del 1 · web view 2003-04-12 arbetarbladet, olaglig behandling i gävle, hälften av...

Institutionen för ekonomi

Titel: Miljösanktionsavgifter i Gävle kommunen möjlighet till konstruktiv utvecklingsdialog mellan myndighet och näringsliv

Författare: Nadja Paz Poljarevic

Kabir Queb

Ex. arbete nr: XXX-03 Fek

Kurspoäng: 10 poäng

Kursnivå: Kandidatkurs (C-nivå)

Examensarbetei ämnet företagsekonomi

ABSTRACT

Head: Environmental sanction fees in The municipality of Gävle- an opportunity for a progressive developmentdialogue between authority and business world

Titel: Miljösanktionsavgifter i Gävle kommunen möjlighet till konstruktiv utvecklingsdialog mellan myndighet och näringsliv

Level: Final assignment for Bachelors Degree in Business AdministrationUniversity of GävleDepartment of Business Administration801 76 GÄVLESWEDEN

Telephone: +46 26 64 85 00

Authors: Nadja Paz Poljarevic

Kabir Queb

Date: June 2003

Supervisors: Ernst Hollander and Erika EngvallUniversity of Gävle

Purpose: The aim of this study is to describe how the municipality of Gävle implements environmental sanctions fees. To give an account for the authority’s and the business world’s opinion regarding the sanctioningsystem and to examine the possibilities for a constructive developmentdialogue. The research findings are to be mediated to Bygg- och Miljö and Svenskt Näringsliv.

Keywords: Swedish environmental law, environmental sanction fee, economical means of control, The municipality of Gävle, business world

Nyckelord: Miljöbalk, miljösanktionsavgift, ekonomiska styrmedel, Gävle kommun, näringsliv

SAMMANFATTNING

Rapporten kan lite tillspetsat sammanfattas på följande sätt. Miljösanktionsavgift är ett ekonomiskt styrmedel som åläggs verksamheter som inte uppfyller kraven i miljöbalken. Syftet är att öka den allmänna noggrannheten vid näringsverksamheter och sätta upp miljöhänsyn på dagordningen. Det har dock många gånger visat sig vara ett trubbigt verktyg med dålig precision.

Gävle kommun har nationellt fått utstå mest kritik i hur de har tillämpat miljölagstiftningen och dess sanktionsavgifter. Svenskt Näringsliv i Gävle anser att Byggnads- och Miljönämnden är tuffare här än i övriga kommuner. Det finns en konflikt i att förutsättningslöst använda sig av miljösanktionsavgifter och behålla ett bra lokalt företagsklimat.

Lagen infördes i januari 1999 och lider av många barnsjukdomar. Näringsidkare har ännu inte hunnit bekanta sig med den och deras första möte kan vara förödande för deras syn på framtida miljöarbete. Ett exempel är att verksamhetsutövare som inser sina misstag och försöker rätta till dem blir bestraffade för deras ärlighet enligt dagens lagutformning. Företagen tvekar nu innan de ber myndigheterna om råd.

Kemikalielagstiftningen är svåröverskådlig, miljöinspektör instämmer i detta. Fyra av de 19 fall av miljösanktionsavgifter gäller färghandlare som sålt metanol utan tillstånd, bötesbeloppet är á 25 000 kronor. Lagen ger dock ett undantag för tillståndsplikt vid metanolförsäljning. Samtidigt står det i kemikalieinspektionens råd från 1990 att yrkesmässig överlåtelse av metanol kräver tillstånd. Hur skall detta tolkas?

Kommunen har haft svårt att se företagsperspektivet. Det har att göra med att miljöinspektörerna uteslutande är naturvetare och tekniker. Detta skapar en språkbarriär och det skulle behövas en tolk som överbryggar detta hinder. Bygg & Miljös anser att Gävle är en liten kommun som saknar resurser att ha en sådan tjänst.

Lagen är som sagt svår att överblicka och den ger få eller inga chanser till dem som utpekas som miljöbrottslingar. Miljöinspektörerna är skyldiga att tillämpa lagstiftningen i den form den finns, annars riskerar de att begå tjänstefel och bli dömda. Just nu pågår en sådan rättstvist i Enköping.

Den här studien avser beskriva hur Bygg & Miljö i Gävle har utdömt miljösanktionsavgifter sedan miljöbalkens införande fram till mars 2003 med tanke på den kritik som kommunen fått utstå. Samtliga 19 fall redovisas och kommenteras med utgångspunkt i uttalanden från Svenskt Näringsliv och Miljöinspektör på Bygg & Miljö. Utifrån dessa ståndpunkter undersöks om samarbetsutrymme parterna emellan finns för en konstruktiv utvecklingsdialog i dagens låsta situation.

Bakgrundsfakta bygger på litteraturstudier och Internet. Empirin har sin grund i sammanträdesprotokoll från Byggnads- och Miljönämndens beslut gällande samtliga utslag om miljösanktionsavgift. Svenskt Näringsliv har tillhandahållit en brevväxling

som hållits mellan dem och en miljöinspektör i mars 2003. Detta kompletterades med en besöksintervju hos envar.

Det råder samsyn i att avkriminalisera och sänka beloppen för de mindre förseelserna. Ett förslag är också att införa en tidsfrist för verksamhetsutövare innan de blir påförda sanktionsavgift. Vidare att beloppen borde vara kopplade till företagets ekonomiska förhållande på något sätt, som det är nu kan vissa verksamheter göra en ekonomisk vinst i samband med överträdelse och bestraffning. Det finns en existerande dialog mellan myndighet och näringsliv, om än dock en försiktig sådan. Bygg & Miljö har tagit till sig av kritiken och märkt hur förödande lagen kan vara i vissa fall för att få ett engagerat miljöarbete och sträva mot en hållbar utveckling. Miljöinspektören utlyser samarbete i brevväxlingen som ett steg att gemensamt nå harmoni mellan ekologi och ekonomi i regionen. Denne har tagit de första små stegen ut ur ansvarsfällan och näringslivet bör verkligen följa efter.

SUMMARY

The report can incisively be summarised as follows. Environmental sanction fee is an economical means of control, which is laid upon the industry and commerce activities that do not fulfil the requirements of the Swedish environmental law. The purpose of this is to increase the general environmental awareness of the industry and commerce sector and to make environmental awareness an agenda. Nevertheless this has many times shown to be an ineffective tool with bad precision.

The municipality of Gävle has endured national critique on the way of its’ use of environmental law and the sanctions implied by it. Swedish industry and commerce in Gävle (Svenskt Näringsliv) believe that Gävle’s department of construction and environment (Bygg- och Miljö) is harsher than in other municipalities in the country. There is a quarrel where the use of environmental sanctions fee should be unbiased in order to keep positive business climate.

The law was established in January 1999 and it has many shortcomings. Businessmen have not yet become familiar with the law and their first encounter can be disastrous for their view of the future environmental efforts. One example of this can be that businessmen realize their own mistakes and try to correct them in order to get punished for their honesty according to the present law. The result is that corporations hesitate before consulting the authorities.

Swedish Chemical law is hard to grasp and the environmental inspectors concur of this. Environmental sanctions fees of 25 000 SEK were given in four cases of paint dealerships who sold methanol without permit. The law has an exception for duty of permit of selling methanol. At the same time there is an advice form the Chemical inspection’s office from 1990 where the professional transfer of methanol demands permit. How should this be interpreted? These four cases need to be revised again since Bygg- och Miljö may have done mistakes.

Bygg- och Miljö has difficulties seeing the business perspective. This depends of the fact that environmental inspectors are exclusively technicians and scientists. This creates a language barrier where “a translator” is needed to overcome problems. The department of construction and environment’s argument that Gävle is a small municipality that lacks resources to accommodate “a translator” are not justifiable.

The law is hard to grasp and it does not give any chances to the suspect of the environmental violations. The environmental inspectors are obliged to enforce the law in its current form, otherwise they risk committing malpractice. There is a current court case in Enköping regarding this.

This study aims to describe in what matter the Department of construction and environment in Gävle have ruled environmental sanction fees since the introduction of the Swedish environmental law until March 2003 considering the critique that was laid upon the municipality. All of the 19 cases are presented and commented on the basis of the comments from the Svenskt Näringsliv and an environmental inspector. From this standpoint the research in conducted in order to investigate if there is any willingness to cooperate among the parties to achieve a constructive dialog.

The theory is based on the study of literature and web sources. The empirical conclusions are based on the modus operandi from the Department of construction and environment’s decisions concerning all of the convictions of the environmental sanctions fee. Svenskt Näringsliv has saved letter correspondence which took place between them and environmental inspector in March 2003. This was later complemented with an interview with both parties.

There is a consensus to decriminalize the smaller violations and even lower the penalty fees. Another proposal is to introduce a timeframe for businesses before they get penalized with the sanction fee. Furthermore the fees should be adjusted to the corporations’ economical conditions. As of now some corporations can even benefit economically by breaking the environmental sanction law.

There is an existing cautious dialog between the Swedish industry and business and the authorities. Gävle’s Department of construction and environment have acknowledged the critique seeing how devastating results of the law can be in some cases in their ambitions towards sustainable development. The environmental inspector emphasizes on cooperation in the lettercorrespondence as a mutual step towards reaching harmony between ecology and economy in the region. The inspector has taken the first step out from the “responsibility trap” and Svenskt Näringsliv should follow.

FÖRORD

Vi vill framföra ett stort tack till alla som bidragit till studiens genomförande. Det har varit en lärande process med många intressanta möten. Ett särskilt tack vill vi ge Svenskt Näringsliv och Byggnads- och Miljönämnden i Gävle för sitt tillmötesgående och förbehållslösa deltagande under arbetets framväxt. Utan Er medverkan vore uppsatsen inte möjlig.

Slutligen vill vi visa vår uppskattning för den hjälp vi fått på vägen av våra handledare Erika Engvall och Ernst Hollander. Ett varmt tack för en fruktbar dialog och Er rådgivning.

Trevlig läsning!

Gävle den 10 juni 2003

Nadja Paz Poljarevic Kabir Queb

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING..................................................................................................................11.1 PROBLEM.............................................................................................................11.2 SYFTE................................................................................................................. 11.3 AVGRÄNSNING......................................................................................................1

2 STUDIENS UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE...................................................................22.1 LÄSANVISNINGAR..................................................................................................22.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...........................................................................................32.3 VALIDITET OCH RELIABILITET.................................................................................32.4 INTERVJUERNA.....................................................................................................32.5 KÄLLKRITIK..........................................................................................................4

3 BAKGRUND.................................................................................................................53.1 UTDRAG UR DEN NATIONELLA DEBATTEN KRING MILJÖSANKTIONSAVGIFT.................53.2 TIDIGARE STUDIER................................................................................................73.3 EKOLOGINS MÖTE MED EKONOMIN PÅ EN JURIDISK ARENA......................................83.4 BEGREPPSOPERATIONALISERING...........................................................................9

3.4.1 EKONOMISKA STYRMEDEL..............................................................................93.4 2 VAD ÄR MILJÖSANKTIONSAVGIFT?.................................................................103.4.3. PROCESSEN VID PÅFÖRANDET AV MILJÖSANKTIONSAVGIFT............................113.4.4. NÄR ÄR DET UPPENBART OSKÄLIGT ATT BESLUTA OMMILJÖSANKTIONSAVGIFTER?..................................................................................11

3.5 VAD MENAS MED A- OCH B- OCH C-VERKSAMHET?..............................................123.6 KEMISKA PRODUKTER.........................................................................................12

4 MILJÖSANKTIONSAVGIFTER- GÄVLE KOMMUN OCH SVENSKT NÄRINGSLIV....................134.1 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDENS ORGANISATION...............................................13

4.1.1 BESLUTSFÖRLOPPET BETRÄFFANDE MILJÖSANKTIONSAVGIFTER.....................134.1.2 ÅTERBLICK AV SAMTLIGA BESLUT OM MILJÖSANKTIONSAVGIFT........................13

4.2 MER INGÅENDE PRESENTATION AV SAMTLIGA BESLUT OM MILJÖSANKTIONSAVGIFT.144.3 FÖRSTA TYPEN, UTFÖRLIGT................................................................................14

4.3.1 OLJEFÖRETAGET- ÅTERFALL.........................................................................144.3.2 RIVNINGSFIRMAN.........................................................................................154.3.3 TRÄVARUFÖRETAGET...................................................................................154.3.4 PIERCINGVERKSAMHETER A OCH B..............................................................154.3.5 TRANSPORTFÖRETAG A...............................................................................154.3.6 TRANSPORTFÖRETAG B...............................................................................164.3.7 SAMMANFATTNING, FÖRSTA TYPEN...............................................................164.3.8 SAMTAL MED MILJÖINSPEKTÖR RESPEKTIVE REGIONCHEF FÖR SVENSKT NÄRINGSLIV..........................................................................................................17

4.4 ANDRA TYPEN, SKRIVBORDSBESLUTEN UTFÖRLIGT...............................................174.4.1 KONDITORIET OCH FASTIGHETSBOLAGET, FÖRSENADE KÖLDMEDIERAPPORTER............................................................................................................................184.4.2 FÖRSENADE MILJÖRAPPORTER.....................................................................184.4.3 SAMMANFATTNING, ANDRA TYPEN.................................................................194.4.4 SAMTAL MED MILJÖINSPEKTÖR RESPEKTIVE REGIONCHEF FÖR SVENSKT NÄRINGSLIV..........................................................................................................19

4.5 TREDJE TYPEN, OMDISKUTERADE BESLUTEN UTFÖRLIGT.......................................194.5.1 FÄRGHANDLARE OCH METANOLFÖRSÄLJNING UTAN TILLSTÅND.......................204.5.2 FÄRGHANDLARE A.......................................................................................204.5.3 FÄRGHANDLARE B.......................................................................................204.5.4 FÄRGHANDLARE C.......................................................................................214.5.5 FÄRGHANDLARE D.......................................................................................224.5.6 ÖVERKLAGANDE SAMT ÄNDRING AV BESLUT..................................................234.5.7 SAMMANFATTNING, TREDJE TYPEN................................................................244.5.8 SAMTAL MED MILJÖINSPEKTÖR RESPEKTIVE REGIONCHEF FÖR SVENSKT NÄRINGSLIV..........................................................................................................24

5 DISKUSSION..............................................................................................................265.1 EKONOMI ELLER EKOLOGI...................................................................................265.2 FÖLJA LAGEN.....................................................................................................265.3 SPRÅKBARRIÄR..................................................................................................275.4 ANSVARSFÄLLAN................................................................................................275.5 EKONOMI OCH EKOLOGI......................................................................................285.6 SAMSYN SKAPAR MÖJLIGHETER...........................................................................28

6 SLUTSATS.................................................................................................................306.1 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER.....................................................................316.2 EPILOG..............................................................................................................31

