blickpunkt försäkring nr 2 2014

I detta nummer:

◆ Nya förutsättningar för försäkringsbolag

◆ Företagsskattekommitténs slutbetänkande

◆ Helt annorlunda försäkrings- och sparprodukter år 2030

Blickpunkt:

FörsäkringEn tidskrift för dig som arbetar i försäkringsbranschen.

# 2 | 2014

KPMG_Magazine_försäkring 2014_Skarpt.indd 1 2014-12-10 14:56

2 / Blickpunkt Försäkring

Innehåll:

Nya förutsättningar för försäkringsbolag 04

Hög tid att planera för nya regler för krishantering 06

Företagsskattekommitténs slutbetänkande 10

Dom om momsbeskattning väckte uppmärksamhet inom EU 14

Hur kan företag mäta och redovisa verkligt värde? 17

Helt annorlunda försäkrings- och sparprodukter år 2030 19

Många omedvetna om cyber-hotet mot svenska företag 22

Sverige inför europeisk FATCA redan 2016 23


Ledare:

Många aktuella frågor för försäkringsbolagenDet finns många olika utmaningar i ett försäkringsbolag. För oss försäkringsentusiaster blir det lätt mycket prat om regler, att lyckas efterleva regler för verksamheten eller reg-leringen av produkter och villkor. Men det viktigaste i all näringsverksamhet är kunden och att kunna tillgodose ett kundbehov. Det är själva försäkringsaffären, med kunden i fokus, som måste genomsyra det som görs i ett försäkringsbolag.

Det innebär bland annat regelefterlevnad, vilket säkerställs genom sund riskhante-ring. För en försäkringsverksamhet är det grundläggande att räkna rätt på sina åtagand-en, och det gör man genom aktuariella beräkningar och genom att uppfylla kapitalkrav.

Ur risksynpunkt är det också viktigt att försäkringsbolaget har god kontroll på sina risker. Sedan kommer vi till distributionen av försäkringarna. Försäkringsbolagen behö-ver säkerställa en god distribution av sina försäkringar för att kunna nå kunden med det kunden vill ha, eller borde vilja ha. Distributionen till kunderna kan göras på många olika sätt, genom intern eller extern distribution.

En långsiktig verksamhet bygger på nöjda kunder som ser nyttan med produkterna. Sammantaget blir regler, kunder och produkter en viktig balansgång, där lönsamhet för ägaren, nytta för kunden och verksamhetsreglering måste hanteras samtidigt. Ägaren kan vara försäkringstagarna eller ett bolag. Kunderna kan vara företag eller privatperso-ner. Att försäkringsbolaget följer regler kontrolleras av Finansinspektionen, Konsument-verket, Allmänna reklamationsnämnden och allmänna domstolar.

Om någon av dessa pusselbitar saknas eller inte passar in blir helheten lidande. Ett förbud mot ersättningar inom distributionen, som provisionsförbud, kan vara ödesdigert för ett försäkringsbolag som har merparten av sin försäljning genom extern distribution. Men också andra ändringar i reglerna för distribution påverkar försäkringsbolagen.

Utan distribution spelar det ingen roll om man är bäst i någon annan del, allt måste samverka. Vi har i dag en aktiv lagstiftare. Reglerna för försäkringsbolag, tjänstepen-sionsbolag och för distributionen är under förändring. Det närmar sig nu – äntligen – skarpt läge med införande av Solvens 2-regler för försäkringsbolag. Det finns helt enkelt många aktuella frågor som berör försäkringsbolag, och i denna tidning belyser vi några av dem.

Trevlig läsning!

Charlotta Carlberg Director, Financial Risk Management (Ansvarig för KPMG:s försäkringsteam)

Om Charlotta:Hon har flera års erfarenhet från försäkringsbranschen, såväl försäkrings-bolag, tillsynsmyndighet som försäkringsdistribution. Under 2012–2014 var hon vd på Sfm, branschorganisationen för försäkringsförmedlare. Hon ingick i vd-gruppen för den europeiska förmedlarorganisationen BIPAR där hon deltog aktivt för att stärka den svenska förmedlarens roll. Hon har arbetat på Länsförsäkringar Liv, AMF Pension och Movestic. Hon har arbetat på Finansinspektionen där hon bland annat var chef över Rätts-avdelningen och satt i ledningsgruppen. Charlotta ingår i OPSG, Occupa-tional Pensions Stakeholder Group inom EIOPA, den referensgrupp som arbetar med tjänstepensionsfrågor i Europa.

Blickpunkt Försäkring / 3


Det är ibland en utmaning att nå fram till kunderna, och många försäkrings-bolag använder sig av flera olika ka-

naler för att söka upp kunder. De vanligaste distributionsformerna för försäkring är inter-net, jämförande webbsidor, egen säljkår eller försäkringsförmedlare.

Problemen med att nå ut till kunderna har varit föremål för flera studier. I somras gav myndigheten för försäkringstillsyn inom EU (EIOPA) ut en rapport om pensionsspa-rande som bland annat konstaterade att många européer inte engagerar sig i sitt sparande, trots att de är medvetna om att de borde det.

Detta kan kallas pensionsparadoxen: vi vet att vi själva bär ansvaret för att finansiera vår tid som pensionär men gör det ändå inte. Studier visar att vi till exempel lägger betydligt mer tid på att analysera vilken tv vi ska köpa än att engagera oss i sparande och pensionsförsäkring.

Sannolikt med provisionsförbudSamtidigt har oron för provisionsdriven för-säkringsförmedling gjort att det finns långt gångna planer på att införa stopp för provi-sioner i Sverige.

Provisionsförbud finns redan i olika vari-anter i våra nordiska grannländer, och sedan något år tillbaka även i Storbritannien och Nederländerna. När en regel finns i ett direk-tiv måste vi i Sverige införa den.

I reglerna för värdepappersbolag (MIFID) finns ett krav på att införa provisionsförbud för oberoende förmedling av finansiella instrument utanför försäkring. Alla länder kan välja att gå längre, det vill säga att utöka kraven. Det är mycket troligt att vi kommer att få regler om provisionsförbud i Sverige, för all form av förmedling av finansiella instrument, inom eller utanför en försäkring. Detta kommer att ställa nya krav på alla leden i distributionen.

Även försäkringsbolagen påverkasDet är närmast självklart att ett provisionsför-bud skulle komma att påverka försäkringsför-medlarna. Men frågan är hur ett eventuellt förbud påverkar försäkringsbolagen. Är bolagen redo för en förändrad distribution till kunderna?

Med endast arvodesbaserad rådgivning är det sannolikt att många försäkringsförmedlare väljer att sadla om för att kanske bli anknutna ombud till något försäkringsbolag eller värde-pappersbolag. När förmedlarna kanske inte längre kan ta emot så kallade up front-provisio-ner påverkas förmedlarens affär, men även för-säkringsbolagets. Den här typen av förändring-ar brukar leda till ändrade krav på datasystem, och ändringar i ersättningsmodeller påverkar både redovisning och solvenshantering. Det är alltså inte bara förmedlarna som kommer att behöva se över sina affärsmodeller utan även försäkringsbolagen.

