år1, förklarar hur man

ansöker till en kurs, berättar om prövningar, betyg, behörighetskrav till högre utbildning,

studiestöd, om arbetsmarknadsprognoser m.m.

Vuxenutbildningsenhetens vägledningsfunktionen kan hjälpa unga och vuxna med sina

frågor kring studier. Vägledningen har även drop-in, dit unga flickor och pojkar kan

komma för studie- och yrkesvägledning utan att boka tid. De kan också få vägledning via

telefon eller e-post. Studie- och yrkesvägledarna besöker även t.ex. medborgarkontor och

Arbetsförmedlingen i kommunen för att vara tillgängliga med information och vägledning

för dem som uppsöker dessa aktörer.

Jobbcoachning ut i arbete och praktik

Coachning av arbetslösa unga flickor och pojkar på ett aktivt och medvetet sätt mot ett

tydligt formulerat mål. Coachande pedagoger arbetar genom att motivera, bekräfta, utmana

och uppmuntra de sökande. De erbjuder även stöd i att ta fram ansökningshandlingar,

intervjuträning, och initiera kontakter och genomför besök hos arbetsgivare.

Coachande pedagoger använder 7TJUGO – och SE-metoderna.

Arbetsgivarkoordinatörerna anordnar riktade rekryteringar, matchar ungdomarna individuellt

och vägleder ungdomarna i sitt jobbsökeri.

Utifrån ungdomars och arbetsgivares behov arbetar Jobbcenter med att hitta individuella

och flexibla lösningar för externa eller interna arbetsplatser som skall gynna alla

involverade. Praktiken kan vara ett led i matchningen mot arbetsgivare.

Praktiktiden är flexibel och något som Jobbcenter tillsammans med arbetsgivare och

praktikanten diskuterar och kommer överens om.

Jobbcenter erbjuder även intern praktik/arbetsträning och till viss del utbildning i egen regi

i följande yrkesspår:

• Café/Kök/Restaurang – Deltagaren får både praktisk erfarenhet och teoretisk kunskap

i hur arbetet på ett café, kök eller restaurang går till. Genom praktiken får deltagaren

1 Ungdomar över 20 år och vuxna hänvisas till vuxenutbildnings SYV.

5

även kunskap och förståelse för vikten av att följa hygien- och säkerhetsrutiner. En del

deltagare får hygienutbildning

• Svets, plåt och metall – Deltagaren får en övergripande bild i svets- plåt- och

metallarbete. Målet är att ge deltagaren tillräcklig kunskap om alla ingående tekniker,

metoder, för att kunna avgöra om detta yrke kan vara av intresse för densamma.

• Lokalvård – Deltagaren ges möjlighet att prova på arbete inom städservice med målet

att öka deltagarens medvetenhet om innebörden av att arbeta inom städservice, så att

denne kan ta beslut om huruvida yrket är relevant att gå vidare med.

• Vaktmästeri – Deltagaren skall skapa sig en uppfattning om hur det är att arbeta som

vaktmästare genom att vara delaktig i den dagliga driften av våra fastigheter.

Jobbcenter erbjuder även kvalificerade utbildningar för arbetssökande. Ungdomar i alla åldrar

kan ta del av följande utbildningar på Jobbcenter:

• SRY yrkesbevis – Utbildning för arbete inom städservice.

• IW – Deltagaren utbildas enligt svetskommissionens riktlinjer för IW-svetsare.

Jobbcenter har påbörjat processen med att utveckla de ovannämnda yrkesspår till lokala

jobbspår.

Gruppaktiviteter

Jobbcenter har följande gruppaktiviteter:

• Datakurs

• Jobbsökeriaktiviteter

• Rekryteringsträffar

• CV – och personligt brevskrivningar

• Språkträning

• Externa föreläsningar

• Workshops utifrån 7TJUGO modellen

Jobbcenter ska starta följande gruppaktiviteter hösten 2019:

• Arbetsmarknadskunskap

• Anställningsintervjuträning

• Dolda jobb

• Annons tolkning

• Studie- och yrkesvägledning

• Start egen information

• Arbetsrätt

Rekryteringsmässor och direkt riktade rekryteringar

Två gånger per år anordnar Jobbcenter rekryteringsmässor, ibland i samverkan med

Arbetsförmedlingen, och ibland ensam. Syftet med mässorna är att ge arbetssökande

medborgare i Botkyrka möjlighet att presentera sig direkt för arbetsgivare/rekryterare och

ställa frågor om jobben. Mässorna är främst ett forum för arbetsgivare och arbetssökande

att mötas men det finns även en vinning i att Jobbcenters anställda ökar sin kunskap om

6

företagarnas verklighet och att förstärka relationer. På mässan är företagare inbjudna att

medverka kostnadsfritt för ett effektivt sätt att rekrytera ny personal, det läggs stor vikt vid

att hitta arbetsgivare som kan erbjuda jobb som speglar de arbetssökandes behov. Alla,

oavsett ålder, är välkomna till mässorna.

Förutom mässorna anordnar Jobbcenter flertal riktade rekryteringar, ibland från

deltagarnas- och ibland från arbetsgivarnas behov. Innan rekryteringen får deltagarna som

behöver det stöd i CV-skrivning, intervjuträning och annan praktisk information för att

stärka deras möjligheter till anställning.

Feriepraktik

Sedan sommaren 2014 har Botkyrka kommun en feriepraktikgaranti. Syftet är att ge

ungdomar en sysselsättning under sommaren och samtidigt ge erfarenhet av arbetslivet.

Alla ungdomar i åldern 16 – 18 år som söker en feriepraktikplats inom anvisad period ska

få en feriepraktikplats. Feriepraktikperioden är tre veckor med en arbetstid på totalt 90

timmar, under sommaren 20182 kunde man söka feriepraktik under tre olika perioder. En

ungdom kan söka och erbjudas feriepraktik fler gånger än ett sommarlov. Platserna

anordnas inom kommunens förvaltningar, kommunala bolag, föreningar, företag inom den

sociala ekonomin, civilsamhället samt det lokala näringslivet.

Målsättning inför 2018 var att erbjuda upp till 1 350 ungdomar feriepraktik. Sommaren

2018 sökte totalt 1 545 ungdomar, 806 flickor och 739 pojkar, inom målgruppen en

feriepraktikplats. Av dessa fick 1 300 feriepraktik och genomförde det. För att

feriepraktiken ska bli så värdefull som möjligt för både ungdom och arbetsgivare så görs

en omfattande matchning med hjälp av verktyget FerieBas. Syftet är att skapa bästa

möjliga förutsättningar för den enskilde ungdomen att komma till en plats som ger stort

utbyte. Det förväntas också bidra till ett bättre kvalitativt innehåll.

Inom den prioriterade gruppen fick ett flertal ungdomar med funktionsvariationer

placeringar utifrån individuella behov och förutsättningar.

De flesta ungdomarna har anställts som feriepraktikanter på beredskapsavtal med lönen 65

kr per timme inklusive semesterersättning.

START – Stöd till arbete

START är en insats som syftar till att öka deltagarnas möjligheter att finna, få och behålla

ett arbete eller börja studera.

START är en tidigare helt finansierad insats av Samordningsförbundet och som sedan

januari 2016 implementerats på Jobbcenter i Botkyrka kommun.

START finansieras idag tillsammans av Botkyrka kommun, Samordningsförbundet

Huddinge Botkyrka Salem och Arbetsförmedlingen.

Insatsen arbetar med metoden Supported Employment (SE) som innebär att deltagaren får

stöd av en SE-handledare att hitta en lämplig praktikplats och lära sig arbetsuppgifterna på

2 2019 års feriepraktik är pågående varför vi redovisar 2018 års feriepraktik

7

plats med hjälp av SE-handledaren. SE-metoden innebär också att ge stöd till

arbetsgivaren. I det fall praktikplatsen leder till en anställning kan både arbetsgivaren och

tidigare deltagaren få fortsatt stöd av START. Om deltagaren upptäcker att vägen till

arbete bör gå via studier, så ger START även stöd i att välja och genomföra studier.

Målgruppen för START är personer utan arbete mellan 18–35 år med (dokumenterad)

lindrig utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd eller förvärvad hjärnskada i vuxen

ålder, folkbokförda i Botkyrka, Salem eller Huddinge kommun. Personen ska vara aktuell

på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller hos Socialtjänsten.

Personen ska även ha en stabil situation med ordnat boende, uppbära ersättning och

bedömas kunna komma ut på en praktikplats inom 3–6 månader efter start. Dock behöver

personen inte ha vägen till arbete klart för sig eller ha tidigare arbetslivserfarenhet, men det

måste finnas en uppfattning om att arbetsförmåga föreligger.

Botkyrka vuxenutbildning Botkyrka vuxenutbildning erbjuder grundläggande vuxenutbildning för vuxna som behöver

läsa in kurser som motsvarar grundskolans nivå och gymnasial vuxenutbildning som

motsvarar gymnasieskolans kurser och program. Båda utbildningarna riktar sig till vuxna som

saknar hela eller delar av en gymnasieutbildning. Det går att studera från och med andra

kalenderhalvåret det år du fyller 20 år eller när du slutfört utbildning på ett nationellt program

eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan.

Det finns möjlighet att individanpassa utbildningen genom att studera på heltid eller deltid.

Det går även att välja mellan dagtid och kvällstid och mellan att läsa på distans eller i

klassrum. Utbildningen planeras tillsammans med eleven och tar hänsyn till elevens

kunskaper, erfarenheter, intressen, livssituation och kort- och långsiktiga studiemål. För

målgrupper med kort utbildningsbakgrund och analfabeter finns det även

undervisningsformer. Personalen på Botkyrka SFI-utbildning arbetar kontinuerligt med att

utveckla och hitta lärmodeller/metoder för att nå alla målgrupper som behöver förbättra

sina kunskaper i svenska språket för att ha möjlighet att aktivt delta i samhälls-, vardags-

och arbetslivet.

Inom vuxenutbildningen erbjuds även yrkesspår i samband med svenska för invandrare.

Sfi-yrkesspår erbjuder svenska inriktat mot ett visst yrkesområde. De inriktningar som idag

erbjuds är vård, förskola/skola/fritids, eller service (inriktad mot handel och storkök). Det

finns även möjlighet att praktisera på en arbetsplats. Skolan ordnar då en praktikplats i

samarbete med Jobbcenter där studenten får vara under fem veckor. Under praktiken tränar

studenten det svenska språket samtidigt som studenten får yrkeserfarenhet.

Botkyrka vuxenutbildning erbjuder även personer över 20 år med funktionsvariationer eller

förvärvad hjärnskada kurser genom Lärvuxcenter. Kurserna på Lärvuxcenter ger kunskaper

motsvarar grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Inom ramen för Lärvuxcenter erbjuds även

lärlingsutbildningar för målgruppen som syftar till att öka deltagarnas anställningsbarhet

8

genom praktik på arbetsplatser kombinerat med lärarledd undervisning som sker i skolan.

Lärlingsutbildningen är 1 år lång med möjlighet till förlängning ytterligare 1 år. Sedan hösten

2018 tar Lärvuxcenter emot elever till såväl kurser och lärlingsutbildningen från kommunerna

Södertälje, Huddinge, Nykvarn och Salems kommun.

I samarbete med Röda korset erbjuder även Arbetsmarknads- och

vuxenutbildningsförvaltningen verksamheten Kompis Sverige. Den huvudsakliga

målgruppen för verksamheten är nyanlända kvinnor och män i Botkyrka som studerar sfi

på Botkyrka Vuxenutbildning. Kompis Sverige verkar för att sänka de sociala barriärerna

mellan etablerade och nyanlända svenskar i Stockholmsområdet. Genom att nyanlända och

etablerade stockholmare möts på ett jämlikt sätt och skapar personliga relationer bryts

många av de sociala barriärer som idag existerar grupperna emellan. Kompis Sverige

erbjuder deltagarna både en personlig kompismatchning samt tillgång till ett bredare

nätverk genom verksamhetens sociala och kostnadsfria aktiviteter. För nyanlända innebär

ett deltagande i verksamheten en möjlighet att få tillgång till aktiviteter och vänskap som

underlättar förståelsen för svenska samhället och arbetsmarknaden samt svenska språket,

viktiga steg på vägen till arbete och vidare studier.

Xenter Botkyrka Xenter anordnar utbildning och kulturverksamhet inom områdena media, ekonomi, fastighet,

teknik och grafisk produktion. Utbildning som erbjuds är: yrkeshögskoleutbildning (YH) på

eftergymnasial nivå, gymnasieutbildning i samverkan med Tumba gymnasium, samt kultur-

och mediepedagogisk verksamhet för lärare och elever i grundskola och förskola. Xenter

arbetar direkt med unga i åldersgruppen 16 - 24 inom gymnasie- och

yrkeshögskoleutbildningarna.

Xenter har följande utbildningar 2019:

• Hisstekniker och rulltrappstekniker

• VFX-artist - En VFX-artist använder mjukvara för att skapa visuella effekter inom film-

och reklamproduktion.

• Fibertekniker – en fibertekniker installerar, förlägger och underhåller fibernät.

• Storkökstekniker.

• Fastighetsförvaltare.

• Marintekniker - Yrkesrollen marintekniker går ut på att serva båtmotorer.

• El konstruktör – utbildningen är på distans.

