É Romani GlindaDen romska spegeln

Pris 47 kronor Nr 2-2006

InternationellaRomerdagenfirades i mångastäder

Runt om i världen dokumenterar mansituationer där romerna är i fokus. Detkan handla om att fotograferas till enfotoutställning av någon fotograf, elleratt någon skriver en biografi, artikel ellerannat. Att man belyser de romska frågor-na är bra, jo visst. Fortfarande idag finnsdet många barn, unga, vuxna och äldresom är analfabeter. Analfabetismen hardock förbättrats i väldigt många länderbland romerna, främst i Europa där denstörsta koncentrationen av romer finns.

Men varför påverkar inte männi-skorättsorganisationerna, myndigheterna,media, ja, alla bidragsgivare som gerbidrag till romernas dokumentation, såatt kameran sköts av en rom? Det finnsromska fotografer. Varför kan inte enrom få stöd att skriva sin egen berättelse?Det finns många som kan göra det idag,men det är majoriteten som får de ekono-miska förutsättningarna hela tiden ochkan ta åt sig äran.

Finns det en rädsla hos beslutsfattarnaeller är de en ren okunskap? Om det ärrädsla så säger jag bara: Ta det lugnt, viäter inte upp er utan att tugga först. Ärdet okunskap så säger jag: Skäms på er!Om det är en akademisk linje som öns-kas, en akademisk sanning, då borde mangå till själva källan, det vill säga romer-na. Det görs inte idag och har heller integjorts i de: flesta "romska" projekten.När akademikerna driver sina romskaprojekt frågar de romerna: Hur känner dudig? Vad skulle du vilja göra? Vad önskardu utav livet? Resultatet av det som arbe-tas fram är i linje med majoritetens vill-kor när det visas fram. Det är deras tan-kar och slutsatser som visas och interomernas villkor och tankar. Trots att detså fint heter: I samarbete med romer.

Jag är arg och besviken på alla demsom har arbetat fram olika slags produk-tioner och rapporter där romer inte ärmed som producenter. Jag är ännu argareoch ännu mer besviken på romer somlåter sig hängas upp på bilder eller böck-er utan att ha sett till att man får lika

2 É Romani Glinda

Innehåll:Debatt - Diana Nyman sid. 3

Svarta safirer sid. 4

Balkanös på Mosebacke sid. 5

Kvinnojourer i Skåne utbildas i romsk kultur sid. 6

Romska kvinnor på RKC sid. 7

Hans Caldaras för SVT sid. 8–9

Temadag Romer på ABF sid. 10–11

Kvinnoseminarium i Malmö sid. 12

Tema: 8 april sid. 13–18

Jonathan Freuds bok Romer Bakro sid. 19

Spelberoende romer sid. 20

Romskt disco i Malmö sid. 21

Romske Freddie död sid. 22

Nyheter sid. 23

Gamla bilder berättar sid. 24–25

Recept sid. 26–27

KulturförvaltningenStatens Kulturråd

Våra bidragsgivare

ISSN 1651-3258

Fred Taikon och Bengt O Björklund,framför sitter Rosario Taikon Ali och Maja-Lena Taikon.

Domino har ordet

É Romani GlindaEgnahemsvägen 58141 37 Huddinge

Telefon och fax:+46 (0)8-779 40 31070-712 39 91

E-mail: fredt@telia.comWebadress: www.romaniglinda.se

Postgiro: 19 54 82-5

Ansvarig utgivare: Fred TaikonRedaktion: Maja-Lena Taikon,Rosario Ali Taikon och Bengt O Björklund.

Tipsa ossVi tar gärna emot material till tidning-en, samt tips om olika evenemang,föredrag och möten.

Vi tar emot texter på samtligaromanédialekter, antingen via vanligpost eller via e-posten:fredt@telia.com

mycket plattform och erkännande somden som "arbetat" fram materialet.

När ska vi själva vakna upp! Ska vilåta oss exploateras i all oändlighet utanatt vi själva dikterar villkoren? Ska vi föralltid falla tillbaka på att vi är "offer" förakademivärlden?

Vi kan inte längre skylla på att vi inteförstår. Hur många fler Thesleffs,

Fonsecas eller Tillhagens kommer det attdyka upp som får äran för sitt arbete tackvare oss romer, innan vi själva upptäckervad det är som görs med oss?

När ska vi själva ta bollen och låta denrulla? För bollen ligger framför oss idag.Det är upp till oss. Låt oss rulla den vida-re med romska händer.

Domino Kai

É Romani Glinda 3

Skolministern Ibrahim Baylan.

Hur är det möj-ligt att IbrahimBaylan, vårskolminister,kan uttala sig såfördomsfullt omromer. Hanmåste anseromer som rätts-

lösa och att de kan återigen utsättas förhäxjakt på ett olagligt sätt som ju Sverigemed nöd och näppe kommit ifrån. Jaganser att detta uttalande var mycketinkompetent och för tankarna tillbaka tillett fördomsfullt tänkande gentemot romer.Detta uttalande kan ses som ett exempelpå den anti-ziganism som brer ut sig, ochsom är mycket farlig. Med ett sånt utta-lande raserar man årtionden av arbete föratt ge romer en chans till lika behandlingsom andra svenska medborgare i Sverige.Man undrar varifrån skolministern tagitmed sig en sån fördomsfulls mentalitetmot romer, för jag känner inte igen den isvensk politik. Och om skolministernskulle sätta sig in i romska barns skolsitu-ation skulle han se saken som den ärutredd redan sedan många år, nämligen attromska barn känner sig diskriminerade iden svenska skolan och att skolan interäcker till. Istället har skolministern väntpå problemet för att det är lätt att åter igenpeka ut romerna som skyldiga. Jag anseruttalandet vara en förolämpning motromer! Hur är det möjligt att skolminis-tern pekar ut romska föräldrar som skyldi-ga? Om han känt till fakta så skulle skol-ministern istället se på vad han kundegöra för att välkomna och göra skolan till

en trygg miljö för de romska barnen. Ochvi romer är väl medvetna om att det råderskolplikt i Sverige, vi är ju som sagt en500 år gammal numera erkänd minoritet iSverige. Men tyvärr är inte skolsitua-tionen bara ett problem son gäller romer(som skolministern ville påskina) utan ettproblem som är mycket stort överlag isvenska grundskolan. Istället för att pekaut en utsatt grupp som romer tycker jagskolministern har mer än nog att göra föratt förbättra siffrorna i statistiken angåen-de hur många elever i Sverige som intefår slutbetyg idag. Jag tycker också det ärett mycket olämpligt uttalande angåenderomska barns inställning till samhället. Ärinte detta diskriminering? Man tapparhakan när man läser Ulla Häggs uttalande:De har aldrig lärt sig gå upp och hållatider. Barnen är inga brottslingar och poli-sen har annat att göra. Helt häpnadsväck-ande att ingen inom politiken reagerar påett sådana fördomsfulla uttalanden. Det ärännu mer skrämmande att läsa hur fp:sJan Björklund uttalar sig, som utmålaralla romska föräldrar som brottslingarsom polisen borde ta hand om. Man und-rar vari dessa åsikter baserar sig och i vil-ket syfte. Jag anser att man bör utreda ochställa till svars när högt uppsatta politikeruttalar sig på ett så diskriminerande sätt.Jag tycker att berörda politiker ska infor-mera sig om kritiken som Eu framfört motSverige angående romska barns negativaskolmiljö. Kritiken är riktad mot regering-en. Efter dessa uttalande anser jag detomöjligt att skolministern kan sitta kvareller att han kan åtnjuta förtroende. Detblir en omöjlig situation i arbetet att för-

Skolminister Ibrahim Baylan borde avgåI ett uttalande om romska barns skolsituation i DN 6 april i år pekarskolminister Ibrahim Baylan ut en etnisk minoritet. Han menar att ominte de romska barnen kommer till skolan får polisen hämta dit dem.

Text: Diana Nyman

bättra romska barns skolsituation om denraseras av självaste skolministern som intepå något sätt är insatt i fakta. Jag hoppasnågon i regeringen vågar och känneransvar att stoppa denna utveckling somskolministern satt igång, som är bakåtsträ-vande och olaglig.

Diana Nyman

“Sedan i höstas har Eksjö kommunkämpat med att förmå en gruppromska barn att gå till skolan.Kommunen har till och med väntsig till regeringen för att få hjälpoch råd. Och nu kommer ett dras-tiskt råd från skolministern IbrahimBaylan. Han menar att kommunenytterst ska be polisen om hjälp atthämta barnen till skolan.”

SR

Debatt

Svarta Safirerna spelade nyligen på ettfullsatt Elektron i Gnesta.

– Vi ska på kort tid göra tio spelningari Sörmland, berättar Nuri, bandets ledare.

Turnén inleddes tidigare samma dag iEskilstuna med både lokalradio och lokal-teve på plats. Dagen efter far de till Flen.

– Publiken var mycket nöjd och detkänns skönt. Jag var lite orolig för hurvår musik skulle tas emot, men det gicköver förväntan. Vår musik är ju lite spe-ciell med sina olika stilar.

Och speciell är den, en musikalisksmältdegel med influenser från romskmusik från Ryssland, Turkiet, Grekland,Balkan och Spanien. Den sliter och draråt alla möjliga håll. Mellan sångernaunderhöll Mario med lustigheter a laKalle Sändare, hans stora idol.

– Vår musik har blivit mycket populär

tack vare filmer som Black cat, white catoch Gadjo dilo samt de teveserier där vimedverkat som Den förste Zigenaren irymden, Hammarkullen, Kniven i Hjärtatoch Orka, orka. Att folk uppskattar vårmusik ger oss energi, säger Nuri.

