Den rödgrönapolitiken granskad Jobben, tillväxten och fördelningen

Andreas Bergh, fil dr, Lunds universitet, Ratio och IFN

Henrik Jordahl, docent, IFN

Bakgrund

• Tidigare granskning av regeringens ekonomiska politik (Magnus Henrekson)

• Granskning av ”Ny färdriktning” som presenterades 3 maj

• Politisk konsumentupplysning

Jobben – bakgrund

• Under efterkrigstiden: låg arbetslöshet till stor del tack vare offentlig expansion

• 1990–1993: Sysselsättningen föll framför allt i privat sektor

• 2008–2010: Mindre fall, koncentrerat till tillverkningsindustrin

• Slutsats: Angeläget med fler jobb i privat sektor

Sysselsättning i antal arbetade timmar per vecka (10 000-tal) 1990–2000

1990K1

1990K3

1991K1

1991K3

1992K1

1992K3

1993K1

1993K3

1994K1

1994K3

1995K1

1995K3

1996K1

1996K3

1997K1

1997K3

1998K1

1998K3

1999K1

1999K3

2000k10

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

Privat

Offentlig

Arbetade timmar per vecka (miljoner) 2005–2010

2005K2

2005K3

2005K4

2006K1

2006K2

2006K3

2006K4

2007K1

2007K2

2007K3

2007K4

2008K1

2008K2

2008K3

2008K4

2009K1

2009K2

2009K3

2009K4

2010K10

20

40

60

80

100

120

Privat

Offentlig

Oppositionens förslag

• 44 000 utbildnings- och praktikplatser,• 56 000 jobb enligt följande:

Åtgärd Antal jobb (tusental)Ökade bidrag till kommunerna 10–15ROT och investeringsstöd 10–15Infrastruktur och klimatinvesteringar 5–10Sänkta skatter för småföretag 2–6Riskkapital med mera 2–5Skattereduktion unga arbetslösa 10–15

Jobben – kommentarer

1. Ej troligt att 12 miljarder i ökade statsbidrag till kommunerna är ett effektivt sätt att skapa fler jobb inom vård, omsorg och skola

• Dahlberg, Lundqvist och Mörk (2008) vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering studerar tidsperioden 1996 till 2004.

• Finner signifikant positiv sysselsättningseffekt endast på antalet anställda i den centrala kommunala administrationen.

2. Avskaffande av RUT-avdraget antas spara pengar utan att jobb går förlorade

Jobben, forts.

3. Oppositionen beaktar ej att höjd a-kassa leder till längre arbetslöshetsperioder.

Det finns goda skäl att ha en generös arbetslöshetsförsäkring, men den bör vara tydligt tidsbegränsad eller trappas av med tiden.

4. Sänkt arbetsgivaravgift för unga ersätts med skattereduktion unga arbetslösa. Ger incitament för substitution, knappast 10–15 000 nya jobb.

Utbildning

• Stor utbildningssatsning rätt tänkt i grunden!• Borde dra bättre lärdom från 90-talet (ex.

Kunskapslyftet)• Trots målet att varannan i varje årskull ska läsa

vidare, är endast en mindre del av satsningen (2 500 alt. 5 000) nya högskoleplatser.

Skatter och tillväxt

• Få resonemang om tillväxt på lång sikt• Svårbedömda effekter av riskkapitalfond och

kollektivtrafiksatsningar• Sänkt skatt på transfereringsersättning kostar

7 miljarder och ökar tröskeleffekterna• Utfasat jobbskatteavdrag höjer högsta

marginalskatt över 60 procent

Om förslagens beteendeeffekter

• Skatter och förmåner ändrar människors beteende

• Exempel: Miljöskatter, höjda ersättningsnivåer, utfasning av jobbskatteavdraget

• Inga resonemang om detta i förslaget!• Risk att förslaget är underfinansierat

Fördelningseffekterna

• Fördelningseffekterna illustreras av typexempel och ett stapeldiagram:

Fördelningseffekter, forts.

• Uppenbart ej budgetbalanserat (90 procent vinner, bara 10 förlorar?)

• Jämför 2010 med 2011, ej regering med opposition

• Beaktar ej skattehöjningar 2012

Avslutningsvis

• Diskutera användandet av Riksdagens utredningstjänst

• Flera förslag i budgeten samverkar och skapar tröskeleffekter vid övergång från arbetslöshet till arbete

Standardiserad arbetslöshet och jämviktsarbetslöshetenligt Konjunkturinstitutet