carl orff - .pdf · pdf file3 bakgrund carl orff har med sitt körverk carmina burana...
TRANSCRIPT
1
Pär Sandmark
Musikhistoria – Kördirigering ht 2008
Institutionen för Musikvetenskap
Handledare Gunnel Fagius
Uppsala Universitet
Carmina Burana
O Fortuna
en analys av musik för kör och orkester av
Carl Orff
2
Innehållsförteckning
Bakgrund 3
Carl Orffs mest kända verk 4
Carmina Burana – O Fortuna 5
Texten till Carmina Burana 6 - 7
Musiken 8 – 10
Referenser 11
Notbild orkesterpartitur 12
3
Bakgrund
Carl Orff har med sitt körverk Carmina Burana satt sitt omisskännliga avtryck i
musikhistorien. Verket skrevs 1936 under den tid då nazi-tysklands skugga tornade upp sig
över Europa. Det finns två skilda uppfattningar om Orffs kulturella roll och eventuella
delaktighet i Tredje rikets propaganda-utövning inom kulturen. Dels att han var nazi-vän, och
dels att han ej var delaktig, och han framställs då som i bästa fall tolererad av nazisterna.
Orff själv menade att han visade opposition, och ett sätt att visa det var att skriva på Latin i
Carmina Burana.1 Någon ytterligare förklaring kring detta utvecklar ej Orff, men att skriva på
tyska hade säkert tilltalat nationalismen som rådde i hitler-tyskland.
Carl Orff är född i München 1895, i en officers och akademiker-släkt och han avled så
nyligen som 1982. Både hans mor och far spelade piano. Modern lärde honom grundläggande
harmonilära, och fadern musicerade med vänner i hemmet. Som sextonåring skrev Carl musik
inspirerad av den samtida franska kompositören Claude Debussy (död 1918).
Musiken publicerades, och Orff började på den musikaliska akademien i Bayern 1912. Andra
influenser för honom var renässans-kompositörer såsom; Orlando Lasso, Gabrieli och
Monteverdi, vars opera, Orfeo, Orff själv skrev om i eget arrangemang, som han sedan
dirigerade. Bartok och tysk militärmusik från Bayerska alperna2 var andra influenser.
Orff var som musiker modernist fram till 1933, inspirerades av Igor Stravinskijs percussiva
musikideér som han själv anammade i sina verk.3 Efter 1933 började nationalsocialistiska
partiet införa nazistisk propaganda i den tyska kulturen, vilket även somliga hävdat att
Carmina Burana varit medel till.
Verket blev dock Orffs genombrott på de tyska operascenerna och dirigerades av Herbert von
Karajan i Berlin, vilket tilltalade nazister såsom Göbbels och Göring.4
Orff som själv var dirigent hade ett privatliv som beskrivs som ganska stökigt, med inte
mindre än fyra fruar varav någon mycket ung. Psykologer har i efterhand analyserat Orff till
att vara fixerad vid sex, som skall ha kommit till utryck även i Carmina Burana och hans
andra verk, såsom Catulli Carmina.5 Han beskrivs av dem som egocentrisk och att ha varit
drabbad av depressioner som de tror kan haft sin förklaring i att han som ung soldat fått svåra
erfarenheter i världskrigen.
Orff utvecklade ett eget musikpedagogiskt system som användes i musikutbildningen!
”every Hitler girl and boy should end up contented with Orffs´ Schulwerk manuals”.6
Detta bestod av; instruktioner om rytmiska övningar, improvisation, och användande av enkla
instrument såsom gongs, flöjter och slaginstrument vilket har sin förklaring i Orffs intresse för
äldre och exotiska instrument.