Även föreningenSvarta Safirer går påhögvarv. I april kommerde att hålla i en världs-musikfestival iGöteborg.

– Vi samlar musikerfrån hela världen som ärbosatta i Göteborg ochkommer att bjuda inkrogägare, affärsinneha-vare, kulturhus, politikeroch chefer för att ökaförståelsen och synlig-

4 É Romani Glinda

Safirerna lyser i SörmlandSvarta Safirerna spelar åtta musikstilar från nioländer, med elva instrument och nio musiker. Debestår av sex nationaliteter och talar sju språk,kort sagt: Romsk musik som det verkligen svängerom. Ingen lämnas oberörd!

Hela den samladetruppen Svartasafirer.

göra andra kulturer, sägerNuri.

Svarta Safirer består tillövervägande del av Romerfrån Makedonien som spe-lar världsmusik medzigensk glöd, makedoniskarytmer, grekisk känsla ochturkisk mystik. Det är hetsi-ga rytmer, från dramatiskamollskalor till snabba östeu-ropeiska utspel och publi-ken hänger med och håller

ofta takten med händerna. Svarta Safirernas musik speglar den

väg de vandrade efter att ha kommit tillTurkiet längs med Sidenvägen från NorraIndien.

Flera av medlemmarna har spelat medromska stjärnor från Makedonien, såsomFeruz, Zhan Sever och Esma samt medden rysk-romska sångerskan Raya.

I bandet ingår Mentor på klarinett,Boban på trumpet och sång, Dubravko,sång och gitarr, Seljadin på darbuka-trum-ma, dragspelarna Arben och Elvir, Stefan,på fiol, Mario på både basgitarr, bastubaoch sång, samt sist, men inte minst, NuriSelim på gitarr och sång på romanés,ryska och naturligtvist makedoniska.

Nuri

É Romani Glinda 5

På Zeybek - Gypsy Balkan live club,som håller till på kägelbanan i SödraTeaterns lokaler i Stockholm, gungadegolvet i slutet av mars när musikgruppenMostar Sevda Reunion gästade Sverigetillsammans med den romska sångerskanLjiljana Butler, mamma till den romskasoulmusiken. Bandet bildades samtidigtsom bomberna föll under Balkankriget1993. Bandmedlemmarna hade samlats ien källare med endast stearinljus sombelysning och spelade. Trots att de varbosnier, serber och kroater, som var ikrig med varandra, enades de i musikendär i källaren med tända ljus.

Zeybek är Stockholms enda Balkanclub. Här kan man lyssna eller dansa tillvild brass, bröllopsmusik eller ljuv romskmusik som i kvällens föreställning dåLjiljana fick med sig publiken i en bland-ning av soul och bossanova. Hon sjöngpopulära romska sånger och publiken,som mestadels bestod av människor frånBalkan, följde med i texterna. På Balkanbeställer man ofta Romsk musik till sinabröllop.

När Mostar Sevda Reunion intar sce-nen i den fullsatta kägelbanan påMosebacke gör de det med besked.Musiken är en helgjuten blandning avbalkanös, soul och rock. Helt plötsligtljuder en cover på Pink Floyds Anotherbrick in the wall. Och det funkar och detsvänger. Bandet har även en manligsångare, Ilijaz Delic en äldre distinktman. Gitarristen Miso Petrovic är en vir-tuos på sitt instrument, en akustisk gitarr-

som han får att låta som denvärsta Fender om han vill ochdragspelaren Mustafa Santiclåter sina fingrar frenetisktdansa över tangenterna.

Ljiljana Butler är det endaromska inslaget i gruppen.Hennes stora förebild ärMahalia Jackson. Hon varmycket känd i fornaJugoslavien innan kriget. Närkriget i började slutade honsjunga och flyttade tillTyskland där hon gifte sigmed en tysk man.

– Jag ville inte vara en delav det som var på gång, sägerhon. Vi romer vet inte hurman krigar.

Balkanös på KägelbananMostar Sevda Reunion bildadessamtidigt som bomberna föllunder Balkankriget 1993.Bandmedlemmarna hade samlats ien källare med endast stearinljussom belysning och spelade.

Gitarristen Miso Petrovic och sångerskan Ljiljana Butler.

Mostar Sevda Reunions sångerska Ljiljana Butler.

Karin Ekström, vice ordförande iSveriges kvinnojourers riksförbund, orga-niserade tillsammans med Einar Critén,vice ordförande i Romernas NationellaPresidiet i Sverige, en tvådagarsutbild-ning om romer. Kursen skulle utbildakvinnojourer i den romska kulturen så attde kan ta emot romska kvinnor på ett braoch adekvat sätt. Kursen bevakades avSveriges radio och Kristianstadsbladet.

– Utan Einars hjälp hade detta aldrigkunnat genomföras, inledde KarinEkström. Hon välkomnade alla till kur-sen och flaggade för Internationellaromerdagen.

Soraya Post var förste föredragshållare.Hon berättade om sin bakgrund och sittarbete som ordförande i detInternationella nätverket för romskakvinnor i Strasbourg. Hon sitter även

med i styrelsen för European Roma andTravelers Forum, ERTF, med partnerskapi Europarådet i Strasbourg.

– Våld mot kvinnor är ungefär likavanligt i den romska kulturen som i densvenska, säger Soraya Post, men däremothar kvinnojourer inte alltid tagit emotromska kvinnor utan hänvisat till att detär fullt. Många kvinnor har fått söka sigvidare till andra kommuner.

Einar Critén föreläste om den romskahistorien och språket.

– Vägen har inte alltid varit lätt förromerna. Alla romer packas i en kartong.Har man fått en bild så tror man att allaromer är likadana. Det jag vill lyfta framär att vi är alla olika som individer.

Leon Ciurion talade om romernas skol-och utbildningsfrågor och de svårighetersom romerna ständigt möter inom sko-

6 É Romani Glinda

Kvinnojourer i Skåne utbildas i romsk kulturEtt 40-tal representanter från olika skånska kvinnojourer sam-lades 8 och 9 april i Åhus utanför Kristianstad.Kvinnojourerna skulle utbildas i den romska kulturen så att debättre kan ta emot romska kvinnor på ett fungerande sätt.

Text Sladjana Critén, foto: Einar Critén

lområdet. Alla var fascinerade och aning-en förvånade över att en rom kunde varaså kunnig och insatt i skol- och utbild-ningsfrågor. Kontakter knöts med läraresom var med på utbildningen och somville lära sig mer om romska skolfrågor.

Todoro Mutto är en kris-man, en mansom sitter med i det romska råd som kal-las kris. Han föreläste om vad en sådangör. Många var väldigt kritiska, men all-teftersom föreläsningen pågick ändradesde kritiska rösterna till positiva sådana.Mot slutet tyckte många att romernaskris var en bra sak.

Elisabeth Mikulova berättade om hurdet är att vara en romsk kvinna, omromska traditioner och romsk kultur.Hennes berättelse ledde till en lång dia-log mellan henne och deltagarna.

Sladjana Critén föreläste om hur det äratt vara serb, gift med en rom och mode-rat politiker.

– Det är ledsamt att det fortfarandefinns människor som anser sig ha rätt attdiskriminera andra på grund av etnisk till-hörighet. Som politiker träffar jag mångamänniskor i olika sammanhang och en sakvet jag: Romerna få inte vara dem de är.De känner sig ständigt jagade, misstroddaoch behandlas sämre i vårt "demokratis-ka" svenska samfund. Skillnaden mellanmin och romernas integration i samhälletär att dörren till mig som invandrare stodhelt öppen till det svenska samhälletmedan dörren till romerna ännu står påglänt, trots att de har minoritetsstatus.

Frågorna från kursdeltagarna varmånga och diskussionerna fortsatte undermåltiderna. Alla hade frågor och utbild-ningen hade kunna fortsätta en vecka till.Hotellet i Åhus bjöd på Saviakó från ettrecept i É Romani Glinda och man njötav den till eftermiddagskaffet.

Helgen gick fort och många kursdelta-gande såg på romer och den romskakvinnan med andra ögon, utan en massafördomar eller förakt och det är glädjan-de. Länsstyrelsen har gett mycket berömför utbildningen och den borde kunnagenomföras på ett liknande sätt i andraregioner i Sverige.

Soraya Post, Karin Ekström, Sladjana och Einar Critén.

É Romani Glinda 7

Miniseminariet inleddes av RKC:s nyeföreståndare Elin Strand Marsch. Honhar tidigare arbetat tillsammans med sinman Adrian March med Romani Studiespå Svenska Forskningsinstitutet iTurkiet.

– Lika rättigheter måste gälla även förden romska kvinnan. Det är första gång-en som vi uppmärksammar denna dag påRKC och vi ser gärna att ni kommer medförslag om vad vi ska arbeta med i kvin-nogruppen, säger Elin Strand Marsch.

Evenemanget hadelockat många besökaretill RKC:s lokaler. Detvar fullsatt. I panelensatt fem kvinnor, fyra avdem romska aktivister.

Rosita Grönfors hararbetat ideellt i tre årför romska kvinnorät-tigheter.

– Jag har sett hurromska tjejer fortfaran-de lever i analfabetism,hur de lever isoleradeoch inte kan påverka sinsituation. Mångaensamstående romskamödrar lever i avsaknadav nätverk. De måste fåen möjlighet att skapaett socialt nätverk. Vimåste förändra derasutanförskap. Detta är enverklighet i dagensSverige som vi vill för-

ändra, säger Rosita Grönfors.Eva Rosengren, har arbetet med roms-

ka frågor i Linköping. Hon håller i kvin-nogruppen som träffas varje onsdag påRKC.