KÄLLFÖRTECKNING......................................................................................................32

BILAGA 1, MB OCH DESS BERÖRDA DELAR.............................................................40

BILAGA 2, PROCESSEN VI PÅFÖRANDET AV MILJÖSANKTIONSAVGIFT........................41

BILAGA 3, UTDRAG UR FÖRVALTNINGSLAGEN 4 § OCH MILJÖBALKEN 2 KAP 2 §.......42

BILAGA 4, ORGANISATIONSSCHEMA FÖR BYGG & MILJÖ.........................................43

BILAGA 5, KOMMUNENS BESLUTSPROCESS VID HANDLÄGGANDET AV MILJÖSANKTIONSAVGIFT........................................................................................44

BILAGA 6, TIDSLINJE FÖR SAMTLIGA 19 BESLUT OM MILJÖSANKTIONSAVGIFT FÖR BYGG & MILJÖ FRÅN 1999 TOM MAJ 2003.............................................................45

BILAGA 7, UTDRAG KEMIKALIEINSPEKTIONENS FÖRESKRIFT (1998:8) OCH KEMIKALIEINSPEKTIONENS ALLMÄNNA RÅD (1990:1)...............................................46

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1, Studiens disposition s 2Figur 2, Ekologins möte med ekonomin i en juridisk arena s 8Figur 3, Skyltföretagets flytt från Elektrikergatan 5 till Fjällbacksgatan 8 s 23

Tabell 1, Ansvariga myndigheter och respektive verksamhetsklass s 12Tabell 2, Översikt av besluten för första typen s 16Tabell 3, Översikt av besluten för andra typen s 19Tabell 4, Översikt av besluten för tredje typen s 24

Ruta 1, Beslutsmotivering för miljösanktionsavgift för färghandlare som säljer metanol utan tillstånd

s 20

Ruta 2, Avslutning till Färghandlare Bs överklagande till Miljödomstolen i Östersunds Tingsrätt

s 21

Ruta 3, Skriftlig reservation mot beslutet om miljösanktionsavgift s 22

FÖRKORTNINGAR

B&M- Byggnads och MiljönämndenDnr- DiarienummerFR- Företagarnas Riksförbund

KIFS- Kemikalieinspektionens föreskrifterMB- Miljöbalken

MSA- MiljösanktionsavgiftNFS- Naturvårdsverkets allmänna rådSFS- Svensk FörfattningssamlingSNL- Svenskt NäringslivSOU- Statens Offentliga Utredningar

Miljösanktionsavgifter i Gävle kommunen möjlighet till konstruktiv utvecklingsdialog mellan myndighet och näringsliv

1 INLEDNING

Samhället vill komma tillrätta med miljöproblemen och har identifierat att det krävs ett samarbete mellan myndigheter, företag och individer. I januari 1999 infördes Miljöbalken vars mål är att främja en hållbar utveckling och samtidigt tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en hälsosam och god miljö. Denna utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl1.

Den nya lagstiftningen ställer tuffa krav på verksamhetsutövare att känna till vilka regler som gäller för dem, inte minst genom kunskapskravet. Miljösanktionsavgift är ett ekonomiskt styrmedel som åläggs verksamheter som inte uppfyller kraven i miljöbalken. Syftet är att öka den allmänna noggrannheten vid näringsverksamheter och uppnå målet för miljöbalken.

1.1 PROBLEM

Sanktionssystemet har varit omdebatterat och känslorna för det är blandade. Miljöbalken gäller nationellt, men det visar sig att användningen av miljösanktionsavgifter varierar från kommun till kommun. Gävle har pekats ut som den kommun som flitigast använder sig av miljösanktionssystemet, det är just hur det används i Gävle som väckt känslor. Kommunens största kritiker är Svenskt Näringsliv i Gävle. Det har nu gått över fyra år sedan balkens införande men många företag känner sig inte riktigt hemma ännu. För vissa har miljösanktionssystemet inneburit en kalldusch med ekonomiska svårigheter som följd. Företag som uppfattar sig själva som gröna känner sig orättvist behandlade och anser att myndigheterna har svårt att se företagsperspektivet. Samtidigt anser kommunen i Gävle att företagen har svårt att se myndighetsperspektivet, samt uppfylla kraven i miljöbalken.

1.2 SYFTE

Syftet med denna rapport är att beskriva hur Gävle kommun tillämpar miljösanktionsavgifter, att redogöra för myndighetens och näringslivets ståndpunkter angående miljösanktionssystemet och därefter undersöka möjligheterna för en konstruktiv utvecklingsdialog. Resultatet ska förmedlas till kommunen och Svenskt Näringsliv i Gävle.

1.3 AVGRÄNSNING

Rapporten behandlar samtliga beslut om miljösanktionsavgift fattade vid Bygg & Miljö i Gävle till och med mars 2003, det är totalt 19 stycken. Förutom att Gävle kommun passar bra ur geografisk synpunkt föll det så att det är den kommun som nationellt fått utstå mest kritik vad gäller sitt tillämpande av miljösanktionsavgifter. Svenskt Näringslivs lokala kontor är insatta i problematiken kring de olika fallen vilket gör dem

1 MB 1 kap 1 §

1


till goda representanter för näringslivet i denna fråga. Detta är också anledningen till varför inga intervjuer görs med enskilda företag och fall. Vidare berörs juridiken endast översiktligt.

2 STUDIENS UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE

Detta avsnitt beskriver tillvägagångssättet kring arbetet och hur de olika delarna är uppbyggda. Det övergripande arbetssättet beskrivs i figuren nedan. Uppsatsen består av en teoridel samt en empiridel som sedan jämförs i en diskussion. Ur denna dras slutsatser som presenteras i det avslutande kapitlet.

2.1 LÄSANVISNINGAR

Teoriavsnittet börjar med en kort presentation av den nationella debatten kring miljösanktionsavgifter, därefter sammanfattas två högskolestudier som tidigare finns gjorda i ämnet. Kapitlet avrundas med en operationalisering av centrala verktyg och begrepp som används i empiridelen. Underlaget är hämtat främst genom litteraturstudier och internet.

2

3 TeoriTidigare studierbegreppsoperationaliseringUtifrån artiklar, litteraturstudier och internet

4 EmpiriSamtliga beslut om miljösanktionsavgifterIntervju, Bygg & Miljö respektive Svenskt NäringslivUtifrån intervjuer, material från Bygg & Miljö, litteraturstudier, internet och brevväxling

5 DiskussionJämförelse av teori med empiri

6 Slutsatser

Figur 1; Studiens disposition


Empiridelen beskriver hur samtliga fall av miljösanktionsavgifter som beslutats om i Gävle fram till mars 2003. Fallen beskrivs utförligt och är uppdelade i tre avdelningar2; typ ett, typ två och typ tre. I slutet av varje avsnitt följer en kort resumé av besluten, därefter presenteras de relaterade ståndpunkterna som kommunen och näringslivet håller. Materialet är hämtat från kommunen och Svenskt Näringsliv, det rör sig främst om primärkällor. Det är en utskrift av en brevväxling dem emellan och samtliga sanktionsbeslut kompletterat med intervjuer.

Teoriavsnittet och empiriavsnittet jämförs i diskussionen för att undersöka möjligheterna för en konstruktiv utvecklingsdialog mellan parterna. Vi tar fasta på det som är av särskilt intresse för studien och diskuterar detta.

2.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Uppsatsen är problembaserad på kvalitativ metod där vi försöker förstå helheten med hänsyn till studiens syfte och avgränsning. Genom att inhämta material från kommunen, internet, artiklar och annan litteratur har vi beskrivit samtliga 19 beslut om miljösanktionsavgift i Gävle fram till mars 2003. Kommunens och näringslivets ståndpunkter har erhållits från brevväxling dem emellan samt genom besöksintervjuer. Att besluten främst rör sig om småföretag beror på att kommunen beslutar om miljösanktionsavgifter för C- verksamheter, det är alltså dessa som ligger inom Bygg- & Miljös ansvarsområde.

2.3 VALIDITET OCH RELIABILITET

Vi vill veta hur miljösanktionsavgifterna tillämpats i Gävle fram till mars 2003. Detta undersöks genom att ta del av samtliga beslut fram till detta datum. Dessa kompletteras med internetsökningar och artiklar som behandlar och kommenterar fallen.Kommunens och näringslivets synpunkter angående miljösanktionsavgifterna fås bäst genom besöksintervjuer där de får tala fritt om ämnet. Mycket information var tillgänglig i den brevväxling som vi tagit del av mellan Svenskt Näringsliv och en miljöinspektör på Byggnads- och Miljönämnden.

Reliabilitet är att andra utredare skall få ut samma information och ståndpunkter om de ger sig ut att undersöka samma sak. Dokumenten blir desamma och det mesta finns i tryckt form. Intervjuerna bekräftar egentligen det som redan finns i den nationella debatten och svaren var därför inte överraskande.

2.4 INTERVJUERNA3

Intervjuerna har varit besök och genomförts i form av samtal. Det rörde sig om ostrukturerade och öppna frågor med låg grad av standardisering för att ge intervjupersonen möjlighet att berätta och svara fritt. Denna intervjuform har varit 2 Se avsnitt 4.2 för utförlig förklaring3 Patel och Davidson (1994) s 60 ff.

3


givande då frågor kunnat förtydligas och följdfrågor ställas. Svaren har på så sätt varit uttömmande. Syftet med samtalet har inte varit att generalisera eller jämföra med andra kommuner. Det är Gävles kommun och näringsliv som är intressant för studien, det är deras synpunkter vi vill åt.

Svenskt Näringsliv är insatta i miljösanktionsavgifterna som beslutats om i kommunen. De har ett företagsperspektiv och är således goda representanter för näringslivet. Avdelningschefen för miljö- och hälsoskydd på Bygg- & Miljö föreslog en miljöinspektör som var lämpad för en intervju i ämnet. Intervjupersonerna var engagerade och villiga att förmedla sina synpunkter. Näringslivets representant var dock mindre objektiv än kommunens.

2.5 KÄLLKRITIK

Det insamlade materialet har bedömts i olika led. Vi har främst använt oss av primärkällor såsom intervjuer och personliga brev. Så långt det varit möjligt har vi gått till de originalkällor som hänvisas till på internet, i artiklar och annan litteratur. I de fall då källan är publicerad i flera medier har vi avstämt och använt oss av envar. Den mest betydelsefulla informationen hämtad från internet kommer från statliga verk och myndigheter samt väletablerade organisationer. Dessa inkluderar rättsnätet, naturvårdsverket, nutek m.fl. De uppfyller samtidskraven p.g.a. att miljösanktionsavgifter fortfarande är ett nytt och hett diskussionsämne idag.4

Dock saknar vi vissa källor, exempelvis förarbetena till lagen för att på så vis bedöma lagstiftarnas intentioner.

4 Eriksson och Weidersheim (1999) s. 151 ff.

4


3 BAKGRUND

Detta kapitel inleds med den debatt som pågår ute i landet angående användandet av miljösanktionsavgifter. Olika aktörers röster görs hörda, bl.a. Miljöbalkskommittén, Naturvetarförbundet, Företagarnas Riskförbund, Kommunförbudet m.fl. Det följs av ett sammandrag från två tidigare uppsatser som är kopplade till problematiken med miljösanktionsavgifter. Därefter utvecklas de teoretiska verktyg som används i empiridelen. Avsikten är att operationalisera grundläggande begrepp och ge närmare kunskap om miljösanktionsavgift och på så sätt underlätta för läsaren att följa resonemangen i rapporten. Detta innefattar bl.a. vissa lagtexter5 och en beskrivning av begreppet miljösanktionsavgift.

3.1 UTDRAG UR DEN NATIONELLA DEBATTEN KRING MILJÖSANKTIONSAVGIFT

I mars 2003 lämnade miljöbalkskommittén i deras proposition (SOU 2003:50) till regeringen ett förslag om att små företeelser inte längre ska leda till kriminalisering. Kritikerna menar att det inte borde ändras, då den vanliga bestraffningen ändå enbart är böter. Den vanligaste kritiken mot miljösanktionsavgift är dess växlande användning hos kommunerna ute i landet. Många använder sig inte av miljösanktionssystemet alls av rent ideologiska skäl, andra av resursbrister. 90 % av de sanktionsavgifter som beslutades under 2001, beslutades av kommunen6. Enligt förbundsstyrelsen ägnar kommunerna två tredjedelar av sina resurser inom miljö- och hälsoskyddsområdet till prövning, tillsyn och övervakning. Det är myndighetsuppgifter där fyra departement7 och åtta statliga myndigheter8 har ett överordnande ansvar.9

När det gäller miljösanktionsavgift lägger kommunen en hel del tid på handläggande och beslutande, för detta arbete erhålls ingen ersättning. Förutom att kommunen jobbar utan ersättning kan de hamna i en jävsituation10. Naturvetarförbundet menar att det finns en lösning till risken för jäv och till hanteringen av miljösanktionsavgifter. De menar att tillsynsarbetet borde flyttas till staten. Det är de som får pengarna, det är de som borde få jobba för dem.11

I en undersökning från Naturvetarförbundet framkom det att majoriteten av miljöinspektörerna ansåg att huvudmannaskapet för miljötillsyn borde föras över till staten. Helena Nicklasson, från Naturvetarförbundet menar i en intervju att en ny

5 Se bilaga 16 http://www.naturvardsverket.se/dkument/lagar/msanktio/msank.htm, 2003-04-117 Miljödepartementet, Jordbruksdepartementet, Socialdepartementet, och Kulturdepartementet8 Naturvårdverket, kemikalieinspektionen, livsmedelsverket, jordbruksverket, socialstyrelsen, läkemedelsverket, boverket, riksantikvarieämbetet9 Svenska Kommunförbundethttp://www.svekom.se/skorg/styrelse/yttrande/000901/20001411.htm, 2003-04-1210 Miljö och utveckling, nr 1, 2000, s. 3411 Ibid

5

http://www.svekom.se/skorg/styrelse/yttrande/000901/20001411.htm

http://www.naturvardsverket.se/dkument/lagar/msanktio/msank.htm


fristående myndighet med statligt huvudmannaskap som bygger på lokal närvaro och god lokal kännedom och ej centraliserad skulle lösa många av problemen.12

SNLs ståndpunkter om miljösanktionsavgift är också kritiska, de har inte något emot själva miljösanktionssystemet, utan dess användning och dess konsekvenser. De menar att miljösanktionsavgifterna inte tar hänsyn till företagets omsättning eller storlek. De menar även att avgiften ska kunna sättas ned eller helt tas bort om det finns särskilda skäl, t.ex. i de fall någon miljöfara inte förelegat. De tycker också att det är fel att näringsidkarens ska åtalsanmälas, men det som mest väcker känslor är faktumet att miljösanktionssystems användning inte är enhetlig ute i landet.