”Orffs intresse för det medeltida utmynnade i en neoprimitiv, rituell treklangs-musik med slagverksmässig
instrumentation, exempelvis i de två ofta framförda ”teateroriatorierna” Carmina burana (1936) och Catulli Carmina
(1937). Denna stil låg också till grund för Orffs viktiga insatser inom det musik-pedagogiska området. Hans stora
serie Orff-Schulwerk (påbörjad1930), var en progressivt ordnad pedagogik som byggde på gehörsinlärning och
förenade musiken med dans och rörelse. Orffs musik är omedelbar och lätttillgänglig utan att för den skull bli
alldaglig”7
1 Kater Michael H, Composers of the Nazi-era: eight portraits, New York 2000, Sid 112 2 Naturskönt område i sydligaste Tyskland. Ref: www.deutsche-alpenstrasse.de /besökt 081203 3 Ibid fotnot 1, sid 116 4 Ibid sid 118, 128 5 Ibid sid 141 6 Ibid sid 121 7 Kjellberg Erik, (redaktör) Natur och Kulturs musikhistoria, (Stockholm 1999) sid. 611-612
4
Carl Orffs mest kända verk: 8
Carmina Burana (1935-36)
Catulli Carmina (1943)
Trionfi, trilogi bestående av tre sceniska kantater,
Der Mond, opera (1939, ny version 1951)
Die Kluge, opera (1942)
Sommarnachtstraum (Shakespeare,1939)9
Die Bernaurin, sagospel (1947)
Antigone, opera (Sofokles, 1959)
Tyrannen Oedipus,opera (Sofokles, 1959)
Astutuli, komedi (1953)
Comedia de Christi resurrectione (1955)10
Bild: Carl Orff som ung student11
8 Ref: Lexikon, Musikens värld, ”Orff”,(Falköping 1973,MCMLXXIII) sid 1618 9 Shakespeares pjäs; En midsommarnattsdröm, har tonsatts av Mendelsson som var jude, vilket ej var en
passande upphovsman i nazityskland, varför Orff fick beställning på att göra en ny tonsättning som ett led i den
kulturella rensning som följde i Hitlers arbete. (Ref: Composers of the nazi-era, sid 127) "Carl Orff är den under efterkrigstiden mest framgångsrike av de yngre tyska tonsättare, som verkade i Tyskland
under Tredje riket. Han är också ett utmärkt exempel på den totala brist på moral, som kännetecknade en alltför
stor del av den tyska musikerkåren. Sedan mitten av 1800-talet hade Mendelssohns musik till En
midsommarnattsdröm varit obligatorisk vid framföranden av Shakespeares pjäs i Tyskland. Det gick nu inte
längre för sig, eftersom Mendelssohn var jude. Ett erbjudande om att skriva ny musik till En
midsommarnattsdröm gick ut till Tysklands tonsättare, och många gjorde sitt bästa att garnera Shakespeares pjäs
mer ariskt”. (artikel ur Aftonbladet från 10 januari 1999, skriven av Lennart Bromander)
Ref: http://medeamoon.tripod.com/orff.html/ besökt 2008-12-01 10 Notera den talande titeln, av vilken man kan föreställa sig Orffs religiösa inställning, som har en dragning åt
att komponera kring ”hedniska och burleska” texter, vilket genomsyrar ex Carmina Buranas,(förf. kommentar). 11 Ref: http://www.musikmph.de/projects/fotos/schwarz-schilling.jpg / besökt 081203
5
Carmina Burana – O Fortuna
Den första satsen, O Fortuna, består av 2 minuter och 35 sekunders musik, och blev
motsvarande en hit inom popvärlden för den klassiska publiken.12 Verket i sin helhet nådde
USA i januari 1954, och har sedan dess varit en återkommande publikmagnet och uppförs
regelbundet trots att verket kräver orkester och kör av det största formatet. Denna popularitet
av hitkaraktär är unik inom den klassiska musiken.13
Orff använder också det ovanliga hit-makargreppet inom konstmusiken genom att återupprepa
den första satsen O Fortuna sist i hela sviten, som i sin helhet är 25 korta satser ca 1-4 min
långa vardera, så att verket tar knappt en timma att uppföra.
