FolkpartietSVART PÅ VITTEn undersökning av &

Analys

Folkpartiet – Sveriges nya enfrågeparti?■ Efter Folkpartiets stora framgång i valet 2002 tappade man stöd under den förra mandatperioden och gjorde ett sämre val 2006. I både opinionen och medierna klarar sig dock Folkpartiet bättre än övriga partier med begränsat väljarstöd. Likväl når partiet inte upp till snittet bland riksdagspartierna vad gäller medie-exponering. Folkpartiet driver sin politik i medierna i mindre utsträckning än par-tierna i gemen gör, även om partiet tar fler initiativ än övriga småpartier. Däremot är Folkpartiet inte mycket för att ge sina mot-ståndare mothugg i publiciteten.

En majoritet av väljarna ser inte partiet som ett alternativ

Ungefär hälften av väljarkåren uppger att man har en bra uppfattning om vad partiet står för vilket innebär att kunskapen om partiets politik ligger nära snittet för samtliga partier. Ungefär var femte väljare har någon gång röstat på Folkpartiet i samband med ett riksdagsval. Tre av fyra väljare har dock aldrig gjort det. Inför det kommande valet överväger ungefär var tjugonde (röstande och soff-liggare) väljare att rösta på partiet, ytter-ligare en av fyra kan tänka sig att göra det. En majoritet av väljarna ser inte Folkpartiet som ett alternativ i höstens riksdagsval.

Tydlig profil i mediernaSom väntat är utbildning den största

sakfrågan i Folkpartiets mediebild, ett politikområde där partiet medialt sett

ligger högt över genomsnittet. Huvudsakligen handlar denna del av publiciteten om att partiet inte vill öka regleringen av lärarnas arbetstid samt betygen. I medierna är ekonomi den näst mest framträdande sakfrågan och här figurerar såväl partiets förslag om en statlig A-kassa som Euroanslutning. Dess-utom tar partiet en position inom äldre- politiken, när det tar ställning för att gam-la par ska få fortsätta att bo tillsammans i äldrevården. När Folkpartiet har initiativet i medierna är det dess konkreta förslag gällande äldrevården och dess allmänna ideologiska stabilitet som framstår som tydliga styrkor. Däremot lider partiet av svag trovärdighet inom lokalpolitiken till stor del beroende på skattefuskande och alkoholpåverkade kommunalpolitiker.

Björklund, okej för journalisterna men inte för väljarna

Det är intressant att medan journalis-

terna inte alls ser Jan Björklund som ett problem, betraktar väljarna honom som en av de sämsta sidorna hos partiet. De som inte ser Folkpartiet som ett alternativ lyf-ter fram skolpolitiken, Jan Björklund och att partiet ses som otydligt och profillöst som sådant man tycker illa om hos partiet. Folkpartiets nuvarande och potentiella väljare har en relativt svag känslomäs-sig koppling till partiet. Av de tillfrågade tycker nästan dubbelt så många att partiet betyder mycket, än tvärtom. Partiets nu-varande och potentiella väljare lyfter fram två områden som man ser som det bästa med partiet: skolpolitiken och partiets liberala grundsyn.

För en mer rättvis politik och byt partiledare

För att få de potentiella väljarna att ta steget och rösta på partiet behöver Folk-partiet bli mer socialliberala, ändra sin skolpolitik, föra en mer rättvis politik och ändra invandringspolitiken. Jan Björklund ses också som ett hinder för de potenti-ella väljarna för att ta steget och rösta på Folkpartiet.

■ ■ Folkpartiet satsar helhjärtat på utbildningspolitiken och i medierna märks profileringen tydligt. Journalisterna har inget emot Jan Björklund men det har väljarna. Ett byte av partiledare och en mer rättvis politik måste till för att nå fler röster.

Partiet lider av svag trovärdighet inom lokal-

politiken till stor del beroende på skatte- fuskande och alkohol- påverkade kommunal-politiker.

