Utgiven av Socia ldemokrat iska Kvinnokot igressens Verkställande Utskott. (7:de hg.) Stoekholm 191 l , A.-B. Arbctirner Tryckeri

i DET NYA ARET.

l

Prmio,in.ntiotrspris: Redaktionens a d r e s s : N:r li i: 20 pr helt Pr. 60 öre pr halvt

Januari I/ och JO 6re pr fjärdedels Pr. 'I ~klhnl lavi i~en 41, n. b. Ii I' Lösnummer 10 &c. Stockholm.

Du nyn år, som vi nu g6 till rnöte, v i spörja dig: Vad bir du i ditt sköte? Har du en solglimt uti vecken gö»h u/qd clin vida man fel eller glömt du /rar katrhärztln möhrzs barn?

Annonser fi sista sidornir pris 15 öre pr mm. För expeditionen :

Elin Lindley, Tunnelgatan '1 B, I II . Stockholm.

~ o m t l e r du /ned ännu tyngre bördor, nyn sorger, kval och vedermödor?

Elleu ka~tskc du i skölden /tar Iloppe is srJ'crrzu, stralande och klar, och din fnrnn av rosor blid?

Kornmer du med /zård(z, bistra tider, ä1112 u tyngre bojor 6t oss smider?

0

Vi spörja dig, du obeveklige, säg, har &r strider elkr frid att ge &i oss, som dvtiljs i Grottes kvarn?

. -Av MONA.

: "Stina" Byst av ~icriiian Ncujd.

Kommer du med mörka, kulna dagar? Skriver du oss nyn lzirdn lagar? I(ommer du med vad och hot och tvcirg,

' segerhymner eller sorgesång? Sakta, bävande vi spö& dig. ' .

Kom rtya'kr frred soiden på d& panna, din hyllning giv det rätta och det sanna. Md fd oc/z iyotln följa dina spår, och fäkn, hela alfa djupa sår, . rlern gångna tiders strider gnv oss.

. .

Men skulk ocksa stridezs åskoi Qunga, och molnen över oss bli an sd ;filngal vi lzdlla ut, v i skola aldrig fly, .

vi hålla u2 tilk, biiftre tider gry. En gdng skall dock en vårdag randas.

clc iicrrur, soiu fiir sin elel anse, a t t de u u i bc l i~ \~c i i icke kunna t i l l l.rccisstailas 111ed iiiiiiclre iukonist i ti i.ii iiicu .iiiuiiliadu, an v ~ l deii kv,inuliga arbelarcii iiar i fortjiinst fö r en lic1 yca- kas iirbctc. Oförshalild iir andock den kviiiuiigi~ arbetare, soiii i likliet iiiccl sinu ii1a.nlipa liiulirater inte vill vara mccl 0111 arbetsgivarnas "utji imnin~" av ackorilsprisen.

i ycta nog alla, Iiuv clciiua strid börjat, a t t det a r arbetsgivarna, som uppsagt avtalen och a t t arbetarila icke .rört ett finger till clenna strid. \'i veta, a t t dc vor0 nöjdti, ined det soin n y . li'i.i"iu ai.bctsgivareli!~ll bcdy-

.:ras ju, a t t de ville hiilla lönerna vid status qiio, niecl eildii~t "reglering ' och , "iitjiiiiming " av acliordslöneriia i d c tilllitiinucle nya avtalen. Vi veta dock, a t t det mesta arbetet iiioin sko- inclustrjn iitf öres p2 ackorcl. Vacl ar-, . l ~~ t sg iv i~ r .~ i a iin inc~ia, iiied "rcglcring "

. och "utjiiii~ning" jUinte inför;.indet .a.\ sina princi~)j~:irrigr~'~fer, s5 fiirstk vi dock, huru n~yclict av arbetslönerna, soni ci'tr:r dct ta,. ski.illc 1;oinm.a a t t Iiålla sig vid status quo.

Inom dena indastri sy:isclsiittcs .<ii1 till en ~trccljcclel lrvinnlig arbctskrafl;. ' Jag önskar, a t t tillfiillc nu gavs a t t plocka ihop en liten bukett vadrra satscr firn li\~innligliet;ens - bevarande, uttalade vid clebatterna on1 l!rvjnpans röstratt i riksclagcn av Iierrar incd i~rbc.tsgi~.nrciilt;rcsse solil e t t litet apro- p2 , Iiu r iii trcsset f ör 1rvinnligh.~- tcns beïarande tar sig u t i ord pcli handling.

i h t fii1i1.s . om, a t t kvinnan sluall 'be- yuas som "hcmmcts . g o h genius" ock ickc hetyngas med .nii.go,t -an@r.än-,

gaiitle arbeto, soiii liar ii1culig inverkar pil IICUIICS bClli591111111(it, i:1VC1180111 u'CI

cict iiya siiil.~i;ct J.II~I,SLC ocvarus guiiuiii I

ilLb J i Y J J l L l ~ U S l c J r ~ L ~ l i ~ ~ . &Cil l ~ c r ~ l l g - I s ~ l i l c ~ i . ~ ~ C V J U U ~ I . ~ ~ , SUUI

~19~Igiis i l I'bCCiL jul' si t$ l i ~ ) ~ ) C l l i k l l ~ , OCli

i i l ~ L ~ i l k t i i , tic sig elettu OcJL Vilja Varsi iiiccl oiii att; \wllerci, siii a rbc~s i t r i~ i t ;~ ciii lri~stas clc bi'uta1.t .ut i s\raltö~.acii, .iv LL lalas det OUL, iltt l;vinnor~.i;~ i~wiu ~ltoiiicliistriu ~ l io lu liri, sil bi.'i.~ betaic; iiicii I ~ ~ Y C J C C I ; C L C fli, ~ ~ J I c I ~ L fOr r211 .M ~111) sin i.i,vlij~li~lg till ci,t 1lGgrc IJC- .i opp an viul S v. Ar l ~ c tsg i vi~rcl6rcn ill- gci1 i~.uscr so111 .liii~xilui lon, d c t ti~l.i~k iii.tc oiii. Ll'si1i.i 190'3 hrs sti:ider Jioiii.iiia vi uop i liiiig, att ovniiriiiiriiicla arbui;s- giv;~.rcförcniiig bjöd l.;v~nriorna iiioin en gren a.\? söi~zii.iei'slrcfaclcet i Stocir- lioliii soin liiigsta lön 12 lrsonor för W tiilliiiars arbctsveclra. Diirför lciiunti vi gott förstii c1er:i.s griiincJsc över, att clvl0ningen för liviii~lorna inom sko- i n d u s t r i ~ lian övcrsl:.iga detta belopp.

Blan tycker det lr.iins, soiii 0111 Sv. drbetsgi\xreförcnjngeil riktigt sökt eftcr anleclning a t t :i2 strid nieel sko;~r- uetarim liriitalitctcn ligger i sii iip- pen. d a g och kiiris soiii .cii .krii.nlznilig av czrbctitrnas eiilclu riitt a t t f i levil ctt iiili.ii t~islio~ii.rcl.igt liv. I

k'ör a t t viiruu clcrina riitt lcoiiiina nti sliorirl,xtaim;i .att ~~ppl j j i idn alla sinu 1cri.I Etcr.

1Iar för.iicdraildc kiiilna icke vi.1tviii- nor det vnrje g;^ing, det skall prutas ph \:&vii löiier, (le soin förut i.ro s3 laga, a t t det iiignga ganger förutsätter ariliörjgas godhet, fö r a t t vi skola ltun- iia reda oss. . Xen iinclocl: skola vi nled nöd och sviilt tvingas a t t böja oss för iinnii sanire wrbetsv:illkor. .DA t.nlas d e t .iptc om menlig inverltan p5 kvinnligheten. ' Nej , sc'iclailt liiggs cisiclo fö r c h - högre politiken.

Nan kan inte iindvilra kanslan s v ritt dct 5s en uttanlrt plan av arbets- givarna a t t börja xikta sinn angrepp inot inclustrici:, cl5.r. .en stor del kvin- nor ' . sysselsiittas: Vicl 1.909 ars stri- d e ~ var det ,ju textil- och pappersiil- ( ly t r ins arbetare, .soul .i :första hand k.astailes . irt inot a i - l M ~ r n a och inom

. a .

b.i:ipge syss.elsiittas jii kvinnor i stor n'tu trii.clzn hg. Amii vid 'striden in0111 Jic.ïi-lcoiifelrtionsbr,znsclien 'drabbades t1.i i:cl.z t .c :a 30-40 prow. kvinnor.

Det; :ser ut, .SOIYI. on1 .filanen vorc a t t ingjut:^ inissti.östn.n .oin arbetmi.örclsci1 I~lnntl de lc\;innliga arbei;arn:~, vilket i si.'. tur :I;an inverlca p& kv.ii~iiorna i Iibinmen. '. Detta iiiecl clet dubblrr syf- 1:c.t a t t f& kvinnorna 96 arbctsiiiarlzna- dcn böj1 iga och 1insti:orna inern oför- st:icnrle, ingjutandc iniskt;röstan Iios iiiiii;ncn för de striclcr cle maste föra och dcssa cliirigenom 1iittare.rinnas för lycipi talet. .

. . ' Mcii -det niocj och den' iippoffring,

soin Itvinnorna l,zc*ic 'i clagen unclcr clen stora striclcn 1.909, '5.r'nQjot som nllt- j5 m t besjilar arl~etarlzlassens Itvinnor, ,dA. liarda. tidcr stiriicla, o~11 so111 sltoin- dustrins lp innor iuccl all siilicrliet kowma .att s j s i . genolp +tt .st& trofast

i striden med cle n~anl.iga kamraterna för c1era.s gcmcnsczinmn riitt.

S. 'X. -- -

Ink e n y a lagen angiende lirbud' mot lwinnors användanda till a r M e :iii!!e-

tid i .vissa iidudridla Iiiietau. FrAn cch med 1011 trader nattarhets.

Förbudslagen för kvinnor i kraft. D5 dcn formulerinfi, som gavs denna lag i r striing - arbete ar undantaget f r in Irl.' 10-5. nattetid samt dcssutom 4 .

timmar före eller efter denna tid för ' iltt de i . lag p5b;judna 1.1 timmarnas uppehu1 i arbetet i sträck skall uppnds - måste kvinnor, som beröras av denna- lag, motse dess tillämpning med för- diinining. Den kan beröva dem möjlig- net att vidare fii anstalliiing inom sitt ' yrke. Om: icke detta, kan den tvinga aem att iithyta fördeltiktig plats mot ,n of6,rdelaktigare och i varje fall förliist iv inkomst genom minfikad tid till ivertidsarbete. .

För dem, Bom iiro nii~tiillda i d:"digt ~vlijnaclu yrken lzan förlustqn ,av arbetet i det egna, yrket mottrigas med mindro bitterhet., men inin~kad iiilroinst. blir4 CIA- ligt nv1iin:ide yrkcn SA mycket mer k a m - bar. 1''ör vArn bast avlönade yrken, t. ex. typograferna, mgete emellertid möjligh@en till fiirlust av redan .vunnet - xrbete .i .yrket och hela yrkets förs&- rande för kvinnor kännas alldeles särskilt 38rt och välmeningen nied lagen miss- riktad. Verksamhet inom typografyrket imt för att förhindra lagens antagande, järskilt för typografer, har sasom kiint ir icke fattatri. I konsekvens härmed iöka dessa nu att f i lagens möjligheter ;il1 dispens i vissa fall tillämpat p& ,ypografyrket0.