• Livesändnings­specialist.

• Automationsspecialist.

• IT-säkerhetsspecialist.

• 3D-tekniker – additiv tillverkning – 3D-printing.

Fokus för skolan är att vara branschnära - verksamheten använder sig av professionell

utrustning samt personal med bred erfarenhet och många kontakter i respektive bransch. Det

finns ett gediget samarbete med näringsliv och branscher – för att skapa workshops, event och

andra sammanhang där eleven får spela en central roll. På Xenter finns även en särskild

9

kompetens kring det som kallas ”tyst kunskap” och erfarenhetsbaserat lärande. Verksamheten

arbetar med nya lärmodeller för att öka både motivation och effektivitet i lärandet genom till

exempel; flippat lärande, visuell kommunikation, entreprenöriellt lärande,

projektarbetsmodeller och co-creative learning. Xenter är en dynamisk mötesplats för de över

500 personer som dagligen arbetar eller studerar vid skolan.

Daglig verksamhet Daglig verksamhet är en kommunal insats som ges till vuxna personer i yrkesför ålder med

utvecklingsstörning, autism eller förvärvade hjärnskador och som inte står till

arbetsmarknadens förfogande. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen är i

Botkyrka kommunutförare av daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning på

uppdrag av Kommunfullmäktige, men där Vård- och Omsorgsförvaltningen företräder

myndighetsutövningen.

Verksamheten är uppdelad på fyra enhetsområden. Dessa består av:

• Arbetsgrupper med personal som har en produktion av varor eller tjänster som till

exempel pappersåtervinning, snickeri, monteringsarbeten och parkarbete

• Daglig verksamhet på företag och i andra kommunala verksamheter, individuellt eller i

grupp

• Verksamhet med inriktning tydliggörande pedagogik

• Verksamhet för personer med förvärvade hjärnskador

• Teckenspråksenhet

• Resurscenter med hög personaltäthet för personer med omfattande stöd och

servicebehov

Verksamhetsinnehåll och organisation har en tydlig profil mot så arbetslika förhållanden

som möjligt utifrån arbetstagarens förmåga och behov. Verksamheten präglas av

delaktighet och ska utveckla den enskildes möjlighet till en meningsfull sysselsättning.

Daglig verksamhet erbjuder den enskilde möjligheter att utifrån förmåga och motivation ha

en daglig verksamhet förlagd till arbetsplatser och verksamheter på den reguljära

arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i individens förutsättningar är målet med detta egen

försörjning och en avslutad insats.

Övriga verksamheter och aktiviteter Botkyrka kommun erbjuder unga Nedan följer samlade utbud av verksamheter och aktiviteter som kommunen erbjuder unga

16 – 25 år. Syftet med kartläggningen är att utifrån en nulägesbild över det utbud av

verksamheter och aktiviteter som erbjuds 16 – 25-åringar ge en grund för ett

förvaltningsövergripande arbete för målgruppen.

Syftet med dessa verksamheter och aktiviteter är att ha fokus på att skapa trygghet,

meningsfull sysselsättning, ge ungdomarna stöd av olika slag, rusta dem för arbete och

studier, samt stimulera kreativitet och delaktighet. Kartläggningen tar några av de

10

verksamheter som finns tillgängliga och som syftar framför allt till att stärka och utveckla

unga Botkyrkabors etablering på arbetsmarknaden.

Sommarskola

Utbildningsförvaltningen erbjuder sommarskola mellan 17 juni – 5 juli 2019 till elever som

har F i en eller flera gymnasiekursers (nationella program) eller grundskolekurser

(introduktionsprogram). Under tre intensiva veckor ges eleverna en möjlighet att läsa in

betyget som inte blev godkänt. Sommarskolan är frivillig så det enda som behövs är

motivation och vilja.

Eleverna går i skolan fem timmar om dagen, fem dagar i veckan i tre veckor och har läxor

efter lektionstid. Under sista veckan görs sedan ett obligatoriskt prov för elever i åk 9 och

de som får godkänt blir behöriga att söka till gymnasiet. Eleverna kan göra slutprov i fler

ämnen om detta meddelas vid skolstart.

Språkcafé

Flera bibliotek i Botkyrka kommun erbjuder språkträning för ungdomar och vuxna.

Nyanlända och övriga språkintresserade erbjuds träning i både svenska och engelska på

s.k. språkcaféer som arrangeras i bibliotekens lokaler. Över en kopp kaffe/te har

Botkyrkabor möjlighet att gratis förbättra sina språkkunskaper framför allt i det svenska

språket – deltagarna samtalar, läser och skriver på lättsvenska.

The Good Talents Botkyrka, tidigare Expedition Botkyrka

The Good Talents Botkyrka hjälper unga att ta makten över sitt liv och sina idéer. Insatsen är

ett ledarskapsprogram som identifierar, stärker och lyfter unga talanger i Botkyrka.

Programmet riktar sig till flickor och pojkar mellan 15 och 25 år. Det är en plattform och

språngbräda för unga ledare och entreprenörer som vill utvecklas, få utlopp för sin kreativitet

och sina idéer och som vill vända problem till lösningar.

I programmet skapar deltagarna egna projekt- och affärsidéer som löser någon av Botkyrkas

hållbarhetsutmaningar: att skapa arbete för alla, få fler att känna sig hemma i Botkyrka, fixa de

bästa skolorna, bli klimatneutrala, att alla är friska och mår bra och har förtroende för varandra

och för demokratin.

I utbildning får ungdomen personligt ledarskap, entreprenörskap, grupprocesser, kreativitet,

idéutveckling, projektledning, affärsutveckling samt kommunikation.

Genom programmet får de unga en ökad förståelse för hållbar utveckling på global såväl som

lokal nivå. De får inblick i de utmaningar samhället står inför och hur man själv kan skapa

lösningar lokalt. Deltagarna får även en fördjupad förståelse för samhällsentreprenörskap som

metod att driva förändring, det vill säga hur man kan utveckla en idé som löser en utmaning

samtidigt som man tjänar pengar på den.

Unga som genomgår programmet får en ökad tilltro till sin egen potential och kapacitet att ta

makt över sitt liv och sin framtid.

Ung företagsamhet

I de gymnasieskolor inom kommunen som erbjuder ekonomisk inriktning på utbildningen,

erbjuds eleverna att driva ett eget företag i utbildningssyfte under ett läsår som en del av

11

sina gymnasiestudier. Detta sker i samverkan med utbildningsorganisationen Ung

företagsamhets.

Botkyrka kommun har haft insatsen sedan 2008 för att främja entreprenörskap i skolan.

Dess syfte är att lyfta fram de elever som går sista året på ekonomiprogrammet samt

handelsprogrammet på St. Botvids gymnasium i Botkyrka, och som startar UF-företag. I år

(2019) fick fjorton UF-företag som ansökte om att delta presentera sina affärsidéer och

innovationer inför en jury bestående av Anna Kayal, näringslivsutvecklare i Botkyrka

kommun och flera framgångsrika företagare från Botkyrka.

Resultat från undersökningar genomförda av Ung företagsamhet visar att elever som

drivit UF-företag under sin skoltid är mer benägna att starta företag senare i livet. De

företag som startas av personer med erfarenhet från Ung företagsamhet har också visat

sig ha högre anställningsgrad, längre livslängd och en högre omsättning än andra

företag.

Preventiva insatser i skolan för att förebygga skolavhopp

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden genomför det kommunala aktivitetsansvaret

för ungdomar 16 – 19 år som inte går på gymnasiet eller som avslutat gymnasiestudier utan

examen på uppdrag av utbildningsförvaltningen. Många ungdomar står utan skolplacering

eller gymnasieexamen varje år. Uppdraget innebär att fånga dessa ungdomar för att motivera

och stödja dem till arbete eller studier. Samarbetet med utbildningsförvaltningen är därför en

viktig del av arbetet.

Jobbcenter Botkyrka är den verksamhet inom Arbetsmarknads- och

vuxenutbildningsförvaltningen som ansvarar för utförandet av det kommunala

aktivitetsansvaret (KAA). Underlaget inhämtar Jobbcenter från StorSthlms

länsgemensamma databas - UEDB. Ungdomar mellan 16 – 19 år som inte har någon

skolplacering eller gymnasieexamen återfinns i detta register. Arbetet med att försöka nå

ungdomarna sker genom kontinuerliga brevutskick, telefonsamtal och samt i nära

samarbeten med gymnasieskolornas studie- och yrkesvägledare. Jobbcenters personal

befinner sig i ett utvecklingsläge där ytterligare kontaktvägar kommer att utvecklas och

kommer att finnas på Kommunens Aktivitetshus för unga som startas till hösten 2019.

Jobbcenter samarbetar dessutom med Socialförvaltningens uppsökande verksamhet och

Paraplyteamet, med kommunens områdesutvecklare samt Arbetsförmedlingen.

Insatserna som Jobbcenter idag erbjuder inom KAA består till största del av personlig

coachning och vägledning mot återgång framför allt till studier, men även till arbete och

praktik. Kontakten med ungdomarna sker till exempel genom coachande samtal i syfte att

hjälpa ungdomen tillbaka till studier. Ungdomarna träffar både jobbcoach och studie- och

yrkesvägledare. Initialt är ofta en förälder med vid möten. Där det finns sociala problem

genomför Jobbcenter flerpartssamtal med bland annat socialtjänsten för att på så sätt finna

den bästa lösningen för ungdomen. Jobbcenters personal följer med ungdomen på besök

till de gymnasieskolor det finns intresse för. Om studier inte är aktuellt tar Jobbcenter fram

en praktikplats för att ungdomen snabbt ska ha sysselsättning. För de unga som har en stark

motivation till att börja arbeta och inte alls vill studera just nu så hjälper Jobbcenter dem att

12

orientera sig på arbetsmarknaden genom att ge jobbcoachning och stöd i att skriva CV,

samt söka jobb.

Gymnasieskolornas arbete för att motverka avhopp ser väldigt olika ut. Botkyrka kommuns

gymnasieungdomar går i drygt 150 olika gymnasieskolor. Till skillnad från grundskolan är

gymnasieskolan en frivillig skolform och därför kräver arbetet att motverka avhopp en

medveten strategi och insatser på olika plan. Enligt ny lagstiftning är numera alla

gymnasieskolor skyldiga att till hemkommunen rapportera elevs höga frånvaro. Detta

rapporteras i dag till och hanteras av Utbildningsförvaltningen som i sin tur sen samverkar

med KAA Jobbcenter i aktuella fall.

Ett exempel på hur gymnasieskolorna inom kommunen arbetar med att motverka avhopp är

att studievägledarna uppmärksammar och kontaktar de elever som i början av ett läsår inte

är närvarande på uppropet eller inte deltar på lektionerna. Studievägledarna försöker att nå

ungdomen genom att ringa och/eller skicka brev. Mentorerna har även en viktig roll i det

förebyggande arbetet. När mentorerna känner att det är något som inte stämmer anmäls

detta till Elevvårdsteamet som består av studie- och yrkesvägledare, kurator, sjuksköterska,

mentor samt biträdande rektor. Där diskuteras sedan olika lösningar och insatser för

eleven. När beslut tas av Elevvårdsteamet presenteras detta för elev samt föräldrar. Studie-

och yrkesvägledarna försöker alltid ha uppföljning på detta för att se hur det har gått.

Om skolan inte får någon respons alls så tar studie- och yrkesvägledarna kontakt med

Jobbcenter som ansvarar för det kommunala aktivitetsansvaret och personalen där tar vid.

Även om en elev skulle hoppa av någon gång senare under läsåret så är rutinen sådan att de

tar direkt kontakt med ansvarig personal för kommunala aktivitetsansvaret. Inom det

kommunala aktivitetsansvaret fortsätter det uppsökande arbetet på olika sätt.

Utvecklingsområden För ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret har Jobbcenter identifierat ett utökat

behov av:

• Utveckling av den uppsökande verksamheten

• Vägledning till studier och yrkesval

• Gruppaktiviteter kopplat till motivation, studier och arbete

• Arbetsgivararbete

• Praktikplatser

• Myndighetssamordning

• Kortare utbildningsinsatser utifrån arbetsmarknadens behov

För ungdomar i kommunala aktivitetsansvaret finns ett stort behov av sena starter och

större utbud av yrkesintroduktion/IM. När Jobbcenter får underlag från UEDB om

avhoppade ungdomar i september/oktober är det för sent att ansöka till yrkesintroduktion.

Idag finns endast två program – Speedshop fordon och Handel på Tumba gymnasium.

Efterfrågan och behovet är stort efter fler branscher.

13

Ungdomarna behöver lockas in i en långsiktig planering som inkluderar skräddarsydda

studier anpassade till målgruppen, parallellt med nära stöd liknande Supported

Employment. Det behöver kopplas in förebilder som tidigare varit i liknande situation och

som idag finns i branscher som kan locka och väcka ungdomars intresse. Ett tydligt

program tas fram med motiverande insatser som vänder sig till ungdomarna i väntan på att

återgå till studier.

Jobbcenter behöver skapa strategiska och långsiktiga samarbeten med andra kommunala

verksamheter och arbetsgivare i branscher med rekryteringsbehov för målgruppen.

Samverkan mellan Jobbcenter och grund- och gymnasieskolorna behöver förstärkas

ytterligare. Strategier för att nå målgruppen ”hemmasittarna” behöver även utvecklas och

förstärkas.