Kajsa BergvallAnalyschef

Retriever

Nicklas KällebringOpinionsanalytiker

Synovate

Omslagsfoto: Robert Henriksson/SvD/SCANPIX

37 39

5956

1 4 3 2 Ret

riev

er

Lokalt/regionalt Riks EU Globalt

Genomsni� riksdagspartierna Folkpartiet

Geografiskt perspektiv(procent)

Kännedom om vad Folkpartiet står för liggernära genomsni�et för partierna

Syno

vate3

Aldrighörttalasom

Hörttalas om

men kännerknappast

till

Kännertilllite

Kännertill

ganskabra

Kännertill

mycketbra

Vet ej Ej svar

4

12 12

35 3638 38

11 10

1 1 0 0

(procent)

Genomsni� å�a partier

Folkpartiet

10

Folkpartiet ligger i kölva�netmedialt, jämfört medpartiernas sni�

Retriev

er

Genomsni�riksdagspartierna

Folkpartiet

14

(procent)

Ret

riev

er

Drivande Svarande

20

12 14

Genomsni� riksdagspartierna Folkpartiet

Folkpartiet har svårt a� hävda sig, bådenär partiet driver sina frågor och närdet går i svaromål

6

(procent)

Ret

riev

erÅsiktsmaterial

29

77Genomsni� riksdagspartierna Folkpartiet

Nyhets- och åsiktsmaterial

23

71

(procent)

Nyhetsmaterial■ Diagrammet visar i vilken utsträckning partierna driver sin agenda (drivande) respektive ger andra partier motstånd (svarande) i medierna.

■ Diagrammet visar vilket geografiskt perspektiv partiet utgår ifrån i medierna.

Skolfrågorna

Liberalagrundsynen

Folkpartiets hållning i skolfrågoruppska�as av väljarna

Syno

vate

Ska�er Jobb Miljö Ekonomi Social Utbildning JuridikÄldre

Ret

riev

er

15 15

7

14

810

15

8

22

12

99

Skolpolitiken och ekonomin är de största sakfrågornai Folkpartiets publicitet

Genomsni� riksdagspartierna Folkpartiet(procent)

Partiledaren

Skolpolitiken

Otydliga/saknar profil

Enligt väljarna är centrala aspekter sompartiledaren och en vagframtoning problem förFolkpartiet

Syno

vate

Folkpartiet framträder flitigt i publicitet rörande lokalpolitik,äldrevård och A-kassan

Genomsni� riksdagspartierna Folkpartiet(procent)R

etri

ever

25

31

14

10

7 7 75 5 44

17

13

5 53

Lokal-politik

Syssel-sä�ning

Kol-dioxid

Närings-liv

Familje-politik

Pen-sioner

Äldre-vård

RUT A-kassa Euron Kärnkra�Ungdoms-arbetslöshet

■ Diagrammet visar de sex största sakfrågorna för riksdagspartierna i genom-snitt respektive partiet i fokus. Sakfrågorna behand-las antingen av partierna i gemen eller Folkpartiet. Därför redovisas samman-lagt fler än sex sakfrågor i diagrammet.

■ Diagrammet visar de åtta största ämnena för riksdags-partierna i genomsnitt respek-tive Folkpartiet. Ämnena behandlas antingen av parti-erna i gemen eller Folkpartiet. Därför redovisas sammanlagt fler än åtta ämnen i diagram-met.

9 9

1 1

10 11

2324

13 13 14 1411 10

7

2

8

43 24 5

Syno

vate

0Ingen

betydelsealls

2 3 4 5 6 7 8 91 10Mycket

storbetydelse

Genomsni� å�a partierFolkpartiet

Potentiella och befintliga väljare upplever a�Folkpartiet betyder mindre för dem personligen än vad som gäller för partierna i genomsni�

När Folkpartiet har initiativet i medierna framstår detsom e� parti med konkreta förslag och ideologisk stabilitet

Styrka genomsni� riksdagspartierna Styrka Folkpartiet(procent)

39

54

19 18 19

7

17

22

30

30 Re

trie

ver

Konkretion Trovärdighet Väljargrupper Ideologiskstabilitet

Regerings-duglighet

Partiledare

Genomsni� å�a partier

18

96

3

1216

18

27

8 9 8 86 5 4

1

4

1

7 8 9 8

Syno

vate

0Mycketnegativ

2 3 4 5 6 7 8 91 10Mycketpositiv

Nästan dubbelt så många har en negativ sompositiv uppfa�ning om Folkpartiet

Folkpartiet

Folkpartiets största svaghet är trovärdighetinom lokalpolitiken

Svaghet genomsni� riksdagspartierna Svaghet Folkpartiet(procent)

44

51

18 18

12 13 128 9

4 50 R

etri

ever

Trovärdighet Väljargrupper Ideologiskstabilitet

Konkretion Regerings-duglighet

Partiledare

■ Diagrammet visar i vilken utsträckning dessa övergripande svagheter framträder i publiciteten när Folkpartiet är drivande.