Företagarnas Riksorganisation (FR) menar att den rådande tillämpningen av miljösanktionssystemet medför en ineffektiv ekonomi och att en felaktig tillämpning av reglerna innebär på sikt också en uppluckring av rättssäkerheten och de demokratiska spelreglerna13. Den främsta anledningen till inkonsekvenserna i rättstillämpningen är, enligt FRs uppfattning, hur kommunerna utövar tillsynen. De kritiserar att tillsynen utförs av politisk tillsatta nämnder. Dessa nämnder låter sig påverkas av tjänstemännen, den allmänna opinionen eller av andra faktorer. I princip hävdar FR att man måste frigöra tillsynen från den politiska kontrollen så att tillsynen utövas av en självständig myndighet t.ex. länsstyrelsen som kan agera opartiskt och homogent över hela landet.14

Gudrun Wahlén från kemikalieinspektionen anser att miljösanktionssystemet har en avskräckande effekt, det är kemikalieinspektionens förhoppning om att inte behöva fatta så många sådana beslut i framtiden15. Detta kan i sin tur anknytas till kemikalieinspektionens andel av beslutade miljösanktionsavgifter, under 2001 stod de för 4 % av landets miljösanktionsbeslut.16

Avgiftens syfte var att skärpa upp laglydnaden på miljöområdet, att verka styrande och på så sätt upprätthålla en hög standard i miljöpåverkande näringsverksamhet. Enkelhet, tydlighet, schablonisering och snabb handläggning skulle utmärka systemet17. I miljöbalkspropositionen konstateras det att ett väl fungerande sanktionssystem är ett väsentligt led i en reglering som ska utgöra ett effektivt värn för miljön. För att råda bot på bristerna i det tidigare sanktionssystemet samordnades straffbestämmelserna och skärptes genom införande av miljöbalken och miljösanktionssystemet.18

Myndigheternas stärkta skyldighet att vidta åtgärder i samband med överträdelser av miljöbalkens bestämmelser och de större kraven på myndigheterna på kompetens gör det inte lättare för myndigheterna ute i landet. Från början var tanken att myndigheterna skulle täcka sina kostnader med hjälp av tillsynsavgifterna genom självkostnadsprincipen. Det visade sig ganska snabbt att det inte fungerade, flera myndigheter får själva bekosta för att miljösanktionssystemet ska fortsätta drivas19.

12 Miljö och utveckling, nr 1, 2000, s. 3413 Bromme (2001) s. 6614 Ibid s. 6815 http://tofr.naturvardsverket.se/omradet/marspro.htm, 2003-04-1116 http://www.naturvardsverket.se/dokument/lagar/msanktio/msank.htm, 2003-04-1117 NFS 2001:118 Proposiotion, 1997/ 98:45, del I, s. 533 f

19 Miljöbalksutbildningen (2002) s. 14 ff.

6

http://www.naturvardsverket.se/dokument/lagar/msanktio/msank.htm

http://tofr.naturvardsverket.se/omradet/marspro.htm


Kommunförbundet medger att en del av kritiken är befogad. Många kommuner har dåligt med resurser och brister i planering och prioritering av verksamheten20. Kostandstäckningen inom miljö- och hälsoskyddstillsynen är endast till 31 %. I utredningar gjorda av Förbundsstyrelsen och ESO21 framgår det att arbetsbelastningen är mycket hög på miljökontoren.22

Svenska kommunförbundet ser en risk i att den praktiska effekten av miljöbalken blir att fokus flyttas från miljöarbetet och strävan till att nå ett hållbart samhälle, till vidgad övervakning och kontroll. Bland annat ser förbundet en konflikt i en förutsättningslös tillämpning av miljösanktionsavgifter och bibehållandet av ett bra lokalt samhällsklimat23. Kommunförbundet är berett att låta t.ex. länsstyrelsernas miljöprovningsdelegationer ta hand om besluten om miljösanktionsavgifter. De har bl.a. varit med och drivit på miljöbalkskommittén om att studera tillämpningen av miljösanktioner. De menar att avkriminalisera vissa situationer, sänka belopp och införa en tidsfrist kan underlätta den framtida användningen av avgifter avsevärt24. Detta är något som vi ganska snart kan se ge frukt då lagändringar är mer eller mindre bestämda, men problematiken kring kommunernas resursbrist har man glömt bort. Som det ser ut idag kommer kommunen fortsätta att bedriva tillsyn på bekostnad av kommunens skattepengar i den mån de hinner, trots kritiken och resursbristen.

3.2 TIDIGARE STUDIER

Per Grip fick stor uppmärksamhet i media när han presenterade sitt examensarbete 1999, ”Miljösanktionsavgift och åtalsanmälningar enligt Miljöbalken”. I den uppvisades tillsynsmyndigheternas olika benägenhet att åtalsanmäla, som generellt spelar en viktig roll i bekämpningen av brott mot miljön. Kommunerna runtom i landet tillämpar miljölagstiftningen och miljösanktionsavgifter olika strikt. Grip beskriver skyldigheten att åtalsanmäla som ett arbetsmiljöproblem, eftersom flera tjänstemän på de kommunala förvaltningarna uppger att de från bl.a. arbetsgivarsidan utsätts för starka påtryckningar i syfte att få dem att avstå från att t.ex. åtalsanmäla.

Undersökningen bygger på intervjuer av 18 kommuner, uttalanden från de skiljer sig från varandra, vissa står ut mer än andra. En återkommande grund till att vissa kommuner inte ger ut miljösanktionsavgifter är resursbrister, en kommun menar att det är orättvist att tilldela miljösanktionsavgifter om man endast kan angripa de som det finns tid att utöva tillsyn över. En annan kommun har helt enkelt inte tid att tilldela miljösanktionsavgifter, samtidigt som de framförde sin ovilja att dra in pengar till staten. Några kommuner anför att handläggandet av miljösanktionsavgifter är kostsamt och att ingen ersättning utgår från staten.

I uppsatsen ”Miljöbalken och ett gott företagsklimat? En fallstudie av konfliktorsaker i Gävle kommun” undersöks det ’uttryckta’ missnöjet beträffande tillämpandet av 20 Svenska Kommunförbundethttp://www.svekom.se/skorg/styrelse/yttrande/000901/20001411.htm, 2003-04-1221 Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO)22 Svenska Kommunförbundethttp://www.svekom.se/skorg/styrelse/yttrande/000901/20001411.htm, 2003-04-1223 Ibid24 Ibid

7




miljöbalken. Daniel Badman och Roger Persson undersökte orsaker till konflikten mellan det lokala näringslivet och Gävle Kommun som tillsynsmyndighet.Ett av de viktigaste resultaten från Badman och Persson gäller tillämpandet av miljöbalken hos Gävle kommun, som från näringslivet upplevs som ”tuffare” än i andra kommuner. Det är framförallt frågan hur kommunen använder sig av miljösanktionsavgifter som är känslig, men det finns ingen djupare beskrivning av detta hur.

De identifierar att det ligger en språkbarriär som hinder mellan näringsliv och myndighet som gör att det är svårt för parterna att se varandras perspektiv. Vidare talar de om ansvarsfällan. Miljöbalken lägger ansvaret på verksamhetsutövarna, de behöver emellertid hjälp och ser det som myndighetens skyldighet att informera enligt Förvaltningslagen.

3.3 EKOLOGINS MÖTE MED EKONOMIN PÅ EN JURIDISK ARENA

Miljölagstiftningen prioriteras inte lika som traditionell ekonomisk lagstiftning. Orsaken är bl.a. att ekologins regelverk är relativt nytt och fullt med barnsjukdomar, den tillämpas inte enhetligt runtom i landet och alla känner inte till den. Den nya lagen befinner sig i en legitimeringsfas och många berörda småföretagare finner den svåröverskådlig. Ekonomi handlar på kort sikt om företagets direkta överlevnad. Ekologi måste ses i ett längre tidsperspektiv och miljöeffekterna av en verksamhet är svårare att utröna. Figuren nedan visar mötet mellan ekonomi och ekologi i samband med den nya lagstiftningen. Målet är en hållbar utveckling där skyddet för miljön utgör en integrerad del av hela utvecklingsprocessen. Det är de ekologiska, sociala och ekonomiska pelarna som utgör grunden för en hållbar utveckling25. Svårigheten ligger i att förstå varandra över gränserna.

25 Svenska Dagbladet, Miljökrav sargar ekonomin, artikel publicerad 2003-05-25http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_5628153.asp, 2003-06-10

8

Ekologi EkonomiJuridik

Figur 2; Ekologins möte med ekonomin på en juridisk arena

Det är de ekologiska, sociala och ekonomiska pelarna som utgör grunden för en hållbar utveckling. Svårigheten ligger i att förstå varandra över gränserna.

http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_5628153.asp


3.4 BEGREPPSOPERATIONALISERING

3.4.1 EKONOMISKA STYRMEDEL

Sedan de diffusa miljöproblemen kommit på dagordningen har behovet ökat av mera generellt verkande styrmedel. Många beslut som rör miljö och naturresurser är var för sig intill obetydliga men tillsammans kan de vara avgörande. Det är denna situation som har lett till den ökade användningen av ekonomiska styrmedel sedan 1980-talet, i Sverige och utomlands26. Miljösanktionsavgift är exempel på sådant styrmedel.

OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) formulerade fyra kriterier, genom dessa kriterier kan man skilja ekonomiska styrmedel från administrativa styrmedel, d.v.s. lagar och förordningar.Kriterier för en ekonomisk styrmedel:27

1. Innehålla någon form av finansiella stimuli2. Ge utrymme för frivilligt handlande3. Vara anknutet till någon offentlig myndighet4. Ha till syfte att direkt eller indirekt, förbättra eller bibehålla miljökvalitet

En utgångspunkt vid utformandet av ekonomiska styrmedel är principen om att förorenaren skall betala. Den principen formulerades och antogs år 1972 av OECD som den s.k. Polluter Pays Principle, andra principer som blivit aktuella är BAT, Best Available Technique.28

Ekonomiska styrmedel har fördelar jämfört med regler om tillstånd och tillsyn. De medför bland annat mindre administration. Regelstyrning kräver en hel del information från företagen till myndigheterna. Reglerna har däremot fördelen att de är tydligare på att uttrycka vilka mål som skall uppnås.29

Det finns olika grupper av ekonomiska styrmedel; skatter och avgifter, finansiellt bistånd, pantsystem, ekonomisk ansvarighet och överlåtbara utsläppsrättigheter.30 Miljösanktionssystemet hör till skatt och avgiftsgruppen och är ett så kallat negativt styrmedel. De syftar antingen till att minska användandet av vissa produkter eller undvika olämpligt beteende.31

26 Loftsson och Hedvén (1993) s. 9927 Ibid28 Grön Ekonomi- LOGEhttp://www.logronekonomi.se/3miljoverktyg/mv-summering.htm, 2003-06-1029 Grön Ekonomi- LOGEhttp://www.logronekonomi.se/3miljoverktyg/miljoverktyg.htm, 2003-06-1030 Mitthögskolanhttp://nek.shv.mh.se/imamil/bkkap71.pdf 2003-06-1031 Loftsson och Hedvén (1993) s. 101

9

http://nek.shv.mh.se/imamil/bkkap71.pdf

http://www.logronekonomi.se/3miljoverktyg/miljoverktyg.htm

http://www.logronekonomi.se/3miljoverktyg/mv-summering.htm


3.4 2 VAD ÄR MILJÖSANKTIONSAVGIFT?

I samband med miljöbalkens införande 1999, infördes nya regler för miljösanktionsavgifter. Miljösanktionsavgift infördes från första början för att man ville effektivisera sanktionssystemet på miljöområdet32. Miljöbalksutredningen ansåg att det fanns ett behov för miljöregler vid bedrivande av verksamhet som typiskt sett medförde risker för miljön33. Miljösanktionsavgiftens syfte är enligt utredningen inte att eliminera någon vinst, som en repressiv sanktion utan att verka som ett styrande medel. Ståndpunkten accepterades och kom till uttryck i miljöbalkens 30 kapitel och i förordningen om miljösanktionsavgifter.

Miljösanktionsavgift är en administrativ avgift som närmast kan liknas vid böter som fastställs av tillsynsmyndigheten när en verksamhetsutövare, exempelvis:

- Åsidosätter vissa föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken, t.ex. föreskrift om att lämna miljörapport34

- Påbörjar en verksamhet eller vidtar en åtgärd som är tillstånds- eller anmälningspliktig utan först ha fått tillstånd eller gjort anmälan

- Inte följer tillstånd eller villkor som har meddelats med stöd av miljöbalken eller föreskrifters meddelande med hjälp av miljöbalken35

För att en näringsidkare skall bli tilldelad miljösanktionsavgift krävs inte att överträdelsen har gjorts med uppsåt eller av oaktsamhet. Det krävs inte att miljön har tagit skada eller att näringsidkaren haft någon ekonomisk fördel av att bryta mot bestämmelsen.

Avgiften tillfaller staten och alltså inte den myndighet som beslutar om den. Avgiften ska betalas inom 30 dagar från det att beslutet har fattats och ska betalas även om beslutet överklagas. Bifalls överklagandet betalas avgiften tillbaka. Avgiften kan variera mellan 5 000 och 1 000 000, den tar inte hänsyn till företagets storlek eller omsättning.36

I samband med delgivningen av miljösanktionsavgift blir näringsidkaren även åtalsanmäld om överträdelsen är straffbar, d.v.s. i stort sett alltid. Miljösanktionsavgift kompletterar straffbestämmelserna i 29 kap MB och utgår oberoende av om straff påförs enligt sistnämnda kapitel. Miljöbalkskommittén har föreslagit att det förs in en särskild åtalsprövningsregel i MB. Miljöbalkskommittén ska enligt sina direktiv utvärdera effektiviteten hos det nya sanktionssystemet och samspelet mellan tillsynsreglerna, sanktionsavgifterna och de straffrättsliga reglerna samt föreslå ändringar av regelverket som kan behövas.37

32 Proposition 1997/98:45 del I s. 53433 SOU 1996:103 s. 59834 Ibid35 MB 30 kap 1 § 36 SFS 1998:95037 NFS 2001:1 s. 11

10


3.4.3. PROCESSEN VID PÅFÖRANDET AV MILJÖSANKTIONSAVGIFT38

När en näringsidkare faller under misstänksamhet att regelöverträdelse har skett enligt MB 30 kap utreds han eller hon av tillsynsmyndigheterna. Ett led i utredningen är att kommunicera och inhämta synpunkter från företaget där de ges tillfälle att yttra sig. Beslut om att ta ut miljösanktionsavgift skall delges verksamhetsutövaren.

De tillsynsmyndigheter som beslutar om miljösanktionsavgift är kemikalieinspektionen, länsstyrelsen och kommunerna. Den tillsynsmyndighet som beslutar om miljösanktionsavgift ska omgående sända en kopia till kammarkollegiet. Detsamma gäller om myndigheten upphävt eller ändrat beslutet i samband med omprövning. Om ett beslut överklagas skall tillsynsmyndigheten underrätta kammarkollegiet om detta.