Mig veterligt finns inget annat klassiskt verk med denna för mig mycket tilltalande disposition,
och uppenbarligen även för den breda klassiska publiken. Sista satsen på referens-skivan med
hela verket är alltså ett da Capo av första satsen, och tar då 2 minuter och 38 sekunder att
utföra. Detta i ett jättefortissimo i början, likväl som i slutet på satsen.
En utmärkt version kan avlyssnas på internet på Youtube14 , med en i mitt tycke mycket
sympatisk dirigent som inte överdramatiserar sin gestik, trots den första satsens bombastiska
musik med fullt pådrag av pukor och brass i tutti delarna ihop med den jättelika kören som
även innefattar ett stort antal barnröster. Man kan föreställa sig hur väl den jättelika klangen
passade in i Hitler-propagandans försök till masspsykos och strävanden att förverkliga det
Tredje Rikets imperialistiska ideal.15
Uruppförandet av Carmina Burana gjordes i Frankfurt 1937, och Orff skrev själv i samband
med detta till sin förläggare att;
” Everything I have written to date and which you have, unfortunatly, printed, can be destroyed.
With Carmina Burana, my collected works begin.”16
Bild: Carl Orff17
12 Utan denna karaktäristiska sats hade Orff förmodligen inte funnits på världsscenen idag (förf. kommentar) 13James Lyons, redaktör, The american record guide, 1970, (Skivomslag till Carmina Burana med Boston
symphony Orchestra, i författarens egen översättning) 14 Ref: http://se.myspace.com/index.cfm?fuseaction=vids.individual&VideoID=40281469 /besökt 081201 15 Förf egen reflektion 16 Ibid fotnot 13 17 Ref: http://www.naxos.com/composerinfo/Carl_Orff/25615.htm/besökt /081201
6
Texten till Carmina Burana, sats 1
I: FORTUNA IMPERATRIX MUNDI (FORTUNA, VÄRLDENS HÄRSKARINNA)
1. O Fortuna
O Fortuna,
velut luna
statu variabilis,
semper crescis
aut decrescis;
vita detestabilis
nunc obdurat
et tunc curat
ludo mentis aciem;
Egestatem,
potestatem
dissolvit ut glaciem.
Sors immanis
et inanis,
rota tu volubilis,
status malus,
vana salus
semper dissolubilis,
obumbrata
et velata
mihi quoque niteris;
nunc per ludum
dorsum nudum
fero tui sceleris.
Sors salutis
et virtutis
mihi nunc contraria,
est affectus
et defectus
semper in angaria.
Hac in hora
sine mora
corde pulsum tangite;
quod per sortem
sternit fortem,
mecum omnes plangite!
O Fortuna,
liksom månen
med dess växlande faser
växer du
eller avtar du ständigt;
livet, det avskyvärda
håller mig kvar
och skärper min blick
i sin hårda skola,
fattigdom
och rikedom
upplöser det som vore de is.
Ohyggliga
och fåfängliga öde,
du obönhörligt välvande lyckohjul,
du som är obeständigheten,
den ombytliga lyckan,
som alltid upplöser sig i intet,
höljd i skugga
och beslöjad
styr du också mitt levnadslopp;
nu har jag inte ens kläder
att skyla mig med
på grund av din ondskas spel.
När lycka
och välstånd
är utom räckhåll,
finns blott plåga
och elände
i denna jämmerdal.
Stämmen nu alla upp
klagosånger
och begråten med mig
det oblidkeliga ödet,
som slår ned
även den starke! 17
7
Den dramatiska texten har ett ursprung, vilket beskrivs i källorna som jag studerat om verket.
Jag väljer att citera från den första uppslagsbok om musik som jag mötte i unga år och där
min fascination för musikens mästare väcktes, där jag väljer följande citat ur denna bok;
Musikens Värld, om textens ursprung:
”Texten ovan är på latin, hämtad från klosterhandskrifter av gamla tiders dryckes- och vagabondvisor.