– Vårt mål är att kunna nätverka medolika kvinnoorganisationer och attRKC:S styrelse ska bestå av hälftenkvinnor, säger Eva Rosengren.

Angelina Taikon Demetri representerarde romska kvinnorna på RKC. Hon hararbetat med roma kulturklass i tjugo år.

– Vi behöver en kvinnogrupp och jagvill verkligen vara med. Det är underbartatt vi kan uppmärksamma den internatio-nella kvinnodagen på RKC.

Även Hilda Swartz satt med i panelen.Det är hon som håller i syverksamhetenpå RKC.

Romska kvinnor på RKCRomskt kulturcentrum iStockholm, RKC, uppmärksamma-de för första gångenInternationella kvinnodagen, medfokus på romska kvinnors situa-tion i Sverige idag.

Ramona Taikon Melker är en romskaktivist som arbetar som hemspråklärareför romska barn.

Hon var nyligen i Turkiet. I ett nystartatprojekt ska turkiska och svenska romersamarbeta. Där blev hon erbjuden arbetesom hemspråklärare i en skola för romer.

– Den här dagen får bli en avstamp förfortsatt arbetet för kvinnor på RKC ochvi hoppas att fler romska kvinnor kanengagera sig i detta arbete, sägerRamona.

Sedan blev det färgsprakande dansupp-visning på scenen av barn- och ungdoms-dansgruppen "Terne cerhaja" De dansan-de barnen var i alla åldrar och de varduktiga. Barnens intensiva lärare, dan-spedagogen Zdzisiek Bilicki, såg mycketnöjd ut.

Hilda Swartz, Eva Rosengren, Angelina Taikon Demetri, Elin Strand Marsch, Rosita Grönfors och Ramona Taikon Melker.

Mötet var en minikabaré och med BasiaFrydman som motpart blev det verkligenså. Med sin fantastiska röst, sitt intensivakroppsspråk och sitt lekfulla, känsligauttryck höll hon publiken även om honoftast sjöng på jiddisch.

Hans Caldaras var verkligen i sitt esseden kvällen med sin blandning av lång-samma, känslofulla ballader om kärlekoch svek och snabba Django Reinhard-tinfluerade jazzlåtar. Tillsammans utgjor-de de en härligt annorlunda, fungerandehelhet full av värme och intensitet.

När Hans inleder med Šei šukari är detalldeles tyst. Hans inlevelse och värmefortplantar sig osynligt i den fyllda tea-tersalongen.

Som en oväntad motbild kommerBasia Frydman in på scenen och sjungerStrangers in the night på jiddisch.

Hennes röst blir ibland så tunn och vibre-rande att den nästan brister, men baranästan och i detta "bara nästan" liggerhennes styrka och begåvning.

Hans Caldaras och Basia Frydman hararbetat ihop förr i den uppskattade före-ställningen En rom och en jude tack, menså här många musiker i orkestern har dealdrig haft, främst för att ingen har råd attengagera så många samtidigt, säger BasiaFrydman. I Hans Caldaras band fannsbland andra två inbjudna romska virtuoserfrån Rumänien, Marin Alexandru på fioloch hans bror Vasile Alexandru på klari-nett och den unge, men mycket begåvade,jazzgitarristen Andreas Öberg. BlandBasia Frydmans musiker kan nämnas denföljsamme pianisten Bo Johansson ochblåsaren Kjell Westling som visade storkänslighet med basklarinetten.

8 É Romani Glinda

Främlingar i nattenPå Teater Moment i Gubbängen i Stockholm sammanstrå-lade den romske sångaren Hans Caldaras, ackompanjeradav Roma hot music, med den judiska dramatenskådespe-lerskan och sångerskan Basia Frydman, som även honhade med sig ett eget band. Mötet spelades in av SVT förprogrammet Veckans konsert.

Hans Caldarassjunger med storinlevelse.

Hans Caldaras lyckas flera gånger fåmed sig publiken, både i refrängsång ochtakthållning med händerna. Både Hansoch Basia Frydman byter ofta språk mitt isångerna, Hans från romanés till svenska,Basia från jiddisch till svenska. Det låtersom om Hans får mer kraft i sin sång närhan sjunger på romanés och jiddisch ärett fascinerande språk att lyssna till.

Basia Frydman är mer av en kabaréar-tist och när hon sjunger följer hela hen-nes kropp med som vore hon en panto-mimkonstnär. När non sjunger om ensvart otursförföljd katt fräser hon. Honackompanjeras av endast en basklarinett.

Hans berättar om sin familj, om hurhans morfars far och mor bestämde sigför att lämna Ryssland där de levdeunder mycket fattiga omständigheter.

– De hade hört talas om ett land därfolk var snälla mot zigenare och kördesina vagnar över den ryska tundran. 1898kom de till Haparanda. Folk blev räddanär de såg dessa människor i all sin fär-gprakt. Men det fanns de som var nyfik-na och tog emot min familj, säger Hans.

Som en hyllning till sin Morfars far

É Romani Glinda 9

sjöng Hans sedan Vårt hem,Amaro Kher, en glädjefullsång som ömsom stegrar sig,ömsom sjunker i tempo.

– Vi hamnade i Stockholm,berättar Basia Frydman. Nuska jag sjung en sång om enstad jag älskar.

Det blev Sakta vi gårgenom stan, på jiddisch,sjungen med mycket kärlek.

Efter en kort presentationav den romske jazzlegendenDjango Reinhardt, som mistekontrollen över två fingrar ien brand i sin husvagn, vardet dags för swing och nu

hördes det att bandet kunde spelaDjangoinspirerad jazz. Andreas Öberggjorde några fantastiska solon, likasåMarin Alexandru på sin fiol och HasseLarssons fingrar verkade flyga överkontrabasen strängar.

Pianisten Bo Johansson och BasiaFrydman var också mycket samspelta isånger som hela tiden balanserade påbristningsgränsen. Att höra henne sjungaMy heart belongs to daddy på jiddisch ären upplevelse i sig.

Konserten avlutades med en skön ver-sion av I did it my way, på både jiddischoch romanés och publiken lämnade tea-tern varma och lyckliga, åtminstone fören stund.

Medverkande:Hans Caldaras, sång, Basia Frydman, sång, Marin Alexandru, fiol,Vasile Alexandru, blås, Bo Johansson, piano, Emilio Estrada fiol,Christer Langborn, gitarr, Hasse Larson, kontrabas, Bo Nordenfeldt,kontrabas, Kjell Westling, blås, Andreas Öberg, gitarr.

Programmet visas söndagen den 14 maj på TV2 kl.19.00

Seminariet inleddes av Elina Linna,ansvarig för minoritetsfrågor inomvänsterpartiet.

– Europarådet har undersökt hurSverige lever upp till sitt åtagande gente-mot romerna och de har kommit med kri-tik. Förintelsen av romer talas det fortfa-rande inte om i norden och romer diskri-mineras fortfarande. Det är en skam förvår demokrati, säger Elina Linna.

Sidja Demetri och hennes mammaMarona Demetri berättade om hur det äroch har varit att vara rom i Sverige.

– Min mor är född i Burträsk och honär en ofrivillig analfabet. Förr fick viingen utbildning och det rådde en roman-tisering av att vi ville bo i tält och resarunt. Vi hade inga madrasser på den tidenutan sov på granris och hö. På morgonennär vi vaknade knastrade täcket av is. Vihade ingen tillgång till vatten. Barnenfick suga på istappar och snö.

Eftersom romer inte har fått gå i skolanhar de ingen skoltradition.

– När Per Albin etablerade sitt folkhemfick vi inte vara med. Det är inte längreskottpengar på romer, men man kan sägavad man vill om dem än i dag.

Någon i publiken undrar vilken formav värmekälla man hade i tälten.

– Det var plåtburkar som vi hittat medrör som fungerade som kamin. När detbrann var det varmt, men så fort eldenslocknat blev det kallt. Papa fick elda helanatten för att barnen inte skulle frysa.

Någon undrar om den situation somuppstår när romer hamnar i sjukvården.

– Förr blev vi ofta utkörda för att vivar så många och det är samma sak idag,säger Marona.

– Vi har alltid hållit ihop och hjälptvarandra. Vi ställer upp för varandra,unga som gamla och vi respekterar våraäldre, säger Sidja.

10 É Romani Glinda

Temadag romerDen 25 mars i år arrangerade vänsterpartiet isamarbete med ABF och föreningen Framtidstågeten seminariedag: Dubbla utanförskap- en tema-dag om och med romer.

Rosita Grönfors, Domiono Kai, Sidja Demetri och Marona Demetri.

Hur ser då den romskakvinnans situation ut idag?Om det vet Rosita Grönforssom i många år arbetat medutsatta romska kvinnor.

– Den romantiska bilden avden romska kvinnan är långtfrån verkligheten. Hon hardåligt självförtroende, måstejämt vara på sin vakt och kanupplevas av många som tuff.Många flyr pressen från sam-hället med sprit eller tabletter.Samhället ställer stora krav påden romska kvinnan. Hemoch barn är hennes ansvar. Defår sällan den lagliga rätt dehar rätt till. Romska kvinnorär ofta bara klienter på socia-

len. De syns inte på arbetsmarknaden, påförvaltningar eller myndigheter. Vi måstesjälva vara aktörer. Vi vill arbeta och för-sörja vår familj, men vi får inte arbeta. Vimarginaliseras.

Rosita menar att viljan till hjälp finns,men att det inte sker på den romska kvin-nan villkor.