Beslut om miljösanktionsavgift kan endast överklagas av näringsidkaren, detta görs hos miljödomstolen. Organisationer och enskilda har ingen talerätt även om de berörs av beslutet. Miljödomstolens dom kan i sin tur överklagas hos Miljööverdomstolen, men då krävs prövningstillstånd. Tillsynsmyndigheten har rätt att överklaga en dom som går emot myndigheternas beslut.

3.4.4. NÄR ÄR DET UPPENBART OSKÄLIGT ATT BESLUTA OM MILJÖSANKTIONSAVGIFTER?

De tillfällen som miljösanktionssystemet är ”uppenbart oskäligt” är omständigheter som i princip ligger utanför näringsidkarens möjlighet att kontrollera. I miljöbalkspropositionen påpekas att även om en näringsidkare vidtar rättelse kommer han att miljösanktioneras. Så snart förutsättningarna har uppkommit ska miljösanktionsavgift beslutas, även om omständigheterna kring verksamheten har ändrats innan beslut om avgift har meddelats.39

Det är inte uppenbart oskäligt att besluta om miljösanktionsavgifter om en verksamhetsutövare inte har känt till de regler som gäller. Det är enligt MB 2 kap 2 § en verksamhetsutövares skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljö mot skada när han bedriver en verksamhet40. Det är också näringsidkarens roll att bevisa att han tar miljöhänsyn och förebyggande åtgärder mot de negativa effekter som hans verksamhet kan medföra.41

Det är inte uppenbart skäligt att besluta om miljösanktionsavgift om företaget har ekonomiska problem, om verksamheten nyligen har tagits över och förhållandena därför är besvärliga, fel p.g.a. nytillträdd personal, tekniska fel eller sjuk personal, glömska och tidsbrist.42

I en handbok om handläggning av ärenden om miljösanktionsavgifter från Naturvårdsverket menar man att, om en näringsidkare påstår att hon eller han har varit sjuk så bör man godta påståendet och inte belägga näringsidkaren med sanktionsavgift. Samtidigt menas det att det bör ställas högre krav på en juridisk

38 Se bilaga 2 för beskrivande figur39 Proposition 1997/98:45 del II, s 31640 Se bilaga 3, utdrag ur miljöbalken41 MB 2 kap, Allmänna hänsynsregler42 NFS 2001:1, s. 51

11


person med flera anställda än på en näringsidkare med någon eller ingen alls anställd.43

3.5 VAD MENAS MED A- OCH B- OCH C-VERKSAMHET?

All miljöfarlig verksamhet omfattas av vissa gemensamma bestämmelser i miljöbalken. I många fall krävs det tillstånd eller anmälan när det gäller miljöfarligverksamhet. Med begreppet "miljöfarlig verksamhet avses all användning av mark, byggnader eller anläggningar som på ett eller annat sätt innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljö”44.Med beteckningarna A- och B-verksamhet vill man benämna olika sorters tillståndspliktig verksamhet som dessutom betecknas miljöfarlig verksamhet. Skillnaden mellan dessa är att tillstånd för A- som är en grad farligare verksamhet än B prövas hos miljödomstolen, medan B- prövas hos av miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen. När det gäller C-verksamheter så klassas dessa ej som miljöfarlig verksamhet men kräver ändå anmälningsplikt, vilket sköts av kommunen.

Tabell 1; Ansvariga myndigheter och respektive verksamhetsklassMiljödomstolen ALänsstyrelsen BKommunen C

Källa: Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

3.6 KEMISKA PRODUKTER

I uppsatsens empiridel kommer det talas om det kemiska ämnet metanol. En kemisk produkt kan vara både ett kemiskt ämne och en beredning av kemiska ämnen. För att en produkt skall falla under bestämmelser under kap 14 i MB krävs det att ämnet hanteras av människor på något sätt och att den kan orsaka skada på människors hälsa och miljö45. Till kapitel 14 MB finns det en kompletterande förordning, Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer. I 14e kapitlet MB behandlas även kravet på produktinformation. Den som tillverkar, importerar och överlåter ska vidareförmedla uppgifter om risker och skyddsåtgärder. Kemikalieinspektionen meddelar i sina föreskrifter om vad produktinformationen ska innehålla och hur den ska utformas46. För att en verksamhetsutövare skall kunna hantera och importera kemiska produkter måste han uppfylla tillståndskravet. Tillståndet söker man hos länsstyrelsen och det gäller i 5 år.47

43 NFS 2001:1, s. 4844 MB 9 kap 1 §45 MB 14 kap 1-2 §46 Miljöbalksutbildningen (2002)47 (SFS 1998:941) Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer

12

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980941.HTM



4 MILJÖSANKTIONSAVGIFTER- GÄVLE KOMMUN OCH SVENSKT NÄRINGSLIV

I detta avsnitt presenteras byggnads- och miljönämndens organisation och arbetsgång för samtliga 19 beslut om miljösanktionsavgifter fram t.o.m. mars 2003. Materialet är främst baserat på intervju och material från bägge parter. Efter varje typ48- kapitel presenteras kommunens och näringslivets åsikter i fråga om fallen.

4.1 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDENS ORGANISATION

Sedan miljöbalkens införande har Gävle kommun beslutat om miljösanktionsavgift sammanlagt 19 gånger fram till mars 2003. Dessa beslut och utredningar ligger inom byggnads- och miljönämndens ansvarsområde. Bygg & Miljö är en av fem kommunala nämnder och är i sin tur uppdelad i ytterligare fem avdelningar. De är Administration, GIS, Planering, Bygg samt Miljö- och Hälsoskydd. Den sistnämnda avdelningen består i sin tur av Miljö, Hälsoskydd och Livsmedel, med vardera fem handläggare. Dessa är miljöinspektörer med uteslutande teknisk och naturvetenskaplig bakgrund. Tillsynsarbetet berör främst C- verksamheter och mindre företag med få eller inga anställda.49

4.1.1 BESLUTSFÖRLOPPET BETRÄFFANDE MILJÖSANKTIONSAVGIFTER

Processen vid handläggandet av ett ärende för miljösanktionsavgift kan börja med ett klagomål eller en anmälan. En miljöinspektör blir tilldelad fallet och utreder efter gällande riktlinjer. Han eller hon kommunicerar med den berörda verksamheten och inhämtar synpunkter. Det kan vara ett brev, telefonsamtal eller ett platsbesök. Informationen sammanställs i samråd med avdelningschefen och förslag till beslut skickas till Byggnads- och Miljönämnden. Nämnden fattar beslut i linje med det förslag som miljöinspektören lägger fram. Det fastställda beslutet delges företaget och en kopia skickas till Kammarkollegiet som ansvarar för att pengarna betalas in till staten.50

4.1.2 ÅTERBLICK AV SAMTLIGA BESLUT OM MILJÖSANKTIONSAVGIFT

Under miljöbalkens första år fattades inga beslut om miljösanktionsavgift, under 2000 fattades fem beslut för verksamheter av varierande art. Två ev dessa företag överklagade beslutet varav ett resulterade i ett ändrat beslut. Under 2001 fattades fem beslut varav fyra handlade om försent inlämnade miljörapporter. 2002 straffades åtta företag av sanktionsavgift av varierande orsak. Exempelvis, två av företagen drabbades i samband med att de sökt tillstånd och två andra fall gäller försenad

48 Se avsnitt 4.2 för utförlig förklaring49 Se bilaga 4, Organisationsschema för Bygg & Miljö50 Se bilaga 5, Kommunens beslutsprocess vid handläggandet av miljösanktionsavgift

13


köldmedierapportering. 2003 har fram till mars bara inneburit ett beslut, det är dock det högsta beloppet hittills utdömt av kommunen.51

4.2 MER INGÅENDE PRESENTATION AV SAMTLIGA BESLUT OM MILJÖSANKTIONSAVGIFT

Samtliga 19 beslut är undertecknade av en miljöinspektör och avdelningschefen. Besluten har i denna rapport studerats och kategoriserats av författarna enligt tre typer. Den första typen rör sig om företag som gjort olika former av överträdelser och utan större tvist bestraffats med miljösanktionsavgift. Den andra typen är rutinbeslut, så kallade skrivbordsbeslut. Det handlar om försent inkomna miljörapporter och utebliven anmälan om köldmedieanläggning. Den sista och tredje typen är omdiskuterade beslut. Det är alltifrån att företagen satt dit sig själva när de ansökt om förnyat tillstånd, till överklaganden som gått igenom hos miljödomstolen och resulterat i ändrade beslut.

4.3 FÖRSTA TYPEN, UTFÖRLIGT

4.3.1 OLJEFÖRETAGET- ÅTERFALL

Det högsta bötesbeloppet som hittills utdömts gäller en anmälan om att få mellanlagra konverterad eldningsolja för att sedan transportera den till förbränning på kalkbädd i ett kalkbruk. Företaget påbörjade verksamheten redan fem arbetsdagar efter att de lämnat in anmälan utan att vänta på kommunens beslut. Vidare handlade man inte med den produkt man angav i sin ansökan, utan man handlade med spillolja från Finland. Det är tillståndspliktigt enligt beteckningen B52 att mellanlagra den typen av oljeavfall, vilket företaget borde ha känt till. Bötessumman fastslogs till 150 000 kronor enligt SFS 1998:950 om miljösanktionsavgift 53. Arbetarbladet publicerade en artikel om fallet 2003-01-31 där det stod att företaget tänker överklaga beslutet54. Samma företag har ålagts miljösanktionsavgift tre år tidigare för att har besprutat banvall med Round Up utan hänsyn till gällande anmälningsplikt. Vid det tillfället fick företaget betala 10 000 kronor för sin förseelse samt 5 000 kronor för att inte ha uppfyllt kunskapskravet, de borde ha vetat om anmälningsplikten vid användandet av bekämpningsmedel.55

51 Se bilaga 6, Tidslinje för samtliga 19 beslut om miljösanktionsavgift för Bygg & Miljö t.o.m. mars 200352 SNI-kod 90.005-1 enligt SFS 1998:89953 Dnr 02/1544 från sammanträde 2003-01-2954 Arbetarbladet, Gävleföretag tvingas betala straffavgift, artikel publicerad 2003-01-31 http://www.arbetarbladet.se/sokindex.html 2003-04-1255 Dnr 2000/1575-1 från sammanträde 2000-10-18

14

http://www.arbetarbladet.se/sokindex.html


4.3.2 RIVNINGSFIRMAN

I samband med rivning av delar av Länssjukhuset i Gävle år 2002 fick rivningsfirman muntligt godkännande av Bygg & Miljö att, inom ramen för tidigare anmäld verksamhet, ta emot och sortera rent tegel och murbruk från den aktuella rivningen på en grustäkt i Trödje. De massor som tillfördes området visade sig dock vara av en helt annan art, armeringsjärn, gjutjärnsrör med bly i fogarna, elkablar, element, diskbänkar m.m. Anmälan av den verksamhet som utfördes på platsen gjordes inte innan arbetet påbörjades. Om anmälan inkommit skulle Bygg & Miljö uppmanat företaget att välja en annan plats. Istället fick de ett föreläggande som resulterade i att en anmälan till slut lämnades in 13 september, 2002. Enligt denna anmälan hade cirka 6 000 ton avfall förts till platsen. Att anlägga eller bedriva verksamhet med beteckningen C innan man har gjort en anmälan är belagt med miljösanktionsavgift motsvarande 25 000 kronor.56

4.3.3 TRÄVARUFÖRETAGET

Ett företag i Valbo angav i sin miljörapport till den kommunala nämnden för 2000 att de i egen regi transporterat 300 liter spillolja till kommunens avfallsstation. Bygg & Miljö svarade att detta inte var tillåtet utan att först ha gjort en anmälan till Länsstyrelsen. En sådan anmälan skall göras vart femte år så länge transporterna utförs. Efter en kontroll med tidigare års miljörapporter konstaterade man att företaget angivit att de transporterat ca 300 liter spillolja per år i egen regi från 1995 och framåt. Trots att Bygg & Miljö 1997-07-15 meddelade företaget om överträdelsen har man fortsatt transporterna utan att anmäla detta. Företaget medgav att de har slarvat men reserverade de sig mot avgiftsbeloppet på 10 000 kronor som de tyckte var onödigt då de anser sig ha lärt sig läxan ändå.57

4.3.4 PIERCINGVERKSAMHETER A OCH B

Två fall av miljösanktionsavgift gäller lokaler i Gävle som yrkesmässigt erbjuder hygienisk behandling i form av piercingsverksamhet och tatuering utan att först ha gjort en föreskriven anmälan till byggnads- och miljönämnden. De blev bötfällda 5 000 kronor vardera.58

4.3.5 TRANSPORTFÖRETAG A

Bygg & Miljö inspekterade under 2000 ett åkeri i Gävle där man fann att företaget påbörjat verksamhet med uppläggning och hantering av olika massor på fastigheten. Det är anmälningspliktigt enligt beteckningen C att lägga upp avfall och andra massor 56 Dnr 2002/2079 från sammanträde 2002-12-1157 Dnr 01/1891 från sammanträde 2001-09-2658 Dnr 02/1532-2 från sammanträde 2002-04-11respektiveDnr 02/641-2 från sammanträde 2002-08-30

15


på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten även om föroreningsrisken är ringa. Företaget ålades miljösanktionsavgift om 25 000 kronor.59

4.3.6 TRANSPORTFÖRETAG B

Ett till företag i regionen har gjort samma överträdelse som ovan. Det rör sig om 1 400 m3 förorenade massor från banvall som lagts upp på företagets fastighet i Norrtull. Även detta beslut bygger på att företaget underlåtit att göra en anmälan till den kommunala nämnden först och även här gäller det miljösanktionsavgift om 25 000 kronor.60

4.3.7 SAMMANFATTNING, FÖRSTA TYPEN

Tabell 2, Översikt av besluten för första typenVerksamhet, typ 1 Diarienummer

(Dnr)Beslutsdatum för miljösanktionsavgift

Oljeföretaget Första 2000/1575 2001/10/18Andra 02/1544 2003/01/29

Rivningsfirman 2002/2079 2002/12/11Trävaruföretaget 01/1891 2001/09/26Piercingverksamhet A 02/1532 2002/04/11Piercingverksamhet B 02/641 2002/08/30Transportföretag A 99/2058 2000/02/16Transportföretag B 00/1647 2002/11/15

Källa: Bygg & Miljö

Oljeföretaget brydde sig inte om att vänta på myndighetsbeslutet utan satte igång arbetet nästan omedelbart. Detta trots att de tre år tidigare haft kontakt med Bygg & Miljö och blivit straffade med miljösanktionsavgift för brott mot miljöbalken. Den gången handlade det bl.a. om att inte ha uppfyllt kunskapskravet enligt Miljöbalk 2 kap 2 §61. Dessutom hanterade man en annan produkt än den man angivit i ansökan. Även om de säger att de ska överklaga har de inte agerat fram till mars 2003. Ungefär detsamma gällde Rivningsfirman som hanterade andra massor än vad tillståndet gällde. Trävaruföretaget fortsatte transportera olja i egen regi utan att anmäla detta. De blev ålagda miljösanktionsavgift efter att ha slarvat och inte brytt sig om uppmaningen från Bygg & Miljö. Piercingverksamheterna omfattas av miljöbalken och det är viktigt att känna till gällande lagstiftning innan man startar upp företag62. Transportföretagen A och B började lägga upp och hantera massor på sina egna industritomter. Även dessa tomter omfattas av miljölagstiftningen. Transportföretag B finns dessutom över hela landet och borde således inte vara ovetande.