Naturligtvis kunde bara ett fåtal av publiken förstå den latinska texten, men det gjorde inte något. 18
”Texten reciteras ofta på en enda ton och intensifieras genom upprepning och rytmisk förskjutning. Inte
sällan uppstår en helhetsverkan av magisk-kultisk besvärjelse och ett slags rituell monotoni ”19
Ytterligare klarhet om var Orff hittat de målande beskrivningarna från forntiden hittar jag på
en hemsida på internet med följande citat:
”Carmina Burana är byggd på medeltida texter från första delen av 1200-talet. Texterna förvarades
tidigare i klostret Benediktbeuern i Bayern men har flyttats till München. I Carmina Burana utgörs den
genomgående strofiskt tonsatta texten av medeltida poesi, som i brokig växling skildrar och besjunger
årets tider och människans öde”. 20
Den i mitt tycke mycket informativa cd-omslagstexten till Boston-symfonikernas version av
Carmina Burana jag valt som lyssningsreferens, ger vidare information om de hemlighetsfulla
tillkomsten av dessa kraftfulla ord som sjungs på latin och ändå har den språkliga innebörden
av hedniska tongångar som för mina tankar till Stravinskijs Våroffer i språkets användande,
till något annat än den oftast traditionella användningen av orden inom den västerländska
klassiska musiktraditionen som är;
att förstärka det kristna budskapet som det huvudsakliga temat.21
I min översättning från engelskan beskrivs ursprunget på cd-omslaget ungefär så här;
Carmina betyder sånger, och samlingen hittades i de Bayerska Alperna 1803 söder om
München där munkar huserat i kloster sedan minst år 740 och originalen förvaras idag i
München under titeln Codex latinus monacensis 4660. Under medeltiden fanns det en samling
munkar som lämnade de religiösa disciplinerna och ägnade sina dagar och nätter åt att sjunga,
dricka och kärleksliv. Detta leverne skrevs det sånger om, och den mest ryktbara samlingen
om detta är Carmina Burana, vilket omfattade över 200 sånger på flera språk.
Orff kom över en utgåva av poeten Johann Schmeller 1935 och hans teatrala fantasi blev
exalterad av första åsynen22
18 Musikens värld, sid 1618 19 Ibid 20 Ref: http://medeamoon.tripod.com/orff.html besökt 2008-12-01 21 Förf. formulering 22Ibid fotnot 13 (The american record guide)
8
Musiken
”Den musikaliska uppbyggnaden, och hur man känner igen musiken:
Orffs tonspråk bär satstekniskt, harmoniskt och ofta även instrumentalt en prägel av
primitivism (frånvaro av polyfoni, tematisk utarbetning etc.). Speciellt kännetecknande är
talrika ostinato upprepningar av korta motiv och rytmiska figurer. Med sina grupper av
ostinaton, som avlöser varandra i en om orgelregistrering erinrande instrumentering, kan Orff
ibland skapa extatiska stegringar. Orffs musik har en nästan chockerande enkelhet, som röjer
hans spontana böjelse för det omedelbara. Den består av elementära "tonsymboler", statiska
formler, som undergår dynamisk förvandling i en vital rytmik, men utan någon som helst
motivisk utveckling eller polyfon behandling.”23
”Den rytmiskt bestämda musikens enkelhet förenar två tendenser i tiden: återgång till
traditionen och avståndstagande från det symboliska musikdramat.”24.
Orff hade en dragning åt det teatrala och Orffs undertitel i Carmina Burana är i översättning
från latinet ungefär;
”Secular songs for solo singers and chorus with instruments and magical pictures”25
Man kan gott tänka sig att latinet som används i satsen O fortuna, och merparten av verket,
var oförståeligt för publiken, och detta gav utrymme för fritt skapande av musikaliska klanger
med ett eget sound, som märkt ut Orffs plats i den klassiska musik-historien.26
Det finns egentligen ingen dold hemlighet med Orffs sätt att skapa detta, partituren är lättläst
och tonaliten enkel att förstå, men att skapa den helhet som når åhöraren är något annat än att
försöka analysera fram ett recept för att uppnå och anamma något liknande. Detta är en subtil
konst som i ett försök att analysera har beskrivits med nio ord:27
”rythmic ostinato figures stretching over long, harmonically immobile spans.”28
Den harmoniska strukturen är enkel och vilar på dur-moll tonalitet, mycket lite kromatik
används istället används den konstanta suggestiva pulsen som medel, och textbehandlingen
består i upprepning av korta fraser och småord, resultatet av dessa ingredienser i Orffs hand
blir en otroligt klar och slående musik som direkt kan anammas av åhöraren.