Ku senast har &tarinnan Augastn iielin, sedan 26 ar utövare av yrket, illriammans med kamrater vid Svenska Morgonbladet, där naturligtvis .nattarbete n h t e förekomma, hoppats på, .att yrkes- nspektören fiir Stockholm skulle vilja rerka för att för de kyiunliga typogra- 'erna vid-en morgontidning kunna liim- ias dispens frAn lagens strängaste be- itiminelser genom att $ 3 bleve till- fimpad. Denna $j säger: B- - - uti d r a företag, dA diirstades i följd av arskilda ornst8ndigheter arbetet maste orceras, mA den i 1 g föreskrivna oav- )rutna ledighet kunna under en tid av ammaiilagt högst sextio dagar av Aret nskrankns till tio timmar av dygnet. B

Ansökan inlades d.Qrför frAn kvinnliga ypografer vid ifriigavarande morgontid- iing, att extra tilltltelse enligt $j 3 skulle ;ivas för 60 timmars arbetes förläggande il1 en dag i vnrje vecka, den dag då, rbetet i veckan .iir mest forcera.t. Den- la, som med r4tta kan tyckas, billiga legaran har emellertid blivit avslagen.

Ph grund darav att de kvinnliga typo- ;raferna vid Sv. hlorgonbladet SA liinge lär inpeha'ft. 6iaa platser fil de behAlla

deni, meii deras iiikonist blir ju nAgo a r rnr rediiccrd och deras still iiing os"1

iiii förr, dli dnmoklessviirdet dock alltic S V H V ~ I ~ över dcrns h ~ v ~ d c r i .

Istf cscn~pe. att clettn ev5rd lmti Itom i>A i nn~iindning iir. att vid ett störr tryckeri hnva sju iliiggerskar blivit r i ~

sked:ide ocli mniiliga iliiggrire antagii 119 gruncl av den nya lagem bestkmme1 ser, s5som blivit uppgivet f r h saker 1iA11.

Vid detta tryckeri %r o h nattarbet nnder viiitertiaen, clock ej längre iiii alliiii-inhet till kl. 11 och 12 13Etc nattarbetet gives niinst 9 timmar frit och arbetet begynner i allmänhet db on morgonen först kl. 10. Men den ny; Jagen fordrar, att arbetet skall sluta kl 1'0 och att 11 timmar minst slzola, var; fria. Om lagen blott inskratilrt sig til 10 timmars fritid och förbud för'arbetc Törst efter kl. 12, s% hade jiimkninga i ett fall som detta kanske kiinnat ske Sakert iir att den nya lagen behövt kom ma till efter grundligare undersökning a r vad Forn skett.

Flera underrättelser a n . rörende Sv Morgonbladets kvinnlign typografer ing! om avslag friin Iiomrnerskollegium ellei yrkesinspektörer p i ansökningar rörande dispens inom andra yrken.

För att f A bidrag till en 'statistik, gorr: uödviindigt borde uppgiiras rörande natt arbetsförbudets verkiilngar, viidja vi til alla, som darom hava kiinnedom, at till redaktion av n morgonbris^ inkomini med uppgifter ang. sadana ansökningar! som ovan omtalade öde, eamt upp# om arbeterskor, som efter den ny: lagens tillämpning blivit avskedade ellei fbtt kvarstanna i sitt yrke ochi senart fall pil vilka villkor.

A. L.

De kvinnliga organisationer- na i Tyskland.

För ett par Ar gedaii föraökte tyska rikets statistiska I)yr(l Rviigabringa en stastistik över Tyaklands m h g s olika kvinnliga organisationer. . Det lyckades ej fullstiindigt den ghgen , varför det upprepades i början pA 1910. Trotfi att ej heller db fullt exakta resultat erliöllos, iiro desss likv5l SS. omfattande, att de förtjiina etörata intresse.

Ihligt det utdrag, som Iiimnafs i D Reicha-Arbeitsblatts finnas i tyska riket; r1.300 kvinnlig3 organisationer, omkring 350 förbund,- omfattande större distrikt och 76 centralföreningar för hela riket.

Dc lokala föreningarna äro allt efter an(larui5let uppd.elade i sex grupper. 2,107 avse kviniiorörelsen i allniiinliet, 4,385 iiro fackliga orgnnieationer, 338 x~cialn grganisaiioner, 3,996 viilgörenliets iöreniiigar, 134 avte kvinnlig utbildning ocli 331 äro politiska orglinisatioiier. Föreningarna torde tillhopa ha ett med- lemaantal av över 2 miljoner. *

I.?~~ll ~ J c IIII yl3 j 6 I!II S t r 6 i 31i11.\\\ Iwi-gct 1i;i i: f.i.4 11. 3l'orgonl )J:~s fOrst.;~. 11111ii

iiicr varit Iuoiiiitiissioiiiir för titliiing,.cn incn iiihlgns ni], 11% gr1111cl ;\v iildcr ocl sjuldiglict, l i i n i ~ i ~ sin post i n~idr: hii~ider. IIon nicdclclar i brev, a t t n j lioiiiiii issionlir t ocli tilliiggcr "Dct Iiiins litct i~i%rkvli:rcligt;, a t t nu e; mcra f5 de1.a lit Morgonbris, c15 innr 1Gllil; p;. nied clcttc?, sedan första tid ningen iitlcoiii fGr G ;.r scdan; men cle air omöjligt nu. Tack för det förflut m!''

F r u 13jörnströiti liar varit en a \ tidningens biista ' lroniiiiissioniirer Hon har icke cndrxst oiiisatt en ganskr stor applaga, utan aven vari t punk t liglictcn sjiilv ifriol.ga oiil reclovjsning I-Ion fattade sin uppgift a t t siilja li!Ior. gonbris icke b h t t som e t t uplxbag iilagt 11cnue av lrlnbben, utan som et1 i.ccl i iipplysningsarbctet inom rörel.scn, Kvjnnorna 1n3ste ha sin ticlnjng för att av denlia lara ocli först5 socialismen och arbetarïörelse6. Diirför var fru B. pii'sin post med tidningen si lange hon orlraclc. .

Morgonbris especlition hembar har- med ett tack till frii B,;jUrnström för allt arbete hon necllapt för ti'clningen. hf&t.te hennes verlrsan~het l5.nda andra utposter för Morgonbris till uppbyg gelse !

---

NYTT AR. Framgangen för den ~ocialietiska rö

:elsen beror till en stor del p5 ledarn2 lisserligen; pit deras klarsynthet, ovirld )ch energi, men lika mycket p& var ock :n i ledet. Framghngen beror p%, om le många göra sin plikt, om de gdrip l a p p ~ s i arbetet, om de för var dag om g i r taga nya tag för mfilet, ett nyt1 amhiille; .Framgangen heror ej blott

männen 'i ledet utan i lika hög grad ,A kvinnorna, om de första, 'kampen8 ietydelse, om de taga del däri utat, sil d n g a av dem som möjligen kunna det,

om. de aven först8 hemmet.8 bildande ~etydelue.

Till sist beror frnmgilngen iiven pll .em, som ej ayna~i. ,Den beror p,Z varje hemmet undangömd kvinnas uthi l l ig

[et, ph talaniodet och styrkan hos varje ledrövad, varje sjuk eller eländig, som ,ar sin börda. modigt och utan klagan för tt e j tynga ner andra redan betungade, a, fraingangen iir beroende till och med v varje barn, som Iiiter aolstrHlar lysa ver föriildrnrnas kamp..

SA äro vi d& alla beroende av var- ndrci. Frarngiingen för det hola beror ti individernas vilja till arbete. Varje r máste lagga 335 tubbeidagar till de

miljoner dagar, under vilka miinsklig- hetcn arbeta ~ i g f r a m till en manqEsko- vardig tillvaro.

Att göra nytta behöver lyckligtvia ej enlkist vara liktydigt med en dag p$ verlrsteden ellor fabrilren föret och i föreningen eller p5 mötet sedan. En arbetsdag bör ocks5 vilodagen . vara, n5r vi kunna f i oss en sadan en;'.oCh annan gång av alla de ~önchgar, som aven de tyvärr s i oftma upptagas av föreningaar- betet - en arbetridag för sjalens väst. Sjalen vaxer etarkast och fortast genom,, . vila' frHn allt v i r t vanliga sträv, med hela var vi1 ja koncentrerad därpa att .g& in I oss själva, att tanka sjalvatandigt Bver livet. E t t didant bl.ickandk in i osa sjiilva, en shdan ransakan om vi äro. di grliga, SA duktiga, e5 harmoniska gom vi varje dag borde kunna vara och 9% därtill ett andligt ' bad i nbgon bok

. e '

av varde, Sr &t arbete, som är alldeles : nödvändigt för att vi ek.6la fA pB samma. gling styrka och resignation. ilog i arbetet utat - styrka till uthallighet och ärligt mod., resignation. över att svårigheter ?ch desilliusioner möta.

. 4:

@,r varje dag som gir urider: ett bra., pöta ,*oss upprörande samhiillsbrister; vi- . tiehöva endast pbminnas om d& och den. eller den, som vi kanna till,' och " d%rifr;ln leda vbra. tankar till alla de ' nzånga lidande, för att vi skola fattas ,

&v vemod och grämelse., I vemod över att en veckolön iiven: aljtjlrnt kan bestll av några f A kronor, att. 'b.arn. skola u t i arbete förs bröa, aid en Alder, dA de innu endas! borde mottaga. undervisning - boklig oph facklig. I g:rHrnelse över ttt företngsamheten,. i stället för ledd n i ordnade :&iior, airall behöva leda ;il1 utsugning b& en qörd.a'ndnde Ironkur- 'ens. '

Det behövs d5rför en viildig har a v rRmpar som vilja kampa en god kamp iör.. ett 'nytt samhälle,. befriat f r%n nöd, ~ef i la t friin utbugning, befriit frdn mör- ' Ler. Den nöd, aom miste 'tigga om ~rbete och bröd och d.ock ej kan fA det, len utsugning, som ' tilldter fattigdom ich rikedom att viïsa sida vid sida, d e t .

Sir; nörker, eom virar över landet E? .l3ngq : ; , iunskspens lysande) viilsignande fackla lammar klart för .en del av mansklig- ieten men lyser dknk91t och matt för : - . A - a

!n del. För varje dag av ett %r iniiste arbete-:

itkiras, arbete utht eller iiilit, a~bete- i

itbt mot: fienden - missförhtillandenn, %:

h e t e inat mot en annan fiende - ur- ,ktlAtenhet av sjalvrannsakan. . . . . .

Anna Lindhagma. ..

Toxt till porträtten,

Maria Q vist framträdde otfentlig~ redan Ar 1903 i striden rörande tjäna rinnefrhgan. Hon var d& s j ah tjiinarin* na i Stockholm, och blev den nybildadt tjänarinneföreningens självskrivna ord. förande ph nyhet 1904. Denna posl lämnade hon pil grund av flyttning till Gävle, d5r hon sedan verkat som jour- nalist och genom energisk verksamhet j allmänhet inom partiet. Hon har ock. sii spritt kunskap och själv inhämta1 kunskap genom resor. SA gjorde hon i somras en langre agitationsresa föl soc.-demokratiska ungdomsförbundet och dessförinnan har hon längre tider varil utomlands för spr5kstudier och sociala studier. Maria &vist har varit kun- skapssökande redan frAn sin första ung- dom, d i hon gick igenom Hvilanri folk- högskola.

Anna Stenberg ar till yrket konto rist. Hon har varit verksam inom so cialdemokratiska kvinnoklubben i Malma Hon ar aven familjeförsörjare i egenskap av anka'med tvb barn.

* * * 0 .

Redaktion av Morgonbris tillönska de Ilada nyvalda stadsfullmäktige , lycka och f ramghg i deras arbete.

under R u t h G u s t a f s o n s ledig- het har utsetts A n n a L i n d h a g e n, A n n a S t e r k y och J u l i a S t r ö m .

Brev och meddelanden till tidnin- gens redaktion sandas under adress: Anna Lindhagen, Valhallavägen 41, n. b., Stockholm.

Kvinnliga stadsfullmaktige valda . ii910. I

37 t i l l antalet. - 3 socialdemokrater.

