CDT212 VETENSKAPSMETODIK

GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORIVETENSKAPLIGA INSTITUTIONER

Gordana Dodig-Crnkovic

Akademin för innovation, design och teknik

Mälardalens högskola1

Prof. Ylva BäcklundVINNOVA

• Inledning

• Historik, hur växte universiteten fram

• Tyskt och Amerikanskt organiserad forskning

2

Idag på MDH

• Högskolestyrelse, extern ordf.

• Rektor ≈ VD

• Fakultet, ansvar för Fo, FoU, GU (MDH)

• Fakultetsordförande = Dekan (väljs av kollegiet)

• Institutioner, ämnesbaserade, självstyre, chef = Prefekt

3

Historik

• 1000- och 1100-talet, första universiteten, Bologna (1088?), Paris (mitten 1100)

• 1400- och 1500-talen startar flera univ. i Europa, stark koppling till kyrkan.

• Teologi var det man studerade först• Snart organiserade i fyra fakulteter:

Filosofi, Juridik, Medicin, Teologi

4

• Fakultet = närbesläktade ämnen men också lärargruppen (professorer)

• Fakulteten ansv. undervisn., examination, betyg, disputationer, ”studenten disputerade inför fakulteten”

• Filosofi var förberedande för all de övriga• Grundexamen ”Baccalaureus” fyra år filosofi• ”Magister artium” 4 år till filosofi, motsvarande

”Doctor” i de 3 andra fakulteterna• Sverige: filosofiska fakulteten delas 1876

1) matematisk/naturvetenskaplig2) humanistisk (samhällsvet 1964)

5

• 1500- och 1600-talen: reformer, världsliga myndigheter styrde fler universitet

• 1700-talet minskade kyrkans inflytande i.o.m. Naturvetenskapens- och upplysningstänkandet

• Militärstaten krävde yrkesinriktade utb.

• Införde övningsämnen, ”Excercitierna”Språk (Sp, It, Fr, Ty), Musik, Ritning, Ridning, Fäktning

6

• 1800-talet grundades många nya univ. Inflytande av staten och politiken

• Berlin (1810), professorerna kombinerar underv och forskn, jämställde filosofi med övriga fakulteter.

7

Akademier

• Akademier var i början = universitet

• Idag: samfund med syfte att främja litterär eller vetenskaplig verksamhet

• 1400-tal ”moderna” akademier i Italien, filosofi, konst, språk (språkets rening)

• 1600-tal naturvetenskapliga akademier, aktiva forskningsinstitut (Royal Society)

8

• Akademierna bekostade forskning, utrustning, forskare, upptäcktsresande

• Akademier var nära knutna kungahus och statsmakt, ibland nationellt ansvar för forskning.

• Francis Bacon, huvudarkitekt till många akademier. Såg på 1600-t naturvetensk skulle förbättra människors liv, betonade öppenheten.

• Resultaten tillgängliga för alla genom akademierna

• Möten, diskussioner, tidskrifter9

1800-talet

• Studentromantik, stud. organserar sig• Reformer: stud.examen=>läroverk,

magisterexamen ersattes av doktorspromotion

• 1850 politiker tryckte på för att öka praktiska kunskaper

• Karolinska (KI) startas, modern medicinsk undervisn.

• 1883 promoveras Ellen Fries (historia)10

• 1940- och 50-tal, reformer• Intstitutioner, hemvist för studenter, lärare

och forskare• Ny kategori: universitetslektor• Före 1940: undervisningen

professorcentrerad, tenterade för professorn

• 1969, ny reform- bundna studiegångar- utb. linjer, studieplaner- poäng istället för betyg

11

• Forts. 1969:- doktorsgrad => Dr. examen- doktorandkurser, handledning- fullständiga friheten borta- hänsyn till arbetsmarknad, yrkesutbildningar- stor expansion, filialer (Linköping, ÖU)

• Fakulteten:- tidigare lärargrupp (professorer), ansvar undervisning examina, disputation- 40-talet, undervisningsnämnd- 70-talet fakulteten endast forskn och foU- linjenämnd ansv för GU- fakultet bara om fasta forskningsanslag

12

Hur organiserar vi forskning idag?

• 1969 års reform, effektivitet, användbarhet• Ny forskarutbildning

- kurser- strukturerad handledning- mål fyra år, betonade färdigheter- gesällprov snarare än livsverk- begränsad avhandlingsuppgift- originalitet och självständighet nedtonades- fler handledare, inkl. docenter

• Officiellt doktrin, men hur ser det ut?

13

Organisatoriska betingelser för vetenskaplig kreativitet

• Li Bennich-Björkman, statsvetare vid Uppsala Universitet

• Studerat organisatoriska betingelser för vetenskaplig kreativitet

• 7 institutioner inom samhällsvetenskap• Såg 2 modeller

- Tyska modellen- Amerikanska modellen

14

Karakteristika för Tyska och Amerikanska modellerna

• Amerikanska - handledaren stort infl - disciplinerad individualism- handledare/grupp viktiga- direkt, tydlig handledning- doktorand bidrar till grupp- fokusering forskningsprof- handled hög kompetens- effektivt- mindre avhopp- mer kreativt

• Tyska- väljer problem själv- själständighet,oberoende

- självlärande, lite handled- indirekt inlärn av normer- starka individualister- disparat, splittrad forskn- handledare ytlig kunskap- ineffektivt- mer avhopp

15

Svenska Akademier idag

• Kungl. Vetenskapsakademien - http://www.kva.se/

En fristående, icke-statlig organisation med syfte att främja vetenskaperna, främst matematik och naturvetenskap.

• IVA - Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien - http://www.iva.se/

Ett nätverk av erfarna och kompetenta personer och har till uppgift att främja de tekniska och ekonomiska vetenskaperna till nytta för det svenska samhället.

• Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien - http://www.ksla.se/

Har som uppgift att genom vetenskap och praktisk erfarenhet främja jord- och skogsbruk. Aktuella nyheter, information om anslag och stipendier, publikationer och kalendarium.

16