”That is a pretty fair defenition of a hit – in any league”29
23 Ref: http://medeamoon.tripod.com/orff.html besökt 2008-12-01 24 Ibid fotnot 18 25 Ibid fotnot 21 26 Förf. egen kommentar 27 Ibid fotnot 13 28 Ibid 29 Ibid
9
De första takterna i första satsen av Carmina Burana börjar med ett jättefortissimo där kören
dubbleras i orkestern med en klang av mäktighet som den stora klassiska symfoniorkestern30
kan prestera.
Rena och enkla ackord används31, stämmorna dubbleras;
tenorer (grönt) och sopraner (svart) sjunger lika i olika oktavlägen,
liksom basar (blått) och altar (rött), sjunger lika i sina respektive stämmor.
Dessa dubbleras av orkesterklanger där brasset ges fullt spelrum tillsammans med körerna.
Pukor och cymbaler används i paritet med Händels instrumentering fast här med 1900-talets
tonala uppfattning.32
Lite märkliga taktarter användes (liksom hos Stravinskij) med 3/1 takt i inledningen,
(= 3 heltonsslag per takt), för att efter de fyra första mastodonta inlednings-takterna övergå i
3/2 taktart (= 3 halvtonsslag per takt), som fortgår i hela resterande satsen. Inledningen görs i
makliga tempo 60 för att övergå i 120-132 slag per minut vilket gör att det kortaste
förekommande notvärdet halvnoten! som körstämmorna består av, känns som fjärdedelsnoter
i framförandet. Latin-stavelserna utförs syllabiskt på ett helt karaktäristiskt sätt som gör att
stycket lätt sätter sig i lyssnarens medvetande.
Till denna mekaniskt utförda sång av marsch eller kampkaraktär finns ett ackompanjemang av
de ostinofigurer som återkommer som tema i de av mig studerade texterna om Orffs musik.
Dessa ligger förskjutna i rytmavseende mot körsatsen och en polyrytmisk effekt uppnås, utan
att vara komplex eller svårförståelig. Svårigheten i stycket för instrumentalisterna torde vara
att räkna dessa upprepade takter av ostinatofigurerna som även kören i princip består av, fast i
en långsammare indelning, över längre cykler.
30 Orkesterbesättningen i Carmina Burana är, 3 flöjter, 3 oboer, 3 klarinetter, 3 fagotter, 4 horn, 3 trumpeter, 3
tromboner, 1 tuba, 5 pukor, 1 celesta, 2 pianon, violiner, violas, cellos, kontrabasar och 5 percussionister
Ref: Noter Carmina Burana, B. Schott´s Söhne, (Mainz 1937) 31 Ackordsanalysen gjord av författaren skrivet i Finale notprogram med en egen variant av ackordsanalys som
redovisats i tidigare uppsatsarbeten på Uppsala universitet. 32 Förf. formuleringar (gäller resterande delen av uppsatsen)
10
Den urgamla latinska texten (sid 6) är skriven i en markant rytm med stavelser som rimmar i
dess yttersta bemärkelse. Kanske har Orff valt texten då den i ordens form uttrycker liknande
upprepning och kraft som han formar med noternas hjälp.