För att vara det ,första Ar, under vil- cet lcviiinor kiinon viljas till stndsfiill- miiktige, s& har 1910 Iiedrat; sig genoni lettri stora antal. Vi mecldelii M r till Morgonbrie lilsare namnen pA de kvinn- .i@ stadsfiillinaktige, deras verksamhet,

det parti &om valt dem amt orterna, för vilka de iiro k6rnmunalatyrelserepre- sentanter. Vi kunna d& bör;ja 1Lingt upp i högsta Norrland, gonoinfara landet till SlcRtie och :Eran östan till västan.

Lule8, Sigrid Holm, H. o. P.,' lilrarinna. Skelleitea, Charlotta Siden, K., liantlelaidkerska. UmeL, Holena Ljungberg, H., barikkaeecr. . .

B Anna Grönfeldt, F., adjunkt. Osterennd, Maria JJicIströin, P., lararinna vid folkek.-eem. '

Sundervall, .Elin Nilsson, F., folkekolararinna. Hiidiksvall, Alina Perssm, F., folkskoliirarinna. Gavle, Maria &vi&, S., arbetande inom eoc.-dem. pnrtiet. ,

B Karolins Sjiilander, II., forest: för elementarskola. B Anna Sundboin, F., folkskollärarinna.

Falun, , Valborg Olander, F., adjunkt. ,

' B Jslfrida JJarason, H., f. d. Israrinna, giit. Stockholin, Gertrud R'IAneson, S., bandeleidkerska.

B - Valborg Palmgren, H., fil. doktor. Södertalje, Agnee Söderlund, F., folkskollKrarinna. . , Strangniis, Ninni Huldt, F., litrarinna.

. Ngkcping, Ada Gustavsson, F. Norrköping, Anna Karleson, H., föreet. för afflir. Soderkoping, Annie Nyetroin, F., lararinna. Grenna, Annie Bellman, H., eocialt arbetande, -$inka. Orebro, Hanna Lindberg, F., handeleidkereka. Karletad, Anna Ljungqviet, F., folkeliolliirarinna. .

Vaxio, Gulli Petrini, F., fil. doktor, gift. Huekvarna, Gerds Pianting-Gylleiibiga, B K B, socialt arbetande. Kalmar, Anna Danieleson, H;, förest. vid elementarekols.

Selma Svensson, lararinna vid folkek.-eem. Karlehamn, Ida Scbrnidt, E., förest. för tr#dgirdeskola. Ronneby, Anna Bergengren, >KB, telegrafkommiaearie. Vanersborg, Elieabeth Anrep-Nordin, F., firreet. för ddmstumekola, gift. Marieetad, ' dndriette Florén, E., fUrest. för ekola. Uddevalla, Maria Jakobeon, F., folkskolararinna. Marstrand, Maria Loiiiee Olde, F., telegrafist. Goteborg, Frids Hjertberg, H., f(sreet. för skola. .

Tbyra Kullgren, F., förest. för lärarinneseminarium. Anpelholm, Sofi Lindstedt, F., socialt arbetande, gift. Malmo, Anna Stenberg, S., kontorist, anka. Krietianstad, Anna Lundqvist, H., socialt arbetande,

3 H. - vald av h6gern eller de moderata, F. = vald av de frisinnads, - S. = vald av sociddemokraterna, K. = uppeatt ii kvinnornas lista,

Vi tro att denna lista är komplett i11 antalet. Till uppgiften om verksam- iet kunna vi tillägga., att till alla har iämnds ordinarie . ;yrken kan ocksil ikrivas ssocialt arbetande^ och för deni, om ej hava nAgot sarskilt yrke, synes .v up'pgifter framg8, att deras sociala retksamhet är s& mycket intensivare. o r ed del av dessa kvinnor tsr dess- itom arbetet i hemmet en god del av i leras rafter och omtanke i ansprAk.

En reapektingivande kviniioverkrcamhet .r rep:esenterad med dessa kvinnor en rerksamhet, som ytterligare blivit utvid-

I lad genom att förtroende lämnats dem

att bliva representantei i- kommunalsty- relse. Alla dessa se säkerligen pA sitt nya arbete med en uppfattning, som ar n&ot olikartad, beroende p& olika skap- lynnen, nbgra kanna huvudsakligen den stora glädjen .över att fil arbeta, andra se pil uppgiftens vikt SA allvarstungt att de mer kanna ansvarets börda an ansvareta glädje; nAgra med stora för- hoppningar mot resultatet av det arbete som väntar, andra ater mer pessin~istiskt rörande möjligheterna att kunna f& ut- rätta mer an en ringa del. av vad de . . önska. -

A. L.

Fes dig! .

Rea dig, föraktade ! Rit3 din rygg, ,

böjd av bördor. Du ar den förete, den äldste av alla. Du var med i nebulouan - var med och bäddade vardens wgga, var med och förloseade kungabarnet.

Höj ditt huvud, slav1 De dunkla tyngande tankar därinne, de funnos Eom moln :

och Hngor i rymden, innan viirlden var - Angor som viintade att ordnas och formas till nya vaddar, moln som ville förvandlas till solar.

Visa din valkiga . .

näve fritt, göm den ej skameen - den kraft som knyter. dina fingrar kring ysane och spadene skaft, det var den. aom satte . .

,kaos i ,dallring, den som .förvandlade ' '

vältrande massor till blommande jordar, den som formade aolar av moln!

(Ur Fria Värs och Visor av .

Karl-ErlkForeelund.)

~rbeterskekonferensen i* Stockholm i höstas.

, - (Forts. fr. 1r:r 12, 1010.)

"Vad k a n g ö r a s f ö r a t t v :.i c lc a o c ii u 11 cl c I- hit l l a b i l cl- n i n g s i n t r e s s e t I i o s a r b e t c 1 : - s k o r n a ? ' ' var cn Illand de frugor, .soil? viicktc livligt intresse och - lcan- ske? - stora förvantningar. Fragan inleddes med föreclrag av f ru Ebba Heckscher: f . Vestherg.

Ebba Vestbcrg 3ir ett Itiist namn för Xorgonbris alla likare sen dess första år. S i r man Iiist en av dessa smi vackra, staii~ningsfiilla bitax, som Iion gav, blev iiinn sittande och bara tankte - tiinkte. Jlcn £m IIcckschcr skriver: ingenting iiicr i vii. 3Iorgonbr.i~. Mccl dess.t ord vill Jag i allit fall saga ett .tack för v d hoii givit.

I '

Augusta Helin.

A u g u s t 'a H e l i n , typograf seclan 26 #r: Sr sattare vid Svenslta Morgon- b1ad.et.c; tryckeri, diir l im :u11 viinnit of- ficiellt erlriinnande för 20-Arigt arbete. EIoii iir aven verksmi-i inom typograf- kretsar, särskilt inoin Typografislm lcvinnokl~ibbcn. Även Stockiiolms all- niiinna ltvinnolrlubl~ liar hedern av a t t

, . tia va lienne till meclleiii.

Fru 15:s föredrag blev liiivudsakli- gen en'del. praktiska rail och anvisnin- gar i . vad som borde göras för at t bi- sta arbetarkvinnorna i deras stravan ntt hoja sig, delvis redan praktiserade, sisoin förelasninga.r, men påininte om Ii n r n ö d v ii n d i g t det a r at t göra tiiiteclmingar för at t behi.lla det vii- .;entligaste'av ett föredrag. Tal. re- Itoniiilenderade siirskilda kurser i vissa Hmnen och studiecirklar. Orii ett si- dant planmiissigt studiearbete lcoinmc- till s t h d trodde tal. att, oin inte alla, s5 dock de mest jiltresseracle och kun- skapssökande kvinnorna "skulle kom- 1'11.3.

Jfcn det blev s.% gott som tv5 inled- i~iirigst~nförii.nden i dcnna. fraga, det .lililrfi, . helt op;"lriihnt, av cl:r Arinii. :;laton 12ornrtriiis-Alv6n, som uppliallats tv lilirisyn till dc massor ;tv kvinnor, soiii vi iindoclt med biista vilja e j ined :lcttn arbete. kimnix n k I ett hjarte- rrarint anförande karalrtiiriserade hon arbeterskans stiillning. Hon liknade .lessa m&nga vid en förfr~!sen, som inan fick handskas synnerligen var- :amt med, för at t icke åstadkomma sl~otlig skada i stiillet f ö r nytts. - 3; visst, sade d :r R.-A., soni' nian.. d; inan för in en f r ii s e n miinnislza i ett rarnit i:um och ger Iicnne en ~iirinande .lryckt darmed gcr Iicnne ny kraft och styrka. lika visst sliiille en dylik be- hnndling taga livet av en f Ö r f r ii- ; c n. Dcn förfriisne fbr endast smL

. 5 . -- I

ningom viinjas vid viirmen. Vi m8 hernöta arbeterskan, som den akt- ningsvgrda sjiilvforsörjande människa hon 5, men det fUr icke bli val- görcnliet.

'Under cliskussionen framfördes yt- terligare förslag, shom t. ex. at t alla de, som intresscra.de sig för arbctar- kvinnornas bildningsarbete, skulle ge tlc arbetarkvinnor, som stodo dem när- mast, d e r k tjiinarinnor, ,tillträde till dcras bokförrad och a t t de, som det ltunde, oclcs& skulle öppna sina hem - för arbetcrsltorna.

Dessutom phisacles hur samman- , slutningar i. syfte a t t bereda tillfälle !

till umgängc mellan personer av olika l~ilclningsgrad kunde verka "föradlan- de och som exempel harpa. anfördes clen av Xllen Key hiir i Stockholm bildacle förening: som beniiimes tolf- . ' terna. Det ;.r både förströelse och vila a t t cliir, p l fullstiindigt neutral mark, gcnoiiz föreliisningi~r och clisliussioner skviil soiii genom nöje, rikta bade lruuslr;xpstörst, smak och nöjesbehov. Som synnerligen viktigt i bildningsar- betet framliölls a t t rikta smalren i frk- ga or11 form och farger, en gren av upp- fostran, som nog iir synnerligen för- siiiii.ma d.