– Romska kvinnor lär sig tidigt attunderordna sig och ta hand om hushållet.Positiv särbehandling är inte ett populärtämne, men vi har väntat länge nog. Vivill ha makten över vår egen situationoch inte bara bli del av ännu en hög medutredningar.

Rosita berättar om sitt arbete i dag.– Vi har kurser, utbildningar, en romsk

kvinnojour en romsk ungdomsgård. Domino Kai, finsk romsk aktivist, ger

en historisk bakgrund till romernasresande i Sverige och Finland, om hurromerna kom från Ryssland under fem-tonhundratalet.

– Gustav Wasa slängde ut romer frånSverige till Finland under sammaårhundrade. Det romska slaveriet upphör-de i mitten av artonhundratalet. MartinLuther bannlyste romerna. De fick intevälsignas, döpas eller vigas. 1637 komden så kallade hänglagen. Vem som helstfick hänga en romsk man.

1933 ville den Finska kyrkan förbättra

É Romani Glinda 11

romernas situation i Finland ur ett romsktperspektiv och en mission bland romerstartades.

Någon undrar hur det är med den fin-skromska kvinnans kläder. Rosita svarar.

– Det är oftast negativt när jag går i enaffär. De följer efter mig, låtsats flytta pålite varor och så vidare. Jag blir både led-sen och upprörd.

När Rosita var arton år bestämde honsig för att bära sina finskromska kläder.

– Annars hade jag inte kunnat giftamig med en romsk man, förklarade hon.

Sidja berättar hur ett romskt bröllopkunde se ut förr i tiden.

– Kyrkan har alltid varit emot romernaoch bröllop hölls ofta ute i skogen. Bröl-loppet blev inte officiellt registrerat ochdet fanns alltså ingen präst, utan en äldrerom välsignade dem. Schaletten, honpekar på sin mammas schalett, var bevisetpå ett giftermål i stället för en vigselring.

Sedan följde en diskussion om denromska renheten, en tradition sprungenur de svåra förhållanden romerna levdeunder i sina tält.

– Renhet är viktigt för oss romer. Detbörjade redan då vi bodde i tält, vi hadealdrig några epidemier.

Renlighetsreglerna gör att det kan varasvårt med hemhjälp. Då hemhjälpenoftast består av personer av icke-romsktursprung uppstår ofta konflikt om ochhur man städar till exempel.

Numera är många romer i Sverige ochFinland pingstvänner, detta trots kyrkansförföljelser under många århundraden.

Fred Taikon pratade bland annat omomhändertagandet av romska barn.

– Dessa barn tappar sin kultur, sitt språkoch sin familjetillhörighet. Tyvärr får inteandra romer vara med i dialogen när ettromskt barn ska omhändertas. Detta trotsatt familjen bakom barnet ofta har storamöjligheter att ta hand om det. Romer ärtrots allt bra på att ta hand om barn.

Ingrid Schiöler har arbetat med atthjälpa asylsökande romer sedan 70-talet.

– I Sverige finns det cirka åtta tusenbosniska romer, men det finns romer iSverige från alla länder i forna

Jugoslavien. Dessutom är många kosovo-albaner som kommer hit romer som avgammal vana inte vågar berätta att de ärromer. Ett vanligt påstående är att romer-na ljuger om sin situation för att såmånga berättar samma historia om över-grepp och våld. Historien måste varaköpt resonerar många, men är det intesnarare så att just därför att så mångaberättar om samma övergrepp måste detvara sant. Och vilka är det som vi utvi-sar, jo det är just romer, sjuka apatiskaromer som skickas tillbaka till misärende kommer ifrån. Eller till och med tillen helt ny och främmande misär i ettland de aldrig varit i. På Migrations-verket säger man att "ett barn kan manoffra, de har säkert tagit med sig ett barnpå vägen" och inom sjukvården huserarantydningar om incest och misshandel.

Många asylsökande romer vet inte vadasylskäl är. De tror det är bättre att sägaatt de är friska och starka och kan arbetaän att berätta om de hemskheter de varitmed om.

– Det är särskilt tungt för de romskabarnen som har levt på flykt i hela sitt liv,som ofta är födda i flyk-tingläger. När de väl kom-mit till Sverige blir detvungna att gömma sig föratt det svenska asylmotta-gandet är inhumant ochovärdigt namnet.

Diana Nyman talar omde romska barnen iSverige.

– Många romska eleverslutför inte grundskolan.Trots alla statliga och kom-munala rapporter om attromska barn och ungdomardiskrimineras i skolan görsinget. Vi utgår från attlärarna är utan fördomar,men så är det inte. Alla,framför allt barn, harbehov av att stärka sinidentitet, men det gällersällan romska barn i sko-lan. Diana Nyman och Ingrid Schiöler

Diana Nyman vill se en förändring påhur man ser på diskriminering. Barnetsperspektiv måste finnas med.

– När ett barn blir vittne till hur föräld-rarna diskrimineras borde det vara ettgrövre brott. Det är ju barnen som ska setill att det blir bättre.

Diana Nyman tycker att det borde fin-nas romska sakkunniga i frågor som gäl-ler romer, något som redan finns i mångaandra länder med romska medborgare.

Ingrid Schiöler berättar att omhänder-tagandet av romska barn har ökat.

– Det saknas kunskap och romska sak-kunniga i dessa frågor. I ett fall placera-des en romsk pojke långt hemifrån, tillätsbara ringa två gånger i månaden och hanförbjöds att tala romanés. Man tog ingensom helst hänsyn till att han är rom.

Omhändertagandet av romska barn är ide flesta fall maktmissbruk och förmyn-darmentalitet menar Diana Nyman.

– Man kan till och med säga att A-lagare har större rätt till sina barn än vadde romska familjerna har, men vi har enskyldighet att behandla alla lika.

Seminariet var det andra av fyra undernamnet: "Rättigheter, Skyldigheter,Möjligheter". Det första hölls i Stockholmi början av 2005 och de kommande tvåska hållas i Luleå 5 april och i Göteborg26 april. Syftet är att lyfta och stärka denromska kvinnans roll i det svenska sam-hället, utbildnings- och arbetsmässigt, ochatt bygga broar mellan den romska minori-teten och majoritetssamhället på alla plan.Det är dags att romerna själva får varamed att bygga dessa broar med sina verk-tyg och kunskaper. Kanske får vi snartuppleva den dag då romer kan möta majo-ritetsbefolkningen med samma rättigheteroch möjligheter på dessa broar. Vägen ditär lång och bygget har precis börjat.

Seminariet öppnades av Åsa Regnér.Hon välkomnade alla deltagare och sedanbeskrev Thereza Eriksson från den roms-

ka arbetsgruppen syftet med seminariet.Den romska arbetsgruppen består av elvaromska kvinnor, statsekreterare LiseBergh samt Charlotta Wickman och KlaraGrundberg från Justitiedepartementet.

Soraya Post är ordförande i IRWN, ettinternationellt romskt kvinnonätverk medmedlemmar från hela Europa. Sorayainformerade om de olika instanser somarbetar för och med romer i Europa. Honberättade även om de motsättningar ochförutsättningar man har som romsk kvinnai föreningslivet. Hon gav även några per-sonliga exempel och uppmanade de roms-ka kvinnorna att organisera sig och samar-beta för att främja sin kultur, sin historiaoch sitt språk, samtidigt som de anammadesina rättigheter till utbildning och arbete.

Rosita Grönfors, ordförande i den endaromska kvinnoorganisationen i Sverige,

12 É Romani Glinda

Kvinnoseminarium i MalmöDen 14 mars anordnade Justitiedepartementet tillsammans med denkvinnliga romska arbetsgruppen ett seminarium i Malmö för och medromska flickor/kvinnor. Seminariet hölls i Malmö museums lokaler ochett 50-tal kvinnor deltog. Även kommunpersoner, lärare och andra del-tog, men majoriteten av deltagarna var romska kvinnor i olika åldrar.

Text: Thereza Eriksson

Rosita Grönfors, Soraya Post och Thereza Eriksson

berättade om sitt arbete bland romskakvinnor och barn runt om i landet. Del-tagarna fick veta att det går att leva somen traditionell romsk kvinna och samti-digt arbeta. Både Soraya och Rosita varlevande bevis på detta.

– Det är svårt, men mottot är att "Alltgår bara man vill” och det vill vi, sägerSoraya Post.

Efter lunch presenterades olika projektsom bedrivs i Malmö. Det första var NewCity, ett utvecklingspartnerskap mellankommunala och statliga myndigheter ochandra i ett Equalprojekt. New City arbetaraktivt för att kartlägga och söka upp ungamänniskor, oavsett kön eller etnicitet,som hamnat utanför systemen.

Dessa icke-romska kvinnor uppmana-des att söka och ge utrymme för romskmedverkan i arbetet kring romska ungdo-mar eftersom många av dessa romskaungdomar faller in i denna målgrupp.

Ett annat arbete bedrivs av BarbaraDanielova och Ruzena Horvat, två roms-ka kvinnor som arbetar med ett 50-talbarn i åldrarna 0-15 år. I arbetet ingårbland annat läxhjälp, sång och dansträ-ning och teater, allt för att stärka barnenssjälförtroende och göra dem stolta ochväl införstådda i sin historia och kultur.Detta ska minska känslan av utanförskap.Arbetet bedrivs ideellt. Malmö kommunger inte något stöd, varken ekonomiskteller med lokal där verksamheten kanbedrivas.

– Problemet upplevs som stort, åtgär-der och förändring krävs snarast, sägerThereza.

