1

VetenskapsmetodikStatistik och vetenskapsmetodik

Gustaf Öqvist Seimyr

2

Hur forskar man?

– Forskning är ett systematiskt sökande efter kunskap om eller förståelse för hur något är uppbyggt eller fungerar

– Allt forskningsarbete utgår från en eller flera frågor problem eller funderingar som initieras av forskaren

– Att samla in information är inte forskning - den måste analyseras, utvärderas och relateras till tidigare resultat och teorier

– Den vetenskapliga forskningens mål är att finna fakta som kan användas för att lösa problem som leder nya kunskaper

– Detta kallas för forskningens kunskapskrav

2

3

Indelning av forskning efter mål

– Forskning bedrivs idag inte enbart på universitet utan även inom landsting, forskningsinstitut och företag

– Allt fler bedriver arbete av vetenskaplig karaktär, men vad är skillnaden mellan de olika tillvägagångssätten?

• Grundforskning

• Tillämpad forskning

• Utvärdering

• Utvecklingsarbete

• Forskningsanknytning

4

Grundforskning

– Grundforskning är ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap utan någon bestämd tillämpning i sikte

– Grundforskning kallas ibland nyfikenhetsbaserad då den omedelbara nytta inte är styrande

– Grundforskning kan vara autonom, det klassiska exemplet brukar vara Einsteins arbete mer relativitetsteorin

– Grundforskning kan vara riktad, då förväntas resultatet få betydelse för olika samhällsområden, ett exempel är HUGO projektet

3

5

Tillämpad forskning

– Inom tillämpad forskning är syftet i första hand inte att öka kunskapen inom ett område utan resultatet ska kunna tillämpas

– Den tillämpade forsningen är lika systematisk och metodisk som grundforskningen men målet är tydligare

– Det är vanligt att resultat man funnit inom grundforskning sedan vidareutvecklas inom tillämpad forskning

– Tillämpad forskning bedrivs vanligtvis inom företag och påforskningsinstitut, eller som uppdragsforskning på universitet

6

Utvecklingsarbete

– Utvecklingsarbete handlar om att utnyttja forskningsresultat ochvetenskaplig kunskap

– Det man strävar efter är att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, processer och system

– Utvecklingsarbete innehåller alltid en utvärdering som visar om man lyckats i vad man vill göra eller inte

– Utvecklingsarbete kan bedrivas som ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap, men det behöver inte göra det

4

7

Utvärdering

– En utvärdering beskriver, värderar och förklarar befintliga förhållanden, insatser och processer

– Avsikten är att man utifrån resultaten ska kunna bedöma om något man har gjort är av värde

– Skillnaden mellan ett forskningsprojekt och ett utvärderingsprojekt är att dessa inte handlar om att söka ny kunskap utan om att värdera befintliga förhållande

– Däremot är det nödvändigt att utvärderingen vilar på en vetenskaplig grund så att resultaten ska bli tillförlitliga

8

Forskningsanknytning

– Forskningsanknytning är en sammanfattande benämning pååtgärder som stärker sambandet mellan forskning, utveckling och utbildning

– Forskningsanknytning är väsentligt för den akademiska utbildningen - den ska ju vila på vetenskaplig grund

– Exakt vad som menas med forskningsanknytning är dock inte särskilt väldefinierat alla gånger

5

9

Den vetenskapliga forskningsprocessen

Problem

Syfte

Metod

Insamling

Bearbetning

Analys

Resultat

10

Vad vi ska gå igenom idag

Problemformulering

Forskningsansats

Forskningsstrategier

Insamlingsmetoder

Bearbetningsmetoder

Analysmetoder

Resultatutvärdering

6

11

Problemformulering

12

Vad är problemet?