Resiiltat@ av denna, disklission blev mötets besliit a t t tillsatta en konimitté av 8 personer, med uppdrag at t söka planera koi~zinande arbete för frågans .

lösning. . ,

Det fattades s8ledes ingen r e ~ l u - tion och detta ki1nd.e väl knappast gö- . .

ras. Fragan står naturligtvis .öppen för di.sltussion och bör oclrså såväl som .

föregående diskuteras av arbetarkvin- ; norna själva. . Det vore kanske inte SA underligt eller orimligt om arbeter- skorna sj-va, ansågo sig som auktori- teter i denna sak. Vuar och en av oss har m.åhanda mer erfarenhet i denna '

friiga an i någon annan.,.: .EIiiru ofta ha vi inte kiint oss stH mer v d l i g t an ' .

lekamligt u t a n f ö r? Ofta kanna vi ocksi över oss en viss tafatthet, som vi kanliända i~,vårtstill.a sinne äro nog . . s5 olyckliga över; men so.m vi icke "

lcunna frigöra oss ifran och som'gör, a t t vi nog många glpger bli dömda som okunniga. Och olrmnighet ä r .det viil om vi icke kunna ordna tankarna logiskt som det heter; incn brist på bildnirig iir det icke sagt a t t dct iir. DL vi sökn reda och s;unli~ intrycken

:IV en clisltussion soni denna, dSr sk nziinga iirliga. sanuingsr 1)li sagda av personer, som t. o. rn. st& 1Kngt fjiir- ram frAn var åskadning och tro p5 so- cialismen, . hterkomina vi dock oupp- hörligt till denna samma f r iga : Varför skola vi .vara dessa sitm:hiillets förfrus-. na? Sliola vi alltid förbli det? Äro vi dömda diirtill? - Vem vagar svara .

att s& %r? Det vågar ingen och det g i r heller icke a t t lromriia ifr&n saken med en axelryclcning. Nej, det &r en orittvisa, s& mycket mer Ii%rd och omanslzlig därför. at t kvinnorna Hro cle svaga'ste och iitan inflytande! och om detta k m sagas o m - kvinnorna i

s 6 MORGONBRIS ' - - - - - - - - . ----- ----_I - - .- . . _ -.-I- -__ -. . _ _ _ _ _ _ ._- - ----- - - - - - - - - - d ---.--- --.-_ -- . - .-- .._._ __-- --. -_-- .-. s . . - -- - . -- - -- ----------- - -- ii lliii~iiihcf, s i cir;~bbiir dcuna oriittvis; Jibirtlaru, ,ju f i~ t t ig i i i*~ och Jiier bcrocn dc inriii lir. , Alen rlcl: fiiincs iiiiiiii en iitviig - ty

viirr k l& tlixkiiter;ict pii koiifcrt:usei - .för allil tlcrn, soiii iiro vcrlcligt in tfisscriidc för iirbctarklasscus bild ningsl'rfigii. och rlcd Jir iltt 1ii.ii:ltigt stiitl j ; ~ iI~!iiioIc~*iit.i~is f01~11*iiti 1)ii c11 f6r i i l l i

gc~ii~~iis;iiii I ~ ~ l . t ~ i i ~ l i ~ l ; i . Kiinniga ocl oI<i~miig;i, 11i14li\d(? 0t!11 ~ l ) i l d ; ~ l l ~ ~ l < i i l

tlct viil iinclocli ;i Iltid Pinmis, ~ ~ i c i i I i i oss ;I 1 1 ; ~ . ftl SiIIiiIiiiL fiir~its%ttning;ir gc no111 iippfosti.xn o(:h iintlcrvisning, si sk;~.l"licIcc, sii iiiyclccn andlig liruft soii Iiittills g:~ fvi'loi*;~tl och ickc Gi iiiyclrc; iii.bct(@ Iwliöva. ncvl1iigg;is - Eriiii iiiigr; fis sid;i 'L p;fi, iitt gottgiirii v;ui siiiii hiillcf; föi-l)i*iitit: iiiot s2 iii;oliig;l av sinr rnc~dlciiii~iiii~. D(it gliiriidcs ickc Iicllei i rliskiissionrrii, a.l.1. s& iiianga u v Iiiii*.

neri Iiioiii a.rbct;ii*liciniiien 1 i i k t ~ sI.iiti\ skolan v 32-;Pii~s;jldcra för ai*ht!tcv sltiill - d ~ l . I ) ~ s l ~ ~ l i ~ i * eri(l;~st viic'l soii siigts Iiiir ov;iii.

,4111. tlvt iii-?wt c soiii iitfiii-as fiii- ;it i riigt)ii i11311 iit.jiiilir~i~ o(~11 Sijriiiilili~;~ ;iie

?)c1 wslcii iis Ii5.ivl;~ 1ot.t. Iciin \:n~~licii iii . t i . i . O ~ l i iivcri i l i i

iiinri \.il1 odi Iii111 gc i~lll: ~i-l;;inrinntl(! i"i, , fiii~criiiigs;1i*1)~!tct i owiinliimd;~ syftc

kiiii tlot c?iitIast 11li en 1;jiispiinlet rllc!i cii oas i ölinan fiii* ni"l,nrr7 f,%, iiicn i n vcrlm- iiigcntirig pi, det stisrii. flni.tal.c:t! st~illrii.i~g i $ennr7 f i*,'i:g;i.. Gcnoin chll föi alla fr,% t i d i g i \ . ~ t ~ l~ ; i r i~n .~~ron gciiieii sniii skola sk iillc! I M ierieii viin;ias a t t bc. tridcta varantlra soin ii) jinnislzor och l i. h r , till vinst; Fiir iillt saiiiliiillsarbetc,

A g d a O s t l i i n d .

Till 'Maria Qvist. Vi I i i ~ nu 'a t t , inregistrera flera

kvinnliga partili;i~i~riiter blilnd st&- f~ i l l l i id~ t igc i laiitlsoi*tcii.' l l c t iir cn lysandr! scgcr fijr oss varje &-ng a n kvinn;~ ur v 2 r ;t e g n a l e d blir in- viild i clct 1zomiiii.inaln s;tiiihiillsarl)etel.? tny vid ~ ' i i r je siic1n:nt tillfalle 'st5 vi ett stcg niirinare v5rf; stora ii151 : Kvinnor- nils'frigijrclse i.ir t,iisenArigt slaveri;

X anledning av Ndert v d , frö1;cil Qvist, iii* c'lct oss t j 5 n a r i n n o r syn- nciwligen ;~ngcniiiilt a t t fil uttixlit ett hjiirtligt: ":J y c l<. ii t i l l!"

Vi piliiiinnc?, oss dcn tid, d& Tjiina- rinncförcningen stiirtades'l12r i Sto(;li- holni, iii 3i genoiii ctt par, fint och sakligt. skrivna iirt.il\lar bcvisade icke hlott den oriitt soiii l)cgiclcs, t l i £i*iiai*- ni1 gen0111 presseii p% iillt siitt siilitc kviiv;~ oqpnisationen i (less liritla. ilfan oc.lzs% i ~ t t iivan (:n tjJi.nstfliclw gc3noiii sjii.I..vst;i~rlicr och cii vii r111 ' 1classkinsl;i kan 1iö;jn sig över de trkngiz föi:liilll;in- clcn. uti villia Iioii genoiii sitt yrke Illir försatt. IJncler' dct :.r Xi scdnri stoii som fiircningcns ortlfiji-i~rirle., 1ii1.d~ vi tillfiillc ii tf; 1lii.a lriinnx IGlcr fiir- niiign at t sniiila och intrcssci*;~ f öreningens mctllci\~iiiar till samvcrlrnn

fvi: v5rt storii iiitll. Aven scderiiicri Iia v i j1.i sct t, ;i.tl; 1':dert j n t r~ s sc f61 tjliiiii.~*inii~~Br;"lgii~i \.iii:i t lika I i vligt suii förr.

\'i vi l J;I, n I I glnoin 3J.orgc)iil~ris ut, tiih tivn .t'iiimIio1~piiing(:n, iitt Si i f~ ï t f i i , i 'iintl~ sthr .~);i sniiiiiia. st+u.lpiin:lit ool i IGlci* iiyii. wtJi Ilning siilicr ii tiivc?, srP sloiat infI~-t;iridt: SOIII. ~iiG,iIigt, s i ;ital iit.iiiillsi'o.iic~ 1.1;. c11 I)] ;L~S ~lifigof; il\' \':r1 O ; I I I I I * I ~ S . Vj li;~

ju h i i i * i flei-a h: i~i~Iwt:;~t : k r a t t f: till stnntl cln stark orgiiiiisaticm blanc! tjii iii~i.iimoi~iiu föl: u.tt s.jJi lvii söka för. \.viml< l igii v; ieii itlCci*, iiicri oiiistIinClig Iii:tcigii;~ \.i(/ clci.tn ;ii.lwte i i i v ~Aditi~ii, il t t \.i iinuii st: 111%1ct, l i~ ig t , h r t a , . At1 %i ki)iiiiiiiiii~i Iii. plii f'~hyl'G.c~. t1 i .k flidiOi a\.gi.l!ts.l'i.itt Iiiismi ci.h;"l.lli~ pl;~tsc:i* simt P;ii,li~li~loi.. (Iiii: niittig iitbiltlning krin- t l ~ o i l l i i ' i l l i i ~ fiir ;illa inctlclliisa, s5.0 rit! 1- ii I- o (* I i P II \-oi-c s l i i~k l ig i s i t t yi*kc (.i(.!Ii tl;iyiqwoiii 1)iitti.c riistiu'l för sin I.li:;iiiititl. J i i i soiii i i i i oft;ist iir fallct (l(*!: ; i l o , i i i , SO111 ~i iI .IIi1 vi:t;l. I:i.(I Soii Söi*si: ;I.\- allt iii* i~ijtlviiritligt, o111 tj3i. i i i i i m i i i i i ~ 4 i i g ; ~ ri iiAgoi.isin sti:ill :I'; ci; Ij.c.l;lig liknirig. . . . ' i S j I i 1 1 : s 0 1 oi t ;~st , sii issk i I t . 3l'oi~~oiil)ris sl);.illci:. I i i i in i i t l v t ciia 1.0.

l)('t ilVIii~Ci' 'tIP1: illl(II.'i~ flm~ill \.ilcl'?L. ~ ~ 1 s t - iD;i r . soiii Iiinc'lc t i-iint lcii.iiil,ii. föl8 sin I i l l ~ i ~ i ~ ) \ I I I ( ~ C I ~ d[! ~ I I C S ~ o l i ~ l l i ~ i ~ fi.iimIiil- I I Vi \-il;i;i r i i i siii-iititligt inilita (111 i ~ p p l ~ ; ~ n j n g , till i11:h. soiii a , r l~ l ;a fiir I~\.i~inos;ilic:ii i stm1 octi p% lt1nt3: TTjii.ll: osa i iii~lwtct! Fö r~ö l i att iipplysa si 1 1 1 ~ 1 1 ~ ' i l SO111 l l i ~ j j ~ i g ~ . t i i I ~ i i O111 :f6r (le t j3iiistflic!li0i' ni triifh. ntt liven ile I i i i i l t i i i (lthlt;ig;~ i Ii;~.ii~pfiii ! 'Vi 1iim1ia I o(tI<~i't ;i i*l)(!tii. fiir ii t t 'ffi ;L\'-

g \ i . igiktc?in octh 1 dct1.a siii l, 11,jiiI J);I till. ;i t t 'fii in rapre.- scvi t.iiiit:ciB i ;i Ilt fI(:iri~ Izoii~iiiiiner, ty ii i issföi-IiiiII;ii~c1cnnar7 III i ' 1iFI t siikert c j iinrlrii(1t: föiVriin livjnnornn t? deni i PKiIii Iiiin(1w.

r 1 l.-- j i ~ iiiii*inno~nn ' lainnit iiven sjalv-

r l~l i l~i igc!i0ii.. Man hi. blott a t t nppgiva :le föriii;"inei*: soni ~ncin 1ii1r utom den Iion trinta lonen: och alltsniniilans gBr :Ii Iielt siikert upp till 50 la*. över det lje\.illningsfri,z avdraget, ,vilket, ar 600 Ici:oncii*. " Det lian ej fiir oftii frainhlil- his. ;i tt u r och en hör göra. vad som ligger inoiii iiiiijljglietons grinser. Ej 1 1 4 iiagon tro sit t 11-idrag föl: ringa. Det g c in ct ii s ii m n1 a. arbetct skall Iijëlpa nss friiin till I jiist?.re tidei..

?Jeil partiliiilsning till fröken aria Qvis t mnit I~i~inra.ter 1;~nclet runt f ran ~ t ~ ~ l i l i ~ l i i i ~ t j i inarinncf8r~ning genom

E l l c n TV--in..

Nidvisor och sa~lsalmer, Ture Ner- nans diktsamling, har i dagarna utkom- nit i in .fjärde upplaga (6:te tusendet.)

--p

+ llr1111:1 hiir ~ ; I I I S ~ ~ L CIII~WII{I:\ f 1 5 p k 0 ~ 1 - I I P ~ ritil. at t t;tg:i II II^ t i l l bel~:inilliny i niista Iunmer.

Mor hon trampar.. . Mor hon trampar, maskinen stam par

och nAlen hoppar med snabba eteg. Och tyget glider och tiden lider

och lhng blir stygnens smala vag.