Resurser behöver tas fram för målgruppen nyanlända med svaga kunskaper i det svenska

språket och som hoppar av studierna. Framför allt praktik med fokus på språkträning.

Arbete som tar sikte på kompetensförsörjningsbehoven Botkyrka kommun har en Arbetsgivarstrategi och tillhörande handlingsplan som beskriver hur

kommunen ska arbeta med kompetensförsörjningsbehoven inom de kommunala

verksamheterna. I enlighet med strategin ska kommunen inventera kompetensbehovet och

planera kompetensutvecklingsinsatser i organisationen som helhet.

Botkyrka kommun arbetar med att förstärka och utveckla sitt arbete med att systematiskt och

strategiskt tillgodose kompetensförsörjningen inom den kommunala verksamheten.

En del i utvecklingsarbetet är kommunens yrkeshögskola och hur de kan arbeta med att

kompetensförsörjningsbehovet. Yrkeshögskolan Xenters utbildningar kännetecknas av att:

• De utbildar till en tydlig yrkesroll

• De utbildar till en yrkesroll med dokumenterad efterfrågan på arbetskraft

• De håller hög kvalitet avseende genomförande och uppföljning

• Nio av tio som tagit examen har fått jobb efter studierna

Utöver de ovanstående kriterierna förehåller sig yrkeshögskolan även till de regionala- och

lokala analyserna kring kompetensförsörjningsbehovet.

Inom kommunens verksamhet och yrkeshögskolan finns det ambitioner om att öka antalet

studerande Botkyrkabor inom de olika utbildningarna. Därför har man under de senaste

åren arbetat mer aktivt med att försöka fånga upp ungdomarna i gymnasieåldern till att

intressera sig för utbildningar med en tydlig yrkesroll och som har en dokumenterad

efterfrågan på arbetskraft. Arbetet sker på flera sätt, ett av dem är via marknadsföring i

gymnasieskolorna runtom i kommunen för att attrahera Botkyrkaborna till yrkeshögskolan

men också möjligheten till validering via yrkeshögskolan.

14

Parallella verksamheter Kartläggningen av verksamheter som syftar till att stärka och utveckla unga Botkyrkabors

etablering på arbetsmarknaden har även identifierat externa aktörer som erbjuder insatser till

målgruppen 16–24 år.

Botkyrka folkhögskola

Botkyrka folkhögskola är en folkhögskola som ligger i Norra Botkyrka, nära Hallunda

centrum. Det är en folkhögskola som genom folkbildning och utbildning skapar möten

mellan människor med olika bakgrund och erfarenhet. De vill även stimulera deltagarna till

engagemang i närområde, föreningar, församlingar och fortsatta studier.

Folkhögskolan har sedan starten haft en tyngdpunkt i allmänna kurser på grundläggande

och gymnasial nivå. Samhällsorientering och Svenska/Svenska som andraspråk är viktiga

inslag också i alla kurser. Inom folkbildningen, som folkhögskolan är en del av, är målet

att undervisningen ska utgå från varje deltagares bakgrund och övertygelsen om att varje

deltagare har något att bidra med till gruppen. Skolan erbjuder även små

undervisningsgrupper som gör lärandet lättare. En förutsättning för att studera vid

folkhögskolan är att den egna motivationen för studier är hög och viljan att möta andra.

Deltagarna på skolans kurser är mellan 17 och 60 år.

Arbetsförmedlingen SÖK Huddinge Botkyrka Nedan följer en sammanställning av Arbetsförmedlingens befintliga insatser, arbetssätt och

program för målgruppen ungdomar 18 – 24.

Insatser och program för ungdomar 18 – 24 år i Botkyrka Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska insatser och program är att stärka

individens förutsättningar att få och behålla ett arbete samt stimulera och göra det möjligt

för arbetsgivare att anställa arbetssökande som Arbetsförmedlingen bedömer har svårt att

få ett arbete.

Jobbgaranti för ungdomar

Målet med jobbgaranti för ungdomar är att deltagaren genom konkreta och

individanpassade aktiviteter ska få ett arbete eller antingen påbörja eller återuppta studier

så snabbt som möjligt. Syftet med jobbgaranti för ungdomar är att genom särskilda

arbetsmarknadspolitiska insatser motverka den höga ungdomsarbetslösheten och minska

ungdomars tid i arbetslöshet. Insatserna inom programmet ska vara individuellt utformade.

Genom jobbsökaraktiviteter med coachning och studie- och yrkesvägledning i kombination

med övriga arbetsmarknadspolitiska program ska Arbetsförmedlingen medverka till att

förkorta ungdomars tid i arbetslöshet.

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin är ett program för den som varit frånvarande från

arbetsmarknaden under en längre period. Jobb- och utvecklingsgarantins fokus är arbete

15

och programmet ställer höga aktivitetskrav på deltagaren. Den arbetssökande ska under

programtiden kontinuerligt matchas mot arbetsmarknaden. Insatserna inom programmet

ska vara individuellt utformade och syfta till att den arbetssökande så snabbt som möjligt

kommer i arbete.

Etableringsprogrammet

Målgruppen är personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande

med flera samt anhöriga till dessa. De anhöriga ska ha sökt uppehållstillstånd inom sex år

från det att den utlänning som den anhöriga har anknytning till först togs emot i en

kommun för att tillhöra målgruppen. Personerna ska ha fyllt 20 men inte 65 och det får inte

ha gått mer än ett år sedan första folkbokföringen i en kommun.

Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal med samtliga nyanlända, som

omfattas av målgruppen, så snabbt som möjligt efter att den nyanlände har beviljats

uppehållstillstånd. Syftet är att upprätta en individuell planering (handlingsplan) med

insatser på heltid, som ska underlätta och påskynda den nyanländes etablering på

arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska hjälpa personer som beviljats uppehållstillstånd

och som har behov av hjälp med bosättning. Etableringssamtalen syftar bland annat till att

kartlägga den nyanländes kompetens och bakgrund så att Arbetsförmedlingen kan anvisa

personen till lämpligt boende.

Nyanlända som medverkar till upprättande av sin planering samt deltar i

etableringsprogrammet har rätt till etableringsersättning. Tiden med insatser i

etableringsprogrammet får maximalt omfatta motsvarande 24 månader på heltid.

Introduktionsjobb (tidigare särskilt anställningsstöd)

Särskilt anställningsstöd i form av introduktionsjobb lämnas till arbetsgivare i syfte att

stimulera anställningar av personer som har svårt att få ett arbete utan anställningsstöd och

bidra till att stärka deras ställning på arbetsmarknaden.

Målet med introduktionsjobben är att stärka arbetstagarens ställning på arbetsmarknaden

och på sikt öka möjligheterna att få en osubventionerad anställning.

En anvisning till introduktionsjobb får kombineras med utbildning eller andra

insatser i syfte att stärka den arbetssökandes ställning på arbetsmarknaden på

längre sikt, om behovet finns och om det i övrigt är lämpligt.

Introduktionsjobb får lämnas till samtliga deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin,

deltagare i jobbgarantin för ungdomar som fyllt 20 år och som aktivt deltagit i programmet

i minst 200 dagar, nyanländ invandrare som fyllt 20 år är anvisad till

etableringsprogrammet.

Stödet uppgår till 80 % av lönekostnaden upp till 20 000 kr per månad.

16

Utbildningskontrakt

Syftet med utbildningskontraktet är att ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning, ska

påbörja eller återgå till studier med målsättningen att få en gymnasieexamen eller

motsvarande kunskaper.

Utbildningskontraktet ska vara huvudspåret för de ungdomar som saknar fullföljd

gymnasieutbildning. För att kunna få utbildningskontrakt ska en arbetssökande:

• Vara inskriven på Arbetsförmedlingen.

• Ha fyllt 20 men inte 25 år.

• Sakna gymnasieexamen, eller inte vara godkänd i de programgemensamma ämnena

(tidigare kärnämnen) på gymnasienivå, eller sakna grundläggande behörighet till

högskola.

Nystartsjobb

Stödet för nystartsjobb ska stimulera arbetsgivare att anställa personer som varit utanför

arbetslivet under längre tid och har svårigheter att få arbete. Stödet är kopplat till hur lång

tid personen varit frånvarande från arbetslivet. Stöd för nystartsjobb kan lämnas för

anställning av en person tidigast om han/hon fyllt 20 år vid årets ingång. För de som fyllt

20 år vid årets ingång men inte 26 år motsvarar stödet en arbetsgivaravgift. För de som

fyllt 20 år vid årets ingång men inte 26 år och varit utanför arbetslivet i mer än 12 månader

så motsvarar stödet dubbla arbetsgivaravgiften. Stöd motsvarande dubbla

arbetsgivaravgiften lämnas även för de som fyllt 26 år eller mer vid årets ingång.

Anställningen kan vara en tillsvidare-, prov- eller visstidsanställning.

Stöd till start av näringsverksamhet

Syftet med stöd till start av näringsverksamhet är att ge företrädesvis arbetslösa, som inte

kan få ett arbete och som har förutsättningar för att starta egen verksamhet, bidrag till

försörjningen under inledningsskedet av verksamheten. Stödet får lämnas till den som är

arbetslös eller riskerar bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen, från den

dag han eller hon fyller 25 år. Kravet att den som anvisas ska ha fyllt 25 år gäller inte för

unga:

• Med funktionshinder,

• Som uppfyller villkoren för att delta i arbetslivsintroduktionen eller lagen (2010:197)

om etableringsinsatser,

• Som deltar i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, eller

• Som har fyllt 18 år och som på grund av särskilda skäl står långt ifrån

arbetsmarknaden.

Programmet ska erbjudas de som har störst behov, det vill säga långtidsarbetslösa och de

som riskerar långtidsarbetslöshet. Stödet lämnas endast till den som bedöms ha goda

17

förutsättningar att driva företag och om verksamheten bedöms få en tillfredsställande

lönsamhet och ge varaktig sysselsättning.

Yrkesintroduktionsanställning

Syftet med stöd för yrkesintroduktionsanställning är att ge ungdomar under 25 år möjlighet

att lära sig ett yrke på arbetsplatsen samtidigt som de erbjuds en anställning med lön.

Under en yrkesintroduktionsanställning erbjuds unga, såväl med som utan relevant

erfarenhet i yrket, handledning eller utbildning under en del av arbetstiden. En

yrkesintroduktionsanställning är en anställning som regleras i ett centralt kollektivavtal om

yrkesintroduktion, eller ett hängavtal till ett sådant kollektivavtal. Stödet innebär krav på

arbetsgivaren att ge den anställde viss utbildning eller handledning motsvarande viss

procentuell andel av den totala anställningstiden. Anställningen riktar sig till personer som

saknar relevant yrkeserfarenhet eller som är arbetslösa.

Praktik

Huvudsyftet med praktik är att stärka individens möjligheter att få ett arbete. I detta syfte

kan praktik på en arbetsplats användas för att ge individen yrkesorientering, yrkespraktik,

arbetslivserfarenhet eller för att behålla och stärka yrkeskompetensen. Praktik kan även,

under handledning, användas vid förberedelser inför start av näringsverksamhet. Viktig är

även den arbetsmarknadspolitiska bedömningen som ska finnas i den individuella

handlingsplanen inför anvisningen.

Praktik kan vara hos såväl privata och offentliga arbetsgivare liksom ideella organisationer.

Under praktiken kan Arbetsförmedlingen kalla praktikanten till uppföljningssamtal,

jobbsökaraktiviteter eller vägledning, det är obligatoriskt för den arbetssökande att delta.

Praktiken kan också vara en aktivitet inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska

programmet jobbgaranti för ungdomar.

Kompletterande arbetsförmedlingstjänster och

arbetsmarknadsutbildningar Kompletterande aktörer erbjuder individuellt anpassade tjänster som innefattar personlig

handledning och stöd utifrån varje deltagares specifika behov.

Stöd och matchning (Arbetsförmedlingens kundval)

Stöd och matchning är en tjänst för arbetssökande som behöver intensivt och individuellt

anpassat stöd i jobbsökandet. Tjänsten upphandlas av kompletterande aktörer. I Stöd och

matchning får den arbetssökande handfast hjälp av en leverantör på vägen till ett arbete.

Stödet som den arbetssökande får är både verktyg i jobbsökandet och hjälp att knyta

kontakter med arbetsgivare. Stöd och matchning har olika nivåindelningar och kan

anpassas utifrån varje deltagares behov.

18

Stöd och matchning har fyra olika nivåindelningar(spår) där innehållet och omfattningen

anpassas till hur mycket stöd den arbetssökande behöver. Skillnaderna mellan de olika

spåren är att deltagare i de förstärkta spåren träffar leverantören oftare än deltagare i de

grundläggande spåren, vilket också innebär att ersättningen till leverantörerna är högre.

Två av spåren innehåller språkstöd för deltagare som har låga kunskaper i svenska och

engelska.

Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning är en kortare utbildning med tydlig inriktning mot aktuell

efterfrågan på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära

utbildningsväsendet. Förberedande utbildning ska vara av förberedande eller orienterande

karaktär.