Alla behöver se över affärsmodellenMen det är också bekymmersamt för kun-derna. Utredningar visar att även om det är möjligt att utveckla tekniska hjälpmedel för att förstå och hantera sitt pensionssparande så behövs många gånger den push som en intern eller extern förmedlare står för. Med ändrade förutsättningar för försäkringsför-medlarna finns det emellertid en risk för minskad distribution via förmedlare, vilket normalt leder till ett minskat utbud av alter-nativ och dyrare produkter.

Med ändrade regler för distribution blir det dessutom nödvändigt att söka upp kunderna på nya sätt, vilket öppnar för andra affärsmodeller för förmedlare och försäkringsbolag. Är din verksamhet redo för dessa förändringar? Oavsett hur reglerna utformas så kan vi med säkerhet säga att det inte kommer att fortsätta som förut. Alla kommer att behöva se över både sin egen affärsmodell och sin distribution. De ändrade reglerna kan komma att träda i kraft när som helst från den 1 mars 2015 till 2016. ■

Nya förutsättningar för försäkringsbolagFörsäkring är något alla behöver, både livförsäkring och sakförsäkringar. Det finns alltså ett behov av produkterna. Men försäkring är också nå-got som många inser behovet av först när det är för sent.



»Många européer engagerar sig inte i sitt pensionssparande, trots att de är medvetna om att de borde det«


Charlotta CarlbergDirector, Financial Risk Management Hon har flera års erfarenhet från försäkringsbranschen, såväl försäkringsbolag, tillsynsmyndighet som försäkringsdistribution. Under 2012–2014 var hon vd på Sfm, branschorganisationen för försäkringsförmedlare. Hon ingick i vd-gruppen för den euro-peiska förmedlarorganisationen BIPAR där hon deltog aktivt för att stärka den svenska förmedlarens roll. Hon har arbetat på Länsförsäkringar Liv, AMF Pension och Movestic. Hon har arbetat på Finansinspektionen där hon bland annat var chef över Rättsavdelningen och satt i ledningsgruppen. Charlotta ingår i OPSG, Occupational Pensions Stakeholder Group inom EIOPA, den referensgrupp som arbetar med tjänstepensionsfrågor i Europa.



Det saknades också lämpliga riktlinjer för samarbeten över nationsgränser och planering för de systemviktiga

funktioner som stora banker upprätthåller. En annan viktig iakttagelse var avsaknaden av finansiering, vilket innebar att skattebetalarna var utlämnade åt de stora kostnader som följde de desperata räddningsaktionerna.

Dessa insikter gav snart upphov till de första utkasten till regler för krishantering, som framför allt gick ut på att planera för att förebygga kapital- och likviditetskriser samt förbättra samordningen mellan finansiella institutioner och tillsynsmyndigheter. En anledning till att kraven på de så kallade Återhämtnings- och Resolutionsplanerna togs fram av globala organisationer är för övrigt att skattebetalare och fordringsägare inte ska betala för dessa kriser.

Planerna regleras globaltDe första att omfattas av de nya reglerna var de systemviktiga bankerna. Nu i andra vågen omfattas alla finansiella institut under tillsyn. I tredje vågen så kommer även för-säkringsbolagen att omfattas.

Återhämtnings- och Resolutionsplaner regleras globalt av Financial Stability Boards (FSB) och EU:s Bank Recovery and Reso-lution Directive (BRRD). Alla tolkningar är ännu inte klara, vilket innebär att arbetet med planerna kommer att behöva justeras allt eftersom nya tolkningar blir tillgängliga. I Sverige har kraven trots detta formaliserats i en föreskrift, och vi väntar på att BRRD

införs som svensk lag.Även mindre institut omfattas av BRRD,

och det finns därmed krav på att även dessa tar fram och implementerar en Återhämt-ningsplan och att en utvald myndighet han-terar Resolutionsplanerna. Mindre institut har dock möjligheten att hänvisa till propor-tionalitetsregeln för att minska sitt arbete.

I lagrådets betänkande skissas det på en viss förenkling, men huvuddragen i planen ska ändå genomföras. Många finan-siella aktörer vill också ta sitt samhällsansvar och säkerställa att det finns en beredskap för att hantera kapital- och likviditetskriser på motsvarande sätt som förväntas av storbankerna. Dessutom vill många mindre finansiella institut både värna om och säkra sin självständighet. Återhämtningsplaner är en väg. ➔

Hög tid att planera för nya regler för krishanteringFinanskrisen 2008 visade att det inte fanns några bra exempel på hur stater kunde hantera systemviktiga banker och försäk-ringsbolag som hamnade i svåra situationer. En viktig iakttagel-se var att det saknades lämpliga verktyg, det vill säga åtgärder som myndigheter kunde sätta in i ett tidigt skede för att mildra konsekvenserna.

Hög tid att börja planeraI väntan på de detaljerade reglerna som väntas komma med införandet av BRRD i svensk lag så förväntar sig Finansin-spektionen att samtliga berörda institut redan under hösten har en plan eller ett projekt som visar att de har påbörjat arbetet. Det innebär att alla institut mås-te sätta sig in i reglerna och analysera hur de ska hantera situationen. För den som inte har påbörjat detta arbete är det hög tid att sätta sig in i området och börja planera.


Beslut av övergripande regeler för ÅRP i Sverige.

Uppskattad deadline för redan beslutat regelverk.

BRRD-lagen på plats troligen efter årsskiftet men före halvårsskiftet.

02augusti

31decem-

ber?

Fas 1: »Enklare« återhämtningsplan för att uppfylla nuvarande regelverk.

Fas 2: »Enklare« återhämtningsplan för att uppfylla kommande regelverk.




➔ I IKU beskriver banken ett normalläge samt rimligt stressade situationer. I både IKU och den nya lntern Likviditetsutvärdering (ILU) uppskattas och beskrivs kapitalbehov och likviditet de kommande tre åren. I dessa ingår även ett stresstest som simulerar hur banken påverkas vid en viss stresspåverkan.

Återhämtnings- och även Resolutions-planen är en förlängning av IKU/ILU och hanterar de situationer som uppkommer då bankens kapital- och likviditetssituation försämras allvarligt på grund av icke önskade varaktiga händelser. Beskrivning av vilka lägen som IKU/ILU respektive Återhämt-nings- och Resolutionsplanen täcker visas i figuren nedan.

Analys avgör stressnivå och åtgärderStress kan uppstå av (1) idiosynkratiska hän-delser (som enbart berör, eller inträffar på, banken), av (2) systemiska händelser (som berör hela finansiella sektorn, regionen etc.) eller av (3) en kombination av dessa. Anled-

ningen till uppdelningen är att vid system-händelser så riskerar den önskade effekten av åtgärderna att minska signifikant.

Det är i det närmaste omöjligt att förut-spå vilka händelser och vilken kombination av dessa som kan komma att vara särskilt farliga för banken. Men med hjälp av till exempel känslighetsanalyser är det möjligt att beräkna hur mycket stress banken klarar av innan man övergår från Normalläge till Stressläge.

Tidiga Varningssignaler (TVS): Syftet med Tidiga Varningssignaler (TVS) är att tidigt få en indikation om att banken riskerar att ut-sättas för händelser som negativt påverkar bankens intjäning samt kapital- och likvidi-tetssituationen. Ett exempel är belånings-grad och spread mellan in- och utlåning.