59 Dnr 99/2058-3 från sammanträde 2000-02-1660 Dnr 00/1674-8 från sammanträde 2002-11-1561 Se bilaga 3, Utdrag ur MB62 Ibid

16


4.3.8 SAMTAL MED MILJÖINSPEKTÖR RESPEKTIVE REGIONCHEF FÖR SVENSKT NÄRINGSLIV

Att oljeföretaget agerade så snabbt kan ha samröre med långa handläggningstider. Det innebär ett problem för alla menar Svenskt Näringsliv, alla förlorar ekonomiskt på det. Företagen går miste om modernisering och konkurrenskraft, arbetstillfällen går förlorade och kommunen går miste om skatteintäkter. Miljöinspektören hävdar dock att Gävles handläggningstider är erkänt korta. Ekonomi är viktigare för företagen än ekologi. T.ex. att Trävaruföretaget har fastställda rutiner för ekonomin då det är avgörande för verksamhetens direkta överlevnad. Detsamma gäller inte miljöhänsyn63.

Miljöinspektör fann i mars 2003 att 62 % av de hygieniska lokalerna i Gävles Internetgulasidor inte fanns med i kommunens tillsynsregister64. Lagen säger att miljöinspektören ska anmäla misstanke om brott och besluta om miljösanktionsavgift på 5 000 kronor. Om han bortser från det begår han tjänstefel och kan bli avskedad. Det kan dessutom leda till åtal och att han blir dömd för tjänstefel. Det pågår just nu en rättstvist i Enköping i ett liknande fall65.

Ovanstående kan kopplas till de redan tidigare straffpåförda piercingverksamheterna. Vid nystartande av företag finns det ingen miljöinformation, allt kretsar kring finansiering och andra lagar än miljörelaterade sådana. Enligt Svenskt Näringsliv är det omöjligt för denna företagskategori66 att själva ta reda på att de är anmälningspliktiga. De hänvisar till Förvaltningslagen 4 § om myndigheternas serviceskyldighet67, att det är kommunens ansvar att informera verksamhetsutövaren. Kommunen erbjuder idag rådgivning via Gävle Näringslivs Arena (GNA). Tyvärr kan GNA bara erbjuda ekonomisk rådgivning då de saknar relevant miljökompetens68.

4.4 ANDRA TYPEN, SKRIVBORDSBESLUTEN UTFÖRLIGT

Skrivbordsbeslut är de beslut som kan fattas sittandes vid skrivbordet. Det behövs ingen inspektion eller dylikt, utan det går att göra en bedömning ändå. Enligt Kommunförbundet uppgår den nationella andelen för sådana beslut till 95% av alla miljösanktionsavgifter69. Det rör sig i de flesta fall om försent inlämnade rapporter av olika slag. I Gävle handlar det om två fall av köldmedierapporter samt fyra fall av miljörapporter.

63 Brevväxling mellan Svenskt Näringsliv och miljöinspektör, 10 mars till 20 mars 2003samtIntervju, muntl., Svenskt Näringsliv, regionchef Gävleborg, 2003-04-07Intervju, muntl., Bygg & Miljö Gävle kommun, miljöinspektör, 2003-05-0964 Arbetarbladet, Olaglig behandling i Gävle, hälften av akupunktörerna saknar tillstånd för att driva verksamhet, artikel publicerad 2003-03-18http://www.arbetarbladet.se/sokindex.html, 2003-05-1365 Uppsala Nya Tidning, Fyra Enköpingspolitiker överklagar dom, artikel publicerad 2003-05-06http://www2.unt.se/first/, 2003-05-14, 66 Företagskategori, hygieniska lokaler67 Se bilaga 3, Utdrag ur Förvaltningslagen68 Persson och Badman (2002) s. 3669 http://tofr.naturvardsverket.se/området/marspro.htm, 2003-04-11

17

http://tofr.naturvardsverket.se/omr%C3%82det/marspro.htm

http://www2.unt.se/first/



4.4.1 KONDITORIET OCH FASTIGHETSBOLAGET, FÖRSENADE KÖLDMEDIERAPPORTER

Två av fallen gäller företag som försent lämnat in resultaten från den årliga köldmediekontrollen. Dessa skall lämnas in senast 31 mars varje efterföljande år. Det första företaget är ett konditori som inkom med rapporten 26 april, 200170. Det andra företaget är ett fastighetsbolag som lämnade in sin rapport 2 maj samma år71. De blev ålagda miljösanktionsavgift á 5 000 kronor.

4.4.2 FÖRSENADE MILJÖRAPPORTER

Fyra av fallen gäller försent inlämnade miljörapporter och miljösanktionsavgiftens storlek är 5 000 kronor. Tillståndspliktiga verksamheter skall årligen lämna in miljörapport till tillsynsmyndigheten senast 31 mars varje efterföljande år. Lagen är tydlig gällande miljörapporter, men handläggarna väntar vanligtvis upp till tio dagar. Alla fyra fallen gäller verksamheter med prövningsnivå B enligt SFS 1998:899, ingen av dem har överklagat eller lämnat in någon form av yttrande eller reservation till besluten.

FARMEN

Det första beslutet gäller en verksamhet med tillstånd för djurhållning, rapporten inkom 18 dagar försent vilket bedöms som en tydlig överträdelse72.

LASTBILSTVÄTTEN

Det andra beslutet gäller en anläggning för tankrengöring för lastbilar, rapporten inkom 25 dagar försent73.

SÅGVERK A OCH B

Det tredje och fjärde beslutet gäller sågverk som lämnade in rapporten 20 dagar74 respektive 25 dagar75 försent.

70 Dnr 01/1109-471 Dnr 01/1139-472 Dnr 2001/1246-273 Dnr 2001/1258-274 Dnr 01/1260-275 Dnr 01-1259-2

18


4.4.3 SAMMANFATTNING, ANDRA TYPEN

Tabell 3, Översikt av besluten för andra typenVerksamhet, typ 2 Diarienummer


Konditoriet 01/1109 04/17 2002Fastighetsbolaget 01/1139 04/17 2002Farmen 2001/1246 06/07 2001Lastbilstvätten 2001/1258 06/07 2001Sågverk A 01/1260 06/08 2001Sågverk B 01/1259 06/08 2001


Rapporteringsskyldigheten är något som återkommer 31 mars varje år, både vad gäller miljörapport och rapporten för köldmedieanläggning. Överträdelser gäller i samtliga fall försent inlämnade rapporter med ett minimum 18 dagar. Det beror i huvudsak på bristande rutiner, rapporterna har slutligen inkommit, bara försent.


Svenskt näringsliv kritiserar de höga avgiftsnivåerna och att det leder till åtalsanmälan. De får visst medhåll från miljöinspektören som anser att den generella avgiften på 5 000 kronor för en missad anmälan skulle kunna sänkas till 500 kronor. Vidare att det kan vara onödigt med åtalsanmälan för de mindre förseelserna. 76

Det råder samstämmighet om att miljösanktionsavgifterna slår väldigt olika mot olika företag eftersom beloppen inte är kopplade till deras ekonomiska förhållanden på något sätt. En del företag kan t.o.m. tjäna på att betala straffavgiften då det i vissa fall kan vara mer kostsamt att rena. Detta gäller främst vid större överträdelser. Storleken på den risk för hälsa eller miljöfara det innebär när ett företag bryter mot lagen bör också vägas in.

Generellt resulterar det dock inte i åtal och kommunen anser tillsvidare att effekten är avskräckande. Företagen kan betala böter även om det svider i plånboken, men risken finns att åtal leder till fängelse, även om miljöbrott är svåra att utreda och bevisa. Miljösanktionsavgifter däremot ska vara lätta att konstatera, lätta att utreda och handlägga och ha en snabb straffpåföljd.

4.5 TREDJE TYPEN, OMDISKUTERADE BESLUTEN UTFÖRLIGT

76 Brevväxling mellan Svenskt Näringsliv och miljöinspektör, 10 mars till 20 mars 2003samtIntervju, muntl., Svenskt Näringsliv, regionchef Gävleborg, 2003-04-07Intervju, muntl., Bygg & Miljö Gävle kommun, miljöinspektör, 2003-05-09

19


Syftet med den nya miljöbalken och miljösanktionsavgifterna är att sätta upp miljöfrågorna på verksamheternas dagordning. Det finns många företagare som slarvar eller helt enkelt inte hinner med i den snårskog av lagar som de måste känna till. De som saknar rutiner drabbas ofta rättvist eller orättvist, beroende på vilka glasögon man har på sig som betraktare. Nedan följer några omdiskuterade beslut om miljösanktionsavgifter i Gävle. Det är främst dessa ärenden som fångade vårt intresse och fick oss att titta närmare på ämnet.

4.5.1 FÄRGHANDLARE OCH METANOLFÖRSÄLJNING UTAN TILLSTÅND

Kring årsskiftet 1999 och 2000 genomförde Bygg & Miljö i Gävle ett länsprojekt där man kontrollerade färghandlare i regionen. Man kontrollerade deras tillstånd vid försäljning av särskilt farliga produkter, märkning samt godkännande på bekämpningsmedel. Butikernas hela sortiment kontrollerades inte, utan endast stickprov granskades. Man upptäckte felaktigheter hos några företag vad gäller hanteringen främst av metanol, vilket resulterade i miljösanktionsavgift. Besluten motiverades med att metanol klassas som en särskilt farlig produkt och att det krävs tillstånd för yrkesmässig överlåtelse. Se nedanstående citat ur sammanträdesprotokoll gällande ett av fallen.

4.5.2 FÄRGHANDLARE A

När man inspekterade Färghandlare A fann man 2 stycken 5 liters dunkar metanol på lagret. En dunk hade överlåtits den 27 januari 2000 enligt en anställd, vilket styrktes med datautdrag. Bygg & Miljö beslutade att ålägga Färghandlare A med miljösanktionsavgift på 25 000 kronor för att utan tillstånd ha överlåtit kemisk produkt som är särskilt farlig. 77

4.5.3 FÄRGHANDLARE B

Vid inspektion hos Färghandlare B konstaterade man att metanol, svavelsyra och salpetersyra överlåtits. Detta styrktes med ett datautdrag. Beslutsmotiveringen samt beloppet för var detsamma som ovan. I detta beslut saknas dock uppgifter angående

77 Dnr 2000/1573-1 från sammanträde 2000-10-03

20

Ruta 1; Beslutsmotivering för miljösanktionsavgift för färghandlare som säljer metanol utan tillstånd.

”Metanol klassas enligt 8 kap 1 § KIFS 1998:8 som särskilt farlig produkt och enligt 14 kap 12 § 2 st Miljöbalken krävs det tillstånd för yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter.”

Källa: Gävle Kommun Byggnads- och Miljönämnden, Sammanträdesprotokoll Dnr 2000/1573-1


vilken volym metanol det rör sig om. Det har kanske liten betydelse för beslutet men volymangivelse finns i det föregående fallet. 78

Det intressanta i just detta fall är att Färghandlare B överklagar beslutet till Miljödomstolen i Östersunds Tingsrätt den 17 november 2000.

Företaget informerar i brevet att man sökt och fått tillstånd som gällt tom 28 februari, 1992 och att det därefter inte kommit någon påminnelse om speciell ansökan för förlängning av innehavet tillstånd. De konstaterar att det i detta fall inte kommer någon påminnelse i motsats till att det i de flesta fall gör det när man är i kontakt med myndigheter. Vidare meddelar de att de slutat sälja de aktuella produkterna fram till 1999 års slut och att bötesbeloppet på 25 000 kronor är alltför högt i jämförelse med den summa pengar som inbringats vid slutförsäljningen. De avslutar brevet med att tipsa myndigheterna om att upplysa företagen om innehav av tillstånd istället för att bestraffa dem med böter.

4.5.4 FÄRGHANDLARE C

Den 24 april 2002 gjorde Bygg & Miljö en inspektion hos Färghandlare C p.g.a. företagets ansökan om tillstånd för överlåtelse av metanol m.m. hos Länsstyrelsen. Innehavaren uppgav att han sålt metanol sedan 2000 och att mängden som sålts utan tillstånd kan vara 1 000 liter. Bygg & Miljö beslutade om miljösanktionsavgift på 25 000 kronor med samma beslutsmotivering som i de två ovannämnda fallen.79

Detta fall diskuterades dock i nämnden innan beslutet fastslogs. Man talade bl.a. om möjligheten att lämna amnesti för näringsidkare som begått brott som ger miljösanktionsavgift om de själva kommer på vad de gjort fel och åtgärdar detta. Svaret blev att om ärendet går till åtalsprövning angående miljöbrott kan detta beaktas om förmildrande omständigheter, men sådan hänsyn skall inte tas när det gäller miljösanktionsavgift80.

Vid mötet diskuterades även om det gick att dela upp betalningen med tanke på att det rörde sig om en enskild firma och att ägaren sysslar med sin hobby som yrke.

78 Dnr 2000/1574-1 från sammanträde 2000-11-1879 Dnr 02/1081 från sammanträde 2002-10-1680 Dnr 2002/1081-6

21

Ruta 2; Avslutning till Färghandlare Bs överklagande till Miljödomstolen i Östersunds Tingsrätt.

”Med förhoppning om ett beslut som leder till att upplysa företag mer om innehav av tillstånd än bestraffning med böter p.g.a. nitiskhet från myndighet.”