Förberedande utbildning

Förberedande utbildning kan vara upphandlad och är av förberedande eller orienterande

karaktär. Programmet syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett

arbete. Med upphandlad utbildning av förberedande eller orienterande karaktär bör avses:

• Yrkesorientering

• Kartläggning för att fastställa utbildningsplan inför arbetsmarknadsutbildning

• Yrkessvenska

• Validering

• Nivåtest eller

• Grundläggande utbildningar som förberedelse inför programmet start av egen

näringsverksamhet

Studiemotiverande kurs på folkhögskola

Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) är en arbetsmarknadspolitisk utbildningsinsats

som genomförs av folkhögskolor i nära samarbete med Arbetsförmedlingen.

Studiemotiverande folkhögskolekurs syftar till att motivera enskilda arbetssökande som

inte har slutbetyg från gymnasium eller grundskola, att påbörja eller återgå till reguljär

utbildning genom kurser som kan innehålla moduler av orienterande, repeterande och

motivationshöjande karaktär.

Insatsen riktas till arbetssökande mellan 16 – 24 år samt för arbetssökande som fyllt 25 år

inom jobb- och utvecklingsgarantin. För båda målgrupperna gäller att deltagare saknar

slutbetyg från grundskolan och/eller gymnasiet. Kursen kan också vara en aktivitet inom

ramen för det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgaranti för ungdomar.

Studie- och yrkesvägledning

Arbetsförmedlingen Huddinge Botkyrka har en ordinarie tjänst för en studie- och

yrkesvägledare som är tillgänglig för såväl individuella samtal som gruppvägledning.

Vägledaren ansvarar även för att utveckla seminarier samt arrangera utbildningsmässor.

19

Vägledaren är implementerad i ordinarie verksamhet. Till exempel i olika gruppaktiviteter

för ungdomar. Vägledningen ska bidra till:

• Att underlätta in- och återinträde på arbetsmarknaden.

• Att ge ett underlag till att hitta andra lämpliga sysselsättningsmöjligheter.

• Att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.

• Att förbättra ställningen på arbetsmarknaden för utrikes födda.

Arbetsförmedlingens Insatser och program för ungdomar med

funktionsnedsättning Arbetsförmedlingen har sedan 2002 ett samlat ansvar, sektorsansvar, för

funktionshinderfrågor inom arbetsmarknadspolitiken och ska inom ramen för detta ansvar

vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Målet för

funktionshinderspolitiken innebär att skapa full delaktighet och jämlikhet för alla med

funktionsnedsättning.

Introduktion till arbete

Introduktion till arbete har fokus på att stimulera arbetsförmågan och har en tydlig

koppling till arbete.

Syftet med tjänsten är bl.a. att stimulera den arbetssökandes eget ansvar och delaktighet på

väg mot arbetslivet, ge grundläggande kunskap och insikt om arbetslivet, bidra till ökad

självkännedom och öka medvetenheten om de egna resurser som kan användas för att

komma i arbete samt bearbeta eventuella psykiska hinder i en arbetssökandes

omställningssituation.

SIUS

Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd - SIUS, är ett individuellt stöd till

arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det särskilda

stödet utförs av en SIUS-konsulent med kompetens i introduktionsmetodik och ges till

arbetssökande som är i behov av ett individuellt stöd för att finna, få och behålla eller

återgå i arbete. Målet för SIUS-insatsen ska vara ett lönearbete på den reguljära

marknaden. Introduktionen sker på den arbetsplats som ackvirerats till sökande.

SIUS är Arbetsförmedlingens variant av Supported Employment. Arbetsförmedlingen är

Europas enskilt största arbetsgivare när det gäller SIUS- liknande program. Supported

Employment metoden bygger på ”place and train”- tanken. Det vill säga att all träning ska

ske på den plats där arbetssökande ska arbeta. Syftet med insatsen är att den arbetssökande

ska få en anställning på den reguljära arbetsmarknaden.

I SIUS uppdrag ingår inte att placera arbetssökande på Samhall eller i OSA-platser. SIUS

går sedan 2013-02-01 att kombinera med en utvecklingsanställning.

20

Lönebidrag

Lönebidrag innebär ekonomiskt stöd till arbetsgivare vid anställning av en person med

funktionsnedsättning som kompensation för nedsatt arbetsförmåga. Lönebidrag är inte en

anställningsform. Insatsen syftar till att öka möjligheterna för personer med

funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få och behålla ett arbete på den

reguljära arbetsmarknaden där arbetstagarens kompetens och färdigheter tas tillvara. Målet

med lönebidrag är att arbetstagaren övergår till en anställning som inte är subventionerad.

OSA - Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare

Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare syftar till att ge vissa personer med

funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga möjlighet till anställning med

utvecklande inslag och ska därmed på sikt kunna leda till arbete på den reguljära

arbetsmarknaden. De som kan ta del av skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare är

arbetssökande som:

• har en nedsatt arbetsförmåga på grund av missbruks- eller beroendeproblematik eller

har en specifik kognitiv funktionsnedsättning

• på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med

arbetslivet eller varit borta från det under längre tid

• är berättigad till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade.

Trygghetsanställning

En Trygghetsanställning är en anställning som kan ses som ett alternativ till skyddat arbete

hos Samhall. Stöd till en Trygghetsanställning kan lämnas till alla andra arbetsgivare än

Samhall som anställer en person med funktionsnedsättning som medför nedsatt

arbetsförmåga och som har stort behov av stöd i arbetet. Syftet med en sådan anställning är

att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som har

särskilt behov av stöd i sin anställning ska ges möjlighet till arbete över hela

arbetsmarknaden.

Utvecklingsanställning

Utvecklingsanställning är anpassat arbete för personer med funktionsnedsättning som

medför nedsatt arbetsförmåga och som står långt från arbetsmarknaden. Under längst tolv

månader ska den som anvisas en utvecklingsanställning ges möjlighet till att utveckla sin

arbetsförmåga genom arbete och i kombination med andra insatser. Ekonomiskt stöd till

utvecklingsanställning lämnas till alla kategorier av arbetsgivare.

Syftet med utvecklingsanställningen är att den ska ge sökande med funktionsnedsättning

som medför nedsatt arbetsförmåga och som står långt från arbetsmarknaden möjlighet att

genom arbete, i kombination med andra insatser, öka sin arbetsförmåga och anställbarhet.

Det ekonomiska stödet till utvecklingsanställning är tidsbegränsat till längst ett år.

21

FK-teamet - Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Uppdraget har sin utgångspunkt ifrån regeringen och en överenskommelse mellan

myndigheternas generaldirektörer. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (FK) ska i

det förstärkta samarbetet sätta individens förutsättningar och stödbehov i centrum. Det

förstärkta samarbetet består av två delar, gemensam kartläggning och aktiva insatser.

Gemensam kartläggning inleder det samarbete som ska ge individen stöd ut i arbete. När

det finns förutsättningar för individen att påbörja arbetslivsinriktad rehabilitering kan

aktiva insatser i form av arbetsförberedande och arbetslivsinriktade insatser erbjudas.

Målgruppen för gemensam kartläggning är individer som har en nedsatt arbetsförmåga på

grund av sjukdom eller funktionsnedsättning eller risk för en nedsatt arbetsförmåga på

grund av sjukdom eller funktionsnedsättning och är i behov av rehabilitering för att få eller

återfå sin arbetsförmåga. Urvalet till gemensam kartläggning utgår från individuella behov

och inte bestämda målgrupper eller fasta kriterier.

Det är Försäkringskassan som bedömer om behov av gemensam kartläggning föreligger

och initierar kontakt med Arbetsförmedlingen enligt fastställda rutiner.

Arbetsförmedlingen ansvarar för genomförandet av de aktiva arbetslivsinriktade

rehabiliteringsinsatserna. Arbetsförmedlingen kan inte initiera gemensam kartläggning.

Arbetsförmedlingens specialistinsatser

Arbetsterapeut

Arbetsterapeutens och sjukgymnastens insatser på Arbetsförmedlingen genomförs

huvudsakligen inom ramen för tjänsterna Klargöra dina arbetsförutsättningar och Anpassa

din arbetssituation. Viktiga arbetsuppgifter/metoder är aktivitetsbaserad bedömning av

arbetsförmåga, anpassning av arbetssituationen samt utprovning av arbetshjälpmedel. Som

teoretisk grund använder de flesta arbetsterapeuter Model of Human Occupation (MOHO).

De metoder arbetsterapeuten använder för att få en bild av individens förutsättningar till

arbete är strukturerade samtal, observation i arbete, självskattningsinstrument och verktyg

för analys av arbetsuppgift (arbetskravsanalys) och arbetsmiljö (arbetsanalys). Utöver detta

arbetar arbetsterapeuten med anpassning för att kompensera funktionshinder för att

individen ska bli så oberoende som möjligt i arbete och på fritid.

Socialkonsulent

Socialkonsulentens insatser syftar till att stödja arbetssökande att själva hantera de sociala

situationer som påverkar deras förutsättningar för arbete. Detta kan gälla olika kontakter i

vardagen men även kontakter med andra myndigheter och aktörer. Insatserna avser i

huvudsak:

• Utreda och bedöma sökandes sociala situation i förhållande till arbete

• Samverka med andra myndigheter och aktörer

22

• Vid behov ge information och råd i sociala och socialrättsliga frågor

• Konsultation till arbetsförmedlare vid Arbetsförmedlingen

Socialkonsulentensarbete bygger på ett synsätt som innebär att sökandes hela situation

klarläggs och att arbetsfrågans lösning relateras till alla sociala omständigheter som har en

påverkan på individen.

Arbetspsykolog

Psykologens insatser består av olika väglednings-, utrednings- och stödinsatser, men även i

arbete med kompetens- och metodutveckling. Arbetspsykologi är en av flera inriktningar

inom psykologin med kunskap om människan i förhållande till arbetslivet och med

metoder utvecklade på vetenskaplig grund. Exempel på områden där psykologer arbetar är:

Individ

• förutsättningar, intressen, behov

• arbetstillfredsställelse, anpassning, utslagning

• psykisk och fysisk hälsa i arbetslivet och rehabilitering

• lärande i arbete, reaktioner på förändringar

Grupp

• arbetsgruppens dynamik och samspel mellan människor ledarskap

kommunikation/kommunikationsmönster.

Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen

Stöd till hjälpmedel ska underlätta för personer med funktionsnedsättning som medför

nedsatt arbetsförmåga att få/behålla anställning, starta egen verksamhet, delta i

arbetsmarknadspolitiska program eller i skolans praktiska arbetslivsorientering.

Ekonomiskt stöd till hjälpmedel syftar till att kompensera en nedsättning i arbetsförmågan

på grund av en funktionsnedsättning. Det kan ske genom ett hjälpmedel, en anpassning av

programvara eller ett befintligt datorsystem eller en fysisk anpassning av arbetsplatsen.

Vem kan få stödet? Den som har behov av hjälpmedel:

• Som anställd

• Som företagare eller fri yrkesutövare

• För att ta del av arbetsmarknadspolitiskt program, arbetslivsinriktad rehabilitering eller

delta i praktisk arbetslivsorientering.

Stöd till personligt biträde

Stöd till personligt biträde innebär ekonomiskt stöd till en arbetsgivare eller annan som har

kostnader för ett personligt biträde åt en person med funktionsnedsättning som medför

23

nedsatt arbetsförmåga, när denne behöver ett biträde i sin arbetssituation. Syftet med stöd

till personligt biträde är att underlätta för personer med funktionsnedsättning som medför

nedsatt arbetsförmåga att kunna få och behålla ett arbete samt att kunna delta i

arbetsmarknadspolitiska program eller i skolans praktiska arbetslivsorientering.

Stödet avser att ge arbetsgivare ekonomisk kompensation för merkostnader till följd av att

arbetsplatsen avsätter personalresurser för stöd i arbetet för den som har en

funktionsnedsättning. Stödet kan även lämnas i samband med skolans praktiska

arbetslivsorientering hos en arbetsgivare utanför skolan under utbildningstiden.

Skolhuvudmannen är då anordnare av praktiken och har kostnaden för det personliga

biträdet.

Skyddat arbete hos Samhall

Samhall är ett statligt bolag som har till uppgift att anställa personer med

funktionsnedsättning vilkas arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och

vilkas behov inte kan tillgodoses genom andra insatser. Samhall bedriver affärsmässig

verksamhet inom såväl industriell produktion som service- och tjänstesektor. En

anställning hos Samhall kommer till stånd efter anvisning från Arbetsförmedlingen.

Arbetet hos Samhall ska så långt möjligt vara utformat så att det tillvaratar och utvecklar

den anställdes kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att stärka möjligheterna att på

sikt få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. För den som behöver ett anpassat

arbete och ett större stöd från arbetsledning än vad som normalt kan ges hos andra

arbetsgivare kan en långsiktig anställning hos Samhall vara ett alternativ.

Målgruppen för anställning hos Samhall är personer med funktionsnedsättning vilkas

arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och vilkas behov inte kan

tillgodoses genom andra insatser. Inom denna målgrupp ska vissa grupper prioriteras.