Åtgärdssignaler (ÅS): Till skillnad från de Tidiga Varningssignalerna är bankens Åtgärdssignaler (ÅS) direkt kopplade till kärnan av bankens fortlevnad, det vill säga kapital och likviditet. Exempel är kapital- och likviditetsindikatorer.

Om kapitaltäckningsgraden för Pelare 1 försämras ytterligare, och exempelvis under-skrider kapitaltäckningskravet, ska så kallade Åtgärder enligt Återhämtningsplanen vidtas. Finansinspektionen ska fortlöpande under-rättas om återhämtningsarbetet, och analys och uppföljning av åtgärdssignaler ska ske omgående.

De åtgärder som vidtas under denna fas ska ha effekt inom loppet av ungefär sex månader. Det kan till exempel handla om att öka det egna kapitalet eller minska risken genom att införa restriktioner på ut-låning. Samtidigt ska banken förbereda och uppdatera informationsmaterial till berörd myndighet inför en möjlig avveckling.

Banken ska sannolikt också uppdatera en så kallad Resolutionsplan (avveck-lingsplan) som även ska inkludera en värdering av säljbara tillgångar. Målet är att kunder, finansinstitut, skattebetalare och fordringsägare inte ska drabbas av kostnader. I samband med avveckling kan banken komma att överlämnas till berörd myndighet för avveckling enligt förutbestämda rutiner. ■

Nyckeltal

Avv

eck-

lings

- lä

geNor

mal

- lä

ge

Str

ess-

lä

ge

Åte

rhäm

t-ni

ngsl

äge

Stress

Planen bygger på stresstesterÅterhämtningsplanen grundas på följande principer:

◆ Den ska vara riskbaserad.◆ Den ska vara en integrerad del av styr- och beslutsprocesserna.◆ Den ska bygga vidare på stresstester, scenarier och åtgärder beskrivna i Intern Kapital- utvärdeering (IKU). ◆ Den ska utvärderas årligen.



Joachim GrebeHead of BankingJoachim har mångårig er-farenhet som programle-dare och finansanalytiker. Han har bland annat drivit projekt inom regelverk, compliance, upphandling, sourcing och IT hos en lång rad olika aktörer inom den finansiella sektorn.

Johan GiertzDirector, Financial Risk ManagementJohan är ansvarig för regelverk för den finansiel-la sektorn på KPMG. Han har 20 års erfarenhet från finansbranschen både från myndighet och indu-strin. Han har arbetat på Finansinspektionen som analytiker med huvudsak-lig inriktning på bank och kapitaltäckning och på Nordea med implement-ering av ekonomiskt kapital och Basel II. De senaste åren har Johan som koncernansvarig för regeltolkning jobbat med kapitaltäckning men också försäkringsfrågor inklusive bevakning och till del koor-dinering inom Solvens II.



I följande artikel kommer vi att i korthet återge grunddragen i huvudförslaget och närmare diskutera de försäkringsbolags-

specifika förslagen.

Kommittén har i den tredje och sista etappen haft i uppdrag att: • Uppnå en beskattning som utformas så att företagande, investeringar och syssel-sättning gynnas.• Öka skattemässig neutralitet mellan eget och lånat kapital.• Försvåra att via ränteavdrag föra ut vinster ur Sverige.• Se över regler om underprisöverlåtelser och koncernbidrag.

Företagsskattekommittén föreslår att de presenterade förslagen ska tillämpas från och med 1 januari 2016. Värt att notera är att det var den förra alliansregeringen som beställde utredningen, och att det ännu är oklart hur efterföljande regering ställer sig till de olika förslagen i kommitténs slut-betänkande. De flesta remissinstanser som yttrat sig har dock varit starkt negativa till förslagen.

Generellt om huvudförslagetFinansnettonI sitt slutbetänkande föreslår kommittén bland annat att avdrag för negativa finans-

netton slopas. Till följd av detta föreslår kom-mittén också att nuvarande begränsnings-regler för ränteavdrag och den så kallade aktiefållan avskaffas.

Positivt/negativt finansnetto utgörs av finansiella intäkter minskat med finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto är enligt förslaget inte avdragsgillt, och ett positivt finansnetto är skattepliktigt. Finansnettot beräknas per år och ett eventuellt negativt finansnetto får inte sparas till kommande år. Finansnettot beräknas dock i princip per koncern (koncernbidragsrätt).

Termerna finansiell intäkt och finansiell kostnad utgör särskilda skatterättsliga defini-tioner i förslaget och bör därmed inte sam-manblandas med de redovisningsmässiga motsvarigheterna. Termen finansiell kostnad inkluderar bland annat ränta, direkta och indirekta kostnader för kredit och förlust vid avyttring respektive nedskrivning av finan-siella instrument. Finansiell intäkt är intäkter av sådant slag som motsvarar finansiella kostnader. Det bör nämnas att redan defini-tionernas utformning kan leda till betydande tolkningssvårigheter och gränsdragnings-problem. Det kommer således att krävas väsentliga arbetsinsatser och systemstöd för att avgöra vad som utgör poster som omfattas av reglerna och därmed även be-räkna finansnettot.

FinansieringsavdragSom motvikt till nekat avdrag för negativt

finansnetto föreslår kommittén ett finan-sieringsavdrag motsvarande 25 procent av positivt skattemässigt resultat före finansie-ringsavdrag (inklusive koncernbidrag, perio-diseringsfonder och underskottsavdrag). Till den del ett ej avdragsgillt negativt finansnet-to medför (eller ökar) ett positivt skattemäs-sigt resultat ingår detta således i underlaget för finansieringsavdraget.

Finansieringsavdraget innebär ekono-miskt en sänkning av bolagsskattesatsen till 16,5 procent för företag med positivt finansnetto. Om företaget i stället har stora finansiella kostnader som inte matchas av finansiella intäkter kan dock förslaget som helhet leda till en högre effektiv beskattning än vad som är fallet enligt dagens regler.

Specifika försäkringsbolagsfrågorRäntebeläggning av säkerhetsreservI sitt slutbetänkande intar kommittén ståndpunkten att skadeförsäkringsföretags säkerhetsreserv har stora likheter med skat-temässiga periodiseringsfonder, dock utan att föra någon teknisk diskussion om skillna-derna i syfte och funktion mellan dessa olika företeelser.

För att finansiera de nya reglerna i övrigt, och med utgångspunkt från den bedömda likheten med periodiseringsfonder, anser kommittén att försäkringsbolagen ska redovisa en skattepliktig schablonintäkt på säkerhetsreserven, det vill säga på i princip samma sätt som i dag sker för ➔

I somras lämnade Företagsskattekommittén sitt slutbetänkande ”Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet”. Men för finansiell sektor i allmänhet, och för försäk-ringsbolag i synnerhet, finns det anledning att ifrågasätta om kommitténs förslag verkli-gen återspeglar titeln på slutbetänkandet.

Företagsskattekommitténs slutbetänkande


33% Övergångsposten uppgår till motsvarande 33 som en finansiell intäkt enligt reglerna om finansnetto.

av säkerhetsreserven och ska tas upp med minst 1/6 del per år från ikraftträdandet. Inte heller denna övergångspost synes betraktas.



