buller frn jrnvgs- och vgtrafik · 2016-06-09 · seminarium bullerntverket 2016-06-03 tomas jerson...

Buller från järnvägs-och vägtrafik

Infrastruktur transporter

Seminarium 2016-06-03

Buller från infrastruktur

DISPOSITIONBuller från rangeringLågfrekvent buller från diesellokLågfrekvent buller från tunga vägfordonSammanfattning

Seminarium Bullernätverket 2016-06-03 Tomas Jerson WSP Akustik

Pilotstudie - Buller från rangering

Indata för beräkning av buller från tågtrafik finns sedan länge.Fortfarande saknas dock indata för att beräkna buller från stillastående tåg eller tågaktiviteter på t.ex. bangårdar. Detta buller kan vara mycket störande speciellt då det ofta pågår nattetid. Dieseldrivna lok och motorvagnar används fortfarande på många platser i landet. Anledningen är att vissa bandelar eller industrispår inte är elektrifierade. Dieselmotorerna är ofta stora och lågvarviga varför de avger mycket lågfrekvent buller. Detta buller sprider sig över stora avstånd och tränger lättare in i hus än buller som har sin tyngdpunkt högre upp i frekvensregistret.



w Bangårdar och rangerbangårdarGodståg

w VagndepåerPersontåg

w TerminalerGodståg

Truckar, hjullastare, lastbilar



w Vagnspassager genom spiralbromsarw Sammanstötning vid vagnskjutsw Tomgångsbuller från diesellokw Fläktbuller från ellok och motorvagnar w Gnissel vid växel- och kurvpassagerw Gnissel vid bromsningw Slag i koppel samt slagljud vid växelpassagerw Tryckluftspys vid in- och urkoppling vagnsbromsarw Mekaniska ljud och tryckluftspys vid bromsprovning w Långtidsmätning rangerbuller



Buller från vagnskjuts uppstår då en rullande vagn stöter samman med en stillastående vagn


Pilotstudie - Buller från rangeringRangordning maxnivåer vagnsskjuts


Pilotstudie - Buller från rangeringFrekvensspektrum vagnskjuts


Pilotstudie - Buller från rangeringVagnskjuts


w Vagnhastighetw Buffert – dynamiskt beteendew Primär ljudutstrålning via vagnssidor,

rambalkar osvw Sekundära källor (skrammel)w Direktivitet

Pilotstudie - Buller från rangeringSpiralbromsar

Ett repetitivt klockklangslikt buller uppstår från varje hjul då det är i kontakt med spiralbromsen.


Pilotstudie - Buller från rangeringRangordning maximalnivåer spiralbromsar


Pilotstudie - Buller från rangeringFrekvensspektrum spiralbromsar


Pilotstudie – Buller från rangeringLjudutbredning spiralbroms


w Anslag axiellt mot hjulsidan vid cylinderns rotationsstoppw Vagnhastigheten och cylinderklackens utförande

avgörande för ljudeffektenw Påtaglig spridning i ljudnivå mellan mätningarnaw Tydliga direktivitetstendenser

Pilotstudie – Buller från rangeringBulleremission från diesellok T44, T43, TMZ, Z70 på tomgång


Pilotstudie – Buller från rangeringLjudeffektspektrum från diesellok på tomgång


Pilotstudie – Buller från rangeringDiesellok på tomgång


Pilotstudie – Buller från rangeringBulleremission från kylfläktar på ellok X2 och Rc2s

samt elmotorvagn X40


Pilotstudie – Buller från rangeringLjudeffektspektrum från kylfäktar på ellok och elmotorvagn


Pilotstudie –Buller från rangeringJämförelse mellan tomgångsbuller från diesellok

och fläktbuller från ellok


Pilotstudie –Buller från rangeringÅtgärder


Bullerreducerande åtgärder:

- Åtgärder vid ljudkällan

- Åtgärder mellanljudkälla och bostaden

- Åtgärder i bostaden

Pilotstudie – Buller från rangeringExempel på ombyggda T43 och T44 diesellok samt modernt TRAXX diesellok


Pilotstudie – Buller från rangeringSkillnad i bullernivå från dieselok på tomgång

Tomgångsbullret från ett moderniserat tungt diesellok Td med 4-taktsmotor är ca 10 dBA lägre än tomgångs-bullret från ett tungt diesellok T44 med 2-taktsmotor


Pilotstudie –Buller från rangeringFrekvensspektrum diesellok tomgång

uppmätta enligt ISO 3095 på 7,5 m avstånd


Pilotstudie - RangerbullerModernt diesellok

TRAXX loket är ett exempel på ett modernt multifunktionellt lok som har 4st mindre 4-takts dieselmotorer. Motorerna kopplas automatiskt in efter effektbehovet t.ex. 1 motor vid rangering och tomgång samt alla 4 motorerna som draglok av ett tungt godståg



ÅTGÄRD MELLAN KÄLLA OCH BOSTAD - BULLERSKÄRM

Att bygga bullerskärmar är en vanlig åtgärd då det gäller att reducera buller från järnvägs- och vägtrafik. Att reducera ett uttalat lågfrekvent buller från tunga diesellok på tomgång med en bullerskärm är dock inte en realistisk åtgärd. För att en sådan bullerskärm skall ha en märkbar effekt så krävs orimligt höga höjder i storleksordningen på minst 8-10 m.



ÅTGÄRDER VID BOSTADEN

Vid fasadåtgärder räcker det ofta med kompletteringeller byte av fönster för att uppnå godtagbart resultat, men i vissa fall kan även byggnadens väggkonstruktion behöva ses över. För ett uttalat lågfrekvent buller så krävs ännu bättre fönster- och vägkonstruktioner för att bullerriktvärdena skall innehållas


Buller från tung vägtrafik


Buller från tung trafik

Buller från tung vägtrafik upplevs ofta mer störande inomhus då det normalt innehåller mer lågfrekvent buller än det som kommer från personbilar. Exempel på sådana störkällor kan vara:

- Långtradartrafik som förekommer ofta under hela dygnet på större vägar

- Täta lastbilstransporter dagtid från t.ex. grustäkter och byggarbetsplatser

- Regelbunden busstrafik i tätorter under stor del av dygnet med varierande stopptider vid hållplatser


Buller från tung trafik

Lågfrekvent buller från fordon av olika slag tränger lätt in i bostäder än allmänbuller från t.ex fläktar då husfasaderna (vägg- och fönsterkonstruktioner) normalt inte är dimensionerade för riktigt låga frekvenser < 100 Hz.

Det är dyrbarare att ta höjd för en god reduktion i det låga frekvensområdet. Det krävs ofta både tjockare och tyngre fasadkonstruktioner med t.ex. 4-glasfönster för att man skall få en bra reduktion långt ner i frekvens.


Tack för visat intresse!


buller frn jrnvgs- och vgtrafik · 2016-06-09 · seminarium bullerntverket 2016-06-03 tomas jerson...

Documents