Insatser och projekt som Samordningsförbundet Huddinge Botkyrka

Salem finansierar

IPS-metodstöd (tidigare Akse) – (arbetsterapeutiska kartläggningar & Supported

Employment)

Personer som står utanför arbetsmarknaden på grund av psykisk funktionsnedsättning har

svårt att få jobb. I detta projekt får deltagarna stöd och hjälp i syfte att stärka deras

möjligheter att arbeta. Först görs en systematisk bedömning av arbets- och

aktivitetsförmågan. Därefter ges individuellt stöd på en arbetsplats, enligt Supported

Employment-metoden. Samverkanspartners är socialpsykiatriska enheten i Botkyrka

kommun samt Botkyrka psykosöppenvård, Arbetsförmedlingen Huddinge Botkyrka och

Försäkringskassan. Även Intresseföreningen för schizofreni och andra psykossjukdomar

(IFSAP) ingår i samverkan.

24

Hälsosam

Insatsen riktar sig till personer i alla åldrar som behöver stöd för att komma igång med

fysiska aktiviteter. Hälsosam är att betrakta som en ”kom-igång-arena”, där deltagarna

erbjuds anpassade friskvårdsaktiviteter. Insatsen rustar deltagarna rent fysiskt, men också

mentalt och socialt. De kan antingen delta i programmet i grupp eller få stödet individuellt.

Syftet med insatsen är att deltagarna ska förbättra sin hälsa och bli mer motiverade att ta

eget ansvar för en fortsatt rehabilitering, med målet att ta sig ut på arbetsmarknaden.

START

START erbjuder ett samordnat stöd och arbetsbefrämjande insatser för personer mellan 18

– 29 år med lindrig utvecklingsstörning, autism eller hjärnskador som förvärvats i vuxen

ålder. START arbetar med metoden Supported Employment samt med att matcha

målgruppen till subventionerade anställningsformer som till exempel utvecklings- och

trygghetsanställningar. START beskrivs utförligare under rubriken Botkyrka kommun.

UPIS

UPIS erbjuder samordningsstöd för unga vuxna i behov av samordnade

rehabiliteringsinsatser.

Målgruppen utgörs av unga mellan 16–29 år som inte arbetar eller studerar, som har behov

av samordnade rehabiliteringsinsatser och är folkbokförda i Salem, Huddinge eller

Botkyrka.

I insatsen jobbar två ungdomsstödjare. Det samordnade stödet ges med utgångspunkt i vad

individen vill och behöver.

UPIS erbjuder:

• Individuellt stöd – vad vill du och vad behöver du?

• Stöd i jobbsökande

• Studie- och yrkesvägledning

• Hjälp i kontakt med myndigheter

• Praktik/arbetsträning/kontakt med arbetsgivare

• Social träning och olika aktiviteter som t.ex. studiebesök

Insatsen drivs av Salem kommun i samverkan med Arbetsförmedlingen Huddinge

Botkyrka, Huddinge- och Botkyrka kommuner, samt region (f.d. landsting) och

Försäkringskassan.

Målet med UPIS är att individerna genom deltagande ska uppnå eller förbättra sina

möjligheter till självförsörjning genom arbete eller studier.3

KLARA – med dig i studier (f.d. HUVAS)

Insatsen erbjuder individanpassat stöd i studier enligt metoden Supported Education för

personer mellan 20–55 år som saknar gymnasiebetyg och som vill studera i syfte att närma

3 https://samordningsforbundethbs.se/insatser/ungdomsprojektet-i-salem/

25

sig arbetsmarknaden. Supported Education är en metod som innebär att varje deltagare får

ett individuellt stöd i att välja, söka och genomföra en utbildning utifrån deltagarens behov

och egna val. I projektet arbetar studie-och yrkesvägledare, arbetsförmedlare och en

samordnare.

Deltagare i insatsen kan erbjudas:

• Studie-och yrkesvägledning

• Information kring studiefinansiering

• Kartläggningssamtal

• Kontakt med skola/lärare

• Dialog med skolan kring behov av anpassningar

• Studiebesök

I de fall insatsen har fler intresseanmälningar än det finns deltagarplatser kommer unga

vuxna att prioriteras.

Insatsen drivs av Arbetsförmedlingen Huddinge Botkyrka inom ramen för

Samordningsförbundet Huddinge Botkyrka Salem. Samverkansparter är Huddinge

kommun, Botkyrka kommun, Salems kommun.4

Lyra

Lyra riktar sig till unga vuxna mellan 18-29 år utan arbete eller studier, folkbokförda i

Huddinge, Botkyrka eller Salem med psykisk ohälsa och komplex problematik som

exempelvis isolering från sociala sammanhang, avsaknad av rutiner och struktur, oklar

boendesituation.

Lyra är en kombination av öppen verksamhet och ett individuellt stöd. Deltagaren får

möjlighet att träna sin sociala förmåga, få rutiner och struktur samtidigt som hen får

individuell studie- och yrkesvägledning och coachning. På Lyra arbetar tre coacher och en

samtalsledare. Coacherna bedriver samtal utifrån olika områden och kompetenser. För

deltagaren innebär det att hen kan arbeta med alla coacher samtidigt eller i olika faser.

Lyra erbjuder:

• Öppen verksamhet

• Studie- och yrkesvägledning

• Praktikmöjlighet

• Coachning

• Rådgivande, vägledande samtal

Lyra drivs av Huddinge kommun i samverkan med Botkyrka kommun, Salems kommun,

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Stockholm. Insatser inom Lyra kan

4 https://samordningsforbundethbs.se/insatser/klara-med-dig-i-studier/

26

pågå upp till 1 år och målet är att deltagaren efter avslut ska kunna gå vidare till praktik,

arbete, studier eller annan lämplig aktivitet.5

MIA-projektet

Mobilisering Inför Arbete för personer i arbetsför ålder som står utanför arbetsmarknaden

och behöver ett samordnat stöd för att närma sig egen försörjning.

MIA Huddinge Botkyrka Salem är ett delprojekt i det större länsgemensamma ESF-

finansierade MIA där sex samordningsförbund i Stockholms län har varsitt delprojekt.

Projektet bygger på att deltagarna genom olika stödinsatser ska kunna närma sig

arbetsmarknaden och få möjlighet till arbete eller börja studera, utifrån var och ens egna

förutsättningar.

MIA arbetar utifrån metoderna Supported Employment (SE) och Case Management (CM).

Detta innebär att varje deltagare får individuellt stöd av en SE- handledare för att hitta, få

och behålla ett arbete. Vid behov finns även en Case Manager som samordnar

myndighetskontakter och tillsammans med deltagaren jobbar för att lösa eventuella hinder

på vägen till arbete/studier.

Målgruppen utgörs av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, är mellan 18-55 år

och i behov av samordning och förrehabiliterande insatser samt är folkbokförda i

Huddinge, Botkyrka eller Salems kommun.

Deltagaren ska bedömas att kunna uppnå arbetsförmåga med rätt stöd och delta i

arbetsträning/praktik inom 6 månader efter start.

Målet med MIA-projektet är att 30 procent av deltagarna går vidare till arbete eller studier

och att 40 procent ska kunna delta i Arbetsförmedlingens ordinarie arbetsförberedande

insatser. Sammanlagt kommer MIA att ta emot 2 500 deltagare varav ca 550 i Botkyrka,

Huddinge och Salem fram till år 2020 då projektet avslutas.6

Metoder, tjänster, arbetssätt och rutiner Arbetsförmedlingens definition av metod är ”[…] en beskrivning av ett systematiskt

tillvägagångssätt som vilar på en vetenskaplig grund och/eller ett beprövat arbetssätt”.7

Metoderna är kvalitetssäkrade. Metoderna är även generella eller relaterade till en viss

tjänst. Metoderna preciserar hur arbetsförmedlaren ska arbeta i praktiken och målet är att

öka professionaliteten och därmed uppnå bättre resultat.

Arbetsförmedlingens tjänster är däremot beroende av den arbetsmarknadspolitiska

bedömning som arbetsförmedlaren gör vid inskrivningsprocessen. Tjänsterna har i sin tur

en tydlig koppling till Arbetsförmedlingens metoder. Följaktligen presenteras

inskrivningsprocessen nedan och därefter tillhörande tjänster och metoder. Tjänsten

5 https://samordningsforbundethbs.se/insatser/lyra/ 6 https://samordningsforbundethbs.se/insatser/mia-projektet/

7 Arbetsförmedlingens handläggarstöd (Kvalitetssäkrade metoder)

27

fastställs i samband med inskrivning men kan revideras över tid beroende på den sökandes

arbetssituation. Tjänster finns för såväl den arbetssökande som arbetsgivare och är

uppdelade därefter.

Inskrivningsprocessen

Den arbetssökande kan idag (2015-10-30) skriva in sig på Arbetsförmedlingen på två olika

sätt. Antingen kommer hen till Arbetsförmedlingens direktservice (DS) eller så kan hen

göra detta via webben hemifrån (nytt från och med 1 oktober 2015). Skriver sökande in sig

via DS erbjuds hen till en basinformation i grupp samt ett kartläggningssamtal. Samma

förfarande gäller för en webbinskrivning men sökande får då motsvarande basinformation

på nätet samt bokar in sig till ett så kallat planeringssamtal (tidigare benämnt som

kartläggningssamtal) med en arbetsförmedlare. Om sökande har tolkbehov bokas en tolk

till kartläggningssamtalet.

Kartläggningssamtal - planeringssamtal

Under kartläggningssamtalet, eller planeringssamtalet, kartlägger arbetsförmedlaren

sökandes bakgrund, erfarenheter, orsak till arbetslöshet, CV, meriter, betyg, intyg från

tidigare arbeten, behov av stöd, arbetsförmåga samt framtida mål. Syftet med

kartläggningssamtalet är att identifiera sökandes individuella behov och planera nästa steg

mot arbete. Information som sökande får under kartläggningssamtalet handlar om a-

kassans regler (får med sig blanketter om hen ska söka), Arbetsförmedlingens internetsida,

hur och varför man rapporterar sina aktiviteter samt övergripande information om

Jobbgaranti för ungdomar.

För att arbetsförmedlaren därefter ska kunna göra en fullgod arbetsmarknadspolitisk

bedömning tar hen ett bedömningsstöd till sin hjälp. Bedömningsstödet är ett verktyg som

bygger på statistiska bakgrundsfakta och ger rekommendationer enligt fyra alternativ:

• Bör ha mycket goda möjligheter till arbete

• Bör ha goda möjligheter till arbete

• Överväg behov av stöd för ökade möjligheter till arbete.

• Behov av stöd för ökade möjligheter till arbete. Överväg insatser för att förhindra

långvarig arbetslöshet, tidiga insatser.

Det är dock inte enbart verktyget som avgör helhetsbedömningen utan den ger endast en

rekommendation eller vägledning. Det är sedan upp till arbetsförmedlaren att göra en mer

noggrann professionell samlad arbetsmarknadspolitisk bedömning för att i nästa steg

eventuellt motivera en insats.

28

Från kartläggning till lämplig insats

Från kartläggningen är målsättningen att den sökande, efter individuella behov, ska slussas

vidare mot olika spår eller insatser. Om exempelvis arbetsförmedlaren misstänker en

funktionsnedsättning hos sökande, eller om sökande har en påstådd dokumenterad

funktionsnedsättning bokas hen in till ett klargörasamtal (se avsnitt Klargöra dina

arbetsförutsättningar) för att undersöka saken närmare.

Under samtalet bedöms även sökandes arbetsförmåga och hen får viss vägledning samt

eventuellt beviljas lämpliga insatser. Är den sökande inriktad på studier finns möjlighet att

få vägledning från Arbetsförmedlingens studie- och yrkesvägledare, antingen enskilt eller i

grupp. Ett annat spår kan till exempel vara att arbetsförmedlaren gör bedömningen att

sökande är så pass självgående att hen klarar av att söka arbete på egen hand, så kallat

”jobbklar”. Eller så görs bedömningen att den sökande är i behov av någon form av

rustande insatser, eller är i behov av Arbetsförmedlingens specialister eller tidiga insatser

(se avsnitt insatser och program för ungdomar 18 - 24 år i Botkyrka Salem).

När kartläggningen sen är avslutad, och arbetsförmedlaren gjort sin professionella

bedömning, görs en handlingsplan där den fastställda tjänsten tydligt framgår. Och utifrån

tjänsten samt spåren från kartläggningen anvisas sökande till en lämplig insats. Sökande

rapporterar varje månad vilka aktiviteter som tagit hen närmare arbete eller studier. Det är

arbetsförmedlaren som granskar den. Och utifrån kvalitén på innehållet görs eventuella

justeringar i sökandes metod via direkta samtal.

Tjänster för arbetssökande

Söka arbete

Tjänstens syfte är att den arbetssökande så snabbt som möjligt ska finna ett nytt arbete. Det

övergripande syftet är att uppnå en väl fungerande sök- och matchningsprocess som

medverkar till att minska arbetslöshetstiden och öka sysselsättningen. Tjänsten är till för

alla som söker arbete.

Sökande som bedöms "jobbklara" får stöd genom löpande uppföljningar, enligt metoden

"Följa upp Söka arbete". Vid varje uppföljningstillfälle görs en bedömning om den

gällande handlingsplanen är aktuell eller om en ny handlingsplan behöver upprättas.

För arbetssökande som inte är "jobbklara", preciserar Arbetsförmedlingen den

arbetssökandes behov av kompletterande stöd i form av metoder och/eller program inom

tjänsten. Tjänsten har en nära koppling till tjänsten Förbättra ditt arbetssökande. Kunskaper

i hur man söker arbete är en förutsättning för huvudtjänsten Söka arbete.