»Under de nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsning finns specialregler när ränta betalas till närstående livförsäkringsföretag«




➔ periodiseringsfonder. Förslaget innebär att skadeförsäkringsföretag ska ta upp en schablonintäkt motsvarande säkerhetsre-serven multiplicerad med statslåneräntan vid utgången av november året före beskatt-ningsåret. Noterbart är att den föreslagna schablonintäkten beräknas med en högre räntesats än den som föreslås gälla för periodiseringsfonder (som föreslås uppgå till 87 procent av statslåneräntan).

En annan observation är att schablon-intäkten på säkerhetsreserv inte synes utgöra en finansiell intäkt enligt reglerna om finansnetto. Detta skulle innebära att ett skadeförsäkringsbolag med negativt finansnetto nekas avdrag för det negativa finansnettot samtidigt som bolaget ska ta upp schablonintäkten på säkerhetsreserv till inkomstbeskattning.

Delvis avskattning av skadeförsäkrings-företags säkerhetsreservKommittén anser att skadeförsäkringsföre-tag inte ska få fördel av finansieringsavdra-get vid återföring av säkerhetsreserv. Vad som avses här är att avsättning har gjorts till en skattesats på 22 procent (eller högre) och att finansieringsavdraget skulle medföra att beskattningen vid upplösningen uppgår till 16,5 procent. Noterbart är att kommit-tén inte problematiserar kring syftet med säkerhetsreserven och inte heller kring det faktum att upplösning av säkerhetsreserven endast medges enligt Finansinspektionens föreskrifter. Att huvudregeln enligt Finansinspektionen är att säkerhetsre-serven endast får lösas upp för att täcka tekniskt underskott i försäkringsrörelsen nämns alltså inte. För att se till att de överskott som har avsatts till säker-hetsreserven beskattas till 22 procent föreslår kommittén att en övergångspost avseende säkerhetsreserver ska beräk-nas vid reglernas ikraftträdande. Över-

gångsposten uppgår till motsvarande 33 procent av säkerhetsreserven och ska tas upp med minst 1/6 per år från ikraftträdan-det. Inte heller denna övergångspost synes betraktas som en finansiell intäkt enligt reglerna om finansnetto. Framtida faktisk upplösning av säkerhetsreserven tas upp till nominellt belopp vid återföring.

Minskad flexibilitet för livbolag att finan-siera dotterbolagUnder de nuvarande reglerna för ränteav-dragsbegränsning finns specialregler när ränta betalas till närstående livförsäkrings-företag. Några liknande regler föreslås inte av kommittén. I stället blir avdragsrätten för räntan helt beroende av om det någonstans i koncernen finns ett positivt finansnetto att kvitta räntekostnaderna mot.

Om ett avkastningsbeskattat livförsäk-ringsföretag äger ett fastighetsförvaltande dotterbolag som saknar finansiella intäkter kommer ett negativt finansnetto i dotterbo-laget inte att kunna kvittas mot ett positivt finansnetto i livförsäkringsföretaget. Detta är följden av att endast inkomstbeskattade finansnetton beaktas i kvittningsreglerna. För det fall livförsäkringsföretaget har avsevärd inkomstbeskattad verksamhet, det vill säga ”riskrörelse” i form av sjuk- och olycksfallsförsäkring eller grupplivförsäkring, kan det finnas större möjligheter att kvitta mot positivt finansnetto.

Våra avslutande synpunkterOvanstående utgör endast en övergripande beskrivning av ett antal frågeställningar som vi har identifierat med utgångspunkt från Företagsskattekommitténs slutbetänkande. Förslaget riskerar i flera delar att påverka försäkringsbolagens beteendemönster eller i varje fall tillföra ytterligare parametrar som behöver beaktas inför ett affärsbeslut.

Huruvida detta är syftet och/eller om det har beaktats i utredningen framgår inte av slutbetänkandet. I vilket fall riskerar försla-get att ha väldigt stor påverkan på enskilda försäkringsbolags likviditet, och vid en mer omfattande börsnedgång riskerar förslaget att leda till oönskade inlåsningseffekter eller försämrad ekonomisk stabilitet.

Det är också värt att notera att trots att Företagsskattekommittén bedrev sitt arbe-te parallellt med Tjänstepensionsföretags-utredningen, som tidigare i höstas kom med sitt slutbetänkande, så tycks synen på säkerhetsreserven skilja sig åt mellan de båda utredningarna. Någon samordning mellan utredningarna i denna fråga verkar inte ha skett.

Vad som kommer att hända med Före-tagsskattekommitténs förslag givet den poli-tiska situationen är ännu oklart. Det stora flertalet remissinstanser, däribland aktörer i försäkringsbranschen, har dock varit kraftigt negativa till de förslagna reglerna. ■

för företag med positivt finansnetto.16,5%

Finansieringsavdraget innebär ekonomiskt en sänkning av bo-lagsskattesatsen till

Nils SchmidtDirector, Financial Services TaxNils Schmid har omfattande erfarenhet av skattefrågor för den finansiella sektorn, särskilt avseende försäkringsbolag. Detta innefattar omstruktureringar, förvärv och fusioner av försäkringsbolag och banker. Nils har även en bakgrund som skatteansvarig hos försäkringsbolagen Skandia och Sirius International.

Kristofer BrodinSenior Tax Manager, Financial Services TaxKristofer Brodin är skattejurist med fokus på skattefrågor i finansiella bolag. Kristofer bistår såväl svenska som internationella klienter med råd om svensk och internationell bolags-beskattning i samband med exempelvis före-tagsförvärv, omstruktureringar, investerings/finansieringslösningar och revisioner.



Den 17 september 2014 meddelade EU-domstolen dom i målet om Skan-dia America Corporation (C-7/13) och

frågan om transaktioner mellan huvudkontor och filial ska momsbeskattas i de fall där filialen ingår i en momsgrupp.

EU-domstolens avgörande har fått stor uppmärksamhet inom EU eftersom det kan komma att förändra momsbeskattningen av tjänster mellan huvudkontor och filial om någon, alternativt bägge, ingår i en moms-grupp.

Förutsättningarna i målet var att Skandia America Corporation var koncernens globala inköpsbolag för IT-tjänster och distribuerade de externt inköpta IT-tjänsterna bland annat till sin filial som ingick i den svenska moms-gruppen. Filialen vidareförädlade de externt inköpta IT-tjänsterna till slutprodukten, IT-produktion, och tillhandahöll tjänsten till bolag inom koncernen, både inom och utom momsgruppen.

I sin dom anger EU-domstolen inled-ningsvis att den svenska filialen inte själv kan anses utgöra en beskattningsbar person i momshänseende eftersom den inte själv-ständigt bedriver ekonomisk verksamhet utan är beroende av huvudkontoret. Med anledning av att filialen ingår i en momsgrupp så utgör den dock tillsammans med övriga medlemmar i gruppen en enda beskattnings-bar person, det vill säga momsgruppen.

De tjänster som en utomstående till-handahåller en medlem i momsgruppen ska enligt EU-domstolen anses vara tillhandahål-

len momsgruppen och inte dess medlem. EU-domstolen gjorde bedömningen att de tjänster som Skandia America Corporation tillhandahöll sin filial som ingick i en moms-grupp utgjorde beskattningsbara transaktio-ner i momshänseende. I en sådan situation är det momsgruppen i egenskap av köpare som är skyldig att redovisa moms på tjäns-terna.