. Ivriga stygnen, ändlösa dygnen

i stret för lillen, som val en gAng m%nde bliva stor och' Iran hjälpa mor, '

mor, som lyssnar till hoppets eangl a

,Mor du, mor du, när jag blir stor, du,

d5 skall jag bliva en rikti.g man. DA ska vi hava . . - - . . . hästar som trava - t .

du ska f A ~ k a ' för priiktigt 'spann..

Mor d.u, mor du, nar jag blir stor, du,

d& skall jag bygga ett slott At dig. D%r du ,ska vara, mor du, och bara ' '

,dalla, styra och' vila dig. '

I

Mor dn., mir du, niir jag blir stor, du.'

d& ar du gammal, men jag ar ung. '

G a m l a skavi la , : . i unga ska ila.

Kitt blir din ' börda 8om nu är tung;

. Mor hon trampar, ma6kine.n stampar

och nltlen hoppar med snabba steg. .

: Pilten han vilar, '

me,n mor hon ilar i drömmen bort hoppets vag. *

Ett tack. För de vanliga hälsningar, som p&

rzin halvsekeldag sundes mig frho kvin- co7cZtbbbar och många andra, ber jag , ctt på detta sitt f t i .fra?ubavn niifa larmaste taclrsamhet. Särskilt v$l jag ben- 72jlirtligt tac7;a alla givag*innorna :u . Johan Tirin's vac7wa tavla, som p& tt s& buande satt franimanar dro»zmen . ' m, vevktigl~eten, min egelt d r ö m

. CARL L/NDHAGEN.

',Billesholms socialdemokratiska kvinnoklubb. I Bildad den 23 februari 1907. , .

Det ar alltid ett nöje att i Morgonbris f5 in griippfotografi av nAgon kvinno- klubb, i synnerhet d5, när det giiller klubbar vars medlemmar i sitt arbete visat förstaelse för vAra ideer.

Billesholms kv.innoklubb firar 4-Assfest i februari.

Klubben har under dessa Ar utvecklat en livlig agitation och utöuat praktiskt

arbete. särskilt inom kooperationen. Den startade erilunda under sommaren 1907 en fiskhandel, och omsatte under ett Ari tid' fisk för omkring 5,000 kr., med det resultat, att övriga fiskhandlare på plat- .sen nodgades betydligt nedsatta 'sina överdrivet höga priser. Denna affär har sedan övertagits av kooperationen p& platsen. Likaledes har genom klubben

Vi arbetarkvinnor.:. . (Ur Öeterg~tlands Folkblad.) ..

I rnbnga, mAnga iusental slita och elapa vi arbetskvinnor varje dag som g:.r i iabrikernn, pii verkstiidcrnn, i sy-

.. ateljcrcrnn, - ja, kort sagt, niietnn var helet miinekligt arbete utföres, kan man finna nAgon eller nHgra av oss.

Isndast inom storindustrien har i landet liir för narvarande, enligt offici- ella uppgifter, sysselsattas omkring S0,000 kvinnor, vilket i det närmaste utgör 28 proc. av. hela antalet syssel- satta indur triarbetare.

Hur ar det i regel ställt ' för oss? .&ro arbetstorhAllandena altdana, nit de kunna sagas motsvara cns de blygsnm- maste krav? Nej, absolut icke ! ' Jag ar förvissad om, att detta svar gr en- hälligt bland oss;

Galler detta förbiillande i allmänhet

för oss arbetskvinnor, sh gäller det dock i alldeles särskild grad för de m h g a tusen tals kvinnor, som dagligen förtvina i textilfabrikernas fysiskt och moraliskt förgiftade atmosfär.

Over 20,000 kvinnor, varav flera tusen äro barn, lära för narvarande syaseleattns i textilindustrien, ' (l. 'v. s. fysiskt för- lrryinpa~ och ~jHlsligt Iörkviivas med ett enformigt och pinande r~rbete för en dblig lön. Detta utgör iibgot över G0 proc. av samtliga inom denna industri sysselsatta arbetare. Vi kvinnor utgöra siilunda majoriteten av testilarbetarna.

Det iir val icke en enda av oss kvin- nor p& textilfabrikerna, som trivs med arbetet diir ; smutsigt, eniorlnigt, dam- migt, tungt och sjal~mörda~nde som det iir. Vi vilja icke 0th bland de skram- lande och bullrande maskinerna inom murar av sten ; vi kunna, ' vi veta, att &t arbetet ar oförenligt med viirt'givna kall som' kvinnor, med viira uppgifter eom mödrar, som hustrur, Eoin den

initiativ tagit.s till upprättande av koop. bageri med gott resultat. - I fattigvihdsstyrelsen invaldes ' l909 klubbmedlemmen fru 0. Karlsson.

Klubbens verksamhet bevisar i övrigt att mycket kan göras blott viljan flnns. ,

Vi önska klubben god fortsättning !

-P

kommande generationens ' viirdarinnor, men vi äro, liksom vira manliga kam- rater,. tvungna, formligen piskade, för vart uppehiille, iör hungerns skull, att etiga in bakom , dessa fiingelsemurar, dessa stora svarta stenkollosser,' som 1;alla.e fabriker.

Vi ilro i regel bleka, magra och sjuk- liga nllihop, vi te's tilnrb~terslror. Luften i fabriken i förening med arbotet suger '

musten, blodet ur oas till sista droppen. Mhnga av oss voro, innan vi trädde in- om fabriksporten, friska blide till kropp och sjiil. . 'Ansiktshyn bar syn för det.- Vi hade vuxit upp pfl landet, vii1 . i ' fattiga hem, men dock med tillgfing pA frisk luft-, och fabriksporten stod p& vid gavel för oss. Tvingade av nödens h'arda lag stego vi - mot var vilja, förvisso - in, in för att arbeta -och förtvinas. Andra av oss har kastats in som sm& barn - mot viljan, förvieso - av eina .

för brödet kiimpande. föräldrar. De ha viil aldrig haft nlgra :rosor pi\ kinderna,

och aldrig f A de heller nQra darinom murarna.

Vi vilja alla ut ur fabrikerna igen, u t ur denna pinande tillvaro, som kvii- ver och suger oss, gom icke passar oss alls. Det Sr wir önskan, rAr sjiile h g - tant vAr aröm, \.Ar stravan. Ut p5 vad .satt som helst, genom giftermA1, genom .att söka annat arbete, genom . . . ack, vi st8 inom murarna 51idA. En och annan lyckas kanske komma u t - för en tid, rnen sedan de egentliga plikter- nn som kvinna, som mor, tagit vid, barn börjat, s i - iiro vi darinom igen. DA börjar det! . .

Det största felet h e d oss kvinnor ar - och det var egentligen om det jag ville skriva - att vi med. vcir liingtan, .\+ira drörniiinr om frihet frhn fabrikernas kvalm, g& för mycket vllra egna dumma v5gar. Var och en av oss vill bli fri, olu.9~ da9t gentensanif arbete och q ~ p - trädande, Vi vilja icke, eller förna& ej kanske, att se verkligheten, i dess ratta

'gestalt. 'I det avseendet ha vi blivit .efter vara manliga kamrater. . Se p% mannen i de yrken, dar de iiro i majori- tet, hur de kampat och fortfarande kiimpa för drägliga arbetsvill kor ! Och de ha ju ockaj lyckats.

Vi kvinnor, speciellt inom testilindu- strien, ?diste pil allvar börja se p& var beliigenhet sadan den i verkligheten ar. Vi rrn&ste bliva medvetna om vad vi ha att göra för att f% var tunga lott i nagon man för b@ttrad. Alla drömmerier om! att vi var och en, pS agtt det ar oss möjligt, skola söka oss ut ur fabrikerna och det själsmördande arbetet därinom, -leder icke till nagonting alle för oss. Äro icke fabrikerna varje dag, Aret om. till sista platsen fullsatta av oss? En gir u t - en annan kommer genast in, d e flesta få. st% dar hela sitt liy.

La't oss kasta den tanken Aaido, att var och en av oas skall reda sig själv i kampen för friheten, och i stallet förena oss i en enda strävan : : att ge- memanat söka förbättra förhAllandena p i fabrikerna, d. v. s. höja lönerna, för- korta arbetstiden, tvinga arbetsgivarna inrätta fabrikelokalerna eA, att vi icke förtvina av damm och giftiga dunster, tvinga dem Wiigga förmannen att vara miinniskor och ej sl.avfösare !

Detta kunna vi göra genom orginisa- tionen. Med en stark fackorganisation kunna vi satta oss i hälsosam respekt hos våra ar betsgivare.

Vi kvinnor iiro ju majoriteten av tex- tilindustrien~ arbetare och följaktligen lir det p& oss och ej pil vAra manliga kamrater det beror, om v5ra organisa. tioner äro starka eller ej. Hittills bar de t huvudsakligast varit vAra manliga .kamrater, som uppehiillit organisationerna . i t oss. Vi ha endast tagit emot vad :som givits genom dem, samt i övrigt .stallt. oss ganska oförsthende till allt vad fackföreningsrörelse heter. Med var aorgani4ation förhiller det sig sil, att aven om varenda en av vara manliga kamrater tillhörde densamma sa ar den ändock ej tillräckligt stark, emedan, som jag förut niimnt, vi kvinnor utgöra majoriteten av arbetarna, och för att en

MORGONBRIS

xganisation skall kunna kallas stark sa mHste den omfatta majoriteten. av ett yrkes utövare.

För ko~tnadens skull kunna vi kvin- nor mycket viil tillhöra vhra fackförenin- gar, i alla händelser kunna vi det i l h g t större utstrackning an vara man- liga kamrater. Och för övrigt: vi själva behöva ju egentligen ej betala avgifter- na till fackföreningarna, det göra arbets- zivarna, blott vi ha förstAnd till att vara qaniserade. En liten höjnilag p& vira zckords- eller timloner - som lätt g3.r att frampressa med en någorlunda stark fackorganisation - och vi ha avgifterna €ör Ar framiit betaldn och and% en vac- ker och viilbehövlig dan t över.

Kamrater1 Jag har med detta velat saga, att vi böra försöka se förb8llan- denn si, som de i verkligheten iiro. Industrin kunna vi ej förgöra, den gir innu k% länge sin bana harjande fram& x h ' det befintliga ora.ttf9rdign eamhalls- systemet, som piskar oas in i fabrik rern a bland j virvlande damm och ' bullrande maskiner, faller icke sönder av 8ig själv. Och vi förbiittrar e j .vAr belägenhet ge- nom fromma önskningar och enskilda trii iv anden att pb vilket satt som helst komma ur eländet.

Endast en väg gives, p& vilken vi kunna! g& fram med utsikt att verk- ningsEullt förbatt~a var ställning, näm- ligen iarrn?1zansZut~zi~zge3zs, genom att göra vira ' fackorganisationer kampdugliga, I vilket sker genom att vi alla ansluta oss till dem.

hl& [därför vi kvinnor p& textilhbri- kerna, 1 som kanske i annu högre grad än v+ manliga kamrater fH kanna trycket och de ödesdigra verkningarna av industrialismens mördande förbannelse, ansluta oss till vAra fiickföreningar och genom dessa och i kraft av var förepade makt kräva bättre arbetsvillkor och mänskligare bemötande an hittills, vilket för oss ar en trängande nödvändighet, savida vi icke vilja se oss .sjnnka ned till en samhiillets pariakast, urstandeatt till varje kraf tnns trängning för materiell och andlig lyftning.

Bort med dAdlösheteo, alla svärmande d römmerier och fram med viljekrgten, arbetande syetrar l I organisationen iir eder plats. I ledet bland kiimpande kamrater växer aktningon för dig själv, kamrat, för din , klass och .för livets uppgifter. Sida' vid sida med dina kamrater . vinner ,du rattigheteer aom människa och - kvinna.

Vaverska.

Nästa socialdemókratiska kvinnokongress.