Metoder kopplade till tjänsten ”Söka arbete” är:

• Ackvirering av arbete

29

Ackvirering av arbete syftar till att få tillgång till arbete, praktik eller annan sysselsättning

hos en arbetsgivare som inte anmält rekryteringsbehov. Ackvirering av arbete sker genom

att efterfråga arbete för en specifik arbetssökande med yrkeskompetens eller

arbetsuppgifter som faller inom den arbetssökandes intresseområde, och där arbetsgivaren

inte anmält ett rekryteringsbehov.

Vid ackvirering av arbete för enskild arbetssökande gäller att ha god kunskap om den

arbetssökandes situation och förutsättningar. Vid val av företag kan den arbetssökande

många gånger själv ge förslag. Arbetssökande som själv kan ta kontakt med företagen ska

uppmuntras att göra det.

• Anvisa till ledig plats

Anvisning till ledig plats lämnas till arbetssökande som är anmäld till arbetslöshetskassa

eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program som berättigar till aktivitetsstöd eller

utvecklingsersättning. Anvisning av arbetssökande till lediga platser görs för att säkerställa

att arbetsgivare får kontakt med lämpliga sökande och att den arbetssökande

uppmärksammas på och söker lämpliga arbeten.

Vid anvisning har arbetsförmedlaren bedömt att den lediga platsens krav och den

arbetssökandes kompetens överensstämmer. Arbetsförmedlaren kan utgå från ledig plats

eller från inskriven arbetssökande. Anvisningen skickas/lämnas till den arbetssökande.

Alla anvisningar ska följas upp.

• Arbeta med praktik

Praktik innebär att den arbetssökande ges möjlighet att på en arbetsplats få erfarenheter och

information om arbete och arbetsmiljö. Praktik kan användas i olika syften beroende på

den arbetssökandes behov. Ofta är syftet att få erfarenhet och information inför

studie/yrkesval men syftet kan också vara att praktiken ska leda till anställning om

arbetsuppgifterna visar sig vara de rätta. Ett annat syfte kan vara att få en bedömning av

den arbetssökandes yrkeskunskaper. All praktik ska följas upp genom kontakt med

arbetsplatsen. Den arbetssökande och handläggaren ska gemensamt utvärdera

erfarenheterna av praktiken.

• Coachning till jobb

Coachning till jobb vänder sig till arbetssökande som arbetsförmedlaren bedömer vara

"jobbklar" men som behöver personligt stöd för att söka arbete. Metoden bygger på

principen att den arbetssökande själv har ett stort ansvar för att få ett arbete.

Utgångspunkten är en tydlig överenskommelse mellan arbetsförmedlaren och den

arbetssökande och ett väl fungerande samspel dem emellan.

Arbetsförmedlarens främsta uppgift är att stödja, uppmuntra och utmana den arbetssökande

och hjälpa denne att skapa medvetenhet i val av jobbsökarstrategier. Arbetsförmedlaren

ska också ge inspiration och vid behov hjälpa den arbetssökande att finna alternativa vägar

30

till det önskade arbetet, vilket är särskilt viktigt vid de motgångar som kan möta den

arbetssökande.

Coachningen syftar till att öka den arbetssökandes förståelse för sitt agerande och lyfta

fram starka sidor. Ett positivt förhållningssätt och en tro på att den arbetssökande kommer

att nå sitt mål är viktiga utgångspunkter. Arbetsförmedlarens arbete baserar sig på

kunskaper om och kontakter med arbetsmarknaden.

• Följa upp Söka arbete

Arbetsförmedlaren följer upp att den arbetssökande söker arbete enligt handlingsplanen.

Den arbetssökande ska vid varje uppföljningstillfälle ges möjlighet att diskutera sin

situation med en arbetsförmedlare. Vid uppföljningen matchar arbetsförmedlaren den

arbetssökandes uppgifter mot lediga jobb och gör en bedömning i förhållande till

arbetsmarknaden. Arbetsförmedlaren ska ta ställning till om den arbetssökande är "aktivt

arbetssökande" eller inte. Vid uppföljningen använder arbetsförmedlaren olika underlag:

handlingsplanens aktiviteter, aktivitetsrapporter, daganteckningar samt eventuella andra

underlag exempelvis från kompletterande aktörer. Arbetsförmedlaren gör tillsammans med

den arbetssökande en fortsatt planering enligt metoden "Fastställ tjänst". "Följa upp Söka

arbete" tillämpas oavsett om den arbetssökande enbart är i huvudtjänsten Söka arbete eller

samtidigt tar del av någon av stödtjänsterna.

• Supported Employment

Metoden Supported Employment har ursprungligen utvecklats för att ge ett särskilt stöd till

personer med funktionshinder. Stödet är individuellt och ges av en stödperson. Att ge

arbetsplatsintroduktion med stöd har visat sig vara bra även för andra grupper med

särskilda behov. Metoden har utvecklats i USA och Canada och bygger på en teori om att

de flesta kan arbeta om rätta stödinsatser ges. Integration och normalisering genom

anställning på den reguljära arbetsmarknaden är en viktig del i teorin. I metodens

ursprungliga tillämpning ingår att den funktionshindrade får en reguljär anställning och

stödpersonen inledningsvis utför arbetsuppgifter i produktionen till dess att den anställde

kan klara av arbetsuppgifterna själv.

Metoden har utvecklats i Sverige genom försöksverksamheten Särskilt introduktions- och

uppföljningsstöd för funktionshindrade i arbetslivet (SIUS) under åren 1993-1998.

Metoden bygger på fem steg: sökandeanalys, ackvirering, arbetsanalys, introduktion och

uppföljning. De olika stegen ska tillämpas utifrån den sökandes och arbetsplatsens behov

av stöd.

Förbättra ditt arbetssökande

Syftet är att den arbetssökande ska utveckla sina färdigheter i att söka arbete. Det

övergripande syftet är att uppnå en väl fungerande sök- och matchningsprocess som

medverkar till att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Tjänsten är till för alla

31

som behöver information och kunskaper om hur man söker arbete. Fördjupat stöd inom

tjänsten är förbehållet arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och har en

handlingsplan. Arbetsförmedlingen erbjuder dessutom alla arbetssökande att ta del av de

aktiviteter som anordnas i arbetsförmedlingens direktservice, i form av exempelvis

seminarier kring ansökan, CV eller anställningsintervjuer.

Metoder kopplade till tjänsten Förbättra ditt arbetssökande är:

• Kompetenskartläggning vid validering

Metoden används då Arbetsförmedlingen bedömer att den arbetssökande behöver få sina

yrkeserfarenheter och kompetenser klarlagda eller bedömda mot ett visst yrke eller

yrkesområde.

Tidiga insatser i form av kartläggningar ger värdefullt underlag för att utforma fortsatta

insatser för arbetssökande med syfte att underlätta inträdet/återinträdet på

arbetsmarknaden. Metoden är öppen att användas för alla arbetssökande. Otillräcklig

kunskap om det svenska språket får alltså inte begränsa möjligheterna att initiera

kompetenskartläggningen, då det finns språkstöd att använda vid eventuella svårigheter.

Dock ska den arbetssökandes individuella förutsättningar och behov alltid beaktas.

Metoden understryker vikten av att behovet av valideringsinsatser uppmärksammas i ett

tidigt skede det vill säga redan vid den arbetssökandes inledande kompetenskartläggning

vid inskrivningen. Metoden kan också användas som ett komplement till andra åtgärder för

att ge rätt förutsättningar för kompetensutveckling av den arbetssökande och kvalitativ

matchning.

Vägledning till arbete

Syftet är att den arbetssökande ska kunna relatera sina resurser, erfarenheter och önskemål

till arbetsmarknadens krav och möjligheter och kunna göra ett övervägt val av arbete

och/eller utbildning. Det övergripande syftet är att öka arbetskraftsutbudet, bidra till

geografisk och yrkesmässig rörlighet samt minska arbetslösheten. Tjänsten är till för alla

som vill ha yrkesvägledning dvs. har behov av att välja eller byta yrkesinriktning eller

arbete.

Arbetsförmedlingen erbjuder alla arbetssökande som har behov av vägledning ett kort

samtal. Syftet med samtalet är att reda ut den sökandes frågeställningar och om den

sökande har information om och vet hur man använder verktygen "Att välja yrke", "Yrken

A-Ö", utbildningsinformation, intressetest m.m. på arbetsformedlingen.se. Om behov finns

ska den arbetssökande få information om hur verktygen och informationen kan användas.

32

Metoder kopplade till tjänsten ”Vägledning till arbete” är:

• Gruppvägledning

Syftet med gruppvägledning är att aktivera den sökande inför att välja eller byta yrkes-

eller arbetsinriktning. Genom att arbeta i grupp tillsammans med andra personer med

likartade frågeställningar och i en liknande situation kan den arbetssökande få nya

erfarenheter och uppleva personligt stöd.

Som grundprincip för verksamheten gäller att den utformas efter den aktuella gruppens

behov. Variationen i innehåll i gruppvägledningen är lika stor som i enskild vägledning.

Gemensamt för deltagarna i vägledningsgruppen är att de står inför/har problem inför val

av arbete och/eller utbildning. Verksamheten inriktas därför mot områden som yrkesvalets

innebörd, personliga förutsättningar och begränsningar, yrkes- och arbetsmarknadsaspekter

samt individuella valmöjligheter.

I gruppvägledning förekommer olika övningar. De bildar utgångspunkt för samtal i

gruppen och för klargörande av deltagarnas behov, attityder och intressen. Övningarna är

hjälpmedel för att få deltagarna att reflektera över sig själva, sin situation och över faktorer

som påverkar yrkesvalet. Därmed stimuleras deltagarna att medvetet ta ställning till

yrkesvalsfrågan och förbereda konkreta lösningar. Gruppvägledning bör därför om möjligt

sättas in i ett relativt tidigt skede av en vägledningsutredning eller när enskild vägledning

inte lett till användbara uppslag.

• Yrkesvägledningssamtal

Metoden används för arbetssökande som ska välja yrke, utbildning eller arbete och behöver

stöd från Arbetsförmedlingen i sin process.

Yrkesvägledningssamtalet ska underlätta för den arbetssökande att relatera sina resurser,

erfarenheter och önskemål till arbetsmarknadens krav och möjligheter.

Arbetsförmedlaren använder sig av ett strukturerat yrkesvägledningssamtal som ska bidra

till att den arbetssökande vidgar sina perspektiv. Flera samtal kan behövas innan den

arbetssökande är klar över sitt mål och en plan kan formuleras för hur målet ska uppnås.

Till yrkesvägledningssamtalet knyts ofta andra aktiviteter och övningar som tillsammans

ger underlag för den arbetssökande att kunna göra väl övervägda val.

Utbildning till arbete

Syftet med tjänsten är att underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete och

genom utbildning motverka att brist på arbetskraft uppstår på arbetsmarknaden.

33

Arbetsförmedlingen tillhandahåller utbildningar som svarar mot arbetsmarknadens behov.

Tjänsten inleds med att arbetsförmedlaren ger fördjupad information om aktuell utbildning

och stämmer av med de intentioner och riktlinjer som finns inom ramen för

Arbetsförmedlingens arbete med jämställdhet och mångfald.

Endast om utbildningen framstår som lämplig för den arbetssökande, utifrån en

övergripande arbetsmarknadspolitisk bedömning, fattar den ansvarige arbetsförmedlaren

beslut om den arbetssökande ska antas till utbildningen och anvisar därefter.

Servicen till kunderna, samt kombinationen av självservice och personligt levererad

service, ska alltid utgå från en bedömning grundad på individuella behov och

förutsättningar samt arbetsförmedlingens uppdrag. Detta ska också bidra till att

arbetsförmedlingens resurser används rationellt och kostnadseffektivt.

Metoder kopplade till tjänsten ”Utbildning till arbete” är:

• Urval till arbetsmarknadsutbildning

Metoden syftar till att ge arbetsförmedlaren stöd i hens bedömningar i urvalsförfarandet så

att ett enhetligt arbetssätt uppnås och "rätt" person får ta del av

arbetsmarknadsutbildningen.

Föreskrifter reglerar bestämmelserna för det arbetsmarknadspolitiska programmet

arbetsmarknadsutbildning. Till varje utbildning finns fastställda förkunskapskrav. I de

situationer då fler arbetssökande har behov av utbildning än vad platsantalet medger måste

ett urval ske.

Metoden beskriver de ställningstagande som arbetsförmedlaren ska göra vid urval till

arbetsmarknadsutbildning för arbetssökande. Arbetsförmedlaren ska bedöma att den

arbetssökande har förutsättningar att klara av utbildningen men också bedöma för vilka

arbetssökande som insatserna får störst effekt.

Starta eget företag

Tjänstens övergripande syfte är att skapa förutsättningar för fler jobb genom fler och

växande företag i hela landet. Den arbetssökande kan få individuellt anpassad information

och stöd att pröva sin affärsidé för att själv eller tillsammans med andra kunna starta ett

företag som leder till tillfredsställande lönsamhet och varaktig sysselsättning. Tjänsten är

till för alla som har fyllt 20 år och söker information om att starta näringsverksamhet.