■ Diagrammet visar i vilken utsträckning dessa övergripande styrkor framträder i publiciteten när Folk-partiet är drivande.

Syno

vate

Har röstat påflera gånger

Har röstatpå någon

enstaka gång

Har aldrigröstat på

Osäker,vet ej

Ej svar

En av fem väljare har någon gång röstat på Folkpartiet

12 10 11 12

1 1 1 1

76 76

(procent)

Genomsni� å�a partier

Folkpartiet

9 7

2024

67 65

4 41 1

Syno

vate

Överväger a�rösta på

Kan tänka sig a� rösta på

Kan INTE tänkasig a� rösta på

Osäker,vet ej

Ej svar

Var 14:e väljare överväger a� rösta på Folkpartiet,y�erligare en av fyra kan tänka sig a� rösta på partiet(procent)

Genomsni� å�a partier

Folkpartiet

Slutsats Nicklas Källebring, Synovate■ För att Folkpartiet ska nå framgång i höstens val behöver man bredda sin profil och väcka liv i sin socialliberala ådra.

Mer omtanke och rättvisa samt en ändrad invandringspolitik är viktiga delar i ett framgångsrecept.

De nuvarande och potentiella väljarnas relativt svaga känslomässiga koppling till

partiet kan innebära en risk i form av tappade väljare. För att skapa en större och mer stabil väljarbas bör en omläggning av politiken ske på ett sätt som stärker de känslomässiga kopplingarna till partiet.

Välutbildade, yngre och medelålders väljare, de som bor i större kommuner och i våra storstäder är de grupper som partiet bör satsa på för att öka sitt stöd bland väljarna.

De nuvarande och potentiella väljarnas relativt svaga känslomässiga koppling till partiet kan innebära en risk i form av tappade väljare. För att skapa en större och mer stabil väljarbas bör en omläggning av

politiken ske på ett sätt som stärker de känslomässiga kopplingarna till partiet.

De�a tycker de potentiella väljarnaa� Folkpartiet behöver ändra på föra� få deras röst i höstens riksdagsval

Syno

vate

Partiledaren

Bli mer socialliberala

Skolpolitiken

Mer rä�vis politik

Invandringspolitiken

Har aldrig röstat på ochkan inte tänka sig a� rösta på

Har röstat på någon gång menkan inte tänka sig a� rösta

Har röstat på flera gånger –kan inte tänka sig

Har aldrig röstat på men kantänka sig a� rösta på

Har röstat på någon gångoch kan tänka sig a� rösta

Har röstat på flera gånger –kan tänka sig

Har aldrig röstat på menöverväger a� rösta på

Har röstat på någon gång ochöverväger a� rösta på

Folkpartiet och väljarkåren(procent)

60

4

13

7

3

2

1

1

2

0

0

4

3

Syn

ovat

e

Har röstat på flera gånger –överväger a� rösta på

Röstade på partiet 2006och skulle göra det vid val idag

Förstagångsväljare –överväger a� rösta

Förstagångsväljare –kan tänka inte sig a� rösta på

Röstade inte på partiet 2006 menskulle göra det vid val idag

Syno

vate

Kan inte tänka sig a� rösta på45 år och äldreEnsamståendeBoende i villaGrundskola/gymnasie

Kan tänka sig a� rösta påSer ut som väljarkåren i stort –ingen särskild grupp sticker ut

Dessa grupper börpartiet försöka nå resp.undvika för a� växa

Överväger a� rösta på44 år eller yngreHögskola/universitetStorstäder/större städer

Slutsats Kajsa Bergvall, Retriever■ Folkpartiet har profilerat sig tydligt i skolfrågorna och inget parti försöker inta samma roll. Skolpolitiken är tveeggad – väljarkåren ser den både som det bästa och det sämsta med Folkpartiet.