Enligt beslut ph senaste socialdemo. kratiska kvinnokongresseii kommer kon* gress att anordnas i Ar under april m h a d i samband med sot-dem. parti. .kongressen. . Vidare meddelande in fly te1 i nästa nummer av Morgonbris.

.

Kvinnorna ochf6retaings- .livet.

Varför äro de så sällan p i mötena?

(Reflexioner och referat a r Hj. G-n.)

(Forte.)

Vi ha i en föregiende artikel efter den tyska författarinnan p%pekat hur helt de husliga beotyren nu sluka arbetarkvinnans tid, sh att det blir henne nästan omöjligt att få niigon stund över att besöka föreningsmötena. Det p%pe- bades vidare att orsaken närmast var det . ytterst detaljerade hushåll~arbetet, dar arbetsbesparingens och koncentre-' ringens princip ännu allt för litet blivit tilliimpad.

Författarinnan fortsätter: ,Det husliga detaljarbetet förorsakar slöseri med b%de material, tid och arbetskraft. De smA bostäderna äro förhållandevis de dyraste, det som köpes ar mknga gånger det mest osolida, och det som inköpes till mat upphandlas ofta utan hänsyn till dess riaringsvarde. Och medellösheten i många smil hushåll tvingar hustrurna att mödosamt utföra för hand en del arbeten, som en maskin raskt och be- händigt kunde utföra. Kvinnorna själva bliva s& genom detta virrvarr armtinga- handa plikter likgiltiga för allt och leva blott f r in i dag till i morgon. Och . '

barnens anspr%k p5 tillsyn och under- hhll, en moders viktigaste plikter, blir för de många krävande husliga smilbe- styren skjutna A t sidan. . .

Tank d& i stallet, att de sexton smA hushtillen slogo oig tillsam.mans och '

ordnade livsmedlens inköp, beredning och utportionering f r h ett gemensamt centralstalle !

I 'koncentreringena tid ar icke heller en sadan organisation otänkbar på hem- ,

mens omr%de. D& finge ett sådant Bcen- tralställe~ räkna med sexton g h g e r sk stor summa, som det enekilda hushAllet och vad det skulle betyda vid varu- inköpen ligger i öppen dag. ' Central- köket kunde da föresths av en fullt kunnig person, sona had.e tid att 8gna sig At detta, och de sexton familjerna finge ett rum till, det avlagda köket, . att disponera over. Varje boning blere lugnare. och sundare, befriad som den '

blev f r h köksdoften. Brirnen . finge en lyckligare ungdom, medan de aven kunde fA sin mor som kamrat och viininna.

Men centralköket ar dock bara början, man maste och kan gA iinnu lsngre p i den .vägen, allt i syfte att frigöra arbe- tarltvinnorna f r h det uppslitande; ener- verande och tidsödande hemarbetet. . Db först, nar nodiga reformer vidtagits p i dessa omrAden, fil kvinnorna möjlig- heter, att aven agna sig At ideella' ting &t socialismen och danandet av ett nytt eamhalle utan klasskillnad och utplun- '

dring av flertalet. .

M O R G O N B R I S . . .

i l i~ /g~~lDi* i '~ , den socialdemokra- tiska kvinnorörelsens egen tidning, börjar med detta nummer sin sjunde årgang.

/ ' i o i ~ o ~ r b ~ = i s har en stor uppgift att fylla bland arbetareklassens kvinnor. Visserligen ar det sjalv- klart att kvinnornas intressen skola bevakas aven i den dagliga social- demokratiska pressen, men en sammanfattning av vad som rör kvinnofragor behöver hava sitt särskilda organ. Vidare blir ett sadant organ, genom sin lättlästhet och genom att dar upptagas fragor, som särskilt röra kvinnorna, vac- kande för dem, som äro fram- mande för kvinnofragor och den socialdemokratiska rörel'sen. ,

~Moigonbr-is vill sasom a förut lämna meddelanden och samman- fattningar, sa vitt det ar möjligt, rörande de stora samhällsfrAgorna i allmänhet; främst tages hänsyn till de fragor som beröra kvinnorna och deras intressen. Morgonbris bör därför in i alla arbetareldem, pa alla verkslader och fabrikev dar kdzhzoy jmas.

En av samtidens märk [ligas t e kvinnor.

NBgra utdrag ur hennes sjiiivbiografl.

(Forts.) MORGONBRLCI

. Iitglienilc f r h clenna uppfattning av i~ianniskans plikt med avseende PK en rationell samverkan nied naturen vid den iniinskliga rasens utveckling, blcv det av yttersta vikt at t överföra I<ontrollen över avkoninians alstring PrBn clen blott cljiiriska, blincla passio-

n nen, till förnuftet och förstinclet sanit at t inplanta i föraldrarna föraldra- skapets lieligliet ocli det oerhörda 'an- svaret i utövandet av alstringsfiinlrtio- ncn. Och vidare, eftersom ett av cle problem i äldre Ia.nder, som främst fordrar sin lösning, ar fattigdomen, de rysliga, överbefolkade. slumkvarte- ren och kojor, vari hysas familjer med

Mo,-g-o~tb~d.s ar ett a p h l i o n s - ~ ~ z a d d av sforL u('d(ï~d(? b / m d /hin- noma, och borde därför nlh fnch. /ölOetti~tga I; ZL~Z&I?ISI~E~!ILU bar, ~r.y/r- Ic~~lrcfsloga~*, /wi~r,~ogille~r och nu. d - c z ovgnrrisnlio~ier bland arbetare- rörelsen, som ha kvinnliga med- lemmar, se noga till att . A / l o , ~ o ~ ~ b r i ~ (?ges och. iti'scs nv nIIu organiss- radc / ~ v ~ ' ~ J I ~ o I - . ' -

Mo1got~6ri.s utkommer en gans i rnanaden och utsändes till 'kopn- missionärer och organisationer om. kring den 1:sta i varje månad.

Prenumerationspriset ar 1: 20 pi ar, 60 öre pr '1, Ar, 30 öre pr 'l, Ar, postarvode inberäknat. Prenume- ration emottages ii alla postkontor.

Lösnummerpris sasom förut, 1 C öre pr exemplar, med 20 procents avdrag för organisationer och kommissionärer och redovisnings- skyldighet en manad efter varje nummers mottagande.

Ovganisah'ooner dro . eko~~onziski ausvariga för sina kommlssio- ndreu.

Rekvisitioner och redovisning sändes till fru Elin Lindley, Tun- nelgatan 1 B, 1 tr., Stockholm.

Redaktionens adr.: Valhallavägen 41, n. b., Stockholm.

Movgolcbn's har sökt att, med

8-10 bmn, och cl ik föraldrarna ha en osalrer förtjänst av 12-1.5-20 sliil- lings (11-14-18 kr.) i veclraii, efter- som 'ett ögonblicldigt, iitminstone för tillfallet hjälpande niedel beliövs, om en av hunger förledd, alli~iiin resning skall unclvikas; eftcrsolii livet fö r niin och lrvinnor av de fattigaste lrlasserna och de - siinlst betalda iirnbetsma.nnen ar en enda l h g , hjartegripande k-p för a t t f å det a.tt g& ihop och at t h in - na halla sig uppe; eftersom i medel- klassen iiktenskapet of ta und vikes cl- ler uppsk jutes till senare &lcler av fruktan för stor fainil;i, och det sena iiktenslrapet följes av sin slrugga, ö\rerl~ancltaga.nclet av laster saint. 1-110-

ralisl; ocji soc.ial ruin, för tusentals kvinnor; av dessa och iiiiinga andra orsaker ari det den 1ogisl;a följden av niaterialisili i förening med den ve- tenskapliga uppfattningen av utveck- lingen-och; nied Iriinneclom om de fy- siska lagar, . varigenolir utvecklingen p5skynclasl eller hejdas, a t t som en plikt 1Rra pegransuing av filmiljen in- om möjliglleten a t t underhhlla den. Den vetenskapliga materialimen, strii-

j . .

sinô begränsade resurser, fylla sin uppgift under de föregåen- de Aren och lyckats skaffa sig erkännande för sina .redliga stra- vanclen. Vi hoppas att så a ien skall 'bliva förhallandet under det .

Ar som nu. ingått. .

Med en varm önskan om fram- gang för de . socialdemokratiska strävandena!

Till sot.-dem. kvinnok1;ibharna och Morgon hris' kommissionärer!

All korrespondeiis röraritle Morgon- bris expedition samt alla pciiniiigefiir- sandelser skola s i~ idas till fru Elin Lindley, Tunnelgataii I B, I tr., Stock- holm.

Verkstallat~d e Utskottet.

Prenumerera å närmaste postkontor p i Morgonbris för 19111 . a

Kostar endast l: 20. *

Till soc.ltlem. kvinnolrliihbarna! All korrespondens, som heqfaller ,

under V. U:s verksamhet, agitation . o. d, sändes direkt till V. U. under , adr. : Fru Blin Lindley, Tunnelgatan l B, I, Stockholm. .

vandet at t -förbiittra den fysiska ty- pen, tycktes :mig, niidviindigtvis böra . förbjuda föriildra.slrsp för andra än friska. akta par ; barnalstringen slriille IiP~l.las inom gränser,' soin vore fören- liga ined moderns fulla hälsa och fy- .

siska viilbefinnandc; som en - plikt ' mkste det ilaggas a t t icke bringa barn till världen, riiecl mindre betingelserna för deras ordentliga näring ocli ut- vecltling vore tjllstacles. Betraktande . det son1 hopplöst saviil. son1 skadligt a,tt predilm as1;etisn-i * och uncler saiu- inanstiillande av n.on1inel1.t celibat ined en. vida utbreclcl prostitution som xindgiinglig följcl p i grniicl av besliaf-

* Frfim att lin varit. s5 gott soiii nllaiin- r%il:iiicle liar dciiiia iiicniiip övcrg5,tt till a t t . blivu noiiitvistad, i det at t allt Aera Iilrnrc niinicra .onif:tt,t;l dcn :'isilitcii, a t t a.tcrh!ill- sainhet Sr iiiöjlig, soch i c h skadlig för liiil- 3nii. At.t rliireiiiot aiiviinclniiiiet av preveii- : i m ' iiieclel Iran föi~orsalin. ~ l i ~ l id~o i i inr i rygg- miirg och Iijarna, iieiirasteni, hysteri .oc.li ' inclra nervös? sjiilrdoninr saii~t' uiiderlivsli- laiidc 4ioS Icvinnoi.nn, fra.nili8llcs av ni5iip:i. iilcnre. Ncra niig5ende 8den:nn. frSga i "Xk- :enslrapct bcli fortplaiitiiiugen" av Nnrta 3teiiisvilc.

, a v e r s . a n m .

kln1 drag ur de amerikanska hinnornas stålining. .

A v Olivc hi. Johnson.

v. I den fackliga rörelsen.

I Arnerilta bestrides naturligtvis icke kviiinoriiae siitt att organisera sig och i nArp inbilla sig verkligen, att de hava sainma rättigheter som miinnen i den amerikanska arbetarefederationen (Amerin can Federation of Labor), om de bara visste att begagna sig dariv. Men del tir ju ett välkänt faktum aven i Europa, att denna fackförening stAr p i borgerlig griindval, d. v. e. dess grundprincip ai ,samarbete och likstiilliga intressen mel. lan kapital och arbete>. I förhAllaiide till arbetsklassen iiro dessa föreningar skr5orgatïlsationer och omfatta bara n& gr3 f A gynnade brancher.

I-Iirigexiom iir det lätt att förstd att dc förmii göra litet eller intet för arbe- tarkvinnorna. Kapitalet betraktar ju henne helt enkelt &om billig arbetskraft och det vore att störa det gemensamma intresset, om nian satte'sig för mycket ph tviiren. Det enda fnck, som alltjiimt konsekvent hillit p i lika avlöning och lika ratt för man och kvinna Br Typo- grafiska Förbundet. Resultatet darav har dook blivit att kvinnorna nastan helt och libllet uteslutits fr911 detta yrke, i vilket de, om konkurrensen varit fri, sakert skulle inträngt i massa. Vi tvivla ej p& att det var karleken för miinsklig ratt- visa som förestavade typernas fordran, inen man ser därigenom, vilka underliga viigar rättvisan kan taga i kapitalistsam- hiille. Det ar männen allena, som vunnit diirpb.