Fördjupat stöd inom tjänsten kan erbjudas arbetssökande om en arbetsmarknadspolitisk

34

bedömning visar att programmet stöd till start av näringsverksamhet kan vara ett bra sätt

att öka möjligheterna till arbete och försörjning. Målgruppen för programmet är de

arbetssökande som har störst behov av stöd, det vill säga långtidsarbetslösa och de som

riskerar långtidsarbetslöshet.

Arbetsförmedlingen erbjuder ett individuellt orienterande samtal i vilket

Arbetsförmedlingen och den sökande skapar sig en bild av behovet. Arbetsförmedlingen

ger den sökande grundläggande information och hänvisar till eller tipsar om aktörer med

specialistkunskaper. Om Arbetsförmedlingen beslutar om att gå vidare med den sökandes

affärsidé då skickas den till prövning/bedömning genom att en extern konsult anlitas.

Med prövningen/bedömningen av den externa konsulten som underlag beslutar

Arbetsförmedlingen om anvisning till programmet Stöd till Start av näringsverksamhet ska

göras eller inte.

Metoder kopplade till tjänsten ”Starta eget företag” är:

• Bedömning av affärsidé

Metodens syfte är att stödja arbetssökande som har en affärsidé genom att få en

professionell bedömning av de affärsmässiga förutsättningarna för att starta eget företag.

Metoden omfattar arbetssökande som har behov av att få expertrådgivning och bedömning

av sin affärsidé. Experten som är konsult, upphandlad av Arbetsförmedlingen, ska lämna

ett skriftligt utlåtande som omfattar såväl marknadsbedömning som bedömning av den

sökandes affärsmässiga förutsättningar att starta och driva eget företag. Med utgångspunkt

från konsultutlåtandet ska Arbetsförmedlingen tillsammans med arbetssökande bedöma

förutsättningarna för att starta egen verksamhet med eller utan arbetsmarknadspolitiskt

stöd.

• Starta eget-information

Metodens syfte är att stödja sökande som vill pröva en affärsidé genom att lämna

information om väsentliga områden som omfattar eget företagande. Metoden omfattar

sökande som efterfrågar information och har ett intresse för att pröva möjligheten att starta

eget företag. Arbetsförmedlingen ger information om väsentliga områden som omfattar

eget företagande och som kan kopplas till de olika faserna av företagande; fundera, starta

och driva företag.

Informationen kan ges gruppvis genom upphandlad konsultinsats eller vid enskilt samtal

mellan sökande och arbetsförmedlare. Vissa delar av informationen skall

Arbetsförmedlingen alltid svara för. Utformningen av insatserna och dess innehåll ska

stämmas av med de intentioner och riktlinjer som finns inom ramen för

Arbetsförmedlingens arbete med jämställdhet och mångfald.

35

Klargöra dina arbetsförutsättningar

Syftet är att den arbetssökande ska få kunskap och insikt om sina personliga förutsättningar

för arbete och utbildning. Tjänsten kan också utreda hur svårigheter kan kompenseras och

den arbetssökande stärkas och utvecklas. Det övergripande syftet är att öka

arbetskraftsutbudet samt motverka långtidsarbetslöshet och utslagning från

arbetsmarknaden.

Tjänsten är till för arbetssökande som behöver fördjupat stöd för att klargöra sina

förutsättningar för arbete eller utbildning. Den vänder sig till arbetssökande som är osäkra

på sin arbetsförmåga, har nedsatt arbetsförmåga eller andra svårigheter som påverkar val

av arbete/yrke och som hindrar dem från att etablera sig på arbetsmarknaden. Den vänder

sig också till dem som förgäves sökt arbete under lång tid.

Tjänsten inleds med ett utredande samtal i vilket Arbetsförmedlingen och den

arbetssökande tar ställning till vilken insats som svarar mot den arbetssökandes behov.

Insatsen genomförs av Arbetsförmedlingen, oftast med hjälp av Arbetsförmedlingens

specialister, som har kunskaper inom olika sakområden. Specialisterna finns på lokal,

regional och interregional nivå. Tjänsten bör kombineras med tjänsten Vägledning till

arbete då det rör sig om personer som är osäkra på sitt yrkesval och ofta befinner sig i en

omställningssituation. Gäller det arbetshjälpmedel eller anpassning på arbets- eller

utbildningsplats, hänvisas till tjänsten Anpassa din arbetssituation.

Servicen till kunderna, samt kombinationen av självservice och personligt levererad

service, ska alltid utgå från en bedömning grundad på individuella behov och

förutsättningar samt arbetsförmedlingens uppdrag.

Metoder kopplade till tjänsten ”Klargöra dina arbetsförutsättningar” är:

• Aktivitetsbaserad utredning av arbetsförutsättningar/ arbetsförmåga

Syftet med den aktivitetsbaserade utredningen är att få en bild av den arbetssökandes

resurser och samlade förutsättningar i förhållanden som i hög utsträckning motsvarar de

som gäller vid anställning samt att vid funktionsnedsättning, värdera den enskildes

begränsningar i specifika moment och uppgifter samt föreslå underlättande anpassningar.

Metoden används av Arbetsförmedlingens specialist (arbetsterapeut/sjukgymnast) och kan

indelas i tre nivåer vilka används som enstaka insatser eller i kombination. Utgångspunkt

för val av insats/insatser är den frågeställning som formulerats i samråd med arbetssökande

och ansvarig arbetsförmedlare:

• Samtal inriktat på den arbetssökandes aktuella aktivitetsnivå. Kartläggning av den

arbetssökandes aktuella aktivitetsnivå, motivation och intresseinriktning. Kan

genomföras med hjälp av upphandlade instrument. Insatsen kan bestå av en till två

samtal, cirka en timme per tillfälle. Ibland behövs ytterligare något samtal om det

bedöms vara nödvändigt för att föra processen vidare.

36

• Aktivitetsbaserad kartläggning av arbetsförutsättningar (AKA). Genomförs av

arbetsterapeut/sjukgymnast under 1-3 dagar på lokal Arbetsförmedling. Innehåller

olika aktiviteter och intervju/samtal för att klargöra den arbetssökandes aktuella

förutsättningar att följa instruktioner, genomföra aktiviteter och hålla arbetsliknande

ramar för dagarna. I AKA handleder och observerar arbetsterapeut/sjukgymnast den

arbetssökande i utförandet av en eller flera aktiviteter samt kartlägger styrkor och

eventuella begränsningar i förhållande till arbetslivets krav. Upphandlade instrument

kan vara till stöd i genomförandet.

• Aktivitetsbaserad bedömning av arbetsförmåga (ABB) genomförs på upphandlad

utredningsplats eller i reell miljö på ackvirerad praktikplats.

• Arbetspsykologisk utredning

Den arbetspsykologiska utredningen syftar till att ge arbetssökande ett bättre

beslutsunderlag för val av studier och yrkesinriktning genom att metoden förser

honom/henne med ny eller mer nyanserad kunskap om de egna resurserna och tillfälle att

tillsammans med psykologen reflektera över detta. Om en funktionsnedsättning föreligger

används metoden för att kartlägga såväl begränsningar i arbetslivet som möjligheter att

kompensera dessa (t.ex. med tekniska hjälpmedel) Utredningen kan ge underlag för

rehabiliteringsåtgärder eller särskilda insatser på en arbetsplats. Det finns särskild

utredningsmetodik vid olika funktionsnedsättningar, till exempel synskada, hörselskada

och inlärningssvårigheter. Metoden initieras av handläggare på Arbetsförmedlingen.

Samtalen kan kompletteras med begåvningstestning, strukturerad intresseinventering och

utredning av personlighetsfaktorer med instrument och test. Psykologen tolkar resultaten

på olika instrument utifrån kunskaper om de enskilda instrumentens egenskaper, sökandes

möjligheter att visa sina faktiska resurser i testsituationen och den aktuella

frågeställningen. De olika aspekterna integreras i dialog med sökande, som uppmuntras

och stöds i att bidra med egna reflektioner och att dra egna slutsatser. Vid

specialutredningar kan de sedvanliga arbetspsykologiska instrumenten kompletteras med

specialtest.

• Arbetssocial utredning

En utredningsmodell för att klargöra den arbetssökandes sociala situation i relation till

arbetslivets krav. Syftet är att utifrån sökandes sociala situation värdera och beskriva

förutsättningarna inför arbete samt att bedöma eventuellt behov av stöd, anpassning och

samverkan med andra myndigheter och stödfunktioner i samhället som t.ex. sjukvården,

frivillig, organisationer etc.

I den arbetssociala utredningen fördjupas kartläggningen av den sökandes livssituation och

beskriver hur den påverkar förutsättningarna för arbete. Utredningen syftar till att vara ett

stöd för såväl handläggaren som den arbetssökande i den arbetslivsinriktade

rehabiliteringen då det gäller planering, insatser, stöd och anpassning. Detta gäller särskilt

då funktionsnedsättning konstateras.

37

Den arbetssociala utredningen belyser både de yttre förutsättningarna för arbete och de

mera personliga egenskaperna och resurserna som är av värde i arbete. Redovisningen kan

utgöra ett värdefullt underlag för arbetsförmedlaren i fråga om bedömningar och

rekommendation inför matchning och ackvirering. Den kan också beskriva

anpassningsbehov med fokus på den psykosociala arbetsmiljön.

• Utredande samtal för bedömning av förutsättningar för arbete

Utredande samtal syftar till att göra en samlad bedömning av den arbetssökandes

förutsättningar för arbete genom att kartlägga den arbetssökandes tidigare arbetserfarenhet

och aktuella situation. Syftet är också att klargöra om ytterligare utredning behövs för att

ge kunskap om arbetsförmågan.

I första hand gör arbetsförmedlaren tillsammans med den arbetssökande en kartläggning

utifrån tidigare arbetserfarenheter, aktuell situation, eventuella intyg (till exempel

läkarintyg) och eventuella utredningar och bedömer om underlaget är tillräckligt för att

klargöra arbetsförutsättningarna.

I samtalet tar arbetsförmedlaren också upp om det finns områden där den arbetssökande

känner sig sakna underlag för att kunna fatta beslut i arbets-/yrkesvalsfrågan. Det kan gälla

hur fysiska och psykiska funktionsnedsättningar kan komma att påverka arbetsförmågan,

vilka förutsättningar för studier den arbetssökande har eller vilken arbetsmiljö som skulle

passa. Det kan också gälla osäkerhet och tvekan inför att över huvud taget komma tillbaka

till arbetslivet. Likaså kan den sociala situationen vara sådan att den är ett hinder för att

arbete ska bli möjligt.

Kartläggningsresultatet ger ett underlag för bedömning om ytterligare utredningar skulle

kunna ge de arbetssökande ökad insikt om sina förutsättningar för arbete, relaterade till

kraven i arbetslivet. Arbetsförmedlaren bedömer i så fall vilka insatser som kan komma i

fråga och presenterar dem för den arbetssökande.

Anpassa din arbetssituation

Syftet är att möjliggöra ett aktivt arbetsliv för den som har nedsatt arbetsförmåga genom en

anpassning av arbetsplatsen och/eller studiemiljön. Det övergripande syftet är att öka

arbetskraftsutbudet samt motverka långtidsarbetslöshet och utslagning från

arbetsmarknaden.

Tjänsten är till för personer med nedsatt arbetsförmåga som behöver hjälp med anpassning

av sin arbetsplats, arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön. Tjänsten kan bli aktuell när

personen ska börja ett arbete, börja studera, starta eget företag, delta i ett

arbetsmarknadspolitiskt program eller i skolans praktiska arbetslivsorientering. Råd och

hjälp tillhandahålls av Arbetsförmedlingens specialister inom den arbetslivsinriktade

rehabiliteringen.

Utifrån detta underlag fattar Arbetsförmedlingen beslut om vilken eller vilka av följande

insatser som är aktuella:

38

• anpassning av arbetsuppgifter/arbetsförhållanden

• utprovning av arbetshjälpmedel samt utbildning för att använda dem

• anskaffning av hjälpmedel

• personligt stöd vid introduktion

• personligt biträde

• lönebidrag

• skyddat arbete

Även i dessa insatser ger Arbetsförmedlingens specialister konsultstöd.

Tjänsten levereras av den lokala Arbetsförmedlingen. Servicen till kunderna, samt

kombinationen av självservice och personligt levererad service, ska alltid utgå från en

bedömning grundad på individuella behov och förutsättningar samt arbetsförmedlingens

uppdrag.

Metoder kopplade till tjänsten ” Anpassa din arbetssituation” är:

• Arbetsanalys

Arbetsanalys används för att klargöra den arbetssökandes förmåga i relation till

arbetsuppgifter och arbetsmiljö i en specifik arbets- eller studiesituation. Metoden kan även

med fördel ge en struktur vid samtal inför val av praktik-, studie- eller utredningsplats,

vägledning samt matchning. Genom att på ett systematiskt sätt analysera arbets- eller

studiesituationens (arbetsuppgift och arbetsmiljö) krav och väga dem gentemot individens

förutsättningar (möjligheter och hinder), får man en samlad bild av individens förmåga i

den specifika situationen. Därmed får man ett säkrare underlag inför anpassningsinsatser,

utprovning av arbetshjälpmedel samt stöd inför fastställande av lönebidragsnivå.

Metoden kan användas av arbetsförmedlare, arbetsförmedlare med SIUS-kompetens och

specialister samt specialister inom Avdelningen Rehabilitering till arbete.