Irene Malmberg från utbildningsför-valtningen i Malmö kommun lovade attgöra allt i sin makt för att hjälpa dem isitt arbete, något som alla uppskattade.

Dagen avslutades med workshops omtillvägagångssätt för en förändring och för-bättring för de romska kvinnorna i Malmö.

Det var en givande och lärorik dagmed stor motivation till ett fortsatt arbetekring den romska kvinnans situation.

– Inte minst för mig, säger Therezasom faller in i en trippeldrabbad gruppsom ung, kvinna och dessutom romsk.

É Romani Glinda 13

Internationella Romerdagen är en de fåhögtidsdagar som samlar den romskaminoriteten världen över. I år är det 35 årsedan högtidsdagen instiftades.

Den första högtidsdagen på året är jusom bekant den 27 januari, Förintelseoff-rens dag. Den andra stora romska högtids-dagen på året är den 8 april, Internatio-nella Romerdagen.

I början av 1970-talet startade romer-nas frigörelse, lokala föreningar växte tillinternationella förbund och den 8 april1971 hölls den första romska kongresseni London.

Initiativtagare till kongressen var främstGrattan Puxon och Donald Kenrick från

England. Medverkade gjorde även JarkoJovanoci? från dåvarande Jugoslavien,Matéo Maximoff från Frankrike, JanCibula från Rumänien och Viktor VitcaFamulson från Sverige samt en mängdandra betydelsefulla romer vid den tiden.

De flesta var medlemmar från denförsta internationella romska organisatio-nen som från början hette World RomaniUnion och som idag heter InternationalRomani Union.

Denna Londonkongress ledde till attromerna blev erkända som en nationellminoritet av Indisk härkomst, ett kravsom då särskilt riktades mot de kommu-nistiska staterna.

På kongressen uttrycktes även en över-tygelse om att romerna var på väg mot enromsk nation. Även två attribut godkän-des av kongressen, den romska flagganoch den romska nationalhymnen Gelem,gelem. Kongressen bestämde även att tabort namnet tsigan, zigenare, zigojneroch tsingari och bytte ut det mot vad vi idag själva kallar oss när vi talar tillvarandra, nämligen ROM, som betyderman och människa.

Trots att romerna bor utspridda i olikaländer, försöker man varje år samordnafirandet genom att gemensamt hitta ensymbol eller ett tema, som att kasta blom-mor i havet eller plantera ett träd.

Internationella Romerdagen firades runt om i Sverige

Barn- och ungdomsdansgruppen "Terne cerhaja" tillsammans med andra högtidfina barn på RKC.

Ny tradition i EskilstunaInternationella romerdagen firades i Eskilstuna påStadsbiblioteket. Willie Andréason Kwekk och Veli Brijani, pro-gramledare på SR:s Radio Romano höll i trådarna och under entimmes program bjöds besökarna på sånger på såväl finska somRomanes, framförda av Rickard Nyman, Priscilla Bollström,Kyösti Nyman, och Mertzi Hedman.

Text: Sofia Eriksson

Romska Kulturcentret i Malmö medsamverkande romska föreningar i Malmöarrangerade i år Internationella romerda-gen. Liksom vid tidigare bjöds det påmat, dryck, sång, musik och dans. Ochmycket dans blev det.

Romerna i Malmö firade med att hissaden romska flaggan, kasta blommor ivattnet och sjunga den romska national-sången "Gelem, gelem". Efter de ceremo-niella åtagandena var det dags för fest.

Gipsy Brothers med Michel Kaldaras i

14 É Romani Glinda

Firandet i MalmöFör femte året i rad firade romerna i Malmö Internationellaromerdagen på Malmö Museers borggård med Gelem,gelem och blommor som symboliskt kastades ner i kanalensom flyter runt museet.

Text: Erland Kaldaras Nikolizsson

föreningen "Šejango lantzo", Flickornas halsband.

spetsen underhöll medmusik och sång och före-ningen "Šejango lantzo"(Flickornas halsband)underhöll de många samla-de romerna med dans.Föreningen har 54 barnsom tränar romsk dansflera gånger i veckan ochnu var det dags för uppvis-ning.

Andra artister som underhöll varbland andra Ryzsard von Geuken medfru som förnöjde publiken med romskmusik från Polen. Daisy sjöng vackramelodier som hon komponerat själv.Daisy har förresten nyligen släppt sindebut CD.

Efter att artisterna visat sina talangervar det fritt fram för alla som ville sjungaeller på annat sätt visa sin glädje överInternationella romerdagen.

Maten som bjöds var väldigt varierad,stekta grisar och lamm, grillade kyck-lingar, olika korvar, sallader, ostar, fruk-ter och kakor.

Romerna var väldigt nöjda över att änen gång fått möjligheten att firaInternationella romerdagen i Malmö till-sammans.

Gelem gelem sjöngs och Ville AndréasonKwekk översatte sången till svenska.Han berättade om sitt projekt Vandranderesande romer och läste dikter på romanichivi som han sedan översatte till svens-ka.

Veli berättade om bakgrunden tillInternationella romerdagen. Maud Ekmanoch Maire Dahlman från biblioteketinvigde en ny sektion på biblioteketämnad för böcker på de nationella mino-

É Romani Glinda 15

ritetsspråken. På denna sektion finns äveninformation om minoritetspolitiken ochman hittar É romani Glinda på en frams-kjuten plats. Sofia Eriksson och RickardNyman berättade om det arbetsmark-nadsprojekt man jobbat för under hösten iEskilstuna i Finska förenings regi, ochsom landat i en ansökan från kommunen.Nu väntar man på besked från EuropeiskaSociala Fonden om medfinansiering, ochhoppas på att börja projektet till hösten.Rickard berättade hur mycket det betyttför de finska romerna att man har kunnatträffas hos Finska föreningen och hagemensamma aktiviteter. Det skapar enbra stämning och många är positiva tillkommande projektet. Avslutningsvisbjöds på dricka och tilltugg.

De som ville, kunde passa på och tittapå utställningen om romer och resande

som finns på biblioteket fram till 22april. Alla verkade nöjda, medverkande ifirandet tillsammans med biblioteketspersonal, var överens om att det här varbörjan på återkommande firande avInternationella romerdagen i Eskilstuna.

Biblioteket fortsätter även senare undervåren att uppmärksamma romsk kulturgenom utställningen Blommor frånJarovnice från 9 maj till 10 juni och isamband med detta kommer ävenGunilla Lundgren m.fl. på besök 16 maj.

Intresset för utställningen var stor ochfrågorna var många. Den hade lockatpåfallande många pensionärer som berät-tade att de under årens lopp inte fått lärasig annat om romer än att man skulleundvika dem. Nu var de här för att tareda på hur det egentligen var.

– Lärarna sa alltid att zigenarnas misärvar självförvållad, men när jag läserinformationen här ser jag att det var tvär-tom, samhället orsakade misären genomatt ta de mänskliga rättigheterna frånzigenarna, och det med stöd av svenskalagar, sade en man i 70-års åldern.

Många diskussioner uppstod blandbesökarna och ett ämne handlade om ifallSverige tagit sitt ansvar för romerna. De

att utställningen anordnats då hon blandannat fick lära sig mer om romsk histo-ria. Hon känner sig berövad på sitt roms-ka ursprung som hade kunnat berika hen-nes liv och hon hoppas att de som harbarn, barnbarn, kusiner eller andra släk-tingar som växer upp utan sin romskaförälder fortsätter att hålla kontakten.

Det är ett viktigt arbete alla romer görute i samhället. Föreläsningar, utställ-ningar och konserter och annat uppmunt-rar människor att söka sina rötter.

flesta tyckte inte attursäkter och minori-tetsstatus på något visräckte som kompensa-tion för den förföljelseman utsatt romer för. Det är en bra början.

Bland besökarna fanns även en 19-årigkvinna. Hon kom med sin svenska morför att få reda på mer om sitt finskromskaursprung. Då kontakten med fadern ochfaderns släkt varit knapp vet hon intemer än att romer utsätts för mycket för-domar och diskriminering. Även hon harutsatts för den, då hon med stolthet berät-tat om sitt ursprung och mötts av för-domsfulla frågor som "Stjäl du också då,eftersom du är rom." Hon var glad över

Internationella romerdagen i EnköpingI samband med Internationella Romerdagen anord-nades en utställning på huvudbiblioteket iEnköping. Information om romsk historia, musik,hantverk, kultur och språk fanns tillgängligt.Biblioteket bidrog med böcker på romanés av roms-ka författare.

Text: Susanna Hedman

Willie Andréason Kwekk, Sofia Eriksson, Richard Nyman,Priscilla Bollström, Kyösti Nyman, och Veli Brijani

I väntan på att romerna ska komma in iskolans aula, pulserar salen av taktfullmusik. Det är Jamaré Droma som spelaroch sjunger för att locka in publiken. Rektorn för skolan samt ordförande påAntidiskrimineringsbyrån i Helsingborg,Hjalmar Falck, startade firandet med atthälsa alla välkomna, samtidigt berättadehan om skolans engagemang för romer.

– Det är inte kons-tigt att vi firar den härdagen tillsammans.Bildningsnämndenoch skolorna harlänge arbetat förintegration och förstå-

else och med antirasistiska projekt.Arbetet mot rasism och för mänskligarättigheter är viktigt för dem och vi harhaft ett stort samarbete med staden och

Helsingborgs kommun där vi tillsam-mans har skapat ett stort nätverk. Vi harmycket att lära av de olika kulturerna iSverige, bland annat om den romskaminoritetens och detta är ett bra sätt att fåta del av den romska kulturen säger rek-tor Hjalmar Falck.