. fenlieten av miinisknns natur, d tillrå- tjcr clen veteriskapliga 'rilaterinlisrucn - fi.illltoruligt rationellt och logiskt - frivillig be,"iinsning av barnalstrin- gen, iiledan den tillater utövanclct av dc scsiiclli. funktionerila inom de grönscr, soni angivas av mbttljglict, största fysiska och mcntala effek- tivi tct, goel ordning, vlirdiglict för silmliiillet och sjiilvalctiiing for indivi.- tlcn.

I i~ l l t clcttn ar dct ingenting, som ciis för ett ögonvliclc iniicbRr c t t god- lciinni~ncle riv tyglöshet, lastbarliet och o1icJd;it s j ; i l ~ s ~ W . Tviii:t;cmot iir clct cn ~ I i l l ~ é t ~ i n k t och intcllckt~icllt för- svarlig plan f ör dca miii.isldiga iit- \recl<liligcn, i dct clen bctrnlitar alla mtiirligil insl.inl~tcr soni förci7i;"Ll fijr rcglbranrlc, ickc för ui;sotanidc,'ocli si-i- kc!r a t t u t v e ~ l ~ l a cn sund och viil. nv- vligii Icropp som den nödviincliga griindv:ilen f ö r en siinil och viiln1:vecli- l i . Oiii nlatcriiilismcns föriit- s i t tniiignr s l~u l lc vara sanna; liar nian ingenting a t t invRncln niot , clc ny- n~althusianskn slutsatserna; t y till oclin med de socia.lister, som bittert hava

- .. MORGONBRIS

. - . - - . - . . . . . - . - . - - -- . -

De flesta industrier, i vilka kvinriorna massvis arbeta, 1x1 blivit helt och libllet ignorerade av A . I?. 'of 1,:s organisatörer. Dessa arbetareledare existera p5 att pungs15 arbetaresknrorn och dartill fin- nes ju ej stor utsikt bland de iitsiigna kvinnliga arbetarna. Dessutom finnes ej nggot hopp om att höja deras stall. ning genotil sltr:lorgarrisritioncrn,2s för- biiclslagar eller utestiingniide av massan genom höga intriides- och rnriiiadsav- gifter. I detta slags arbete behöves ju vanligtvis ingen yrkeskunskap och den industriella reservarrn6n star alltid .fardig att triinga .sig in.

Inon-] skoindustrien, bornullsväviiads- industrien, bland tvatthusar betare och dylika har dock tid eft.er annan Siinilits ganska 1 stora blandade organisationer. Litet eller intet har dock utrattats utom att vissa ledare ha lyckats svinga sig upp. I skoindustrien har gjorts de mest skamliga avtal med arbetsgivarna. För- eningsmärket, ott präktigt reklammiirke pA denna vara, har silts till fabrikan- terna av föreningens stayrelge mot avtal att arbetsgivarna skullo avdraga D för- eningens~ mdnadsavgift frien arbetarnas löner och överliimna: deni At ,styrelsen B. Pil m h g n stiillen var- detta den enda organisations som fanns. I avtalet för- band sig ledarna vidare att avvii.rja 3trejk i fabriken under den tid avtalet ~allde,.och om sbdan skulle utbryta, att ~ o r g m i s e r a ~ n i a arbetare att intaga de strejkandes platser.

I Fall River, New-Bedford och andra itäder i borniillsviiveridistriktet i Mas- iachusets ha taid efter annan utkämpats leta och bittra etrider bAde av fackför- rniiigar och av oorganiserade arbetare. \Iiin och kvinnor ha di. stridit tappert ~redvid 'varandra, men det har frAn )örjan till slut varit förtvivlans kamp. Svalt och kijlcl har stirrat dem i ansiktet )ch de ha lidit nödens nederlag.. Resul-

motsatt sig iitbredmclet av ny~ml t l lu - sia.nisiilen - iincler frnnili~llaucle a t t deil Gr iignacl a t t draga proletariatets iippii15rltsainlict bort ifi'5.n den verk- liga orsaken till fattigdomen, monopo- let för en enda lrlass p& 'b8dc jord och kapital. rncdgiva: a t t niir saii~hii.llct cn gKng blir. byggt pIPL clcn j;runclsats, a t t ;illt, som iir nöclviincligt för frandmin- gandc av i.ik~cloin, blii. a.lliniin egczi- cloiii, CIA iir ticlcn Ii~aiiiicii a t t t a be- folIriiingssl>öi.siiidlet iindci. överviigan- tlc. - - - Ur sthiel, som jag \w: at t sc iiiiinnislraris forn tid och hennes frain.tic1, var dct vA1 i'indcrligt, a t t inina ögon clA voro blintla. fiir dc cljiipt liggniiclc ' orsixkcrna. till Iicnncs nuva- raiidc cliindc! J a g nnviintlc ctt. mn- Iclritrllt 11otctincrlo2 för c t t oiit:. - snii-i tycktcs i \.ilra av ~natcricll t iir- spi'iing. Men orii 11i.i clct onda, staiu- maclc fraii cii djiipiirc ligganclc IiiiNa, om clcss orsiilrer c j vorc at t finna pli clct iiiatcriclln plaiict? 0i:ii 1~ot;eiiiedlct cuclast satte i gang nya orsaker till fraint.ida clinclc, och, e1im.w ct t till- fiilligt botcineclel fö r Ögonblicket, Ölta- de sjiilva ~julrdomens styrga och med-

tntet av att dessa nordstaternas arbetare ej ha helt och IiRllet kunnat underkuvas och att den nllrniinnil folkoflnionen oftast varit p i deras - sid+. ..hai :delvis blivit, atit hela-fabriker, ja t. o. m. hela stiider, som hild.ats nästan uteslutande av delina industri och därav beroende personer ha slopatt3, d% kapitalet dragits '

dar i f rh och till sydstaterna, dar råma- teriel finnu utanför dörren och dar ar- betarna iiro mera medgörliga. De svarta .

ha riiinu slaven i blodet., och det ,vita patrasket^, som negern kallar de vita . arbetarna, iir fullt di lätt att undertrycka noin de svarta. Den beryktade ameri- kanska hum bugspolitiken driver sitt spel fritt i dessa stater. Fabrikslagarna, som reglera kvinno- och barnarbete;. dbliga och illa, övervakade som de överallt äro, bidraga dock pA sina stallen att h8lla arbetsgivarna i uchack. Illen i sydetaterna gives ej ene dessa lindriga tvingamedel. .

För niigra Ar sedan genomfördes i South Carolina en lag, 8orn förbjöd barn under

.

7 ar att arbeta i ' fabriker. .Denna l a g blev av South Carolina högsta domstol förklarad inkonstitutionell. Att arbets- .

givarna gent emot folkopinionen gjorde sig besviira sig med att få denna lag: 4

förkastad bevisar i. och för sig att en oer- hörd profit suges av barn redan i denna @la fllder.. 1 Georgia ha dylika.' lag. '-.l €örslag tid efter annan blivit .helt. och billet förkastade.

I korthet sagt, arbeterskorna är8 för alla praktiska. iiudambl, helt och hA1l.et organiserade. I fackföreningsrörelsen. har kvinnornas verkaamhet begrinsats '

till SA kallade ,Labels förbund. De Fiesta fackföreningar ha, som sagt, sina 3kr&mnrken, som begagnaa pA det kom- . merciella nmrAdet som reklammärken. .

Label för bundexirr verksamhet gAr därför. .- . ~t pli att stiirka denna reklam och att f& arbetarna att köpa dessa varor. Men lär arbetaremassorna, eom blivit utsugna- .

förde cless åtcrupptriidande i fraruti- den? Detta, var clen syn p i salten,: soni lades frnniför mig av H. P.. Blar. h t s k y , nar hon upprullade för m i g miinnislrans historia, berattacle om lienries iirsprung och bgst$mmelse, p&- ' visade för mig de krafter, som danade niiinnislzan, och clet vcrkliga samban- clct mellan hennes nxivarande, giingna. och forntida liv.

Ty vscl ar in.i.nnislran i teosofins l jus? IXon iir en andlig intelligens, evig och osltapad, som genomvandrnr '

cn ofantlig cylrcl av iniinskliga erfa- rcnlletcr, födcs och iterfötles p& jor- rlcn niilleniiiin cftcr ~ilillcnii~in, och Ih~gsa in t i i t ~ ~ ~ l i l ~ till ic1cnlm:cili- is lan. IIoii i r icke cn ~ ~ o d i i l i t av iilatericn, nlcn l i m iil* ii~ncs:l~iten i nia,-- tericii, och clc matei*iciis fornicr, vari Iion Icliiclci. sig, iiro hennes cgct ~ e r l t , Ty niH.niliskms intclligcns och vilja iiïo s1;aprinde I<rn.fter - icke ~1tfi:piindc ex i i i l i i l o ([:ii. jntct), meil slcipnii- de p5 sainina &tt soin 1nR1a~cns 1i.jiii.nri. - och clcssa Iirafter siitter rniiunisknn i verksamhet genom varje a k t av- sin tanke. " (Forts.) . .

115 ~rhetsfiiltet, skol8 i t .och köpa för silin sin5 slantar, titta dc i Ainerilm som annoraiides mera efter gottköpsmiirket i n fnckföretiiugsniiirket. , Dessa organian- tioner Iin . .dZrfor . qldrig spelat -niigoii miirkbar roll.

. IC\~ini~oröatri.ttsrörolse~~ i Aruerilia har ' n~stdii iiteslutniide bedrivits av de bor- gcrliga kvinnorna och i borgerligt syfte. Med undantag av Englni-id har troligen ej dcnna rörelse bedrivits i ndgot land med den eiicrgi rjoiii i U. 'S. &len det o:iktnt kan tlen riIdrig Fiigns Ii:i varit nagoil pcptl i ir riirclsa. Den Ilnr niestii- dels bedrivits iiioin en viss del av rnerl~l. klnssen, niestadels av de professionel!a och affiirikviiinornn och innebiir egent. ligen enclnst frigan om utvidning av den f r i i konkurrensen b avi il pi9 det iiidust.ri. ella faltet som 1x1 det politiska oinrAdct.

Men bland de styrande p:\ de finan- siella, koinmereiella, iiidustriell:i och politiska onirAdena iir kvinnoröstriit ton icke popiiliir. :Ej cliirför ritt dcn iir sokvinnlig. eller dylikt pjfisiz, ty dut tror niaii. ej Iiingre . yd i Anierilra. Alen de mfinga valen och kontrollen av den redan viilcliga massans r(ist& utanför den styrande klassen har blivit ett besvarligt göra. Den kostar bide tid, huvudbry och stora summor pengar. JIan ~ p c k u lerar ständigt pb att göra inskränkningar i den .D allmiinna 9 ' .röstriitten ocL- har lbngt i f r h lust att utvidga den p.i n k got omrAde.

Bland arbetarekvinnorna kan mah rent a r siiga att .det ''aldrig existerat nsgon .röatr~ttsrördse. b18nnen fil jp riista och rösta iin pA det ena partiet 'an pk det andra, E A det är ju klart att kvinnorna, som ej ens veta a$ mycket om socia- lismen som miinnen, e j skulle kunna se nigoa nytta med att f A röstriitt.