Partiet bör dock stå för sitt val och stå stadigt ideologiskt. Folkpartiet agerar även på äldrevårdsarenan. Genom att ägna kraft åt både utbildning och äldrevård borde

Folkpartiet ha goda förutsättningar att vinna sympatier hos unga, äldre och deras anhöriga.

Väljarna uppskattar Folkpartiets liberala grundsyn, vilket bekräftas av att dess ideologiska stabilitet tonar fram som en styrka i medierna.

Jan Björklund ses däremot som en belastning av medborgarna, något som

tycks ha gått journalisterna förbi. Det visar att makthavare och journalister står varandra betydligt närmare än vad till exempel journalister och nyhets- konsumenter gör.

En stel partiledare med militär bakgrund som ivrar för Natomedlemskap är sannolikt fel person att kommunicera med och knyta till sig potentiella väljare.

Så här gjorde vi undersökningenOpinionsanalysen: Synovates under-sökning omfattar de partier som redovisas separat i den månadsvisa väljar- barometern, det vill säga de sju riksdags-partierna samt Sverigedemokraterna.

Antal intervjuer: 1003.Fältperiod: 24 maj-27 maj 2010.Metod: Telefon.Målgrupp: Allmänheten 18 år och äldre.

Medieanalysen: Retriever har genom-fört analyser av publiciteten kring samt-liga riksdagspartier. Analyserna bygger på partirelaterad publicitet i tryckta tidningar och webbkällor. I syfte att få ett repre-sentativt och hanterligt underlag har ett medieurval gjorts som likväl täcker hela landet. Eftersom en stor del av den poli-tiska debatten förs runt om i landet, har analysen baserats både på riksmedier och

landsortspress. Dessa artiklars innehåll har kategoriserats för att fånga parametrar såsom geografiskt perspektiv, fördelning mellan nyhets- och åsiktsmaterial, styrkor och svagheter, sakfrågor och ämnen samt vilket parti som är drivande och svarande.

Antal lästa och analyserade artiklar: 4 000.Publiceringsperiod: 1 mars-31 maj 2010.

Medieurval:

■ Dagens Nyheter■ Expressen■ Svenska Dagbladet■ Aftonbladet■ Dagens Industri■ Norrländska Socialdemokraten■ Västerbottens-Kuriren

■ Östersunds-Posten■ Sundsvalls Tidning■ Falu Kuriren■ Gefle Dagblad■ Upsala Nya Tidning■ Nya Wermlandstidningen■ Vestmanlands Läns Tidning■ Nerikes Allehanda■ Eskilstuna Kuriren

■ Östgöta Correspondenten■ Göteborgs-Posten■ Gotlands Tidningar■ Barometern■ Hallandsposten■ Blekinge Läns Tidning■ Jönköping.NU■ Sydsvenskan■ Smålandsposten

■ RetrieverKajsa Bergvall, analyschef, Retriever:Tel: 070/774 44 34 Mejl: kajsa.bergvall@retriever.se

Therése Olsson, marknadschef, Retriever:Tel: 076/000 1006 Mejl: therese.olsson@retriever.se

■ SynovateNicklas Källebring, opinionsanalytiker, Synovate:Tel: 073/950 30 43 Mejl: nicklas.kallebring@synovate.com

Karin Nelsson, Vd, Synovate:Tel: 073/950 30 03 Mejl: karin.nelsson@synovate.com

Vill du veta mer? Kontakta gärna oss

mittpressrum.seEtt unikt presscenter på webben för journalister, bloggare, informatörer och kommunikatörer

Vi gör din tidning

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Magasin & TidningarKund- och medlemstidningar, verksamhetsberättelser.

sajter & sociala medierSajtproduktion, strategisk och praktisk hjälp i sociala medier.

MarknadsmaterialNyhetsbrev, tidningsbilagor, broschyrer, advertorials. uppdragsmedia.se

Kontakta red@sgb.se eller besök www.sgb.se

Vill du veta mer om oss?

Vi har gjort grafiken i den här broschyren

NNYHETS- GRAFIK

WWEBB- GRAFIK

UUPPDRAGS-

GRAFIK