Källa: Överklagande av beslut att ta ut miljösanktionsavgift, Dnr 2000/1574


Ägaren svarade dock att det inte spelar någon roll om summan delades upp eller ej, han hade vetat om miljösanktionsavgiften under en tid och lyckats spara ihop till den, men helst ville han inte betala alls. Beslutet fastslogs och ägaren blev delgiven.81

4.5.5 FÄRGHANDLARE D

Ett liknande fall som ovan gäller Färghandlare D. Verksamheten bytte ägare 1997. Dottern till den tidigare ägaren tog över verksamheten, det befintliga tillståndet för metanolförsäljning överlåts 8 april, 1998 med giltighetstid tom 31 oktober, 2000. Drygt ett år efter det att tillståndet gick ut skickade dottern in en ansökan till Länsstyrelsen, 4 december, 2001, om att få sälja metanol m.m. Detta resulterade i att Bygg & Miljö gjorde en inspektion på företaget 19 december, 2001. I samband med den fann man att verksamheten sålt 66 liter metanol under tiden då verksamheten inte haft giltigt tillstånd. Färghandeln skickade en kopia till Bygg & Miljö av anteckningarna över den mängd metanol som sålts under den aktuella perioden. Av detta framgick att företaget sålt metanol vid fyra tillfällen och i övrigt följt de rutiner som gäller angående försäljningsdatum, produktnamn, mängd, köparens namn och adress samt om köparen har behörighet att använda produkten. Av sammanträdesprotokollet framgår att företaget under samma period sålt svavelsyra starkare än 15 %. Även detta kräver tillstånd, men det finns ingen anteckningsskyldighet. Bygg & Miljö bortsåg från detta med motiveringen att storleken på miljösanktionsavgiften ändå inte påverkas.82

Resultatet blev beslut om miljösanktionsavgift på 25 000 kronor med samma motivering som i de tre ovanstående fallen. I beslutet framgår att Rolf Nylander (m) skriftligt reserverar sig mot beslutet då han anser att det är uppenbart oskäligt att ta ut miljösanktionsavgift i detta fall. Se nedan.

81 Dnr 2002/1081-682 Dnr 2002/186 från sammanträde 2002-03-06

22

Ruta 3; Rolf Nylander (m) reserverar sig skriftligt mot beslutet då han anser att det är uppenbart oskäligt att ta ut miljösanktionsavgift i detta fall.

”… Jag anser att uttagande av miljösanktionsavgift i detta ärende enligt 30 kapitlet 1 § Miljöbalken skall betraktas som uppenbart oskälig.”

Källa: Gävle Kommun Byggnads- och Miljönämnden, Sammanträdesprotokoll Dnr 2002/186


4.5.6 ÖVERKLAGANDE SAMT ÄNDRING AV BESLUT

SKYLTFÖRETAGET83

Bygg & Miljö märkte i samband med annan tillsynsverksamhet att Skyltföretaget hade flyttat sin verksamhet från Elektrikergatan 5 till Fjällbacksgatan 8, se figuren nedan. Företaget och dess verksamhet undersöktes närmare och klassades därefter som anläggning för tillverkning eller reparation av kvicksilverinnehållande ljuskällor, beteckning C. Bygg & Miljö såg att ingen anmälan gjorts från företaget att anlägga eller driva verksamhet enligt gällande regler och beslutade därmed om miljösanktionsavgift på 25 000 kronor den 19 september 2000. I beslutet framgår att företaget anhållit om att ej bli påförd sanktionsavgift.

Skyltföretaget överklagade domen till Miljödomstolen i Östersunds Tingsrätt 21 november, 2000. De ansåg att klassificeringen C av företaget var felaktig. Enligt dem innebär företagets verksamhet att de byter lysrör hos andra företag och omhändertar lysrören för transport till återvinningsstationer. De har således ingen egen tillverkning eller reparation i lokalerna. Vidare hänvisar de till Förordningen om miljöfarlig verksamhet, SFS 1998:899 21 § 1 st, att det inte handlar om någon ny anläggning utan bara om en flytt på några hundra meter av samma verksamhet som tidigare fanns på Elektrikergatan 5, se figur nedan.

Detta resulterade i att beslutet om miljösanktionsavgift på 25 000 kronor för Skyltföretaget ändrades vid sammanträde 31 januari, 2001.

83 Dnr 2002/186 från sammanträde 2002-03-06

23

Källa: www.gulasidorna.se

Elektrikergatan 5 Fjällbacksgatan 8

Figur 3; Skyltföretaget flyttade sin verksamhet inom samma industriområde i Gävle från Elektrikergatan 5 till Fjällbacksgatan 8.


4.5.7 SAMMANFATTNING, TREDJE TYPEN

Tabell 4, Översikt av besluten för tredje typenVerksamhet, typ 3 Diarienummer


Färghandel A 2000/1573 2000/10/03Färghandel B 2000/1574 2000/11/18Färghandel C 02/1081 2002/10/16Färghandel D 2002/186 2002/03/06Skyltföretaget 00/1409 2000/10/18


Två av färghandlarna (A, B) upptäcktes och ålades miljösanktionsavgift i samband med kommunens länsprojekt kring årsskiftet 1999 och 2000. De andra två fallen (C, D) drabbades då de sökt tillstånd att sälja metanol. De fyra färghandlarna har sammanlagt betalat 100 000 kronor till staten i miljösanktionsavgifter. Skyltföretaget upptäcktes av en slump men fick senare sitt beslut ändrat.


Godtrogna verksamhetsutövare samarbetar med hopp om att undvika miljösanktionsavgift. Färghandlare C och D drabbas i samband med ansökan om förnyat tillstånd. Detta leder till skriftlig reservation och till diskussion i nämnden, dock ingen ändring av besluten. Enligt Persson & Badman tappar Färghandlare B respekten för miljölagstiftningen, men de saknade ändå argument i sitt överklagande som biter på myndigheterna. Detta är förödande för miljöarbetet som kräver vilja och engagemang. I dagsläget finns det redan alltför få morötter, piskan duger inte på lång sikt. Miljöinspektören ger medhåll i detta påstående att lagen är utformad så att den kan bestraffa den som försöker ordna sina brister.84

Svenskt Näringsliv påpekade att det är få överklaganden. De menade att det inte finns resurser hos småföretagare. Vid en jämförelse mellan de två fallen framgår följande. Färghandlare B inleder med att klaga över hur dåligt Bygg & Miljö har kommunicerat vid handläggandet av ärendet. Deras överklagande saknar någon saklig grund och de lyckas inte komma med någon information som skulle ändra på beslutet. De är inte insatta i lagstiftningen. Skyltföretaget däremot fick det relativt enkelt då Bygg & Miljö gjorde en tydlig felklassificering av företaget. För det första behöver de inget tillstånd för sin verksamhet. Följden blir naturligtvis att de inte behöver söka något nytt tillstånd i samband med att de byter lokaler. Deras överklagande är saklig, de är insatta i relevant lagstiftning och talar myndigheternas språk genom att hänvisa till lagrum.

84 Brevväxling mellan Svenskt Näringsliv och miljöinspektör, 10 mars till 20 mars 2003samtIntervju, muntl., Svenskt Näringsliv, regionchef Gävleborg, 2003-04-07Intervju, muntl., Bygg & Miljö Gävle kommun, miljöinspektör, 2003-05-09

24


En närmare titt på metanol lagstiftningen ger en tydlig bild av den snårskog av lagar som man bör orientera sig i för att kunna fatta korrekta beslut eller formulera ett trovärdigt överklagande. Kommunens beslut om miljösanktionsavgift bygger på KIFS 1998:8 kap 8 § 1. Näst följande paragraf i samma lagstiftning ger ett undantag för tillstånd vid just metanolförsäljning. Går man vidare och söker i kemikalielagstiftningen finner man slutligen ett tillståndskrav i Kemikalieinspektionens allmänna råd 1990:1 sid 10. Se utdrag ur lagtext i bilaga 7. Miljöinspektören håller med om att kemikalielagstiftningen är knepig.

25


5 DISKUSSION

Byggnads- och Miljönämndens organisationsstruktur är platt och besluten fattas nära. Arbetsprocessen i samband med miljösanktionsbeslut skapar förutsättningar för liten risk beträffande kommunikationsproblem inom avdelningen. Utslagen nådde en kulmen 2002 med sammanlagt åtta beslut. Vad anbelangar försenade miljörapporter och köldmedierapporter verkar det som om företagen kommit underfund med det nu. Vår åsikt är att det har hjälpt att ta i med hårdhandskarna i dessa fall, även om resultatet egentligen fortfarande återstår att se. All väsen kring sanktionsavgifterna har gjort företagen uppmärksamma och det har till stor del haft en avskräckande effekt att bryta mot MB.

5.1 EKONOMI ELLER EKOLOGI

Ett av de grundläggande problemen är att miljölagstiftningen betraktas som en andra klassens lag. Orsaken till denna inställning är att regelverket är relativt nytt, det befinner sig i någon slags legitimeringsfas och är full av barnsjukdomar. Synsättet bottnar i att ekonomi och ekologi prioriteras olika. Ekonomi handlar på kort sikt om företagets direkta överlevnad. Denna överlevnad är ibland på bekostnad av miljön. Ekologi är mer diffust och inte alltid lika lätt att ta på. Effekterna är inte lika omedelbara och som miljölagstiftningen tillämpas i Gävle förstärker det bara uppfattningen om miljöarbete som en kostnad. Särskilt med tanke på att företagen har bestraffats med miljösanktionsavgift samband med att de insett sina misstag och försökt åtgärda dem. Miljöarbete är förändringsarbete, förändring kräver vilja och engagemang. Denna vilja undermineras vilket är förödande för en konstruktiv miljöutveckling.

5.2 FÖLJA LAGEN

Våra tankar började med att se tillämpandet av miljösanktionsavgifter som en inkomstkälla för kommunen, med tanke på den kritik de fått utstå. Det visar sig dock att det inte finns några ekonomiska incitament att använda sig av lagstiftningen då den enbart utgör en kostnad. Enligt lag skall de pengar som inbringas lämna kommunen och gå till staten. Lagen begränsar även miljöinspektörernas handlingsfrihet och gör dem ansvariga att antingen tillämpa reglerna eller att begå tjänstefel. Gävle kommun känner oro över miljösanktionsavgifter men de har inget makt att påverka, de gör bara sitt jobb och där finns det inte plats att tycka. En rättstvist pågår just nu i Enköping i ett fall om tjänstefel av sådan karaktär. Domen kommer att bli ett precedensfall och utgöra ett rättesnöre för resten av landet.

Lagstiftningen är oöverblickbar för många näringsidkare, speciellt för de mindre företagen med få eller inga anställda. Det är svårt att uppfylla kunskapskravet i miljöbalken och samtidigt hålla företaget flytande ekonomiskt med tanke på konkurrenter och övrig lagstiftning som berör dagens företag. Företagen tvingas prioritera och det innebär ekonomi i första hand.

26


Även för tjänstemännen är lagen svår att tolka och tillämpa. Kemikalielagstiftningen är motsägelsefull och den intervjuade miljöinspektören anser att den är knepig. Kommunen har ålagt fyra företag med miljösanktionsavgift för försäljning av metanol utan tillstånd. Besluten har hänvisat till kemikalielagstiftningen (KIFS 1998:8 § 1) som i § 2 samtidigt ger ett undantag för tillstånd när det gäller metanolförsäljning. I kemikalieinspektionens allmänna råd (1990:1) från 1990 återfinns tillståndskrav för metanolförsäljning. Hur skall detta tolkas? Vilken föreskrift görs gällande?

Av de fyra färghandlarna var det endast Färghandlare B som överklagade beslutet. De lyckades inte komma med någon ny information som skulle ändra beslutet och hade inte kunskaper i relevant lagstiftning. Frågan är hur det skulle gå om Färghandlare B hade hänvisat till KIFS 1998:8 paragraf 2, hade de friats tillsammans med de övriga tre företagen? Detta rör sig om sammanlagt 100 000 kronor. Vem skall kravet om kunskap ställas till? Det tordes vara svårt att göra en korrekt bedömning i dessa fyra fall.

”Miljösanktionsavgift skall vara lätt att konstatera, lätt att utreda och handlägga och ha en snabb straffpåföljd…”

Intervju med miljöinspektör 2003-05-08

5.3 SPRÅKBARRIÄR

Resursbristen tvingar fram ett val där man prioriterar kontroll framför upplysning och information. Bristen på kompetens inom förvaltningen gör det inte lättare. I dagsläget består personalen av naturvetare och tekniker med kunskap i miljörätt. Detta skapar ett motsatsförhållande mellan myndigheten och näringslivet. Kommunen behöver avsätta resurser för att överbrygga denna motsättning och avkoda sitt myndighetsspråk. Argumentet att Gävle är en för liten kommun är undermåligt. Det behövs en tjänst med en drivande person, en tolk med tvärvetenskaplig kompetens som både kan se myndighetsperspektivet och företagsperspektivet för att skapa ett konstruktivt utvecklingsförhållande, en win-win situation.

5.4 ANSVARSFÄLLAN

Efter att ha studerat miljösanktionsprocessen i Gävle kommun har vi identifierat en befintlig dialog mellan näringsliv och kommun. Men som det påpekats i tidigare studier råder det ett kommunikationsproblem mellan de båda parterna. Oenighet råder angående myndighetens roll, bör den fungera kontrollerande eller upplysande? I dagsläget står man och stampar i den så kallade ansvarsfällan. Näringslivet hänvisar till Förvaltningslagen 4 § om myndigheternas serviceskyldighet och kommunen hänvisar till Miljöbalkens kunskapskrav. Svenskt Näringsliv tror att lösningen till problematiken med miljösanktionsavgifter är en förändring av själva miljösanktionssystemet, främst genom sänkta avgiftsbelopp. Vi är kritiska, visst finns det identifierbara brister i systemet men det är endast en del av problemet. Att förmildra konsekvenserna till att bryta lagen löser inte problemen mellan näringsliv och kommun. Kommande förändringar väntas dämpa fientligheten hos företagen, men själva situationen kommer inte förändras då kraven förblir desamma.

27


Miljökompetensen hos företagen kommer inte öka om man lättar på piskan och samtidigt låter bli att ersätta den med en morot.

Hos länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser finns en samförståndskultur på regional nivå gentemot företagen. De leder en mjukare linje som innebär samarbete och rådgivning framför förelägganden och vitesförbud. Många företag sköter således kontrollen själva och rapporterar in det till myndigheterna. Det har visat sig gå bra, de företag som då inte sköter sig har blivit straffade. Detta var omedvetet fallet för Trävaruföretaget som transporterade olja utan tillstånd i fyra års tid, trots vägledning från myndigheter. Denna lärdom finns för kommunen att ta del av. Det är dessutom möjligt utan att behöva kompromissa med lagen. Resultatet tordes bli ett bättre samarbete och kompetenshöjning hos de inblandade parterna.

5.5 EKONOMI OCH EKOLOGI

Ett sätt att lindra problematiken med miljösanktionssystemet för kommunen är att jobba förebyggande. Genom att arbeta vägledande kan man undvika miljöpåverkande företag till en viss utsträckning och samtidigt föra en konstruktiv utvecklingsdialog som är gynnsam för båda parter. Företagen bör komma i kontakt med miljö redan vid starta-eget-kursen, på banken i samband med startkapitalslån, via arbetsförmedlingen eller liknande kanaler. Det bör bli lika viktigt att lära blivande företagare om miljölagstiftning som god redovisningssed. Detta skulle kunna göras genom att erbjuda företagarna en pärm, en handbok med relaterad lagstiftning och råd. Den bör innehålla information från Svensk Näringsliv, andra hithörande organisationer, telefonnummer, kontaktpersoner och liknande information. Allt för en god företagarstart som inkluderar miljö och människors hälsa. På det sättet skulle kommunen få en mer konstruktiv och stöttande roll, och mindre den övervakande, negativa rollen den har nu. Samtidigt skulle man driva näringslivets prioriteringar och inställningar åt rätt riktning. En företagare skulle tveka mindre inför att ringa kommunen för råd eller be om förnyad ansökan.