Kommunstyrelsens ordförande ThomasNordström har tidiga-re samarbetat medromer då han varverksam i ABF iHelsingborg och dehade gemensammalokaler i Folkets hus.

– Det var redan då viktigt att barnenkom i fokus så att vi kunde vara med ochutveckla kulturen, att det fanns sång ochmusik och framför allt en mötesplats därvi kunde lära av varandra. Jag tror att ett

16 É Romani Glinda

Firandet i HelsingborgHelsingborgs romer firade för första gången Internationella Romerdageni Tycho Braheskolans aula. Romer kom från närliggande städer somMalmö, Lund, Höör och även Göteborg för att delta i firandet.Arrangörer var Vorta Drom och Riksförbundet Europas romer i Sverigetillsammans med Helsingborgs Antidiskrimineringsbyrå och TychoBraheskolan, som har romska elever skolan.

Pepino TodoroMonicka gitarrFranco och Leonsamt Medlow på syntsjöng och spelademedryckande sånger.

av de större problemen vi i majoritetsbe-folkningen har, är bristande kunskaperom romerna och deras historia. Därför ärdet viktigt att vi möts och får nya kun-skaper, säger Thomas Nordström

Thomas Nordström har tagit del avDiskrimineringsombudsmannens rapportoch där finner han mycket som är besvä-rade för det Svenska samhället.

– Det är besvärande att vi inte bättrekunnat integrera, ta hänsyn till och visatolerans och förståelse i det Svenska sam-hället. Därför är det viktigt för oss politikeroch Helsingborgs stad att på olika sättbidra för att förbättra situationen för romer.

I Helsingborg finns en samverkandeor-ganisation mellan olika grupper i stadendär det även finns ett integrationsråd somverkar för att öka förståelsen, respektenoch toleransen för olika ursprung ochkulturer.

– När vi firar nationaldagen är det för-enat med glädje och fest. Att man kankomma samman och att man kan utryckasig på olika sätt som idag med musikendär barnen är med och därför är det gläd-jande att Tycho Braheskolan ställer upp

É Romani Glinda 17

och att skolan är dagens mötesplats förfirandet av den InternationellaRomerdagen, säger Thomas Nordström.

Den romska flaggan hissades i topp tillromernas jubel, därefter sjöngs national-hymnen Gelem gelem på runganderomanés.

Stefan Kuzhicov, ordförande för Riks-förbundet Europas romer i Sverige berätta-

de om tillkomsten avden InternationellaRomerdagen under denförsta roma kongresseni London 1971.

– Vi får inte glöm-ma att detta inte bara

är en nationell företeelse och firade, utandet är en stor internationell händelse somfiras av hela väldens romer. Till och medi indien, som är vårt ursprungsland, upp-märksammas dagen. Den 8 april är enhistoriskt viktig dag för oss romer inteminst för oss här i Skåne. Det är förstagången vi firar dagen tillsammans meder. Vi saknar ett eget land, men trots dethar vi en nationaldag. Romer har funnitsi Europa sedan 1300-talet och har helatiden haft med sig sina traditioner ochsitt språk. Romer har även inspireratandra till både musik och mode.

Internationella Romerdagen är numeraupptagen i den svenska almanackan.

Almir och Erfan, två romska ungdo-mar, som går i Tyko Braheskolan rappa-de på romanés och svenska till övrigaungdomars förtjusning, ett moderna ochslående inslag.

Dragspelaren Boby Djura Lärlund spela-de svenska folkvisor tillsammans med sin8 årige son Kocak på fiol till publikensförtjusning familjen kommer från Lund.

Gregor Lärlund ordförande i LovaraFöreningen i Lund hälsar alla välkomnaoch säger att denna dag är en glädjens

och solidaritetens dag. Leon Ciruonn,

Ordförande iRomernas nationellapresidiet i Sverigeberättar om sina erfa-renheter och hur han

ser på integrationen. – Vi arbetar med integration,

arbetsmarknads- och utbildnings-frågor samt diskrimineringsfrågor.Integrationen kommer att fungeraom vi romer blir accepterade isamhället och vice versa, då kanförhoppningsvis diskriminering avromer avta eller försvinna.Integration bör ske på samma vill-kor. Vi sitter här i dag och ärverkligen internationella och inte-grerade med varandra. Romerna

som kommithit och firarInternationellaRomerdagenhar verkligenintegrerat sigmed god vilja.

Viktor Vitca Mutto från Krakow iPolen talade om gamla seder och bruk.

– I Polen reste vi runt och bodde i vag-nar. Som små fick vi lära oss vad man fickgöra och inte göra. Det var viktigt att intekorsa lägret med en tom vattenspann. Manskulle lämna en skvätt vatten kvar i hinkennär man gick för att hämta nytt. Annarsdrog man otur med sig i lägret. För längesedan då vi for med häst och vagn, fickinte någon kvinna som nyligen hade fött

ett barn sitta med i vagnen, utan hon fickgå ett par hundra meter bakom karavanen.Hon betraktades som oren i tre veckor.Efter tre veckor gick någon äldre kvinnatill kyrkan och fick vigvatten som stänktespå kvinna för att rena henne. Under kriget1940 anföll tyskarna polen och vi romerförlorade våra föräldrar. Endast ett tjugotalbarn överlevde. Vi blev uppfostrade sompolacker men vi glömde aldrig våra tradi-tioner och seder, berättade Vitca.

Under hela dagen bjöds sång och musik, mat och dryck. Den utsökta maten bestod av helstektgris och helstekt lamm. Grillade kycklingar inlagda paprikor och mycket fetaost vin och läsk.

Programmet började med att man gemen-samt sjöng nationalhymnen "Gelem,gelem …" ledd utav Ludmila Famulsonsklara stämma efter att Adam "Parno"Szoppe välkomnat alla till firandet avromernas egen dag. Efter det togJaqueline Taikon över mikrofonen ochsjöng några romska andliga sånger. Ombakgrunden till dagen 8 april berättadeInternational Roma Unions vice presi-dent Wiktor Famulson.

Romskt Kulturcentrums nya förestån-dare, Elin Strand Marsh presenterade sigsamt välkomnade alla till firandet avdagen på RKC. Efter det presenteradeEva Rosengren RKC:s nystartade kvin-noutskott och berättade om kvinnosemi-nariet som ägde rum på Kvinnodagenden 8 mars.

Romskt Kulturcentrum har sedan 2005planerat och låtit bygga en musikstudiosom skulle invigas denna dag. MatsSylwan från Kulturförvaltningen fickäran att inviga musikstudion. Efter dettog musikstudions musikaliska ledareVecho ton och sjöng ett par soulsångermed andlig touche.

Ett gigantiskt jubel ekade långt utöverhörsalens väggar när barn- och ungdoms-dansgruppen "Terne cerhaja" tog överscenen. Det var en total succéstämning,trots att det ännu inte dansats. Hade intetaket suttit fast så som det gjorde medalla sina sju våningar uppåt hade det lyftav allt jubel som bara blev starkare ochstarkare efter varje dans som dansades.Bakom dansgruppens popularitet ochkoreografi, förutom barnens och ungdo-

18 É Romani Glinda

8 april på RKCDen internationella romerdagen firades även påRomskt Kulturcentrum i Stockholm. Samtidigt som detbjöds på en musikalisk festdag hade man hängt uppstora fotografier ur Malmö museers utställning"Romer och resande- bortom romantik och plåga".

Text: Domino Kai

Pojkar ur gruppenTerne cerhaja gör ettypperligt framträ-dande på RKC.

marnas egna talanger, ligger gruppensledare, Zdzisiek Bilicki.

Som avslut på dagen sjöng JhonnyIvanovitch två andliga sånger och LarsDemetri sa några avslutande ord och öns-kade samtliga en god fortsättning.

Ludmila Famulson

É Romani Glinda 19

Jonathan Freud har unika och viktigakunskaper om romer efter att ha levt meddem, både här i Sverige som 16-åringoch ute i Europa.

I sin nya bok, som är en blandning avfaktabok, bekännelsebok och memoar,får man en stor inblick i denne mans livoch tänkande, en man som står med ettben hos romerna och det andra hosjudarna.

Historien är finurligt konstruerad ochtar sin början på ett seminarium iFiladelfiakyrkan på Rörstrandsgatan iStockholm. Han är där tillsammans medden romske pastorn Lars Demetri ochpastor Kjell Waern för att föreläsa omromer och romsk kultur. Mellan de olikaföreläsningarna, som är väl påbyggdaoch som lägger fram de senaste rönen

Romer en ny bok av Jonatan Freud

Bengt O Björklund

BakroEn originalserie av Ulf Lundkvist och Bengt O Björklund.

inom romsk forskning, bygger han påhistorien med minnen ur sitt liv blandromer och långsamt börjar bilden av hansliv ta form.

Det finns mycket att ta till sig här,särskilt de medmänskliga och kulturelltförstärkta scenerna med romerna iRumänien där han efter en romans blirfar till en romsk pojke, trots att han redanär en familjefar med tre söner. Han lyck-as dock behålla sin respekt hos gruppenoch hälsar på sin son varje sommar.

Jonathan visar åter att han är en berät-tare av stor dignitet och att han har någotviktigt att säga. Hans kritik mot densvenska assimileringspolitiken under sex-tiotalet är svidande och ingen kan motsä-ga hans beskrivning av följderna avdenna inhumana politik.

När Jonathan väver in romska myter iberättelsen klingar Mattéo Maximoffsmustiga bildvärld förbi.