Vad innebär EU-domstolens dom i Skandia-målet och vilken räckvidd har domen? Enligt en allmänt accepterad princip inom momsområdet så ska någon momsbeskatt-ning inte ske av tjänster som tillhandahålls

mellan huvudkontor och filial, eftersom de utgör olika etableringar inom samma bolag. Av EU-domstolens dom i Skandia-målet följer att denna princip inte är tillämplig vid tillhandahållande av tjänster från ett huvud-kontor till en filial som ingår i en moms-grupp. Huvudkontoret anses i dessa fall tillhandahålla tjänsten till momsgruppen och inte till sin filial, vilket innebär att moms ska redovisas genom så kallad omvänd beskatt-ning av momsgruppen i egenskap av köpare av tjänsten.

Den princip som kommer till uttryck i Skandia-målet innebär således att momsbe-skattning kan aktualiseras vid transaktioner mellan huvudkontor och filial i de fall någon

Filial

Momsgrupp

Inköp

Tredje land Sverige

Huvudkontor

Ovanstående bild illustrerar omständigheterna i Skandia-målet. EU-domstolen gjorde bedöm-ningen att huvudkontoret och filialen utgjorde separata beskattningsbara personer i moms-hänseende när filialen ingick i en momsgrupp. Huvudkontorets tillhandahållande av tjänster

till momsgruppen bedömdes därmed som en beskattningsbar transaktion i momshänseende. Momsgruppen ansågs därmed i egenskap av köpare skyldig att betala moms på inköpet genom omvänd beskattning.

Dom om momsbeskattning väckte uppmärksamhet inom EU



Av Stefan WahrenbergManager, Financial Services Tax Stefan Wahrenberg är skattekonsult med inriktning mot momsfrågor inom den finansiella sektorn. Stefan har lång erfarenhet inom momsområdet och har bland annat varit ansvarig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket.

av dessa alternativt bägge ingår i en moms-grupp. Detta eftersom de momsmässigt anses utgöra separata beskattningsbara personer.

För finansiella företag som inte har rätt till fullt avdrag för ingående moms innebär detta att den moms som ska redovisas av köparen helt eller delvis kommer att bli en kostnad i verksamheten. Den kostnadsök-ning som uppkommer kan dock delvis lind-ras till följd av att avdragsrätt kan föreligga för ingående moms hos den som tillhanda-håller tjänsten.

EU-domstolens avgörande avsåg tillhan-dahållande av externt inköpta tjänster som huvudkontoret utanför EU tillhandahöll till sin svenska filial som ingick i den svenska momsgruppen. Det förekommer också ofta att ett huvudkontor tillhandahåller interna tjänster till sina filialer i andra länder och allokerar kostnaderna för dessa tjänster till respektive filial. Det kan till exempel vara fråga om HR-tjänster, juridiska tjänster och managementtjänster.

Huruvida den princip som kommer till uttryck i Skandia-målet också är tillämplig på interna tjänster var inte föremål för EU-dom-stolens prövning. Det kan emellertid inte uteslutas att ovanstående princip även kommer att vara tillämplig på tjänster som utförs internt av huvudkontoret alternativt filialen. Denna fråga är föremål för Högsta förvaltningsdomstolens prövning, och vi kommer förhoppningsvis att få klarhet inom den närmaste tiden.

Som framgått ovan behandlar domen komplexa frågeställningar inom momsområ-det som inte enbart är aktuella i ett svenskt perspektiv. Detta eftersom effekterna av domen med avseende på tjänster som till-handahålls mellan etableringar i Sverige och andra EU-länder – varav någon eller bägge ingår i en momsgrupp – även är beroende av hur skattemyndigheterna i de olika län-derna kommer att tolka räckvidden av Skan-dia-målet samt hur momsgruppsreglerna är utformade i de olika länderna.

Avslutande kommentarVisserligen har vissa medlemsländer inom EU, däribland Sverige, redan tidigare varit av den uppfattningen som kommer till uttryck i EU-domstolens avgörande. Men i många andra EU-länder innebär Skandia-målet en förändring av den tidigare allmänt accep-terade principen att momsbeskattning inte aktualiseras vid tillhandahållande av tjänster mellan huvudkontor och filial, oavsett om någon eller bägge ingår i en momsgrupp.

De företag som har utnyttjat möjlig-heten till gruppregistrering i Sverige eller har etableringar i andra EU-länder som ingår i en momsgrupp bör således närma-re analysera de transaktioner som sker mellan de olika etableringarna och eventu-ella momskonsekvenser av dessa såväl i Sverige som i det land där huvudkontoret alternativt filialen finns. ■

Av Steven RobertsonSenior Manager, Financial Services Tax Steven är specialist på indirekt skatt och FATCA-relatera-de frågor. Han har arbetat med momsfrågor för finansiella företag sedan 2001 och har tidigare bl.a. varit ansva rig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Sedan 2008 har han lett KPMG:s särskilda grupp för indirekta skatter inom den finansiella sektorn.

»EU-domstolens avgörande har fått stor uppmärksamhet inom EU eftersom det kan komma att förändra momsbe-skattningen av tjänster mellan huvudkontor och filial om någon, alternativt bägge, ingår i en momsgrupp«

KPMG kan biståVi på KPMG har stor erfarenhet av att hjälpa företag att effektivisera sin momssituation. EU-domstolens avgörande i Skandia-målet innebär ett klargörande om att principen att momsbeskattning inte aktualiseras vid transaktioner mellan huvudkontor och filial inte gäller om någon eller bägge ingår i en momsgrupp. Ur ett företags perspektiv är effekterna av domen inte nödvändigtvis begränsade till moms-beskattningen i Sverige. Med både lokal och internationell expertis till vårt förfogade kan vi biträda i kvalificerade lagtekniska frågor kring effekterna av domen samt i samband med föränd-ringsprocesser för att minska dess effekter.


16 / Blickpunkt Försäkring 16 / Blickpunkt Försäkring



Hur kan företag mäta och redovisa verkligt värde?

I rapporten »A New Vision of Value: Con-necting corporate and societal value creation« presenterar KPMG ett verktyg

som gör det möjligt att konkret mäta det samhällsvärde ett företag bidrar med till sin omvärld.

KPMG:s metod gör det möjligt för företag och organisationer att analysera sitt värdeskapande, att redovisa resultateffekter och att presentera det på ett visuellt och pedagogiskt sätt. Metoden möjliggör väl underbyggda investeringsbeslut men kan också leda till nya möjligheter att skapa ytterligare värde.

Företag har i alla tider skapat värde för samhället genom att bedriva sin verksam-het, men också via externa samhällsenga-gemang (såsom partnerskap, bidrag till olika former av utbildning, sociala program mm). Företag ser till att människor har tillgång till varor och tjänster, de bidrar genom att beta-

la skatt och de bidrar till samhällets välstånd genom att skapa arbetstillfällen. Detta posi-tiva samhällsvärde har emellertid också ett pris i form av externa effekter, då företag exempelvis förbrukar naturresurser eller på annat sätt åstadkommer negativ samhälls-påverkan som en följd av sin verksamhet.

Sammantaget betyder detta att ett företag har olika stor positiv eller negativ påverkan på sin omvärld. Genom modellen och analysverktyget True Value, som presen-teras i »A New Vision of Value«, kan KPMG bistå företagsledare, investerare och ägare med att kvantifiera företagens positiva och negativa effekter på omvärlden och på så vis utvärdera deras verkliga värdeskapande, så kallade True Earnings.