Hela texten i satsen O Fortuna består av tre textstrofer, som var och en består av fyra metriskt
lika långa delar. I var av en av dessa metriska delar, rimmar de första text-delarna, ex
immanis-inanis, malus-salus (från andra strofen sid 6), medan den tredje textdelen får sitt rim
i nästa metriska dels slutrim (ex. volubis-dissolubilis). Detta nätverk av ord som i uttryck
bygger på upprepning, har Orff sedan gestaltat i noternas och instrumenteringens upprepning
så att en helhet och karaktäristik uppnås i en säregen orkestermusik.
Ravel har med sin Bolero uppnått en liknande karaktäristisk upprepning av rytm och musik,
som pågår under lång tid med främst växlande instrumentering som variation, för att slutligen
uppnå ett förlösande klimax i styckets sista takter där harmonik-växlingen blir förlösande
efter lång uppladdning av suggestiv monotoni.
O Fortuna är ett kort stycke, men efter den korta introduktionen sker alltså en uppradning av
lika-ljudande stavelser på korta toner med varje bokstav tydligt artikulerad av den frenetiska
körsången. Efter monotonin och suggestionen som manas på av pukor på första slaget i
takterna, svarar kören med ett omutligt stegrande mot det förlösande klimaxet som uppnås i
en klangliga expansion genom att Orff ”hissar” upp sopran och tenorstämmorna i strof 3 en
oktav, dessutom delar han dessa med en tilläggning av ters-stämmor. Detta då texten handlar
om lycka och välstånd (Sors salutus osv från sid 6), för att slutligen som klimax släppa den
enstaviga syllabiska sången så att sångarna får sjunga ut melismatiskt med full kraft i slutet på
satsen under orden angeria och omnes plangite.
Detta jättefortissimo ter sig för mig vara en möjlighet till välgörande känslo-urladdning hos
körsångarna i ett monumentalt orkesterverk. Trots de många ljudstarka instrumenten är det
ändå den mänskliga rösten som höjer sig som segrare, till att uttrycka den största kraften i
musiken och förmedlar med den karaktäristiken som här gestaltas i stycket om O fortuna –
Världens Härskarinna.
Sången ackompanjeras av en fantastisk instrumentering, med fagotter och pukor i rytmisk
likformighet som driver körsångare till kanske extas, där de till fullo kan öppna sina strupar
och bringa hela den åsyftade publikmassa Orff skrev för, till denna höjd av musikupplevelse
som är den mest klassiska och välljudande form av musik en symfoniorkester med kör kan
uppbringa.
Detta trots, eller kanske p.g.a den epok och det musikhistoriska sammanhang som tonsättaren
var verksam i som alltså gällde i Tyskland strax före andra världskrigets utbrott.
11
Referenser
Skrifter
Kater Michael H, Composers of the Nazi-era: eight portraits, New York 2000
Kjellberg Erik, (redaktör), Natur och Kulturs musikhistoria, (Stockholm 1999)
James Lyons, (redaktör). The american record guide 1970, (Skivomslag till Carmina Burana
med Boston symphony Orchestra)
Lexikon, Musikens värld, ”Orff”,( Falköping 1973, MCMLXXIII)
Törnblom F. redaktör Bonniers musiklexikon (Verona 1988)
Noter
Carmina Burana: B. Schott´s Söhne, (Mainz 1937) Carmina Burana: Partitura B. Schott´s Söhne, (Mainz 1937)
Cd Inspelningar
Orrf; Carmina Burana; Boston Symphony Orchestra, Ozawa 800 26 64 2278 E5
Orrf; Carmina burana, O Fortuna; Chor und orchestra der Deutche opera Berlin
Dir. Eugen Jochem DGG. The Da Vinci Mode, 983 2225
Internet
http://www.deutsche-alpenstrasse.de
http://medeamoon.tripod.com/orff.html/ 33
http://www.musikmph.de/projects/fotos/schwarz-schilling.jpg
http://se.myspace.com/index.cfm?fuseaction=vids.individual&VideoID=40281469
http://www.naxos.com/composerinfo/Carl_Orff/25615.html
33 websidan refererar till; Sohlmans musiklexikon, Sohlmans Opera,Tonkonsten och Opera-Operett genom
tiderna