En möjlig förändring är att uppmuntra grossister av exempelvis metanol att informera deras kunder om eventuella tillstånd innan försäljning. Så som det är nu kan en färghandlare köpa tillståndspliktiga kemiska ämnen utan ha tillstånd att sälja vidare, det skall inte vara möjligt. Det behövs information och insatser tidigt i produktionskedjan.

5.6 SAMSYN SKAPAR MÖJLIGHETER

Det råder samsyn om att avgifterna generellt skall sänkas och att man bör ta bort åtalsanmälan för de mindre förseelserna. Det leder sällan till åtal och det finns oftast inte något att utreda. Beloppen bör dessutom anpassas till företagens ekonomiska förhållanden på något sätt. Detta kan betyda en slags tillbakagång till det gamla systemet vars syfte var att eliminera den vinst som företaget gjorde i samband med överträdelsen. Problem kan dock uppstå om hur denna mätning skall gå till. Så länge alla är överens och lagen gäller lika för alla bör eventuella svårigheter undanröjas.

28


Det kan liknas vid dagsböter när en person begår ett brott, man bör även ha i åtanke att det är den juridiska personen som åtalsanmäls och inte företaget.

Den existerande dialogen mellan myndighet och näringsliv är svår att definiera. Brevväxlingen mellan miljöinspektören och Svenskt Näringsliv tyder på att det finns vilja att samarbeta och att kritiken inte gått förbi obemärkt. I en återblick av hur det gått till i tidigare fall kan man i dagsläget urskilja en viss återhållsamhet från kommunens sida. Fallen om hygieniska lokaler diskuteras inte bara direkt med näringslivsorganisationen utan även i den lokala pressen. Det gäller att vårda dessa första försiktiga steg och leda dem i rätt riktning. Det finns en möjlighet att ta klivet ut ur ansvarsfällan och in på en samarbetsarena och sträva mot gemensamma mål.

”Om vi skall nå målet att underlätta för företagarna MÅSTE vi samarbeta!”Miljöinspektör i brev till Svenskt Näringsliv 2003-03-20

29


6 SLUTSATS

Kommunen har framgångsrikt tillämpat miljösanktionsavgifterna enligt det regelverk som föreligger med undantag för Skyltföretaget. Det krävs emellertid en närmare titt på de fyra metanolbesluten då lagstiftningen är krånglig och motsägelsefull. Den väcker många frågor och besluten kanske rent av borde ändras. Hur står egentligen detta i relation till att miljösanktionsavgifter skall vara lätta att konstatera och handlägga?

Myndigheten behöver inse att vilja från företagen och personligt engagemang är en förutsättning för att framgångsrikt genomföra förändringsarbete. Det är förödande för miljöarbetet om näringsidkare straffas då de inser sina misstag och försöker rätta till dem. Det vore klokt att göra som man gjorde för Trävaruföretaget i Valbo då man omedvetet gav företaget en chans innan man beslutade om miljösanktionsavgift. Miljöarbetet och myndighetens förtroende skulle få en skjuts uppåt.

Faktum är att många företag ännu inte har den kunskap som lagen kräver och det behövs insatser både från kommunen och från Svenskt Näringsliv. T.ex. när det gäller försäljning av tillståndspliktiga kemikalier bör man starta i den bakre ändan av produktionskedjan. Genom att ställa krav på grossister att informera sina kunder och kontrollera tillstånd innan försäljning kan man påverka aktörerna i de senare leden i produktionskedjan.Vidare bör man miljöinformera nya företag redan vid banklånstillfället, starta eget kursen, arbetsförmedlingen etc. Detta kan vara en pärm eller handbok med relaterad lagstiftning och råd. Den bör innehålla information från Svensk Näringsliv, andra hithörande organisationer, telefonnummer, kontaktpersoner och liknande information.

Man måste komma ifrån det motsatsförhållande som råder mellan ekonomi och ekologi och istället börja se dem som en naturlig del av varandra. Det går att finna en gemensam plattform och det finns samsyn i att miljösanktionsavgift är bra som idé. Det största hindret är dock språkbarriären mellan kommun och näringsliv. Myndigheten har problem att se företagsperspektivet och företagen har problem att se myndighetsperspektivet. Det behövs en brygga emellan och lämpligast är om initiativet kommer från kommunen. Resursbrist är ett undermåligt argument för en kommun i Gävles storlek. Det behövs en kompetent person med ett ben på båda sidor.

Båda parter bör ta klivet fullt ut ur ansvarsfällan. Det är inte konstruktivt av näringslivet att hänvisa till förvaltningslagen och av kommunen att peka på kunskapskravet. Det är tydligt att lagen är otillräcklig i detta fall. Det behövs nytänkande, kommunen har tagit de första stapplande stegen och näringslivet bör verkligen följa med.I brevväxling efterlyser miljöinspektören samarbete och påpekar hur lagbundet arbetet är, risken finns för tjänstefel och en dom i Enköping kommer att bli ett rättesnöre för tjänstemän i hela landet. Det tordes leda till en homogen tillämpning av miljösanktionsavgifterna och minska de interregionala orättvisorna som har varit hett omdiskuterade.

30


6.1 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER

Arbetet med uppsatsen har frambringat frågor som kan vara intressanta att studera lite närmare.

En djupdykning i kemikalielagstiftningen, inte enbart hänsyn till metanolfallen. Bara i Gävle rör det sig om 100 000 kronor utslaget på fyra företag, hur ser det ut i övriga landet?

Kritiken gör gällande att lagen är ett trubbigt verktyg som saknar precision. Den får ris även från gröna håll. Det verkar råda positiv samstämmighet gentemot miljöbalken men ej dess tillämpning. Vad var egentligen lagstiftarnas intentioner? Hur växte lagen fram och hur sjösattes den? Var alla inblandade överens och vilka, om någon, blev överkörda och varför?

Det vore intressant att ta fram och genomföra en konkret handlingsplan för kommunen och näringslivet att följa. Där man diskuterar och tar kunnighet från företag som har lyckats smälta samman ekonomi med ekologi. Det finns andra tillsynsmyndigheter som är framgångsrika i sina uppdrag trots en nära relation till sina kontrollobjekt, exempelvis skogsvårdsstyrelsen. Av dessa kan man dra lärdom och tillsammans identifiera de regionala företagens målproblem.

6.2 EPILOG

Just nu pågår det ett arbete med att förändra miljölagstiftningen. Ändringarna förelåg till 1 juli, men är nu flyttade till december 2003.I slutfasen av denna studie har kommunen ålagt ett företag i Valbo med 25 000 kronor miljösanktionsavgift p.g.a. bristande dokumentation av egenkontrollen.

31

KÄLLFÖRTECKNING

Tryckta källor

Backman J. (1998) Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund

Bodgan T. (1984) Introduction to qualitative research methods. The search for meaning, Second edition, Wiley and Sons. New York

Eriksson L. T., Weidersheim-Paul F. (1999) Att utreda forska och rapportera, 6 uppl., Liber Ekonomi, Malmö

Företagarnas Riksförbund (2001) Rättssäkerhet och tillväxt. En fördjupningsstudie med miljöbalken i fokus, Erlanders Gothab, FR Stockholm

Grip P. (2000) Miljösanktionsavgift och åtalsanmälan enligt miljöbalken, D- uppsats vid Juridiska institutionen på Uppsala universitet, Uppsala

Holme I. M., Solvang B. K. (1997) Forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund

Loftsson E., Hedvén J. (1993) Svensk miljöpolitik, Studentlitteratur, Lund

Miljöbalksutbildningen (2002) Grundkursen 1, Miljöbalksutbildningens kompendium i miljöbalken och dess förordningar, 3 uppl., Balder AB, Stockholm

Naturvårdsverket (2002) Handbok med Allmänna råd till handläggningen av ärenden om miljösanktionsavgifter, 2 utgåva, Handbok NFS 2001:1, Stockholm

Patel R., Davidson B. (1994) Forskningsmetodikens grunder, 2 uppl., Studentlitteratur, Lund

Persson R., Badman D. (2002) Miljöbalken och ett gott företagsklimat? – en fallstudie av konfliktorsaker i Gävle Kommun, D- uppsats vid institutionen för ekonomi och informatik på Mälardalens Högskola, Västerås

Strömquist S. (1998) Uppsatshandboken, Hallgren & Fallgren Studieförlag AB, Uppsala

Tidskrifter

Miljö och utveckling nr 1, 2000

Lagtexter

Miljöbalk SFS 1998:808

Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS 1998:899

Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer, SFS 1998:941

32

Förordning om miljösanktionsavgifter, SFS 1998:950

Gävle Kommun Byggnads- och Miljönämnden, Sammanträdesprotokoll

Dnr 99/2058 från sammanträde 2000/02/16



















Internet- källor

Arbetarbladet, Gävleföretag tvingas betala straffavgift, artikel publicerad 2003-01-31http://www.arbetarbladet.se/sokindex.html, 2003-04-12

Arbetarbladet, Olaglig behandling i Gävle, hälften av akupunktörerna saknar tillstånd för att driva verksamhet, artikel publicerad 2003-03-18

33


http://www.arbetarbladet.se/sokindex.html, 2003-05-13

Förordning om miljösanktionsavgifter, SFS 1998:950http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980950.HTM, 2003-04-26

Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer, KIFS 1998:941 2 § och 14-20 §http://www.kemi.se/raw/documents/11412_f98_941.pdf, 2003-05-04

Förvaltningslag (1986:223)http://www.notisum.se, 2003-04-26

Grön Ekonomi- LOGE, summering av miljöpolitikens verktyghttp://www.logronekonomi.se/3miljoverktyg/mv-summering.htm, 2003-06-10

Grön Ekonomi- LOGE, miljöpolitikens verktyghttp://www.logronekonomi.se/3miljoverktyg/miljoverktyg.htm, 2003-06-10

Gulasidorna 2003-04-17http://www.gulasidorna.se, 2003-04-17

jordnara.nuhttp://home.swipnet.se/jordnara/miljobalk.htm, 2003-04-26

Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer, KIFS 1 998:6, 8 kap 1-2 §http://www.kemi.se/raw/documents/14652_K98_8_4.DOC, 2003-04-17

Kemikalieinspektion ”Råd och tips för tillsyn av kemikaliehanteringen” 2001 http:// www.kemikalieinspektionen.se , 2003-04-12

Miljöbalk SFS 1 998:808http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM#KAP30, 2003-04-26

Mitthögskolanhttp://nek.shv.mh.se/imamil/bkkap71.pdf, 2003-06-10

Naturvårdsverkets allmänna råd till 30 kap. miljöbalken och till förordningen (1 998:950) om miljösanktionsavgifter; NFS 2 000:10http://www.naturvardsverket.se, 2003-04-26

Naturvårdsverkets föreskrifter om betalning av miljösanktionsavgifter; NFS 2 002:16http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/lagar/foreskri/snfstext/nfs2002/2002_16.htm, 2003-04-26

Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SNFS 1 998:8) om betalning av miljösanktionsavgifter; (NFS 2 000:9)http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/lagar/foreskri/snfstext/2000_9.htm, 2003-04-26

34

http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/lagar/foreskri/snfstext/2000_9.htm

http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/lagar/foreskri/snfstext/2000_9.htm

http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/lagar/foreskri/snfstext/nfs2002/2002_16.htm

http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/lagar/foreskri/snfstext/nfs2002/2002_16.htm

http://www.naturvardsverket.se/

http://nek.shv.mh.se/imamil/bkkap71.pdf

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM#KAP30

http://www.kemikalieinspektionen.se/

http://www.kemi.se/raw/documents/14652_K98_8_4.DOC

http://home.swipnet.se/jordnara/miljobalk.htm

http://www.gulasidorna.se/

http://www.logronekonomi.se/3miljoverktyg/miljoverktyg.htm

http://www.logronekonomi.se/3miljoverktyg/mv-summering.htm

http://www.notisum.se/

http://www.kemi.se/raw/documents/11412_f98_941.pdf



Naturvårdsverkets föreskrifter om betalning av miljösanktionsavgifter; NFS 2 002:16 2002-05-22http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/lagar/foreskri/snfs.htm,2003-04-11

Naturvårdsverket, (2000) Mötesprotokoll från Tillsyns- och föreskriftsrådets möte den 8 mars 2000.http://tofr.naturvardsverket.se/området/marspro.htm, 2003-04-11

Proposition miljödepartementet SFS 1997/98:45http://www.miljo.regeringen.se/propositionermm/propositioner, 2003-04-29

Rolf Bromme, Företagarnas Presstjänst, (2001) ”Miljöbalksbeslut är rättstillämpning –inte politiska prioriteringar” http://www.environ-cert.com/sweden/articles/Bok2001/63-68.pdf , 2003-05-15

Statens offentliga utredningar, Miljöbalksberedningens huvudbetänkande, SOU 1996:103 http://www.notisum.se/

Statens offentliga utredningar, SOU 2000:50http://www.notisum.se/

Svenska Dagbladet, Miljökrav sargar ekonomin, artikel publicerad 2003-05-25http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_5628153.asp, 2003-06-10

Svenska Kommunförbundet (2000) ”Samsyn inom miljöområdet” 2000-09-01http://www.svekom.se/skorg/styrelse/yttrande/000901/20001411.htm, 2003-04-12

Svenska Naturskyddsföreningen , Artikel: ”120 kommuner vägrar miljösanktionsavgifter”http://www.snf.sesnf/hallbart/2000/hallbart2000/miljosanktionsavgift.htm, 2003-04-11

Uppsala Nya Tidning, Fyra Enköpingspolitiker överklagar dom, artikel publicerad 2003-05-06http://www2.unt.se/first, 2003-05-14

Övriga rapporter och opublicerade källor

Wingfors H, PM från Företagarnas Riksorganisation, Rättssäkerhet och tillväxt- hur tillämpas miljöbalken på kommunal nivå? 2000-05-17

Brevväxling mellan svenskt näringsliv och miljöinspektör, 10 mars till 20 mars 2003

Intervjuer

Regionchef Gävleborg, Svenskt Näringsliv 2003-04-07

Miljöinspektör, Bygg & Miljö Gävle kommun 2003-05-09

35

http://www2.unt.se/first

http://www.snf.sesnf/hallbart/2000/hallbart2000/miljosanktionsavgift.htm


http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_5628153.asp

http://www.environ-cert.com/sweden/articles/Bok2001/63-68.pdf

http://www.miljo.regeringen.se/propositionermm/propositioner

http://tofr.naturvardsverket.se/omr%C3%82det/marspro.htm

http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/lagar/foreskri/snfs.htm

REFERENSER

Tryckta referenser

Andersson B-E. (1994) Som man frågar får man svar, Rabén Prisma, Stockholm

Andersson C., (1994) Organisationsteori, Studentlitteratur, Lund

Andersson L. (1996) Rätt och fel för miljö, Sellin & Partner Bok och Idé AB, Stockholm

Armands E., Josephson M., (1995) Kvalitet, kultur och kommunikation- om människors samspel i en organisation, Studentlitteratur, Lund

Bengtsson B (2001) Miljöbalkens återverkningar, Nordstedts Juridik AB, Stockholm

Bodin A., Eriksson E-L., (2002) Småföretag- frihet eller regeldjungel?, C- uppsats vid ekonomiska institutionen på Högskolan i Gävle, Gävle

Halvorsen K. (1992) Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund

Hellman J. (2000) Miljöbalken- en sammanställning för fastighetsförvaltare, AB Svensk Byggtjänst, Stockholm

Jarrick A., Josephson O. (1996) Från tanke till text, 2 uppl., Studentlitteratur, Lund

Jervas G., m.fl. (1997) 2000- talets stora utmaningar- aktuella resurs- och miljöproblem i ett konfliktperspektiv, SNS Förlag, Kristianstad

Kolk A. (2000) Environmental economics, Financial Times, New York

Krag Jacobsen J. (19913) Intervju: Konsten att lyssna och fråga, Studentlitteratur, Lund

Lindgren K. m.fl. (1993) Industriell miljöekonomi, Liber Ekonomi, Malmö

Mahmoudi S. (2002) EU:s miljörätt, 2 uppl., Nordstedts Juridik AB, Stockholm

Michanek G. (1997) Svensk miljörätt, 2 uppl., Iustus Förlag AB, Uppsala

Room J. N. et al. (1998) Sustainability strategies for industry, Island Press, Washington D. C.