Avståndet minskar mellan olika värdenI takt med att företagen etablerar ett an-svarstagande angreppssätt blir också sam-

bandet mellan skapandet av aktieägarvärde och samhällsvärde allt starkare. Hållbarhet har flyttat allt högre upp på företagens agenda, och med detta följer även ett ökat tryck på företag att mäta och hantera både positiva och negativa externa effekter, så kallade externaliteter.

Fram till nu har dessa till stor del exklu-derats från mätningar av företags värde-skapande, eftersom de har haft lite eller inget inflytande på företagens kassaflöden eller riskprofiler. Men med intressenters nya värderingar och krav, en ökande regelbörda och nya marknadsmekanismer internali-seras externa effekter, och då kan företagen inte längre betrakta aktieägarvärde och samhällsvärde som två separata delar.

Det är i denna nya värld som KPMG:s True Value-metod kan vara till hjälp för företag, banker och investerare.

Många företag brottas med frågeställningen hur de kan kvantifiera värdeskapande ur ett ekono-miskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Är hållbarhetsarbetet verkligen lönsamt? KPMGs me-tod är ett sätt att synliggöra detta för styrelser, investerare och ägare.

En central del i analysen är »True Earnings Bridge« som ingår i steg 1. Den syftar till att visualisera företags »verkliga resultat«

– med hjälp av dess positiva och negativa samhällspåver-kan ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Mot bakgrund av denna och underliggande analys kan styrelser och ledningar fatta strategiska investeringsbeslut.



Av Helena MuellerManager Sustainability ConsultingHelena har drygt 15 års erfarenhet av den finansiella sektorn och är idag senior konsult på KPMG. Hon har mer än 10 års erfarenhet av icke-finansiell styrning, uppföljning och kontroll och är i dag specialiserad på ansvarsfulla investeringar och hållbar affärsutveck-ling. Detta med mätbara resultat. En stor del av Helenas roll i dag är att bistå kunder med att kartlägga möjligheter och risker samt att redogöra för hur icke-finansiellt värde skapas och rapporteras.

◆ Steg 1 – Bedöm företagets verkliga resultat. Första steget i modellen är att identi-fiera företagets positiva och negativa externaliteter för att kvantifiera dem i monetära mått. Det ger en tydligare bild av företagets externaliteter och möjliggör en kvalificerad diskussion med företagets intressenter om värdeskapande. Det blir också en utgångspunkt för ett strategiskt tillvägagångssätt baserat på både aktieä-garvärde och samhällsvärde.

◆ Steg 2 – Förstå framtida resultat i förhållande till risker. Det andra steget handlar om att förstå hur de externaliteter som har identifierats i Steg 1 kan komma att internaliseras och på så sätt påverka resultatet. Det möjliggör en förståelse för företagets exponering för negativa externaliteter, och kvantifieringen av potentiella risker för resultatet kan ligga till grund för en strategi för att reducera riskerna.

◆ Steg 3 – Skapa aktieägarvärde och samhällsvärde. Steg tre hjälper företag att identifiera investeringar som skapar både aktieägar-värde och samhällsvärde på ett så kost-nadseffektivt sätt som möjligt. Genom att ta fram ett Net Present Value (NPV) för en investering, bestående av både negativa och positiva externaliteter, uppnår företa-get en mer heltäckande bild av det potenti-ella värdeskapandet av investeringen.

True Value-modellen adderar värde till framtidens organisationerFör att kunna prestera i dagens affärsmiljö måste företag förstå, mäta och proaktivt hantera det värde de skapar eller förstör: för samhället, för människor och miljön samt för sina aktieägare. True Value-model-len är utformad för att ledande befattnings-havare ska ha en metod och ett verktyg för att kvantifiera och hantera de externaliteter som påverkar såväl deras företag som deras omgivning. Det överordnade målet är att möjliggöra för företag och orga-nisationer att bli långsiktigt hållbara och att erbjuda verktyg för att utforma mot-ståndskraftiga och fortsatt framgångsrika affärsmodeller.

True Value-modellens tre grundstegHur ser då True Value-modellen ut? Modellen är pedagogiskt uppbyggd med tre huvud-sakliga steg som var för sig innehåller stöd-jande verktyg:

Tre modellföretags verkliga resultatFör att demonstrera hur True Value kan an-vändas har KPMG applicerat verktyget på tre modellföretag i olika sektorer runt om i världen: en guldgruva i Sydafrika, ett bryggeri i Indien och en plastfabrik i USA. Dessa före-tag och regioner är exponerade för varieran-de utmaningar som får olika konsekvenser för företaget och omgivande samhälle.

Resultaten är dramatiska. Bryggeriet i Indien, som har haft en vinstmarginal på fem procent, fick se sina vinster vändas till en fyraprocentig förlust. Guldgruvan i Sydafrika fick se sin vinstmarginal krympa till endast en procent, vilket skulle göra en långsiktig överlevnad ohållbar (se vattenfallsanalys på föregående sida).

Det finns också fall där metoden syn-liggör det omvända. Plastfabriken i USA är

bättre skyddad mot negativa externaliteter. Tack vare dess läge och sektorspecifika för-hållanden var det verkliga resultatet högre än när hänsyn endast togs till det finansiella resultatet eller aktieägarvärdet. Med KPMG:s nya metod kan företag på detta sätt utveckla strategier som synliggör möjligheter till ett ökat värdeskapande och minskade risker. KPMG har redan använt metoden tillsammans med en handfull kun-der. Den mest omfattande analysen har ge-nomförts av Indiska Ambuja, som redovisar sin sociala och miljömässiga resultaträkning samt samhällsvärdet i sin hållbarhetsredo-visning för 2013. ■

Du kan också ladda ned rapporten på: kpmg.se/sustainablebusiness



Magazine descriptor / Magazine Name / 19

Helt annorlunda försäkrings- och sparprodukter år 2030Hur kommer försäkringslösningar och fondsparande att se ut år 2030? Att förutsäga framtiden är omöjligt, men en sak är klar – finans-branschen kommer att se mycket annorlunda ut jämfört med hur den ser ut i dag. Den värld vi lever och verkar i förändras snabbt. Föränd-ringen drivs av ett antal underliggande krafter – megatrender. ➔




Stora skiften i demografi, snabb tekno-logisk utveckling, förändrade konsu-mentbeteenden samt den allt större

frågan om människans påverkan på natur och levnadsmiljö är fyra megatrender som kommer att förändra försäkringsbranschen och kapitalförvaltningen världen över. Till-sammans med en lägre global tillväxt och ett skadat förtroende för finansbranschen efter den internationella finanskrisen är det tydligt att branschen står inför betydande utmaningar det kommande decenniet.

I den internationellt utarbetade rappor-ten »Investing in the Future« ställer KPMG:s ledande experter inom finans-branschen ett antal frågor om hur dessa megatrender kommer att förändra affärsmo-dellen inom sju områden: värdekedja, kun-der, produkter och varumärken, marknaden, teknik, bolagsstyrning samt rekrytering av talanger.

