DELAKTIGHET OCH EN JÄMLIK FOLKHÄLSA

Gunnar Ågren 2011

Några utgångspunkter

En bred definition av hälsa: WHO: ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande

Bästa möjliga hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och till och med en förutsättning för andra rättigheter

Det är i allmänhet både bättre och kostnadseffektivare att förebygga än att ingripa i efterhand

Något om hälsa

Rätten till bästa möjliga hälsa är mycket Rätten till bästa möjliga hälsa är mycket ojämnt fördeladojämnt fördelad

En del kan vi inte göra så mycket åt En del kan vi inte göra så mycket åt exempelvis genetiska faktorerexempelvis genetiska faktorer

En del kan påverkas:En del kan påverkas: Levnadsförhållanden – social situation och Levnadsförhållanden – social situation och

yttre miljö, tillgång till sjukvård och andra yttre miljö, tillgång till sjukvård och andra samhällsresursersamhällsresurser

Levnadsvanor som i sin tur samspelar med Levnadsvanor som i sin tur samspelar med levnadsförhållandenlevnadsförhållanden

Sammanfattas som hälsans Sammanfattas som hälsans bestämningsfaktorerbestämningsfaktorer

Hälsans sociala bestämningsfaktorer

Jämlikhet Låg arbetslöshet Bra arbetsmiljöer Hög grad av inkomsttrygghet som förhindrar att

människor marginaliseras Tillgång till kultur, folkbildning, möjligheter till en bra

fritid och möjligheter till fysisk aktivitet Ett bra skolsystem Tillgång till primärvård och barnhälsovård Låg tillgänglighet till alkohol, narkotika och tobak Ett samhälle som underlättar hälsosamma

levnadsvanor

Vad är bra för hälsan?

Att ha ett jobb, särskilt ett med mycket att säga till om

Det är bättre att vara rik än att vara fattig

Det är bättre att ha en bra utbildningDet är viktigt att veta att hälsoskillnaderna

finns vid alla inkomst och utbildningsnivåer –hälsan klasstrappa

Ohälsans klasstrappa

Dödligheten bland samtliga män i dessa åldrar som fanns med ifolk och bostadsräkningen 1999 har följts upp. Dödligheten blandicke facklärda arbetare var mer än dubbelt så hög som blandhögre tjänstemän

Källa: R. Eriksson, J. Torssander European J Puplic Health 2008

Klasstrappan ser likadan ut hos kvinnor även om två kategorier bytt plats

Källa: R. Eriksson, J. Torssander European J Puplic Health 2008

Ju högre inkomst, desto bättre hälsa

Risk att drabbas av hjrt-krlsjukdom

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

Hgstinkomst

Mellanhg Mellanlg Lg inkomst

Stora skillnader i medellivslängd mellan svenska kommunder

I Danderyd lever kvinnor i genomsnitt 85,6 år, Strömsund 80,8 årI Danderyd lever män i genomsnitt 82,6 år , Pajala 74,9 årMedelinkomst Danderyd 403 tkr, Strömsund 187 tkr, Pajala 182 tkr

Socialstyrelsens folkhälsorapport visar på stora hälsoskillnader mellan utbildningsgrupper

Är det bra att leva i ett rikt samhälle? Ja till en viss gräns Mycket hälsosammare att leva i Sverige

än i Sierra Leone Men mindre hälsosamt att leva i USA som

har högre BNP per invånare än Sverige Det verkar som det går en gräns vid

ungefär 15.000 dollar (100.000 kr) /per person där ytterligare ökning av BNP inte spelar någon roll för folkhälsan

De globala hälsoklyftorna:

Så här stor andel av 15-åringarna i ett land beräknas överleva till 65 års ålder

Land Flickor Pojkar

Sverige 95% 92%

Japan 96% 90%

USA 92% 86%

Ryssland 82% 52%

Zimbabwe 18% 17%

Vad är viktigt för folkhälsan när man jämför olika industriländer?

BNP per invånare spelar liten roll Sjukvårdsutgifter per invånare spelar liten

roll Graden av jämlikhet spelar stor roll Länder med mindre inkomstskillnader och

utbyggda välfärdssystem har i allmänhet bättre hälsa

Mer jämlika länder har i allmänhet också mindre brottslighet, större förtroende mellan människor och bättre skolresultat

Man mår bättre i jämlika samhällen

Vad är det som påverkar hälsan? Knappast inkomsten i sig – pengar är inte

särskilt hälsosamma En vägledning ges av stressforskningen. Vi

klarar ganska mycket långvarig stress men kombinerar man stress med brist på inflytande blir det väldigt ohälsosamt

Jobb med hög belastning och lite inflytande = riskyrken – i allmänhet dåligt betalda.

Jobb med stort inflytande, friskyrken- i allmänhet högt betalda

Inkomsttrygghet och marginalisering Svårt att mäta marginalisering –

”utanförskap” ett alltför allmänt begrepp Inkomsttrygghet vid sjukdom och

arbetslöshet en viktig förebyggande åtgärd som håller på att urholkas

En stor del av ohälsan bland människor med funktionsnedsättning sammanhänger inte med funktionsnedsättningen utan med bristande tillgång till resurser och bristande möjligeter att påverka – rapporten ”Onödig ohälsa” från FHI

Onödig ohälsa – ett exempel på delaktighetens betydelse Att ha en funktionsnedsättning behöver

inte innebära någon nedsatt hälsa – däremot är det en hälsorisk

Nedsatt hälsa bland människor med funktionsnedsättning är betydligt vanligare än vad den behöver vara

En mycket stor del av ohälsan beror på dålig ekonomi, lågt beslutsutrymme, bristande tillgång till samhällsresurser, brister i utbildning etc.

Levnadsvanornas betydelse

Kost, fysisk aktivitet, arbetet mot tobak, alkohol och narkotika har stor betydelse för folkhälsan

Men – det är svårt att påverka levnadsvanor om man inte påverkar människors levnadsförhållanden

Tyvärr har funnits en tendens att släppa den sociala helhetssynen på folkhälsa och börja prata om livsstilar

En fara är att arbetet inte når ut till de som har de allvarligaste problemen – risk för ökade hälsoklyftor

Minskad rökning - ett exempel på framgångsrikt folkhälsoarbete

Utvecklingen av andelen dagligrkare

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

1980-81

1982-83

1984-85

1986-87

1988-89

1990-91

1992-93

1994-95

1996-97

1998-99

2000-01

2002-03

2004 2005

Pro

ce

nt

Men inte lika framgångsrikt om man tar hänsyn till den sociala gradienten

Utvecklingen av andelen dagligrkare

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

1980

-81

1982

-83

1984

-85

1986

-87

1988

-89

1990

-91

1992

-93

1994

-95

1996

-97

199

8-99

200

0-01

200

2-03

2004

2005

Tidsperiod

Pro

cen

t

Kvinnor, ej facklrda arbetareKvinnor, hgre tjnstemn

Exempel på framgångsrika insatser ur jämlikhetssynpunkt Bra utbildning till alla Låg arbetslöshet Bra och generösa social skyddsnät Obligatorisk mödra- och barnhälsovård Hälsokontroller i primärvården Ett effektivt arbetsmiljöarbete Bra tillgång till grönområden och kultur En restriktiv alkohol- och tobakspolitik

Sammanfattande slutsats!

Generella åtgärder som vänder sig till hela befolkningen ger i allmänhet individen större möjlighet att ta ansvar för sin hälsa