Hans intima beskrivningar av sina kär-leksaffärer känns måhända lite överflödi-ga i en sådan här text och drar ner lite påbetyget i en annars mycket viktig boksom verkligen synliggör romerna på densvenska kartan.

Många romer är spelberoende enligtBirger Rosengren, ordförande iResandefolkets Romanoa riksförbundoch ledamot i Romskt kulturcentrum iGubbängen, RKC, som själv varit spel-beroende och sett många romer påCasino Cosmopol i Malmö spela bådebort hem och familj.

– Jag brukade träffa fler romer påCosmopol än någon annstans, sägerBirger.

Birger hade tur som hade sin familjomkring sig. Nu har han startat ett pro-jekt för spelberoende romer inom sitt för-bund. Han hoppas att det kan leda till enförändring.

– Just alkohol och spel är en sko-ningslös kombination och att det intefinns några begränsningar på uttag i debankomater som finns i kasinot. Man

kan ta ut hundratusen om man vill. Jaghar fått hjälp och behandling, men det ärsvårt att se andra romer spela bort hemoch familj. Det var bedrövligt för minfamilj när jag spelade. Jag förlorademycket pengar och jag skämdes. Dettaär allt för vanligt bland romer, i allt förmånga familjer. Det är ju oftast de lägresocialgrupperna som spelar mest, vadjag har sett.

Birger berättar att han är uppväxt medspelandet omkring sig.

– Skickliga romska pokerspelare varmina förebilder, säger han. Det var somen vardag.

Kanske är detta problem något alla deromska riksförbunden borde ta tag i.

– Vi såg ett problem och vi tyckte attdetta är ett aktuellt ämne. Vi på RKCarbetar ju inte bara med kultur. Vi kom-

20 É Romani Glinda

Många romer är spelberoendePå Romskt kulturcentrum i Stockholm anordnades nyli-gen ett seminarium om spelberoende bland romer. BirgerRosengren berättade om sitt spelberoende och PetraForsström från Svenska spel berättade om vad de gör föratt förhindra spelberoende.

Deltagarna i semi-nariet runt bordetpå RKC:s konfe-renssal.

mer att sprida detta till de andra riksför-bunden.

Enligt undersökningar har 1,5 procentav Sveriges befolkning spelproblem, 0,5procent är spelberoende. Enligt PetraForsström på Svenska spel, spelar nästan90 procent av befolkningen någon gångoch det är en siffra som man räknar medska stiga när man nu introducerar nätpo-ker på Svenska spels hemsida. AvSvenska spels vinst per år på cirka 4,3miljarder kronor går 25 miljoner tillarbete med att förhindra spelberoende.– Vi tar ett ansvar gentemot spelberoen-det. Redan 1995 började vi oroa oss förspelberoende i samband med att vi starta-de Lotto express, men vi har upptäckt attlångsammare spel sänker spelandet isamband med att vi gjorde Jack Vegasmaskinerna långsammare.

É Romani Glinda 21

Unga romer dansar på nattklubben Gaston i Malmö.

Glädjen var stor bland ungdomarna, musi-ken som spelades var allt ifrån gamla tradi-tionella romska sånger till dagens modernadiscomusik. Personligen gladdes jag av attfå uppleva den glädje och gemenskap somgavs denna kväll och att få se våra ungdo-mar dansa och sjunga tillsammans fick migatt inse att det bör satsas mer för dennageneration. Jag hoppas innerligt att dettablir något som upprepas så ofta som möj-ligt i Malmö, men självklart att även andrastäder tar efter detta exempeloch anordnar liknande tema-kvällar för de romska ungdo-marna.

Tanken är att temakvällar-na skall utökas och att detska ges utrymme att underdessa kvällar lyfta fram ochstärka romska ungdomargenom att låta dem uppträdamed sång och dans.

Idéerna är många och väl-viljan är stor men det krävsnaturligtvis ett stort stödfrån kommunerna och ävenfrån romerna själva.

– Viljan hos Malmös ung-domar är stark för att få hadessa temakvällar, tanken äratt vi ska anordna detta 1-2gånger per månad och redanden 29 april uppträder DaisyBalros, en romsk tjej somframför låtar från sinnysläppta debutskiva. Detfinns inget bättre sätt att

lyfta fram dessa ungdomar än att låtadem visa upp sina talanger och på så sättstärka dem i sin kultur och historia, sam-tidigt som vi ger dem möjligheten attintegreras i samhället med sin romskastolthet, säger Robert Vävström.

Denna dag kommer jag att minnas somen dag då mitt folk, min generation, sam-lades och glädjen sprudlade i takt medmusiken. Det bör riktas en eloge tillRobert Vävström för detta initiativtagande.

Gipsy night i Malmö 8 april firades av de romska ungdomarna i Malmö på ett nytt ochglädjande vis. Robert Vävström, Soko, anordnade denna dag"Gipsy night", en temakväll på nattklubben Gaston i centralaMalmö .I detta firande deltog många romska ungdomar frånMalmö, men även från andra delar av Sverige som Stockholmoch Göteborg.

Text: Thereza Eriksson, foto: Robert Vävström

Te avél tumaróMilaj baxtalóRomale!!

Initiativtagaren till Gipsy night, RobertVävström

Den 22 juli 2005 hämtade de svenskaadoptivföräldrarna Erik, som de senarekallar Freddie, på barnhemmet Hlinky istaden Brno. Ingen kunde då misstänkaatt paret skulle missköta lille Freddie såtill den grad att han drygt sex månadersenare avled av vanvård. Utåt sett var deett harmoniskt par, men de klarade inteav sin nya roll som föräldrar till ettfosterhemsbarn.

De 8 januari ringer de svenska föräld-rarna akutsjukvården och berättar attderas fyraårige son har avlidit.

Han var blå i ansiktet och andades inte.Läkaren som tillkallades anade oråd ochslog larm och den 3 februari häktas för-äldrarna för att ha orsakat sonens dödgenom grov misshandel. Paret misstänk-tes för systematisk misshandel.

Under utredningens gång skärptes brotts-rubriceringen att även inkludera vållande

till annans död. Bilderna i polisutredningenpå pojkens svårt skadade och missfärgadekropp var skrämmande och gav tecken påallvarlig vanvård. Det var först efter poj-kens död som de svåra skadorna upptäck-tes, bland annat svårt inflammerade ochsåriga fötter samt infekterade sår i ljums-karna och rivmärken på kinderna. HadeFreddie kommit in för vård så hade hanlevt idag, skriver Aftonbladet.

Ingen i familjens umgängeskrets såghur pojken led. En kvinna från social-tjänsten gjorde ett rutinbesök hos famil-jen så sent som den fjortonde december2005, där ser hon Freddie som pratar ochär med och tittar på julklappspaketensom ligger framme. Då har Freddie baradrygt tre veckor kvar att leva.

Adoptivföräldrarna hade tidigare tagitkontakt med en psykolog och sagt att poj-ken verkade deprimerad, att han inte tog

22 É Romani Glinda

Fyraårige Freddie dog av vanvård i SverigeErik Iles, en romsk pojke från staden Brno i Tjeckien, blev adopterad avsvenska föräldrar. Det blev hans död. Pojkens mor, Margita Ilesova,hade dessutom inte givit sitt godkännande till att sonen skulle adopterasbort till svenska föräldrar. Adoptivpappan fick sex månaders fängelsemedan mamman genomgår en rättspsykiatrisk undersökning.

Freddies mor,Margita Ilesova.

egna initiativ, utan mest satt för sig själv.Psykologen tyckte inte under sina mötenmed familjen att Freddie betedde sig pånågot anmärkningsvärt sätt, möjligen varhan lite försiktig i sin uppenbarelse.

Freddies mor Margita Ilesova har haftotur i livet och har inte kunnat försörja sigoch sin familj. Hon har under en längre tidbott under Frälsningsarméns försorg.

Myndigheterna uppmärksammade dettaoch omhändertog lille Freddie strax efterfödseln år 2002 och förde honom tillbarnhemmet. Enligt tjeckisk lag behövsinget formellt tillstånd från föräldrarna föratt adoptera bort ett barn om inte föräld-rarna har visat något intresse för barnetunder en sexmånadersperiod, eller gjortnågra försök att lösa sin sociala situation.

Nu bor Margita hos sin svärmor i etthyresblock där samtliga hyresgäster ärromer. När de romska grannarna fick vet-skapen om Freddies död samlades deallihop för att delta i sorgen. Margitaville att Freddie skulle begravas hemma istaden Brno, men pojken begravdes den31 mars i Mullsjö.

Föreståndaren på barnhemmet Hlinky,Eva Pilatova, var mycket fäst vid pojkenoch blev mycket upprörd och ledsen närmeddelandet kom att lille Freddie hadeavlidit i Sverige. Eva Pilatova tog oftahem honom till sin egen familj under hel-gerna. Hon hade själv tänkt adoptera poj-ken. Hon berättade för aftonbladets jour-nalist Per-Ola Ohlsson att ansöknings-handlingarna var klara, men den svenskafamiljens ansökan hade hunnit före. Ävenhennes största önskan var att Freddieskulle begravas hemma i Brno, berättarPer-Ola Ohlsson för É Romani Glinda.

Tjeckiska myndigheter kommer attgranska adoptionsärenden som gällerSverige mer noggrant efter det tragiskadödsfallet.