I rapporten försöker vi inte förutsäga framtiden utan i stället beskriva hur me-gatrenderna kommer att påverka finans-branschen inom de sju områdena. Vi tror att dessa trender innebär en rad utmaningar, men även stora möjligheter för branschen. För att fånga möjligheterna och undvika riskerna måste de ledande aktörerna i bran-

schen förändra sina affärsmodeller inom ett flertal områden.

Vi lever allt längre, och samtidigt har de senaste lågkonjunkturerna och finanskri-serna fått allt fler stater att reformera sina pensionssystem i riktning mot minskat statligt ansvar och ökat individuellt ansvar. Konsekvenserna av detta har inte fullt ut sjunkit in hos kunderna. Många av dagens unga yrkesverksamma kommer att få upp-leva hur deras föräldrar finner sig svikna av de offentligt finansierade systemen, och de kommer att få en påtaglig insikt om hur oer-hört viktig den långsiktiga privatekonomiska planeringen har blivit. Många upplever i dag att de saknar kunskap och redskap för att kunna fatta rätt beslut.

Detta innebär stora möjligheter för aktö-rer inom sparande, försäkring och kapitalför-valtning att få en betydligt mer central roll i människors liv. Det kommer att påverka både affärsmodeller och produkter.

En helt ny fråga för en försäkringsaktör kan vara: Vad är viktigast inför pensionen? Kontanta tillgångar, eller en garanterad livs-stil? Är ett paket med bil, bostad, semester och sjukförsäkring viktigare än en viss års-inkomst för den som närmar sig pensions-åldern? Beroende på svaret så kommer

det att få konsekvenser för vilken typ av pensionssparande människor kommer att efterfråga över tid.

Spararna kommer att vara kunder under längre tid. De kommer både att bli kunder tidigare och att vara kvar längre för att hantera sin privatekonomi efter arbetslivet. Kunderna kommer att vara betydligt mer varierade i termer av vilka de är, var de be-finner sig i livet och vad de behöver. Detta kommer i sin tur att leda till krav på en kund-service av allt mer skiftande karaktär, men också en större anpassning och profilering av erbjudanden genom databasanalyser.

För att kunna dra nytta av dessa möjlig-heter kommer det att krävas en märkbart förändrad affärsmodell som gör försäkrings-bolag och rådgivare för privat sparande mer relevanta för en bredare kundbas. Hur fö-retagen paketerar sina tjänster blir en viktig konkurrensfördel. Detta är en stor utmaning för en bransch som historiskt sett har varit lysande på att använda databaser och ana-lysmodeller för att identifiera investeringar och bygga avancerade produkter, men som har varit betydligt mindre vass på att använ-da så kallad »big data« för att lära känna sina slutkunder och deras preferenser.

Vi har ännu så länge bara sett marginell

Sven HöglundSenior Manager, Financial Risk Management Sven är expert på finansiell riskhantering hos KPMG. Han har lång erfa-renhet inom finansindustrin och stor erfarenhet av riskhantering, bolags-styrning, regelverksfrågor och finansiella processer. Sven har bland annat utfört flera uppdrag som projektledare i Solvens 2.

2030räknar bedömare med att över hälf-ten av alla människor har internet.



PåPåPve

rkan

på

bra

nsch

en

Värdekedja

Kunder

Produkter & varumärken

Marknaden

Teknik

Bo lags- styrning

Rekrytering

Globala megatrenderSkiften i demografi, snabb tekno logisk utveckling, förändrade konsu mentbeteenden samt allt större påverkan på natur och levnadsmiljö är trender som kommer att förändra försäkringsbranschen och kapitalförvaltning världen över.

Ur KPMGs rapport – Investing in the Future:

Meg

atre

nd

er

Demografi: Befolkningstilllväxt, åldrande befolkning, längre arbetsliv, urbanisering och större medelklass.

Värderingar, beteende och etik: Sociala mediers påverkan och betydelsen av förtroende, ökade krav på omedelbara och individanpassade lösningar.

Miljö: Förändrade värderingar kring ansvarstagande och hållbarhet, osäker resurstillång och ökade miljörisker.

Source: KPMG analysis

konkurrens från nya aktörer som utnyttjar ny teknologi och ett kundorienterat arbetssätt för att ta marknadsandelar från gamla och mer trögrörliga aktörer, men det kommer sannolikt att förändras. Man kan göra ett tankeexperiment och fundera över vad som skulle hända om företag med stort förtro-ende, kundanpassade affärsmodeller och moderna distributionsformer, som Apple, Amazon eller Google, gav sig in i försäk-rings- eller kapitalförvaltningsbranschen. Ett exempel är Alibaba som säljer en kortränte-fond som inom loppet av ett par år har växt till en av världens största räntefonder.

En annan fråga är hur kapitalförvaltning

för såväl privatkunder som för institutioner påverkas av utmaningarna mot vår levnads-miljö och mot de grundläggande sociala rättigheterna i utvecklingsländer. Efterfrågan på kvalitetssäkrade sparprodukter och place-ringar där man tar hänsyn till människor och miljö kommer att öka. Kraven på rapporte-ring och transparens ökar för varje dag, och bevakningen av efterlevnaden hos företag och institutioner är numera delegerad till allmänheten.

Redan i dag, år 2014, har 75 procent av världens befolkning tillgång till mobiltelefo-ni, och till år 2030 räknar bedömare med att över hälften av alla människor har internet.

Det kommer att påverka hur morgonda-gens kunder söker, värderar och använder information om försäkringar, sparande och hur de bedömer aktörerna som verkar i den finansiella sektorn.

Morgondagens kunder är sannolikt mycket olika dina kunder i dag. Detta skapar stora möjligheter för branschen men också helt nya utmaningar. Så frågan är hur din kund kommer att se ut i framtiden? Är din organisation rustad för de förändringar som kommer inom demografi, teknologi och värderingar? KPMG sitter inte inne med alla svaren, men väl med en metod för att iden-tifiera rätt frågor. ■

75% Redan i dag, år 2014, har

av världens befolkning till-gång till mobiltelefoni

Teknologi: Ökad tillgänglighet och datamängd, nya innovationer och snabbare förändringar.


Under senare år har vi observerat en ökning av antalet allvarliga cyberat-tacker som riktar sig mot konfiden-

tiell finansiell information, juridiska hand-lingar, affärskommunikation samt militär eller annan väldigt känslig myndighetsin-formation. I Skandinavien har avancerade attacker bland annat riktats mot organisa-tioner som Nordea, svenska Skatteverket och Telenor i Norge. I november 2013 kom det fram att Finlands utrikesdepartement hade varit utsatt för cyberspionage under en följd av år.

För att undersöka så kallade okända hot i Sverige har KPMG analyserat inter-nettrafiken hos 14 medverkande organisa-tioner med i genomsnitt 5 000 anställda under en period av fyra veckor. För att studien ska vara representativ för svenska förhållanden har KPMG bjudit in organi-sationer av olika storlek från flera olika sektorer inom både privat och offentlig sektor. De medverkande organisationerna

hade blivit utsatta för försök till intrång på så sätt att skadliga program hade lyckats ta sig igenom deras yttre försvar och nått deras interna datorer.