Kvinnorna. inom det socialiatiaka aïbe- tarepartiet ha .aldrig befattat sig med röstrattsrörelsen. De veta att det ar p6 det industrielln omrAdet som' den eocia- listislin rerolulioiien mbste utkimpas. Vad den politiska ;örelseii botriifflir, tiR

%r nu arbetareldaseen i-edon i stor niqjori- tet med d ina röster och blir denna klass en @ng klassmed~eten, eA har vi annat arbete att utriitta iiti att bråka om röst- rätten. Kviniiorna inom r Socialist I>i.irtyn tior eiil1:it sig till c h 1)orgerlip:i riiralsen och arl~ct:it n.icr;i iijr kviiinorösi riittcn iiii

för tjocialiemei~. hl:cii pil deras koiigress i . Cl-iicago i fjol motarbctncles denna in- konsekventa siilnclpunkt av de - intelli- gentaste av S. I'.-kvinnorna, &om dd. intogo samma hAlliiing som kvinnorna inom Socialist Lnhor party.

V1 I. Sömmerskes trejken.

Not slutet .an :\r. 1900 utbröt .en ator sömmerskcstrej k i Kew-York. Den fick stor omfattning och spred sig ocksi till andra atiider. De uppskakande förhA1- landen varurider desrra kvinnor mdste arbeta blevo genom strejken vitt kanda. Avslöjanden av förhdllandena skedde i

...... . . . . . . . . . . -- . - M ~ R C O N B R I S

_ - _- . . . .- .

alla tidni;ignr. Intresset steg högt bland alliniinlicten. lilafisnndnn' hos de atrej- Icunde @d över alla bräddar. blnn kände p:\ sig ntt det gWlde kamp ph liv och död, kamp iriot satnlialleta och friimst arbetarnas, utsugare. Socialisterna och i synnerhet kvinnorna togo del med kraft. Viildi@ möten l-iöllos, socialistisk littera tur utdelades i maasa och mottoga och liktes ineb iver.

Rleii nb intriiffade nilgot som har v5ckt ~ t o r !förtindron och bezrndra,~ andn hit till E b r o p , ja kaneke synnerligast h k . Socitet.iclamerns, mdngmiljoniir- skorna koinmo fram, togo ledningen av stre,jkcn o' h hjiilpte dc ~itarrnade söm- F merakornii, att vinna sin kiiinp. S2 Iiettc det!l

hlen f61 att fiirsti~ vrid som hiinde behövs ettf par ord till Förklaring. Som eagt är cpn filckliga arbetnrerörelsen i Amerika l ygd p i den falrkn grunden av gemyt&t samarbete mellan kapital och arbete1 Och det iir detta som varit orsaken ti\ll att alla de stora strejker som startats i U. S. snart degenererata och gAtt oni ir?tet. FrBn denne fulska prin- cip hnr emellertid ~ p r l l ~ g i t cn institution rotii niippcligen har ein rnnlce i hela vich viirlden, niimligen ,The Civic Fe- deration~. Detta är en organisation, som iig ger sig esietern för att stifta goda förtibllanden mellan kapital och arbete. Den bestAr av 1 2 arbetare, ledare av A. F. of L., 12 av Amerikas mäktigaste magiiqler oc!i 12, som säges represen tera alliniinheteii och besta av landets för- niimsta biskopar, präster och professorer. The Civic Federation har. sina samman- träden pil na"got av de allra finaste ho-

- - -

telleii eller miljoniirsklubbarna och under d e m , medan champagnen flyter och de finiiste riitter serveras, s d i ~ k u t e r a s ~ arbe- tarefrsgan och mer iin en arbetaretvist har blivit antingen börjad eller slutad under detta alyckliga samarbete,, all t efter Forn kapitalets intreasen fordrat.

Nar nu sömmerskestrej ken hotade för starkt att utveckla sig i klasakampens tecken var det tid för denna r viilvilliga B

institution att ingripa. Mrs O. H. P. Belmont, av gruv- och jarnviigsrnil jonars .

slakten, hade allaredan visat Ciric Pe- deratioii sin iifidiga välvilja genom en inbjudan till ett möte. Hon var dess- .

utom medlem av kviiinoröutratts.Förenin- gen och denna har ju. till slagord ,liks riitt för alla kvinnor>. Till denna hör ocli4 miss Anna AIorgan, den mäktige stAl-, jiirnviigs- och penningkungens dot- ter. Dessa två, CtEöIJda av andra av storplutokratiens kvinnor, - ställde sig i kvinnofrihetens och jamlikhetens namn som ledare för syflickorna. De fördes till Hippodromen, New-Yorks viildigaste '

~ffcntliga lokal, Rom var hyrd och be- tald av mrs Relmont, och d i r överöstes l e av syinprtiuttolandan, sliskig hour- qeoisi-idealism och kallprat om pluto- kratins och proletariatets jamlikhet.

Det var p5 modet i dessa dagar bland Veiv-Yorks -socitets-damer att hysa en :yalig fiympati för de strejkande flic- korna och det blev till en skyldighet för kavaljerorna, d& de med riina damer gingo u t och in .frPn sina nöjesplatser, a t t köpa tidningar av flickorna (som salde dem p& gatorna för att bidraga till strejkfonden) och betala med silvermynt. Pil sd sätt blandades flickorna alldeles

Den BASTA nydrsgdva en organiserad arbetare kan giva sin hustra, moder, sy- der, dotter eller kvinnlipanh<irig ar ett prenume.rationskvitto pH MOROONBRIS 1911.

Morgonbris kostar i prenumeration för helt dr 1: 20, tre kvartal 90 öre och halvt dr 60 öre. 0

Klipp ur nedanstående prenumerationsblankett och prenumerera omedelbart i4 MORG0,VBRIS för Hr 1911.

.......................................... Hos postansfdten i

rekvireras for år 1911: . . l

hg. ....... öre k r i t h a s . ....................... ... .............................. ... den .....................

K. 7 i '

tnxtin

......................................................... p Adress.

1 ,Iv 1 1 $1 rono or I 6.0 . . Tidiiingnriias namn

Antal exemplar . -- l:citn 2:drn hi jo

k v.

l Abonnemange- avgift

och övcrrnskndcs av ritt di d i r oviintal lin blivit förcuii'il för. uppvaktning och ppiilaritct, och den finn &il kest.rhderi SOIII knöt ~syjterbaiidet B strypte snart der:is första cljiirvcz dng för friheten. r The \\'omen's Trade Union Leagiier (Iiviiinorrins fackförbund), en gren av A . P. of L., liliïtillföreiie, det rnkste erkiiiinas, en vissen och overksam gren, llclr hastigt liv och snttes i verlzqarnliet, striickniidc iit sig för att dra iii de intet ont anande ilickorna i &it{ grepp. Eva AlncDondd Virlesh, Iiinge kand av dem SOIII uppmiirksammat henne som en för- &igen kvinnlig Iöj tnaii t under Goni pers, 3li:chell och lieln A. F. of L.-lechiiigen,

' anllinda till platsen och tog hand om sitii:itioiien. Vid cle~iua tid hade den socialistislra agitationen bland Aickor- ns börjat vsr& och blivit de borgerligii socitets- r systrarna, helt förhntlig. .Anna Morgan stampade med Eoten (i tidniii. garna) och sa' att den 'socialistiuka agita tionen mii~te upphöra. l h a Macilonald Valesh griit bittra t irar (ocksii i tidnin- garna) och protesterade mot den socia- listisim agitationen.

l h förskräcklig f~rvirring uppstod nu. Den klnssnnda soin först inspirerat flic korna försvann snart. Kamplusten fiir- svann, striden förlainades, det hela slapp nade av och ~ n a r t hitde flickorna bter- viiiit under allti niojliga förhiillanden och intet iner hördes av.

Men ett h r vunnits med denna strejk. ,The Civic Ii'ederation~ har nu iiven sin kvinnliga bransch under vilken Eva fiIncDonald Valesh, »The Woinan Trade Union Leaguesn ledare, nu innehar en avlönad syssla. Siiledes äro de nu be- redda tt riikna även med de kvinnliga arbetarna i Amerika.

Den sömmerskestrejk, som i Ar gAtt av etapeln i New- York var inom en helt annan bransch, nämligen kappsömmer- skorna. Som jag varit bortrest nästan anda sedan den utbröt, kan jag ej yttra mig därom.

Minneslistan för ~ ~ ~ . - d e m ,

kvinnoklubbarna inflyta i febr, nummer. Ändriiigar i fråga om

namn och adress insändas till expeditionen snarast.

Nyutkomna böcker a Frams förlag.

l C l 1 ~ 1 i ICC)~: 'J'i1.1 till S V C Y ~ C S 1.ilig

doii i . 1 kr. 'Z. T 1 ii g 1 11 11 t7 : I I j a l i i i~ r Jsrnnting,

l i t k i i s t till (!n stiiclie. 50 iirc. 8 % . II ö g l ii n c1 : (hr1 1:rincllizigen. Rn

iclépoli tikcr. 50 öre.. -

för MORGONBRIS, din EGEA iidning !

Aktenskapet och fortplantningen.

Föredrag av Martha Steinsvik, övereatt f r h norekan av A. W. G.

Pris 10 öre ex. med 10 proc. rabatt d8 minst 25 ex. rekvireras.

För mindre antal 16 öre ex. Broschyrerna sandas portohitt men 'bars

betalas i förskott i postanvisning eller post. töiskott (ej i frimarken). Rekvisitioner can- das till

Fru Anna Guimn~~escn, I\'ommend~regatan 7 IIII, Stockholm.

Foniavilelninien , Förmedlar köp & fOrealj ning a.v aktier.

CARLS-+ENS :PORTERBRYGGERI - sedan gammalt vttlk#ndt för sina tillverkningar, rekommenderar

~ 8 2 8 ; - synnerligen godt och lämpligt mhltidsdricka och som

l#skedryck. . ' Tiinelibller, i likhet med evagdricka; andnut 2 proc. alkohol, hvarför det afven kan rekommenderas nykterieter.

s blandnin rekommenderas som .

ett utmarkt gott

P ~ a ~ ~ a g e - K a f f e b r ~ ~ ~ e ~ i e t 9 Rikst: Humlegårdsg.209 36 68. S AI~DI. 54 41.

borde icke kopa annan symaskin an

som &r den yppersta i han deln, av etörata fullkomning och ger atörrrta valuta. Vi bjuda fullaste garanti för att de med vart firmamarke for- sedda maskinerna aro ett fa- br ik~t , som p i teknikens nu- varande s thdpunkt &r det högsta som kan uppn8s och

5vertriLffae icke av nigot annat fabrikat. Sar. ,

ikilt förmAnliga botalningevililror.

Symaskinsaf faren SOblDWW, Vasagatan 52, STOCKHOLM.

.. ' Statens garanti. Motböckerna

gälla over hela riket. Ficksparbössor tillhandahållas.

Aktiebolaget s

Gardin-Magasinet Specialaffär för Gardiner och

avpassade Mattor. Stureplan 2. . Stockholm.

.)

Aktiebolaget

iuvudkontoret : Klarabergsgatan 23, Kommendörsgatan a5. .

Avdelfl.-kontor: Barnhusgatan 16. .

Depositions-Ranta Kapita1rakn.-Ranta } 5 poG.

Kassafack fr. kr. 5 pr år.

Niruna sot.-denn. kvinnoklubb av- all er ordinarie möten 1:sta och 3:aje m h d e - ;en varje mknad i Folkete Hus' lilla sal kl. $x) e. m. 1 Styrelsen;

Furulunds soc.-dem. kvinnoklubb .

tvhaller ordinarie möte tredje tisdagen rarje manad i godtemplarsalen kl. V e S :. m. StyreZse~z.

Hälsingborgs sot.-dom.- kvinno- - rluibb avliAller möte 1:sta och 3:dje nihnda- :en i manaden i Folkete Hiie' F-sal kl. 8 e. m.

Stockholms Tjänarinneförening vbiiller mate , varje torsdag k\ q30 e. m. i kal en Tunnelgatan 14, 2 tr. . .