Foto: Krister Hansson

É Romani Glinda 23

Nyheter

Khamoro – internationellromsk musikfestival i PragMellan den 22-27 maj är det återigendags för den årliga, internationella roms-ka musikfestivalen i Prag. Organisatörför festivalen är föreningen Slovo 21som arbetar hårt för att få de bästa roms-ka musikgrupperna i världen till dettaevenemang. Varje år vill man presenteranya grupper. I år kommer bland andraromska jazzgrupper som Trio JohnnyRosenberg (Holland), Harri Stojka(Österrike) och Angelo Debarre(Frankrike). Traditionell romsk musikrepresenteras i år av Ilo (Ryssland), KekLang (Ungern), Gitans (Tjeckien),Nadara (Rumänien), Gypsy Mambo(Makedonien), Kesaj Chave (Slovakien),Margarita & The Gypsies (USA) ochPuerto Flamenco (Spanien).

Förutom musikuppträdanden i världsk-lass på de bästa klubbarna i Prag arrange-ras också filmvisningar, föredrag, evene-mang som t.ex. "Slovakiska romers dag"på Slovakiska Institutet i Prag, samtmycket mer.

All information och bilder från föregå-ende festivaler hittar du på www.khamo-ro.cz

Andrea Chalupova

Resande som bor på Dale Farmi England hotas av vräkningPå Dale Farm och närliggande Five AchreFarm i Essex i England bor det störstaantalet resande och romer i landet, menextremhögern som styr i kommunen villriva 120 bostäder för att bli av med dem.

Den 8 april hölls en stor manifestationför dessa människor. Politiker, skådespe-lare, musiker och andra ställde upp ochvisade sin solidaritet med den mest utsat-ta gruppen i landet.

I en artikel i Economist magazine skri-ver prästen Father John Glynn “Jag kom-mer att vara där ifall de försöker vräka deresande och min affisch kommer at sägaatt detta är etnisk rensning.

É Romani Glinda

Romsk filmfestival i LondonThe London International Gypsy filmfestival, Finding Romanistan gick av sta-peln 16-30 mars I år. Även olika utställ-ningar ingick. Bland annat travelotopia:Londons' Romany Community av foto-grafen Malanie Wagner, en fotografiskundersökning som undersöker de olikaaspekterna av engelks-romska samhälleni London. Den handlar även om romskaresande i Storbritannien och fångar hurmänniskor med nomadiskt arv lever.Människor vars resor endast är kvar iminnet. Det är första gången en filmfestival avdetta slag går av stapeln i Storbritannien.

É Romani Glinda

Lag mot racism på läktarenI början av mars 2006 antog Rumänienen lag som ska reducera rasismen pårumänska fotbollsarenor. Lagen inte baraförbjuder sådant material som kan upp-vigla åskådarna till rasistiskt hat och

Skinnskallar mördar i RysslandRyska skinnhuvuden mördade i mittenav april en romsk man och en rysk kvin-na i Volgograd. Sex andra medlemmar avden romska familjen misshandlades svårt.Den ryska kvinnan var gäst i hemmet.

Runt nio, tio på kvällen attackerades famil-jen av ett ungdomsgäng på cirka tjugo perso-ner som beväpnat sig med järnrör och spadar.De slog alla i familjen tills de var med-vetslösa. 80-åriga Polina Marienkova ochtrettonåriga Roza Marienkova fick stannakvar på sjukhus.

Sex av ungdomarna har tagits av poli-sen i åldrarna 17-20 år, tre var flickor.

Roma Virtual Network

xenofobi, men lägger även ansvaret påorganisatörerna på dessa events att förhindra att rasistiska banderoller och flag-gor över huvudtaget kommer in på are-norna.

Romano Liloro.

6

Kära läsare av gamla bilder berät-tar. Vi var i Helsingborg ochfirade Internationella romerda-

gen som infaller den 8 april. På vägenhem stannade vi till hos Bertil Hagstöm,en gammal vän som känner många roms-ka familjer, både i Sverige och iFrankrike. Vi skulle åter igen gå igenomhan fotoalbum för att se om vi kundefinna något att publicera till detta num-mer. Och det gjorde vi.

Bertil reste på egen hand under etttidigt femtiotal till de störreväckelsemöten som förekom

bland romerna i Frankrike. Med cam-pingtält, spritkök och en resväska medkläder, satte han sig på tåget motFankrike för att träffa romer i Rennes.På dålig franska gör han sig förståddmed taxichauffören som tog honom tillplatsen kommunen upplåtit för väckelse-mötet. Det var inte första gången romere-vangelisten Clément Le Cosseck slagitupp det stora tältet i staden. Därför viss-te taxichauffören var platsen låg.

– Jag hade lätt att få kontakt med romer-na och jag var alltid välkommen att sittavid deras matbord, berättar han.

Den här gången visar vi på olik-heter på gamla romska husvag-nar som var på plats vid det här

24 É Romani Glinda

Gamla kära bilder berättar

tillfället. Här fanns det romer från olikayrkesgrupper. Bland andra hadeCirkusfolket tagit en paus i sin turné föratt komma till mötet. Det ställde upp sinavagnar i en ring som i ett läger ochinnanför vagnarna hade de en bra över-sikt på barnen.

É Romani Glinda 25

Korgflätaren var inte beroendeav någon särskild stad för attsälja sina flätade alster.

Verkstaden hade han med sig och mel-lan väckelsemötena satte han igångoch flätade korgar som han senaresålde på torget.

En bild berättar så mycket, därförvill vi att ni läsare ska sända in eragamla bilder och berätta lite histo-ria omkring dem. Vi publicerar bil-derna i mån av plats. Givetvisreturnerar vi era bilder. Skicka där-för med fullständig namn ochadress.

Kontrasterna var stora. Fattigaoch rika hade samlats, meninför gud var de alla lika.

Här visar vi ett ekipage där husvag-nen är en semitrailer dragbil ochhusvagn i ett och samma ekipage.Detta var tydligen inte så ovanligtför senare skulle jag själv få sedessa kombinerade hem på hjulbland cirkus- och tivolifolket.

Och här visar vi en litenfamilj som bodde i ettanspråkslöst tält utan golv

och med stöttor av tillyxade grenar.

Gör så här:Värm mjölken till ca: 37 grader, smula ner jästen i mjölken.Blanda mjöl och socker i en skål, häll sedan ner jäst och mjölk-blandningen, rör till en jämn smet.Häll i en äggula i taget och rör om, (äggvitan läggs i en skål försig.) Smält smöret och låt svalna, tillsätt sedan det rivna citron-skalet. Häll allt i degen och rör om. Täck över degen med enhandduk och låt jäsa i en timme.Vispa äggvitorna till ett hårt skum och vänd ner det i denfärdigjästa degen. Tillsätt russin om du vill.Hetta upp oljan i en stor stekgryta. Ta en matsked med deg ochklicka ner det i den heta oljan, när munkarna har fått en gyllen-brun färg är de klara. Lägg de klara munkarna på en plåt medsocker och rulla runt dem.Kan serveras med vispad grädde, sylt och romskt kaffe.

Det här behövs till romskt kaffe:1 l. Mjölk3 ½ dl. Kok kaffeEventuellt strösocker efter smak.

Gör så här:Häll mjölken i kaffepannan, tillsätt kaffet och eventuellt sock-ret.Koka upp under omrörning hela tiden, så att det inte bränns videller kokar över.

Smaklig kaffestund !

26 É Romani Glinda

Pösmunkar och romskt kaffeDet här behövs till ca 8 personer:9 dl. Mjöl1 l. Mjölk1 ½ l. Olja8 st. Ägg3 msk. Socker50 gr. Jäst100 gr. Smör1 msk, Riven citronskalRussin efter smak.

É Romani Glinda 27

Ker Gadeá:Tatiár o thud ži kai 37 gradora, litiár o droži andré ándo othud.Hamisár o aró thai o záro ande jekh baró čaro. Pála godeášor andré o thud le drožesa, fermitisár mišto o xumér. Parávle parnoré thai le rigáte le galbíe katár o parničosó. (na šudeo parničosó) akaná šor le galbíe jekh po jekh thai hamisáránde sa le oxtó galbie. Bilár o čil thai muk te šudról tsírutsa,šor andré o čil thai le lumuiáke koži ándo xumér thaihamisár. Vušar o xumér jekhé pištireása thai muk te buteólandé jekh časo. Akaná, Mar o pariničoso te anklél sar spúma, kana bóldes očaró te na šordiol o pariničoso avri. Kan mardán le parničo-sorá, bólde é spúma lokés andré ánde o xumér kai putčilógata. Akaná sar thos andré le šutiarde strúgereá te kamésa.

Tačár o vulói ande jekh bari tigáia. Le o xumér jekhé barirojása thai muck te čirol ándo o tató vulói. Kana lepampuški liné fárba gata le. Bólde le pampuški ándo záro.

Le pampuški, sar xas ande jekh than, mardí smintinása thaivarénia.

Gado trobúl te čiravés é romani káfa.1l. Thud3 dl. Čiriímako káfaTe kamés guglí káfa, sar thos andré o záro anda jekh datakana čiravés o thud.

Ker gadeá.Šor o thud andré o čajnikó, mai šor andré é káfa, thai tekamés o záro.Muk te čirol lokés. Hamisár te na čirol oprál vai te paból othud.Xan lé pampuški thai pen é káfa pe sastimasa!

Pampuški thaiRomanó káfaGadó trobúl pe: 8 ženenge 9 dl. Aró.1 litra. Thud.1 litra. Vulói.8 st. Parnoré. 3 baré rojá . Záro.50 gr. Droži.100gr. čil.1 barí roj. koáža katár é lumúja. Šuké strúgereá.

Le dui pejáMalika thaiRagnhildpeklé lepampuški thaičiradiné óromanó káfa.

AvsändareÉ Romani GlindaEgnahemsvägen 58se-141 37 HuddingeSweden

B PortoBetalt