– Med problemformulering menas att formulera frågeställningar, forskningsfrågor, forskningsproblem, problemområde, problemställning eller problemanalys

– För att formulera en frågeställning måste man veta vad som är problemet - detta identifierar man utifrån intresse, angelägenhetsgrad, kunskapsnivå samt en tänkbar hypotes

– För att genomföra ett projekt ett projekt räcker det inte med intresse och angelägenhet, det måste också finnas resurser (tid, pengar, folk)

– Problemformuleringen är kärnan i varje forskningsprocess – ett väldefinierat problem är ett till hälften löst problem

7

13

Probleminventering

– Den första fasen i problemformuleringen är en probleminventering

– Om problemet studerats tidigare gäller det att ta reda på i vilken omfattning det gjorts och hur det gjorts

– Har problemet inte studerats tidigare måste man fråga sig varför det inte studerats, kanske någon annan ändå varit intresserad av det?

– Det gäller att leta reda på denna kunskap - finner den gör man i vetenskapliga bibliotek och i vetenskapliga databaser

– Allt vetenskapligt arbete börjar med att man tar del av tidigare dokumentation av forskningsfältet

14

Litteraturgranskning

– Att lära sig hitta och läsa vetenskapliga artiklar och rapporter är viktigt, genom litteratursökning och kritisk granskning får man hjälp med att:

• formulera en forskningsbar frågeställning

• hitta luckor och brister i den aktuella kunskapsmassan

• använda rätt definitioner av olika begrepp

• se vilken metodik som använts tidigare

– Vetenskaplig publicering är den dokumentation som sker kontinuerligt under forskningens gång: i form av ”papers”, konferensrapporter, artiklar eller böcker

– Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt börja träna sig i att inte bara konsumera information utan att kritiskt granska det man läser

8

15

Typer av artiklar

– Originalartiklar

Är redogörelser från empiriska studier där resultatet från ett forskningsarbete för första gången beskrivs

– Översiktsartiklar

Kritiska utvärderingar av studier som redan har blivit publicerade. Genom att organisera, integrera och utvärdera dessa, visar författaren framåtskridandet av samtida forskning och kan peka ut problemområden och trender

– Teoretiska artiklar

Redogörelser där författaren från existerande forskning söker nya teorier. Vanligtvis presenterar författaren en ny teori, alternativt analyserar en existerande teori

16

Vad karaktäriserar en vetenskaplig artikel?

– Tillförlitlig publicering

Det ska vara rätt form på rapporteringen dvs. artiklar ska följa de

vedertagna krav som ställs på en vetenskaplig publicering. Det är bra

om tidskriften bara accepterar orginalartiklar

– Vetenskaplig granskning

Tidskrifter som strävar efter vetenskaplig status har ett råd av

granskare

– Tillgänglighet

För en vetenskaplig artikel är det också viktigt att den är tillgänglig

för forskare utan restriktioner och kan återfinnas i databaser

eller kataloger genom bokhandel, bibliotek eller elektroniska källor.

9

17

Hur hittar man vetenskapliga artiklar?

– För att kunna hitta det som är publicerat i tidskrifter har effektiva indexerings- och abstractsystem utvecklats, i form av allt från tryckta index till datorbaserade sökverktyg

– Dessa har uppmuntrat och underhållit det höga utnyttjandet av tidskrifter som ett medium för vetenskaplig kommunikation

– Vanliga sökverktyg för forskning inom medicin, hälso- och sjukvård och omvårdnad är bland annat databaserna: PubMed, Embase, AMED, ERIC, CINAHL, som man hittar på Universitetsbibliotekets hemsida

– För att få hjälp med att hitta det som är mest adekvat för ens egen forskning har speciella databaser byggts upp som underlättar den kvantitativa analysen, så kallad citeringsanalys

18

Några exempel

PubMed

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/

Scirus

http://www.scirus.com

Google Scholar

http://scholar.google.com/

10

19

Formulerandet av problemet

– När man inventerat problemet och genomfört en litteraturstudie är det dags att bestämma sig för hur man ska gå tillväga

– Det första man gör är vanligtvis att avgränsa sig, vad var redan gjort och vad kan jag rimligtvis kunna få gjort?