• Psykosocialt anpassningsstöd

Psykosocialt anpassningsstöd är riktat till personer som har en anställning eller är i

arbetspraktik inför en planerad anställning och bedöms ha behov av fördjupat

anpassningsstöd inom det psykosociala området.

Metoden kan användas vid behov som framkommer under en arbetspraktik inför en

anställning eller vid behov som uppkommer under de första tolv månaderna i en

anställning. För den som har en anställning med någon av de lönesubventioner som

Arbetsförmedlingen har att tillgå kan stödet initieras och påbörjas så länge lönesubvention

lämnas.

Målsättningen är att psykosocialt anpassningsstöd ska underlätta för den

arbetssökande/anställd att behålla arbetet. Psykolog eller socialkonsulent gör tillsammans

med arbetssökande/anställd och arbetsgivare en psykosocial arbetsanalys. Arbetsanalysen

har sin utgångspunkt i de specifika psykosociala krav en viss arbetsplats ställer på en

39

anställd. Det kan gälla samarbete, kommunikationsförmåga, hantering av egna och andras

affekter, självkontroll och initiativförmåga, stresstålighet. På ett systematiskt sätt jämförs

arbetsplatsens krav med den arbetssökandes/anställdes förutsättningar i syfte att ta fram

lämpligt psykosocialt anpassningsstöd.

• Utprovning av arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplats/studieplats

Metoden används för personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt

arbetsförmåga och som är i behov av arbetshjälpmedel eller en anpassning av arbetsplatsen

för att klara ett arbete.

Arbetsförmedlaren, som även kan anlita arbetsförmedlingens specialister, gör en analys av

vilka krav arbetsplatsen ställer. Dessa krav ställs i relation till personens funktionsförmåga

i olika avseenden. Härigenom erhålls underlag för vad som behöver kompenseras och vilka

arbetshjälpmedel som kan komma i fråga. En motsvarande analys görs då en arbetsplats

behöver förändras med utgångspunkt från den enskildes behov. Hänsyn tas även till

arbetsplatsens psykosociala miljö.

Arbetsförberedande insatser Tjänsten vänder sig till personer i svåra omställningssituationer och med behov av stöd vid

introduktion i arbetslivet:

• Arbetssökande som efter lång sjukfrånvaro ska återgå i arbete

• Arbetssökande med ohälsa och/eller funktionsnedsättning

• Arbetssökande med lång tids arbetslöshet

Tjänsten börjar med utredande samtal som har utgångspunkt i den inledande

kartläggningen. Tjänsten ska erbjudas arbetssökande:

• Vars aktivitetsnivå är låg och som har behov av att utveckla en förmåga att klara av

grundläggande krav i arbetslivet

• Vars motivationsnivå är låg och som inte upplever sig delaktiga i omställningen till

arbete

• Som upplever svårigheter att hantera omställningen och med behov av psykologiskt

stöd/bearbetning

Det utredande samtalet genomförs av arbetsförmedlare samt vid behov med hjälp av

Arbetsförmedlingens specialister. I det utredande samtalet görs tillsammans med den

arbetssökande en bedömning av vilken specifik insats som svarar mot den arbetssökandes

behov. Tjänsten ska även medge att insatser från samverkande aktörer som sjukvård och

socialtjänst vid behov kan genomföras.

Metoder kopplade till tjänsten ”Arbetsförberedande insatser” är:

• Utredande samtal för bedömning av förutsättningar för arbete

40

I första hand gör arbetsförmedlaren tillsammans med den arbetssökande en kartläggning

utifrån tidigare arbetserfarenheter, aktuell situation, eventuella intyg (till exempel

läkarintyg) och eventuella utredningar och bedömer om underlaget är tillräckligt för att

klargöra arbetsförutsättningarna. I samtalet tar arbetsförmedlaren också upp om det finns

områden där den arbetssökande känner sig sakna underlag för att kunna fatta beslut i

arbets-/yrkesvalsfrågan. Det kan gälla hur fysiska och psykiska funktionsnedsättningar kan

komma att påverka arbetsförmågan, vilka förutsättningar för studier den arbetssökande har

eller vilken arbetsmiljö som skulle passa. Det kan också gälla osäkerhet och tvekan inför

att över huvud taget komma tillbaka till arbetslivet. Likaså kan den sociala situationen vara

sådan att den är ett hinder för att arbete ska bli möjligt.

Kartläggningsresultatet ger ett underlag för bedömning om ytterligare utredningar skulle

kunna ge de arbetssökande ökad insikt om sina förutsättningar för arbete, relaterade till

kraven i arbetslivet. Arbetsförmedlaren bedömer i så fall vilka insatser som kan komma i

fråga och presenterar dem för den arbetssökande.

Tjänster för arbetsgivare

Rekrytera nya medarbetare

Syftet är att arbetsgivare med rekryteringsbehov snabbt ska hitta nya medarbetare med rätt

kompetens. En effektiv matchning ska leda till att vakanstiden blir så kort som möjligt. Det

övergripande syftet är att arbetsgivaren får den arbetskraft han/hon behöver och att

Arbetsförmedlingen medverkar till att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen.

Tjänsten är till för arbetsgivare, bemannings- och rekryteringsföretag. Den omfattar

rekrytering i såväl Sverige som övriga EU/EES-länder och Schweiz. Arbetsförmedlingen

erbjuder alla arbetsgivare som har behov att rekrytera arbetskraft ett samtal. Syftet med

samtalet är att reda ut arbetsgivarens frågeställningar och om arbetsgivaren har information

om hur man använder verktygen på arbetsformedlingen.se. Om behov finns ska

arbetsgivaren få introduktion till arbetsformedlingen.se.

Om arbetsgivaren vill annonsera en ledig plats och inte önskar ytterligare service görs en

överenskommelse om hur och när resultatet av annonseringen ska följas upp. Om

arbetsgivaren önskar ytterligare service från Arbetsförmedlingen görs en överenskommelse

som beskriver med vad och på vilket sätt Arbetsförmedlingen kan stödja arbetsgivaren, och

hur och när uppföljningen ska gå till. Servicen kan till exempel vara att ge stöd vid

annonsutformning, att presentera ett antal arbetssökande eller att anordna en

rekryteringsträff.

Metoder kopplade till tjänsten ”Rekrytera nya medarbetare” är:

• Anvisa till ledig plats (se avsnitt tjänster för arbetssökande)

• Etablera kontakt med arbetsgivare

41

Metoden syftar till att skapa kontakter med arbetsgivare, att Arbetsförmedlingen blir en

naturlig rekryteringspartner, och att Arbetsförmedlingens marknadsandel av lediga platser

därigenom ökas.

Metoden innebär att Arbetsförmedlingen, utifrån en marknadsanalys, väljer ut arbetsgivare

som man bedömt att det är bra att ha samarbete med. Efter förberedelser etableras kontakt

med de aktuella arbetsgivarna och besök bokas in och genomförs. Arbetsförmedlaren

informerar sig om företaget och berättar om Arbetsförmedlingens möjligheter att stödja

arbetsgivaren i en rekrytering.

• Introduktion till arbetsformedlingen.se - för arbetsgivare

Arbetsförmedlingens webbplats – arbetsformedlingen.se – har till syfte att öka

arbetsgivarens tillgång till Arbetsförmedlingens service. Metoden syftar till att ge fler

arbetsgivare möjlighet till service via webbplatsen. Den personliga servicen kan då

koncentreras till de arbetsgivare som behöver mer stöd.

• Stöd vid rekrytering

Metodens syfte är att stödja arbetsgivare som har behov av nya medarbetare och behöver

personligt stöd av Arbetsförmedlingen för att rekrytera. Arbetsförmedlingen stödjer

arbetsgivaren genom att göra en överenskommelse om hur rekryteringen ska gå till, till

exempel genom publicering av den lediga platsen i Platsbanken, genom begränsad

publicering med urval och/eller genom att erbjuda rekryteringsträff.

Arbetsförmedlingen kan också ge arbetsgivaren stöd vid utformningen av annonsen och i

förekommande fall informera om alternativa rekryteringsvägar. Arbetsförmedlingen följer

upp resultatet och stämmer av med arbetsgivaren om han/hon är nöjd med de som sökt

platsen. Om arbetsgivaren inte fått lämpliga arbetssökande diskuteras på nytt krav,

önskemål och eventuell förlängd annonsering, alternativt ytterligare stöd.

Utbildning inför rekrytering

Tjänsten omfattar en bedömning av arbetsgivarens möjligheter att få behovet av arbetskraft

med viss kompetens tillgodosett genom en arbetsmarknadsutbildning. Syftet är att

arbetsgivaren ska kunna anställa kompetenta medarbetare. Tjänsten syftar också till att

underlätta matchningen genom att öka utbudet på utbildad arbetskraft och motverka

arbetskraftsbrist.

Tjänsten är till för arbetsgivare som har behov av att rekrytera nya medarbetare inom

branscher och yrkesområden där det råder brist på arbetskraft och som inte kan få sitt

arbetskraftsbehov tillgodosett genom tjänsten Rekrytera nya medarbetare. Tjänsten föregås

av en dialog mellan arbetsgivare och Arbetsförmedlingen i tjänsten Rekrytera nya

medarbetare varvid Arbetsförmedlingen konstaterar att arbetsgivaren inte fått tillräckligt

med arbetssökande för att kunna genomföra rekrytering.

42

Arbetsförmedlingen analyserar efterfrågan och utbudet av arbetskraft samt alternativa

utbildningsmöjligheter t.ex. arbetsmarknadsutbildning i andra län och utbildning inom det

reguljära utbildningsväsendet. Beslut fattas om upphandling ska ske och utbildningens

innehåll och omfattning formuleras. Detta bör ske i samverkan med berörda intressenter

t.ex. branschorganisationer.

Metoder kopplade till tjänsten ”Utbildning inför rekrytering” är:

• Behovsanalys inför beställning av arbetsmarknadsutbildning

Metoden ger handläggare på Arbetsförmedlingen stöd i att uppmärksamma olika

perspektiv när man planerar att beställa arbetsmarknadsutbildning. Handläggaren

analyserar arbetsmarknaden, identifierar utbudet av tänkbara utbildningsdeltagare och

undersöker övriga befintliga utbildningsmöjligheter.

Lokala förutsättningar och utvecklingsområden Det lokala arbetet med ungdomar på Arbetsförmedlingen Huddinge Botkyrka är till viss

del i behov av omstrukturering för att möta de arbetssökandes behov. För att lyckas med

detta är samverkan med Botkyrka kommun av stor betydelse. Ett betydligt mer aktivt

matchningsarbete behöver också utvecklas. Här har det även påbörjats ett utökat samarbete

internt på det lokala kontoret mellan ungdomslag och arbetsgivarlag, med innebörden att

arbetsförmedlare i arbetsgivarlag återkommande deltar vid ungdomsmöten och där

presenterar aktuella tjänster och lokala urvalsuppdrag.

Arbetet med ungdomar i dag följer till stora delar en logik där de flesta insatser följer efter

90 dagars arbetslöshet och inträde i jobbgarantin för ungdomar. Före det är det stora

flertalet ungdomar, efter kartläggningssamtal, hänvisade till arbetssökande på egen hand.

Dock har en större individuell anpassning (mindre styrd av tidsgränser) påbörjats under

2015. Det har inneburit att arbetsmarknadspolitiska program och insatser i vissa fall även

blivit aktuellt före 90 dagars arbetslöshet.

Under det senaste året har det dessutom funnits gruppverksamhet för nyligen inskrivna

ungdomar med ett bedömt behov av tidiga insatser. Det har handlat om att erbjuda

personer som är särskilt långt från arbetsmarknaden grundläggande kunskaper om arbetsliv

och arbetssökande.

I samband med att en ungdom varit inskriven på Arbetsförmedlingen i 90 dagar kallas hen

till informationsmöte om jobbgarantin för ungdomar. På mötet informeras om de insatser

som finns tillgängliga inom ramen för programmet och om det regelverk som gäller för den

som vill ta del av programmet och erhålla aktivitets-/utvecklingsstöd. Efter avslutat

informationsmöte följer individuella samtal med de närvarande ungdomarna där de har

möjlighet att tacka ja eller nej till programmet. Den som tackar ja skrivs in i programmet

och uppmanas att i samråd med arbetsförmedlare välja lämplig insats för att komma vidare

mot arbete. Antingen vid sittande möte eller att återkomma inom kort (cirka en vecka).

43

De lokalt mest använda insatserna är stöd hos kompletterande aktör i form av tjänsterna

Stöd och matchning och i mindre utsträckning Introduktion till arbete. Därefter kommer

förberedande- och arbetsmarknadsutbildningar samt praktik. Ungdomar inskrivna i

jobbgarantin för ungdomar och i behov av ny planering och aktivitet kan bjudas in till

grupp, tillgänglig varannan vecka för avstämning, matchning och samtal kring behov och

planering av eventuella insatser. Ungdomar som övergår till jobb- och utvecklingsgarantin

tillhör fortsatt ungdomslaget och fortsätter samarbetet med tidigare ansvarig

arbetsförmedlare.

Ungdomar med funktionsnedsättning och behov av särskilt eller utökat stöd hänvisas till

arbetsförmedlare med särskild kompetens och möjlighet att jobba med alla hos

Arbetsförmedlingen tillgängliga insatser, inklusive SIUS och olika lönestöd.