Rubenson S. (1998) Miljöbalken: den nya miljörätten, Nordstedts Juridik AB, Stockholm

Schött K. m.fl. (2000) Studentens skrivhandbok, Liber AB, Stockholm

Thurén T. (1991) Vetenskapsteori för nybörjare, 6 uppl., Liber AB, Stockholm

36

Welford R. (1998), Corporate Environmental Management 1 systems and strategies, 2nd edition, Earthscan publications Ltd, UK

Willums, J-O., WBCSD, (1998) The sustainable business challenge: a briefing for tomorrow's business leaders, Greenleaf Publishing, Sheffield

Åkerman L. (1991) Miljölexikon, Rabén & Sjögren, StockholmFörordningar om miljöskydd och naturvård till Miljöbalken (1999) Arbetarskyddsnämnden, Stockholm

Miljöbalken: kommentarer av Karl Krook (1999) Arbetarskyddsnämnden, Stockholm

Kemiska produkter i Miljöbalken (1999) Arbetarskyddsnämnden, Stockholm

Miljökompetens i Gävleborg : vem kan vad om yttre miljö? (1993) Rapport / Länsstyrelsen i Gävleborgs län; 1993:9, Gävle

Naturvårdsverkets allmänna råd till 30 kap. miljöbalken och till förordningen (1 998:950) om miljösanktionsavgifter, NFS 2 000:10

Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter, NFS 2000:13

Naturvårdsverkets föreskrifter om betalning av miljösanktionsavgifter; NFS 2 002:16

Internet- referenser

Brottsförebyggande rådethttp://www.bra.se, 2003-05-02

Förbundsstyrelsen yttrande: ”Miljösanktionsavgifter vid villkorsöverträdelser m.m.” 1999-03-26http://www.swekom.se, 2002-04-12

Elisabeth Nyström och Björn Leivik, Motion till riksdagen från moderaterna. (1999) 1999 /2000: MJ703 Stockholm http://www.riksdagen.se/debatt/motioner/index.asp, 2003-04-12

Gävle kommunwww.gavle.se, 2003-05-22

Högskoleverkethttp://www.hsv.se, 2003-04-17

Köldmediekungörelsen (SNFS 1 992:16) Naturvårdsverkethttp://www.naturvardsverket.se/dokument/omverket/remisser/remisdok/koldmed/revkung.pdf, 2003-04-17

Miljöarbete i småföretag– en ren vinst?, Nutek

37

http://www.naturvardsverket.se/dokument/omverket/remisser/remisdok/koldmed/revkung.pdf

http://www.naturvardsverket.se/dokument/omverket/remisser/remisdok/koldmed/revkung.pdf

http://www.hsv.se/

http://www.gavle.se/

http://www.swekom.se/

http://www.bra.se/

http://www.nutek.se/sb/d/233?query=Milj%F6arbete+i+sm%E5f%F6retag, 2003-05-06

Miljödepartementet http://miljo.regeringen.se/index.htm, 2003-04-12

Mälardalens Högskolahttp://www.mdh.se, 2003-04-17

Naturvårdsverkethttp://www.naturvardsverket.se, 2003-04-23

Nutek, verket för näringslivsutvecklingwww.nutek.se, 2003-04-17

Lagrummetwww.lagrummet.gov.se, 2003-05-09

Pressmeddelande från Miljödepartementet, ” Miljökommittén överlämnar sitt principbetänkande”http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/action=obj_show?c_obj_id=45900, 2002-06-28

Regeringskansliethttp://www.regeringen.se, 2003-05-13

Rättsnätethttp://www.notisum.se, 2003-04-17

Svenskt näringslivwww.svensktnaringsliv.se, 2003-05-22

Sveriges riksdaghttp://www.riksdagen.se, 2003-05-13

http://www.altavista.com

http://www.alltheweb.com

http://www.google.com

Kontakter

Andersson Pernilla, bibliotekarie, Mälardalens Högskola, 2003-04-17021-10 13 42, [email protected],

Beckman, Lars, regionchef Gävleborg, Svenskt Näringsliv, 2003-04-07026-54 36 96, [email protected]

38

http://www.google.com/

http://www.alltheweb.com/

http://www.altavista.com/

http://www.riksdagen.se/

http://www.notisum.se/

http://www.regeringen.se/

http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/action=obj_show?c_obj_id=45900

http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/action=obj_show?c_obj_id=45900

http://www.lagrummet.gov.se/

http://www.nutek.se/

http://www.naturvardsverket.se/

http://www.mdh.se/

http://www.nutek.se/sb/d/233?query=Milj%F6arbete+i+sm%E5f%F6retag

Hermansson Ulla, nämndsekreterare, Bygg & miljö Gävle kommun [email protected]

Klingberg Tage, universitetslektor, Högskolan i Gävle, 2003-04-17026-64 87 36, [email protected]

Nilsson Claes-Göran, avdelningschef, Bygg & miljö Gävle kommun, [email protected]

Sahlén, Carolina, miljöinspektör, Bygg & miljö Gävle kommun [email protected]

39

BILAGA 1, MB OCH DESS BERÖRDA DELAR

Miljöbalk (1998:808)2 kap Allmänna hänsynsregler

9 kapMiljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

14 kapKemiska produkter och biotekniska organismer

Förordning (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer

Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer KIFS 1998:8

Kemikalieinspektionens allmänna råd 1990:1till föreskrifterna om tillståndskrav för livsfarliga och mycket farliga kemiska produkter

30 kapMiljösanktionsavgifter

Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter

Naturvårdsverkets föreskrifter om betalning av miljösanktionsavgifter; NFS 2002:16

Naturvårdsverkets allmänna råd till 30 kap. miljöbalken och till förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter (NFS 2000:10)

Källa: www.jordnara.nu 2003-05-13

40

http://www.jordnara.nu/

http://www.naturvardsverket.se/dokument/lagar/foreskri/snfstext/2000_10.htm

http://www.naturvardsverket.se/dokument/lagar/foreskri/snfstext/nfs2002/2002_16.htm

http://www.naturvardsverket.se/dokument/lagar/foreskri/snfstext/nfs2002/2002_16.htm


http://www.kemi.se/Kemi/Kategorier/Lagar/KIFS/1026458287.html



http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm#KAP1

BILAGA 2, PROCESSEN VI PÅFÖRANDET AV MILJÖSANKTIONSAVGIFT

Regelöverträdelse upptäcks

Företaget ges tillfälle att yttra sigEx. 14 dagar

Myndighet fattar beslut i ärendet

Källa: Kemikalieinspektionen”Råd och tips för tillsyn av kemikaliehantering”, 2002

Ej miljösanktionsavgiftKommun och/el. länsstyrelse underrättas samt ev. annan central myndighet. Företaget underrättas om beslutet.

Beslut delges företagetÖverklagandetid börjar löpa

Miljösanktionsavgift beslutasKopia till kammarkollegiet.Kommun och/eller länsstyrelse underrättas samt ev. annan central myndighet.

ÖverklagasKan göras så snart delgivning skett

Miljösanktionsavgiften förfaller tillbetalning30 dagar eller längre tid som beslutas, även om beslutet överklagats.

Dokumentation och utredning sammanställs.

PolisanmälanOm överträdelsen också är straffbar

Föreläggande om redovisning av åtgärder.Enligt 26 kap. MB

Överklagas ejBeslutet vinner laga kraft

41

BILAGA 3, UTDRAG UR FÖRVALTNINGSLAGEN 4 § OCH MILJÖBALKEN 2 KAP 2 §

Förvaltningslag (1986:223) senast ändrad 2000-01-01

Myndigheternas serviceskyldighet

4 § Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta.

MB (SFS 1998:808) senast ändrad 2003-01-01

2 kap Allmänna hänsynsregler

2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.

42

BILAGA 4, ORGANISATIONSSCHEMA FÖR BYGG & MILJÖ

Byggnads- & Miljönämnden

Administration

GIS

Planering

Bygg

Miljö- och Hälsoskydd

Avdelningschef

LivsmedelHälsoskyddMiljöskydd

5 st handläggare 5 st handläggare

Figur 1; Organisationsschema för Byggnads- och miljönämnden i Gävle kommun.

Källa: Intervju med miljöinspektör 2003-05-08

43

BILAGA 5, KOMMUNENS BESLUTSPROCESS VID HANDLÄGGANDET AV MILJÖSANKTIONSAVGIFT

Figur 2; Beslutsprocess vid handläggandet av miljösanktionsavgifter Bygg & Miljö

Källa: Intervju med miljöinspektör 2003-05-08

Klagomål, anmälan eller dylikt inkommer

Miljöinspektör utreder

Beslutsunderlag sammanställs och förslag till beslut skickas till nämnden

Miljöinspektör kommunicerar med den berörda verksamheten och inhämtar synpunkter

Nämnden fattar beslut

Fastställt beslut skickas till kammarkollegiet

44

BILAGA 6, TIDSLINJE FÖR SAMTLIGA 19 BESLUT OM MILJÖSANKTIONSAVGIFT FÖR BYGG & MILJÖ FRÅN 1999 TOM MAJ 2003

Samtliga beslut under 2000

Verksamhet Sid nr Diarienummer Beslutsdatum för miljösanktionsavgift

Belopp i kronor

Transportföretag A 15 99/2058 2000/02/16 25 000Färghandel A 20 2000/1573 2000/10/03 25 000Skyltföretaget 23 00/1409 2000/10/18 -Oljeföretaget Första 14 2000/1575 2000/10/18 15 000Färghandel B 20 2000/1574 2000/11/18 25 000



Belopp i kronor

Farmen 18 2001/1246 2001/06/07 5 000Lastbilstvätten 18 2001/1258 2001/06/07 5 000Sågverk A 18 01/1260 2001/06/08 5 000Sågverk B 18 01/1259 2001/06/08 5 000Trävaruföretaget 15 01/1891 2001/09/26 10 000



Belopp i kronor

Färghandel D 22 2002/186 2002/03/06 25 000Piercingverksamhet A 15 02/1532 2002/04/11 5 000Konditoriet 18 01/1109 2002/04/17 5 000Fastighetsbolaget 18 01/1139 2002/04/17 5 000Piercingverksamhet B 15 02/641 2002/08/30 5 000Färghandel C 21 02/1081 2002/10/16 25 000Transportföretag B 16 00/1647 2002/11/15 25 000Rivningsfirman 15 2002/2079 2002/12/11 25 000

Beslut tom maj 2003


Belopp i kronor

Oljeföretaget Andra 14 02/1544 2003/01/29 150 000

Källa: Bygg & Miljö Gävle kommun

45

BILAGA 7, UTDRAG KEMIKALIEINSPEKTIONENS FÖRESKRIFT (1998:8) OCH KEMIKALIEINSPEKTIONENS ALLMÄNNA RÅD (1990:1)

Kemikalieinspektionens föreskrifter (1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer, senast ändrad 2003-02-10

Fjärde avdelningen- Särskilda bestämmelser om vissa kemiska produkter och varor

8 kap. Tillståndskrav85

Vilka produkter som anses som livsfarliga eller mycket farliga1 § Enligt 2 § förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer delas särskilt farliga kemiska produkter in i livsfarliga och mycket farliga produkter för tillämpningen av bestämmelserna om tillstånd i 14–20 §§ i samma förordning.Enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning av kemiska produkter skall hälso- och miljöfarliga kemiska produkter klassificeras i faroklasser och märkas med bl.a. farosymboler, farobeteckningar och riskfraser.Som livsfarliga produkter skall anses sådana som tillhör faroklassen Mycket giftig och som skall märkas med farosymbolen Dödskalle och farobeteckningen Mycket giftig.Som mycket farliga produkter skall anses dels sådana som tillhör någon av faroklasserna Giftig, Cancerframkallande, Mutagen eller Reproduktionstoxisk och som skall märkas med farosymbolen Dödskalle och farobeteckningen Giftig, dels sådana som tillhör faroklassen Frätande och som skall märkas med farosymbolen Frätsymbol, farobeteckningen Frätande och riskfrasen Starkt frätande.

Undantag2 § Bestämmelserna i 14–19 § § förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer skall inte tillämpas på natriumhydroxid, kaliumhydroxid, kromater, stenkolstjära, explosiva varor, flussmedel, konstnärsfärger i pastaform, eldningsoljor eller ammoniakgas avsedd som kylmedel i kylsystem för fritidsbåtar.Metanol får förvärvas och i övrigt hanteras utan sådant tillstånd som avses i 14 § 4 förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer. (KIFS 2002:2).

Kemikalieinspektionens allmänna råd 1990:1Metanol, sid 10

Tillstånd för yrkesmässig överlåtelse krävs för metanol och produkter som hänförs till farlighetsklassen mycket farliga produkter p.g.a. sitt innehåll av metanol. För privat hantering av metanol krävs inte tillstånd.

85 Allmänna råd (1990:1) finns.

46

del 1 · web view 2003-04-12 arbetarbladet, olaglig behandling i gävle, hälften av...

Documents