– Ju klarare problemet formulerats desto klarare och mer konkret blir syftet med det aktuella projektet och frågor som rör datainsamlingen kan formuleras

– Det slutgiltiga formulerandet av problemet styr hur det metodologiskt ska angripas och vilken forskningsansats man sedan väljer

20

Forskningsansats

11

21

Frågan bestämmer perspektivet

– Allt forskningsarbete utgår från en väldefinierad frågeställning

– Forskaren måste hela tiden besvara frågor om hur någonting förhåller sig i verkligheten

– Varje forskningsbart problem kan belysas ur två perspektiv, kvalitativt eller kvantitativt

– Fördelar och nackdelar med de tvåperspektiven måste vägas mot vad man vill veta, vad är syftet?

22

Olika ansatser ger olika svar

– En kvantitativ och kvalitativ uppläggningen av ett experiment, den så kallade designen, ger helt olika svar

– Vill man veta vilka känsloupplevelser människor får då de äter choklad, något kvalitativt?

– Vill man som forskare veta hur många människor som äter choklad varje dag, något kvantitativt?

– Det är viktigt att vara medveten om vad den design man väljer att arbeta med faktiskt kan ger för resultat

12

23

Tillnärmelseperspektiv

– Det är vanligt att tala om att man närmar sig ett problem inifrån respektive utifrån

– Oavsett vilket perspektiv man har är målet att relatera teori och verklighet till varandra

– Vid kvalitativa studier väljer man gärna ett inifrånperspektiv och talar om närhet till det som undersöks

– Vid kvantitativa studier väljer man gärna ett utifrånperspektiv och talar om distans till det som undersöks

– Vid kvalitativa studier är det utsagan som står i centrum, vid kvantitativa studier är det mätningen som står i centrum

24

Kvalitativt och kvantitativt

Den primära tankeprocessen är deduktiv

Den primära tankeprocessen är induktiv

Resultaten är generella och variablerna entydiga, valida och reliabla

Resultaten går på djupet och frågeställningarna gäller specifika kontexter

Resultaten grundar sig på ett stort antal individer och fåvariabler

Resultaten grundar sig på ett litet antal individer och ett stort antal variabler

Forskningen är strukturerad med frågeställningar som entydigt formulerats

Forskningen är flexibel och frågeställningarna fördjupas successivt

Forskaren är objektiv och har ofta kortvarig eller ingen kontakt med försökspersonen

Forskaren är subjektiv och har ofta mycket kontakt med försökspersonen

KvantitativtKvalitativt KvantitativtKvalitativt

13

25

Vetenskapens synsätt

AtomismAllt kan härledas ner till

de minsta beståndsdelarna

HolismHelheten förstås genom att noga beskriva de enskilda små delarna

EmpirismNy kunskap nås genom att observera verkligheten

och dra slutsatser från dessa observationer (Induktion)

RationalismNy kunskap nås genom att utifrån logiska antaganden

eller sanningar resonera oss fram till nya sanningar (Deduktion)

kvantitativt

kvalitativt

26

Gemensamt för kvalitativt och kvantitativt

– Både kvalitativ och kvantitativ forskning måste präglas av objektivitet för att vara trovärdig

– De ställningstaganden som görs och de slutsatser som dras ska vila på en saklig argumentation

– Forskaren ska redogöra för de teorier som präglar forskningen och argumentationen ska kunna förstås av andra forskare

– Forskningen ska genomföras systematiskt och ha som mål att vinna ny användbar kunskap

14

27

Att kombinera kvalitativt och kvalitativt

– Intresset hos forskare att kombinera kvalitativ och kvantitativ forskning har ökat markant på senare tid

– Metodtriangulering

– Mixade, kombinerade och integrerade varianter

– Komplementaritetsprincipen

28

Olika typer av studier

– Vetenskapliga studier klassificeras utifrån hur mycket man vet inom ett problemområde innan studien startar

– De olika klassificeringarna är:

• Pilotstudie

• Formativ undersökning

• Explorativ undersökning

• Deskriptiv undersökning

• Hypotesprövande undersökning

15

29

Pilotstudie

– Syftar till att i liten skala pröva ut ett instrument, till exempel ett frågeformulär, eller hur en undersökning rent praktiskt ska genomföras

– En pilotstudie kontrollerar att forskningsprocessens olika delar fungerar som det är tänkt i forskningsplanen

– En kvalitativ pilotstudie kan ha för avsikt att identifiera egenskaper och innebörder i olika processer

– En kvantitativ pilotstudie kan innebära kvalitativa intervjuer som syftar till att ta fram ett en enkät

30

Formativ undersökning

– Syftar till att utforska ett nytt område och närmare precisera frågeställningar och hypoteser

– I ett kvalitativt perspektiv kan en formativ undersökning göras för att ta reda på om det via intervjuer går att få en djupare förståelse för ett fenomen

– I ett kvantitativt perspektiv kan en formativ undersökning användas till att klargöra undersökningens syfte, ställa upp hypoteser eller finslipa detaljer uppläggningen

16

31

Explorativ undersökning

– En undersökning som har explorativt syfte förklarar händelseförlopp och relationer mellan fenomen

– En explorativ undersökning syftar till att ta reda på orsakssamband och nå så mycket kunskap som möjligt inom ett bestämt område

– En kvantitativ explorativ studie kan till exempel undersöka olika faktorers inverkan på upplevd livskvalitet

– De explorativa undersökningarna är vanligen kvantitativa, antingen kan de vara experimentella (man full kontroll) eller kvasiexperimentella (man har inte helt full kontroll)

32

Deskriptiv undersökning

– En undersökning är deskriptiv om den beskriver flera egenskaper hos en grupp människor

– Vid deskriptiva undersökningar finns redan en viss mängd kunskap, därför avgränsas vissa aspekter av de fenomen man är intresserad av

– De deskriptiva undersökningarna är normalt kvantitativa, oftast används bara en teknik för att samla in information

– Ett exempel skulle kunna vara en kontinuerlig kartläggning av hälsotillståndet varje år där ett slumpmässigt urval besvara en enkät

– Dessa studier kallas ibland tvärsnittsstudier

17

33

Hypotesprövande undersökning

– Inom problemområden där både kunskapsmängd och teorier utvecklats kommer undersökningar att få ett hypotesprövande syfte

– Dessa undersökningar förutsätter att det finns tillräcklig kunskap från ett område, så att det från teorin går att härleda antagenden om förhållanden i verkligheten

– Har man genomfört en undersökning som visar att en viss medicin minska blodtrycket på män, och den gjordes bara på män, så kan vi ställa upp och testa en hypotes om att medicinen också har effekt påkvinnor

– De hypotesprövande undersökningarna är normalt kvantitativa

34

Frågor

– Vilken typ av forskning, kvalitativ eller kvantitativ, tror ni är vanligast inom optometrin?

– Vilka typer av studier tror ni det skulle fungera att göra som examensarbete?

18

35

Forskningsstrategier

36

Kvalitativ ansats

– Det första man måste bestämma sig för är ett förhållningssätt till det man ska observera

– Har man en fenomenologisk utgångspunkt – det vill säga beskriver sitt arbetssätt som fördomsfritt, reflexivt och neutralt i relation till objektet?

– Har man en hermeneutisk utgångspunkt – det vill säga beskriver sitt arbetssätt inom ramen för tolkningsteorin där förförståelse, tolkning och mening är centrala begrepp?