Allvarliga incidenterAv studien framgår att 93 procent av de undersökta organisationerna hade blivit utsatta för intrång under perioden om fyra veckor. Det gick till på så sätt att angri-parna hade gjort kommunikationsförsök i form av återuppringningar mot så kallade callback-servrar för att hämta kompletter-nade information och/eller verktyg för att sedan kunna leda en attack inifrån orga-nisationens eget nätverk. I 79 procent av fallen hade angriparna dessutom använt infekterade datorer för att försöka stjäla data från den aktuella organisationen.

Infektion av skadeprogram eller miss-tänkt intrång i organisationens system är allvarliga incidenter som kan få en enorm påverkan på verksamheten. Trots de allra bästa försök att upprätthålla en god kontrollmiljö för att säkerställa säkerhet i nätverk och system kommer cyberattack-er att inträffa. Säkerhet är en process och inte en lösning, vilket innebär att skyddet av IT-infrastruktur och känslig data från digitala attacker, både från internet och internt inom organisationen, är ett fortgå-ende arbete. Det faktum att cyberattacker helt enkelt är oundvikliga, oavsett om det handlar om storskaliga eller mindre isole-

rade säkerhetsincidenter, ger all anledning att utveckla en effektiv incidentresponsför-måga även ur ett affärsperspektiv.

En sådan incidentresponsförmåga bör innehålla många olika delar av både proak-tiv och reaktiv kapacitet för att begränsa den negativa inverkan av incidenter på konfidentialitet, integritet, spårbarhet och tillgänglighet av information. ■

Quentin AutheletManager, Information Protection and Business Reliance. Quentin har mer än 15 års erfarenhet inom IT- och informationssäkerhet, vilket ger honom en stark säkerhetsbakgrund av flera tekniska plattformar och inom flertalet internationella standarder och ram-verk för informationssäkerhet och IT-styrning. Huvudfokus för hans arbete är att assistera säkerhets- och riskhanteringsfunktioner i optimering av IT-processer för att säkerställa integrering med verksamhets-processer, vad gäller exempelvis frågor relaterade till sourcing, mobilitet och cloud computing.

Många omedvetna om cyber-hotet mot svenska företagFör de flesta organisationer är det numera inte en fråga om cyberattacker ska inträffa eller inte, utan om när de ska inträffa. En ny studie som KPMG har gjort tillsammans med data-säkerhetsföretaget FireEye visar att ett flertal stora svenska organisationer redan är utsatta för riktade attacker och att många av dem är omedvetna om att det sker.

av de undersökta organisationerna hade blivit utsatta för intrång under perioden om fyra veckor

93%

Exfiltrating organisations

Breached organisations

KPMG:s och FireEyes studie visar också att en genomsnittlig organi-sation varje dag genererar i snitt 43 säkerhetsincidenter, har två nyin-fekterade datorer och utsätts för 30 försök till dataläckage. Av totalt 15 586 noterade säkerhetsincidenter var 49 procent okända hot. Det handlar om skadlig kod som ännu inte har rapporterats eller klassificerats av säkerhetsbranschen, och ofta är den direkt framtagen för att kunna angripa en viss enskild organisation.

93%79%



Internationellt utbyte av information mellan stater om enskilda individers finansiella tillgångar har diskuterats flitigt

de senaste åren, både på EU-nivå och på internationell nivå inom bland annat OECD. Det amerikanska regelverket FATCA var bara startskottet för ett ytterligare fördjupat utbyte av information mellan stater inom ramen för Automatic Exchange of Informa-tion (AEoI). Redan 2016 kommer ytterligare ett regelverk på området med påverkan på företag som är verksamma inom den finan-siella sektorn, däribland banker, försäkrings-bolag, fonder och kapitalförvaltare.

Delar av FATCA har redan trätt i kraft med diverse krav som måste beaktas av finansiella företag, trots att det ännu inte finns någon lag som inför regelverket i Sverige. Det framgår också av Regering-ens lagrådsremiss som publicerades 20 november 2014 att Sverige redan under arbetet med att införa FATCA i svensk lag även övervägde att införa regler som var baserade på OECD:s arbete med en global standard inom AEoI.

I mars 2014 presenterade OECD ett för-slag på en standardmodell för rapportering, Common Reporting Standard (CRS), och ett modellavtal, Model Competent Autho-rity Agreement (CAA). CRS omfattar rap-porteringskrav och så kallade due diligen-ce-krav för finansiella företag. CAA liknar det avtal som Sverige redan har ingått med USA om FATCA.

Sverige är en av i skrivande stund 51 stater som har anslutit sig till gruppen av så kallade Early Adopters av den globala stan-darden. Det innebär att Sverige har åtagit sig att genomföra CRS i nationell lagstift-ning senast den 1 januari 2016 . Dessutom ska Sverige påbörja ett multilateralt auto-matiskt utbyte av information om finansiella konton med ett första utbyte i september 2017. Tanken är att ett multilateralt avtal ska ingås om detta utbyte.

»Banksekretessen är död«På EU-nivå har motsvarande arbete om AEoI skett inom rådsarbetsgruppen för direkta skatter. Inom ramen för detta arbe-te presenterades den 14 oktober 2014 ett

nytt steg mot skapandet av ett FATCA-lik-nande system för utbyte av information inom EU. Det framkom bland annat att be-stämmelser om ett sådant utbyte ska tas med i det så kallade handräckningsdirekti-vet, det vill säga rådets direktiv 2011/16/EU från den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning.

Med anledning av AEoI har det också varit aktuellt att ändra det så kallade spa-randedirektivet, det vill säga rådets direktiv 2003/48/EU om beskattning av inkomster i form av räntebetalningar, men ännu så länge har detta inte skett.

Sammanfattningsvis kan konstateras att FATCA endast var startskottet för en ny ordning för utbyte av information mellan stater. De steg som tas internationellt för att öka transparensen mellan länder om enskilda individers ekonomiska situation kommer att påverka alla företag som är verksamma i den finansiella sektorn. Eller som den ansvariga EU-kommissionären Al-girdas Šemetas uttryckte det när ändringar-na i handräckningsdirektivet presenterades: »Banksekretessen är död«. ■

Sverige inför europeisk FATCA redan 2016Det amerikanska regelverket FATCA var bara startskottet för en ny ordning för utbyte av informa-tion mellan stater. De steg som tas internationellt för att öka transparensen mellan länder om enskil-da individers ekonomiska intressen kommer att påverka alla företag inom finanssektorn.

Av Steven Robertson

Senior Manager, Financial Services Tax Steven är specialist på indirekt skatt och FATCA relaterade frågor. Han har arbetat med momsfrågor för finansiella företag sedan 2001 och har tidigare bl.a. varit ansva rig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Sedan 2008 har han lett KPMG:s särskilda grupp för indirekta skatter inom den finansiella sektorn.


KPMG erbjuder branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med 152 000 specialister i 156 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med 1 600 medarbetare på 60 orter.

© 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.

KPMG

Besöksadress:Tegelbacken 4 APostadress:Box 16106103 23 StockholmTel: 08-723 91 00Fax: 08-10 52 58E-post: [email protected]

KPMGFör mer information om KPMGstjänster kring försäkring, vänligen kontakta:

Charlotta CarlbergDirector, Financial Risk Management Tel: 070-880 39 08E-post: [email protected]

Mårten AsplundPartner Financial Services AuditTel: 070-639 94 45E-post: [email protected]


blickpunkt försäkring nr 2 2014

Economy & Finance