– Valet av perspektiv påverkar designen och denna påverkar i sin tur de fortsatta stegen i forskningsprocessen

19

37

Kvalitativ metod

– Med kvalitativa metoder försöker man finna kategorier, beskrivningar eller modeller som bäst beskriver ett fenomen eller ett sammanhang

– De olika kvalitativa metoderna kan delas in i språkorienterade, tolkande och beskrivande

– Datainsamlingsmetoderna utvärderas utifrån hur:

• Väl data täcker syfte och forskningsproblem

• Hur intersubjektiv datainsamling är (hur väl andra kan förstå den)

• På vilken nivå metoden kan ge förståelse, är det sinnesdata eller förståelsedata som samlas in

38

Kvalitet

– I kvalitativa studier handlar resultaten om att gestalta något nytt så att nya innebörder uppstår

– Innebördsrikedomen utgör tillsammans med struktur och teoritillskott grunden för resultatkvalitet

– Med struktur avses kravet på överskådlighet och reduktion av komplexitet

– Med teoritillskott avses hur väl man kunnat relatera till tidigare teori och kunskapsmassa

20

39

Validitet

– Om det finns en överensstämmelse mellan verklighet och tolkning talar man om validitet

– Att tolkningen är förankrad i ett empiriskt underlag är ett centralt kriterium i alla forskningstraditioner

40

Kvantitativ ansats

Teori

Analys

Empiri

Hypotes

Frågeställning

Litteratur

Erfarenheter

21

41

Kvantitativ metod

– Kvantitativ forskning kan delas in i deskriptiva och explanativa

– Deskriptiva projekt beskriver en viss population vid ett visst tillfälle, ibland gör man dem vid upprepade tillfällen på olika grupper

– För att analysera individuella förändringar kan longitudinella undersökningar göras där man följer en grupp under en period

– Explanativa projekt studerar orsakssamband, till exempel om rökning ger upphov till lungcancer

– De explanativa studierna kan vara direkt experimentella, man randomiserar individer till en experimentgrupp och en kontrollgrupp

42

Planeringsfas

– Oberoende av vilken sorts studie man gör är resultatet helt beroende av planeringsfasen

– Planeringsfasen innebär att man beslutar vilken population man ska ha och vilka variabler som ingår

Population

• Definition

• Inklusions- och exklusionskriterier

• Urval av individer

• Studiens storlek

Variabler

• Undersökningsvariabler

• Definitioner av variabler

• Validitet och reliabilitet

• Insamlingsmetoder

• Bearbetningsmetoder

• Analysmetoder

22

43

Population

– Forskaren väljer indirekt sin population när syftet med studien

– Definitionen av populationen avgör för vilka som resultaten ska kunna generaliseras för

– Dels måste man sätta ett inklusionskriterier för vilka som ska vara med, men också exklusionskriterier för vilka som inte får vara med

– Ofta kan man inte undersöka alla individer i en population, man måste göra ett urval

– Den bästa formen av urval är den helt slumpmässiga, men det är vanligt att man använder frivilliga försökspersoner

44

Variabler

– När syfte och eventuella hypoteser definierats samt population ochurval gjorts är det dags att beskriva de variabler som ska ingå

– Man skiljer på parametrar (egenskaper som omfattar hela populationen) och variabler (egenskaper som varierar för varje individ)

– I den kvantitativa forskningen samlar man in information om olika individer eller andra observationsenheter, ett värde = en variabel

– De olika variablerna kommer att få olika egenskaper efter vad de beskriver, man kallar detta deras variabelnivåer

23

45

Variabelnivåer

Nominalnivå(Klassificering)

Ordinalnivå(Rangordning)

Intervallnivå(Rangordning

+ differens)

Kvotnivå(Rangordning

+ differens + kvot)

Mer information

Mindre komplexitet

46

Kausalitet

– När man studerar samband mellan två variabler talar man om förklaringsvariabeln (oberoende) och utfallsvariabeln (beroende)

[förklaringsvariabeln] påverkar [utfallsvariabeln]

– I vissa fall är det självklart vad som är vad, om man undersöker sambandet mellan kön och rökning så är kön förklaringsvariabeln och rökning utfallsvariabeln

– Tidsaspekten är viktig vid bedömning av vad som är förklaringsvariabeln och vad som är utfallsvariabeln

24

47

Reliabilitet

– Reliabiliteteten är graden av överensstämmelse mellan mätningar gjorda med samma instrument

– Ett sätt att göra det på är att testa samma instrument vid två tillfällen, en hög grad av överensstämmelse tyder på hög reliabilitet

– Om det är personer som ska svara (de kan ju ändra sig under tiden) brukar man slumpmässigt dela in frågorna i två grupper

– I vissa sammanhang låter man flera människor genomföra bedömningar av mätningar och skattningar

Antal överensstämmande

Antal överensstämmande + antal ej överensstämmande

48

Validitet

– Validitet avser ett instruments förmåga att mäta det som det faktiskt är avsett att mäta

– Kriterievaliditet är det säkraste sättet att mäta på, då jämför man de resultat man får med ett annat kriterium som mäter samma sak

– Innehållsvaliditet innebär att alla delar av ett område mäts och står i överensstämmelse med varandra

– Begreppsvaliditet föreligger när sambandet är högt mellan det aktuella instrumentet och andra närliggande instrument

25

49

Frågor

– Varför tror ni det var det fler slides om kvantitativ forskningsstrategi än kvalitativ forskningsstrategi?

– Ser ni några fördelar och nackdelar med att den kvantitativa forskningsstrategin tvingar en att bestämma allt innan studien börjar?

– Vad anser ni mest graverande, en låg validitet eller en låg reliabilitet?

50

Insamlingsmetoder

26

51

Insamlingsmetoder

Kvantitativa

• Indirekt observation

• Strukturerade intervjuer

• Enkätundersökningar

• Bortfall

• Register

Kvalitativa

• Intervjuer

• Fokusgrupper

• Observation

• Fallstudier

• Texter

• Litteraturstudier

52

Kvalitativa insamlingsmetoder

– Gemensamt för alla kvalitativa insamlingsmetoder är att de är mycket tidskrävande

– Det är språket som är det viktiga, vare sig det är talat eller skrivet språk brukar man kalla det diskurs

– Diskursen måste transkriberas vilket innebär att det skrivs ner ordagrant sedan bearbetas så att man får en meningskoncentrering

– Detta innebär att långa meningar förs samman till kortare uttalanden såatt den väsentliga innebörden kan omvandlas till några få ord

27

53

Intervjuer

– För att en intervju ska ge ett bra resultat måste syfte och problemområde vara väl klarlagda

– Den kvalitativa intervjun är ett ämnesinriktat samtal där två personer talar om ett ämne som båda är intresserad av

– Intervjun är fokuserad på vissa teman för att min beskriva meningen med och förstå meningen i det som är centralt i den intervjuades livsvärld

– Intervjuer kan ha en mer eller mindre strukturerad form, de kan också vara mer eller mindre standardiserade

– En mycket strukturerad och standardiserad intervju är kvantitativ

54

Fokusgrupper

– Fokusgrupper består av grupper av människor som är involverade i samma situation

– I en fokusgrupp har projektledaren i förväg ofta haft möjlighet att analysera den situation som är utgångspunkten

– Fokusgrupper används framför allt för att samla in information om känslor, reaktioner och åsikter

28

55

Observationer

– En observation kan genomföras direkt, indirekt och genom deltagande, en observation kan också vara strukturerad och ostrukturerad

– Oavsett vilken typ av observation det gäller måste man följande tre frågor vara besvarade i förväg:

– Vad ska observeras?

– Hur ska observationen registreras?

– Hur ska observatören förhålla sig?

– Det är viktigt att observationsstudier är noggrant planerade och att data registreras systematiskt i ett observationsschema

– En indirekt observation, det vill säga mätning, är kvantitativ

56

Fallstudier

– I en fallstudie studerar man noga en person, en grupp eller en social enhet

– En fallstudie innebär att man följer eller deltar i ett händelseförlopp

– Studien kan vara mer eller mindre omfattande i både tid och omfattning

– Genom fallstudier kan man få inblick i förhållanden som tidigare oklara eller uppfattats som annorlunda

29

57

Texter

– Skrivna texter är ofta mer konsekventa muntliga berättelser

– Att undersöka berättelser från texter kan innebära att man undersöker hur berättelsen fokuserar på:

• hur händelser representeras

• hur berättelsen byggs upp med kulturella element

• hur berättelsen organiseras som en social aktivitet

• vad berättaren gör med hjälp av berättelsen

– Ett särfall av att analysera texter kan sägas vara litteraturstudier där man systematiskt undersöker artiklar

58

Kvantitativa insamlingsmetoder

– När man i en kvantitativ studie har formulerat sin projektplan så är en tredjedel av arbetet klart

– Av syftet ska det framgå vilken information som ska samlas in och därmed också vilken data som ska samlas in

– De kvantitativa insamlingsmetoderna karaktäriseras av:

• Standardisering

• Struktur

• Kvantifiering

• Kvantitet

30

59

Enkätundersökningar

– Det första man måste avgöra är vilka frågor som ska ingå och varför

– Finns det redan validerade formulär för det man vill komma åt bör man använda dessa

– Att utarbeta enkäter är en vetenskap i sig, det finns många forskningsprojekt som handlar om just det

– Det gäller inte bara att formuläret ser bra ut och att frågorna verkar riktiga, det måste testas utifrån validitet och reliabilitet

– Fördelen med enkäter är dock att de oftast går ganska snabbt och fylla i och med rätt ställda frågor ge mycket information

60

Bortfall

– Vissa vill ibland inte delta i en undersökning, externt bortfall, och vissa svarar på vissa frågor, internt bortfall

– För att vara säker på att de som fallit bort inte påverkat utfallet av studien bör man göra en bortfallsanalys

– Finns det någon snedvridning i de som fallit bort, till exempel bara unga kvinnor eller en annan grupp?

– Det är viktigt att man uppmärksammar bortfallet i en studie och inte bara säger något som att ”det påverkade nog inte resultaten”

– Bortfall har nämligen en tendens att göra just det

31

61

Register

– Utöver indirekt observation, enkät och intervjumetoder finns det en stor källa av kvantitativ information i register

– Sjukjournaler är till exempel en väl använd källa

– Även vid användning av register måste man dock komma ihåg att de kan ha bristande validitet och reliabilitet

– Kontrollen på material från register måste vara lika noggrann som om man själv samlat in det

62

Bearbetningsmetoder

Kvantitativa

• Konvertering

• Kontroll

• Beskrivning

• Sammanställning

• Visualisering

Kvalitativa

• Textbearbetning

• Hermeneutik

• Fenomenologi

• Grounded Theory

32

63

Analysmetoder

Kvantitativa

• Kategorisering

• Medelvärde

• Standardavvikelse

• Signifikanstest

Kvalitativa

• Informationsanalys

• Begreppsanalys

• Innehållsanalys

• Etc, etc

64

Resultatutvärdering

33

65

Resultatutvärdering

– När ett projekt är färdigt måste man fråga sig vad resultaten betyder? De måste sättas in i sitt sammanhang:

• Har frågeställningen besvarats?

• Vilka slutsatser kan man dra och vilka blir konsekvenserna?

• Hur har den teoretiska utgångspunkten besvarats?

• Vilka nya frågeställningar har uppstått under arbetet?

• Vilka brister visade sig i de metoder som användes?

• Hur överensstämmer resultaten med andra studier?

• Fick vi svar på något vi inte frågade om?

66

Att generalisera resultaten

– De data som samlats in måste ses i ett bredare perspektiv, avsikten är att ge en uppfattning om det går att generalisera bortom den population som har studerats. En förutsättning för detta är att:

• Studien är upplagd så att de frågor som från början ställdes kan

besvaras på ett metodologiskt sätt

• Variablerna har en hög grad av validitet och reliabilitet

• Alla felkällor när det gäller urvalet och dess representativitet är

eliminerade

• Bakomliggande variablers inverkan har kontrollerats

• Effekter av eventuellt bortfall analyserats

34

67

”Den självklara slutsatsen är självklar

först när man dragit sin slutsats”

(Hernes, 1979)